Nya betyg och betygskriterier i grundskolan
|
|
- Roland Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nya betyg och betygskriterier i grundskolan Bengt Johansson Här redogörs för motiv, bakgrund och riktlinjer för det pågående arbetet med betygskriterier i matematik. Svårigheterna i detta arbete belyses och ett förslag ges på hur kriterier skulle kunna utformas med tanke på betygens innebörd och funktion. Skolan skall erbjuda en mångfald i fråga om utbildningsvägar och framgångsmått. (SOU 1992:94, s 54) Det är sannolikt omöjligt att genom allmänna uttryck så precisera den kvalitativa godhet som fordras för de olika betygsgraderna, att betygen därigenom blir jämförbara. (SOU 1942, s 53) Förändringar i betygssystemet Bengt Johansson är lektor vid Göteborgs universitet och expert i Skolverkets betygsprojekt. Strax före jul fattade riksdagen beslut om vissa förändringar i det nya betygssystem för grundskolan som den förra riksdagen fastställt året innan (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82, prop. 1994/95:85, bet. 1994/95:UbU6, rskr. 1994/95:136). De nya betygen skall sättas först från och med höstterminen i årskurs 8. Vårterminsbetyget i årskurs 9 blir slutbetyg. Betygen skall ges i en tregradig skala: Godkänd (G), Väl Godkänd (VG) och Mycket Väl Godkänd (MVG). Om en elev inte når upp till kursplanens krav på godkänd nivå får han eller hon inget betyg i ämnet. Eleven skall dock ha rätt att få ett skriftligt omdöme i ämnen där betyg saknas. Beslutet innebär förändringar i grundskoleförordningen (SFS 1993:1194, 7 kap. Betyg mm.). Förändringar i läroplanens text om betyg (Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg) är fn inte aktuella. Beslutet omfattar också förändringar vad gäller de betygskriterier som skall fogas till kursplanerna som hjälp för lärarnas betygsättning. Den kravnivå som uttrycks i kursplanernas mål att uppnå i slutet av det nionde skolåret anses tillräcklig för att lärarna skall kunna göra en samlad bedömning om en elev är godkänd eller ej i ett ämne. Det enda betygssteg som bedöms behöva särskilt utarbetade kriterier är VG. Om MVG skriver regeringen: Lärare kommer, utan stöd av ytterligare centralt utarbetade betygskriterier, att kunna definiera kvalitetsnivån för det högsta betygssteget (prop. 1994/95:85, s 7). Regeringen anser att detta tillsammans med nationella prov i svenska, matematik och engelska i årskurs 9 kommer att göra slutbetygen i grundskolans olika ämnen nationellt jämförbara mellan individer (prop. 1994/95:85, s 6). Ett av skälen till att regeringen inte anser att det behövs särskilda kriterier för godkändnivån har sannolikt sina rötter i de problem som uppstått i gymnasieskolan. Där finns för de olika kurserna både en kravnivå som alla elever skall uppnå och särskilda kriterier för en godkänd prestation. Detta har skapat stor förvirring kring vad som krävs för att man skall bli godkänd på en kurs. Problemet äventyrar den nationella jämförbarheten vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde (prop. 1992/93:220). 3
2 Det nya betygssystemets konstruktion och funktion måste förstås och tolkas i relation till det nya styrsystemet för svensk skola. Det skall verka i ett decentraliserat utbildningsväsende med ny ansvarsfördelning mellan politiker och professionella, i en mål- och resultatstyrd skola som kännetecknas av ökad valfrihet och flexibilitet samt höga krav på kvalité och effektivitet. Betygens innebörd och funktion Det nya betygssystemets relation till det normrelaterade femgradiga betygssystem som vi nu lämnar har beskrivits i ett tidigare nummer av Nämnaren (Johansson 1993; se också Kilpatrick & Johansson 1994). I den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anges vad de nya betygen skall stå för och på vilka grunder en lärare skall sätta betyg på sina elever: Betyg uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne... Läraren skall vid betygsättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper (Lpo 94, s 22-23). Betygen skall enligt regering och riksdag ha många olika funktioner. Slutbetyget är det officiella beviset på genomgången utbildning och förvärvade kunskaper. De skall visa vilka kunskaper som skolan värdesätter, fungera som information till elever och föräldrar och kunna ge besked om kunskapsstandarden i olika delar av landet. De skall också fungera som underlag för urval till vissa utbildningar inom gymnasieskolan. Kraven på rättvis och likartad behandling understryker behovet av ett nationellt betygssystem med riksgiltiga och identiska betygssteg (prop. 1992/93:220, s 76). Nationella betygskriterier De betygskriterier som Statens skolverk skall utveckla och fastställa för slutbetygen i grundskolans olika ämnen... skall vara goda kännetecken på med vilken kvalitet eleven nått kursplanernas mål. De skall också vara lätta att förstå och använda för både lärare, elever och föräldrar. Betyget kan på så sätt baseras på för eleven i förväg kända kriterier. Läraren väger samman elevens resultat inom ämnets olika delar utifrån kriterier som är specifika för varje ämne (prop. 1992/93:220, s 75). De kriterier som skall utvecklas för VG skall alltså inte ha karaktären av mål eller delmål utan snarare kännetecken på vad som kan sägas vara en Väl Godkänd prestation eller ett Väl Godkänt resultat relativt kursplanens mål. Målen skall styra undervisningen genom att dels ange vad man skall sträva mot och dels ange vad alla elever skall uppnå. Olika elever kommer att nå olika långt, lära sig olika saker, nå olika mål med olika kvalitet. Riksgiltiga betygskriterier skall hjälpa läraren att sätta nationellt jämförbara betyg på denna komplexa mångfald av studieresultat. Man skulle kunna beskriva skillnaden mellan mål och kriterier med följande metafor: Om målet är att det skall bli vår så skulle krokus kunna ses som ett kriterium på detta. Ju fler kriterier man har på vår (dygnsmedeltemperatur över 0, snösmältning osv) ju säkrare blir det att avgöra om våren är här om alltså målet har nåtts. Trots att betygskriterierna kan verka begränsande på kursplanerna som styrdokument (SOU 1993:02, s 21) anser regeringen att det är möjligt att utarbeta kriterier för kvalitativa nivåer utan att de leder till en begränsning av lärarens frihet att utforma undervisningen, dess innehåll och metoder (prop 1992/93:220, s 75-76). Skolverkets betygsprojekt Under den gångna hösten har lärare i Sigtuna på Skolverkets uppdrag utarbetat förslag till betygskriterier för grundskolans olika ämnen, först för betygen A, C och E och sedan efter beslutet om att förändra betygssystemet för betyget VG. Under våren skall särskilt utsedda ämnesexperter hjälpa Skolverket att bearbeta dessa förslag som sedan på olika sätt och i olika 4
3 omgångar skall prövas på fältet. I det nya regeringsuppdraget till Skolverket ( ) har verket fått förlängd tidsram för utvecklingsarbetet till den 31 december Senast detta datum skall kriterierna vara fastställda. Eftersom de gäller slutbetyg i årskurs 9 kommer de att tillämpas första gången vårterminen Om man i en kommun väljer att avsluta grundskolekursen i ett ämne och därmed sätta slutbetyg i ett ämne tidigare än vårterminen i årskurs 9, vilket är möjligt, kan det bli aktuellt att använda de nationella betygskriterierna tidigare än vårterminen Därför är det angeläget att få fram någon form av kriterier så snabbt som möjligt. De kommer ju också att kunna användas som vägledning för lärare vid betygsättning i årskurs 8 och höstterminen i årskurs 9. Matematikkursplanens mål Betygskriterier skall utformas i relation till de mål som alla skall uppnå i ämnet och med hänsyn till de kvalitetsdimensioner som uttrycks i respektive kursplans mål att sträva mot (prop. 1994/95:85, s 6). Frågor om matematikkursplanens mål har tagits upp under Måltavlan i Nämnaren (se t ex Emanuelsson & Johansson, 1994). De mål i matematik som undervisningen skall sträva mot har i kursplanen uttryckts i två olika grupper av mål. Den första gruppen omfattar sådana kunskaper (insikter, erfarenheter, förståelse, färdigheter, osv) som är övergripande och gemensamma för ämnets olika kunskapsområden. Den andra gruppen mål omfattar sådana kunskaper som är specifika för respektive kunskapsområde. Målen anger vilken inriktning undervisningen skall ha, sätter inte någon gräns för elevernas kunskapsutveckling i ämnet och medger därför både fördjupning och breddning av elevernas kunskaper inom ramen för en grundskoleutbildning (se SOU 1993:02, s 18). De mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret omfattar först ett övergripande mål som kan sägas motsvara den första gruppen av mål att sträva mot. Övriga mål som eleverna skall uppnå omfattar matematikämnets olika kunskapsområden och kan sägas vara en nivåbestämning inom den andra gruppen av mål att sträva mot. De olika målgrupperna och måltyperna är på ett mycket komplext sätt relaterade till och sammanflätade med varandra. De skall tolkas utifrån det syfte och den uppbyggnad och karaktär som kursplanen uttrycker för matematikämnet. De skall också tolkas inom den ram som ges av läroplanens värdegrund och övergripande mål. Målen som undervisningen skall sträva mot representerar en mångfald av riktningar längs vilka elevernas kunskaper i matematik skall kunna utvecklas. Enligt min uppfattning är det inte möjligt att sammanfatta, korta ner eller formulera om denna mångfald utan att reducera eller prioritera bort en eller flera av de strävansmål som finns i kursplanen. Betygskriterier för VG För att underlätta diskussionen om betygskriterierna i matematik och deras relation till kursplanens mål har jag ställt upp följande geometriska modell: Strålarna ut från centrum representerar de riktningar som beskrivs i kursplanens mål att sträva mot. Det inre områdets rand representerar den kravnivå som beskrivs i de mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och som lärarna skall utgå ifrån när de bedömer om en elev är Godkänd (G) eller ej. Den yttre områdets rand representerar den kunskapsnivå som skall motsvara Väl Godkänd (VG) i matematik. En elevs komplexa kunskaper representeras i denna modell av ett eller flera områden. I modellen är dessa områden avgränsade med hjälp av streckade slutna kurvor. 5
4 Om man vill kan man komplicera modellen ytterligare t ex genom att låta strålarna svara bara mot den första gruppens strävansmål och sedan tänka sig en sådan bild för vart och ett av de kunskapsområden som finns beskrivna i den andra gruppen strävansmål. Trots sina begränsningar har jag använt den enklare modellen som stöd i den följande diskussionen. Det är enligt min uppfattning omöjligt att bestämma nivån för betyget Väl Godkänd (VG) (eller randen till det yttre området om vi tänker i modellen ovan) och därmed omöjligt att utveckla kriterier för denna nivå så länge som det saknas beslut eller direktiv som preciserar i vilken mån eller till vilken grad eleverna skall ha uppnått målen för att få det aktuella betyget, dvs hur väl de skall vara godkända för att få VG. Problemet blir inte mindre om kvalitetskraven skall vara lika högt ställda för VG i grundskolans samtliga ämnen. Ännu mera omöjligt måste det vara för lärarna att utan stöd av ytterligare centralt utarbetade betygskriterier... kunna definiera kvalitetsnivån för det högsta betygssteget om betygen, som det sägs i prop. 1994/95:85 (s 7) skall bli nationellt jämförbara. Det är min förhoppning att regeringen kompletterar sina direktiv till Skolverket på dessa punkter. Annars kommer den nationella jämförbarheten inte att kunna skapas. Betygen blir oanvändbara som grund för urval. Låt mig ta ännu en metafor för att belysa jämförbarhetsfrågan. Tänk er olika lärares betyg som olika valutasystem. Antag att en lärare sätter betyg i svenska kronor och en annan lärare i engelska pund. Hur skall man kunna jämföra en elev som har sitt MVG i kronor med en som har sitt VG i pund? Skall den elev som har MVG rangordnas före den som har VG oberoende av valuta? Det är här som betygskriterier och nationella prov kommer in i bilden. Med hjälp av dessa instrument skall slutbetygen kunna uttryckas i en gemensam valuta (t ex ecu!). Det är min bestämda uppfattning att de rikslikande kriterierna för VG, uppnåendemålen för årskurs 9 och tillhörande prov i tre ämnen är otillräckliga så som regeringens direktiv ser ut idag för att kunna fastställa den rikslikande växlingskursen för de olika valutor som kommer att förekomma hos olika lärare när det nya betygssystemet börjar tillämpas. I gymnasieskolan och i komvux som redan tillämpar det nya betygssystemet är detta problem akut. När man bestämt sig för vilken grad av måluppfyllelse som skall gälla för VG är det mera rimligt att kunna utarbeta kriterier för denna grad. Jag föreslår att kriterierna då beskrivs i form av ett relativt stort antal rika och representativa exempel eller indikatorer på denna måluppfyllelse t ex konkreta elevarbeten som bedöms motsvara den aktuella kunskapsnivån. Exemplen skall ge besked om hur långt längs strävansmålens olika riktningar man skall ha kommit för att kunna få betyget VG. Exemplen bör tas fram i samverkan mellan verksamma lärare och experter i matematikämnets didaktik. Detta är ett svårt och omfattande arbete som aldrig tidigare genomförts i vårt land. Idéer kan hämtas från motsvarande arbete utomlands, t ex från Australien, England, Kanada och USA. Med tanke på de miljonbelopp som budgeterats för grundskolans ämnesprov i matematik borde det finnas goda skäl för en minst lika stor satsning (eller annorlunda fördelning) för att utveckla betygskriterier i matematik som ju utgör själva grunden för dessa prov (se Utveckling av nya nationella prov, PM , Skolverket). Exemplen bör representera ett så långt som möjligt heltäckande spektrum av bedömningsformer i vilka eleverna kan få visa vad de kan; muntligt, skriftligt, självständigt, i grupp, i olika situationer och sammanhang, över kortare och längre tid, på olika uppgiftstyper och problemtyper, i olika projekt och teman, med olika hjälpmedel, särskilda prövningstillfällen och undervisningsintegrerade tillfällen, med hjälp av observation och i samtal, i olika aktiviteter osv. Kriterierna bör beskrivas med hjälp av en mångfald autentiska exempel på elevarbeten som bedömts motsvara den aktuella nivån; korta svar, berättelser, projektrapporter, föredrag, portföljer osv. Exemplen skall ge den känsla för 6
5 nivån VG som behövs för att man skall kunna och våga komplettera exemplen med egna. De skall garantera en hög grad av jämförbarhet mellan olika lärares bedömningar och betygsättning. Det är knappast troligt att den eftersträvade jämförbarheten kan nås om den överhuvud taget går att uppnå utan ett omfattande och tidskrävande uppföljnings- och revideringsarbete. Till kriterierna bör fogas resonerande kommentarer om hur de skall tolkas och tillämpas. Dessa måste vara så utformade att elever med olika kunskapsprofiler skall kunna få samma betyg. Djupa eller breda kunskaper inom ett område skall t ex kunna kompensera mindre goda kunskaper inom ett annat område. I min geometriska modell skulle detta kunna beskrivas så att de elever som behärskar ungefär lika stora men olika områden skall ges samma betyg. Om dessa områden är större än eller lika med det område som bestäms av betygskriterierna för VG (och täcker det inre område som representerar godkänd) skall eleven ha minst betyget VG. Kommentarerna bör diskutera hur man kan resonera vid den komplexa sammanvägning av olika typer av kunskaper som måste ske när de skall sammanfattas i ett enda betyg. Speciellt viktigt är det att påpeka att matematikuppgifter inte är nivåkonsistenta och att små förändringar i formuleringar eller betingelser har mycket stor betydelse för hur en elev klarar en uppgift. Faktorer som starkt påverkar elevernas prestationer är uppgifternas ordningsföljd och den tid eleverna har att tillgå när deras kunskaper skall prövas och bedömas. Det vore mycket olyckligt om betygskriterier fastställdes av Skolverket i slutet av året med ett sådant innehåll och på ett sådant sätt att det ger intryck av att frågan nu är löst. Som jag bl a uttryckt i Nämnaren tidigare finns det så vitt jag vet inget land i världen som lyckats skapa ett måloch kriterierelaterat betygssystem med de kvaliteter som regering och riksdag beställt. Det värsta som kan hända är om regeringen och Skolverket låtsas att kriterier kan tas fram på kort tid och att det enda problemet som sedan återstår är att få lärarna att förstå och tillämpa systemet. Jag föreslår att tiden fram till vårterminen 1998 används till att i dialog med fältet utveckla den mångfald av kriterier som är nödvändig för att det nya betygssystemet skall kunna spela den roll som det är tänkt. För detta arbete krävs emellertid ett projekt av en helt annan storleksordning och inriktning än det betygsprojekt som Skolverket nu driver. För värdefulla synpunkter på en tidigare version av denna artikel tackar jag Göran Emanuelsson och Torsten Lindblad samt deltagarna i seminariet om betygskriterier i matematik, 3-4 februari, 1995, i Mölndal. Referenser Emanuelsson, G. & Johansson, B. (1994). Måltavlan. Nämnaren 22(4), 2-3. Johansson, B. (1993). Kunskapsrelaterat betygsbeslut? Nämnaren 20(4), 2-5. Kilpatrick, J., & Johansson, B. (1994). Standardized mathematics testing in Sweden: The legacy of Fritz Wigforss. Nordic Studies in Mathematics Education 2(1), Kursplaner för grundskolan. Lpo 94, Läroplan för de obligatoriska skolformerna. Regeringsbeslut (Dnr U94/1031/Gru), Ett uppdrag till Statens skolverk om att utarbeta och tillhandahålla nationella prov. Regeringsbeslut (Dnr U95/139/Gru), Ändrat uppdrag till Statens skolverk om betygskriterier. Regeringens proposition 1992/93:220, Ny läroplan för grundskolan mm. Regeringens proposition 1994/95:85, Betyg i det obligatoriska skolväsendet. Skolverket, PM , Utvecklingen av nya nationella prov. SFS 1994:1194, Grundskoleförordningen. SOU 1942:11, Betänkande om betygsättning i folkskolan. SOU 1992:94, Skola för bildning. SOU 1993:02, Kursplaner för grundskolan. Utbildningsutskottets betänkande 1993/94:UbU1, Ny läroplan för grundskolan mm. Utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU6, Betyg i det obligatoriska skolväsendet. 7
Betyg på kvaliteter i kunnandet
Betyg på kvaliteter i kunnandet Bengt Johansson I tidigare nummer har vi beskrivit och diskuterat arbetet med nytt betygssystem. Skolverket har nu fastställt betygskriterier för alla ämnen i grundskolan.
Läs merU2009/312/S. Statens skolverk Stockholm. (1 bilaga)
Regeringsbeslut I:1 2009-01-22 U2009/312/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m.
Läs mer1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,
Läs merUtvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER
Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merBetyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -
Läs merKommittédirektiv. Omprövning av betyg inom skolväsendet. Dir. 2009:102. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2009
Kommittédirektiv Omprövning av betyg inom skolväsendet Dir. 2009:102 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och föreslå hur en rätt för elever
Läs merKommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006
Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merGranskning av likvärdig och rättssäker betygsättningen
Revisionsrapport* Granskning av likvärdig och rättssäker betygsättningen Bollnäs kommun februari 2007 Louise Cedemar Mattias Norling Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Inledning...4 1.1 Bakgrund...4
Läs merResultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005
Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,
Läs merSkillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10
Utbildningsstatistik 2011-01-17 1 (21) Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10 publicerar i SIRIS, s internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem,
Läs merGOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database PERCENTILEKVIVALERADE BETYG En beskrivning av hur grundskole- och gymnasiebetyg har transformerats
Läs merSlutbetyg i grundskolan våren 2013
Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:666 Utkom från trycket den 17 juli 2007 utfärdad den 28 juni 2007. Regeringen
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du
Läs merInrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan
Utbildningsdepartementet 2010-08-26 U2010/4818/S Remisspromemoria Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Författningsförslag...
Läs merLikvärdig bedömning och betygsättning
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2004 Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post:
Läs merNyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen
Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet
Läs merOm BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012
Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet
Läs merUtbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren
Läs merSkolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)
Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och 9, 2018 1 (22) Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Betyg... 3 Nationella prov... 3 Underlag för resultatredovisningen... 4 Datamaterial...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning; SFS 2001:159 Utkom från trycket den 19 april 2001 utfärdad den 1 mars 2001. Regeringen föreskriver
Läs merRegeringens proposition 2006/07:86
Regeringens proposition 2006/07:86 Vissa skolfrågor Prop. 2006/07:86 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 mars 2007 Fredrik Reinfeldt Jan Björklund (Utbildningsdepartementet)
Läs meri skolan och i fritidshemmet
KALMAR Rättigheter och skyldigheter i skolan och i fritidshemmet Om dina rättigheter och skyldigheter Skolan ska upplysa dig och dina föräldrar om vilka rättigheter och skyldigheter ni har, vilka krav
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012
Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007
Läs mer30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år
1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en
Läs merKursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010
Kursplanearbete, hösten 2009 Göteborg 22 april 2010 Uppdraget Skolverket fick 22/ 1 2009 i uppdrag att revidera läroplan och kursplan: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt utifrån den nya betygsskalan
Läs merMATK11, Matematik: Examensarbete för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Mathematics: Bachelor's Degree Project, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten MATK11, Matematik: Examensarbete för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Mathematics: Bachelor's Degree Project, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merRegelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola
Regelbunden tillsyn i Lunds kommun Lunds Montessorigrundskola Dnr: 44-2009:1675 Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola Förskoleklass Grundskolan årskurserna 1 9 Inledning
Läs mergymnasieskola,vuxenutbildning, länsförbunden Riksdagsbeslut om nya läroplaner och nytt betygssystem i samtliga skolformer
Cirkulärnr: 1993:196 Diarienr: 1993:2532 Handläggare: Avdsek: Ingrid Lindskog, Peter Holmberg AK SkoBa Datum: 1993-12-15 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen, grundskola, gymnasieskola,vuxenutbildning, länsförbunden
Läs merUppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet
Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2017
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 2017 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2017. Syftet är att ge en
Läs merBetyg med lika värde?
RiR 2004:11 Betyg med lika värde? en granskning av statens insatser ISBN 91 7086 012 2 RiR 2004:11 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2004 Till regeringen Utbildningsdepartementet Datum 2004-06-01 Dnr
Läs merUtbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16
Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16 Vissa skolfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:94 Vissa skolfrågor. I propositionen föreslår regeringen
Läs merDatum: Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola
Cirkulärnr: 1998:50 Diarienr: 1998/0920 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1998-04-03 Mottagare: Rubrik: Skola och barnomsorg Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola Regeringens prop. 1997/98:93
Läs merBetygssystemets antaganden och historia
Betygssystemets antaganden och historia Vi skiljer påp sakerna i vår v r världv En stol har vissa (avgörande) egenskaper Ett bord har andra (avgörande) egenskaper Vi skiljer påp eleverna i vår v r skola
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor; SFS 2002:395 Utkom från trycket den 7 juni 2002 Omtryck utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver
Läs merKursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-01-18 Handläggare: Betina Hellström Telefon: 08-508 335 92 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 330 10 Till Utbildningsnämnden
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
REVIDERAD 2016 STÖDMATERIAL Betygsskalan och betygen B och D Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnr:
Läs merDet svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg
Skollagen och betyg Det svenska utbildningssystemet Styrdokument med mål, centralt innehåll och kunskapskrav Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 2011-09-08 Gunilla.nasstrom@pedag.umu.se
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513
Slutbetyg i grundskolan, våren 2018 Diarienummer: 5.1.1-2018:1513 Skolverket Rapport 1 (19) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Elevsammansättningen... 3 Slutbetygen... 7 Betyg... 7 Behörighet till gymnasieskolans
Läs merBLI ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT SÄTTA LIKVÄRDIGA BETYG
BLI ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT SÄTTA LIKVÄRDIGA BETYG SOM LÄRARE BLIR MAN ALDRIG FULLÄRD I BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING UTAN DET ÄR FRÅGOR SOM STÄNDIGT MÅSTE VÄNDAS OCH VRIDAS PÅ. VAD ÄR EN RÄTTVIS OCH LIKVÄRDIG
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07
PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående
Läs merMål och resultatstyrning
Mål och resultatstyrning 1. Vart ska eleven? 2. Var är eleven? MÅL Lokal pedagogisk planering 3. Hur går vi vidare? BEDÖMNING Skriftligt omdöme UTVECKLINGSPLAN Vad ska skolan göra? Vad kan elev och föräldrar
Läs merNyheter på skolområdet - nationellt
Nyheter på skolområdet - nationellt Maj 2008 www.skolutveckling.se Förändringar som aviserats inom skolområdet Ny myndighetsstruktur och förstärkt inspektion Ny betygsskala och nya betygskriterier Nya
Läs merEn ny betygsskala UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: Till Utbildningsnämnden
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-03-06 Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden 2008 04 17 En ny betygsskala Svar
Läs merHandbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen
Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Ny läroplan nytt IUP-verktyg I samband med införandet av en ny läroplan tas ett nytt verktyg för att stödja arbetet med IUP med
Läs merRutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merUtbildningsavdelningen (6) Dnr 2012:00084
Utbildningsavdelningen 2012-02-15 1 (6) Dnr 2012:00084 Konsekvensutredning avseende Skolverkets förslag till kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna
Läs merLikvärdig bedömning och betygsättning 1 (40)
Likvärdig bedömning och betygsättning 1 (40) 2 (40) Del 2 Bestämmelser för likvärdig bedömning och betygsättning 3 (40) Betygsättning och utfärdande av betyg utgör, i vart fall när det gäller slutbetyg,
Läs merSKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN
SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN Sammanfattat av Annie Alström, klass 9EA, Västerskolan, 2011 I den här broschyren kan du som elev på grundskolan, specialskolan,
Läs merSPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-551/2007 Sida 1 (6) SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Teacher for Special Needs Education Programme, 90 higher education credits Utbildningsprogrammet
Läs merVanliga frågor och svar om bedömning och betygsättning
1 (80) Vanliga frågor och svar om bedömning och betygsättning Senast uppdaterad: 2007-01-29 2 (80) UNDERLAG FÖR BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING...4 FRÅNVARO...11 LIKVÄRDIGHET OCH RÄTTVISA...12 ELEVERS RÄTT
Läs merRevisionsrapport Granskning av målstyrning.
Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs mer1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen
Olika styrdokument har olika dignitet 1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf 94 3. Grundskole- / Gymnasieförordningen Riksdagen Regeringen Utskott SOU Departement (utbildnings-) Statliga verk (Skolverket)
Läs merKommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010
Kommittédirektiv Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Dir. 2010:47 Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, med utgångspunkt
Läs merFlexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram
Utbildningsdepartementet 2008-11-27 Dnr/2008/7831/G Departementspromemoria Flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram - 1 - 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...2 2 Inledning...3
Läs merGunnar Hyltegren Dagens program
Dagens program Måndagen 26 okt -15, kl. 11.15 11.45 I avhandlingen Vaghet och vanmakt 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan redovisas två mot varandra stridande tolkningar av vad betygssättning innebär:
Läs merUppföljning av regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Framnäs skola i Danderyds kommun
Framnäsgruppen AB Danderydsvägen 6 182 68 Danderyd 1 (5) Uppföljning av regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Framnäs skola i Danderyds kommun Bakgrund Skolinspektionen har genomfört regelbunden
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. FFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE FFN-ordförande 2018-04-24 1 Ämnesområde Matematik och lärande innefattar studier av praktiker som rör undervisning, lärande och användning
Läs merKursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2019.
Naturvetenskapliga fakulteten MASK11, Matematisk statistik: Examensarbete - kandidatexamen, 15 högskolepoäng Mathematical Statistics: Bachelor's Degree Project, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande
Läs merRegelbunden tillsyn i Tallidsskolan
Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2016:11365 Kastellskolan Org.nr. 888000-8365 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Kastellskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20
Läs merMed engagemang, kompetens och integritet hävdar Skolverket varje individs rätt till kunskap och personlig utveckling.
Detta är Skolverket SKOLVERKETS VISION Med engagemang, kompetens och integritet hävdar Skolverket varje individs rätt till kunskap och personlig utveckling. Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106
Läs merSVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9
Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom
Läs merKursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Läs merOm betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer
Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer Från och med läsåret 2011/2012 ska, med något undantag, de nya skolförfattningarna tillämpas på utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan
Läs merBilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik
Läs merOmkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-10-30 Resultat i grundskolans årskurs 9 2017 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2017. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas SIRIS.
Läs merUppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012
Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...
Läs merSkriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun.
BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8) 2000-03-24 Dnr 1999:3598 Nacka kommun 131 81 NACKA Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. Bakgrund Skolverket fick den 24 november
Läs merSkolbeslut för Grundskola
Beslut Videdalsskolan och Risebergaskolan 2010-05-04 Dnr 43-2009:3755 Skolbeslut för Grundskola efter tillsyn av Videdalsskolan och Risebergaskolan i Husie stadsdel, Malmö kommun Skolbeslut Tillsyn i Videdalsskolan
Läs merUtbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m.
Utbildningsdepartementet Departementspromemoria Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Fler obligatoriska nationella ämnesprov
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merUppenbar risk för felaktiga betyg
Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm
Läs merSkolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar
Regeringsbeslut I:4 2015-06-17 U2015/03529/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Regeringens
Läs merKvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun
Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut
Läs merÄndrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016
Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,
Läs merLika betyg, lika kunskap?
En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan RiR 2011:23 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.
Läs merBilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan
Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn
Läs merUndantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan
UR NYA SKOLLAGEN Gäller för utbildning som påbörjas efter den 1/7 2011 Mer om Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan Nyheter Från och med hösten 2011 har en elev som på grund av
Läs mer1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344
1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en
Läs merRiktiga betyg är bättre än höga betyg förslag till omprövning av betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-02-24 Handläggare: Christina Lenander Telefon: 08-508 33 001 Till Utbildningsnämnden 2011-03-17 Riktiga betyg är bättre än höga betyg förslag till
Läs merRegelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola
Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2006:1447 Utkom från trycket den 22 december 2006 utfärdad den 14 december 2006. Genom riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merUtbildningsutskottets betänkande 2008/09:UbU5
Utbildningsutskottets betänkande 2008/09:UbU5 En ny betygsskala Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2008/09:66 En ny betygsskala samt tre motioner väckta med anledning av propositionen.
Läs merRegelbunden tillsyn i Futurum
Regelbunden tillsyn i Bjuvs kommun Futurum Dnr 53-2008:2706 Regelbunden tillsyn i Futurum Gymnasieskolans individuella program Vuxenutbildning Svenska för invandrare Inledning Skolinspektionen har granskat
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I AVFALLSTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I AVFALLSTEKNIK TFN-ordförande 2014-04-08 1 Ämnesområde Avfallsteknik omfattar alla led i samhällets avfallshantering - bildning, insamling, behandling och
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2015
Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning
Läs merKort om gymnasiesärskolan
Kort om gymnasiesärskolan Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto: Michael McLain Beställningsnummer: 12:1295 Stockholm 2012 Gymnasiesärskolan ska ge elever
Läs merLSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2016
PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen
Läs merINTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap
Bilaga 4 INTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap Mars 2007 Introduktion (Presentation av intervjuarna.) Vi har ju redan i vårt brev till dig beskrivit syftet med den här intervjun och vad den ska handla
Läs mer