Kraft genom samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kraft genom samverkan"

Transkript

1 Rapport nr 2 Kraft genom samverkan Exempel på projekt mellan kommuner och näringslivet KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

2 Svenska Kommunförbundet, Sektionen för ekonomistyrning Stockholm 2003 Form: Ordförrådet, Stockholm Tryck: Åtta.45, Stockholm ISBN

3 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Förord Trots ett ömsesidigt beroende lever ofta det privata näringslivet och den kommunala sektorn starkt åtskilda. Genom att företag får en bättre insikt i kommunernas uppdrag och handlingsutrymme och kommunerna får en bättre kunskap om företagens verksamhet borde det öppnas möjligheter att bättre tillvarata samlade resurser för samhällsnyttiga tjänster. Där det går att hitta gemensamma intressen borde rimligtvis ett utökat samarbete ge vinster åt alla berörda. De verktyg som kommunerna använder idag för att bedriva sin verksamhet alltifrån egenregi till entreprenader har alla sina styrkor och svagheter. Särskilt nu, då allt högre krav ställs på de kommunala verksamheterna, finns det skäl att närmare undersöka om det finns områden där otraditionella verktyg kan ge ännu bättre resultat. En metod, som hittills varit ganska oprövad i Sverige, är andra samverkansformer med privata företag. Dessa brukar ibland benämnas offentliga-privata partnerskap. I denna skrift redovisas ett antal exempel på sådana samverkansformer. Förutsättningarna varierar dock avsevärt mellan såväl olika verksamhetsområden som mellan olika delar av landet. Syftet är inte att ge färdiga recept på framgångsrika tillvägagångssätt utan snarare att ge inspiration och uppslag till nya sätt att ge medborgarna hög kvalitet på offentligfinansierade tjänster. Vår förhoppning är att exemplen i denna skrift ska ge tankar, idéer och uppslag till alternativ som kommunerna kan använda sig av för att tillhandahålla efterfrågad service på bästa möjliga sätt. Rapporten har tagits fram av Björn Rosborg, Huddinge kommun, på ett gemensamt uppdrag av Svenskt Näringsliv och Svenska Kommunförbundet. Uppdraget har letts av en styrgrupp bestående av Jonas Berggren och Anders Stenlund, Svenskt Näringsliv samt Lennart Hansson och Lena Svensson, Svenska Kommunförbundet. Lennart Hansson Svenska Kommunförbundet Jonas Berggren Svenskt Näringsliv

4 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Innehåll Förord 1 Inledning 3 1. Utblick Storbritannien En samverkansmodell växer fram London Borough of Harrow ett exempel på ett PFI-projekt 7 2. Kartläggning av samverkan i svenska kommuner Fyra svenska exempel Inledning Sundsvall Idrottsparken Umeå Nya NorrlandsOperan Göteborgs Stad Motorbranschens tekniska gymnasium Haparanda Bottenvikens Reningsverk AB Några avslutande reflektioner 34 2 Kraft genom samverkan

5 Inledning I diskussionen om hur produktionen av kommunala välfärdstjänster skall organiseras framställs vanligen det offentliga och det privata som två motparter och varandra oberoende alternativ. Den kommunala verksamheten bedrivs antingen i egenregi eller genom anbudsupphandling. Argumenten för och emot de båda alternativen är många. Relationen mellan kommunerna och det privata behöver emellertid inte enbart grundas på ett motsatsförhållande. En tredje väg att utforska är olika samverkansformer mellan offentligt och privat. Särskilt i Storbritannien har ett antal samarbetsformer utvecklats som går under samlingsnamnet Public Private Partnership (PPP). Dessa inkluderar byggande, drift och finansiering av allt från vägar och gatubelysning till äldreboenden och skolor. I denna idéskrift redovisas ett antal exempel från Sverige och Storbritannien där olika samverkansformer mellan kommuner och det privata näringslivet har tillämpats i praktiken. Fokus ligger på samarbeten som präglas av långsiktig kvalitetsutveckling nytänkande kostnadsmedvetenhet. Syftet är inte att ge färdiga lösningar på alla de utmaningar som är förknippade med att driva en kommunal verksamhet. Önskan är i stället att inspirera till tankar, idéer och uppslag till alternativ som kan övervägas då man söker nya vägar för att ge medborgarna mer välfärd. Kraft genom samverkan 3

6 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN 1. Utblick Storbritannien 1.1. En samverkansmodell växer fram Samtidigt som medborgarna har ställt allt högre krav på den offentliga verksamhetens kvalitet och omfattning, har de offentliga finanserna försvagats i många länder. En följd av detta är att det i en del länder blivit allt svårare att få utrymme för nödvändiga skattefinansierade infrastrukturinvesteringar. Under 1980-talet tilltog därför intresset för alternativa finansieringslösningar där den privata sektorn medverkar. I Europa har den utvecklingen drivits längst i Storbritannien 1. I slutet av 1980-talet var Storbritanniens regeringar inte speciellt välvilligt inställda till privat finansiering av det som sågs som den offentliga sektorns ansvarsområde. Till följd bl.a. av de privatiseringar som genomfördes i Storbritannien under talet förändrades den officiella inställningen. Regeringen uttryckte en klar målsättning att öppna upp den offentliga sektorn för det privata näringslivet för att på så sätt få value for money för brukare och skattebetalare. Samverkan mellan det offentliga och privata har tagit sig flera olika uttryck. Private Finance Initiative (PFI) har kommit att bli den dominerande formen. PFI introducerades i Storbritannien Motivet var att införa effektivare metoder för att låta det privata näringslivet tillhandahålla offentlig service. Den viktigaste anledningen till att PFI-modellen utvecklades var emellertid att det hade blivit allt svårare att finansiera större offentliga investeringar inom befintliga budgetramar och att underhållsarbeten skjutits på framtiden 2. Den nya policyn PFI fick enbart en begränsad verkan under sina första år. Först efter att regeringen 1997 vidtagit ett åtgärdsprogram fick PFI ett större genomslag. En viktig del i förändringsarbetet var inrättandet av en treasury taskforce, d.v.s. en särskild enhet inom finansdepartementet, med uppgift att samordna PFI-aktiviteter över hela landet. Bland annat tog man fram enkla riktlinjer för hur PFI-arbetet skulle bedrivas, manualer för det praktiska arbetet samt fallstudier av genomförda projekt där PFI-avtal tecknats 3. 1 Ernst & Young: PPP en framtidsmodell för offentlig service? Sid 3. 2 Privatfinansiering genom partnerskap investeringar i sjukvård, Caj Skoglund, Välfärdsföretagen. 3 The Private Finance Initiative. Resarch paper 01/117 18, december 2001, House of common. 4 Kraft genom samverkan

7 PFI-modellens kännetecken 4 Framträdande kännetecken för PFI-modellen är att ett avtal upprättas mellan den offentliga sektorn och en privat intressent för en period som kan sträcka sig över allt från 5 till 60 år. PFI-avtalet måste upphandlas i konkurrens. den privata intressenten under avtalstiden övertar ansvaret för den service som tidigare skötts av den offentliga sektorn. en betydande del av risken för en verksamhet som t.ex. kostnadsökningar, förseningar och intäktsbortfall överförs till det privata näringslivet. en betydande del av den kapitalanskaffning som behövs för att bygga, underhålla och driva en verksamhet görs av det privata näringslivet. betalningen sker först när servicen utnyttjas. I sin mest vanliga form av PFI är det den privata sektorn som designar, bygger, finansierar, och driver verksamheten. Man utgår från de krav och den specifikation på out put som det offentliga fastställt. PFI skiljer sig från privatisering genom att det offentliga är den huvudsakliga köparen av verksamheten. Det offentliga styr också projektet genom de krav som ligger till grund för avtalet. Äganderätten till de fasta tillgångarna, i form av t.ex. skolor, sjukhus och datasystem, ligger normalt hos den privata aktören under avtalsperioden. Det offentliga betalar en överenskommen periodisk ersättning för att få använda tillgångarna och verksamheterna. För- och nackdelar Fenomenet PFI är inte helt okontroversiellt och har under perioder varit livligt debatterat i Storbritannien. Det finns två argument som är återkommande i debatten när man vill betona modellens fördelar: 1.PFI är ett bra sätt att finansiera projekt som annars inte skulle ha blivit av. 2.PFI ger bättre valuta för pengarna än ett rent offentligt finansierat åtagande. 4 Flera olika källor: Ernst & Young, Corporate Finance PPP en framtidsmodell för offentlig service?, The Private Finance Initiative. Resarch paper 01/117 18, december 2001, House of common, Privatfinansiering genom partnerskap investeringar i sjukvård, Caj Skoglund, Välfärdsföretagen. Kraft genom samverkan 5

8 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Mot det första argumentet har invänts att det knappast kan vara en god idé att öka investeringar i offentlig infrastruktur om de inte är motiverade. Detta gäller särskilt om det endast innebär att det privata lånar till investeringen, dessutom oftast till en högre ränta än vad det offentliga får betala. Samt att det i slutändan ändå är skattebetalarna, genom den ersättning som det offentliga får betala till den privata utföraren, som får stå för kostnaden. Fortfarande måste det rimligen krävas att investeringen är prioriterad från det offentligas synpunkt. Dessutom bör en privatfinansierad lösning, till följd av exempelvis synergieffekter som inte kan realiseras på annat sätt, bli mer kostnadseffektiv än en rent offentligfinansierad lösning. Det andra argumentet är påståendet att PFI ger mer valuta för pengarna. Tanken är att privata pengar medför bättre management och större incitament att avsluta investeringsprojektet i tid och inom givna ekonomiska ramar. Föreställningen är att valuta för pengarna kännetecknas av att de risker som bättre hanteras av privata företag överförs till dessa lägre produktions- och driftkostnad effektivare underhåll. Omfattning Den 1 september år 2001 fanns det 450 PFI-avtal i Storbritannien, till ett värde av 20 miljarder. Sjuk- och hälsovårdsdepartementet stod för de flesta avtalen, 105 stycken, medan kommunikationsdepartementet och kommunerna stod för det största värdet, dryga 8 miljarder 5. Vid halvårsskiftet 2002 hade 99 PFI-avtal undertecknats av kommunerna varav 68 befinner sig i drift 6. 5 The Private Finance Initiative. Resarch paper 01/117 18, december 2001, House of common. 6 Epost-förfrågan till Public Private Partnerships Programme (4 ps). 6 Kraft genom samverkan

9 1.2. London Borough of Harrow ett exempel på ett PFI-projekt 7 Inledning En övervägande del av de PFI-exempel som har dokumenterats rör stora infrastrukturinvesteringar med långa avtalstider. En viktig drivkraft tycks i många fall ha varit behovet av kapital. Bl.a. är kommunerna i Storbritannien inte lika fria att ta upp lån som sina svenska motsvarigheter. Skillnader i lagstiftning och politiskt klimat innebär att det för många av projekten är svårt att dra slutsatser som är tillämpbara i Sverige. Mer relevant, utifrån ett svenskt kommunalt perspektiv, är de mindre projekt vars fokus snarare ligger på nya utförandeformer än på kreativa finansieringslösningar. Harrows IT-projekt är ett sådant som påminner om vad vi i Sverige skulle kalla en funktionsupphandling. Parterna Om London Borough of Harrow (LBH) London Borough of Harrow är en engelsk kommun i nordvästra London. Kommunens population uppgår till invånare. Det finns också näringsidkare i kommunen. Exchequer Services som är den verksamhet inom vilken upphandlingen görs är en administrativ enhet som handlägger kommunens skatte- och avgiftsindrivning. Enheten består i sin tur av fem underavdelningar: skatter, avgifter, intäkter, kassa och underhåll. Om Unisys Unisys Corporation är ett USA-baserat IT-företag med en omsättning på över $6 miljarder. Företaget har en världsomfattande erfarenhet av datasystem och administrativa rutiner samt organisationer. Man har också mer specifik erfarenhet från central och lokal offentlig administration i Storbritannien. Unisys Corporation både bygger och säljer hårdvara såväl som IT-tjänster av alla tänkbara slag till statsförvaltningar och många av världens banker, flyg- och mediabolag. Genomförande Under hösten 1996 inledde man i London Borough of Harrow kommun en översyn av hur administrationen av skatte- och avgiftsindrivningen fungerade. Bedömningen man gjorde var att en effektivisering krävde två förändringar: ny teknik, framför allt nytt datasystem nya administrativa rutiner, organisationsförnyelse. 7 Ytterligare exempel på kommunala partnerskapslösningar finns på Kraft genom samverkan 7

10 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Den preliminära marknadsundersökning som kommunen gjorde visade att Document Imaging Processing, vilket är en process där man scannar, indexerar och lagrar dokument elektroniskt, och Workflow technology skulle kunna göra administrationen av skatte- och avgiftsindrivningen mer rationell. Som en del av översynen kalkylerade man bland annat med ett gör ingentingscenario som baserade sig på befintlig kostnad och kvalitet för den administrativa funktionen. Detta scenario jämfördes därefter med de alternativa lösningar som man funnit efter att ha gjort en första sondering av marknaden. Slutsatsen blev att det skulle vara lönsamt för kommunen ur många aspekter att kunna tillgodogöra sig marknadens kompetens inom detta område. Därför bestämde man sig för att göra en PFI-upphandling. Upphandlingsprocessen inleddes i januari 1997 genom annonsering i Official Journal. Ett flertal välrenommerade IT-företag svarade. Av dessa valdes tre stycken ut för mer ingående granskning. Unisys utsågs i slutet av juli som vinnare och kontrakt skrevs med företaget i början av oktober. Upphandlingsgruppen Kärnan i kommunens upphandlingsgrupp bestod av fem personer. Ledare för gruppen var ekonomichefen som drev upphandlingsprocessen framåt och som också var den som var involverad i alla steg av upphandlingen och som dessutom såg till att tidtabellen hölls. Övriga fyra medlemmar i gruppen var utvalda för att täcka in nyckelområdena ekonomi, juridik och teknik (IT) samt användare. Tanken med en liten kompetent grupp var att den skulle ha lättare att agera och att fatta snabba beslut. Upphandlingsgruppen kom under olika steg av upphandlingsprocessen att kompletteras med extern juridisk och teknisk expertis. All ekonomisk kalkylering av de olika alternativen genomfördes i egen regi. De flesta avgörande beslut som behövdes under upphandlingsprocessen hade delegerats till tjänstemännen. Planering Upphandlingsprocessen startade med att kommunen tog hjälp av extern expertis som drog upp ett antal viktiga steg: Arbeta fram ett preliminärt förfrågningsunderlag. Undersöka de marknadslösningar som finns och prata med leverantörer. Arbeta fram ett fullständigt förfrågningsunderlag med hänsyn tagen till de nya erfarenheter och fakta som framkommit vid den ovan nämnda undersökningen. 8 Kraft genom samverkan

11 Distribuera det fullständiga förfrågningsunderlaget till ett fåtal utvalda. Utvärdera och rangordna anbuden. Förhandla fram bästa och slutliga anbud. Skriva avtal. Förfrågningsunderlaget Det mest framträdande i förfrågningsunderlaget var kommunens krav på en hel administrativ funktion och inte enbart en enskild tjänst eller vara. För att förbättra administrationen av skatte- och avgiftsindrivning hade kommunen först studerat utbudet på marknaden. Sedan hade man gjort bedömningen att det bästa var ett förfrågningsunderlag där kravspecifikationen omfattade såväl krav på teknik som införandet av nya administrativa rutiner. Kravspecifikationen kom att omfatta övergripande åtaganden för leverantören som att implementera all ny teknik och nya administrativa rutiner. utrusta verksamheten med hårdvara i form av PC, uppgraderingar av växelbord etc. utrusta verksamheten med mjukvara, framför allt i form av de nödvändiga dataprogrammen. sköta all löpande support och underhåll av det föreslagna administrativa systemet. Kommunen var noga med att inte fastställa hur dessa krav skulle uppfyllas, eftersom det hade kunnat hämma anbudsgivarnas innovationsförmåga. Anbud och urval 16 företag svarade på anbudsförfrågan. I sin bedömning av anbuden lade Harrow stor tonvikt på att företagens finanser skulle vara sunda, eftersom kontraktet skulle innebära ett långsiktigt samarbete. Utvärderingen reducerade antalet anbudsgivare till åtta, vilka alla bjöds in till en halvtimmes presentation av respektive anbud. Efter presentationerna valde kommunen ut tre leverantörer för vidare förhandling. Innan dess hade kommunen besökt dessa leverantörers referensanläggningar och intervjuat några av deras kunder. Kraft genom samverkan 9

12 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Market solution stage Tanken var att man under denna period skulle ha öppna och raka diskussioner med de kvarvarande anbudsgivarna för att nå följande mål: Utveckla det preliminära förfrågningsunderlaget till ett slutligt underlag. Anbudsgivarna får ha åsikter på allt från prismekanism till teknikkrav i förfrågningsunderlaget. Fastställa vilka risker som kan överföras till anbudsgivarna design- och underhållsrisk, finansieringsrisk, tekniska risker etc. Ge anbudsgivarna mer detaljerad information om vad upphandlingsgruppen förväntar sig så att anbudsgivaren inte bjuder i blindo. Ge anbudsgivarna insikt om hur verksamheten hittills fungerat samt dess infrastruktur och kostnader. Under hela denna process tilläts anbudsgivarna finnas på plats på de administrativa kontoren. Där kunde de bedöma de tekniska förutsättningarna, intervjua personal och chefer samt få information om budget och annan statistik. Som komplettering till detta hade kommunen fem inplanerade halvdagar med ett detaljerat program för varje anbudsgivare. I slutet av denna intensiva period hade ett slutgiltigt förfrågningsunderlag skapats, och detta distribuerades till de tre kvarvarande anbudsgivarna. Anbudsutvärdering Det övergripande kriteriet som användes vid utvärderingen var kommunens nettobesparing, både på kort och på lång sikt. Utvärderingen gjordes av upphandlingsgruppen utifrån en för ändamålet framtagen matris. Medlemmarna i upphandlingsgruppen gjorde först, var och en för sig, sin bedömning för att sedan träffas i grupp för att sammanställa resultaten. I samband med utvärderingen behövdes även ett kompletterande klargörande från anbudsgivarna. För att bedöma de tekniska lösningarna tog man extern hjälp. Utvärderingen ledde till att anbuden rangordnades. Avtal och ersättning Avtalet som till slut skrevs var på fem år med en möjlighet till förlängning på ytterligare tre år. Ersättningen till utföraren var främst beroende på den av kommunen uppnådda besparingen. Anbudsgivarna ombads att i sina anbud ställa begärd ersättning i relation till förväntad besparing så att kommunen erhöll en pris/besparingskvot. En sådan begäran i förfrågningsunderlaget innebär i realiteten att utföraren får betalt för att effektuera en besparing åt kommunen. Om besparingen utgör en summa som är under en i avtalet fastställd miniminivå blir leverantören skadeståndsskyl- 10 Kraft genom samverkan

13 dig. Minst lika viktigt är att det i ersättningsmekanismen finns inbyggt ett incitament för leverantören att förbättra det administrativa systemet fortlöpande, eftersom besparingar över en viss nivå delas mellan avtalsparterna. Motiv enligt kommunen Vi får tillgång till teknik i framkant på utvecklingen utan att behöva göra några investeringar. Vi reducerar kostnaderna för skatte- och avgiftsindrivningen genom en rationalisering med hjälp av ny teknik, d.v.s. färre personal, minskade lokalkostnader och andra administrativa kringkostnader såsom PC, telefon, skrivmaterial etc. Vi får en snabbare handläggning av kundernas ärende, vilket är en vinst för kunderna men även bidrar till att ge en bättre bild av kommunen. Vi kan använda erfarenheterna från denna upphandling till att genomföra rationaliseringar även inom annan administration. Motiv enligt leverantören Vi får en god avkastning på den gjorda investeringen. Vårt arbete tillsammans med kommunen att utveckla och förbättra servicen gör att enheten kan användas som referensanläggning när vi vill utveckla våra kontakter med andra kommuner. Genom samarbetet gör vi kommunerna mer kunniga och förstående för under vilka villkor de privata företagen opererar. Kommunens erfarenheter Det är viktigt med en liten upphandlingsgrupp som representerar de för upphandlingen nödvändiga nyckelkompetenserna. Det är angeläget att upphandlingsgruppen tillåts att fokusera på upphandlingen och vara väl förtrogen med området inom vilken upphandlingen görs. Det är viktigt att göra en tidtabell för hela upphandlingen där varje fas med arbetsträffar och intervjuer är inlagda. Vi måste revidera förkvalificeringsförfrågan så att inte för mycket och för ändamålet irrelevanta upplysningar från anbudsgivarna dränker den reellt viktiga informationen. Kraft genom samverkan 11

14 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Leverantörens erfarenheter Genom en förhandlad upphandling får vi värdefull kunskap om kommunernas behov. Vi får även insikt om de kostnader som anbudsprocessen genererar för att använda sig av nödvändig expertis teknisk, ekonomisk, juridisk. Denna kostnad måste ställas i relation till möjligheten att vinna anbudsgivningen och att ta hem avtalet. Viljan att bära sådana kostnader ökar avsevärt om det enbart är ett fåtal leverantörer med då de egentliga förhandlingarna inleds. Reflektioner ur ett svenskt perspektiv Det finns ett flertal lärdomar man kan dra av ovanstående exempel, men här nöjer vi oss med att peka på fyra stycken: En upphandlingsprocess där man initialt gör ett preliminärt förfrågningsunderlag som sedan i samarbete med marknaden utformas till ett fullständigt och slutgiltigt förfrågningsunderlag är intressant. Över huvud taget är fasen Market solution stage spännande, och ett stort mått av öppenhet tycks råda mellan de enskilda företagen och kommunen. Företagen uppmanas av kommunen att ta del av all tillgänglig information och inbjuds till det administrativa kontoret för att se verksamheten och lyssna på personalen. Allt för att göra företagen väl införstådda med verksamheten. Företagen å andra sidan visar stor öppenhet genom att vara med om att utveckla det preliminära förfrågningsunderlaget och ha synpunkter på allt från teknik till ersättningsmekanism. Det gäller dock att utforma Market solution stage med omsorg för att det inte ska strida mot upphandlingsreglerna, och särskilt då mot principerna om likabehandling och öppenhet i förfarandet. Det kan i dagsläget vara svårigheter med att utforma processen så att inte affärsmässiga fördelar uppstår. En traditionell upphandling brukar vanligen betraktas som effektiv för att pressa kostnaderna, men anses vara svår att förena med en mer långsiktig kvalitetsutveckling och nytänkande. Den ersättningsmekanism med bestraffning och incitament som finns med i denna upphandling möjliggör en fortlöpande utveckling under avtalsperioden. Om Unisys kan utveckla sin datateknik eller administrativa rutiner så att kostnaderna för verksamheten minskar ytterligare kommer den besparingen att delas mellan de två avtalsparterna. 12 Kraft genom samverkan

15 Att upphandla en funktion är en form av överföring av risk från kommunen till Unisys. Den grundläggande tanken är att Unisys bättre kan bära denna risk än kommunen. Kännedomen om datasystemets funktioner medför att det är lättare för dem att ha kunskap om hur de administrativa rutinerna ska läggas upp och hur organisationen kan förnyas. Då en upphandling kostar både tid, energi och pengar är det förnuftigt att innan upphandlingen påbörjas försöka att jämföra befintlig verksamhet med den framtida. För att det ska vara rationellt att börja en upphandling måste de framtida vinsterna av upphandlingen förmodas överstiga de resurser man avsätter för upphandlingen. Detta exemplifieras i Gör ingenting-scenariot. Kraft genom samverkan 13

16 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN 2. Kartläggning av samverkan i svenska kommuner Inledning Att det även i Sverige finns exempel på samverkan mellan offentligt och privat vet vi sedan länge. Däremot finns det ingen samlad bild av omfattning och inriktning. För att få en sådan bild genomfördes en enkel enkätstudie under sommaren Det primära syftet med enkäten var inte att samla in kvantitativa data ur vilka man skulle kunna dra generella slutsatser. Meningen var att från enkätsvaren välja ut ett antal goda exempel som skulle kunna tjäna som inspirationskälla för andra. Med ovanstående i minnet kan det ändå vara intressant att se hur kommunerna svarade på enkäten. Det ger en fingervisning om hur arbetet med samverkan mellan det offentliga och det privata bedrivs i kommunerna. Kategorisering av inkomna enkätsvar De 114 enkätsvar som inkom kan kategoriseras på ett flertal olika sätt. Det som vi fokuserar på nedan är olika former av samverkan samt inom vilket verksamhetsområde de har bedrivits. Diagram: Samverkansformer offentligt-privat i kommunerna Visions- och utvecklingsprojekt Delad produkion och investering Samägande Företagarföreningar och näringslivsråd 14 Kraft genom samverkan

17 Visions- och utvecklingsprojekt Den mest vanliga formen av samverkan är visions- och utvecklingsprojekt. Denna kategori kännetecknas ofta av att kommunerna tillsammans med näringslivet driver ett projekt vars främsta uppgift är att rent generellt förbättra företagsklimatet. Det finns även samverkansprojekt som uttryckligen vill öka tillväxten inom något specifikt område genom olika PR-kampanjer. En annan form av visions- och utvecklingsprojekt mellan det offentliga och det privata är då man gemensamt vill profilera en region eller en kommun. Till exempel kan man driva ett projekt med den uttryckliga målsättningen att samordna och förbättra en redan befintlig verksamhet eller att utveckla en önskvärd näringslivsstruktur. I sammanhanget kan nämnas Karlskrona och Ronneby. Där har man bland annat målet att profilera regionen som ledande avseende på IT-användning i ett Europaperspektiv och att parterna praktiskt lär ut hur IT-baserade applikationer kan få en användarnytta i breddperspektiv. Ett annat exempel är Strängnäs kommun. Där är den strategiska idén att utveckla den produktionsriktade delen av biotekniksektorn så att den uppnår samma höga internationella klass som svensk biomedicinsk forskning redan har. Företagarföreningar och näringslivsråd Ibland kan skillnaden vara liten mellan vad som är att anse som visions- och utvecklingsprojekt och vad som utförs av de något mer traditionella förtagarföreningarna och näringslivsråden. Företagarföreningarna och näringslivsråden har mestadels ett mer handfast förhållningssätt till samverkan mellan det offentliga och det privata. Det kan röra rådgivning till nya företagare, underlättande av företagsetablering eller kort och gott en kontaktyta mellan kommunen och det lokala näringslivet där man kan ge och få information om vad som är på gång. I många av föreningarna och råden anses det dessutom som viktigt för företagen att inte bara få träffa kommunrepresentanter utan också att träffa varandra. Inom denna kategori återfinns i kommunernas beskrivningar ofta ord som gemensam träffpunkt, kort väg till kommunen och tala samma språk som syftet och målet med företagarföreningen eller näringslivsrådet. Huvudsyftet med denna idéskrift är att ge exempel där det privata näringslivet tillsammans med kommunerna är direkt involverat i produktionen av eller investeringen i en kommunal verksamhet. Därför kommer kategorierna visions- och utvecklingsprojekt och företagarföreningar och näringslivsråd inte att kommenteras vidare i denna rapport. Kraft genom samverkan 15

18 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Samägande Samägandet avser den samverkansform där kommunen och näringslivet har del i produktionsresurser i en organisation som ägs gemensamt. Parterna delar engagemang, risk och avkastning/nytta. Verksamhetsformen kan exempelvis vara aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse. De flesta samäganden rör verksamhetsområdet näringsliv och arbetsmarknad. En vanlig beskrivning är ett gemensamt näringslivsbolag där näringslivet är majoritetsägare. Emellertid tycks de flesta av näringslivsbolagen ofta ha samma syfte eller motiv som de mer traditionella företagarföreningarna och näringslivsråden. Det kan vara företags- och annan rådgivning gentemot befintligt näringsliv och nyföretagare, företagsetableringar, olika typer av utvecklingsprojekt och marknadsföring. Ett annat exempel av samägande utgörs av ett antal turistbolag. I Sigtuna kommun finns Turistbolaget AB som ägs till 20 procent av kommunen och resten av femtontalet enskilda företag. Målet är givetvis att öka turismen i kommunen. Ytterligare exempel på samägande finns inom gymnasieskolan och uppdragsutbildningen. I Hällefors kommun har man valt att i bolagsform bedriva utbildning för att yrkesutbilda på gymnasienivån och ge vidareutbildning för industrins behov. Ängelholms kommun har utvecklat ett gymnasieprogram med praktik på arbetsplatser som drivs som ett näringsbolag med kommunen som minoritetsägare. I en del kommuner finns även samägande av kommunikationer och infrastruktur. I sammanhanget kan nämnas Nyköpings kommuns del i Skavsta flygplats och Haparanda stads lösning att investera i och driva ett reningsverk tillsammans med den finska kommunen Torneå och bryggeriet Lapin Kulta. Avtalsreglerad samverkan kring produktion och investering Samverkan mellan det offentliga och det privata genom att det privata tagit aktiv del i att utföra eller investera i en verksamhet som tidigare drivits i traditionell förvaltningsform, är den mest sällsynta samverkansformen. Bara 14 procent av de inrapporterade samverkanslösningarna är av denna sort. I dessa fall regleras samverkan mellan det offentliga och det privata i någon form av avtal. Projekten kan vara mindre som i Huddinge kommun där man på Sjödalsgymnasiet inlett ett samarbete med flera olika företag inom Telecom och IT. Målet för skolan är att utveckla ett flexibelt lärande där eleverna hemifrån med hjälp av IT-stöd bättre ska kunna tillgodogöra sig den utbildning som skolan erbjuder. Webbkurserna är avsedda som komplement till den traditionella undervisning som bedrivs i klassrummen. Eleverna ska själva, via Internet, kunna repetera kursen hemma i lugn och 16 Kraft genom samverkan

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Kurt Eriksson. Affärsansvarig, Nordisk Renting AB

Kurt Eriksson. Affärsansvarig, Nordisk Renting AB Kurt Eriksson Affärsansvarig, Nordisk Renting AB Nordisk Renting Källa till utveckling och tillväxt Presentation av Nordisk Renting Kundnyttan och motiv Exempel på genomförda affärer Nordisk Rentings affärsidé

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden.

Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden. Sida 1 (6) Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden. Alingsås kommun inbjuder Er att lämna skriftligt anbud

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Bakgrund. Omsättningen har varit ungefär r 25 mkr/år. r. nare - har ingen annan lagidrott påp

Bakgrund. Omsättningen har varit ungefär r 25 mkr/år. r. nare - har ingen annan lagidrott påp Borås s Arena Bakgrund IF Elfsborg är r ett klassiskt fotbollslag i Sverige. Nummer 5 i Allsvenska Maratontabellen. (Göteborg, Malmö AIK och Norrköping ligger före) f Senaste 10 åren har Elfsborg placerat

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster - En guide från PRECIS Föreningen Public Relations Konsultföretag i Sverige för dig som ska genomföra en offentlig upphandling av PR och kommunikationstjänster

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE Medverkande kommuner: Förstudie framtagen av: BAKGRUND SYFTE Med utgångspunkt från erfarenheterna av samarbetet mellan kommunerna Alingsås, Härryda, Lerum, Mölndal

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag April 2008. Läs mer på sidan 6

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag April 2008. Läs mer på sidan 6 Aktuellt med försäljning av Vinddraget Etablerande och ägande av industrifastigheter på Viared har varit ett sätt för Industribyggnader i Borås AB (IBAB) att vara en katalysator på industriområdet. Stimulera

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar 1(6) Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar Härmed inbjuds Ni att inkomma med anbud om Neuropsykiatriska utredningar. Bifogat förfrågningsunderlag innehåller samtliga förutsättningar

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen 1(5) Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen Ärendet Mot bakgrund av socialnämndens förslag till beslut om införande av lag om valfrihetssystem (LOV)

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Policy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR

Policy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR 1 [7] Kommunikation, medborgare och PR 2012-05-21 Referens Marica Nordwall Policy för sponsring Sammanfattning Policyn är ett stöd till medarbetare som arbetar med eller överväger att arbeta med sponsring,

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Datum: 2010-03-09 AVSNITT I: IUC TRÄ I VÄSTERBOTTEN AB OCH WEWOOD PROJEKTET IUC Trä i Västerbotten

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

UPPHANDLINGSPOLICY. Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15. Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005)

UPPHANDLINGSPOLICY. Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15. Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005) LS 1102-0181 UPPHANDLINGSPOLICY Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15 Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling 2 (6)

Läs mer

(tkr) Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön -6 793-726 3 150

(tkr) Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön -6 793-726 3 150 Budget 2016-2019, Norrköpings kommun (tkr) Antal: 35 Kommunstyrelsen Summa: 46 426 Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön 2016: 46 426 2017: 39 633 2018: 38 907

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten

Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten Stockholm 2013-09-10 Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten Det finns idag möjligheter för bostadsrättsföreningar att utnyttja ROT-avdraget som bostadsrättsinnehavarna har rätt till avseende

Läs mer

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189.

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Dessa riktlinjer antogs vid INTACTA Kapitals styrelsemöte den 16 maj 2013. 1(5) Etiska riktlinjer 1. Etik och syftet med etiska riktlinjer Bolaget verkar

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 MARKNADSKOMMUNIKATION Svår men spännande utmaning att särskilja sig 6 MARKNADSKOMMUNIKATION PR-arbete för relationer, reaktioner och rykten PR HANDLAR

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m.

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-04-16 Dnr 379/2014 1 (6) Vellinge kommun 235 81 Vellinge Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Vellinge kommun har brutit mot

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB Organisationsnummer 556509-7663 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Näringslivs AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att allmänt främja

Läs mer

Kommunen kom överens med föreningarna inom Arenastaden att dessa skulle bli ägare av sina respektive arenor.

Kommunen kom överens med föreningarna inom Arenastaden att dessa skulle bli ägare av sina respektive arenor. Vision Arenastaden Arenastaden i Växjö är ett centrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang och skapar möten mellan människor. Med så många arenor i nära anslutning till varandra, där 15 olika

Läs mer

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling FAQ S. Kindeborg 2010-10-22 Externt Upphandlingsenheten FAQ-10 vanliga frågor om upphandling 1. Närproducerat Fråga: Varför kan inte kommunen bara köpa närproducerade livsmedel till våra skolor och äldreboenden?

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord 1(4) Handläggare Peter Torndal 08-6863627 peter.torndal@sll.se Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 13 Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord Ärendebeskrivning Miljöpartiet inkom till trafiknämnden

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Riktlinjer för Sundsvalls kommunkoncern marknadsföringsavtal

Riktlinjer för Sundsvalls kommunkoncern marknadsföringsavtal 1(6) 2009-12-01 SBAB dnr 36/09 105 Riktlinjer för Sundsvalls kommunkoncern marknadsföringsavtal Beslutade av Stadsbacken AB:s styrelse 2009-12-09, 114. Utgångspunkt Stadsbacken AB har uppdraget att genomföra

Läs mer

Motala kommun genom dess bndningsnämnd, org.nr 212000-2817 ("kommunen") 591 86 Motala

Motala kommun genom dess bndningsnämnd, org.nr 212000-2817 (kommunen) 591 86 Motala NYTTJ AN DERATTS AVTAL Parter: Motala Idrottspark AB, org.nr 556849-1913 ("MIPAB") Box 48, 591 21 Motala Bildningsnämnden 2013-08- 2 8 Ämnrin nr,.,..,, "-ih! nr. r

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Antagande av anbud av driftsentreprenad simhallar

Antagande av anbud av driftsentreprenad simhallar 2014-02-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/126-052 Fritidsnämnden Antagande av anbud av driftsentreprenad simhallar Förslag till beslut Fritidsnämnden beslutar att anta anbudsgivare nummer 1 med anbud

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28

HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28 HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28 Hallands Basutbud Så upphandlade Region Halland 25 företagskonsulter

Läs mer

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde Utbildningsförvaltningen Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2010-03-10 Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde 1 Definition Intraprenaden är en självständig

Läs mer

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Upphandlingspolicy Vallentuna 2005.doc 1/6 Policy Vallentuna kommuns och kommunala

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09 Johan Almesjö Inköp Gävleborg Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 1 Vision Mål Partnern för den bästa affären Ägare Förtroende Kunder Trogna

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer