Fördel Europa. Fördel Europa. Program för ett konkurrenskraftigt EU. Advantage Europe

Transkript

1 Fördel Europa Program för ett konkurrenskraftigt EU Fördel Europa Advantage Europe

2 Svenskt Näringsliv bildades i mars 2001, som en följd av samgåendet mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund. Svenskt Näringsliv representerar 50 medlemsorganisationer och omkring svenska företag, varav 98 % utgörs av små och medelstora företag. Medlemsföretagen sysselsätter ca 1.7 miljoner arbetstagare. Detta motsvarar 70 % av den svenska privata sektorn. Organisationens roll är att verka för företagens intressen samt skapa ett brett folkligt stöd för värdet och betydelsen av företagande. Grundläggande är att företagande är avgörande för ökad tillväxt och välstånd i Sverige. Svenskt Näringsliv har sitt huvudkontor i Stockholm, 21 regionala kontor över hela Sverige och ett EU-kontor i Bryssel. Det europeiska integrationsarbetet syftade först och främst till att säkra fred och stabilitet på en krigshärjad kontinent. Detta skulle ske genom ekonomiskt utbyte och harmonisering av marknader. Sedan dess har samarbetet utökats på många andra områden, inte alltid till gagn för Europas konkurrenskraft och möjligheter att skapa tillväxt och jobb. Fred, demokrati och marknadsekonomi kan inte tas för givet utan måste alltid vårdas och skyddas från inre och yttre hot. Företagens roll i detta sammanhang är viktig och underskattas ofta. Endast genom ett företagsklimat i Europa som underlättar och främjar fri rörlighet över gränserna kommer det att bli möjligt att skapa tillväxt och sysselsättning som är nödvändigt för en fortsatt fredlig samvaro, stabilitet och välstånd på vår kontinent. Idag, mer än ett halvt sekel efter Rom-fördragets ratificering, står Europa vid ett avgörande vägskäl. Trots historiska framgångar, såsom utvidgningen med länderna i östra och södra Europa, införandet av euron och uppsatta mål för att undanröja onödigt byråkratiska regleringar, går saker och ting inte riktigt den gamla kontinentens väg. Svag tillväxt, hög arbetslöshet, brist på kompetens i en åldrande och minskande arbetskraft, sjunkande global konkurrenskraft och en brist på klarhet när det gäller unionens framtida styre och gränser är tyvärr utmärkande för EU i dagsläget. En väl fungerande inre marknad som utnyttjas till dess fulla potential och därmed bidrar till tillväxt och nya arbetstillfällen är nyckeln till ett välmående och därmed socialt Europa. En liberal marknadsekonomi, öppen mot omvärlden och beredd att ta sig an de enorma möjligheter som globaliseringen erbjuder, skapar en arena där EU kommer att växa. En miljö, där mångfalden av idéer och modeller kan utvecklas och blomstra, ger en konkurrensfördel på den globala marknaden. Att fokusera EU:s politik på dessa grundläggande styrkor är enligt vår mening det bästa sättet att framgångsrikt ta sig an framtidens utmaningar. Signhild Arnegård Hansen Ordförande Svenskt Näringsliv 2 Svenskt Näringsliv STOCKHOLM. Växel:

3 Fördel Europa Advantage Europe Program för ett konkurrenskraftigt EU 3

4 Sverige och EU Ett väl fungerande europasamarbete är av största betydelse för Sverige och vårt näringsliv, inte bara som garant för fred och stabilitet. Vårt välstånd har byggts upp av att våra företag fått tillgång till marknader i andra länder och därför kunnat växa till globala aktörer. EU är en viktig hemmamarknad, inte minst för småföretagen, och vi är beroende av ett konkurrenskraftigt och välmående EU. Exportens andel av svensk BNP har ökat från 24 procent år 1970 till 54 procent år Den konkurrens som svenska företag mött när de öppnat sig mot omvärlden, har drivit på nödvändiga effektiviseringar och strukturomvandling. Detta har i sin tur lett till ökad produktivitet och ett högre välstånd för landets medborgare. EU har starkt bidragit till denna utveckling. Till följd av att företag ges möjlighet att konkurrera på samma villkor över hela Europa, får vi lägre priser och större utbud av varor och tjänster samtidigt som resurserna går till utvecklingen av de företag som är mest konkurrenskraftiga. Som alltid när gränser öppnas, leder det också till omställningar som ställer krav på flexibilitet och rörlighet. Så var det när vi gick in i EU och så är det vid varje utvidgning. Kortsiktigt kan detta vara besvärligt. På sikt leder det dock till ett bättre välstånd, inte bara för oss utan för Europas samtliga medborgare. 60 Svensk exportandel, Export av varor och tjänster som andel av BNP, procent Sverige medlem i EU, 1 januari 1995 Källa: Statistiska Centralbyrån samt OECD 4

5 Vår åldrande befolkning innebär att allt färre kommer att behöva försörja allt fler. Utmaningarna Ödesfrågan för EU är hur vi framgångsrikt ska klara av de utmaningar som Europa utsätts för i en all mer globaliserad värld. Det övergripande målet är att säkra EU:s konkurrenskraft och därmed jobb, tillväxt och välstånd. Globaliseringen blir alltmer omfattande och utvecklingen går allt fortare. Den totala världshandelns andel av global BNP har ökat från knappt tolv procent år 1970 till över 30 procent idag. Den allt snabbare tekniska utvecklingen ställer höga krav på både arbetslivets organisation och individens kompetens. Vår åldrande befolkning innebär att allt färre kommer att behöva försörja allt fler. Allt detta innebär en allt hårdare konkurrens för såväl våra företag som för våra samhällssystem. Just nu är dessutom den globala ekonomin mitt inne i en allvarlig lågkonjunktur från vilken Europa inte är förskonat. Börsen har fallit dramatiskt, kreditgivningen har bromsats upp avsevärt och arbetsmarknaden har snabbt växlat ned i takt. Inte minst i kristider ökar kritiken av marknadsekonomi och frihandel. Stödåtgärder och nationella regleringar för investeringar, liksom ökande krav på importrestriktioner och regler som stoppar arbetskraftsinvandring är exempel på alltmer protektionistiska strömningar i krisens spår. Men ökad protektionism leder till stagnation. Vår tids stora utmaningar, såsom globala klimatförändringar och långsiktig tillgång på råvaror och energi, kan heller inte mötas på nationell basis eller genom att minska vår förmåga att skapa ökade ekonomiska resurser. Det är genom att hålla den hotande och nu i många fall tilltagande protektionismen i schack och i stället faktiskt öppna marknader som vi lägger grunden för fortsatt konkurrenskraft och välstånd. New York och London är inte längre ensamma som finansiella centra. Singapore och Shanghai till exempel. kan snart tävla med dem på allvar. I de länder som under senare tid har övergått från planekonomi till marknadsekonomi finns en stark vilja till ekonomisk utveckling. Det senaste decenniets starka ekonomiska tillväxt i dessa länder kan till stor del förklaras av det som är nyckeln till stärkt konkurrenskraft: Att förbättra möjligheterna att starta, driva och äga företag. Den största utmaning som Europa och Sverige står inför handlar i slutändan om att klara konkurrensen från de nya tillväxtmarknaderna samtidigt som vi drar nytta av den utveckling som sker där. 5

6 Fördel Europa EU utgör världens största ekonomi. För att dessutom kunna bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi behöver vi bygga vidare på Europas styrkor; en väl fungerande inre marknad, en öppenhet gentemot omvärlden och på den mångfald av lösningar och idéer som är Europas kännetecken. Den inre marknaden är ett samlingsbegrepp för fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor. Det är en grundbult i europasamarbetet och en förutsättning för en effektiv resursanvändning och därmed bättre levnadsvillkor för Europas medborgare. Det handlar dock inte bara om att riva hinder för rörligheten inom EU:s gränser. Den externa dimensionen, att verka för ett ökat utbyte av kunskap, varor, investeringar och tjänster med resten av världen, är nödvändig för att vi även långsiktigt ska kunna utveckla vår konkurrenskraft och vårt välstånd. Inom Europa måste också olika nya idéer och lösningar stimuleras och mätas mot varandra. Det är genom institutionell konkurrens, det vill säga genom att olika länders lösningar tävlar med varandra, som vi skapar den dynamik som är avgörande för att bli internationellt konkurrenskraftiga. Europas mångfald är en konkurrensfördel som vi måste utnyttja. Om vi godtar att dessa tre värden utgör den grund som Europas framtida konkurrenskraft bygger på, får det konsekvenser för hur europasamarbetet bör utvecklas framöver. Inre marknad Frihandel Mångfald 6

7 Maximering av den inre marknaden En väl fungerande inre marknad är det enskilt mest effektiva medlet att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa tillväxt och välstånd. Fullbordandet av den inre marknaden och motverkande av protektionism i alla dess former måste även fortsättningsvis vara en huvuduppgift för EU. EU:s framgångar kan i stor utsträckning mätas i graden av utbyte av varor, tjänster, kapital och människor. De fyra friheterna och säkerställandet av konkurrens på lika villkor utgör den grund på vilken företag kan utveckla nya idéer och finna nya marknader och därmed skapa jobb, tillväxt och välstånd. Genom att fungera som ekonomisk motor, kan också en väl fungerande inre marknad påtagligt visa på medlemskapets fördelar och därmed säkerställa ett brett stöd för det europeiska samarbetet. I politiska sammanhang framställs det ofta som om den inre marknaden redan skulle vara fullbordad, i vart fall när det gäller varor. Det återstår dock mycket att göra, såväl när det gäller innehållet i och efterlevnaden av det gemensamma regelverket för den inre marknaden, som i den nationella tillämpningen. Fortsatt harmonisering av regler, stärkt gemensam nivå i efterlevnadskontrollen och bekämpandet av nya hinder för den fria rörligheten, måste också framgent ges högsta prioritet i EU-arbetet. Tjänstesektorn är emellertid fortfarande den största utmaningen. Här finns en rad områden med stor tillväxtpotential och där eftersläpningen mot USA varit stor. Åttio procent av alla nystartade företag i Sverige tillkommer i tjänstesektorn. Det är också inom tjänstesektorn som de största politiska hindren för fullbordandet av den inre marknaden finns. Tjänstesektorn står i dag för procent av EU:s samlade produktion, men endast för procent av handeln mellan länderna. Utbildning, forskning, hälso- och sjukvård är nationellt hårt reglerade områden. En öppning på dessa områden är ett viktigt steg i riktning mot en mer dynamisk ekonomi. Åttio procent av alla nystartade företag i Sverige tillkommer i tjänstesektorn. 7

8 Öppna gränser, öppna marknader Europas företag behöver marknadstillträde på lika villkor såväl inom EU som globalt och öppna relationer med omvärlden. EU måste ha ett internationellt engagemang som bygger på öppenhet, frihandel och konkurrens på lika villkor. De samhällsekonomiska vinsterna av en friare handel stannar inte vid EU:s gränser. Samtidigt som det är viktigt att undanröja de hinder som idag finns inom EU, bör strävan vara att minimera de begränsningar i varu- och tjänstehandeln som finns gentemot icke-medlemsländer. Vi befinner oss i dag i ett dödläge i WTO:s Dohaförhandlingar om fortsatta multilaterala marknadsöppningar. Det finns flera anledningar till detta. EU:s bristande förmåga att reformera sin jordbrukspolitik och dess restriktiva hållning till att vidga den globala tjänstehandeln har dock bidragit till att framför allt de snabbväxande ekonomierna inte gått med på att öppna sina marknader för industrivaror. Defensiva intressen som gynnar ett fåtal har på så sätt lagt krokben på de offensiva intressen i förhandlingarna som gynnar flertalet. En mer framgångsrik extern politik för frihandel kan grundläggas genom reformer i EU:s gemenskapsbudget och ett fullt genomförande av den inre marknaden. EU:s handelspolitik måste också lägga större kraft på våra viktigaste handelspartners. Det pågående regleringssamarbetet med USA måste stärkas och möjligheterna till att på sikt skapa ett transatlantiskt frihandelsområde bör diskuteras på allvar. De dynamiska effekterna av ett sådant avtal på handel, tillväxt och jobbskapande bör vara betydande. Även på andra områden är det viktigt med ett starkt och samordnat internationellt engagemang. Reala och globala utsläppsminskningar för att bekämpa klimatförändringarna kan bara uppnås genom att alla utvecklade ekonomier möter samma utsläppskrav. Ett internationellt klimatavtal som säkerställer att europeiska företag kan konkurrera på lika villkor med sina motsvarigheter i omvärlden måste ges högsta prioritet. För företagen är det inte bara öppna gränser för varor, tjänster och investeringar som avgör konkurrenskraften och tillväxten. Även behovet av såväl kvalificerad som mindre kvalificerad arbetskraft är på många håll stort. Fortsatta reformer, vilka underlättar företagens rekryteringsbehov, är välkomna. EU måste helt enkelt börja attrahera individer och inte bara länder. EU måste helt enkelt börja attrahera individer och inte bara länder. 8

9 Utan euron hade de ekonomiska oroligheterna i Europa med stor sannolikhet förstärkts. De senaste utvidgningarna har bidragit till uppenbart positiva och dynamiska effekter, både politiskt och ekonomiskt. Utökningen av medlemskretsen har givit företagen nya marknader med fler konsumenter. Konkurrensen har ökat till gagn för alla. En fortsatt utvidgning är en förutsättning för politisk stabilitet och ekonomiskt välstånd på vår kontinent. Även den gemensamma valutan skall ses i detta ljus. Euron har bidragit till stabilitet och trovärdighet. Utan euron hade de ekonomiska oroligheterna i Europa med stor sannolikhet förstärkts. Valutaoro är inget recept på varaktig ekonomisk framgång. Europas mångfald är dess styrka Det finns inget egenvärde i att göra Europas länder och regioner likformiga. Tvärtom, det är genom att olika idéer och lösningar mäts och tävlar med varandra, som vi skapar förutsättningar för global konkurrenskraft. Europa var tveklöst den dominerande kontinenten under fyra århundraden fram till det andra världskriget. Grunden till den gynnsamma teknologiska och ekonomiska utvecklingen låg till stor del i konkurrensen mellan de många unika och självständiga staterna i Europa. Den europeiska samhällsutvecklingen karakteriserades av ett ständigt sökande efter tekniska och ekonomiska innovationer, kulturellt nyskapande och förbättrad lagstiftning. Denna så kallade institutionella konkurrens drivs av det faktum att olika länder erbjuder olika politiska paket, i termer av institutioner, regleringar och skatter. För det enskilda landet finns ett värde i att attrahera investeringar, i form av exempelvis inkommande kapital eller etablering av utländska företag. Men det finns också ett värde i att attrahera arbetskraft, såväl högkvalificerad som mindre kvalificerad arbetskraft. En konsekvens av EU:s successiva utvidgning är att antalet unika politiska paket, som i sin tur ger olika förut- 9

10 På skatteområdet finns ett uppenbart utrymme för institutionell konkurrens. sättningar för näringslivspolitiken, ökar inom unionen. Detta innebär en allt hårdare konkurrens länderna emellan, vilket i sin tur sätter press på medlemsländerna att förbättra sina politiska paket. För ett konkurrenskraftigt EU är det viktigt att hitta en bra balans mellan institutionell konkurrens och harmonisering. Utgångspunkten bör vara att harmonisering ska eftersträvas där det krävs för att säkerställa den fria rörligheten, det vill säga är nödvändigt för en väl fungerande inre marknad. På andra områden bör överstatlig reglering undvikas om det inte finns starka skäl. I dessa fall bör man i normalfallet eftersträva stor flexibilitet för att undvika onödiga begränsningar av nya initiativ och lösningar. På skatteområdet finns ett uppenbart utrymme för institutionell konkurrens. Trots att det genomsnittliga skattetrycket bland EU-länderna uppgår till cirka 40 procent av BNP är variationen medlemsländerna emellan stor. I länder som Slovakien och Litauen uppgår de totala skatteintäkterna till knappt 30 procent av BNP, samtidigt som skattetrycket i länder som Danmark och Sverige motsvarar nästan 50 procent. Här kan EU ha en viktig roll att visa på effekterna av olika valda skattesystem och därmed stimulera utvecklingen i olika medlemsländer. På områden som har en direkt påverkan på den inre marknadens funktionssätt, finns det däremot anledning till reglering på europanivå. Ett annat område med stora skillnader medlemsländerna emellan är arbetsmarknadens institutioner och funktionssätt. Det finns en betydande variation avseende regleringsgraden på arbetsmarknaden, inte minst vad gäller anställningsskyddets rigiditet. Även här har EU en viktig roll att genom öppna jämförelser stimulera till nationella reformer i de olika medlemsländerna 10

11 Jobb, tillväxt och konkurrenskraft efter 2010 Förmågan till förnyelse utgör alltid grunden för tillväxt och välstånd. Europa har goda förutsättningar att utveckla den innovativa styrkan inom kunskapsekonomin. I ekonomiska kristider behöver EU mer än någonsin en kraftfull tillväxt- och jobbstrategi fokuserad på öppenhet, frihandel och liberalisering av den inre marknaden. Styrkan i Europas ekonomiska förnyelse skall inte underskattas. Europeiska företag har anpassat sig väl till förändringar, såsom globalisering, ny teknik, utvidgning och - för de flesta av EU:s medlemsländer - den nya dynamik som euron inneburit. Vid slutet av år 2008 hade 19 miljoner nya arbetstillfällen skapats sedan år Sysselsättningsgraden ökade under samma period från 62 till 66 procent. 1 Den största delen av dessa positiva effekter måste förklaras med den tidigare högkonjunkturen. Denna sammanföll i stort med den förnyade Lissabonstrategin, EU:s politik för jobb och tillväxt. Att göra en koppling mellan dessa positiva trender och Lissabonstrategin vore att göra våld på sanningen, men förbättringarna i EU:s reformagenda har de senaste åren trots det haft positiva effekter. 1 Sysselsättningsökningen avser skillnaden mellan tredje kvartalet 2000 och tredje kvartalet 2008 för de nuvarande 27 EU-länderna. Sysselsättningsgraden avser ökningen mellan andra kvartalet 2000 och andra kvartalet 2008 för de 27 EU-ländernas befolkning i åldern år. 11

12 120 BNP och sysselsättning, EU-27, Index 2000 = BNP-volym : 2,3% per år : 2,5% per år Sysselsättning : 1,2% per år : 1,7% per år Källa: Eurostat, samt egna beräkningar Tillväxtfrågorna är numera centrala på EU:s agenda. Bland annat är Kommissionens årliga arbetsprogram strukturerat efter Lissabonstrategin, vilket lett till flera positiva konsekvenser. Konsekvensanalyser som tar hänsyn till konkurrenskraft och företagens kostnader görs regelmässigt, vilket lett till att kvaliteten på förslag till nya EU-regler förbättrats. Identifiering av gemensamma reformer och uppföljning av genomförandet har stärkts genom den öppna samordningsmetoden. De senaste årens heta diskussion kring flexicurity-konceptet är ett bra exempel på ömsesidigt lärande och inramning av en fråga som främst omfattas av nationell kompetens. Brister och tillkortakommanden är dock fortfarande alltför tydliga. De består framförallt i uteblivna nationella reformer, vilket beror på bristande politisk vilja och ansvarstagande. Men också i oförmåga att ompröva och förändra i direktiv som inte är i takt med tiden. Politiskt ledarskap behövs också på europanivå. Reformer krävs inom ett antal politikområden för att möta framtidens utmaningar och det globala konkurrenstrycket. Den gemensamma budgeten bör genomsyras av målet om stärkt konkurrenskraft. Såväl jordbruks- som regionalstöd måste därför reformeras i grunden. En stor gemensam budget saknar egenvärde. När gemensamma medel inte kan visas generera ett mervärde bör de återföras till medlemsstaterna i form av sänkta medlemsavgifter till EU. Tyngdpunkten i EU:s ansträngningar bör ligga på fullbordandet av den inre marknaden och motverkande av protektionism i alla dess former. De nationella regeringarnas ansträng- 12

13 ningar bör i det perspektivet ligga på att förstärka marknadsekonomins dynamik, så att dess medborgare kan dra största möjliga fördel av den inre marknaden. Att exempelvis ge alla medborgare möjlighet till arbete handlar inte om att bevara gamla strukturer, utan snarare om att skapa goda förutsättningar för nya strukturer. En flexibel och väl fungerande arbetsmarknad handlar inte om att till varje pris bevara gamla jobb, utan snarare om att göra det lönsamt för såväl gamla som nya företag att anställa samtidigt som det är lönsamt för människor att skaffa sig ett nytt jobb. Utvecklingen inom tjänstesektorn hämmas också i många EU-länder av tungrodda regleringar på arbetsmarknaden kombinerat med en hög beskattning på arbete och alltför generösa socialförsäkringssystem. Om inte arbete lönar sig bättre än vad som ofta är fallet idag, bromsas sysselsättningstillväxten inom den i regel mycket arbetsintensiva tjänstesektorn. Om Europa skall bli världens mest konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomi måste också dess medborgare bli världens mest konkurrenskraftiga individer. Europa skall konkurrera högt i förädlingskedjan i en innovativ, kunskapsbaserad ekonomi. Det handlar om högkvalitativ forskning, innovation, teknikspridning, samt om en kunskapsbaserad industri- och tjänstesektor där företag och människor tillåts växa. Men också om bättre förmåga till förnyelse och anpassning, om förändrade attityder och regelverk, om skolor och ett utbildningsväsende som levererar rätt kunskap. De mycket progressiva skatteskalor som återfinns i många EU-länder tenderar dessutom att minska medborgarnas incitament till högre utbildning. Om Europa skall bli världens mest konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomi måste också dess medborgare bli världens mest konkurrenskraftiga individer. 13

14 Det finns ett trängande behov av att se över hela lagstiftningsprocessen. Bättre och effektivare regler Gemensamma regler är nödvändiga för att säkra den inre marknadens funktion. Kvalitet och effektivitet är nyckelord. På andra områden måste fördelarna med gemensam reglering noggrant vägas mot eventuella nackdelar. Subsidiaritetsprincipen det vill säga att beslut inte ska fattas på högre nivå än nödvändigt måste få en stärkt och enhetlig tillämpning. Den inre marknaden är en grundbult i Europabygget. EU:s reglering av näringslivet ska ta sikte på sådant där gemensamma regler har ett tydligt mervärde, det vill säga behövs för att garantera och utveckla den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor. Inom detta område bör full harmonisering vara den vägledande principen. Där mervärdet är mera oklart, behövs bättre och tydligare kriterier för att avgöra vad som ska ligga på EUnivå och vad som lämpligen kan skötas av medlemsländerna själva. Det pågående arbetet med att förenkla den befintliga lagstiftningen, att minska de administrativa regelkostnaderna och att förbättra nya regler genom utökade och förbättrade konsekvensbedömningar är välkommet. Men takten och omfattningen av reformarbetet behöver öka. Det finns ett trängande behov av att se över hela lagstiftningsprocessen. Från målformulering och beslut på Europanivå till genomförande och konsekvent tillämpning i medlemsstaterna. Åtgärder måste begränsas till identifierade problem och anpassas bättre till dem som berörs av lagstiftningen. För att säkerställa att reglerna är nödvändiga, proportionella och effektiva, behövs förbättrad samverkan mellan EU:s institutioner respektive nationella myndigheter och med berörda intressenter. EU kan inte bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi om inte beslutssystem och lagstiftning också är av världsklass. 14

15 Vår vision är en Europeisk Union där fokus ligger på en fullständigt genomförande och upprätthållande av den inre marknaden. Så länge det fortfarande finns juridiska hinder för de fyra grundläggande friheterna kommer också den europeiska konkurrenskraften vara hämmad. De fyra friheterna bör dessutom i så stor utsträckning som möjligt sträcka sig utanför unionen. Detta kan uppnås genom en fortsatt utvidgning av EU, men också genom att ömsesidigt slopa tullar på varor som tjänster med icke-medlemsländer och genom att ta bort restriktioner för arbetskraftsinvandring till EU. Att upprätta bilaterala handelsavtal, exempelvis mellan EU och USA, är en väg framåt om hinder uppstår för multilaterala handelsavtal. EU:s budget bör fokuseras på tillväxtskapande och inskränkas till områden där gemensamma utgifter ger ett mervärde för Europa. Det förutsätter att såväl den gemensamma jordbrukspolitiken, vilken idag svarar för cirka hälften av EU:s budget, som regionalpolitiken, i form av de så kallade strukturfonderna, reformeras i grunden. Förmågan till förnyelse som grunden för tillväxt och välstånd måste genomsyra EU:s jobb och tillväxtpolitik. Långsiktighet är nyckelordet. EU:s lagstiftning bör förbehållas områden där den ger ett visat mervärde och ha tydlighet och verklighetsanpassning som ledord. Reglerna måste vara nödvändiga, proportionella och effektiva. Principerna för regelförenkling måste omfatta alla EU:s institutioner som deltar i lagstiftningsbesluten och täcka in hela lagstiftningsprocessen inklusive genomförandet. Avslutningsvis bör EU:s roll som katalysator för nationella reformer stärkas. Genom att utveckla jämförelser mellan länder och dess olika lösningar uppmuntras den institutionella konkurrensen inom EU. System och institutioner som gynnar en god samhällsekonomisk utveckling skapar förutsättningar för en uthållig konkurrenskraft. 15

16 Läs mer om Svenskt Näringsliv och EU på: Fördel Europa Advantage Europe