Betyg på kvaliteter i kunnandet
|
|
- Per Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Betyg på kvaliteter i kunnandet Bengt Johansson I tidigare nummer har vi beskrivit och diskuterat arbetet med nytt betygssystem. Skolverket har nu fastställt betygskriterier för alla ämnen i grundskolan. I denna artikel diskuteras viktiga skillnader mellan mål och kriterier, lärares ämneskunskaper och vad den återinförda godkändgränsen kan få för konsekvenser för undervisningen. Det ges också förslag till hur man kan arbeta fram lokala betygskriterier. Betygskriterierna fastställda Strax före jul fastställde Skolverket föreskrifter och allmänna råd om betygskriterier för grundskolans ämnen (SKOLFS 1995:66; Johansson, 1996). Därmed är den sista pusselbiten på plats i det nya styrsystemet för den svenska grundskolan. Ett nationellt utvecklingsarbete som började redan i slutet av 80-talet håller på att slutföras. Det som saknas är de nationella ämnesproven och diagnostiska materialen i svenska, matematik och engelska (se t ex Kjellström & Pettersson, 1995). Det kommer nog att dröja många år innan Sverige ger sig i kast med en skolreform av en sådan omfattning som denna. Nu gäller det för lärare, rektorer och kommunpolitiker att skapa så optimala betingelser som möjligt för elevernas lärande. Det gäller för ansvariga på alla nivåer att med uppföljning, utvärdering och återkoppling ständigt försöka förbättra den undervisning som eleverna skall erbjudas under sin grundskoletid. Bengt Johansson är lektor vid Göteborgs universitet och expert i Skolverkets betygsprojekt. Denna artikel bygger på ett bidrag som presenterats vid den 9:e Matematikbiennalen i Sundsvall, januari, Det nya betygssystemet har växt fram som en naturlig följd av det nya mål- och utvärderingstänkandet och den utbyggda gymnasieskolan. Inte minst har de senaste årens förändrade syn på kunskap och lärande varit pådrivande. Mål i läroplaner och kursplaner uttrycker de kvaliteter i elevernas kunnande som undervisningen skall sträva mot. Betygskriterierna och de allmänna råden för bedömningens inriktning skall hjälpa lärare att identifiera dessa kvaliteter som de framträder på de olika betygsnivåerna. På sidan 9 återger vi den fastställda texten för matematikämnet. Förutom dessa föreskrifter och råd regleras betygsättningen närmast av grundskoleförordningens 7 kapitel Betyg mm (SFS 1995:207) och avsnittet om Bedömning och betyg i Lpo 94 (SKOLFS 1994:1). I Emanuelsson m fl (1996) finns dessa texter samlade i en särskild bilaga. Lokala betygskriterier skall nu utvecklas för respektive betygsnivå. Strävan måste vara att kriterierna skall bli så öppna, tillgängliga och tydliga att både elever och föräldrar kan förstå vad som krävs för att man skall få ett visst betyg och att betygen blir rättvisa, jämförbara och likvärdiga runt om i landet. Ingen har sagt att detta blir lätt. Många tror att det är omöjligt. 4 Nämnaren nr 1, 1996
2 Det är sannolikt omöjligt att genom allmänna uttryck så precisera den kvalitativa godhet som fordras för de olika betygsgraderna, att betygen därigenom blir jämförbara.... Det är framförallt kravet att kunskapsbetygen skall vara jämförbara som vållar svårighet. Om all fordran på jämförbarhet olika elever emellan toges bort skulle det problem som här diskuteras upphöra att existera. SOU 1942:11 Liksom kursplanernas strävansmål angår betygskriterierna och tillhörande allmänna råd för bedömningens inriktning alla lärare i grundskolan. Betygen skall visa vilka kunskaper som skolan värdesätter. Betygsdiskussionen får därför inte bara bli en högstadieangelägenhet. Vad ska man sätta betyg på? Nämnaren nr 1, 1996 Förutom betygskriterier för slutbetyget Väl godkänd har alltså Skolverket till varje ämne tagit fram Allmänna råd för bedömningens inriktning. Syftet med detta är att peka ut vad som är särskilt viktigt att uppmärksamma när man skall bedöma hur de olika kunskapskvaliteterna framträder i respektive ämne. Råden beskriver den riktning längs vilken betygskriterierna också för Godkänd och Mycket väl godkänd är tänkta att ligga. Detta betyder bl a att man inte bara ska bedöma elever på grundval av sådant man behandlat på lektionerna. Man ska också beakta sådana kunskaper i ämnet som eleverna kan ha utvecklat genom arbete med andra skolämnen eller skaffat sig på annat håll än i skolan. Detta förutsätter att eleverna ges tillfälle att visa detta kunnande. Antag att en elev på t ex en provräkning inte svarar på en fråga som läraren ställt, utan på en annan fråga som eleven kanske tror att läraren ställt och gör det på ett sådant sätt, att det visar att eleven har kvaliteter i sitt kunnandet som motsvarar MVG inom det aktuella området. Eftersom det nya betygssystemet inte är beroende av vad andra elever presterar på samma provräkning, inte är beroende av medel, är det inte enbart av intresse om eleven svarat rätt eller fel på den aktuella frågan. Intressantare och viktigare är Vad har eleven visat att han/hon kan? och hur detta kunnande förhåller sig till kraven på de olika betygsnivåerna. Självklart kan en missuppfattad uppgift visa på brister i kunnandet. Därför kan det bli aktuellt med en kompletterande bedömning. Men genom att elevers prestationer på prov och i andra bedömningssituationer nu skall värderas i förhållande till målen för utbildningen och kriterierna för respektive betyg slipper man många av de problem vid bedömningsarbetet som följde med det grupprelaterade systemet. Mål och kriterier Betygskriterierna skall ange hur ämnenas kunskapskvaliteter framträder på de olika nivåerna. De skall uttrycka i vilken grad, med vilken bredd och i vilken mån eleverna skall ha nått de uppsatta målen i respektive ämne för att få ett visst betyg. Mål är något man ställer upp för att styra utbildning och undervisning. Betygskriterier används för att bedöma elevers kunnande relativt dessa mål, dvs resultatet av denna undervisning. Det är kursplanernas mål att uppnå och mål att sträva mot som läraren ska relatera elevernas kunnande till, alltså sätta betyg mot. Till stöd har man också Skolverkets allmänna råd om bedömningens inriktning. En fråga som många ställer sig är om en elev måste uppfylla samtliga kriterier för att få ett visst betyg? I sitt förslag till betygskriterier uttrycker Skolverket sig så här Skolverkets förslag innebär att samtliga kriterier för ett visst betygssteg i princip skall vara uppfyllda för att en elev skall ges ett visst betyg. För enskilda elever kan dock väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier väga upp brister avseende andra. Skolverket, 1995a Vad detta innebär måste ligga på den enskilde läraren att bedöma i varje enskilt fall. 5
3 Lokala betygskriterier De finns bara nationella betygskriterier för slutbetyget Väl godkänd. För terminsbetygen och för nivån Godkänd och Mycket väl godkänd i slutbetyget måste kriterierna formuleras lokalt. För betyget Godkänd finns stöd i Mål att uppnå i åk 9. Jag ger här ett förslag till hur man konkret kan arbeta fram dessa kriterier. Trots att de första betygen enligt det nya systemet skall sättas höstterminen i åk 8 (i slutet av ht 96) är mitt råd att man först koncentrerar sig på slutbetyget i matematik i åk Utgå från kursplanens mål, betygskriterierna för Väl godkänd och Allmänna råd för bedömningens inriktning. Samla in och diskutera konkreta exempel på elevarbeten och resultat från olika bedömningssituationer och bedömningar av elevers kunnande som ni anser motsvarar respektive betygsnivå. Det borde inte vara svårt att hitta sådana exempel. En matematiklärare som undervisat på högstadiet i t ex 20 år har satt betyg många tusen gånger låt vara efter det gamla systemet. Det är viktigt att man på den enskilda skolan ger tillräckligt utrymme för ett sådant arbete. Exemplen på elevprestationer kan samlas i en pärm för respektive betyg. 2. Försök successivt att i korta och mer generella beskrivningar sammanfatta de nivåer som de olika exemplen beskriver. Förankra kriterierna i de konkreta exemplen, fyll på med nya exempel och byt mot bättre. 3. Pröva kriterierna i några olika bedömningssituationer. Diskutera, revidera och komplettera. Förstår eleverna vad som krävs för ett visst betyg? 4. Upprepa 1 3 i ett kontinuerligt utvecklingsarbete och försök att bredda och fördjupa arbetet genom att jämföra kriterierna med motsvarande kriterier och exempel på elevarbeten från andra skolämnen och med sådana som utvecklats på andra skolor. Diskutera och jämför också gärna kriterierna för slutbetyget med de som gäller för A-kursen i matematik vid närmaste gymnasieskola (se t ex Emanuelsson m fl, 1995, Bilaga 1 4). 5. Upprepa 1 4 för terminsbetygen i åk 8 och åk Jämför och justera kriterierna med hjälp av betygskraven i de nationella ämnesprovet i matematik. Detta arbete kan inte påbörjas förrän våren 1998 när detta prov kommer att ges för första gången. Terminsbetyg De nya betygen skall sättas relativt målen i kursplanerna. Men nu finns det inga nationella mål i matematik för t ex åk 8. Hur gör man då när man skall sätta terminsbetyg? Man skulle kunna tänka sig att på hösten i åk 8 sätta betyg relativt den tolkning man gjort av de nationella målen och tillhörande betygskriterier för slutbetyget i åk 9. Det skulle betyda att inte särskilt många elever får högt betyg på hösten i åttan. Fler och fler skulle sedan få allt bättre betyg när man närmade sig slutbetyget i åk 9. Fördelen med det här sättet är att man slipper formulera särskilda etappmål i 8:an och för hösten i 9:an och särskilda betygskriterier motsvarande dessa etappmål. En nackdel är att ganska många elever kanske inte skulle få något matematikbetyg i åk 8. Man kan också tänka sig att betygen sätts i förhållande till målen för den kurs som lokalt är genomförd fram till och med den aktuella terminen. Även om grundskoleförordningen inte är särskilt tydlig på denna punkt är det så jag tror att man menar att terminsbetygen skall sättas: När terminsbetyg sätts, skall de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet fram till och med den aktuella terminen SFS 1995:207 Det betyder att man lokalt måste ta fram både mål och betygskriterier i varje skolämne för den kurs man genomför till och med ht åk 8, vt åk 8 och ht åk 9 och inte bara beskriva och konkretisera de mål och betygskriterier som gäller för slutbetyget i åk 9. 6 Nämnaren nr 1, 1996
4 Att inte bli godkänd Med det nya betygssystemet återinför vi en godkändgräns i det obligatoriska skolväsendet. Kriterierna för denna gräns skall utgå från kursplanens Mål som eleverna skall uppnå i slutet av det nionde skolåret. När dessa mål formulerades var utgångspunkten att de skulle vara rimliga att nå för i princip alla elever i grundskolan, förutsatt att de fick den undervisning som skollag, grundskoleförordning, läroplan och kursplaner föreskriver. Men alla elever får kanske inte undervisning i den omfattning som timplanen föreskriver. Alla får inte undervisning av välutbildade lärare, alla kanske inte har det stöd från hemmet som är nödvändigt för ett gott studieresultat. Och målen kanske trots allt är för högt ställda, inte realistiska för alla grundskoleelever, trots att de erbjuds bästa tänkbara undervisning och trots att de själva gör sitt allra bästa (Emanuelsson & Johansson, 1993). Det är svårt att förstå varför en sådan elev inte skall kunna få betyg, inte skall bli Godkänd i matematik. I stället för en absolut godkändgräns skulle jag vilja se individuella godkändgränser där mål och kriterier anpassats till den enskilde elevens förutsättningar (se tex Emanuelsson, 1992; Johansson, 1996). Det skulle visserligen göra godkändgränsen omöjlig att använda som underlag för behörighet till gymnasieskolans nationella program så som kraven ser ut i dag. Men det problemet kunde man lätt lösa genom att helt enkelt ta bort dessa krav. Varför skall man stänga ute en elev från ett gymnasieprogram när betygslösheten kanske beror på undermålig undervisning i grundskolan eller bristande stöd från hemmet? Det är särskilt svårt att förstå att en elev som gör sitt allra bästa i matematik inte skall bli Godkänd i ämnet efter nio års studier. I kursplanen i matematik skall undervisningen enligt det första målet sträva efter att eleven: får tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och använda matematik i olika situationer SKOLFS l994:3 Hur blir det med denna tilltro för de elever som trots stora ansträngningar inser att de aldrig kan bli godkända i matematik? Enligt min uppfattning ligger det största problemet med grundskolans nya betygssystem just i den återinförda godkändgränsen. Om den diskuterade betygsmetoden skall kunna användas måste kunskapsmålen fixeras långt noggrannare än vad som nu är fallet och det måste tydligt angivas vilka fordringarna för godkännande skola vara. Det är en svaghet i den diskuterade metoden att ju effektivare den blir ur betygssynpunkt desto större är risken för skadlig inverkan på skolarbetet SOU 1942:11 Betyg och utvärdering Utvärdering för betygsättning av elevernas ämneskunnande är inte den enda form av utvärdering som skolan skall ägna sig åt. Utvärdering måste också ske i syfte att anpassa undervisningen till elevernas erfarenheter, förutsättningar och intressen. Denna form brukar man kalla formativ eller diagnostisk (se t ex Johansson, 1996). Men den måste också gälla själva undervisningen opportunity to learn. Det är inte lätt för en elev att nå upp till kraven för t ex Väl godkänd i matematik om eleven inte fått en matematikundervisning som motsvarar dessa krav. Och det är inte lätt att bli Väl godkänd om man inte fått tillfälle att visa sitt kunnande. En allsidig utvärderingsverksamhet är samtidigt en förutsättning för att de viktiga utvecklingssamtalen skall bli meningsfulla (Skolverket, 1995b). Det gäller således för grundskolans betygsättande lärare att hitta en god balans mellan utvärdering för betygsättning och övriga former av utvärdering. Jag nämner detta eftersom just kravet på att Nämnaren nr 1,
5 sätta betyg tenderar att alltför starkt dominera lärares utvärderingspraktik. (Se t ex Johansson & Emanuelsson, 1995b). Lärares ämneskunskaper Det nya betygssystemet ställer nya krav på lärarens ämneskunnande. Enligt Högskoleförordningen ska lärarutbildningen ge goda och för läraruppgiften relevanta ämneskunskaper (SFS 1993:100, s 43). Naturligtvis krävs därför som tidigare goda kunskaper om och i matematik som vetenskaplig disciplin så som det används och tillämpas i andra vetenskapsområden så som det används och tillämpas i vardagsliv, samhällsliv och yrkesliv som skolämne så som det kan användas och tillämpas i andra skolämnen och i teman Emanuelsson & Johansson, 1989 Här finns enligt min uppfattning stora brister i dagens lärarutbildning och lärarfortbildning. Men det område kravet på kunnande hos läraren ökat mest med anledning av det nya betygssystemet är kunskaper om och i matematik så som ämnet uppfattas, förstås och brukas av barn och ungdomar Matematiklärarutbildningen innehåller mycket lite av kunskap om matematikkunnande. Detta är särskilt allvarligt med tanke på hur svårt man som lärare har att identifiera och i ord beskriva elevers kunnande så som det framträder i olika bedömningssituationer, att kommunicera dessa kunskaper om elevernas kunnande till andra och att relatera dessa till en på förhand given standard. Jag skulle vilja gå så långt att jag påstår att de matematikkunskaper som kanske är de allra viktigaste för en matematiklärare får man nästan inte alls i sin utbildning. Det man får är lite disciplinkunskaper i ämnet, kryddat med lite didaktik, metodik, pedagogik och praktik. Men man får mycket lite undervisning om de komplexa kunskaper om och i ämnet som man i sitt arbete kommer att möta hos sina elever, utgå ifrån i sin undervisning samt bruka vid bedömning och betygsättning. Här behöver vi en kraftig förstärkning i lärarutbildning och lärarfortbildning. Och det behövs mer forskning och utvecklingsarbete som tar fram innehåll till en sådan utbildning. Litteratur Emanuelsson, G. & Johansson, B. (1989). Vad ska en matematiklärare kunna? Nämnaren 16(1), 2 5. Emanuelsson, G. & Johansson, B. (1993). För höga mål för matematiken? Nämnaren 20(1), 2 5. Emanuelsson, G., Johansson, B., Nilsson, M., Olsson, G., Rosén, B. & Ryding, R. (1995). Matematik ett kärnämne. Nämnaren Tema. Mölndal: Göteborgs universitet, Institutionen för ämnesdidaktik. Emanuelsson, G., Wallby, K., Johansson, B. & Ryding, R. (1996). Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren Tema. Mölndal: Göteborgs universitet, Institutionen för ämnesdidaktik. Emanuelsson, I. (1992). Obligatoriskt underkänd? Krut nr 65 (1 92), Johansson, B. (1993). Kunskapsrelaterat betygsbeslut? Nämnaren 20(4), 2 5. Johansson, B. (1994). Den nya läroplanen. Skolbarn 4(1). Johansson, B. (1995). Nya betyg och betygskriterier i grundskolan. Nämnaren 22(1), 3 7. Johansson, B. (1996). Att sätta betyg i grundskolan. Skolbarn 6(1). Johansson, B. & Emanuelsson, J. (1995a). Början till slutet för betyg? Nämnaren 22(2), Johansson, B. & Emanuelsson, J. (1995b). Betygsättning i matematik och no i grundskolan. Mölndal: Göteborgs universitet, Institutionen för ämnesdidaktik. Stencil Kjellström, K. & Pettersson, A. (1995). Den nationella provverksamheten. Nämnaren 22(2), 4 7. SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Bilaga 3. Examensordning. SFS 1995:207. Förordning om ändring i grundskoleförordningen. SKOLFS 1994:1. Lpo 94. SKOLFS 1994:3. Kursplaner för grundskolan. SKOLFS 1995:66. Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om betygskriterier för grundskolans ämnen. Skolverket (1995a) Betyg i en skola för bildning: Förslag till betygskriterier. Skolverket (1995b) Utvecklingssamtal. En mötesplats för elev föräldrar lärare. SOU 1942:11. Betänkande om betygsättningen i folkskolan. 8 Nämnaren nr 1, 1996
6 MATEMATIK Allmänna råd för bedömningens inriktning Bedömningen av elevens kunnande i ämnet matematik gäller följande kvaliteter: Förmågan att använda, utveckla och uttrycka kunskaper i matematik Bedömningen avser elevens förmåga att använda och utveckla sitt matematiska kunnande för att tolka och hantera olika slag av uppgifter och situationer som förekommer i skola och samhälle, till exempel förmågan att upptäcka mönster och samband, föreslå lösningar, göra överslag, reflektera över och tolka sina resultat samt bedöma deras rimlighet. Självständighet och kreativitet är viktiga bedömningsgrunder liksom klarhet, noggrannhet och färdighet. En viktig aspekt av kunnandet är elevens förmåga att uttrycka sina tankar muntligt och skriftligt med hjälp av det matematiska symbolspråket och med stöd av konkret material och bilder. Förmågan att följa, förstå och pröva matematiska resonemang Bedömningen avser elevens förmåga att ta del av och använda information i såväl muntlig som skriftlig form, till exempel förmågan att lyssna till, följa och pröva andras förklaringar och argument. Vidare uppmärksammas elevens förmåga att självständigt och kritiskt ta ställning till matematiskt grundade beskrivningar och lösningar på problem som förekommer i olika sammanhang i skola och samhälle. Förmågan att reflektera över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv Bedömningen avser elevens insikter i och känsla för matematikens värde och begränsningar som verktyg och hjälpmedel i andra skolämnen, i vardagsliv och samhällsliv och vid kommunikation mellan människor. Den avser också elevens kunskaper om matematikens betydelse i ett historiskt perspektiv. Betygskriterier Väl godkänd Eleven formulerar och löser problem Eleven har en sådan förtrogenhet med de matematiska begrepp och metoder som beskrivs i kursplanen att eleven kan använda dem för att formulera och lösa problem. Eleven visar säkerhet i sitt problemlösnings-arbete och kan använda och jämföra olika metoder och tillvägagångssätt. Eleven kan skilja generella metoder och lösningar från sådana som endast gäller i specifika situationer eller sammanhang. Eleven kan också skilja gissningar och antaganden från det vi vet eller har möjlighet att kontrollera. Eleven kan följa, förstå och kommunicera matematiska idéer och resonemang Eleven kan ta del av argument och utifrån dessa framföra egna matematiskt grundade idéer. Eleven kan föra ett logiskt resonemang och använder då ord, bilder och matematiska konventioner på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Eleven kan använda matematik för att fatta välgrundade beslut i vardagen Eleven kan göra matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer och kritiskt bedöma deras rimlighet. Detta kan till exempel ta sig uttryck i att eleven ser statistiska samband eller funktionssamband mellan olika företeelser, uppskattar storheter och gör överslagsberäkningar eller använder sig av matematiska metoder för att kontrollera sina slutsatser och resultat. Eleven kan reflektera över matematikens betydelse för individ och samhälle Eleven kan ge exempel på när och i vilka sammanhang matematiska begrepp och metoder har utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse de har i vår tid inom några olika områden. Nämnaren nr 1,
Kursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merNya betyg och betygskriterier i grundskolan
Nya betyg och betygskriterier i grundskolan Bengt Johansson Här redogörs för motiv, bakgrund och riktlinjer för det pågående arbetet med betygskriterier i matematik. Svårigheterna i detta arbete belyses
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merBetyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs mer30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år
1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en
Läs mer1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen
Olika styrdokument har olika dignitet 1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf 94 3. Grundskole- / Gymnasieförordningen Riksdagen Regeringen Utskott SOU Departement (utbildnings-) Statliga verk (Skolverket)
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs mer== Utbildningsvetenskapliga fakulteten
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK030 Teknik som skolämne, del 3, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 3, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-05-30
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merUtvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER
Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK10 Teknik 1 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 1 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-12-20 och
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merLNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merBilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan
Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn
Läs merUtbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits
Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary
Läs merLMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod
Läs merLikvärdig bedömning och betygsättning 1 (40)
Likvärdig bedömning och betygsättning 1 (40) 2 (40) Del 2 Bestämmelser för likvärdig bedömning och betygsättning 3 (40) Betygsättning och utfärdande av betyg utgör, i vart fall när det gäller slutbetyg,
Läs merBetyg, bedömning och utvecklingssamtal
Betyg, bedömning och utvecklingssamtal Forum, F-varningar, betygsregistrering och utvecklingssamtal I skollagen 15 kap. 20 står följande: Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE Särskilda nämnden för lärarutbildning 1 Ämnesområde Matematik och lärande som vetenskapligt område fokuserar människans sätt att
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK010 Teknik som skolämne, del 1, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 1, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-03-20
Läs merGäller från: HT 2018 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary
Läs merUtbildningsplan - Humanistiska fakulteten
Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Arts 3. Poäng
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning; SFS 2001:159 Utkom från trycket den 19 april 2001 utfärdad den 1 mars 2001. Regeringen föreskriver
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merSPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-551/2007 Sida 1 (6) SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Teacher for Special Needs Education Programme, 90 higher education credits Utbildningsprogrammet
Läs merÄmnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm
Ämnesprov i matematik Skolår 9 Vårterminen 2004 Bedömningsanvisningar Lärarhögskolan i Stockholm Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merLIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Konstnärliga fakulteten LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden
Läs merUppföljning av regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Framnäs skola i Danderyds kommun
Framnäsgruppen AB Danderydsvägen 6 182 68 Danderyd 1 (5) Uppföljning av regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Framnäs skola i Danderyds kommun Bakgrund Skolinspektionen har genomfört regelbunden
Läs merSammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan
Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.
Läs merKursplanen i hem- och konsumentkunskap
kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat
Läs merUtbildningsplan för. Ämne/huvudområde 2 Biologi Engelska Franska Fysik Data- och systemvetenskap Företagsekonomi Geografi
Utbildningsplan för Kombinationsprogram för lärarexamen och masterexamen vid Samhällsvetenskaplig fakultet Study Programme for Master of Education and Master of Social Science 300.0 Högskolepoäng 300.0
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete
Dnr HS2018/125 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete (Doctoral studies in Educational Work) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd
Läs merKunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården
Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK020 Teknik som skolämne, del 2, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 2, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-05-15
Läs merDatum: Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola
Cirkulärnr: 1998:50 Diarienr: 1998/0920 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1998-04-03 Mottagare: Rubrik: Skola och barnomsorg Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola Regeringens prop. 1997/98:93
Läs merGranskning av likvärdig och rättssäker betygsättningen
Revisionsrapport* Granskning av likvärdig och rättssäker betygsättningen Bollnäs kommun februari 2007 Louise Cedemar Mattias Norling Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Inledning...4 1.1 Bakgrund...4
Läs merRäcker kunskaperna i matematik?
Bilaga 2 Räcker kunskaperna i matematik? LARS BRANDELL Bakgrund Ett viktigt underlag för regeringens uppdrag till NCM har varit Högskoleverkets rapport Räcker kunskaperna i matematik? (Högskoleverket,
Läs merI arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden
Läs merExamensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986
Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE
Läs merRevisionsrapport Granskning av målstyrning.
Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti
Läs meri skolan och i fritidshemmet
KALMAR Rättigheter och skyldigheter i skolan och i fritidshemmet Om dina rättigheter och skyldigheter Skolan ska upplysa dig och dina föräldrar om vilka rättigheter och skyldigheter ni har, vilka krav
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor; SFS 2002:395 Utkom från trycket den 7 juni 2002 Omtryck utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver
Läs merBedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium
Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Inledning Denna text syftar till att klargöra regler kring bedömning och betygssättning och beskriva hur vi på Kungsholmens
Läs merGäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary
Läs merUtbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits
Utbildningsplan för Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen vid Humanistisk fakultet Study Programme for Master of Education and Master of Arts 300.0 Högskolepoäng 300.0 ECTS credits Programkod:
Läs merVanliga frågor och svar om bedömning och betygsättning
1 (80) Vanliga frågor och svar om bedömning och betygsättning Senast uppdaterad: 2007-01-29 2 (80) UNDERLAG FÖR BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING...4 FRÅNVARO...11 LIKVÄRDIGHET OCH RÄTTVISA...12 ELEVERS RÄTT
Läs merUppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012
Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...
Läs merNyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen
Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet
Läs merKursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.
Konstnärliga fakulteten LIMP31, Betygssättning, handlingsutrymme och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Teacher Management and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga
Läs merÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:
Läs merBetyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Läs merINTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap
Bilaga 4 INTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap Mars 2007 Introduktion (Presentation av intervjuarna.) Vi har ju redan i vårt brev till dig beskrivit syftet med den här intervjun och vad den ska handla
Läs merGunnar Hyltegren Dagens program
Dagens program Måndagen 26 okt -15, kl. 11.15 11.45 I avhandlingen Vaghet och vanmakt 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan redovisas två mot varandra stridande tolkningar av vad betygssättning innebär:
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap (BoI)
UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2010-03-31 Dnr 512-1901-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) Fastställande:
Läs merKommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006
Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över
Läs merÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION
Läs merBilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I AVFALLSTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I AVFALLSTEKNIK TFN-ordförande 2014-04-08 1 Ämnesområde Avfallsteknik omfattar alla led i samhällets avfallshantering - bildning, insamling, behandling och
Läs merBedömning Begrepp och benämningar
BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på
Läs merFörkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska B, Samhällskunskap A, Ma A samt för:
Utbildningsplan för Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen vid Humanistisk fakultet Study Programme for Master of Education and Master of Arts 300.0 Högskolepoäng 300.0 ECTS credits Programkod:
Läs merKursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du
Läs merKursplanen i engelska
I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till
Läs merVerksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en
Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala
Läs merLgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem
Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem Nya betygsskalan A-F samt - F= ej klarat kunskapskraven för lägsta nivå E - = det finns ej underlag för en bedömning. Det livslånga lärandet. Samma förmågor hela
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GEOTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GEOTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Utbildning på forskarnivå i Geoteknik omfattar jords och korniga massors mekanik (inklusive snömekanik).
Läs merBetyg i gymnasieskolan
Sammanfattning Rapport 2011:4 Betyg i gymnasieskolan 2011 En kvalitetsgranskning av betygssättning i historia A, kemi A och svenska B 1 Sammanfattning Betygssättningen i kurserna historia A, kemi A och
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp
UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs mer1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik
UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2007-10-15 Dnr 512-1914-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik Fastställande: Den allmänna studieplanen är fastställd
Läs merÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION
Sida 1 av 7 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26
Läs merRegelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola
Regelbunden tillsyn i Lunds kommun Lunds Montessorigrundskola Dnr: 44-2009:1675 Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola Förskoleklass Grundskolan årskurserna 1 9 Inledning
Läs merLNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merSkola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04
Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen
Läs merSvenska. Välkommen till Luleå gymnasieskola
Svenska Välkommen till Luleå gymnasieskola 1. Luleå gymnasieskola med kunskap och framtidstro i centrum Vår skola är en av Sveriges största med ungefär 2 400 elever. Skolan består av fem kvarter: Hackspetten,
Läs merUtvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106
Läs mer- fred 1 mars Sportlov (vecka 9) Tisd 2 april fred 5 april Påsklov (vecka 14)
2012-12-20 1 (6) Rektorsbrev december Hej! Nu närmar sig slutet av terminen och ett efterlängtat jullov står för dörren. Har vi tur så får vi ha kvar snön över hela jullovet. Varje termin är ju unik, men
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Inriktningar: biologi, fysik, kemi, datavetenskap, matematik och naturvetenskap. 1. Mål för utbildningen Kunskap och förståelse visa brett
Läs merFör universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/817 Allmän studieplan för licentiatexamen i slaviska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den juni 2016. Studieplanen
Läs merBedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13
Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi
UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten Gäller from 1 juli 2013 ALLMÄN STUDIEPLAN 2013 06 05 Dnr 512 1030 13 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi 1. Mål för utbildningen
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn
Läs mer