ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING Processarbete för förankring och förstärkning av arbetsmarknads- och näringsfrågor inom hästnäringen

Transkript

1 Foto: Öyvind Andersson ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING Processarbete för förankring och förstärkning av arbetsmarknads- och näringsfrågor inom hästnäringen

2

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING PROJEKTBESKRIVNING SUMMERING AV PROCESSER OCH INTERVJUER FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE REFERENSER BILAGA

4 1. INLEDNING Hästnäringen bidrar till cirka direkta och indirekta helårsarbeten och undersökningar som Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har gjort visar att det finns ett behov av mer arbetskraft i näringen. Samtidigt synliggör andra rapporter att hästnäringen har utmaningar beträffande såväl arbetsvillkor som arbetsmiljö. Svarta jobb och utnyttjande av unga är attribut som hästnäringen fortfarande brottas med. Studien Hästnäring i förändring (Fyrberg, 2012) pekar på att företagandet i vissa fall vilar på osunda grunder, exempelvis att företag drivs av delvis oavlönat arbete, omfattas av en generell underprissättning eller att gällande lagar och förordningar inte följs. Under 2012 genomfördes ett antal projekt som låg till grund för att HNS 2013 påbörjade en arbetsmarknadssatsning. Arbetsmarknadssatsningen har dels ett externt perspektiv där hästnäringen visar att faktiska jobb finns och att fler kan erbjudas jobb. Projektet Hästnära jobb (Svensk Travsport, 2012) mot nyanlända är ett exempel som visar att arbetsgivare i hästnäringen kan erbjuda jobb till grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden och att dessa jobb både kan utveckla näringen och visa hästnäringens samhällsansvar. Arbetsmarknadssatsningen innehåller också ett internt perspektiv som handlar om att hästnäringen behöver förändra och utveckla interna strukturer för att skapa en attraktivare arbetsmarknad och näring där förutsättningar finns såväl för hållbara företag och organisationer som för en trygg arbetsmarknad. Om hästnäringen i ökad omfattning skall nås av samhällets stöd och stå i relation till samhället så är ett fortsatt arbete med både dessa perspektiv av stor betydelse. Den process som den här rapporten beskriver ser vi som ett steg på den vägen. Stockholm augusti 2014 Sara Westholm, Hästnäringens Nationella Stiftelse Johan Fyrberg, Talangbyrån AB ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 4

5 2. PROJEKTBESKRIVNING Syfte Syftet med projektet är att kartlägga hästnäringens utmaningar på arbetsmarknads- och företagsområdet samt att skapa förankring för ett arbete med dessa frågor inom hästnäringens organisationer. Mål Målet är att ta fram ett förslag på en fortsatt process för att uppnå en attraktivare arbetsmarknad och näring inom hästnäringen. Förslaget ska återrapporteras till Hästnäringens Representationsråd (HRR) 1 samt förankras inom hästnäringens organisationer. Målgrupper Hästnäringens organisationer. Tidsplan September - december 2013: Processarbete med organisationer samt djupintervjuer med företrädare, företagare och verksamhetsledare inom hästnäringen. Januari 2014: Sammanställning och framtagande av förslag på fortsättning för det kommande arbetet. Februari 2014: Presentation av utmaningar samt förslag på fortsättning för Hästnäringens Representationsråd. Mars-augusti 2014: Sammanställning av rapport samt process för framtagande av förslag till målbild och värdegrund för arbetsmarknad och företagande. September 2014: Presentation av rapport till Hästnäringens Representationsråd samt process kring målbild och värdegrund. Organisation Styrgrupp Stefan Johanson, HNS, ordförande Ann-Cathrine Bengtsson, Svenska Ridsportförbundet Lena Engström, Svensk Travsport Lars Bäckman, Hästnäringens Yrkesnämnd (HYN) Andreas Heimbrandt, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Andrea Barth, Södertälje Ridskola 1 Tolv av de större aktörerna inom svensk hästsektor samverkar i Hästnäringens Representationsråd (HRR). HRR bildades under våren 2008 på HNS:s initiativ. Syftet är att föra samman de stora aktörerna i ett gemensamt forum. Två gånger om året möts rådet och diskuterar samt tar ut kompassriktningen för de stora gemensamma frågorna som berör svensk hästnäring. I rådet ingår representanter från ATG, LRF, Svenska Ridsportförbundet, Svensk Travsport, Svensk Galopp, Svenska Hästavelsförbundet, Svenska Islandshästförbundet, Swedish Warmblood, Western Riders Associations of Sweden, Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté, Svenska Ponnyavelsförbundet, Hästnäringens Yrkesnämd samt Hästnäringens Nationella Stiftelse. HRR lämnar varje år förslag på gemensamma frågor till Hästnäringens Agenda. ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 5

6 Ansvarig projektledare Sara Westholm, HNS. Personella resurser Johan Fyrberg, Talangbyrån AB ansvarig för processer, informationsbearbetning samt rapportskrivning. Övergripande process Inledande process Hästnäringens Representationsråd (HRR) - workshops och intervjuer sammanställning och analys utarbetande av förslag på fortsättning återrapportering HRR. Genomförandeprocess Projektet har genomförts som en kvalitativ studie. Utvalda frågeställningar har genom processarbeten med fokusgrupper samt med kompetterande intervjuer med enskilda informanter utgjort referenser för projektet. Projektet startade med en inledande process på HRR i samband med deras möte på Strömsholm den 29 september Med stöd av erfarenheter främst från projektet Hästnära jobb och rapporten Hästnäring i förändring genomfördes en workshop i tre stationer. Varje station baserades på ett enskilt område med närings-, arbetsgivares samt kulturella perspektiv. Varje område inkluderade cirka sju delfrågor. HRR rekommenderade i samband med processen fyra fokusområden att testa/arbeta vidare med inom hästnäringen. 1. Arbetsgivarrollen. Att närmre pröva upplevelserna kring arbetsgivares förmåga, kunskaper och attityder, men också kring i vilken uträckning arbetsgivare inom hästnäringen följer lagar, förordningar och bestämmelser. 2. Verksamheter som bedrivs utanför det ordinarie ekonomiska systemet. Att närmre pröva upplevelserna kring frågor som byteshandel, oredovisade intäkter, svarta jobb med mera. 3. Attityder kring det olönsamma eller kostnadsdrivna företagandet. Att närmre pröva både attityder och upplevelser kring drivkrafter att vara och fungera som företagare inom hästnäringen. 4. Konsumentbeteendet. Att närmre pröva frågor kring upplevelserna av konsumenters beteenden inom hästnäringen. 5. Mångfalden inom hästnäringen. Prioriterades inte av HRR men har av projektledningen lags till med anledningen av arbetsmarknadssatsningens nuvarande innehåll och erfarenheter. Utifrån ovanstående prioriterade fokusområden har projektet med stöd av dessa utformat en fokusgrupps-process, samt skapat en intervjuguide för stöd vid enskilda intervjuer (bilaga 1) Fokusgrupperna har enskilt och i grupp, baserat på upplevelserna av fått ta ställning kring, huruvida de helt instämmer till inte alls instämmer med ett antal påståenden kopplat till varje fokusområde. Svaren har sedan legat till grund för vad och hur de själva som representanter i hästnäringen tror att hästnäringen och eventuellt samhället kan göra för att långsiktigt skapa en attraktiv arbetsmarknad och näring. ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 6

7 Efterhand har processer och intervjuer sammanställts och analyserats. Slutligen har förslag förberetts inför återredovisningen vid HRR:s möte i februari Följande informanter har utgjort referenser och aktivt deltagit i processarbeten; Hästnäringens Representationsråd (HRR), 20 deltagare HNS kansli, 7 deltagare Travtränarnas Riksförbunds (TR) styrelse, 10 deltagare Tränarrådet (ridsport), 18 deltagare Svenska Islandshästförbundets (SIF) styrelse, 11 deltagare Hästnäringens Yrkesnämnds (HYN) styrelse, 6 deltagare Medlemsrepresentanter HYN, 30 deltagare Studenter vid Hippologprogrammet på Flyinge, åk 1 och 3, 40 deltagare Brukshästorganisationernas samarbetskommittés (BRUNTE) styrelse, 10 deltagare Svenska Ponnyavelsförbundets (SPAF) styrelse inklusive kansli, 16 deltagare Western Riders Ass n of Sweden (WRAS), 3deltagare Svenska Hästavelsförbundets (SH) styrelse inklusive kansli, 9 deltagare Swedish Warmblood (SWB) styrelsen inkl. adjungerade, 12 deltagare Svensk Travsports (ST) styrelse inklusive adjungerade, 11 deltagare, (ST:s styrelse genomförde inte hela processen utan svar samlades in via en enkät) Följande djupintervjuer har genomförts; Verksamhetchef - större föreningsdriven ridskola, inriktning ridsport. Galopptränare. Tjänsteman - Kommunal. Fokusgruppintervju med tre journaliser som följt hästnäringen under fleralet år. ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 7

8 3. SUMMERING AV PROCESSER OCH INTERVJUER Här nedan summeras resultatet av de processer och intervjuer som genomförts inom projektet. Cirklarna visar var svaren har samlats. Stor figur innebär att påståendena upplevs i flera organisationer. Mörkblå färg är majoritetens upplevelse. Med liten figur menas att påståendena är isolerade till i huvudsak en organisation och ljus färg betyder att det är minoritetens upplevelse. Citaten är hämtade från processerna eller intervjuerna. Område 1: Arbetsgivarrollen Påståenden; Arbetsgivare följer inte lagar och förordningar. Arbetsgivare har bristande kunskaper. Arbetsgivare utnyttjar människors engagemang/frivillighet. Instämmer inte alls - Instämmer delvis - Varken eller - Instämmer - Instämmer helt Fokusgrupper; Upplevelsen är att en tydlig majoritet av representanterna från hästnäringens organisationer instämmer eller instämmer helt i ovanstående påståenden och att de väl kännetecknar arbetsgivarrollen inom hästnäringen. Som bakomliggande faktorer anges okunskap, det vill säga att arbetsgivare inte är rustade för att kliva in i rollen eller helt enkelt saknar kunskap och då agerar omedvetet. Men det kan i lika hög grad handla om att man vet att man borde agera på ett visst sätt men medvetet väljer att inte följa gällande bestämmelser. Vid processerna framkom att det finns en upplevd norm om att inte leva upp till det förväntade ansvaret som arbetsgivare. Denna norm kan vara reproducerad genom att det delvis sker medvetet, man bryter mot bestämmelser fast man vet att man inte borde. Bristerna i ansvarstagandet kan också vara reproducerade genom omedvetna handlingar, man betraktar inte sig själv som arbetsgivare utan verksamheten är en hobby som omedvetet glider över i ett arbetsgivaransvar. När det gäller att medvetet inte följa lagar och förordningar, motiveras handlandet exempelvis med att arbetsgivare ser utmaningar med att följa arbetstidsbestämmelser. Ett skäl som förs fram är kostnadsaspekten för att fullt ut ersätta personal, exempelvis för övertid/traktamenten. När det gäller hurivida arbetsgivare utnyttjar engagemang/frivillighet så instämmer en majoritet helt i påståendet. I diskussionen för informanterna samtidigt fram en oro över att allt färre söker sig frivilligt till stallet. Det skapar ett dilemma eftersom engagemang och frivilligt arbete i generella termer verkar minska samtidigt som människors engagemang och fria vilja utnyttjas i arbetsmarknadssammanhang. En av hästnäringens större organisationer, tillika en organisation som genomgått den största professionaliseringen, instämmer delvis i påståendet. Dock så bekräftas att betydande utmaningar inom arbetsgivarrollen fortfarande finns och organisationen delar problematiken och oron för det minskade engagemanget/frivilligheten. Intervjuer; Informanterna lyfter fram att okunskap inom arbetsgivarrollen kan förstärkas genom att både den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren har bristande kunskaper. Även i de fall man blir ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 8

9 chef och/eller arbetsgivare så sker det på sportsliga meriter. Kompetens relaterar till att man är duktig på häst, snarare än att man är skicklig på att leda verksamhet och personal. Vidare så lyfts kunskapsbrister i arbetsgivarrollen inom ideella föreningar fram, där man särskilt avser utmaningar med att stärka kunskapen om arbetsgivaransvar i det lokala styrelsearbetet. Utbildningsinsatser samt tydlig ansvarsfördelning inom verksamheten, exempelvis gränssnitt mellan verksamhetsledare och styrelse, lyfts fram som viktiga lösningar. Område 2: Attityder och föreställningar kring att hästföretagande är olönsamt Påståenden; Det är en utmaning att få kostnadstäckning. Det handlar mer om ett livsstilsföretagande än lönsamhet. Det är en norm bland hästföretagare att säga att verksamheten är olönsam även om lönsamheten kan vara relativt god. Instämmer inte alls - Instämmer delvis - Varken eller - Instämmer - Instämmer helt Fokusgrupper; Attityder och föreställningar bekräftas i hög utstäckning, och i alla avseenden (samtliga påståenden). Informanterna relaterar till upplevelser att företagande inom häst många gånger är kostnadsdrivande, vilket menas att företagande blir ett sätt att hantera kostnader effektivt snarare än att det är intäkter som bygger upp en verksamhet. Det handlar också om att livsstilsvalet kan innebära att man accepterar lägre lönsamhet, och att logiken kring att driva företag då delvis går förlorad. Alla säger att det är olönsamt med hästar. Det förekommer också en tro på att det anses mer rätt och förtroendeingivande att kommunicera att företag är olönsamma fast de egentligen i realiteten kan vara lönsamma. Det kan tolkas som att förtroende och stöd för verksamheten skapas genom att påvisa svagheter, istället för att påvisa styrkor och möjligheter. Inom området olönsamt företagande indikerar svaren antingen på en generell underprissättning eller/och så bygger företagandet inte på hållbara kalkyler. Man tar inte betalt för sina tjänster, det är ju så roligt och man vill så gärna ha affären. Det framkommer ett förhållningssätt där livet och livsvalen utgör delar av företagskalkylen. Å ena sidan verkar det vara en norm att företagande är olönsamt något som man helt enkelt skall acceptera, å andra sidan ses det som en utmaning att få fler att bli lönsamma. Möjligen kan det vara lite tabu att kritiskt granska och ifrågasätta livsstilsvalet. Livsstilen är grunden i allt hästföretagande Det framkommer också en bild, i likhet med sportlogiker, vilket menas att några få vinner medan de flesta förlorar. Det verkar finnas några få aktörer med mycket god lönsamhet, som beskrivs i termer med att några få tjänar mycket pengar - det finns en bredd och en topp, och att man på något sätt och i någon mån accepterar detta förhållande och det blir normativt för ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 9

10 företagandet. Några få har lönsamhet medan de flesta förväntas vara olönsamma. Inom detta område framkommer en utmaning kring en näringsutveckling som handlar om utveckling mot att företagandet generellt och som en grund i högre utsträckning bör vila på hållbara grunder. Det framkommer också extremvarianter som resonerar att livsstilsföretagande är den absoluta och enda möjligheten att vara hästföretagare och att lönsamhet, i termer av att exempelvis få betalt för egen tid man som företagare lägger ner, är en utopi. Intervjuer; Samtliga informanter instämmer eller instämmer helt kring alla påståenden, vilket bekräftar problembilden. Vad som framkommer är att det både är en attityd som reproduceras, samt att verksamheter ofta är underprissatta. Enskilda intervjupersoner har också framfört mera radikala uppfattningar, såsom att om hästföretagare på grund av lönsamhetsproblematik inte fullt ut kan ta sitt arbetsgivaransvar, så skall företaget omedelbart omstruktureras eller avvecklas. Område 3: Hästverksamhet som bedrivs utanför det ordinarie systemet Påståenden; Tjänster och varor byts utan att det redovisas. Frivilliga gör jobb som borde vara riktiga jobb. Det är enklare att byta /köra utanför systemet än att starta företag/redovisa intäkter. Instämmer inte alls - Instämmer delvis - Varken eller Instämmer - Instämmer helt Fokusgrupper; En majoritet av informanterna instämmer, en mindre del anser att utvecklingen visar att fler går mot att agera inom den ordinarie ekonomin. Bakom svaren ligger att agerandet förekommer både bland företagare och bland hobbyaktiva. Dock så beskrivs utmaningen som så pass stor att den skapar en ojämlik konkurrenssituation. I sammanhanget uttrycks att svarta transaktioner förekommer inom näringen. Svaren indikerar att det både skapar obalans inom systemet (konkurrenssituationer) i hästnäringen, men också att företagandet inte heller ges den rätta värderingen. Kopplar man detta område till område 2, så kan det finnas strukturella utmaningar i att skilja på hobby och företagande, mellan ideellt och kommersiellt. Hobby och ideell logik blir ett incitament för att köra vid sidan av och företagandet missgynnas av att drivas med hobbylogik. Jag försöker göra rätt med mina anställda, men i grannens stall arbetar man svart, hur ska jag kunna konkurrera med det? Däremot så instämmer en majoritet i påståendet att frivilliga gör jobb som borde vara reglerade på annat sätt, vilket också bekräftar bilden av det generella fenomenet kring engagemang och frivillighet som en norm för att vara anställd inom hästnäringen. Det framkommer också tydligt inom detta område att fenomenet är vanligare och utmaningen upplevs större för företag och mindre för föreningar och organisationer. Det kan vara en naturlig ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 10

11 effekt av att det finns en insyn i föreningar och organisationer samt att de ideella är väl organiserade inom hästnäringen medan företagen i princip inte alls är organiserade. Intervjuer; Bekräftar även här problembilden, att beteendet vilar på både okunskap och medvetna handlingar. Omsättningen utanför systemet upplevs som betydande, vilket betyder att omsättningen inom systemet främst i form av företagande kan förstärkas betydligt. I sammanhanget upplevs det också som något förvånande att de professionella aktörerna inom hästsporterna, exempelvis tränare, inte agerat tidigare och mer kraftfullt kring denna problematik, då dessa målgrupper förväntas vara förlorare i en ojämlik konkurrenssituation. Område 4: Konsumentbeteende Påståenden; Konsumenter gör kloka val. Konsumenter efterfrågar det billigaste alternativet. Konsumenter efterfrågar svart bryr sig inte om kvitto/faktura. Instämmer inte alls - Instämmer delvis - Varken eller - Instämmer - Instämmer helt Fokusgrupper; Bilden som framkommer kring konsumentbeteende är att konsumenter i en allt högre utsträckning gör medvetna och kloka val, samt att konsumenter sällan efterfrågar det billigaste alternativet utan i en högre utsträckning agerar kvalitetsmedvetet. Det måste betraktas som positivt ur ett näringsperspektiv. Det framkommer en bild av att det skett förändringar bland yrkesgrupper som travtränare, hovslagare och veterinärer där en ökad professionalisering har skapat en tydligare konsumentroll. Samtidigt så är bilden differentierad. En del anser dock att konsumenter inte alls agerar i enlighet med ovanstående påståenden. Exempelvis efterfrågar konsumenter ofta det billigaste alternativet och det är vanligt att man vill inte vill ha kvitto för att undkomma skatt. Det som indikeras är att det kan finnas en utmaning och därmed ett skäl för hästnäringen att arbeta med konsumentbeteenden, dock så indikerar svaren från informanterna, att det sker en rörelse mot ett mer medvetet konsumentbeteende. En problematik i sammanhanget är att aktörerna verkar samspela, exempelvis företagare man vill ju så gärna ha affären och konsumenter hur kan jag få varan eller tjänsten billigast möjligt? Därmed medverkar de gemensamt till konsumentens beteende och som följd av det påverkas också lönsamhetsproblematiken inom företagandet. Priserna hålls nere genom att de baseras på konsumentens önskemål istället för en hållbar kalkylering. Det kan också som en ytterligare konskevens innebära att relationen aktörerna emellan medför att konsumentinflytandet åsidosätts eftersom konsumenten kan komma att stå i tacksamhetsskuld. Intervjuer; Samtidigt som en majoritet ser förändringar inom konsumentbeteendet, exempelvis genom ett ökat kvalitetsmedvetande, verkar det som att konsumentområdet sällan är ett område som finns på agendan. Genom intervjuerna framkommer ett resonemang som bygger på att omsättningen utanför det ekonomiska systemet i flera fall värderas och uttrycks som betydande. Det kan i så ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 11

12 fall innebära det att det finns en större marknad inom hästnäringen och att arbeta med konsumentbeteenden kan vara en strategi för en omställning till den öppna ekonomin. Detta stärker hästnäringens motiv att agera kring insatser för att medvetandegöra konsumentens roll och betydelse för näringsomställingen. Område 5: Mångfald kring sexualitet och genus Påståenden; Hästnäringen är en förebild. Tjejer och killar har samma förutsättningar. Ingen är direkt emot mångfald, men det finns inte heller ett större intresse. Instämmer inte alls - Instämmer delvis - Varken eller - Instämmer - Instämmer helt Fokusgrupper; Här framkommer en tydlig bild. Hästnäringen ses som plattform och arena för mångfald där mångfaldfrågan i avseende sexualitet och genus nästan framstår som en icke fråga. Det kan skilja sig mellan olika sporter, exempelvis upplevs det något lättare att få uttrycka sin sexualitet i ridsporten relaterat till övriga hästsporter. Tjejer och killar bedöms generellt sätt ha samma förutsättningar. När det gäller mångfaldsfrågan inom hästnäringen så ser de flesta inte några större problem. Något som samtidigt kan bli en problematisk hållning eftersom svaren i andra områden i flera fall baserades på ett resonemang att det oftast är tjejer som förväntas jobba frivilligt. Det som framkommer genom svaren är att hästnäringen kan erbjuda unika möjligheter, eftersom de flesta ser positivt på mångfaldsfrågan. Samtidigt så finns det en mindre del som inte alls instämmer i bilden av att tjejer och killar skulle ha samma förutsättningar. Det som framkommer är att det kanske inte finns några större individuella utmaningar men däremot att de strukturella utmaningarna finns och blir normgivande. Exempelvis är det inom beslutsstrukturer främst män som är i majoritet och att det främst är män som har de mest framträdande rollerna. Rapporten Alla lika - alla olika? beskriver travsporten och kommer till slutsatsen att även om det finns lika rättigheter så finns det strukturella hinder som gör det svårare för tjejer att verka inom travsporten. I denna studie framträder resultat som visar att dessa strukturella hinder tycks finnas i hela hästnäringen. Område 6: Mångfald kring etnicitet och socioekonomisk bakgrund Påståenden; Hästnäringen är en förebild. Alla har samma förutsättningar. Instämmer inte alls - Instämmer delvis - Varken eller - Instämmer - Instämmer helt Fokusgrupper; Om genus och sexualitet inte är någon utmaning inom hästnäringen så framkommer en enhetlig bild kring att hästnäringen är homogen och upplevs som detta när det gäller mångfaldsperspektiv kring etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Här indikerar svaren att hästnäringen har en stor ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 12

13 utmaning kring just mångfaldsfrågan när det gäller etnicitet, men även när det gäller att nå svagare socioekonomiska grupper. Intervjuer; Genom djupintervjuerna så framkommer inom detta område att hästnäringen och alla hästsporter har en stor gemensam utmaning. Hästsport upplevs som dyr, i vissa fall som exklusiv och något som är förbehållet för få. Hästsporterna uppfattas inom detta mångfaldsområde som strikt homogena. Utmaningen handlar om att alla hästsporter skall kunna erbjuda en rekrytering för aktiva utan egen häst och att det måste finnas sportsliga utvecklingsvägar för de som är utan möjlighet att köpa/äga en egen häst. I detta avseende finns en stor trovärdighetsaspekt som inte bara relaterar till arbetsmarknads- och näringsområdet, utan som handlar om hästsporternas totala trovärdighet. Utmaningar Resultatet som framkommer i processer och intervjuer skulle kunna sammanfattas i följande utmaningar; - Livsstilsvalet; sammanblandning mellan hobby och företagande - Outvecklad arbetsgivarroll - Utnyttjande av intresse och engagemang - Snedvriden konkurrens - Konsumentbeteendet - Brist på mångfald (i synnerhet etnisk och socioekonomisk) ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 13

14 4. FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE Utifrån resultatet av processer och intervjuer framträder behovet av ett antal åtgärder för att skapa en attraktiv näring och arbetsmarknad inom hästnäringen. Som tidigare nämnts så är bilden av hästnäringens utmaningar är inte helt svart eller vit och den skiljer sig mycket mellan olika delar av näringen. Det finns givetvis många goda exempel och det är därför viktigt att inte generalisera och dra alla över en kam. Det ska också återigen förtydligas att processerna heller inte hållits med alla organisationer, bland annat har projektgruppen inte genomfört process med styrelserna för Svenska Ridsportförbundet eller Svensk Galopp. Däremot har olika personer inom ridsporten och galoppen varit med vid processerna. De områden som presenteras nedan är dock så framträdande i processerna som genomförts att det finns starka incitament att jobba vidare med dem. Arbetet med dessa utmaningar bör ses som en process och inte som ett enskilt projekt. För att komma igång behöver en part troligvis ha huvudansvaret för att processen drivs, kordineras och följs upp. Arbetet måste dock genomföras i varje organisation. Förstärka arbetsgivarrollen Undersökningen kring hästnäringens arbetsmarknad och dess förutsättningar ger signaler om att förstärkningar behövs för att utveckla kunskap och förändra attityder kring arbetsgivarrollen. Det finns ett behov av att förstärka kunskaper om att vara arbetsgivare rent generellt, men det finns också ett behov av att förstärka attityder kring att följa gällande regler och bestämmelser. I detta avseende är det tydligt att hästnäringen behöver agera och ta ett tydligare ansvar för de aktörer som är arbetsgivare. Det handlar också om att stärka kunskapen om arbetsmarknadsfrågor, såväl avseende rättigheter som skyldigheter bland hästnäringens arbetstagare. Skilja på hobby och företag Många vill leva sin dröm och försörja sig på sin hobby - hästarna - där ett starkt livsstilsval och identitetssökande står i förgrunden. Det är en unik situation, att hästsport som i grunden handlar om ett intresse samtidigt kan innebära en försörjning för så många. Men med hobbylogik som drivkraft för företagande kan företaget bli mer riskutsatt. Det är svårare att klara av och hantera kriser, svårare att ta ansvar för exempelvis arbetssituationen och det kan också innebära risker för att häst- och djurskyddet blir eftersatt. Logiken kan påverka så förutsättningar för utveckling och investeringar försvåras. Som en konsekvens av sammanblandning av olika logiker framkommer också en generell bild av att underprissättning är något som påverkar företagens lönsamhet. Här kan det för den enskilde företagaren handla om att tydligare göra ett avstamp när det gäller att gå från hobby till företagande och för näringen och dess företrädare att tydliggöra vad som avser ideella och frivilliga insatser samt vad som avser insatser kring professionella och kommersiella verksamheter. Om hästnäringen inte tar steget och lever kvar i en delvis ideell logik för företagandet, där man kapitaliserar på människors engagemang och fria vilja, finns det en risk att det får negativa återverkningar på just engagemang och frivillighet. På längre sikt finns en risk att näringens rekrytering och tillväxt påverkas, vilket i en förlängning påverkar förutsättningarna för företagande. ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 14

15 Professionalisera verksamheter En attraktiv arbetsmarknad och näring förutsätter en sund konkurrenssituation. Många vittnar om att vissa delar av hästföretagandet är kostnadsdrivet, vilket betyder att företagande är ett sätt att effektivare hantera kostnader snarare än att företag drivs med intäktsfokus. Många säger också att det är svårt att nå lönsamhet. Projektet visar att det förekommer handel som bedrivs utanför det ekonomiska systemet, till exempel byteshandel eller genom att intäkter helt förblir oredovisade. Denna typ av handel kan vara både medveten och omedveten, exempelvis på grund av bristande kunskap. Bilden av (med en parallell till sportlogik ) att några få lyckas medan de flesta skall acceptera förluster, behöver förändras. Målet bör istället vara att majoriteten av hästföretagen, liksom andra företag, skall vara lönsamma och långsiktigt hållbara för att därigenom generera tillväxt och fler jobb. En slutsats av denna undersökning är att hästnäringen har ett behov av att professionalisera verksamheter för att skapa en sundare och attraktivare arbetsmarknad samt stimulera till kunskapsutveckling hos arbetsgivare. Även om arbetsgivarrollen behöver förstärkas både bland föreningar och företag så är behoven av omställning och professionalisering störst bland företagare. I näringen finns stora behov inom samtliga hästsporter inkluderat avelsverksamheter. Travsporten beskrivs som den del av näringen som totalt sett professionaliserats mest, men behoven finns även där. Inackorderingsstallar kan också vara ett fokusområde för näringsomställning, medan hovslagare, veterinärer och enskilda professionella travtränare kan lyftas fram som goda exempel. Kortsiktigt kan en omställningsresa som beskrivs ovan leda till ökade kostnader för företagen, vilket i sin tur kan påverka rekryteringen till hästnäringen negativt. Men på längre sikt borde hästnäringen vinna på denna typ av närings- och arbetsmarknadsutveckling då skillnaden mellan företagande och hobby/ideella verksamheter blir tydligare och då på ett ännu bättre sätt kan komplettera varandra. Lyfta konsumentfrågan Genom de referenser som processer inom detta projekt påvisar, så kan det indikera att konsumentbeteendet inom hästnäringen kan vara i förändring. Detta kan ha sin utgångspunkt i ett i samhället generellt ökat fokus på konsumentinflytande, exempelvis inom livsmedelsproduktion och konsumtion där det kan finnas en överspridningseffekt till hästnäringen. Förändringen består i ett generellt ökat konsumentmedvetande, allt fler efterfrågar kvalitet på de varor och tjänster som omsätts. Veterinära tjänster och hovslageri är två områden som lyfts fram. Samtidigt så ger processen indikationer om att det förekommer konsumenter som väljer det billigaste alternativet. Det kan omfatta förväntningar på svart handel samt att konsumenter agerar irrationellt, exempelvis genom att lägga betydande resurser på utrustning men samtidigt underlåta foderanalyser, viss veterinärvård etcetera. Projektet visar framförallt att konsumentfrågan sällan finns på hästnäringens agenda, och att det kan finnas problematik inom konsumentområdet, exempelvis att företag och konsumenter samskapar olönsamhet. Att lyfta fram konsumentfrågorna tydligare på agendan kan vara en möjlig lösning som kan bidra till näringsutveckling och stimulera företagsomställningar. ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 15

16 Satsa på mångfald Hästnäringen har på mångfaldsområdet en utmaning, men också en potential att nå nya målgrupper och skapa bättre förutsättningar för en framtida tillväxt och arbetsmarknad. Det gäller i synnerhet i att nå grupper med annan etnisk bakgrund, samt att skapa möjligheter för målgrupper med svagare socioekonomisk ställning. Men även om hästnäringen är unik i den bemärkelsen att män och kvinnor tävlar och verkar på samma villkor så finns det fortfarande ett arbete kvar att göra för att skapa jämlikhet och jämställdhet exempelvis i beslutprocesser eller i att göra arbeten mer förenliga med familjebildning. I detta område ligger också en trovärdighetsaspekt. Om hästnäringen väljer att inte arbeta med mångfaldsområdet så finns det en risk för att näringen heller inte avspeglar samhället i stort, vilket kan ha betydelse för att söka stöd eller finansiering exempelvis av det offentliga. Det skulle kunna handla om arbetsmarknadsstöd, kommunala anläggningsstöd eller andra offentliga stödsystem. ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 16

17 5. REFERENSER Rapporter Fyrberg, Johan (2012), Hästnäring i förändring en omvärldsanalys, Hästnäringens Nationella Stiftelse Strömberg, Sara (2013) Alla lika alla olika, Svensk Travsport Svensk Travsport (2012) Slutrapport projektet Hästnära jobb Eklund, Carolin, Ericsson Michaela (2011), Aspekter kring svartarbete inom hästnäringen och varför hästskötare väljer att jobba svart, hippologiskt examensarbete, Sveriges Lantbruksuniversitet Landsbygdsdepartementet (2013) Hästen och vi tillsammans skapas mervärden, Regeringskansliet Webplatser ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 17

18 6. BILAGA Intervjufrågor Arbetsmarknadssatsningen Tematisk (halvstrukturerad metod) Vem; Primärmålgrupp; Sekundärmålgrupp; Tema 1, Näringen Vilken näringsfunktion/betydelse har den målgrupp du företräder? Vilken betydelse har din målgrupp i hästnäringen, antal jobb, omsättning, sportsligt, annat? Bedrivs verksamheten som hobby eller som näringsverksamhet? Viktning? När det gäller din målgrupp, förknippar de som driver hästverksamhet att det är svårt att få täckning sina kostnader. Väljer de som du företräder att driva hästverksamhet som ett livsstilsval? Förekommer svart ej redovisade intäkter/inkomster bland din målgrupp? Förekommer att det bedrivs verksamhet utanför det ordinarie ekonomiska systemet, genom exempelvis oredovisade transaktioner eller byteshandel Tema 2, Arbetsmarknaden. Vilken roll fyller din målgrupp som arbetsgivare, samt synen på arbetsmarknaden? Beskriv hur din målgrupp hanterar arbetsgivarrollen. Har de som du företräder ett behov av arbetskraft, att kunna anställa? Är det en norm bland din målgrupp att de förväntas ställa upp på sin lediga tid? Följer din målgrupp de lagar och förordningar beträffande arbetsmiljömässiga, arbetsvillkor? Hur ser du på den målgrupp du företräder och deras syn på arbetstagarens situation och rättigheter? Vad skulle du säga om din målgrupp när det gäller deras möjlighet eller vilja att anställa? Hur sker rekrytering inom din målgrupp? I vilken utsträckning är din målgrupp kollektivanslutna? ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 18

19 Tema 3, Villkoren Vilka villkor råder inom din målgrupp? Hur är den generella inställningen kring att anställa/ta emot människor med annan etnicitet/bakgrund/kultur? År lönevillkor och andra förmåner är rimliga bland din målgrupp? Hur ser man generellt på att bedriva konkurreande verksamhet? Vad anser man inom din målgrupp kring genusfrågan? Ligger den högt på agendan och präglas av jämlikhet, ex uttag av föräldraledighet? Hur ser konsumentbeteendet ut relaterat till din målgrupp? Hur ser du på konkurrenssituationen inom din målgrupp, är de rättvisa? Konkurrerar man på lika villkor? Är några priviligierade? Eller på andra sätt påverkar konkurrenssituationen? Vad skulle du bedöma kring behovet kompetensförsäkringar kring dessa frågor, arbetsmarknadsfrågor, arbetsgivarrollen, bolagsstyrnings, kunskaper om lagar förordningar osv? ATTRAKTIV ARBETSMARKNAD OCH NÄRING 19

20 Projektet Attraktiv arbetsmarknad och näring har finansierats via Hästnäringens Nationella Stiftelse genom totalisatoravtalet mellan staten och trav-/galoppsporten. Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, är ett samverkansorgan inom svensk hästsektor. Speciellt intresse ägnas åt utbildning och avel och uppfödning. HNS har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret för Hästnäringens Riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången. Andra verksamhetsområden är för hela hästnäringen gemensamma frågor samt forskning via Stiftelsen Hästforskning. HNS, Hästsportens Hus, Stockholm,