SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y

Transkript

1 1(116) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE Ärendenr: NV Delredovisning av regeringsuppdrag om prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på bl.a. upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (M2012/1054/Ma (delvis), M2013//R m.fl.) B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM T E L: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(116) Innehåll 1. Sammanfattning Författningsförslag Uppdraget Arbetet med att ta fram förslag till kategorisering Samråd med myndigheter Dialog med organisationer Dagens reglering Kategorisering Problembeskrivning vad vi vill uppnå Övergripande bedömning så här vill vi uppnå syftet samt skälen för det Förutsättningar Förslag till kategorisering Förslagets miljönytta i förhållande till kostnaderna Särskilda frågor som rör flera verksamhetstyper Implementering av MKB-direktivet Kategorisering av A-verksamheter och verksamheter som omfattas av industriutsläppsdirektivet Kategorisering av Sevesoverksamheter MKB-direktivet och hantering av avfall Verksamheter som faller under MKB-direktivets bilaga II och som föreslås placeras i kategori Miljödepartementets förslag om att fler verksamheter ska omfattas av anmälningsplikt Tröskelvärden och kriterier Anmälningsplikt med undantagande tröskelvärden Förslag till kategorier - sammanfattning Våra förslag för respektive kapitel i miljöprövningsförordningen kap. Miljöprövningsförordningen - Jordbruk kap. Miljöprövningsförordningen - Fiskodling och övervintring av fisk kap. Miljöprövningsförordningen - Utvinning, brytning och bearbetning av torv, olja, gas, kol, malm, mineral, berg, naturgrus och annat kap. Miljöprövningsförordningen - Livsmedel och foder kap. Miljöprövningsförordningen - Textilvaror... 48

3 NATURVÅRDSVERKET 3(116) kap. Miljöprövningsförordningen - Päls, skinn och läder kap. Miljöprövningsförordningen - Trävaror kap. Miljöprövningsförordningen - Massa, papper och pappersvaror kap. Fotografisk och grafisk produktion kap. Miljöprövningsförordningen - Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle kap. Miljöprövningsförordningen - Kemiska produkter kap. Miljöprövningsförordningen - Gummi- och plastvaror kap. Miljöprövningsförordningen - Icke-metalliska mineraliska produkter kap Miljöprövningsförordningen - Stål och metall kap. Miljöprövningsförordningen - Metall- och plastytbehandling, avfettning och färgborttagning kap. Miljöprövningsförordningen - Elektriska artiklar kap. Miljöprövningsförordningen - Metallbearbetning kap. Miljöprövningsförordningen - Förbrukning av organiska lösningsmedel kap. Miljöprövningsförordningen - Hantering av bränslen och andra kemiska produkter kap. Miljöprövningsförordningen - Gas- och vätskeformiga bränslen, el, värme och kyla kap. Miljöprövningsförordningen - Avveckling av kärnreaktorer kap. Miljöprövningsförordningen - Fordonsservice och drivmedelshantering kap. Miljöprövningsförordningen - Hamnar och flygplatser kap. Miljöprövningsförordningen - Laboratorier kap. Miljöprövningsförordningen - Tankrengöring kap. Miljöprövningsförordningen - Hälso- och sjukvård kap. Miljöprövningsförordningen - Rening av avloppsvatten kap. Miljöprövningsförordningen - Avfall kap. Miljöprövningsförordningen - Skjutfält, skjutbanor och sportanläggningar kap. Miljöprövningsförordningen - Textiltvätterier kap. Miljöprövningsförordningen - Begravningsverksamhet Frågor som vi vill lyfta som inte direkt rör förslaget till kategorisering Vägledning för bedömning av Miljökonsekvensbeskrivningar för anmälningspliktig verksamhet

4 NATURVÅRDSVERKET 4(116) 6.3. Ändring av befintlig verksamhet Konsekvenser

5 NATURVÅRDSVERKET 5(116) 1. Sammanfattning I förslaget till kategorisering har behovet av miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bedömts ur ett nationellt perspektiv. Det enda som varit absolut givet är att verksamheter som omfattas av bilaga I, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet), ska placeras i kategori 1. Det är det faktiska behovet av miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning utifrån synpunkt som, enligt vår bedömning, ska vara styrande för kategoriseringen av de verksamheter som omfattas av miljöprövningsförordningen (MPF). Vår slutsats är att värdet av miljönyttan överstiger verksamhetutövarnas kostnader i de fall där vi föreslår en kategori som går utöver MKB-direktivets miniminivå. Förslaget medverkar till att de samlade resurserna både hos verksamhetsutövare och myndigheter används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt samtidig som de bättre säkerställer att miljöskyddet upprätthålls än om endast de verksamheter som omfattas av MKBdirektivets miniminivå skulle omfattas av författningskrav på miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning. Tabell 1. Vårt förslag till kategorier i förhållande till det som gäller idag, dvs. förändringar mellan hur bestämmelserna i miljöprövningsförordningen (MPF) kategoriseras enligt gällande regler och enligt de kategorier som föreslås i denna redovisning. 1 Antal bestämmelser Dagens till förslagets kategori A B C Riktning 1 till NER 1 till NER 1 till 1 och NER/SAMMA 1 till 1, 2 och NER/SAMMA 1 till 2 och NER 1 och 2 till 1 och SAMMA (Täkter) 2 till UPP 2 till SAMMA 2 till NER 2 till 1 och UPP/SAMMA 2 till 2 och NER/SAMMA 3 till UPP Totalt antal koder som berörs Verksamheter i kategori 1 omfattas av en föreskrift som säger att verksamheterna alltid anses ha en (BMP), vilket utlöser krav på en stor miljökonsekvensbeskrivning (MKB) både idag och enligt förslaget. Verksamheter i kategori 2 genomgår en screeningprocess för att bedöma om de medför (BMP) eller ej. De som antas medföra BMP ska redovisa en stor MKB ( den i kategori 1). Enligt dagens regler ska verksamheter som ej antas medföra BMP redovisa en liten MKB. Enligt föreslagna regler behöver ingen MKB redovisas för dessa verksamheter. För verksamheter som finns i kategori 3 krävs ingen miljökonsekvensbedömning eller MKB, vare sig idag eller med förslaget.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(116) 2. Författningsförslag Förslag till ändring i det förslag till lag om ändring i miljöbalken som regeringen 2012 föreslog i pm Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser Lydelse som föreslagits av regeringen i pm Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser, 2012 Föreslagen lydelse 22 kap. 1 En ansökan i ett ansökningsmål ska vara skriftlig och innehålla 1. ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhållandena på platsen, om produktionsmängd eller liknande, om användningen av råvaror, andra insatsvaror och ämnen samt om energianvändning, 2. uppgifter om utsläppskällor, om arten och mängden av alla förutsebara utsläpp samt om förutsebar uppkomst av avfall, 3. uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens förutsedda påverkan på människors hälsa och miljön i form av a) en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap., om en sådan krävs enligt det kapitlet, eller, b) samrådsunderlaget enligt 6 kap. 28 och samrådsredogörelsen enligt 6 kap. 34 och vid behov en ytterligare redogörelse med det innehåll och den utformning som behövs för att den tillsammans med övriga uppgifter i ansökan ska kunna läggas till grund för prövningen av tillståndsfrågan, 4. en redogörelse för de samråd som skett med anledning av krav om samråd i föreskrifter som meddelats med stöd av 6 kap. 22 1, 4. förslag till åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall samt skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. följs, 5. förslag till övervakning och kontroll av verksamheten, 6. en säkerhetsrapport enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, om ansökan avser en verksamhet som enligt den lagen ska omfattas av en sådan rapport, och 7. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i förslag till åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall samt skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. följs, 6. förslag till övervakning och kontroll av verksamheten, 7. en säkerhetsrapport enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, om ansökan avser en verksamhet som enligt den lagen ska omfattas av en sådan rapport, och 8. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1 7. I mål om vattenverksamhet ska ansökan dessutom innehålla 1. uppgift om det finns fastigheter som berörs av vattenverksamheten eller inte och i förekommande fall namn och adress på ägarna och berörda innehavare av särskild rätt till

7 NATURVÅRDSVERKET 7(116) fastigheterna, och 2. uppgifter om de ersättningsbelopp som sökanden erbjuder varje sakägare, om det inte på grund av verksamhetens omfattning bör anstå med sådana uppgifter. Ytterligare bestämmelser om vad en ansökan i vissa fall ska innehålla i mål om vattenverksamhet finns i 7 kap. 4 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Förslag till ändring i det förslag till miljökonsekvensförordning (XX) som regeringen 2012 föreslog i pm Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser Lydelse som föreslagits av regeringen i pm Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser, 2012 Föreslagen lydelse 6 En verksamhet eller åtgärd ska inte anses medföra en, om det endast är fråga om 1. en åtgärd enligt 13 eller 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, eller 2. en verksamhet eller åtgärd som är tillståndspliktig enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39, 40 eller 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 1. en åtgärd enligt 13 eller 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 2. en verksamhet eller åtgärd som är tillståndspliktig enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39, 40 eller 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 3. en verksamhet eller åtgärd som omfattas av 5 kap. 29, 10 kap. 3, 21 kap. 2, eller 32 kap. 1 miljöprövningsförordningen (2013:251), 4. en verksamhet eller åtgärd som omfattas av 5 kap. 27 miljöskyddsförordningen (2013:251) och är en anläggning för framställning av läskedryck, 5. en verksamhet eller åtgärd som omfattas av 8 kap. 6 miljöprövningsförordningen (2013:251) och inte använder något ämne eller någon produkt i tillverkningen som när de blir avfall är att anse som farligt avfall, eller 6. en verksamhet eller åtgärd som omfattas av 28 kap. 1 miljöprövningsförordningen (2013:251) och är en avloppsreningsanläggning med en anslutning av högst personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar högst personekvivalenter.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(116) 6 a Vad som anges i gäller inte om verksamheten eller åtgärden på grund av särskilda förhållanden i omgivningen riskerar att medföra en. Detsamma gäller om verksamheten eller åtgärden tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder riskerar att medföra en. Vid bedömning enligt första stycket ska hänsyn tas till de kriterier som anges i 9 första stycket 1-3. Den som avser att påbörja en verksamhet eller vidta en åtgärd som omfattas av ska i god tid innan tillståndsansökan ges in till prövningsmyndigheten samråda med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska under samrådet pröva om verksamheten eller åtgärden riskerar att medföra en enligt första och andra stycket. Länsstyrelsen ska besluta i frågan. Beslutet får inte överklagas särskilt. I 22 kap. 1 miljöbalken finns bestämmelser om att en redogörelse för detta samråd ska ges in tillsammans med tillståndsansökan. 7 En verksamhet eller åtgärd ska alltid anses medföra en, om verksamheten eller åtgärden 1. enligt bilagan till förordningen 1. omfattas av 2 kap. 1 eller 2, 3 kap. 1, (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och 4 kap. 1, 2, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15 eller 16, hälsoskydd omfattas av 5 kap. 1, 4, 5, 7, 18, 19, 34, 35 eller 39, 6 verksamhetsbeskrivningen i 1.10, 1.11, 5.10, kap. 1 eller 2, 7 kap. 1 eller 2, 9 kap , 11.20, 13.10, 12.20, 13.30, 13.40, eller 2, 11 kap. 1, 4, 5 eller 6, 12 kap. 1, 13.50, 13.60, 17.10, 17.20, 18.10, 18.20, 13 kap. 1, 14 kap. 1, 5, 14 eller 15, , 21.10, 21.20, 21.30, 21.40, 23.10, kap. 1, 6, 9, 10, 11, 12, 13 eller 14, 16 kap , 23.40, 23.50, 24.10, 24.20, 24.40, 1, 17 kap. 1, 18 kap. 6 eller 9, 19 kap , 24.60, 24.80, 26.10, 26.20, 26.50,, 20 kap. 1, 21 kap. 4, 5, 10 eller 11, , 26.80, 26.90, , , 27.10, kap. 1, 24 kap. 1, 3 eller 4, 29 kap. 18, 19, 27.20, 27.30, 27.31, 27.32, 27.40, 27.50, 20, 21, 22, 23, 30, 38, 39, 40, 48, 57, 58, 59, 27.70, 27.80, 27.90, 27.91, , , 60, 61 eller 62, eller 30 kap , , , 28.10, 31.10, 31.40, miljöprövningsförordningen (2013:251), 31.50, 34.30, 34.60, 34.70, 35.10, 39.10, 39.49, 39.60, 39.80, 40.10, 40.30, 40.40, 40.50, 40.90, 40.95, 45.10, 63.10, 63.30, 63.40, 90.10, , , , , , , , ,

9 NATURVÅRDSVERKET 9(116) , , , , , , , , , , , , , , , eller 92.10, 2. enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd omfattas av verksamhetsbeskrivningen i 10.10, eller och a) är en torvtäkt som omfattar mer än 150 hektar eller har en produktion som överstiger kubikmeter per kalenderår, eller b) är en täkt för annat än husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter än torv och matjord, om täkten omfattar mer än 25 hektar eller har en produktion som överstiger ton per kalenderår, eller 2. omfattas av 4 kap. 3 miljöprövningsförordningen (2013:251) och är en täkt av berg, naturgrus eller andra jordarter än torv och matjord, om täkten omfattar mer än 25 hektar eller har en produktion som överstiger ton per kalenderår, 3. omfattas av 11 kap. 2 miljöprövningsförordningen (2013:251) och är en anläggning för tillverkning av koks eller överföring av kol till gas eller vätskeform, 4. omfattas av 12 kap. 2 miljöprövningsförordningen (2013:251) och är en anläggning för tillverkning av läkemedel, 5. omfattas av 12 kap. 3 eller 5 miljöprövningsförordningen (2013:251) och är en anläggning för tillverkning genom kemiska reaktioner, 6. omfattas av 15 kap. 2 miljöprövningsförordningen (2013:251) och är en anläggning för produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion), 7. omfattas av 28 kap. 1 miljöprövningsförordningen (2013:251) och är en avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter, 8. omfattas av 29 kap. 24 eller 25 miljöprövningsförordningen (2013:251) och är en anläggning med en tillförd mängd avfall som är större än ton per kalenderår, 9. omfattas av 29 kap. 33 miljöprövningsförordningen (2013:251) och omfattar uppläggning av farligt avfall, 10. omfattas av 29 kap. 42, 43, 46, 54 eller 56 miljöprövningsförordningen (2013:251) och omfattar ett förfarande som anges i D9 i bilaga 3 till avfallsförordningen (2011:927), 11. omfattas av 29 kap. 49, 50, 51 eller 52 miljöprövningsförordningen (2013:251) och är en anläggning som återvinner eller bortskaffar mer än 100 ton avfall per kalenderår enligt ett förfarande som anges i

10 NATURVÅRDSVERKET 10(116) punkten D9 i bilaga 3 till avfallsförordningen (2011:927), eller 3. är en vattenverksamhet med a) minikraftverk eller annat vattenkraftverk, b) vattenöverledning av mer än fem procent av normal lågvattenmängd i något av de berörda områdena, eller c) muddring i ett miljöriskområde eller för en farled. 12. är en vattenverksamhet med a) minikraftverk eller annat vattenkraftverk, b) vattenöverledning av mer än fem procent av normal lågvattenmängd i något av de berörda områdena, eller c) muddring i ett miljöriskområde eller för en farled. Förslag till ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 26 a Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse I fråga om sådana anmälningspliktiga verksamheter och åtgärder som avses i 2 kap. 3 eller 4, 3 kap. 2, 4 kap. 5, 10 eller 17, 5 kap. 3, 6, 8, 9, 13, 17, 20, 22, 24, 28, 30 eller 33, 6 kap. 3, 7 kap. 3, 12 kap. 6, 8, 10, 11, 12 eller 13, 13 kap. 2, 4 eller 6, 14 kap. 3, 4 eller 7, 15 kap. 8, 16 kap. 6 eller 7, 18 kap. 1, 2, 4, 5 eller 10, 20 kap. 2 eller 4, 21 kap. 8, 9 eller 12, 24 kap. 2 eller 5, 28 kap. 2, 29 kap. 17, 28, 29, 31, 32 eller 44 eller 30 kap. 3 miljöprövningsförordningen (2013:251) ska den myndighet som handlägger anmälningsärendet pröva om verksamheten eller åtgärden behöver tillståndsprövas. Vid den prövningen ska myndigheten ta hänsyn till de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Om myndigheten finner att verksamheten eller åtgärden ska antas medföra en, ska myndigheten förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd. I fråga om sådana anmälningspliktiga verksamheter och åtgärder som avses i 2 kap. 3 eller 4, 3 kap. 2, 4 kap. 4, 5, 10 eller 17, 5 kap. 3, 6, 8, 9, 13, 17, 20, 22, 24, 26, 28, eller 36, 6 kap. 3, 7 kap. 3, 12 kap. 8 eller 10, 13 kap. 2, 4 eller 6, 14 kap. 3, 4 eller 7, 15 kap. 8 eller 18, 16 kap. 6 eller 7, 17 kap. 3, 18 kap. 1, 2, 4, 5, 8 eller 10, 20 kap. 2 eller 4, 21 kap. 8, 9 eller 12, 24 kap. 2 eller 5, 29 kap. 2, 5, 7, 8, 10, 12, 14, 17, 28, 29, 31, 32, 34, 44, 47 eller 53 eller 30 kap. 3 miljöprövningsförordningen (2013:251) ska den myndighet som handlägger anmälningsärendet pröva om verksamheten eller åtgärden behöver tillståndsprövas. Vid den prövningen ska myndigheten ta hänsyn till de kriterier som anges i XX miljökonsekvensförordningen (XX). Om myndigheten finner att verksamheten eller åtgärden ska antas medföra en, ska myndigheten förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(116) 3. Uppdraget Regeringskansliet remitterade 2012 promemorian Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser. Regeringens pm. innehöll bland annat ett förslag till ett nytt kap. 6 miljöbalken och en ny miljökonsekvensförordning. I regeringens pm. konstaterades att det finns behov av en kategoriindelning för att avgränsa verksamheter som (med utgångspunkt i verksamhetskoderna) bör anses medföra krav på obligatorisk miljökonsekvensbeskrivning eller krav på behovsprövning i det enskilda fallet (s.k. screening). Naturvårdsverket har därför getts i uppdrag att analysera och lämna förslag på vilka verksamheter och åtgärder som, vid en tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken, (1) alltid ska omfattas av de mera långtgående och formaliserade kraven i 6 kap. på bland annat miljökonsekvensbeskrivning (kategori 1) (2) bör genomgå en särskild bedömning av behovet av att omfattas av dessa krav (kategori 2), eller (3) som kan undantas från kravet på MKB (kategori 3). Analysen ska omfatta möjligheten att använda gränsvärden (tröskelvärden) eller särskilda kriterier för att bestämma vilken kategori en viss verksamhet eller åtgärd ska tillhöra. De anger som exempel att en viss typ av verksamhet kan exkluderas från kraven på screening under förutsättning att det ställs krav på att en ansökan för dessa alltid ska innehålla vissa särskilt angivna prövningsunderlag. Analysen ska dessutom omfatta möjligheten och lämpligheten i att vissa verksamheter exkluderas från kategori (2) även genom att länsstyrelsen ges en möjlighet att likt vad som gäller för anmälningsärenden idag vid behov meddela ett föreläggande om att ta fram en MKB. Om förslaget innebär att verksamheter omfattas av krav som är mer långtgående än de krav som ställs i EU-rätten ska det redovisas och de strängare kraven motiveras, d.v.s. eventuella skillnader från ett förslag som mer strikt ansluter till MKB-direktivet ska redovisas och skälen för skillnaderna och konsekvenserna för företag, myndigheter och miljöskydd belysas. På samma sätt ska föreslagna eventuella skillnader i förhållande till de krav som gäller idag redovisas och skälen för dem och deras konsekvenser för företag, myndigheter och miljöskydd, särskilt vad gäller underlag för miljöprövningen, utförligt belysas. Utgångspunkten är att förslagen ska innebära regler som är så förutsebara och enkla att tillämpa som möjligt och samtidigt säkerställa högt ställda krav på miljöskydd. Uppdraget avser endast verksamheter som omfattas av 2 32 kap. miljöprövningsförordningen (MPF).

12 NATURVÅRDSVERKET 12(116) Under arbetet med detta uppdrag har det inom EU pågått förhandlingar om ett nytt MKB-direktiv. Enligt uppgift från departementet är det nya direktivet slutförhandlat men ännu inte behandlat av Rådet och Europaparlamentet. Enligt den information som vi fått ta del av så framgår att det inte blir några ändringar i bilagorna I och II. Däremot blir det sannolikt ökade krav och fler regler som omgärdar screeningprocessen. Kraven på både verksamhetutövare och myndigheter kommer att öka. Naturvårdsverket bedömer att det kommande nya direktivet, enligt den information vi har fått del av, inte påverkar de förslag som läggs i denna redovisning Arbetet med att ta fram förslag till kategorisering Kategoriseringsarbetet inleddes med att de rättsliga förutsättningarna utreddes och dokumenterades. Därefter har Naturvårdsverkets sakkunniga (branschhandläggare) arbetat med förslag till kategorier, tröskelvärden och kriterier för respektive typ av verksamhet. Konsult anskaffades för förslag till kategorier där Naturvårdsverket saknar egen branschkompetens. En viss avstämning med länsstyrelsehandläggare har skett under arbetet. Därefter har förslagen bearbetats, beskrivningar av förslagens avvikelser gentemot Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKBdirektivet), samt gentemot regler, främst förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-förordningen) samt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH), har utvecklats. Förslagens konsekvenser har utretts och dokumenterats i en särskild konsekvensutredning (se redovisningens bilaga 1). Syftet med konsekvensutredning är att analysera vilka konsekvenser Naturvårdsverkets förslag ger upphov till, i enlighet med förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Samråd med myndigheter I arbetet har Naturvårdsverket samrått med Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna genom representanter från Västra Götaland och Västerbotten, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket, SGU samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Även Strålsäkerhetsmyndigheten har kontaktats för synpunkter. Ett särskilt samrådsmöte hölls på Naturvårdsverket den 16 oktober Därefter har samrådsmyndigheternas representanter vid två tillfällen fått möjlighet att lämna synpunkter på utkast till kategorisering Dialog med organisationer Ett dialogmöte med näringslivs- och branschorganisationer samt miljöorganisationer hölls den 4 november Till mötet inbjöds 20 st. näringslivs- och branschorganisationer samt nio miljö- och friluftsorganisationer. Vid mötet närvarade 14 st. organisationer. Efter mötet har organisationerna beretts möjlighet att komplettera de synpunkter som framfördes vid mötet och att komma med inspel till det pågående arbetet (kategorisering och konsekvensutredning).

13 NATURVÅRDSVERKET 13(116) 4. Dagens reglering Enligt gällande regler ska samtliga tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter enligt miljöprövningsförordningen bifoga en särskild miljökonsekvensbeskrivning vid tillståndsprövning. De verksamheter som utgör enligt 3 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-förordningen), samt de verksamheter som efter särskilt beslut av behörig myndighet antas medföra, ska utarbeta en utökad miljökonsekvensutredning enligt 6 kap. 7 andra stycket miljöbalken. För bestämmelse i miljöprövningsförordningen som omfattas av 26 a förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH), ska den myndighet som handlägger anmälningsärendet pröva om verksamheten eller åtgärden behöver tillståndsprövas. Vid den prövningen ska myndigheten ta hänsyn till de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Om myndigheten finner att verksamheten eller åtgärden ska antas medföra en, ska myndigheten förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.

14 NATURVÅRDSVERKET 14(116) 5. Kategorisering 5.1. Problembeskrivning vad vi vill uppnå Regeringen har i pm Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser 2012, angett att det övergripande syftet med den föreslagna reformen av 6 kap. miljöbalken är att effektivisera balkens bestämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Den bärande tanken är att reglerna ska vara tydliga och ändamålsenliga och ge förutsättningar för att resurserna vid och inför prövningen läggs på de fall och de frågor där de ger störst miljönytta. Målet är att ge förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska den samlade tidsåtgången och administrativa bördan vid miljöprövningen. De förslag som presenteras syftar också till att tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga åtaganden och förbättra genomförandet av tillämpliga EU-rättsakter. Ett av förslagen i pm som ska medverka till att uppnå syftet och målet är att tillstånds- och anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter ska kategoriseras så att det framgår vilka verksamheter och åtgärder som - alltid ska omfattas av de mera långtgående och formaliserade kraven i 6 kap. på bland annat miljökonsekvensbeskrivning (kategori 1) - bör genomgå en särskild bedömning av behovet av att omfattas av dessa krav (kategori 2), eller - som kan undantas från kravet på MKB (kategori 3). Idag gäller att samtliga tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter ska ta fram en särskild MKB vid tillståndsprövning. De verksamheter som utgör enligt 3 MKB-förordningen, samt de verksamheter som efter särskilt beslut av behörig myndighet antas medföra, ska ta fram en utökad MKB enligt 6 kap. 7 andra stycket miljöbalken. Kravet på att en särskild MKB ska tas fram vid all tillståndsprövning innebär en överimplementering av kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKBdirektivet). Genom kategoriseringen av verksamheter och åtgärder och de förslag i övrigt som regeringen presenterade i pm Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser 2012, avses den administrativa bördan både på verksamhetutövare och myndigheter minska. På så sätt avses resurser frigöras så att de används i de fall och till de frågor där de ger störst miljönytta. Det förslag till kategorisering som vi lämnar i denna redovisning bedömer vi på bästa sätt medverkar till detta, samtidigt som miljöskyddet upprätthålls Övergripande bedömning så här vill vi uppnå syftet samt skälen för det Förutsättningar I miljöprövningsförordningen finns det 278 st. bestämmelser med verksamhetsbeskrivningar för olika typer av verksamheter/anläggningar. Av dessa är 166 st. tillståndspliktiga (45 st. A och 121 st. B) samt 112 st. anmälningspliktiga. Enligt vår

15 NATURVÅRDSVERKET 15(116) bedömning omfattas 65 av dessa bestämmelser helt eller delvis av MKB-direktivets bilaga I (utgör 23 procent av samtliga bestämmelser) och 181 st. helt eller delvis av direktivets bilaga II (65 procent). Totalt 70 st. bestämmelser i förordningen omfattas inte i någon del av MKB-direktivet, bilaga I eller II (25 procent). 29 st. av dessa bestämmelser omfattar tillståndsplikt och 41 st. anmälningsplikt Förslag till kategorisering Följande förutsättningar har gällt för vad som är rättsligt möjligt vid kategoriseringen. Kategori 1 alltid MKB; bestämmelse som anger att följande verksamheter och åtgärder kan antas medföra en Typ av verksamhet MKB-direktivets bilaga I projekt placeras i kategori 1, inga undantag Projekt enligt MKB-direktivets bilaga II kan placeras i kategori 1 om det finns miljöskäl. Övriga verksamheter kan placeras i kategori 1 om det finns miljöskäl. Tröskelvärde/särskilda kriterier Måste vara förenliga med direktivet. Obligatoriska tröskelvärden/särskilda kriterier kan användas. Obligatoriska tröskelvärden/särskilda kriterier kan användas. Kategori 2 behovsbedömning/urvalsförfarande; allt som inte träffas av kategori 1 eller 3 ska bli föremål för en behovsbedömning. Typ av verksamhet MKB-direktivets bilaga I-projekt kan inte placeras i kategori 2. MKB-direktivets bilaga II kan placeras i kategori 2. Övriga verksamheter kan placeras i kategori 2 om det finns miljöskäl. Tröskelvärde/särskilda kriterier - Vägledande tröskelvärden/kriterier (för att ge vägledning för behovsbedömningen) kan användas. Tröskelvärden/särskilda kriterier för att bestämma att en behovsbedömning ska ske (sortera in i kategori 2) kan användas, men se nedan om undantagande tröskelvärden. Kategori 3 en bestämmelse som anger att följande verksamheter och åtgärder inte ska antas medföra Typ av verksamhet MKB-direktivets bilaga I-projekt kan inte placeras i kategori 3. Bilaga II projekt kan placeras i kategori 3 Tröskelvärde/särskilda kriterier - Undantagande tröskelvärden eller kriterier

16 NATURVÅRDSVERKET 16(116) under vissa förutsättningar (se text till höger). Övriga verksamheter kan placeras i kategori 3. kan användas, men: - samtliga relevanta urvalskriterier i bilaga III ska beaktas - får ej kringgå syftet med direktivet - om det finns sakskäl vilka ska motiveras väl - inte undanta hela grupper av projekt som redovisas i direktivets bilaga II I övrigt har vi använt följande utgångspunkter och tillvägagångssätt vid kategoriseringen. - Förslag om kategori baseras i första hand på en bedömning av de olika verksamheternas. Därför finns förslag om både skärpta krav och lättnader i förhållande till de idag gällande reglerna. - Kategorisering ska medverka till att reglerna blir så förutsebara och enkla att tillämpa som möjligt samtidigt som de säkerställer högt ställda krav på miljöskydd. - Reglerna ska medverka till att samhällets resurser för miljöskyddsarbete används där de bäst behövs. - Bestämmelser i miljöprövningsförordningen som i sin helhet omfattas av MKBdirektivet bilaga I placeras i kategori 1, liksom de delar av bestämmelser i miljöprövningsförordningen som delvis omfattas av direktivets bilaga I. - För bestämmelser i miljöprövningsförordningen som i sin helhet inte omfattas av MKB-direktivets bilaga I, eller de delar av bestämmelserna som inte omfattas av denna bilaga, har det gjorts en särskild bedömning. Vid denna bedömdes om en screeningsprocess enligt MKB-direktivet skulle leda till att verksamheten antas utgöra. Bedömningen görs utifrån urvalskriterierna i MKB-direktivets bilaga III med avseende på verksamhetens karakteristiska egenskaper samt dessa egenskapers potentiella effekter. Om bedömning leder till slutsatsen att kan antas i de allra flesta fall, placeras bestämmelsen, eller den del av bestämmelsen som omfattas av bedömningen, i kategori 1. En placering i kategori 1 i dessa fall förkortar och effektiviserar processen och gör den mer förutsägbar. Vi bedömer att det är resurseffektivt. Det kan bli än mer resurseffektivt när det nya MKB-direktivet ska tillämpas (se avsnitt 3) eftersom screeningprocessen kommer att omgärdas av fler regler än idag och att kraven på både verksamhetsutövare och myndigheter kommer att öka. Det medför en risk för att processen kan bli mer komplicerad och därmed dyrare. Om bedömningen leder till att som mest antas i enstaka fall och då på grund av särskilda förhållanden i omgivningen eller att verksamheten tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter kan antas medföra, placeras bestämmelsen eller den del av bestämmelsen som bedömts, i kategori 3. I övriga fall förslås att

17 NATURVÅRDSVERKET 17(116) bedömningen av frågan om görs i varje enskilt fall (kategori 2). - Tröskelvärden/kriterier för att bestämma vilken kategori som en bestämmelse eller del av bestämmelse ska tillhöra utgår i första hand från de tröskelvärden och kriterier som används i MKB-direktivet samt de som används i miljöprövningsförordningen för att definiera och avgränsa de olika bestämmelserna Förslagets miljönytta i förhållande till kostnaderna Den miljönytta som finns i ett formellt förfarande med miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning är bl.a. värdet av det samråd som sker med myndigheter, samt berörda som närboende och miljöorganisationer. Samrådet belyser tidigt i processen viktiga aspekter om verksamhetens. Aspekter som är viktiga för beskrivningen av verksamhetens miljökonsekvenser, verksamhetsutövarens planering av verksamheten (t.ex. för miljöskyddsåtgärder), samt för bedömningen av vilka försiktighetmått som krävs enligt miljöbalken för att skydda miljö och hälsa. Förutom ovanstående aspekter medverkar de formaliserade kraven på miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning till att på ett strukturerat sätt lyfta fram relevanta miljöaspekter som annars inte skulle ha uppmärksammats i tillståndsprövningen. Krav om miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning medför inte enbart en merkostnad för verksamhetsutövaren. Processen kan förebygga kostnader för utredningar på grund av krav om kompletteringar av tillståndsansökan i sent skede av tillståndsprocessen. Genom att miljöfrågorna belyses tidigt i processen kan verksamhetsutövaren ta hänsyn till dessa i den inledande planeringen av verksamheten eller åtgärden. Det innebär ofta lägre kostnader jämfört med om sådana frågor dyker upp sent i planerings- och tillståndsprocessen. Enligt konsekvensutredningen är det färre tillståndspliktiga verksamheter som enligt förslaget omfattas av en flytt från dagens kategori 1 eller 2 till förslagets kategori 3, jämfört med en strikt implementering av MKB-direktivet. För dessa verksamheter innebär förslaget en mindre kostnadsbesparing än om direktivet införts. Konsekvensutredningen visar att vårt förslag jämfört med alternativet att följa MKBdirektivet strikt, innebär en skillnad i administrativa kostnader på Mkr per år för dessa verksamheter 2. Om denna skillnad fördelas på de tillståndspliktiga verksamheterna blir det en årlig beräknad skillnad på 26,9 72,6 tkr per verksamhet, 2 Beräkningarna i konsekvensutredningen visar enbart riktningen, inte den absoluta besparingen i sig (se redovisningens bilaga 1).

18 NATURVÅRDSVERKET 18(116) dvs. hade direktivet införts hade dessa verksamheter kunnat minska sina administrativa kostnader med ytterligare 26,9-72,6 tkr, än om förslaget införs. En liknande jämförelse som ovan kan göras för de verksamheter som flyttas från dagens kategori 1 till förslagets kategori 2 respektive MKB-direktivets kategori 2. Enligt konsekvensutredningen är det färre tillståndspliktiga verksamheter som enligt förslaget flyttas ned till kategori 2 jämfört med en strikt implementering av MKBdirektivet. För dessa verksamheter innebär förslaget en mindre kostnadsbesparing än om direktivet införts. Konsekvensutredningen visar att vårt förslag jämfört med alternativet att följa MKB-direktivet strikt, innebär en skillnad i administrativa kostnader på 23 52,7 Mkr per år för dessa verksamheter 3. Om denna skillnad fördelas på de tillståndspliktiga verksamheterna blir det en årlig beräknad skillnad på 18,7 43,2 tkr per verksamhet, dvs. hade direktivet införts hade dessa verksamheter kunnat minska sina administrativa kostnader med ytterligare 18,8 43,1 tkr, än om förslaget införs. I konsekvensutredningen beskrivs konsekvenserna för myndigheterna, dock ej i monetära termer. Av utredningen framgår att det för vissa moment i miljökonsekvensbedömningen och tillståndsprövningen kan förslaget innebära ett merarbete. I andra delar kan förslaget innebära lättnader. Sammantaget gör vi bedömningen att konsekvenserna för myndigheterna är relativt små. Vår slutsats är att värdet av miljönyttan överstiger verksamhetutövarnas kostnader i de fall där vi föreslår en kategori som går utöver MKB-direktivets miniminivå. Förslaget medverkar till att de samlade resurserna både hos verksamhetsutövare och myndigheter används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt samtidig som de bättre säkerställer att miljöskyddet upprätthålls än om endast de verksamheter som omfattas av MKBdirektivets miniminivå skulle omfattas av författningskrav på miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning Särskilda frågor som rör flera verksamhetstyper Implementering av MKB-direktivet Vid arbetet med kategoriseringen har vi konstaterat att EU-lagstiftning och EU-praxis vad gäller miljökonsekvensbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar enligt vår bedömning inte har implementerats i den svenska lagstiftningen i full utsträckning. Flera verksamhetstyper som vi bedömer omfattas av MKB-direktivets bilaga I har inte i 3 MKB-förordningen angivits som sådana som alltid kan antas utgöra. Det gäller t.ex. ett antal bestämmelser i 29 kap. miljöprövningsförordningen, se avsnitt 5.5. Även flera bestämmelser i miljöprövningsförordningen som omfattas av anmälningsplikt och som enligt vår bedömning omfattas av MKBdirektivets bilaga II, har inte inkluderats i 26 a förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Även här är det främst inom 29 kap. miljöprövnings- 3 Beräkningarna i konsekvensutredningen visar enbart riktningen, inte den absoluta besparingen i sig (se redovisningens bilaga 1).

19 NATURVÅRDSVERKET 19(116) förordningen som det finns sådana exempel, se avsnitt 5.5. I vårt kategoriseringsförslag har vi inkluderat dessa verksamhetstyper i dessa bestämmelser. I arbetet med att föreslå kategorier för olika slag av verksamheter har vi konstaterat att verksamhetsbeskrivningarna i vissa av miljöprövningsförordningens bestämmelser behöver ses över för att det förslag till kategorisering som vi nu lämnar ska innebära en korrekt anpassning till MKB-direktivet. Dessa bestämmelser är 29 kap. 31, 34, 44 och 47 miljöprövningsförordningen vilka innebär anmälningsplikt och kan inkludera verksamheter som i vissa fall kan omfattas av MKB-direktivets bilaga I. Vi avser att under den andra delen av regeringsuppdraget (den del som ska redovisad den 31 oktober 2014) se över möjligheten att förändra bestämmelserna i miljöprövningsförordningen så att de verksamheter som omfattas av MKB-direktivets bilaga I, och som därför ska placeras i kategori 1, omfattas av tillståndsplikt Kategorisering av A-verksamheter och verksamheter som omfattas av industriutsläppsdirektivet I förslaget till kategorisering har behovet av miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning bedömts ur ett nationellt perspektiv. Det enda som varit givet är att verksamheter som omfattas av MKB-direktivets bilaga I placeras i kategori 1. I övrigt har inte olika kategorier av verksamheter, t.ex. A-verksamheter eller verksamheter som omfattas av EU:s industriutsläppsdirektiv, varit direkt styrande för vilken kategori som en verksamhet bör tillhöra. Det är det faktiska behovet av miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning utifrån ssynpunkt, som enligt vår bedömning ska vara styrande för kategoriseringen. Även om en klassning av verksamheter enligt andra regelverk, t.ex. EU:s industriutsläppsdirektiv, kan ge en viss indikation om en grupp verksamheters så har vi bedömt att en sådan klassning inte ska vara direkt styrande. Sedan är det en annan sak att vår bedömning av har lett till att många av de verksamheter som omfattas av industriutsläppsdirektivets bilaga I även placeras i MKB-kategori 1. Med anledning av vårt kategoriseringsförslag avser vi att i arbetet med den andra delen av regeringsuppdraget (den del som ska redovisad den 31 oktober 2014) se över vilka verksamheter som bör vara A-respektive B-verksamheter Kategorisering av Sevesoverksamheter Det har framförts synpunkter till Naturvårdsverket att alla verksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (sevesolagen), oavsett kravnivå, bör placeras i kategori 1. Det innebär att samtliga dessa verksamheter ska anses utgöra och därmed omfattas av kravet på miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning. Sevesoverksamheter på den högre kravnivån som inte omfattas av tillståndsplikt enligt 2 32 kap. miljöprövningsförordningen, är idag tillståndspliktiga enligt 5 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Enligt gällande regler och enligt förslag i pm Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av

20 NATURVÅRDSVERKET 20(116) miljökonsekvenser 2012, ska frågan om avgöras i varje enskilt fall för dessa verksamheter. Enligt MKB-förordningens bilaga 1, tillhör risken för olyckor, i synnerhet vad beträffar de ämnen och tekniker som har använts, ett av de kriterier som ska användas vid bedömning av om en verksamhet kan antas utgöra. För verksamheter på den lägre kravnivån, och som inte omfattas av 2-32 kap. miljöprövningsförordningen, finns idag ingen tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken. En verksamhetsutövare med verksamhet som omfattas av sevesolagen ska dock, enligt 7 sevesolagen, göra en skriftlig anmälan till tillsynsmyndigheten innan byggnadsarbeten påbörjas eller verksamheten tas i drift. En sådan anmälan ska innehålla uppgifter om de farliga ämnen som förekommer eller kan förekomma inom en anläggning eller ett lager, en redogörelse för driften vid anläggningen eller lagret samt en beskrivning av verksamhetens omgivning. Den kommunala nämnden har då möjlighet, med stöd av 9 kap. 6 a miljöbalken, att förelägga om tillståndsprövning om verksamheten medför risk för föroreningar eller andra olägenheter för människors hälsa eller miljön. Är det då lämpligt att placera alla sevesoverksamheter, både högre och lägre kravnivån, i kategori 1? Bland dessa verksamheter finns såväl tillståndspliktiga verksamheter (193 st. på den högre kravnivån och 114 st. på den lägre), anmälningspliktiga verksamheter (minst 6 st. på den högre kravnivån och 28 st. på den lägre) och verksamheter som varken är tillstånds- eller anmälningspliktiga (minst 4 st. på den högre kravnivån och 29 st. på den lägre). Verksamhet som antas ha, vilket kategori 1 innebär, ska enligt MKB-direktivet genomgå tillståndsprövning. Att inte ha obligatorisk tillståndsplikt för verksamheter som förslås tillhöra kategori 1 är därför inte i linje med MKB-direktivets krav. Verksamheter som omfattas av kategori 1 bör därför alltid omfattas av tillståndsplikt. Utredningen En översyn inom Sevesoområdet (SOU 2013:14) har tittat på tillståndspliktens omfattning och har inte i sitt betänkande lämnat något förslag om utökad tillståndsplikt och heller inte något förslag avseende krav på miljökonsekvensbedömning eller miljökonsekvensbeskrivning. De flesta av samtliga sevesoverksamheter (ca 80 procent) är tillståndspliktiga eftersom de utgör A- eller B-verksamhet enligt miljöprövningsförordningen. Utöver dessa har det bedömts tillräckligt att de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån är tillståndspliktiga (knappt 3 procent av samtliga sevesoverksamheter). Enbart den omständigheten att en verksamhet omfattas av den lägre kravnivån har inte ansetts motivera tillståndsprövning. Att kräva tillståndsprövning av sådana verksamheter enbart för att tillfredsställa behovet av beskrivningar av konsekvenser för och vid allvarliga kemikalieolyckor anser vi inte vara skäligt. Det skulle innebära en oproportionerligt stor administrativ belastning för dessa verksamhetsutövare. För att det ska vara motiverat med kategori 1 ska, vid en individuell bedömning, de allra flesta verksamheterna enligt våra utgångspunkter antas utgöra. Vår bedömning är att så inte är fallet vad gäller dessa verksamheter. Av dessa skäl anser vi att dessa verksamheter inte bör tillhöra kategori 1.

21 NATURVÅRDSVERKET 21(116) Även om det inte görs en miljökonsekvensbedömning och tas fram en miljökonsekvensbeskrivning vid en tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet (kategori 3-verksamhet eller kategori 2-verksamhet som inte antas utgöra ) kan det ändå finnas ett behov av en konsekvensbeskrivning av en eventuell allvarlig kemikalieolycka. Ett särskilt krav kan ställas på att en sådan beskrivning ska ingå i en tillståndsansökan. Det kan exempelvis ske genom att det i 22 kap. 1 miljöbalken införs en bestämmelse att en tillståndsansökan för verksamhet som omfattas av sevesolagens högre eller lägre kravnivå, och i de fall en miljökonsekvensbeskrivning inte bifogas ansökan, ska innehålla en redovisning och bedömning av de faktorer i verksamhetens omgivning som kan ge upphov till eller förvärra följderna av en allvarlig kemikalieolycka, en redogörelse för behovet av säkerhetsavstånd, samt en redovisning och bedömning av konsekvenserna av en allvarlig kemikalieolycka. Behovet av en sådan redovisning och bedömning kan på det sättet tillgodoses utan att det ställs krav på en fullständig miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken. Det så kallade Seveso III-direktivet ska vara införlivat i svensk rätt senast den 31 maj Regeringen har fattat beslut om att en särskild utredare ska lämna förslag till hur man i Sverige kan genomföra direktivets bestämmelser. Utredningen ska redovisas senast den 31 mars Naturvårdsverket anser att frågan om hur konsekvenserna av en allvarlig kemikalieolycka ska redovisas och bedömas skulle kunna hanteras inom ramen för den utredningen MKB-direktivet och hantering av avfall En central utgångspunkt vid tillämpning av MKB-direktivet är att det ska tolkas så att det har en stor räckvidd, ett vitt tillämpningsområde, i syfte att alla sådana projekt som kan antas medföra (se MKB-direktivets bilaga II, pkt 11b) bland annat på grund av sin art, storlek eller lokalisering, ska genomgå en bedömning. Det innebär att direktivets beskrivning av vilka projekt som omfattas av MKB ska tolkas extensivt. 4 Av det skälet har exempelvis begreppet bortskaffande av avfall ansetts förstås i vid bemärkelse som omfattande alla åtgärder som leder antingen till bortskaffande av avfall, i strikt mening, eller till återvinning av avfallet. Detta framgår av dom den 23 november 2006, C-486/04, Kommissionen mot Italien (urvalsförfarandet för bilaga II-projekt, tolkning av begreppet bortskaffande av avfall ). Mot bakgrund av ovanstående har flera bestämmelser i 29 kap. miljöprövningsförordningens om - mellanlagring, - förbehandling, sortering och mekanisk bearbetning, - användning för anläggningsändamål, - bilogisk behandling, - uppläggning, samt - återvinning eller bortskaffande av avfall 4 Dutch Dykes-målet, p. 31 (fråga om direktivet omfattade arbeten som syftar till att fördämma vatten och att förebygga översvämningar, d v s vallar, trots att detta inte direkt framgick av samtliga språkversioner) samt Kommissionen mot Spanien, p. 46, WWF-målet, p 40.

22 NATURVÅRDSVERKET 22(116) bedömts omfattas av MKB-direktivets bilaga II, pkt 11b ( Anläggningar för bortskaffande av avfall ). Det har betydelse för vilka kategorier som föreslås för dessa bestämmelser (se avsnitt 5.5) Verksamheter som faller under MKB-direktivets bilaga II och som föreslås placeras i kategori 3 I det förslag till kategorisering av verksamheter som vi lämnar i denna redovisning har vi baserat förslagen främst på de olika verksamheternas karakteristiska egenskaper och dessas effekter. Hänsyn till en verksamhets lokalisering och eventuella kumulativa effekter kan enbart göras i varje enskilt fall. Eftersom dessa aspekter är viktiga vid en bedömning av om en verksamhet i särskild ordning behöver identifiera, beskriva och bedöma dess miljökonsekvenser, kan inte en mer generell kategorisering av verksamheterna vara definitiv. Det måste säkerställas, i enlighet med MKB-direktivet, att enskilda verksamheter eller åtgärder som på grund av särskilda förhållanden i sin omgivning, eller om de tillsammans med andra pågående eller planerade åtgärder kan antas medföra, blir föremål för en bedömning enligt MKBdirektivet. Detta gäller även verksamheter som omfattas av MKB-direktivets bilaga II och som i vårt förslag har placerats i kategori 3. Därför föreslås en bestämmelse för att säkra att tillståndspliktiga verksamheter i kategori 3 som riskerar att medföra, verkligen blir föremål för en sådan bedömning (se förslag till 6 a miljökonsekvensförordningen i avsnitt 2). För att inte en verksamhetutövare vars verksamhet tillhör kategori 3 ska riskera, efter det att en tillståndsansökan inlämnats till prövningsmyndigheten, att få börja om med en samrådsprocess enligt den föreslagna bestämmelsen 6 kap. 30 miljöbalken 5, bör det finnas en skyldighet för verksamhetsutövaren att samråda med länsstyrelsen så att det i ett tidigt skede klarläggs om det finns en risk för att verksamheten eller åtgärden kan medföra en. Vid samrådet klarläggs om det på grund av särskilda förhållanden i omgivningen eller om verksamheten/åtgärden tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter/åtgärder riskerar att medföra en. För att samrådet ska kunna genomföras snabbt och enkelt bör endast verksamhetutövaren och länsstyrelsen ingå i samrådet. Länsstyrelsen bör fatta beslut i frågan. Beslutet bör inte vara möjligt att överklaga. Vi föreslår vidare att det i 22 kap. 1 miljöbalken förs in en bestämmelse som innebär att en redogörelse för samrådet ska ges in tillsammans med tillståndsansökan. En sådan bestämmelse behövs för att prövningsmyndigheten ska få information om att samråd har genomförts vid tillståndsprövning för sådan verksamhet som omfattas av den föreslagna bestämmelsen 6 miljökonsekvensförordningen (XX) Miljödepartementets förslag om att fler verksamheter ska omfattas av anmälningsplikt Miljödepartementet har i pm Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser, 2012, föreslagit att anmälningsplikt införs för ett antal olika slag 5 Se regeringens pm Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser, 2012