FÖRSTÅ VÄRLDEN MÖT RADIO- LYSSNA HÄR: TURNÉ TILL 11 SVENSKA ORTER I HÖST KORRESPONDENTERNA! ETT STUDIEMATERIAL FRÅN SVERIGES RADIO 2016

Transkript

1 FÖRSTÅ VÄRLDEN ETT STUDIEMATERIAL FRÅN SVERIGES RADIO 2016 MÖT RADIO- KORRESPONDENTERNA! TURNÉ TILL 11 SVENSKA ORTER I HÖST LYSSNA HÄR:

2 FÖRSTÅ VÄRLDEN FRAMSTEG I VÄRLDEN SVERIGES RADIOS KORRESPON- DENTER är på plats där det händer. Genom vår utrikesrapportering kommer du nära de dramatiska händelserna, får bakgrund och analyser. Du kan höra rösterna och människorna som berörs. Vår förhoppning är att det bidrar till att göra världen mer begriplig. Världen är idag både uppkopplad och tätt sammankopplad. Konflikten i Syrien får direkta följder i omvärlden, hot mot bloggare i Bangladesh möter globala reaktioner, klimatbeslut på ett toppmöte i Paris får konsekvenser för oss alla. Sveriges Radio har under en följd av år satsat på att bygga ut utrikesbevakningen. Vi har idag Nordens största utrikesredaktion med 22 anställda korrespondenter runtom i världen. I en tid då det fria ordet hotas runtom i världen är det viktigare än någonsin att utrikesjournalister finns på plats och rapporterar om det som händer. För att förstå omvärlden och se sammanhangen krävs kunskap. /Ginna Lindberg, Utrikeschef Ekot, Sveriges Radio Lyssna! DEN 23 AUGUSTI kan du höra våra korrespondenter i direktsändning inför publik från Södra teatern i Stockholm. Under hösten kan du också möta korrespondenterna på en rad orter i landet, när de ger sig ut på turné. Kom och träffa dem, eller lyssna på berättelserna i efterhand via sverigesradio.se/radiokorrespondenterna. I den här skriften möter du några av korrespondenterna, på plats i de områden som de bevakar. Använd den gärna i samband med att klassen lyssnar på radiosändningarna, eller när helst det passar er. Frågan om läget i omvärlden är ständigt aktuell. FÖRSTÅ VÄRLDEN 2016 a n s va r i g utgiva r e Jan Petersson, direktör Kommunikation- och analysenheten, Sveriges Radio o m s l a g s b i l d: Unga kvinnor demonstrerar för demokrati i Bahrain r e d a k t ö r Jenny Mattsson f o t o Nils Horner f o r m Stefan Viterstedt p r o d u k t i o n Sitrus k ä l l a: Utbildningsmaterialet Blir världen bättre?, FN:s utvecklingsprogram UNDP, av Staffan Landin g r a f i k: Emmy Jokinen/P3 Nyheter, Sveriges Radio VI LEVER längre 50 år 60-tal 70 år Idag Idag finns det dubbelt SÅ MÅNGA demokratier som diktaturer. I början av 70-talet var det tvärtom. DU KANSKE INTE KÄNNER TILL Medellivslängden har ökat, från 50 år på 60-talet till över 70 år i dag. Bland annat tack vare bättre vård i Afrika, söder om Sahara, och att färre dör i aids. BARNADÖDLIGHETEN minskar Barnadödligheten har sjunkit från 18 % (1960) till under 5 % (2015). Den minskar i alla delar av världen och allra mest i Östasien. BEFOLKNINGSÖKNINGEN går långsammare 1960 föddes ca 5 barn/kvinna 2015 föddes ca 2,4 barn/kvinna 91% av alla barn i världen börjar skolan. För tio år sen var det bara 80%. FLER demokratiska LÄNDER Men vissa saker måste så klart bli bättre, som bland annat att: barn dör varje dag av sjukdomar som kan förhindras och botas. Varje år dör 1,2 miljoner människor av hiv/aids. 57 miljoner barn får inte börja i skolan SVERIGES RADIO MAGASINET KORRESPONDENTERNA

3 Olum fuga. Odiae odisquid ut facepel mo mod maiorum simet velleni hillest, eatiscitat dolentiam repudit doloritam, exceaque pe dolupti onsequiatur? Quias acerum aliquundit, tem ipsape voluptatis. DRÖMJOBBET I Rio de Janeiro Radiokorrespondenten Lotten Collins bevakningsområdet är över tjugo miljoner kvadratkilometer stort. Det är inte enkelt att bevaka en hel kontinent, med över tjugo länder, där det både finns energi och framtidshopp men samtidigt våldsamma protester, korruption och fattigdom. Enligt Lotten är det ett drömjobb. Vi åker till staden som är hennes bas: Rio de Janeiro. t e x t Maria Hagström f o t o Martina Holmberg Bilen kör med ansträngd motor uppför en favelas branta gata, förbi enkla hus, människor på moped och några poliser med händerna stadigt placerade på batongen. Längst upp ligger en liten inhägnad fotbollsplan. Här ska det arrangeras en alternativ fotbollsturnering för folk som blivit negativt påverkade av fotbolls-vm och kommande os. Men det blir inte som det var tänkt. En upprörd man vandrar runt där och skriker, någon fotbollsmatch tillåter han inte här. Det är extremt dåliga resurser i favelorna och när de anar att det finns en möjlighet att få ekonomiskt bistånd så händer det här. Kanske tänker han att någon tjänar på det och vill ha en del av kakan, säger Lotten Collin, som hade hoppats på att hitta människor här som blivit tvångsförflyttade på grund av byggen kring de stora sportevenemangen. Hon strävar alltid efter att låta kvinnor höras i sina reportage, men för att det ska ske måste hon ofta insistera på deras medverkan och leta särskilt efter kvinnor. Hon letar också efter historier som hon själv tycker är intressanta. Men ofta är det som att historierna letar upp mig istället. Jag lever i en miljö där uppslag kan komma när som helst. Och alla människor bär på historier som borde berättas. Lotten Collin känner sitt Latinamerika väl och hon pratar både spanska och portugisiska. Det är en kontinent hon tycker andas framtidshopp och utveckling och där hon känner sig hemma. Det var också här i Latinamerika Lotten Collin fick upp intresset för radiojournalistik. När hon som en redan resvan 18-åring åkte till Chile för att studera musik började hon snart engagerade sig i ett radioprojekt för fattiga tonåringar. Hon blev svinpeppad på radio, ville lära sig mer, studerade och började frilansa och resa runt. Jag tror att alla som blir korrespondenter skulle gynnas av att ha levt ett frilansliv utomlands. Jag tycker att det är en enorm lyx att vara korre, jämfört med att vara frilans. Som frilans har jag bott på så sunkiga ställen. Jag har åkt med så hemska bussar och en gång även i en boskapsvagn, säger Lotten Collin och berättar om när hon skulle göra ett reportage i den bolivianska byn där Che Guevara dödades. Idag, som korrespondent, hade hon haft råd att tänka på säkerheten och tagit en taxi dit, men då hade hon inga pengar. Jag fick åka bland kycklingar och grisar, jag stod på ett ben tillsammans med kvinnor från urfolksgruppen guaraní i den skakande vagnen med träsidor, säger hon och skrattar åt minnet. Lotten Collins hem och kontor ligger på en udde vid Rio de Janeiros stadskust, med havet glittrande av höstsolen åt ena hållet och den energiska stadskärnan åt det andra. FÖRSTÅ VÄRLDEN

4 Omgiven av flermiljonstaden som hon tycker har oförtjänt dåligt rykte. Hon menar att det ibland finns uppfattningar om att vissa platser är farligare än de är. Som stadens favelor: bara för att folk är fattiga är de inte farliga. Lotten Collin har varit på betydligt farligare platser, har blivit rånad, sett flygplan krascha och legat i baksätet på en bil i Jemen med skottlossning runtomkring. Det är klart att jag tänker på min säkerhet här och har allmän koll på omgivningen. Men efter att ha rest så mycket som jag har gjort, så är det så inkorporerat i mig, det är något helt naturligt. HON TAR ALDRIG med sig mer än det nödvändiga när hon beger sig ut på jobb och hon är också väldigt noga med att göra backup på allt ljud som hon spelar in. Det finns flera hårddiskar med inspelat ljud gömda på olika ställen i hennes lägenhet, i fall det skulle bli inbrott. Inte för att hon är rädd utan för att slippa vara det. I sitt arbetsrum spenderar hon mycket tid mixandes radioinslag vid sin provisoriska dator. Den riktiga datorn har hon väntat på i månader den har fastnat i tullen, precis som pengar från Sveriges Radio ofta brukar fastna i pengatvättkontroller. Det är också här i arbetsrummet som hon startar arbetsdagen med ett samtal till utrikesredaktören på Ekot klockan 8:45 brasiliansk tid, då hon berättar vad som finns att göra för dagen. Hon har mycket kontakter och det är oftast hon som kommer med förslag på reportage. På grund av tidsskillnaden tar hennes arbetsdag aldrig riktigt slut. Det sista gör hon vid midnatt, kollar av i olika medier om något hänt, innan hon skickar sitt material. Lotten Collins bevakningsområdet är över tjugo miljoner kvadratmeter stort. Att bevaka samtliga länder lika mycket är en omöjlighet, fokus ligger på de större. I Venezuela och Argentina är det extremt politiskt polariserat, något man hela tiden måste tänka på. Tidningar, ekonomer, statsvetare alla är väldigt partiska. I Venezuela är det dessutom ganska våldsamt, mycket vardagskriminalitet och protester med tårgasbomber. Mexiko och Colombia är de länder hon tycker bäst om, för energin och att människor är ärliga de pratar ur skägget. Colombia har en väpnad konflikt och gerillagrupper, men jag känner mig aldrig rädd, i alla fall inte i städerna. Jag har bott där i två år och mitt hjärta klappar extra för Colombia. Det är en kultur som är väldigt inbjudande. ETT AV DE REPORTAGE hon fått mest respons för kom till henne när hon skulle ta sig från Colombia över gränsen till Venezuela. Där tog det stopp Venezuela hade plötsligt stängt gränsen. Lotten Collin blev stående på en bro mellan två länder omgiven av desperata människor som inte kunde ta sig hem. Där fanns folk som bara gått över för att handla bananer och människor som lämnat en sjuk släkting i hemmet för en stund. Där myllrade av historier och folksamlingen växte. Det var en sådan scen, nästan magisk: alla dessa människor som stod på bron och nedanför bars folk på andras axlar över floden in i sitt eget land. Kort om Lotten: ålder 30 år titel Korrespondent i Latinamerika bakgrund Utrikesredaktör på Ekot, sommarvikarierat som korrespondent i USA och Afrika samt varit producent på utrikesmagasinet Konflikt i P1.»I VENEZUELA OCH ARGENTINA ÄR DET EXTREMT POLITISKT POLARISERAT, NÅGOT MAN HELA TIDEN MÅSTE TÄNKA PÅ«Lotten Collin gjorde ett reportage om det till P1-morgon. Och efter sju timmar blev även hon buren över floden till Venezuela. Var hon har fått sitt mod ifrån kan hon inte riktigt svara på, kanske beror det på att hon reste mycket redan som liten. Hon säger att hon alltid försöker att göra det hon själv vill och inte leva som det förväntas av henne. ETT ÄMNE SOM brukar försöka lyfta fram, men som ofta klingar trist i mångas öron, är skatt. Just för att det framkallar gäspningar ser hon det som en utmaning att få det att bli spännande. Dessutom tycker hon att skatt säger mycket om ett samhälle. Man borde prata mer om skatt och jag skulle kunna prata i en evighet om det, säger hon och börjar prata om skatteparadis. Hon pratar om att det i Latinamerika är svårt att få in företagsskatt och inkomstskatt, om hur många länder istället ökar momsen för att få in pengar till statskassan, om hur det blir en dold platt skatt som slår lika för alla, fattig som rik. Och hon pratar om att många brasilianare inte vill betala skatt för att de tänker att det ändå försvinner in i korruption. Jag skulle vilja ha en folkrörelse när det gäller skatt, men det har jag svårt att se skulle hända, säger hon och skrattar. Hon försöker prioritera sådant som hon själv tycker är spännande. Och hon trivs väldigt bra med livet som korrespondent. För mig är det inte så viktigt med en fast bostad, jag tycker om att vara på resande fot. Jag kan inte tänka mig något bättre än att jobba som korre FÖRSTÅ VÄRLDEN

5 Beatrice intervjuar en judisk man utanför en butik som drabbades av terrorattentaten i Paris. I hetluftens Paris Ingen dag är den andra lik för Beatrice Janzon, Sydeuropa-korrespondent baserad i Paris. Från reportage om kultur och sport kan hon kastas in i direktsändning från våldsamma händelser, som vid attentaten mot satirtidningen Charlie Hebdo. t e x t Anna Unsgaard f o t o Andreas Kindler MOTORERNA PÅ flygplanet hade precis startat, hjulen rullade sakta framåt och Beatrice Janzons destination Madrid i Spanien skulle nås två timmar senare. Precis när hon skulle stänga av sin mobiltelefon kom en nyhetsflash. Det stod att det skett ett terrorattentat i Paris mot tidningen Charlie Hebdo. Beatrices Janzons första tanke var att hon måste försöka ta sig av planet. Hon hann fundera att hon kanske kunde åka en bagagetransport tillbaka innan planet hann lyfta. Men det gick inte. Hon tvingades sitta två timmar i ett plan i total nyhetsskugga utan kontakt med omvärlden och utan att kunna rapportera. Så fort jag landat i Madrid rusade jag till incheckningen för att komma med första bästa plan tillbaka till Paris. När hon väl landat i Paris igen hade fyra timmar av nyhetsrapportering redan gått och hon kände sig väldigt frustrerad. I taxin in till Paris laddade hon sin mobiltelefon i taxichaufförens uttag till cigarettändare så att hon skulle kunna börja rapportera direkt till sina lyssnare. Väl hemma åkte hon direkt till Place de la Republique där det hölls en stor manifestation för att hedra offren och press- och yttrandefriheten. Första attentatsdagen hade 12 personer kallblodigt mördats av terrorister som sade sig vilja skapa upprättelses för den muslimska profeten Mohammed. Åtta av de mördade personerna arbetade som tecknare på satirtidningen Charlie Hebdo, därav det massiva stödet för yttrandefrihet. När terroristerna lokaliserats och dödats och allt var över, hade antalet mördade personer stigit till 17. För under den gigantiska polisjakten tog terroristerna även gisslan i en judisk matvaruaffär där flera av dem mördades innan poliserna stormade butiken. Jag var med i direktsändning hela första kvällen och följde sedan polisjakten på mördarna under natten. Det var ett extremt nyhetsläge och det som hände de där dagarna påminde om en thriller på tv. Det gick inte att slita sig. Det blev några intensiva dygn för Beatrice. Det första dygnet sov hon inte alls, det andra dygnet blev det två timmars sömn. Reportrar från Ekot i Stockholm åkte ner till Paris och gjorde nyhetsreportage för att avlasta henne. Totalt uppskattar hon att hon gjorde ett 20-tal nyhetsreportage och direktsändningar på ett par dagar. De här händelserna har satt djupa spår hos fransmännen. Och för mig var det väldigt starkt att se manifestationen med över en miljon människor i Paris som tillsammans med ledare från hela världen tågade tillsammans i en protest mot terrorism. Telefonen ringer när vi sitter inne på kontoret. Det är Ekot som ringer från Stockholm och de vill diskutera ett reportage om flyktingar. De diskuterar fram och tillbaka hur hon ska göra. Så här är jobbet som korrespondent. Man är alltid tillgänglig och har mobilen påslagen dygnet runt. Det är inte kontorstider. På en och samma vecka kan jag få förfrågningar om att göra nyhetsreportage om helt skilda saker. Det kan vara båtflyktingar i Italien, en invigning av ett museum i Paris eller en demonstration i Spanien. Hon säger att det är just det här som det roligaste med att vara korrespondent. Variationen på jobben. Som utrikeskorrespondent måste hon även vara bred i sitt kunnande. Varje dag ringer redaktioner från hela radion och vill ha reportage. Kort om Beatrice: ålder 41 år. bor Paris. titel Korrespondent i Sydeuropa. familj Sambo, två barn. utbildning Journalistutbildning Södra Vätterbygdens Folkhögskola, Internationella relationer vid Stockholms universitet, Mellanösternoch Nordafrikastudier vid Oslo universitet. talar engelska, spanska, franska, norska och håller på att lära sig italienska. FÖRSTÅ VÄRLDEN

6 UTRIKESKORRESPONDENT PALMIRA KOUKKARI MBENGA PÅ ÖVNING INFÖR FARLIGA JOBB:»Det kan hända saker överallt«journalister som jobbar i konfliktdrabbade områden utomlands blir allt oftare själva måltavla i de krig de ska rapportera om. Jobbet som utrikesreporter är viktigt, men också farligt. Följ med nyblivna korrespondenten Palmira Koukkari-Mbenga på säkerhetsträning, där journalister från hela Europa övar inför uppdrag i krigsdrabbade länder. t e x t Jenny Mattsson f o t o Mattias Ahlm Skarpa knallar från automatvapen ljuder genom luften. Varifrån kommer skotten? Samtidigt som Palmira springer för att ta skydd försöker hon lyssna och titta efter skytten. Är det en, flera? Och hur långt når egentligen en kula från ett automatvapen? Adrenalinet pumpar i kroppen när hon upptäcker en skjuten man på marken och hon letar febrilt i minnet efter vad hon har lärt sig om skottskador. Den här gången är det bara övning, med vapen utan kulor och en kursledare som spelar skadad. Men alla på kursen är här av en anledning: De är utrikesreportrar som förr eller senare kommer att hamna i lägen där det behövs kunskap och träning i säkerhet. Att veta vad man ska göra vid skottlossning eller om man blir tagen som gisslan kan vara avgörande för att klara sig oskadd ur en svår situation. Utrikeskorrespondent är inte vilket jobb som helst och det gäller att vara beredd på det mesta. Sveriges Radio har det största antalet utrikeskorrespondenter av alla mediebolag i Norden och över hälften av korrespondenterna är kvinnor. Ingen reporter åker iväg till områden där det är krig eller andra väpnade konflikter utan att ha gått den här säkerhetsutbildningen. Samtidigt blir attentat och oroligheter allt vanligare även i delar av världen som ligger långt från krigszonerna. I våras sprängdes en bomb på flygplatsen i Bryssel och förra året inträffade attentat på flera platser i Paris. Det är tur att allt det här bara är övning, säger Palmira. Än så länge har jag inte rest till någon konfliktzon, men nu är det ju så diffust vad som räknas dit. Det kan hända saker överallt. Tillsammans med sina kollegor kollar hon andning och puls på kursledaren som spelar skadad. En blödning från skottskadan i benet måste stoppas med hjälp av ett avsnörande förband, som ska sitta så hårt att pulsen i foten stoppas och en bruten höft fixeras med hjälp av en halsduk. Palmira är korrespondent med särskilt fokus på frågor som rör unga. Hon är baserad i Stockholm, men reser över hela världen och gör reportage och nyhetsinslag om unga människors vardag. Intresset för omvärlden har hon haft ända sedan hon var barn och växte upp i en förort till Stockholm och jobbet som korrespondent är ett drömjobb. Så småningom hoppas hon på att få jobba från Afrika. Min pappa är född i Gambia. Jag vill gärna göra reportage från Västafrika, där det händer jättemycket just nu, till exempel inom modeindustrin där unga klädskapare kommer fram. Afrika behöver skildras mycket mer utifrån annat än konflikter och krig. Det är Kort om Palmira: titel Sveriges Radios korrespondent för unga frågor. ålder 26 år. bakgrund Utbildad på Journalistlinjen vid Stockholms universitet. Började på P3 Nyheter som praktikant och fick sedan jobba kvar. Har också jobbat på SF Bio och McDonald s. förebild Alla människor som offrar saker i sitt eget liv för att stå upp för det de tror på FÖRSTÅ VÄRLDEN

7 jätteviktigt att ge den positiva bilden också. Utbildningen som vi är med på kallas hest, Hostile Environment Safety Training, och anordnas av det brittiska företaget Objective Safety på uppdrag av ebu, den europeiska samarbetsorganisationen för radio- och tv-bolag. Under de här dagarna i april deltar journalister från Nederländerna, Belgien och Schweiz. Vissa har lång bakgrund som utrikesreportrar i konfliktzoner, andra är precis som Palmira nya på jobbet. Det innebär bra chanser för den som är ny att få ta del av råd från mer erfarna kollegor. Att jobba på ett säkert sätt innebär bland annat att kunna känna av läget, inte väcka onödigt mycket uppmärksamhet eller starta bråk. Att veta när det är dags att ta sig ifrån en plats där det riskerar att bli våldsamt och att undvika att bli bestulen på sin värdefulla radiobandspelare. Men också att kunna ta sig ur en skottlossning och lägga första förband på en skadad kollega. Mycket av det som lärs ut på säkerhetsutbildningen är samma saker som militärer får öva på, men journalister behöver också tänka på att kunna intervjua eller filma under svåra förhållanden och att skydda sina källor och medhjälpare i landet från att råka illa ut på grund av att de har samarbetat med media. MÅNGA AV de beväpnade personer som journalister möter under uppdrag är inte militärer, utan tillhör löst sammanhållna rebellgrupper. Vid en vägspärr som vaktas av drogpåverkade tonåringar med automatvapen gäller inga militära regler, där blir istället lugnt bemötande och kanske några cigaretter det som hjälper dig att komma vidare. Ett viktigt tips är att ta hjälp av personer från landet man kommer till, som känner kulturen och språket. Ibland går det inte att undvika farliga situationer, men med förnuft och ödmjukhet kommer man ganska långt. Förr mötte man ofta reportrar som skröt över att de hade blivit beskjutna och nästan dödade. Det hör man aldrig längre, säger Vaughan Smith, en av kursledarna. Han har, precis som de andra kursledarna, bakgrund som både militär och journalist och har lett säkerhetskurser för journalister i tretton år. Han ser en tydlig förändring när det gäller säkerhetstänkandet. Idealet för utrikesreportrar är inte längre att vara macho och ta stora risker. Och det märks tydligt att mediebolagen tar säkerhetsfrågorna på väldigt stort allvar. För femton år sedan fanns det inte ens sådana här kurser för journalister, nu skickar alla de stora bolagen sina medarbetare på utbildning. Visst kan det vara macho, invänder Palmira när jag frågar om hur det är att vara ny som korrespondent. Men hon tillägger: Det är alltid några som hörs och märks mer än andra, ofta män, men så är det ju i andra sammanhang också. Jag försöker vända det till min fördel istället för att irritera mig på det. Genom att inte märkas så mycket tror jag att jag kan få bättre berättelser, att fler vågar prata med mig. EN STJÄRNKLAR kväll är det övning på att ta ut riktning efter stjärnorna. För hur mycket man än har förberett sig och packat ner rätt grejer kan sådan kunskap vara ovärderlig om åker vilse och mobiltelefonen inte fungerar. Det handlar om att bli så trygg som möjligt inför uppdrag, även om man inte vet vilka risker och utmaningar de kan innebära. Paniken är din värsta fiende, säger kursledaren Eric Feijten. Ta det bästa beslut du kan i varje situation, det finns inga lösningar som funkar överallt. Sveriges Radio-medarbetare som åker till konfliktdrabbade områden är alltid utrustade med en väska för akutsjukvård och om det behövs även med skottsäker väst. Men en reporter med skottsäker väst har svårt att röra sig snabbt, den tyngsta modellen väger 14 kilo och ibland är det bättre att lämna västen hemma. Att veta hur man beter sig i krigszoner eller vid en våldsam demonstration underlättar mycket. Det viktigaste skyddet är gott omdöme och ett par bra skor som går att springa i. Det är spännande att inse hur lätt det är att all kunskap kring hur man ska agera i akuta situationer bara försvinner ut igenom fönstret när allt ställs på sin spets. Jag tyckte det var mycket svårare än jag trodde att verkligen hålla huvudet kallt när det väl gällde och stress och adrenalin kom med i bilden, säger Palmira efter övningarna. En annan grej jag tar med mig är allting vi lärt oss kring första hjälpen. Saker som är otroligt bra att kunna överlag, olyckor kan ju hända var som helst, men som verkligen kan vara skillnaden mellan liv och död i områden där tillgången på sjukvård inte är lika bra som den är i Sverige. Riskfylld utrikesbevakning Journalister blir allt oftare måltavla i konfliktområden, där de inblandade inte vill bli granskade. Detta gör att till exempel kriget i Syrien är svårt att rapportera om, eftersom det är så farligt att vara där dödades 110 yrkesverksamma journalister i världen. Ytterligare 54 journalister hålls som gisslan eller fångar blev Sveriges Radios Asien-korrespondent Nils Horner dödad i Kabul, Afghanistan. Läs mer om kriget & Islamiska staten, IS, på nästa sida FÖRSTÅ VÄRLDEN

8 01 Terrorgruppen al-qaida utför attacker i USA då de flyger in i bland annat World Trade Center i New York. 03 USA svarar med att invadera Irak. 04 En filial till al-qaida bildas i Irak. Det är grunden till det som i dag kallas terrorgruppen IS. 1 År 20 2 År 20 3 År 20 4 IS är mycket framgångsrika och de intar staden Mosul. Först nu förstår världen att IS är ett stort hot. TURKIET 14 År 20 7 Område kontrollerat av IS Område där IS kan röra sig utan motstånd Länder som islamiska staten vill ha med i ett framtida kalifat 6 IS mål är att skapa ett kalifat, religiöst rike. Kalifatet ska styras av deras hårda sharialagar: - kvinnor kontrolleras av männen - alla skolor är religiösa - otrohet straffas med döden De som inte följer lagarna straffas med slaveri, tortyr, våldtäkt eller avrättning. M e d e l h a v e t 9 7 I dag kontrollerar IS ett område lika stort som Storbritannien. I dag 8 1 USA Gruppen i Irak lämnar al-qaida. De kallar sig nu för IS och krigar även inne i Syrien. 13 År 20 6 h a v e t Inbördeskriget i Syrien bryter ut. 11 År 20 5 S v a r t a Beirut Sedan sommaren 2014 har IS Europa som ett uttalat terrormål. Flera länder i Europa har redan utsatts för terrorattentat och experter tror att ISRAEL det kommer att ta flera år att stoppa IS. Raqa Islamiska st Mosul 4 Damaskus IRAN 5 Falluja 3 Amman atens flagga Bagdad 100 km 8 2 EGYPTEN KUWAIT SAUDIARABIEN Källa: ISW FÖRSTÅ VÄRLDEN Grafik: TT Nyhetsbyrån

9 r e t r o p e Världsr a s e r g i d n ä t s på London, Kapstaden, Phnom Penh Arbetsplatserna är skiftande för Johan Bergendorff, Sveriges Radios korrespondent för globala hälsofrågor. Under sitt första år på jobbet har han besökt femton länder. Häng med på reportageresa till Wales. R EDAN INNAN planet lyfter från Stockholm börjar Johan Bergendorff läsa på inför de reportage han ska göra under de närmaste dagarna, som ska tillbringas i Storbritannien. Oftast har han flera jobb på gång samtidigt, på flera olika platser i världen. Samma eftermiddag som han landar i London ska han göra ett jobb, innan resan går vidare till Wales dagen därpå, där han ska göra ett reportage om den brittiska cancervården. Samtidigt förbereder han sig inför reportage som han ska göra i Sydafrika senare under vintern. Det är intervjuer som måste bokas i förväg och mycket fakta att ta reda på för att kunna veta att han verkligen träffar rätt personer och frågar om rätt saker. Det är mycket som ska stämma för att han ska kunna göra reportagen vi sedan får höra i radio. Johan Bergendorff är stationerad i Stockholm och under ett år tillbringar han ungefär 90 dagar på resa någonstans i världen. I plånboken har han just nu brittiska pund och några dollar-sedlar, men hemma finns en hög med sedlar från länder han har besökt; Kambodja, Liberia, Indien och Mexiko. I de flesta länder är det kontanter som gäller. I London till exempel tar de flesta taxibilar text Jenny Mattsson f o t o Mattias Ahlm inte emot kort, bara kontanter. Så dollar, euro och pund brukar jag ha redo, de går alltid åt. I bagaget inför den här resan har Johan packat lite kläder, sin bandspelare och akutväskan med sjukvårdsutrustning som alla Sveriges Radios korrespondenter är utrustade med. Den innehåller bland annat bandage och plåster, men också vattenreningstabletter och annat som man kan behöva i katastrofområden. Det gäller att vara beredd på allt. En korrespondent kan hamna i demonstrationer eller andra kaotiska situationer även i normalt trygga länder som Storbritannien. Alla korrespondenter har också gått en säkerhetskurs där man övar inför hotfulla och våldsamma situationer. Många av korrespondenterna kommer till områden med krig, men så är det sällan för Johan Bergendorff. Johan visar den sak i packningen som han oftast får användning för: En liten flaska handsprit. Den håller magsjukan borta och är lätt att ta med sig. Jobbet som global hälsokorrespondent innebär att Johan Bergendorff rapporterar om väldigt många olika frågor, allt från kost till epidemier. Han berättar att det ofta blir stor uppmärksamhet kring just smittsamma sjukdomar, men att han själv försöker berätta mer om de hälsofrågor som berör allra flest människor på jorden, som diabetes och cancer. De är så kallade välfärdssjukdomar, som är vanliga i rika länder men drabbar allt fler i länder där ekonomin har blivit bättre under senare år. Den stora hälsofrågan i världen handlar inte om smittor, utan om hur vi lever. Det som allra flest i världen dör av är icke-smittsamma sjukdomar och trafikolyckor. Många frågar mig om jag inte var rädd när jag var i Afrika och rapporterade om ebola-epidemin, men faktum är att det är svårt att smittas om man inte är väldigt nära de sjuka. Risken är väldigt mycket större att jag ska råka ut för en bilolycka. När jag ska åka taxi letar jag alltid efter en bil med bilbälte, men det kan vara väldigt svårt att hitta i många länder och även om det finns bälten är de ofta trasiga. Ibland får man ge upp och hoppas på att inget händer, säger Johan. Flyget landar i London. Vi tar en taxi till en av kocken Jamie Olivers restauranger, som ligger i en av de tjusigaste galleriorna i staden. Utanför finns särskilda parkeringsplatser för limousiner. Taxin är utrustad med bilbälten, konstaterar Johan nöjt. Samtidigt som han äter ska han FÖRSTÅ VÄRLDEN

10 samla underlag till en radiokrönika som ska sändas i P1 Morgon dagen därpå. Temat är riskerna med socker och just Jamie Oliver är en av de starkaste förespråkarna för sundare mat utan socker i Storbritannien. Medan vi väntar på maten försöker Johan ställa några frågor om den extra sockeravgiften på läsk som nyligen införts på alla restauranger i kedjan. Personalen på restaurangen säger att de inte talar med journalister och hänvisar till företagets hemsida. En intervju med Jamie Oliver själv står högt på önskelistan, men trots envisa förfrågningar har Johan inte fått ett enda svar från kockens pr-avdelning. Sverige är ett litet land och många internationellt kända personer prioriterar att istället synas och höras i medier i länder som usa och Tyskland där publiken är större. HOTELLFRUKOSTEN nästa morgon är typisk brittisk med äggröra, bacon och bönor, men Johan nöjer sig med kaffe och en smörgås. Han har bokat en intervju med en cancerdrabbad kvinna i Wales, för reportage om dyra cancerläkemedel och det är en lång tågresa som väntar. Medan Johan sväljer det sista kaffet ringer Ekot. Det är det första av veckans två fasta samtal som Johan har med redaktören i Stockholm varje vecka. Han får klartecken om att åka iväg som planerat. Om läget hade varit annorlunda, exempelvis vid någon dramatisk händelse i Storbritannien, så hade redaktören planerat om Johans dag. Sveriges Radios korrespondent Staffan Sonning är stationerad i Storbritannien och är den som normalt sköter rapporteringen från landet. Men vid dramatiska händelser, som exempelvis vid terrorattentatet i Paris i november, behövs många reportrar på plats där det händer avgår tåget från Paddington-stationen»JAG KOMMER HIT NÅGRA TIMMAR OCH SKA STÄLLA NÄRGÅNGNA FRÅGOR OM HENNES DÖDLIGA SJUKDOM PÅ ETT SPRÅK SOM INTE ÄR MITT MODERSMÅL«i centrala London mot den lilla walesiska staden Cwmbrân, där Johan ska intervjua Carolyn Davies, en kvinna som har drabbats av bröstcancer. I reportaget, som ska sändas i P1, får Carolyn representera de cancerpatienter i Storbritannien som har drabbats hårt av att landet har sagt nej till behandling med de allra dyraste medicinerna. Frågan är aktuell även i Sverige, eftersom läkemedelspriserna stiger och behandlingarna för bland annat cancer blir en allt större kostnad för landstingen. Jag vill ge lyssnarna ett globalt perspektiv på frågor om hälsa, säger Johan engagerat. Det kan handla om internationella läkemedelsbolag som tar ut skyhöga priser på mediciner som de har ensamrätt på, eller hur minskat bistånd till hälsoarbete påverkar flyktingströmmar. De debatter som förs i Sverige är inte unika, de förs samtidigt i många andra länder också. Ta till exempel flyktingkrisen och de utmaningar som den innebär för alla mottagarländernas sjukvårdssystem. Vi kan lära oss av hur andra gör och att se hur krisen påverkar i andra länder kan ge oss perspektiv på situationen i Sverige. Tåget anländer till Cwmbrân. Det blir en pizza till lunch, vid ett gatukök nära stationen. Det är bara en av många snabba måltider under resans gång och Johan konstaterar att hans diet inte stämmer så bra överens med rollen som hälsokorrespondent. Tiden räcker dessutom sällan till för träning och det ständiga resandet sliter på kroppen. Familjen Davies lilla hus i villakvarteret är omsorgsfullt städat och pyntat. Johan startar bandspelaren redan ute på gatan. Nu får den vara påslagen under nästan hela besöket och efter en stund glömmer familjen bort att vara nervösa inför mikrofonen. En lång stund ligger bandspelaren utplacerad i närheten av hallen, för att fånga ljud från när familjens elvaåriga dotter kommer hem från skolan. På köksbänken puttrar en köttgryta i en tryckkokare. Tvåbarnsmamman Carolyn bjuder på té i blommiga koppar medan hon berättar hur cancerbeskedet för några månader sedan kom som en chock. Läkarnas besked är att cancern inte går att bota och den nya medicin som skulle kunna förlänga hennes liv med åtminstone några månader är alltså så dyr att sjukvården har sagt nej till behandling. Men efter beskedet startade Carolyns grannar och arbetskamrater en insamling för att få ihop pengar till medicinen. JOHAN LYSSNAR, dricker té och ställer sina frågor. Efteråt berättar han att det ofta är svårt att ställa frågor på rätt sätt på engelska. Jag kommer hit några timmar och ska ställa närgångna frågor om hennes dödliga sjukdom på ett språk som inte är mitt modersmål. Ofta jobbar jag ju dessutom med en tolk, då är det svårt att känna av nyanserna. Hur nära kan man gå utan att bli för påflugen, men ändå få känslomässiga svar? På tåget tillbaka mot London igen pratar Johan i telefon med Ekots medicinreporter Anna Larsson. Hon ska göra ett inslag om den svenska cancervården och nu vill hon stämma av med Johan kring vad intervjun i Wales gav. Håller deras tanke om att jämföra avvägningarna inom cancerbehandlingarna i Storbritannien med den debatt som nu pågår i Sverige? Jo det funkar, konstaterar de. Dagen därpå ska Johan träffa cancerforskare vid en konferens i London, där nya rön kring läkemedel ska presenteras. Förhoppningsvis kan även det ge uppslag till uppföljningar i Sverige. De avslutar samtalet. Johan fortsätter med mejlkorgen i telefonen. Några lyssnare har hört av sig angående hans krönika om socker i maten. Han svarar och passar samtidigt på att mejla en kontakt inför sin kommande resa till Sydafrika, där han ska göra reportage om hiv. Förberedelserna tar aldrig slut. Och nästa jobb kan inte vänta. Kort om Johan ålder: 46 familj: Gift, två tonårsbarn. bakgrund: Valde bort skådespelarbanan till förmån för journalistiken. Kom till Vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio via SVT:s lokala nyheter i GävleDala och Hjärnkontoret. Har även jobbat på samhällsredaktionen, bland annat med Föräldrarna i P FÖRSTÅ VÄRLDEN

11 VI FINNS ÖVER HELA VÄRLDEN! Margita Boström Bangkok Jens Möller Norge och Island Palmira Koukkari Mbenga Ungt Perspektiv Agneta Furvik New York Johan Bergendorff Global Hälsa Samuel Larsson Danmark Thella Johnson Helsingfors Johanna Melén Östeuropa Alice Petrén Migration Beatrice Janzon Paris Katja Magnusson Istanbul Maria Persson Löfgren Moskva Cecilia Uddén Kairo Lisa Bergström Kultur Daniela Marquardt Berlin Lotten Collin Rio de Janeiro Hanna Sahlberg Peking Hewa Abdelzadeh Trainee Jan Andersson Bryssel Staffan Sonning London Inger Arenander Washington Richard Myrenberg Kigali FÖRSTÅ VÄRLDEN

12 MÖT RADIO- KORRESPONDENTERNA FÖR ATT FÖRSTÅ OMVÄRLDEN OCH SE SAMMANHANGEN KRÄVS KUNSKAP. DU FÅR DEN AV SVERIGES RADIOS 22 UTRIKES- KORRESPONDENTER. STÖRSTA KORRESPONDENTNÄTET I NORDEN. TISDAG 23 AUGUSTI PÅ SÖDRA TEATERN TURNÉ I LANDET MED TVÅ KORRE- SPONDENTER OCH EN MODERATOR: 5 SEPTEMBER VÄXJÖ 6 SEPTEMBER KALMAR 8 SEPTEMBER VÄSTERÅS 12 SEPTEMBER SÄFFLE 13 SEPTEMBER SÖDERTÄLJE 14 SEPTEMBER UMEÅ 15 SEPTEMBER GÄVLE 19 SEPTEMBER ÖSTERSUND 20 SEPTEMBER UPPSALA 21 SEPTEMBER SUNDSVALL För mer info gå in på sverigesradio.se/radiokorrespondenterna SVERIGES RADIO MAGASINET KORRESPONDENTERNA TRÄFFA DEM, LYSSNA, FRÅGA OCH DISKUTERA PÅ SÖDRA TEATERN I STOCKHOLM MELLAN OCH HÖR DEM OM UPPDRAGET, VARDAGEN OCH BEVAKNINGS- OMRÅDET I SVERIGES RADIOS P1, P3 OCH P4 UNDER HELA TISDAGEN DEN 23 AUGUSTI. I samarbete med Riksteatern