Kraft genom samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kraft genom samverkan"

Transkript

1 Rapport nr 2 Kraft genom samverkan Exempel på projekt mellan kommuner och näringslivet KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

2 Svenska Kommunförbundet, Sektionen för ekonomistyrning Stockholm 2003 Form: Ordförrådet, Stockholm Tryck: Åtta.45, Stockholm ISBN

3 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Förord Trots ett ömsesidigt beroende lever ofta det privata näringslivet och den kommunala sektorn starkt åtskilda. Genom att företag får en bättre insikt i kommunernas uppdrag och handlingsutrymme och kommunerna får en bättre kunskap om företagens verksamhet borde det öppnas möjligheter att bättre tillvarata samlade resurser för samhällsnyttiga tjänster. Där det går att hitta gemensamma intressen borde rimligtvis ett utökat samarbete ge vinster åt alla berörda. De verktyg som kommunerna använder idag för att bedriva sin verksamhet alltifrån egenregi till entreprenader har alla sina styrkor och svagheter. Särskilt nu, då allt högre krav ställs på de kommunala verksamheterna, finns det skäl att närmare undersöka om det finns områden där otraditionella verktyg kan ge ännu bättre resultat. En metod, som hittills varit ganska oprövad i Sverige, är andra samverkansformer med privata företag. Dessa brukar ibland benämnas offentliga-privata partnerskap. I denna skrift redovisas ett antal exempel på sådana samverkansformer. Förutsättningarna varierar dock avsevärt mellan såväl olika verksamhetsområden som mellan olika delar av landet. Syftet är inte att ge färdiga recept på framgångsrika tillvägagångssätt utan snarare att ge inspiration och uppslag till nya sätt att ge medborgarna hög kvalitet på offentligfinansierade tjänster. Vår förhoppning är att exemplen i denna skrift ska ge tankar, idéer och uppslag till alternativ som kommunerna kan använda sig av för att tillhandahålla efterfrågad service på bästa möjliga sätt. Rapporten har tagits fram av Björn Rosborg, Huddinge kommun, på ett gemensamt uppdrag av Svenskt Näringsliv och Svenska Kommunförbundet. Uppdraget har letts av en styrgrupp bestående av Jonas Berggren och Anders Stenlund, Svenskt Näringsliv samt Lennart Hansson och Lena Svensson, Svenska Kommunförbundet. Lennart Hansson Svenska Kommunförbundet Jonas Berggren Svenskt Näringsliv

4 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Innehåll Förord 1 Inledning 3 1. Utblick Storbritannien En samverkansmodell växer fram London Borough of Harrow ett exempel på ett PFI-projekt 7 2. Kartläggning av samverkan i svenska kommuner Fyra svenska exempel Inledning Sundsvall Idrottsparken Umeå Nya NorrlandsOperan Göteborgs Stad Motorbranschens tekniska gymnasium Haparanda Bottenvikens Reningsverk AB Några avslutande reflektioner 34 2 Kraft genom samverkan

5 Inledning I diskussionen om hur produktionen av kommunala välfärdstjänster skall organiseras framställs vanligen det offentliga och det privata som två motparter och varandra oberoende alternativ. Den kommunala verksamheten bedrivs antingen i egenregi eller genom anbudsupphandling. Argumenten för och emot de båda alternativen är många. Relationen mellan kommunerna och det privata behöver emellertid inte enbart grundas på ett motsatsförhållande. En tredje väg att utforska är olika samverkansformer mellan offentligt och privat. Särskilt i Storbritannien har ett antal samarbetsformer utvecklats som går under samlingsnamnet Public Private Partnership (PPP). Dessa inkluderar byggande, drift och finansiering av allt från vägar och gatubelysning till äldreboenden och skolor. I denna idéskrift redovisas ett antal exempel från Sverige och Storbritannien där olika samverkansformer mellan kommuner och det privata näringslivet har tillämpats i praktiken. Fokus ligger på samarbeten som präglas av långsiktig kvalitetsutveckling nytänkande kostnadsmedvetenhet. Syftet är inte att ge färdiga lösningar på alla de utmaningar som är förknippade med att driva en kommunal verksamhet. Önskan är i stället att inspirera till tankar, idéer och uppslag till alternativ som kan övervägas då man söker nya vägar för att ge medborgarna mer välfärd. Kraft genom samverkan 3

6 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN 1. Utblick Storbritannien 1.1. En samverkansmodell växer fram Samtidigt som medborgarna har ställt allt högre krav på den offentliga verksamhetens kvalitet och omfattning, har de offentliga finanserna försvagats i många länder. En följd av detta är att det i en del länder blivit allt svårare att få utrymme för nödvändiga skattefinansierade infrastrukturinvesteringar. Under 1980-talet tilltog därför intresset för alternativa finansieringslösningar där den privata sektorn medverkar. I Europa har den utvecklingen drivits längst i Storbritannien 1. I slutet av 1980-talet var Storbritanniens regeringar inte speciellt välvilligt inställda till privat finansiering av det som sågs som den offentliga sektorns ansvarsområde. Till följd bl.a. av de privatiseringar som genomfördes i Storbritannien under talet förändrades den officiella inställningen. Regeringen uttryckte en klar målsättning att öppna upp den offentliga sektorn för det privata näringslivet för att på så sätt få value for money för brukare och skattebetalare. Samverkan mellan det offentliga och privata har tagit sig flera olika uttryck. Private Finance Initiative (PFI) har kommit att bli den dominerande formen. PFI introducerades i Storbritannien Motivet var att införa effektivare metoder för att låta det privata näringslivet tillhandahålla offentlig service. Den viktigaste anledningen till att PFI-modellen utvecklades var emellertid att det hade blivit allt svårare att finansiera större offentliga investeringar inom befintliga budgetramar och att underhållsarbeten skjutits på framtiden 2. Den nya policyn PFI fick enbart en begränsad verkan under sina första år. Först efter att regeringen 1997 vidtagit ett åtgärdsprogram fick PFI ett större genomslag. En viktig del i förändringsarbetet var inrättandet av en treasury taskforce, d.v.s. en särskild enhet inom finansdepartementet, med uppgift att samordna PFI-aktiviteter över hela landet. Bland annat tog man fram enkla riktlinjer för hur PFI-arbetet skulle bedrivas, manualer för det praktiska arbetet samt fallstudier av genomförda projekt där PFI-avtal tecknats 3. 1 Ernst & Young: PPP en framtidsmodell för offentlig service? Sid 3. 2 Privatfinansiering genom partnerskap investeringar i sjukvård, Caj Skoglund, Välfärdsföretagen. 3 The Private Finance Initiative. Resarch paper 01/117 18, december 2001, House of common. 4 Kraft genom samverkan

7 PFI-modellens kännetecken 4 Framträdande kännetecken för PFI-modellen är att ett avtal upprättas mellan den offentliga sektorn och en privat intressent för en period som kan sträcka sig över allt från 5 till 60 år. PFI-avtalet måste upphandlas i konkurrens. den privata intressenten under avtalstiden övertar ansvaret för den service som tidigare skötts av den offentliga sektorn. en betydande del av risken för en verksamhet som t.ex. kostnadsökningar, förseningar och intäktsbortfall överförs till det privata näringslivet. en betydande del av den kapitalanskaffning som behövs för att bygga, underhålla och driva en verksamhet görs av det privata näringslivet. betalningen sker först när servicen utnyttjas. I sin mest vanliga form av PFI är det den privata sektorn som designar, bygger, finansierar, och driver verksamheten. Man utgår från de krav och den specifikation på out put som det offentliga fastställt. PFI skiljer sig från privatisering genom att det offentliga är den huvudsakliga köparen av verksamheten. Det offentliga styr också projektet genom de krav som ligger till grund för avtalet. Äganderätten till de fasta tillgångarna, i form av t.ex. skolor, sjukhus och datasystem, ligger normalt hos den privata aktören under avtalsperioden. Det offentliga betalar en överenskommen periodisk ersättning för att få använda tillgångarna och verksamheterna. För- och nackdelar Fenomenet PFI är inte helt okontroversiellt och har under perioder varit livligt debatterat i Storbritannien. Det finns två argument som är återkommande i debatten när man vill betona modellens fördelar: 1.PFI är ett bra sätt att finansiera projekt som annars inte skulle ha blivit av. 2.PFI ger bättre valuta för pengarna än ett rent offentligt finansierat åtagande. 4 Flera olika källor: Ernst & Young, Corporate Finance PPP en framtidsmodell för offentlig service?, The Private Finance Initiative. Resarch paper 01/117 18, december 2001, House of common, Privatfinansiering genom partnerskap investeringar i sjukvård, Caj Skoglund, Välfärdsföretagen. Kraft genom samverkan 5

8 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Mot det första argumentet har invänts att det knappast kan vara en god idé att öka investeringar i offentlig infrastruktur om de inte är motiverade. Detta gäller särskilt om det endast innebär att det privata lånar till investeringen, dessutom oftast till en högre ränta än vad det offentliga får betala. Samt att det i slutändan ändå är skattebetalarna, genom den ersättning som det offentliga får betala till den privata utföraren, som får stå för kostnaden. Fortfarande måste det rimligen krävas att investeringen är prioriterad från det offentligas synpunkt. Dessutom bör en privatfinansierad lösning, till följd av exempelvis synergieffekter som inte kan realiseras på annat sätt, bli mer kostnadseffektiv än en rent offentligfinansierad lösning. Det andra argumentet är påståendet att PFI ger mer valuta för pengarna. Tanken är att privata pengar medför bättre management och större incitament att avsluta investeringsprojektet i tid och inom givna ekonomiska ramar. Föreställningen är att valuta för pengarna kännetecknas av att de risker som bättre hanteras av privata företag överförs till dessa lägre produktions- och driftkostnad effektivare underhåll. Omfattning Den 1 september år 2001 fanns det 450 PFI-avtal i Storbritannien, till ett värde av 20 miljarder. Sjuk- och hälsovårdsdepartementet stod för de flesta avtalen, 105 stycken, medan kommunikationsdepartementet och kommunerna stod för det största värdet, dryga 8 miljarder 5. Vid halvårsskiftet 2002 hade 99 PFI-avtal undertecknats av kommunerna varav 68 befinner sig i drift 6. 5 The Private Finance Initiative. Resarch paper 01/117 18, december 2001, House of common. 6 Epost-förfrågan till Public Private Partnerships Programme (4 ps). 6 Kraft genom samverkan

9 1.2. London Borough of Harrow ett exempel på ett PFI-projekt 7 Inledning En övervägande del av de PFI-exempel som har dokumenterats rör stora infrastrukturinvesteringar med långa avtalstider. En viktig drivkraft tycks i många fall ha varit behovet av kapital. Bl.a. är kommunerna i Storbritannien inte lika fria att ta upp lån som sina svenska motsvarigheter. Skillnader i lagstiftning och politiskt klimat innebär att det för många av projekten är svårt att dra slutsatser som är tillämpbara i Sverige. Mer relevant, utifrån ett svenskt kommunalt perspektiv, är de mindre projekt vars fokus snarare ligger på nya utförandeformer än på kreativa finansieringslösningar. Harrows IT-projekt är ett sådant som påminner om vad vi i Sverige skulle kalla en funktionsupphandling. Parterna Om London Borough of Harrow (LBH) London Borough of Harrow är en engelsk kommun i nordvästra London. Kommunens population uppgår till invånare. Det finns också näringsidkare i kommunen. Exchequer Services som är den verksamhet inom vilken upphandlingen görs är en administrativ enhet som handlägger kommunens skatte- och avgiftsindrivning. Enheten består i sin tur av fem underavdelningar: skatter, avgifter, intäkter, kassa och underhåll. Om Unisys Unisys Corporation är ett USA-baserat IT-företag med en omsättning på över $6 miljarder. Företaget har en världsomfattande erfarenhet av datasystem och administrativa rutiner samt organisationer. Man har också mer specifik erfarenhet från central och lokal offentlig administration i Storbritannien. Unisys Corporation både bygger och säljer hårdvara såväl som IT-tjänster av alla tänkbara slag till statsförvaltningar och många av världens banker, flyg- och mediabolag. Genomförande Under hösten 1996 inledde man i London Borough of Harrow kommun en översyn av hur administrationen av skatte- och avgiftsindrivningen fungerade. Bedömningen man gjorde var att en effektivisering krävde två förändringar: ny teknik, framför allt nytt datasystem nya administrativa rutiner, organisationsförnyelse. 7 Ytterligare exempel på kommunala partnerskapslösningar finns på Kraft genom samverkan 7

10 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Den preliminära marknadsundersökning som kommunen gjorde visade att Document Imaging Processing, vilket är en process där man scannar, indexerar och lagrar dokument elektroniskt, och Workflow technology skulle kunna göra administrationen av skatte- och avgiftsindrivningen mer rationell. Som en del av översynen kalkylerade man bland annat med ett gör ingentingscenario som baserade sig på befintlig kostnad och kvalitet för den administrativa funktionen. Detta scenario jämfördes därefter med de alternativa lösningar som man funnit efter att ha gjort en första sondering av marknaden. Slutsatsen blev att det skulle vara lönsamt för kommunen ur många aspekter att kunna tillgodogöra sig marknadens kompetens inom detta område. Därför bestämde man sig för att göra en PFI-upphandling. Upphandlingsprocessen inleddes i januari 1997 genom annonsering i Official Journal. Ett flertal välrenommerade IT-företag svarade. Av dessa valdes tre stycken ut för mer ingående granskning. Unisys utsågs i slutet av juli som vinnare och kontrakt skrevs med företaget i början av oktober. Upphandlingsgruppen Kärnan i kommunens upphandlingsgrupp bestod av fem personer. Ledare för gruppen var ekonomichefen som drev upphandlingsprocessen framåt och som också var den som var involverad i alla steg av upphandlingen och som dessutom såg till att tidtabellen hölls. Övriga fyra medlemmar i gruppen var utvalda för att täcka in nyckelområdena ekonomi, juridik och teknik (IT) samt användare. Tanken med en liten kompetent grupp var att den skulle ha lättare att agera och att fatta snabba beslut. Upphandlingsgruppen kom under olika steg av upphandlingsprocessen att kompletteras med extern juridisk och teknisk expertis. All ekonomisk kalkylering av de olika alternativen genomfördes i egen regi. De flesta avgörande beslut som behövdes under upphandlingsprocessen hade delegerats till tjänstemännen. Planering Upphandlingsprocessen startade med att kommunen tog hjälp av extern expertis som drog upp ett antal viktiga steg: Arbeta fram ett preliminärt förfrågningsunderlag. Undersöka de marknadslösningar som finns och prata med leverantörer. Arbeta fram ett fullständigt förfrågningsunderlag med hänsyn tagen till de nya erfarenheter och fakta som framkommit vid den ovan nämnda undersökningen. 8 Kraft genom samverkan

11 Distribuera det fullständiga förfrågningsunderlaget till ett fåtal utvalda. Utvärdera och rangordna anbuden. Förhandla fram bästa och slutliga anbud. Skriva avtal. Förfrågningsunderlaget Det mest framträdande i förfrågningsunderlaget var kommunens krav på en hel administrativ funktion och inte enbart en enskild tjänst eller vara. För att förbättra administrationen av skatte- och avgiftsindrivning hade kommunen först studerat utbudet på marknaden. Sedan hade man gjort bedömningen att det bästa var ett förfrågningsunderlag där kravspecifikationen omfattade såväl krav på teknik som införandet av nya administrativa rutiner. Kravspecifikationen kom att omfatta övergripande åtaganden för leverantören som att implementera all ny teknik och nya administrativa rutiner. utrusta verksamheten med hårdvara i form av PC, uppgraderingar av växelbord etc. utrusta verksamheten med mjukvara, framför allt i form av de nödvändiga dataprogrammen. sköta all löpande support och underhåll av det föreslagna administrativa systemet. Kommunen var noga med att inte fastställa hur dessa krav skulle uppfyllas, eftersom det hade kunnat hämma anbudsgivarnas innovationsförmåga. Anbud och urval 16 företag svarade på anbudsförfrågan. I sin bedömning av anbuden lade Harrow stor tonvikt på att företagens finanser skulle vara sunda, eftersom kontraktet skulle innebära ett långsiktigt samarbete. Utvärderingen reducerade antalet anbudsgivare till åtta, vilka alla bjöds in till en halvtimmes presentation av respektive anbud. Efter presentationerna valde kommunen ut tre leverantörer för vidare förhandling. Innan dess hade kommunen besökt dessa leverantörers referensanläggningar och intervjuat några av deras kunder. Kraft genom samverkan 9

12 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Market solution stage Tanken var att man under denna period skulle ha öppna och raka diskussioner med de kvarvarande anbudsgivarna för att nå följande mål: Utveckla det preliminära förfrågningsunderlaget till ett slutligt underlag. Anbudsgivarna får ha åsikter på allt från prismekanism till teknikkrav i förfrågningsunderlaget. Fastställa vilka risker som kan överföras till anbudsgivarna design- och underhållsrisk, finansieringsrisk, tekniska risker etc. Ge anbudsgivarna mer detaljerad information om vad upphandlingsgruppen förväntar sig så att anbudsgivaren inte bjuder i blindo. Ge anbudsgivarna insikt om hur verksamheten hittills fungerat samt dess infrastruktur och kostnader. Under hela denna process tilläts anbudsgivarna finnas på plats på de administrativa kontoren. Där kunde de bedöma de tekniska förutsättningarna, intervjua personal och chefer samt få information om budget och annan statistik. Som komplettering till detta hade kommunen fem inplanerade halvdagar med ett detaljerat program för varje anbudsgivare. I slutet av denna intensiva period hade ett slutgiltigt förfrågningsunderlag skapats, och detta distribuerades till de tre kvarvarande anbudsgivarna. Anbudsutvärdering Det övergripande kriteriet som användes vid utvärderingen var kommunens nettobesparing, både på kort och på lång sikt. Utvärderingen gjordes av upphandlingsgruppen utifrån en för ändamålet framtagen matris. Medlemmarna i upphandlingsgruppen gjorde först, var och en för sig, sin bedömning för att sedan träffas i grupp för att sammanställa resultaten. I samband med utvärderingen behövdes även ett kompletterande klargörande från anbudsgivarna. För att bedöma de tekniska lösningarna tog man extern hjälp. Utvärderingen ledde till att anbuden rangordnades. Avtal och ersättning Avtalet som till slut skrevs var på fem år med en möjlighet till förlängning på ytterligare tre år. Ersättningen till utföraren var främst beroende på den av kommunen uppnådda besparingen. Anbudsgivarna ombads att i sina anbud ställa begärd ersättning i relation till förväntad besparing så att kommunen erhöll en pris/besparingskvot. En sådan begäran i förfrågningsunderlaget innebär i realiteten att utföraren får betalt för att effektuera en besparing åt kommunen. Om besparingen utgör en summa som är under en i avtalet fastställd miniminivå blir leverantören skadeståndsskyl- 10 Kraft genom samverkan

13 dig. Minst lika viktigt är att det i ersättningsmekanismen finns inbyggt ett incitament för leverantören att förbättra det administrativa systemet fortlöpande, eftersom besparingar över en viss nivå delas mellan avtalsparterna. Motiv enligt kommunen Vi får tillgång till teknik i framkant på utvecklingen utan att behöva göra några investeringar. Vi reducerar kostnaderna för skatte- och avgiftsindrivningen genom en rationalisering med hjälp av ny teknik, d.v.s. färre personal, minskade lokalkostnader och andra administrativa kringkostnader såsom PC, telefon, skrivmaterial etc. Vi får en snabbare handläggning av kundernas ärende, vilket är en vinst för kunderna men även bidrar till att ge en bättre bild av kommunen. Vi kan använda erfarenheterna från denna upphandling till att genomföra rationaliseringar även inom annan administration. Motiv enligt leverantören Vi får en god avkastning på den gjorda investeringen. Vårt arbete tillsammans med kommunen att utveckla och förbättra servicen gör att enheten kan användas som referensanläggning när vi vill utveckla våra kontakter med andra kommuner. Genom samarbetet gör vi kommunerna mer kunniga och förstående för under vilka villkor de privata företagen opererar. Kommunens erfarenheter Det är viktigt med en liten upphandlingsgrupp som representerar de för upphandlingen nödvändiga nyckelkompetenserna. Det är angeläget att upphandlingsgruppen tillåts att fokusera på upphandlingen och vara väl förtrogen med området inom vilken upphandlingen görs. Det är viktigt att göra en tidtabell för hela upphandlingen där varje fas med arbetsträffar och intervjuer är inlagda. Vi måste revidera förkvalificeringsförfrågan så att inte för mycket och för ändamålet irrelevanta upplysningar från anbudsgivarna dränker den reellt viktiga informationen. Kraft genom samverkan 11

14 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Leverantörens erfarenheter Genom en förhandlad upphandling får vi värdefull kunskap om kommunernas behov. Vi får även insikt om de kostnader som anbudsprocessen genererar för att använda sig av nödvändig expertis teknisk, ekonomisk, juridisk. Denna kostnad måste ställas i relation till möjligheten att vinna anbudsgivningen och att ta hem avtalet. Viljan att bära sådana kostnader ökar avsevärt om det enbart är ett fåtal leverantörer med då de egentliga förhandlingarna inleds. Reflektioner ur ett svenskt perspektiv Det finns ett flertal lärdomar man kan dra av ovanstående exempel, men här nöjer vi oss med att peka på fyra stycken: En upphandlingsprocess där man initialt gör ett preliminärt förfrågningsunderlag som sedan i samarbete med marknaden utformas till ett fullständigt och slutgiltigt förfrågningsunderlag är intressant. Över huvud taget är fasen Market solution stage spännande, och ett stort mått av öppenhet tycks råda mellan de enskilda företagen och kommunen. Företagen uppmanas av kommunen att ta del av all tillgänglig information och inbjuds till det administrativa kontoret för att se verksamheten och lyssna på personalen. Allt för att göra företagen väl införstådda med verksamheten. Företagen å andra sidan visar stor öppenhet genom att vara med om att utveckla det preliminära förfrågningsunderlaget och ha synpunkter på allt från teknik till ersättningsmekanism. Det gäller dock att utforma Market solution stage med omsorg för att det inte ska strida mot upphandlingsreglerna, och särskilt då mot principerna om likabehandling och öppenhet i förfarandet. Det kan i dagsläget vara svårigheter med att utforma processen så att inte affärsmässiga fördelar uppstår. En traditionell upphandling brukar vanligen betraktas som effektiv för att pressa kostnaderna, men anses vara svår att förena med en mer långsiktig kvalitetsutveckling och nytänkande. Den ersättningsmekanism med bestraffning och incitament som finns med i denna upphandling möjliggör en fortlöpande utveckling under avtalsperioden. Om Unisys kan utveckla sin datateknik eller administrativa rutiner så att kostnaderna för verksamheten minskar ytterligare kommer den besparingen att delas mellan de två avtalsparterna. 12 Kraft genom samverkan

15 Att upphandla en funktion är en form av överföring av risk från kommunen till Unisys. Den grundläggande tanken är att Unisys bättre kan bära denna risk än kommunen. Kännedomen om datasystemets funktioner medför att det är lättare för dem att ha kunskap om hur de administrativa rutinerna ska läggas upp och hur organisationen kan förnyas. Då en upphandling kostar både tid, energi och pengar är det förnuftigt att innan upphandlingen påbörjas försöka att jämföra befintlig verksamhet med den framtida. För att det ska vara rationellt att börja en upphandling måste de framtida vinsterna av upphandlingen förmodas överstiga de resurser man avsätter för upphandlingen. Detta exemplifieras i Gör ingenting-scenariot. Kraft genom samverkan 13

16 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN 2. Kartläggning av samverkan i svenska kommuner Inledning Att det även i Sverige finns exempel på samverkan mellan offentligt och privat vet vi sedan länge. Däremot finns det ingen samlad bild av omfattning och inriktning. För att få en sådan bild genomfördes en enkel enkätstudie under sommaren Det primära syftet med enkäten var inte att samla in kvantitativa data ur vilka man skulle kunna dra generella slutsatser. Meningen var att från enkätsvaren välja ut ett antal goda exempel som skulle kunna tjäna som inspirationskälla för andra. Med ovanstående i minnet kan det ändå vara intressant att se hur kommunerna svarade på enkäten. Det ger en fingervisning om hur arbetet med samverkan mellan det offentliga och det privata bedrivs i kommunerna. Kategorisering av inkomna enkätsvar De 114 enkätsvar som inkom kan kategoriseras på ett flertal olika sätt. Det som vi fokuserar på nedan är olika former av samverkan samt inom vilket verksamhetsområde de har bedrivits. Diagram: Samverkansformer offentligt-privat i kommunerna Visions- och utvecklingsprojekt Delad produkion och investering Samägande Företagarföreningar och näringslivsråd 14 Kraft genom samverkan

17 Visions- och utvecklingsprojekt Den mest vanliga formen av samverkan är visions- och utvecklingsprojekt. Denna kategori kännetecknas ofta av att kommunerna tillsammans med näringslivet driver ett projekt vars främsta uppgift är att rent generellt förbättra företagsklimatet. Det finns även samverkansprojekt som uttryckligen vill öka tillväxten inom något specifikt område genom olika PR-kampanjer. En annan form av visions- och utvecklingsprojekt mellan det offentliga och det privata är då man gemensamt vill profilera en region eller en kommun. Till exempel kan man driva ett projekt med den uttryckliga målsättningen att samordna och förbättra en redan befintlig verksamhet eller att utveckla en önskvärd näringslivsstruktur. I sammanhanget kan nämnas Karlskrona och Ronneby. Där har man bland annat målet att profilera regionen som ledande avseende på IT-användning i ett Europaperspektiv och att parterna praktiskt lär ut hur IT-baserade applikationer kan få en användarnytta i breddperspektiv. Ett annat exempel är Strängnäs kommun. Där är den strategiska idén att utveckla den produktionsriktade delen av biotekniksektorn så att den uppnår samma höga internationella klass som svensk biomedicinsk forskning redan har. Företagarföreningar och näringslivsråd Ibland kan skillnaden vara liten mellan vad som är att anse som visions- och utvecklingsprojekt och vad som utförs av de något mer traditionella förtagarföreningarna och näringslivsråden. Företagarföreningarna och näringslivsråden har mestadels ett mer handfast förhållningssätt till samverkan mellan det offentliga och det privata. Det kan röra rådgivning till nya företagare, underlättande av företagsetablering eller kort och gott en kontaktyta mellan kommunen och det lokala näringslivet där man kan ge och få information om vad som är på gång. I många av föreningarna och råden anses det dessutom som viktigt för företagen att inte bara få träffa kommunrepresentanter utan också att träffa varandra. Inom denna kategori återfinns i kommunernas beskrivningar ofta ord som gemensam träffpunkt, kort väg till kommunen och tala samma språk som syftet och målet med företagarföreningen eller näringslivsrådet. Huvudsyftet med denna idéskrift är att ge exempel där det privata näringslivet tillsammans med kommunerna är direkt involverat i produktionen av eller investeringen i en kommunal verksamhet. Därför kommer kategorierna visions- och utvecklingsprojekt och företagarföreningar och näringslivsråd inte att kommenteras vidare i denna rapport. Kraft genom samverkan 15

18 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN Samägande Samägandet avser den samverkansform där kommunen och näringslivet har del i produktionsresurser i en organisation som ägs gemensamt. Parterna delar engagemang, risk och avkastning/nytta. Verksamhetsformen kan exempelvis vara aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse. De flesta samäganden rör verksamhetsområdet näringsliv och arbetsmarknad. En vanlig beskrivning är ett gemensamt näringslivsbolag där näringslivet är majoritetsägare. Emellertid tycks de flesta av näringslivsbolagen ofta ha samma syfte eller motiv som de mer traditionella företagarföreningarna och näringslivsråden. Det kan vara företags- och annan rådgivning gentemot befintligt näringsliv och nyföretagare, företagsetableringar, olika typer av utvecklingsprojekt och marknadsföring. Ett annat exempel av samägande utgörs av ett antal turistbolag. I Sigtuna kommun finns Turistbolaget AB som ägs till 20 procent av kommunen och resten av femtontalet enskilda företag. Målet är givetvis att öka turismen i kommunen. Ytterligare exempel på samägande finns inom gymnasieskolan och uppdragsutbildningen. I Hällefors kommun har man valt att i bolagsform bedriva utbildning för att yrkesutbilda på gymnasienivån och ge vidareutbildning för industrins behov. Ängelholms kommun har utvecklat ett gymnasieprogram med praktik på arbetsplatser som drivs som ett näringsbolag med kommunen som minoritetsägare. I en del kommuner finns även samägande av kommunikationer och infrastruktur. I sammanhanget kan nämnas Nyköpings kommuns del i Skavsta flygplats och Haparanda stads lösning att investera i och driva ett reningsverk tillsammans med den finska kommunen Torneå och bryggeriet Lapin Kulta. Avtalsreglerad samverkan kring produktion och investering Samverkan mellan det offentliga och det privata genom att det privata tagit aktiv del i att utföra eller investera i en verksamhet som tidigare drivits i traditionell förvaltningsform, är den mest sällsynta samverkansformen. Bara 14 procent av de inrapporterade samverkanslösningarna är av denna sort. I dessa fall regleras samverkan mellan det offentliga och det privata i någon form av avtal. Projekten kan vara mindre som i Huddinge kommun där man på Sjödalsgymnasiet inlett ett samarbete med flera olika företag inom Telecom och IT. Målet för skolan är att utveckla ett flexibelt lärande där eleverna hemifrån med hjälp av IT-stöd bättre ska kunna tillgodogöra sig den utbildning som skolan erbjuder. Webbkurserna är avsedda som komplement till den traditionella undervisning som bedrivs i klassrummen. Eleverna ska själva, via Internet, kunna repetera kursen hemma i lugn och 16 Kraft genom samverkan

19 ro inför ett prov eller vid sjukdom via Internet kunna se vad som tagits upp på lektionerna de dagar de varit frånvarande. Under en treårsperiod har de privata företagen gjort det möjligt för skolan att avsätta resurser för att kunna arbeta med undervisningsmaterialet för webbkurserna. Fokus från det privata näringslivet har varit långsiktighet och syftet har främst varit att höja kompetensen inom de områden där man själv är verksam och rekryterar personal. Projekten kan också ha en något större ekonomisk omslutning. I Laxå kommun förväntas Kunskapens Hus bli kommunens kompetens- och utvecklingscentrum med näringslivets utbildningsbehov, framför allt industriell automation, i centrum. Projektets totala kostnad uppgår till 20 miljoner, varav ca 12 är investeringar och resten utgörs av driftkostnader under tre år. Då detta är ett EUmål 2-projekt finansieras det med 7,5 miljoner i EU-medel, med 1,5 miljoner från det kommunalförbund Laxå kommun ingår i, och 1 miljon vardera från länsstyrelsen och det privata näringslivet. Övriga medel skjuter Laxå kommun till. Syftet är att samla vuxenutbildningen under ett tak och att kunna erbjuda både fler och bättre utbildningar. Utgångspunkten för näringslivet att delta i projektet var de krav på kompetens på arbetskraft som världsledande företag som bland annat ESAB och ABB har. Ett väl fungerande Kunskapens Hus gör det möjligt att både underlätta rekryteringen av ny arbetskraft och att ge fortbildning till redan befintlig. Kunskapens Hus är i full drift i mars 2003 och förväntas då ha 250 elever per dag. Ett annat exempel kommer från Upplands Väsby kommun där av- och påfarten vid Breddens trafikplats mellan Upplands Väsby och Sollentuna samfinansieras av vägverket, kommunen och privata intressenter. Den totala investeringen är beräknad till 115 miljoner, varav vägverket står för 65 miljoner. De resterande 50 miljonerna delas lika mellan kommunen och markägarna. Upplands Väsby kommun anser att deras kostnad för trafikplatsen är väl motiverad då den ökar trafiksäkerheten samtidigt som investeringen möjliggör bostadsbyggande i Älvsunda. För markägarna innebär det en möjlighet att exploatera Älvsunda för bebyggelse och för vägverket blir resultatet en bättre trafikplats än den man själv hade kunnat bygga för 65 miljoner. Kraft genom samverkan 17

20 KOMMUNERNA OCH KONKURRENSEN 3. Fyra svenska exempel 3.1. Inledning Exemplen är valda för att ge en bred insikt om samverkan mellan offentlig och privat verksamhet. Samarbetet kan ske i olika samverkansformer och inom olika verksamhetsområden. De valda exemplen ska förhoppningsvis kunna utgöra inspirationskälla för andra kommuner Sundsvall Idrottsparken Parterna Om Sundsvalls kommun Kommunen har invånare och befolkningsmässigt är kommunen den 14:e i ordningen i riket. Sundsvalls kommun har i dag drygt anställda fördelade på åtta förvaltningar. Kommunens nettobudget uppgår till ca 3,2 miljarder. Näringslivet spänner över många branscher. Tjänstesektorn växer och står för 42 procent av sysselsättning att jämföra med traditionell industri som uppgår till 14 procent. Om Norrporten 1992 bildas Fastighetsaktiebolaget Norrporten. I juni 1994 noteras Norrporten på Stockholms fondbörs O-lista. Under 1995 och 1996 koncentreras Norrportens bestånd till orterna Sundsvall, Gävle och Östersund. Norrportens fastighetsbestånd uppgår värdemässigt till ca 9 miljarder kr med en sammanlagd yta om drygt 1 miljon kvm. Norrporten ägs, till lika stora delar, av Andra AP-fonden, Sjätte AP-fonden och Vasakronan. Bakgrund Sundsvall är en norrländsk centralort avseende elitidrott inom ett flertal discipliner och då speciellt inom dam- och herrfotboll i de högsta divisionerna gick GIF- Sundsvall upp i fotbollsallsvenskan. I samband med detta konstaterades att den gamla idrottsplatsen var alltför undermålig för allsvenskt spel. Kraven på åtgärder omfattade bland annat åskådarplatser under tak, bättre belysning, moderna omklädningsrum, pressrum etc. Kommunens möjlighet att tillföra ekonomiska medel var begränsade och skulle enbart ha räckt till det absolut mest nödvändiga. Det privata näringslivet i Sundsvall uppvaktade kommunledningen för att diskutera hur en fullständig upprustning av stadion skulle kunna genomföras och finansieras. 18 Kraft genom samverkan

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Kurt Eriksson. Affärsansvarig, Nordisk Renting AB

Kurt Eriksson. Affärsansvarig, Nordisk Renting AB Kurt Eriksson Affärsansvarig, Nordisk Renting AB Nordisk Renting Källa till utveckling och tillväxt Presentation av Nordisk Renting Kundnyttan och motiv Exempel på genomförda affärer Nordisk Rentings affärsidé

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Orminge

Upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Orminge 2013-09-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/112 Fritidsnämnden Upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Orminge Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att avtalsperioden för kommande upphandling

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Förnyad upphandling för drift och utveckling av Innovativ Kultur 2015

Förnyad upphandling för drift och utveckling av Innovativ Kultur 2015 Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2014-08-13 Handläggare Anne Lund Telefon: 08-508 31 926 Till Kulturnämnden 2014-08-26 Nr 19 Förnyad upphandling för drift och utveckling

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet VARIMs snabbguide till upphandlingsprocessen och hur du som användare ställer krav vid upphandling av VA-verksamhet.

Läs mer

Motala kommun genom dess bndningsnämnd, org.nr 212000-2817 ("kommunen") 591 86 Motala

Motala kommun genom dess bndningsnämnd, org.nr 212000-2817 (kommunen) 591 86 Motala NYTTJ AN DERATTS AVTAL Parter: Motala Idrottspark AB, org.nr 556849-1913 ("MIPAB") Box 48, 591 21 Motala Bildningsnämnden 2013-08- 2 8 Ämnrin nr,.,..,, "-ih! nr. r

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

A) Upphandlingsföreskrifter Vindkraftverk 12KS/0282. A) Upphandlingsföreskrifter

A) Upphandlingsföreskrifter Vindkraftverk 12KS/0282. A) Upphandlingsföreskrifter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 3 1.1 Benämningar 3 1.2 Omfattning 3 1.3 Avtalsform och antal leverantörer som tilldelas kontrakt 3 1.4 Upphandlingsförfarande 3 1.5 Förfrågningsunderlag 3 1.6 Tillhandahållande

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

INKÖPSPOLICY Antagen av kf 10/2001 Kommunfullmäktige tillhanda

INKÖPSPOLICY Antagen av kf 10/2001 Kommunfullmäktige tillhanda INKÖPSPOLICY Antagen av kf 10/2001 Kommunfullmäktige tillhanda 1. Kommunen som köpare Kommunens inköpsverksamhet, dvs flödet av material, produkter och tjänster från leverantör till slutlig förbrukning

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Program för uppföljning och insyn

Program för uppföljning och insyn Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Österåkers kommun Rev 2015-06-15 Bakgrund Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift

Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift 1. Vad är upphandlingsskadeavgift? Sedan sommaren 2010 har Konkurrensverket, som bland annat har till uppgift att arbeta för en effektiv offentlig upphandling,

Läs mer

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde Utbildningsförvaltningen Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2010-03-10 Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde 1 Definition Intraprenaden är en självständig

Läs mer

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag April 2008. Läs mer på sidan 6

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag April 2008. Läs mer på sidan 6 Aktuellt med försäljning av Vinddraget Etablerande och ägande av industrifastigheter på Viared har varit ett sätt för Industribyggnader i Borås AB (IBAB) att vara en katalysator på industriområdet. Stimulera

Läs mer

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling FAQ S. Kindeborg 2010-10-22 Externt Upphandlingsenheten FAQ-10 vanliga frågor om upphandling 1. Närproducerat Fråga: Varför kan inte kommunen bara köpa närproducerade livsmedel till våra skolor och äldreboenden?

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Ks/ 2016:142 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för uppföljning av privata utförare Fastställt av kommunfullmäktige 2016-10-20

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord 1(4) Handläggare Peter Torndal 08-6863627 peter.torndal@sll.se Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 13 Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord Ärendebeskrivning Miljöpartiet inkom till trafiknämnden

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Antagande av anbud av driftsentreprenad simhallar

Antagande av anbud av driftsentreprenad simhallar 2014-02-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/126-052 Fritidsnämnden Antagande av anbud av driftsentreprenad simhallar Förslag till beslut Fritidsnämnden beslutar att anta anbudsgivare nummer 1 med anbud

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar 1(6) Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar Härmed inbjuds Ni att inkomma med anbud om Neuropsykiatriska utredningar. Bifogat förfrågningsunderlag innehåller samtliga förutsättningar

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Dnr 2015/0236 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Privat utförare... 2 3. Programmets omfattning... 2 4. Styr- och uppföljningsprocessen... 2 5.

Läs mer

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 ÅRSREDOVISNING 2011 STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 2 Antagna av Hammarös kommunfullmäktige 2012-03-26 Hammarö kommunfullmäktige antog den 26 mars 2012 strategier för näringslivsarbetet. De

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

UPPHANDLINGSPOLICY. Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15. Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005)

UPPHANDLINGSPOLICY. Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15. Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005) LS 1102-0181 UPPHANDLINGSPOLICY Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15 Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling 2 (6)

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling 2015-01-22 Niklas Tideklev, Konkurrensverket Syftet med offentlig upphandling Säkerställa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer Inköps- och upphandlingsriktlinjer Antagen av kommunstyrelsen/2016-11-08 2 (8) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för Inköp och upphandling... 3 1.1 Inköp och upphandlingar... 3 1.2 Behöriga beställare...

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare

Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare 2016 2019 Antaget av kommunfullmäktige 2016-09-26 DOKUMENT 1 (4) DATUM 2016-07-06 Dnr KS/2016/0240 KOMMUNSTYRELSEN

Läs mer

Rum för trivsel och tillväxt. Centralt belägna fastigheter på tillväxtorter i Sverige och Norge.

Rum för trivsel och tillväxt. Centralt belägna fastigheter på tillväxtorter i Sverige och Norge. Rum för trivsel och tillväxt. Centralt belägna fastigheter på tillväxtorter i Sverige och Norge. Lilium, ett familjeägt fastighetsbolag med kommersiella fastigheter i Sverige och Norge. Fastighetsaktiebolaget

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

1 Fråga: Hej! Amesto Sourcing

1 Fråga: Hej! Amesto Sourcing Fråga/Svar Läst 1 Fråga: Hej! g undrar om det finns någon möjlighet för er att förlänga anbudstiden? Våra semestrar är sedan länge inplanerade och december präglas för de flesta byråer av många leveranser

Läs mer

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Bilaga 2 till dokumentet Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr:

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

(tkr) Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön -6 793-726 3 150

(tkr) Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön -6 793-726 3 150 Budget 2016-2019, Norrköpings kommun (tkr) Antal: 35 Kommunstyrelsen Summa: 46 426 Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön 2016: 46 426 2017: 39 633 2018: 38 907

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2014-03-06 Dnr 509/2013 1 (5) Uddevalla Omnibus AB S Järnvägsgatan 2 451 50 Uddevalla Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Meddelande om upphandling. Tjänster

Meddelande om upphandling. Tjänster Medlemsländer - Tjänstekontrakt - Meddelande om upphandling - Öppet förfarande 1/5 Detta meddelande på webbplatsen TED: http://ted.europa.eu/udl?uri=ted:notice:157513-2015:text:sv:html Sverige-Stockholm:

Läs mer

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE Medverkande kommuner: Förstudie framtagen av: BAKGRUND SYFTE Med utgångspunkt från erfarenheterna av samarbetet mellan kommunerna Alingsås, Härryda, Lerum, Mölndal

Läs mer

SKÅ IDROTTSKLUBB. och Bygdegård

SKÅ IDROTTSKLUBB. och Bygdegård SKÅ IDROTTSKLUBB och Bygdegård FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2012 Inledning Under 2011 har stor kraft ägnats åt att ta ett samlat grepp om klubbens ekonomi. Detta arbete har nu slutförts och samtliga sektioners

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

Förstudiens bakgrund. Uppdrag. Nuläge

Förstudiens bakgrund. Uppdrag. Nuläge Förstudiens bakgrund Göteborg är etablerat som en ledande evenemangsstad i Norra Europa. Detta är resultatet av en målmedveten satsning från såväl politiskt håll som från näringslivet. En av de viktigaste

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen 1(5) Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen Ärendet Mot bakgrund av socialnämndens förslag till beslut om införande av lag om valfrihetssystem (LOV)

Läs mer

Upphandling av kommunal vuxenutbildning i samverkan med andra kommuner inom ramen för KSL

Upphandling av kommunal vuxenutbildning i samverkan med andra kommuner inom ramen för KSL UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VUXENUTBILDNINGSAVDE LNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-09-30 Handläggare: Elisabeth Ryde Telefon: 08-508 33 937 Till Utbildningsnämnden 2010-10-21 Upphandling av kommunal

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2015.266 Datum: 2015-09-24 Administratör Per Persson E-post: per.persson@ale.se Kommunstyrelsen Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28

HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28 HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28 Hallands Basutbud Så upphandlade Region Halland 25 företagskonsulter

Läs mer

Historik INTRAPRENADEN RAMSJÖBYGDEN

Historik INTRAPRENADEN RAMSJÖBYGDEN INTRAPRENADEN RAMSJÖBYGDEN Historik 1952-1971 2500 invånare Egen kommun med god ekonomi. Inkomster från skog, järnväg och industri och Bolidens guldgruva Järnvägsstation. Skola, Barnomsorg. Äldreboende

Läs mer

Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11

Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11 Nr 61 Upphandling av bostad med särskild service - LSS Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11 2009-05-25 2007/KS0795 1 (2) Kommunfullmäktige Upphandling av bostad med särskild service - LSS På Kommunfullmäktiges

Läs mer

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Datum: 2010-03-09 AVSNITT I: IUC TRÄ I VÄSTERBOTTEN AB OCH WEWOOD PROJEKTET IUC Trä i Västerbotten

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer