Slutrapport angående utvecklingsmedel för tidiga insatser till barn som har föräldrar med psykisk ohälsa, Projektet Sköra föräldrar

Transkript

1 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING Slutrapport angående utvecklingsmedel för tidiga insatser till barn som har föräldrar med psykisk ohälsa, Projektet Sköra föräldrar AnnSofie Johansson Beteckning December

2 Bakgrund och syfte... 3 Projekttid... 3 Gruppdeltagare, formulär och samtycken... 3 Målgruppen enligt basformuläret... 4 Kartläggning av målgruppen enligt basformuläret... 5 Hur har resurserna använts?... 6 Faktisk projektaktivitet - Verksamhetens innehåll... 6 Personalutnyttjande och samverkan... 8 Lokaler... 8 Resurser utnyttjande i övrigt... 8 Totala kostnaden för perioden... 9 Förändringar jämfört med projektplan enligt ansökan... 9 Har målet/målen med projektet uppnåtts? Resultatredovisning. Kvantitativa och kvalitativa data Positiva effekter och erfarenheter Eventuellt viktiga lärdomar? Projektets fortlevnad Integrering i ordinarie verksamhet Övriga reflektioner

3 Bakgrund och syfte Bakgrunden till Preventionsenhetens ansökan 2006 var att komplettera redan pågående arbete med att utveckla metoder för förebyggande arbete och uppsökande insatser riktade till föräldrar med psykisk ohälsa. Hur föräldrar knyter an till sina barn, särskilt under de första levnadsåren, har en avgörande betydelse för barnens hälsa, ända upp i vuxen ålder. Syftet var att erbjuda föräldrarna gruppverksamhet, individuella samtal samt hjälp att skapa nätverk kring sin familj. Många föräldrar i Katarina-Sofia stadsdelsområde (d.v.s. den förvaltning som ansökte om medel 2006) lider av psykisk ohälsa. Sexton procent av de vuxna hade då haft eller hade en kontakt med Psykiatrin Söder. Enligt Barn- och ungdomspsykiatrins statistik, var Katarina-Sofia den stadsdel i Stockholm som hade flest barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Projekttid Ansökan om utvecklingsmedel lämnades in våren 2006 från Katarina-Sofia stadsdelsnämnd. Från 1 januari 2007 slogs nämnderna på Södermalm samman till Södermalms stadsdelsnämnd och från 1 juli 2007 till en gemensam förvaltning, Södermalms stadsdelsförvaltning. På grund av omorganiseringen var det svårt att komma igång med ett nytt projekt, d.v.s. Sköra föräldrar. Vi fick dispens av länsstyrelsen p.g.a. detta med beslutet att nämnden kunde rekvirera medel fram till och med sista december 2007 under förutsättning att projektet pågått under fyra månader. Projektet Sköra föräldrar inom Södermalms stadsdelsnämnd startade därför 31 augusti 2007 och avslutades 30 augusti Gruppdeltagare, formulär och samtycken Under projekttiden har 44 mammor deltagit i gruppverksamheten från oktober 2007 till juni 2010 med sina spädbarn. 34 mammor gav sitt samtycke till uppföljning och basformulär fylldes i då de började i gruppen. Det finns således 34 basformulär. Det är följaktligen tio mammor som inte samtyckt till uppföljning och inte heller har ett basformulär med kartläggningsuppgifter. Även om samtycke till uppföljning gav så finns det av olika skäl bortfall. Tre mammor går fortfarande kvar i gruppen och kommer att följas upp i samband med att de slutar och kommer då att ingå i den kommande verksamhetsuppföljningen. Tre mammor har nåtts för uppföljning, kontakt har funnits men uppföljningen har ändå inte varit möjlig att genomföra. Det har varit fel tidpunkt p.g.a. arbete, sjukdom och flytt samt en mamma som hade svårt att prata i telefon den tid som krävdes. När det gäller de två mammor som började i gruppen sent i projektet i maj 2010 tog projektledare och metodutvecklare ett beslut att de inte skulle intervjuas på grund av att projektet var i sitt slutskede. Med facit i hand visade det sig var ett mindre bra beslut. En av dessa mammor gick kort tid och slutade i juni så där är beslutet inget bekymmer men den andra mamman fortsatte i gruppen hösten 2010 skulle också kunnat följas upp vid avslut som de andra tre som fortsatte i gruppverksamheten. 3

4 Totalt finns det både basformulär och uppföljningsformulär för 23 mammor. De första sex mammorna som började i gruppen utgjorde en pilotstudie och redovisades i delrapport 2 till länsstyrelsen och inkluderas ej i denna rapport. Slutrapportens resultat fokuserar på de 17 mammor som följdes upp efter att erfarenheter från pilotstudien tagits till vara. Målgruppsbeskrivningen utgår från de 28 mammor vars basformulär fylldes i efter pilotstudien var avslutad. Där ingår också en mamma som tillhör målgruppen men som istället för att gå i gruppverksamheten valde den vanliga föräldragruppen på barnavårdscentralen (BVC) då de var på samma tid och mamman deltog bara i projektets spädbarnsmassage. Målgruppen enligt basformuläret Enligt den första projektansökan var målgruppen barn som har föräldrar med psykisk ohälsa. Vid den tidpunkt som ansökan skrevs våren 2006 var Södermalm uppdelat i två stadsdelsförvaltningar och hade redan då en gemensam gruppverksamhet för sköra mammor, d.v.s. småbarnsmammor mer psykisk ohälsa. I samband med att mammorna skulle börja eller hade börjat i grupp fick det besvara ett antal frågor i det så kallade basformuläret. Anledningen till att ha ett formulär vid start och för uppföljning en tid efter att mammorna har slutat i gruppen är att försöka fånga eventuella effekter som gruppverksamheten gett. Genom en kartläggning av de mammor som börjar i gruppen är det också lättare att definiera målgruppen med utgångspunkt från olika variabler och frågor som tydliggör vilka mammorna är och hur de har det. Formuläret innehåller frågor om bakgrund med vanliga socioekonomiska frågor som ålder, civilstånd, boende etc. T.ex. innehöll upplagan från februari 2008 totalt 24 frågor medan våren 2010 var antalet frågor minskat till 20. Många frågor formulerades tillsammans av gruppledare, projektledare och metodutvecklare kring de mer projektspecifika frågorna. Andra frågor kommer från Malmö stad och en likande verksamhet, ytterligare frågor kommer från Stockholms läns folkhälsoenkät och PART-studien om Psykisk hälsa, arbete och relationer från Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Frågorna reviderades och anpassades allt eftersom under framför allt det första året i projektet. Det innebär att alla uppgifter inte finns för alla deltagare och i rapporten kommer endast ett urval av svaren att redovisas. Fokus är de resultat som projektet kan visa. Råmaterialet i sin helhet är naturligtvis underlag och arbetsmaterial för enhetens interna planering och utveckling av verksamheten. Formulären består av både öppna och slutna frågor. Frågor som ingår i basformuläret är intervjudatum, antal barn, ålder, civilstånd, boendeform, sysselsättning innan föräldraledigheten, hur mammorna fick information om att gruppen skulle starta, om de tidigare har sökt stöd och hjälp, upplevda svårigheter i föräldraskapet, anledning till att mammorna tackade ja till att delta i gruppen, mammornas förväntning på gruppen, om de går eller planerar att gå i vanlig BVC-grupp, om de har fått information om andra verksamheter som de kan besöka med sitt barn, ekonomi, allmänt hälsotillstånd om fysisk och psykisk hälsa, sjukdomar och medicinering, frågor om välbefinnandet den senaste veckan, ensamhet, möjlighet till personligt stöd från nätverk vid personliga problem och kriser, hur ofta man träffar anhöriga och nära vänner respektive har telefonkontakt, om det 4

5 finns någon som tar hand om barnet om mamman själv inte orkar, om det finns någon annan som betyder mycket för barnet, pågående kontakt med vårdgivare och övriga kommentarer. I uppföljningsformuläret är frågorna något färre. Några frågor är desamma för att kunna mäta utfall före och efter grupp. De tillägg som finns handlar om gruppverksamheten. Dessa är om mammorna har fått information om andra verksamheter som de kan besöka med sitt barn, hur de upplevde kontakten med de andra gruppdeltagarna, om gruppen har varit en hjälp för dem i föräldraskapet, om de saknat något under gruppsammankomsterna, lokalens geografiska läge, hur lokalen fungerat, hur gruppledarna har varit och om de under tiden i gruppen har fått annat stöd eller insatser via gruppledarna, Kartläggning av målgruppen enligt basformuläret Intervjun med basformuläret som grund genomfördes mellan juni 2008 och april 2010, d.v.s. under projektets två sista år. Mammorna var vid intervjutillfället mellan 22 och 43 år gamla. Medelålder var drygt 30 år och medianen var 30 år. Ålder saknas dock på en av deltagarna. Det var lika vanligt att mammorna var sambo (12) som att de var ensamstående (12). Några mammor var gifta (3) och en mamma var särbo. Över hälften av mammorna (15) arbetade heltid innan föräldraledigheten och två arbetade deltid. Fem hade sjukersättning och fem var arbetssökande. En av mammorna var sjukskriven innan föräldraledigheten. Av de 28 mammor som svarat på frågan om hur de fick information om att gruppen skulle starta har majoriteten (9) fått information från BVC-personal. Lika många (9) har fått information genom Preventionsenhetens personal. Några mammor uppgav av både Preventionsenheten och Södersjukhuset och/eller Katarinahuset (Psykiatrin Södermalm). Några mammor har fått kännedom om gruppen genom psykiatrin (4), socialtjänstens myndighetsutövare (3) eller mödravårdscentral (3). Hälften av mammorna (14) har tidigare sökt stöd och hjälp i föräldraskapet. Variationen är stor från de som själva sökt informationen i böcker och på nätet till de som där svaren kan tolkas till att de har en biståndsbedömd insats inom öppenvården eller kontakt med barn- och ungdoms- eller vuxenpsykiatrin. Det finns mammor som beskriver att de sökt hjälp på sjukhuset, BVC, Maria Beroendecentrum eller på Preventionsenheten. En fråga som inte fanns med från början i formulären var om hur stora svårigheter mamman sammantaget upplevde i sitt föräldraskap. Frågan, som tillkom i december 2008, är formulerad som en skalfråga där 0 är lika med inga svårigheter alls och 10 är lika med att det mesta är svårt. Denna fråga besvarades av 20 mammor. Mammorna graderade sina upplevda svårigheter från 2 till 9 på skalan med ett genomsnitt på 5,5 och en median och typvärde på 5. Kommentarerna till svårigheterna handlar om allt från att det är jobbigt att vara ensamstående med en liten bebis till svårigheter med storasyster, panikångest, ovan vid omställningen då det är första barnet, stor förändring av vardagen, känslorna till barnet, att det beror på 5

6 dagsformen, har ingen avlastning för sina båda barn, vissa dagar mår jag bättre till problem med självkänslan. Av fem mammor som svarat på den gamla ja/nej frågan om svårigheter i föräldraskapet uppgav fyra att de upplevde svårigheter. Svårigheterna exemplifieras med oro över barnet p.g.a. depression, att kunna vara kärleksfull mot barnet i sociala sammanhang, ont i ryggen och har svårt att bära barnet och att komma ut. Tre av mammorna har inte svarat varken den nya eller den gamla frågan om svårigheter i föräldraskapet. Det finns många olika skäl till varför mammorna tackade ja till att vara med i gruppen. Flera mammor ger exempel på att det lät intressant och bra, att något motsvarande inte fanns på BVC, att träffa andra mammor som behöver mer stöd och att barnet får träffa andra barn. En annan orsak var att slippa jämföra sig med andra mammor på BVC. Det minst hälften av mammorna framförallt hade förväntningar på var att genom gruppen få mer kunskap om spädbarns psykiska och sociala utveckling (20), få bättre vardagliga rutiner när det gäller lek, sömn och mat (18), få mer kunskap om föräldraroll och relationer och att hantera sina egna känslor bättre i föräldraskapet (14). Tre av mammorna har inte svarat på frågan om de går eller har gått i den vanliga föräldragruppen hos BVC. Av de 25 som har svarat på frågan har majoriteten (15) gått i den gruppen. De (10) som inte har gjort det kommenterar det bl.a. med att det erbjuds inte andragångsmammor, känns svårt att passa in de har ett perfekt liv, tråkig, finns ej plats och förstora grupper klarar inte det. För de 24 mammor som har svarat på frågan hur de mår sammantaget både psykiskt och fysiskt mår flesta av mammorna mycket gott (3), gott (8) eller någorlunda (8) men det finns några mammor (2) som mådde mycket dåligt i samband med att de började i gruppverksamheten. Tolv av mammorna har någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall eller annat långvarigt hälsoproblem. Det handlar framför allt om depressioner (5) som fyra av dem har medicinering för. Hur har resurserna använts? Faktisk projektaktivitet - Verksamhetens innehåll Gruppverksamheten Mamma-barngruppen har träffats en gång i veckan, ca två timmar per gång. Varje gruppträff har inletts kring matbordet med fika för mammorna och mat till barnen. Maten har mammorna haft med sig själva. Lek, sömn och mat har varit återkommande och livliga samtalsämnen vid fikastunden och ett naturligt tillfälle för mammorna att få bättre rutiner för det aktuella temat lek, sömn och mat. Under träffarna har mammorna haft möjlighet att ta upp egna problem 6

7 och lyssna till andra mammors problem när det gäller föräldrarollen och barnets behov. Har mammorna haft egen problematik och svårigheter har de erbjudits enskilda samtal på Preventionsenheten, hos sin behandlare på psykiatrin eller barn- och ungdomspsykiatrin. Många mammor har upplevt det svårt att välja barnomsorg, t.ex. haft oro för att inte välja rätt förskola till sitt barn och att barnet inte ska få plats när föräldraledigheten är slut. De mammor som önskat har fått hjälp av gruppledarna att fylla i ansökan, de har berättat om vilka regler som gäller och tipsat mammorna om olika sätt att söka förskola. För familjerättsliga frågor har på önskemål från mammorna en socialsekreterare från familjerätten besökt gruppen vid två tillfällen. Gruppledarna har också vid sidan om gruppen kunnat stötta och gett råd till mammor som har haft svårigheter med relationen till barnets pappa och när det handlar om umgänge. Gruppledarna har på olika sätt uppmuntrat mammorna att ha kontakt med varandra utanför gruppen. Genom att mammorna träffas med barn i olika åldrar får de en möjlighet till perspektiv på sitt eget barns utveckling men också sin egen utveckling som förälder. Mammorna får vana att prata om svårigheter och glädjeämnen i föräldraskapet och de får en konkret känsla av att inte var ensamma om att uppleva svårigheter i att vara nybliven mamma. Gruppledarna ger ideligen mammorna positiv bekräftelse på hur de samspelar med sitt barn och hur de kan tolka barnets signaler. Ett exempel på det är vid sångstunden med t.ex. Rida Rida Ranka en klassisk barnvisa där mor och barns samspel är i fokus avslutar varje träff. Under projektet har det också varit sommargrupp för några mammor som haft behov av det. Sommargruppen hade tre träffar såväl 2008, 2009 som Sommargrupperna var efterfrågade och välbesökta. Det har även varit en spädbarnsmassagegrupp med 2 mammor som inte var med i gruppverksamheten men som tillhörde målgruppen. Spädbarnsmassage Våren 2008 gick projektledaren en kurs i spädbarnsmassage. Enligt Statens Folkhälsoinstitut ( finns en viss evidens för att spädbarnsmassage har positiva effekter när det t.ex. gäller anknytning på friska spädbarn, även om svagheter som t.ex. små försöksgrupper och/eller stora bortfall gör att bevisvärdet ännu inte kan betraktas som starkt. Massagen bedömdes vara ett bra komplement till gruppverksamheten. Alla mammor som har börjat i gruppen har erbjudits en kurs i spädbarnsmassage individuellt eller i en liten grupp. Även pappor har motiverats att delta. Mammor och barn har på ett naturligt sätt slutat i massagegruppen är barnet har blivit rörligare. De barn som med sina mammor deltagit i massagen var mellan två och sju månader gamla. Middagsgrupp För de mammor som tidigare deltagit i gruppen och vars barn har börjat på förskola startades en s.k. middagsgrupp våren Syftet med gruppen var en slags booster påfyllning från den tidigare gruppverksamheten. I middagsgruppen bjöds på en enkel måltid. Mammorna har själv fått stå för mat till sina barn. Fyra mammor och barn träffades med gruppledarna en gång i månaden. Två mammor valde att sluta efter första träffen. Middagsgruppen fortsatte med de två återstående mammorna och deras barn. De var båda ensamstående mammor och hade bistånd i form av familjepedagogiska stödinsatser. Gruppledarna bedömde att middagsgruppen var särskilt värdefull för dessa mammor och deras barn. Den låga anslutningen till 7

8 middagsgruppen 2008/2009 medförde en förändring till att istället erbjuda mammorna som slutat i gruppen våren 2009 återträffar tre gånger per termin. Samtliga mammor önskade delta i dessa. Två återträffar genomfördes med 6-7 deltagare per tillfälle. Resterande återträffar ställdes in då mycket få mammor anmälde sig. För våren 2010, det sista halvåret i projektet, planerades inte några återträffar. Tid i gruppen Mammornas tid i gruppverksamheten är relativt varierande. Av de 17 mammor som det finns både bas- och uppföljningsformulär på varierar tiden enligt mammorna själva mellan 2-17 månader. Då det inte varit grupp tolv månader om året, även om det har bedrivits en sommargrupp, så i de fall mammorna svarat att de t.ex. har gått i grupp från januari till september 2009 inte räknats som nio månader utan som sju. I snitt har dessa mammor gått i grupp ca 8 månader, median är 7,5 och typvärdet det vanligaste värdet är nio. Sett till samtliga 44 mammor som varit inskrivna i gruppverksamheten finns det de som deltagit i gruppen under mycket kort tid. Det finns t.ex. mammor som gått enstaka gånger och slutat på grund av familjeskäl, flytt, att de mådde för dåligt för att delta i gruppen och en mamma som inte trivdes i gruppen Personalutnyttjande och samverkan Förutom projektledaren, som finansierats av länsstyrelsen, har även en familjebehandlare och en familjepedagog varit verksamma som gruppledare. Under en period var två parallella grupper igång. Metodutvecklaren har hela tiden funnits med vid sidan om projektet när det handlar om bas- och uppföljningsformulären som mammorna besvarat eller fyllt i, oftast i samband med gruppstart och en tid efter avslutad grupp. Basformulären har gruppledarna själva ansvarat för från den sjunde deltagaren och uppföljningsformuläret har metodutvecklaren fyllt i samband med en telefonintervju. Samarbete och samverkan som har varit i centrum är med landstingets personal på Barnavårdscentral (BVC) och Barnmorskemottagning (BMM). De har fått fortlöpande information om projektet genom att gruppledarna har deltagit på deras personalmöten. Gruppledarna har också kontinuerligt deltagit i och informerat det tvärprofessionella samverkansteamet där representanter för BVC, BMM, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänst, Södersjukhusets kvinnoklinik samt Södermalms psykiatriska öppenvårdsmottagning och socialpsykiatriska avdelning ingår. Samverkan är speciellt riktad till gravida och nyblivna spädbarnsföräldrar med psykisk ohälsa. Samverkansteamet är ett välfungerande team som har pågått under flera år och som riktar sig till samma målgrupp som projektet. Gruppledarna ingick redan tidigare i detta team. Genom denna samverkan rekryteras många sköra mammor till gruppverksamheten eller enskilda samtal. Lokaler Gruppverksamheten har bedrivits i förvaltningens lokaler. Resurser utnyttjande i övrigt Resursutnyttjande i övrigt handlar t.ex. om att vi fått hjälp av vår informatör att ta fram en broschyr men den stora resursen att lyfta fram är de tre uppsatser som studenter från 8

9 Socialhögskolan har skrivit inom ramen för projektet. Den första uppsatsen En plats i gruppen? av Fjellstedt Collin & Mattsson är en studie av bedömningsfaktorer hos personal på BMM, BVC och öppenpsykiatrin på Södermalm för att ingå i gruppverksamheten. Uppsatsens resultat visar bl.a. att de professionella lägger stor vikt vid mammans psykiska hälsa och hennes nätverk vid bedömningen om hon passar in i gruppen. Nätverket är viktigt och gruppen har en stor och viktig uppgift och kanske är det så enkelt som att ge mammorna möjlighet att träffas. De professionellas förväntningar på gruppen var att mammorna i första hand skulle få emotionellt stöd. Personal på barnmorskemottagning fokuserade mer på nätverksfrågan än övriga medan barnavårdscentralerna riktade in sig på anknytning (Fjellstedt- Collin & Mattsson 2008). De andra två uppsatserna skrevs vårterminen Berättelser om livet, mödraskap och gruppen (Nordenfelt & Sinnerstad 2010) är en kvalitativ studie om mammornas erfarenheter av gruppen. Delar av uppsatsen tas upp under avsnittet Positiva effekter och erfarenheter. Nätverk och självhjälp som förebyggande socialt arbete (Beltzikoff & Wallin 2010) är en kvalitativ studie där personal på Preventionsenheten som på olika sätt var involverade i projektet är i fokus. Delar av uppsatsen tas upp under avsnittet Viktiga lärdomar. Metodutvecklaren har tillsammans med gruppledarna tagit fram bas- och uppföljningsformulär och även varit den person som har följt upp deltagarna per telefon en tid efter att de slutat i gruppen. Totala kostnaden för perioden Projekttid 31/ / Kostnad för projektet Lön, projektledare, gruppledare Handledning/Utbildning Lokalkostnad Totalt: Egen finansiering Egen insats Annan finansiering 0 Förbrukat projektbidrag Förändringar jämfört med projektplan enligt ansökan En tydlig förändring i ansökan för tredje året är att då projektet beviljades mindre medel än vad som ansöktes om så fick den planerade heldagen om Marte Meo med Enheten för barn och ungdom anpassas till att enbart genomföra utbildningen vilket också godkändes av länsstyrelsen. Andra ändringar var att projektledaren arbetade 75 procent med projektet och 25 procent med familjerätt inom Enheten för barn och ungdom. Det särskilda Marte Meostödet i samband med att mor och barn började i gruppen var tänkt att prioriteras och erbjudas de som hade störst behov av det och bedömdes ha förmåga att tillgodogöra sig insatsen. Även dessa ändringar godkändes av länsstyrelsen. 9

10 Har målet/målen med projektet uppnåtts? Projektets mål har uppnåtts i viss mån. Det finns dock mål som det är svårt att besvara huruvida de är uppnådda eller ej. Det är lätt att sätta upp önskvärda mål men betydligt svårare att både uppnå dem och att kunna mäta om de är uppnådda. I den första projektansökan var de förväntade resultaten att - De psykiskt sköra föräldrar som vi knyter tätt till oss, kommer att känna en högre grad av psykisk hälsa och därigenom ges större möjlighet till stabil föräldrakraft (d.v.s. vara föräldrar som oftast klarar föräldraskapet på egen hand) - Om föräldrarna fallerar i sin föräldrakraft ska de ha (fått) förtroende nog att söka hjälp i tid. Dessa förväntade resultat har funnit genom hela projektet. Till viss del kan vi svara på om mammorna känner en högre grad av psykisk hälsa genom olika frågor bas- och uppföljningsformulär. Om mammorna har fått större möjlighet till stabil föräldrakraft kan också delvis besvaras genom frågeformulären. Majoriteten av mammorna (16 av 17) ansåg att gruppen hade varit till hjälp för dem ( stämmer mycket bra och stämmer bra ) i föräldraskapet. Majoriteten av mammorna uppger också att deras förväntningar av gruppen har infriats helt eller delvis kring de olika temana som varit en del av verksamheten. Deras subjektiva upplevelse säger naturligtvis ingenting om att de har fått en stabilare föräldrakraft rent praktiskt men väl av deras upplevelse. När det gällde sammantagna svårigheter i föräldraskapet på skalan från 0 till 10 där 0 var lika med inga svårigheter alls och 10 var det mesta är svårt upplevde mammorna vid uppföljningen allt från inga svårigheter alls, d.v.s. noll (0) på skalan till en mamma som upplevde svårigheter graderat till 8. Medelvärdet var vid uppföljningen 3,71 och medianen var 4 liksom typvärdet, det vanligaste värdet. Det var 13 av 17 mammor som svarat på den nya frågan. Två mammor har svarat på den gamla, d.v.s. att ja, de upplevde svårigheter i sitt föräldraskap men utan att gradera det på en skala. Samma 13 mammor upplevde i samband med att gruppverksamheten startade svårigheter på en skala mellan 3 och 9 med ett medelvärde på 5,46 och en median på 5 och detsamma var typvärdet. Enligt mammornas skattning på denna tiogradiga skala har således de sammantagna svårigheterna minskat från 5,46 till 3,71 vilket kan tolkas som ett positivt förändringsresultat och att mammorna har en stabilare föräldrakraft. Om de föräldrar som fallerar i sin föräldrakraft har fått förtroende nog att söka hjälp i tid är betydligt svårare att svara på. Dels handlar det om problem på kort och lång sikt, dels handlar det inte bara om att ha fått förtroende att söka hjälp på Preventionsenheten utan hos den instans som kan tillgodose det behov som uppkommer med hjälp från t.ex. socialtjänstens olika myndighetsutövande enheter, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin etc. I en av uppsatserna från våren 2010 där några mammor blev intervjuade beskriver studenterna att en aspekt som flera av deltagarna tagit upp är socialtjänstens roll och funktion (Nordfeldt & Sinnerstad 2010). Studenterna menar att maktaspekten inom socialtjänstens arbete kan av den som söker hjälp uppfattas som ett hot mot den egna integriteten, något som ett par av deltagarna också beskriver. Genom att känna sig ifrågasatt kan det vara svårt att både söka och ta emot hjälp. Då Preventionsenheten inte har någon myndighetsutövande funktion kan det dock verka reducerande på maktaspekten. Studenterna redogör för gruppledarna har etablerat en god kontakt med mödrarna där dessa känner sig sedda, men inte kontrollerade. 10

11 Mammorna bemöts på ett sätt som verkar utjämnande och stärkande. En slutsats i uppsatsen är att det kan ha bidragit till att de flesta av mödrarna funnit en plats i gruppen och till att de vågat be om och/eller ta vidare hjälp ifall de behövt det (ibid). Inför tredje året ansökte vi även om medel till att fördjupa Marte Meo-kunskaperna och än mer fokusera på samspelet mellan förälder och barn. Syftet med Marte Meo, som står för av egen kraft, är att stärka förälderns och barnets relation, stödja/hjälpa föräldrar och andra omsorgspersoner att se behov och resurser hos barnet. Men även att se de egna möjligheterna att svara utvecklingsbefrämjande på barnets behov samt möjligheten att påverka samspelet mellan sig själv och barnet i positiv riktning. En utbildning till Marte Meo-terapeut är betydligt längre och mer omfattande än den utbildning som enhetens tre familjepedagoger och en familjebehandlare gått under året Inom projektet var syftet att öka kompetensen om metoden för att kunna utöva den i större omfattning och komma föräldrar och barn till gagn. Samspelet videofilmas och sedan väljer man en filmsituation där barnet och föräldern på ett naturligt sätt kan samspela med varandra. När man tillsammans tittar på filmen är fokus på det som är utvecklingsstödjande i samspelet och som kan ge föräldern stöd och råd i sin fråga. Under utbildningens gång skulle filmning ske parallellt och dessa barn och föräldrar skulle då rekryteras från projektet. Tyvärr var det inte så många föräldrar som ville vara med och samtyckte till filmning. Anledningen var t.ex. att det fanns en misstänksamhet för att bli filmad och att frågan till mamman ställdes för sent när hon redan hade gått ganska länge i gruppen. Marte Meo är en del av den fortgående gruppverksamheten med implementering om hur det kan fungera på ett bättre sätt då samspelet är viktig och naturlig del i arbetet med de små barnen. Resultatredovisning. Kvantitativa och kvalitativa data Idag finns ett samstämmigt forskningsstöd om att det innebär en risk för barnets utveckling om föräldern har psykiska svårigheter. Depression kan störa mammans samspel med barnet och därigenom påverka barnets utveckling på sikt. Det är därför angeläget att utveckla metoder (och verksamheter) för att tidigt nå denna grupp. Trots att det har varit svårt att visa på effekter av gruppverksamheten och de enskilda samtalen så pekar utvärderingen på en positiv utveckling för mammorna. Här presenteras resultat för de 17 mammor som det finns såväl bas- som uppföljningsformulär för. Pilotstudien med de övriga sex mammor har som tidigare nämnts varit en grund för utveckling av formulären och redovisades i delrapport 2. Uppföljningsintervjuerna har genomförts av metodutvecklaren i snitt ca fyra månader efter att mammorna har slutat i gruppen. Den första uppföljningsintervjun genomfördes i september 2009 och den sista i november Sju av mammorna var vid uppföljningen föräldralediga, lika många arbetade - två av dem arbetade heltid. Fem arbetade deltid och en kombinerade arbete med studier och en annan med att vara sjukskriven på halvtid. Två mammor var arbetssökande och en av dem studerade också samtidigt. En mamma ägnade sig enbart åt studier. 11

12 Mammorna började i gruppen mellan september 2008 och februari De slutade i gruppen mellan mars 2009 och juni När mammorna började i gruppen fick de frågor om vad de hade för förväntningar när det gällde olika teman. Vid uppföljningen fick de svara på frågan om förväntningen var uppfylld. Förväntning/tema N=15 Antal förväntningar Ja, helt Ja, delvis Nej, inte alls Få mer kunskap om spädbarns psykiska och sociala utveckling Få bättre vardagliga rutiner när det gäller lek, sömn och mat Hantera mina känslor bättre i föräldraskapet Få bättre kunskap om praktiska saker som barnomsorg, ekonomi och familjerätt 4 4 Får mer kunskap om andra viktiga teman som om hur man t.ex. tröstar sitt barn Träffa andra föräldrar 1 1 Bli stärkt i min föräldraroll 8 8 Få mer kunskap om barns behov av sampel, 1 1 kärlek och belöning Andra förväntningar som att barnet får träffa andra barn, känslor och lek sång och roligt med mitt barn Alla mammor som svarat på frågan hade fått någon av sina förväntningar om de olika temana i gruppen uppfyllda helt eller delvis. Vid uppföljningen fick mammorna också svara på om det hade fått ut något mer av gruppen än de teman som de hade förväntat sig vilket också alla mammor som svarat på frågan uppgav att de hade fått när det gällde ett eller flera teman som de inte haft några förväntningar om innan, vilket redovisas i tabellen nedan. Fått mer än förväntat/tema N=16 Få mer kunskap om spädbarns psykiska och sociala utveckling Antal Ja, helt Ja, delvis Nej, inte alls förväntningar

13 Få bättre vardagliga rutiner när det gäller lek, sömn och mat Hantera mina känslor bättre i föräldraskapet Få bättre kunskap om praktiska saker som barnomsorg, ekonomi och familjerätt Får mer kunskap om andra viktiga teman som 2 2 om hur man t.ex. tröstar sitt barn Träffa andra föräldrar Bli stärkt i min föräldraroll Få mer kunskap om barns behov av sampel, kärlek och belöning Fått lära sig babymassage/träffa nya vänner 2 2 De flesta av mammorna (15) har fått information om andra verksamheter som de kan besöka med sitt barn. Det handlar om allt från öppna förskolor till sommarläger och till vilket gym man kan gå och träna och få barnvakt. Mammorna upplevde kontakten med de andra mödrarna som mycket bra2 (14) eller bra2 (3). Majoriteten av mammorna upplevde att gruppen hade varit till hjälp för dem i föräldraskapet. Sju tyckte att det stämde mycket bra och lika många att det stämde bra. En mamma som inte upplevde gruppen som någon hjälp tyckte att det stämde mycket dåligt. De flesta mammor har inte saknat något under gruppsammankomsterna (12) men några (5) har gjort det. Det de har saknat är längre tid med träffar två gånger i veckan, att gruppen hade kommit i gång tidigare och att man hade varit fler mammor från början, att det inte var med några pappor utan fokus på mödrar en stor brist, behov att prata om situation och problem i gruppen och inte bara enskilt med gruppledarna och mer information om barn har tagits upp som något som saknats under gruppsammankomsterna. Alla mammor tyckte att gruppledarna sammantaget fungerade mycket bra (12) eller bra (5). Mammorna hade mycket positivt att säga om gruppledarna t.ex. att de lyssnat, fått känslan av att de varit där för mammorna och få svar på frågor. Om gruppledarna inte har vetat svaren har de tagit reda på det, att de fångade det var problem med storasyster, helt fantastiska, engagerade tagit till sig, varit vägledande och stärkande, de har sett om man har behövt extra hjälp. De kommentarer som andas en lite annan uppfattning från mammorna är t.ex. båda gruppledarna har varit helt fantastiskt snälla och urbra på alla sätt, lite traditionella när det t.ex. gäller papparollen, lite virrigt ibland, missar och struligt att skicka sms - inget negativt. Ett stort antal (13) av mammorna har under tiden de var med i gruppverksamheten även fått annat stöd eller andra insatser via gruppledarna. Fyra mammor svarar att de inte har fått några andra insatser via gruppledarna. 13

14 Insats via gruppledarna Antal N=13 Spädbarnsmassage 13 Samtalsstöd fambeh 6 Parsamtal fambeh 1 Middagsgrupp 1 Marte Meo 1 Hembesök 1 Totalt antal insatser 23 De vanligaste insatserna via gruppledarna var spädbarnsmassagen följt av några mammor som fått samtalsstöd vida familjebehandlare. Mammornas allmänna hälsotillstånd, psykiskt och fysiskt redovisas nedan. Allmänt hälsotillstånd Psykiskt och fysiskt Antal Bas N=16 Antal Uppf N=16 Mycket gott 3 5 Gott 8 6 Någorlunda 4 5 Dåligt 0 0 Mycket dåligt 1 0 Skillnaderna i mammorna allmänna hälsotillstånd är begränsade men vid uppföljningen är det några fler mammor som mår mycket gott och ingen som mår mycket dåligt. Hur mammorna välbefinnande varit den senaste veckan i samband med gruppstart respektive uppföljning redovisas i tabellen nedan. En läsanvisning är att när det gäller första påståendet Jag har känt mig ledsen och nere upplevde ingen mamma nedstämdhet hela tiden varken vid gruppstart eller vid uppföljning (0/0) och att tre mammor inte svarade på frågan när gruppen började (3/0). Välbefinnande den senaste veckan N=17 Bas/Uppf Hela tiden Bas/Uppf Ofta Bas/Uppf Ibland Bas/Uppf Aldrig Bas/Uppf Ej svarat Jag har känt mig ledsen och nere 0/0 4/5 10/10 0/2 3/0 Jag har känt mig lugn och avspänd 0/2 6/3 9/9 0/3 2/0 14

15 Jag har känt mig energisk, aktiv och 1/4 6/3 4/7 3/3 3/0 företagssam När jag har vaknat upp har jag känt 2/1 0/1 6/8 6/7 3/0 mig pigg och utvilad Jag har känt mig lycklig eller nöjd 2/4 3/1 8/9 2/3 2/0 och belåten med mitt personliga liv Jag har känt mig tillfreds med min 2/5 5/1 5/6 3/5 2/0 livssituation Jag lever det slags liv jag vill leva 2/4 3/10 7/2 3/0 2/1 Jag har varit pigg på att ta itu med 2/3 3/6 7/5 2/3 3/0 dagens arbete och fatta nya beslut Jag har känt att jag kan klara av 2/1 4/7 8/7 1/2 2/0 allvarliga problem eller förändringar i mitt liv Jag har känt att livet är fullt av intressanta saker 1/3 4/2 9/11 1/1 2/0 När det gäller välbefinnandet kan positivt resultat skönjas när det gäller påståendet Jag lever det slags liv jag vill leva där två mammor i basformuläret svarade att det stämde hela tiden och tre tyckte att det stämde ofta. Vid uppföljningen hade den gruppen ökat till 14 mammor varav fyra instämde i att de kände det hela tiden och tio att det gjorde det ofta. Det finns liknande förändringar men för färre mammor när det gäller Jag har varit pigg på att ta itu med dagens arbete och fatta nya beslut och Jag har känt att jag kan klara av allvarliga problem eller förändringar i mitt liv. En tolkning här är att de nu är etablerade i sin mammaroll och barnet är en naturlig del av livet. Huruvida mammorna besvärades av ensamhet vid gruppstart och uppföljning redovisas i tabellen nedan. Besväras av ensamhet Bas N=15 Uppf N=17 Dagligen 4 4 Flera gånger i veckan 3 1 Någon gång i veckan 5 6 Någon eller några ggr i 3 4 månaden Mer sällan 0 2 Skillnaderna mellan bas och uppföljning för mammorna när det handlar om att besväras av ensamhet är inte så stora men det är ändå tydligt att en mindre andel (65 % jmf med 80 %) upplever inte ensamhet varje vecka. När det handlar om mammorna hade någon eller några personer som kunde ge dem stöd vid problem och kriser svarade de så här: Har stöd vid problem och kriser Bas N=14 Uppf N=17 15

16 Ja, alltid 6 7 Ja, för det mesta 6 6 Nej, för det mesta inte 1 4 Nej, aldrig 1 0 Stödet vid problem och kriser hade vid uppföljningen minskat för mammorna. Då en större andel mammor uppgav att de för det mesta inte eller aldrig hade någon eller några personer som kunde hjälpa. Det är svårt att tolka vad detta beror på. Så här ofta träffade mammorna personligen anhöriga och nära vänner: Träffar anhöriga och nära vänner Bas N=16 Uppf N=17 Dagligen 3 7 Flera gånger i veckan 5 1 Någon gång i veckan 5 5 Någon eller några gånger i månaden 2 3 Mer sällan 1 1 Enligt uppföljningen träffar mammorna anhöriga och nära vänner mer sällan jämfört med när de började i gruppen. En förklaring kan vara att flera mammor har börjat arbeta. Mammornas telefonkontakt med anhöriga och nära vänner fördelar sig enligt följande: Telefonkontakt med anhöriga och nära vänner Bas N=16 Uppf N=17 Dagligen 7 7 Flera gånger i veckan 3 6 Någon gång i veckan 5 2 Någon eller några gånger i månaden 1 2 Mer sällan 0 0 Även mammornas telefonkontakt med anhöriga och nära vänner har andelsmässigt minskat något i uppföljning. Kanske det även här handlar om att mammorna har börjat arbeta och har mindre tid för sin omgivning? Det visade sig i uppföljningen att en mamma upplevde att det inte fanns någon förutom hon själv som betydde mycket för barnet. Uppgiften saknas för en mamma i basformuläret. Många av mammorna har angett flera olika personer som betydelsefulla för barnet men nedan visas vilken person som först nämns. Tilläggas skall att en tolkning har gjorts utifrån de formulär där det står sambo vilket har uttytts som att det är barnets pappa. Person som betyder mkt för barnet förutom mamman Bas N=16 Uppf N=16 Pappa 13 9 Mormor 2 6 Morfar

17 Farmor 1 0 Moster 0 1 Den mamma som inte kunde se att det fanns någon som betydde mycket för barnet mer än hon själv i uppföljningen är ensamstående och förklarade att barnet träffar bara pappa ibland. I uppföljningen blir det tydligt att det inte är självklart att det är pappan som är den första person som mamman uppger som betydelsefull för barnet. En tolkning är att det kan vara mammor som redan när gruppen startade hade tappat kontakten med pappan eller att något har hänt i relationen på vägen samt att två mammor blivit ensamstående. Alla mammor utom en hade någon pågående kontakt med andra vårdgivare. Mammorna kunde ha flera pågående kontakter med olika vårdgivare varför antalet är fler än de 16 respektive 17 mammor som har svarat på frågan. Eftersom svarsalternativen har finjusterats så finns det de som svarat att de har en kontakt med socialtjänsten och de som har fått frågan mer specificerad. Pågående kontakt med Bas N=17 Uppf N=16 Mödrahälsovård (MVC) 3 0 Barnhälsovård (BVC) Vårdcentral 0 3 BUP (barnpsykiatri) 1 0 Vuxenpsykiatri 12 2 Socialtjänst ospec 2 0 Försörjningsstöd 2 1 Familjerätt 3 1 Barngrupp utredning 1 1 Annat 1 6 Totalt antal kontakter alla Totalt antal kontakter/mamma 2,35 1,87 Annat i basformuläret handlar om amningshjälp och vid uppföljningen handlar det om två mammor som hade kontakt med Katrinahuset d.v.s. vuxenpsykiatrin, en hade kontakt med familjebehandlare, en med allergimottaning för barnet och två hade läkarkontakter privat och via arbetet. Mammornas kontakter med andra vårdgivare har minskat vid uppföljningen. Framför allt har mammornas pågående vårdkontakter med socialtjänst och vuxenpsykiatri minskat vilket kan ses om ett positivt resultat. När uppföljningsintervjun avslutades fick alla mammor frågan om metodutvecklaren hade glömt att fråga något eller om det var något som de ville kommentera eller lägga till. Sex mammor tog tillfället i akt och framförde: - Tycker det var jättebra att få vara där. Utan gruppen skulle jag t.ex. inte ha kommit i väg till öppna förskolan och haft kontakt med andra mammor och barn 17

18 - Förra gången jag svarade på frågor var jag negativ och kritisk. Fattade inte storheten med att få gå i grupp. - Till jättestor hjälp att få komma utanför dörren och träffa andra som har det lite tufft - Gruppen bra, den har varit himla bra. Hoppas att fler får tillfälle att komma få komma dit. De var bra på att få en att känna sig välkommen och det är viktigt. - Det har varit väldigt fokus på samtal man kommer inte så långt med det om man är ensamstående. Det hade varit bra om man hade involverat papporna mer - lite skevt - Det har varit så himla bra. Hoppas att det fortsätter. Opretentiöst. Ett avbrott i vardagen och en hjälp. Alla mammor utom en har bara positiva kommentarer att komma med medan en mamma som var ensamstående hade önskat att papporna var mer involverade och har kommenterat att man inte alltid kommer så långt med bara samtal. Positiva effekter och erfarenheter En av de två uppsatser som skrevs inom ramen för projektet av studenter från Socialhögskolan var en kvalitativ studie där mammornas egna erfarenheter av gruppen var i fokus. Flera av mammorna upplever att kommunikationen med barnet har förbättrats och att de har fått bättre kontakt och förståelse för sitt barn (Nordfeldt & Sinnerstad 2010). Mammorna beskriver också att de genom gruppledarna har lärt sig att bekräfta barnet i dess känslor och givits verktyg att hantera konkreta situationer med som kan uppkomma tillsammans med barnet. De framhåller också hur viktigt det har varit att gruppledarna uppmärksammar hur de samspelar med barnet och visar dem att de är viktiga för sitt barn (ibid). Studenternas slutsats är att en följd av att mödrarna ges positiv bekräftelse och får konkreta råd är att de stärks i föräldrarollen och blir tryggare som föräldrar vilket i sin tur kan gynna barnet. En annan aspekt som kommit fram i intervjuerna med mammorna är, som studenterna framhåller, att genom gruppen har mammorna vidgat sitt sociala nätverk och givits möjlighet till kortare andrum då gruppledarna har tagit hand om barnen. Även dessa resultat överensstämmer med forskning som visar på att deltagande i gruppinterventioner kan påverka nämnda omständigheter i positiv mening. Ett annat resultat som framhålls i uppsatsen är mammornas omtanke om varandra vilken kan ha bidragit till bildandet av en informell grupp, som ses utanför verksamheten. Flera av mammorna är övertygade om att gruppen kommer att finnas kvar och kanske kommer den informella gruppen i sig framöver fylla liknande funktion som gruppverksamheten gjort (ibid). Detta är ett resultat som går igen i uppföljningsintervjuerna där tio mammor på olika sätt berättar om att de haft kontakt även utanför gruppen och att en del fortfarande har det. De 16 mammor som efter kursen i spädbarnsmassage har fick möjlighet att svara på en utvärdering som projektledaren fick ta del av i samband med utbildningen svarade 13 mammor på. Mammorna gav exempel på att de hade lärt sig tyda vad babyn gillar och inte gillar, lyssna in babyn vilja och humör och anpassa massagen efter det, att det går att lugna babyn bara genom beröring och respons på beröring och hur viktigt det är. Det de tyckte var bäst med kursen var massagerörelserna och samspelet med barnet, vara fysiskt nära sitt barn och träffa andra mammor, att instruktören visade så att det var lätt att förstå, en medvetenhet 18

19 om hur viktigt det är med beröring och att ha någonstans att gå till varje vecka och lära sig massera sitt barn. Hinder/problem i projektet och hur de har lösts Det som både gruppledare och mammor har upplevt som ett problem är de lokalbyten som varit under projekttiden. Den lokal som först användes och som i princip ingen ville lämna var dock inte så självklar från början då den låg relativt avsides på Södermalm. Lokalfrågan var ett övergående problem i en tillfällig lokal under våren 2010 i samband med att en lokal sades upp och innan enheten fick tillgång till den nya, befintliga lokalen. När projektet var nytt hade den gamla mamma-barngruppen som Maria-Gamla stan och Katarina-Sofia tidigare hade drivit i samverkan varit vilande våren Det var därför svårt att komma igång med rekryteringen. Samverkande parter som barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler och vuxenpsykiatrin kände inledningsvis inte till, trots information, att nu var det ett projekt och ny gruppverksamhet. Detta blev som tidigare nämnts också tydligt i den uppsats som fokuserade på frågan och återigen uppmärksammat enheten på behovet av kontinuerlig information och att informationen når rätt personal. Det är viktigt att enheten är tydlig i sin kontakt med samarbets- och samverkanspartners att gruppverksamheten finns och för vilka och att broschyren når ut. Eventuellt viktiga lärdomar? Målgruppens barn har varierande ålder. I projektet har det mer och mer utkristalliserat sig att det handlar om spädbarn upp till 18 månader vilket ofta också har sammanfallit med att barnen har börjat på förskola. När det under en tid var två grupper i gång parallellt var det relativt lätt att ha en grupp för spädbarn som ännu inte börja krypa och gå och en grupp för de barn som själva så att säga kunde förflytta sig. När vi inför implementeringen av gruppverksamheten beslutade att ha en grupp igång har det varit svårt med att mixa alla åldrar. Det har därför föranlett tankar och funderingar på hur gruppverksamheten bäst kan planeras. En av de två uppsatser som skrevs inom projektet våren 2010 refererar till en metastudie som visar att antalet sammankomster är av betydelse för hur effektiv en intervention blir. Fem sammankomster ger samma goda resultat som fem till sexton. Då insatsen överstiger sexton träffar minskar effektiviteten (Nordfeldt & Sinnerstad 2010). Studenterna reflekterar över att sätta en gräns för hur lång tid en mamma kan gå i gruppen skulle kunna leda till att fler mödrar får möjlighet att delta i verksamheten (ibid). Den reflektionen delar vi och genom att ha en tidsbegränsning blir det lättare att mixa lämpliga spädbarnsåldrar samt att vi vid eventuell kö kan ha en väntelista och ungefärligt svara såväl barngruppens utredare eller BVC om när det kan finnas en plats ledig. Den kvalitativa uppsats som fokuserade på Preventionsenhetens erfarenheter av projektet (Beltzikoff & Wallin 2010) tar t.ex. upp om det är rätt målgrupp som projektet har vänt sig till. Definition i ansökan betyder det att man har brister i sin psykiska hälsa. Huruvida detta alltid stämmer överens med vilka mammor som deltar i gruppen är ett ständigt dilemma enligt studenterna. Frågan om man har hittat och om man hittar rätt mammor återkommer flera gånger i intervjusvaren. I intervjuerna kommer det fram att inte enbart psykisk ohälsa, eller 19

20 nedstämdhet i sig är ett självklart kriterium för att delta i gruppen. Flera av de intervjuade pekar på faktorer som isolering, tunt nätverk, mammor som är ensamstående eller mammor som lider av dålig självkänsla. En av informanterna tar upp att det verkar ha skett en förändring gällande målgruppen för föräldraverksamheter inom socialtjänsten om man ser tillbaka ur ett historiskt perspektiv då det tidigare handlade mer om isolerade mammor och idag handlar mer om psykiskt sköra mammor (ibid). När det gäller de olika teman som enligt broschyren brukar komma upp tyder inte gruppledarnas svar på att de arbetar så mycket efter olika teman. Ibland kan det uppstå funderingar kring vissa praktiska saker och då kan man tala om det vid ett visst tillfälle. Några gånger per termin konstaterar studenterna att man däremot kan ha bjudit in någon med en viss expertis, men det är inget som är utstakat i förväg. En informant vill särskilt understyrka att det inte sker någon behandling i gruppverksamheten och att detta är något som tydligt beskrivs för samtliga deltagare i gruppen redan i initialskedet. Informanten förklarar det med att mammornas psykiska mående sköts av psykiatrin och i gruppverksamheten är barnrelationen i fokus (Beltzikoff & Wallin 2010). Uppsatsen tar upp forskning som på olika sätt är intressant och relevant för projektet. T.ex. teorin om empowerment som handlar om att som professionell ställa sin kunskap till förfogande och att lägga fokus på klientens resurser. Det är något som studenterna tycker verka genomsyra gruppverksamheten då informanterna beskriver träffarna som samtal mellan klienter och professionella där ingen utstakad dagordning finns, men där gruppledarna besitter kunskap som mammorna kan använda sig av i den utsträckning de vill, samt att man fokuserar på det som fungerar i till exempel samspelet mellan mamma och barn (Beltzikoff & Wallin 2010). Projektets fortlevnad Integrering i ordinarie verksamhet När gruppverksamheten avslutades i samband med midsommar 2010 var det några mammor som skulle fortsätta att delta i gruppverksamheten även hösten En mamma-barngrupp är således integrerad i ordinarie verksamhet men nu med en ny gruppledare. Gruppen leds numera av två familjepedagoger. En av ledarna är den familjepedagog som tillsammans med projektledaren ledde en av de två grupper som var igång parallellt under projekttiden. Verksamheten bedrivs i enhetens nya lokaler i anslutning till Preventionsenheten. Utvecklingsarbetet fortgår och deltagare har fyllts på successivt så vid dags dato är det fem mammor och barn som går i gruppen. Två av dem har så pass stora barn att de kommer att fasas ut vid årsskiftet medan tre relativt nya mammor har mindre barn och de kan komma att gå kvar efter nyåret Det finns flera gravida kvinnor som kan vara aktuella för att börja i gruppen när barnen är födda Ett nytt, något förkortat basformulär har tagits fram av metodutvecklaren och familjepedagogerna för att användas löpande vid inskrivning i gruppen. Uppföljningsformulär för att använda vid avslut kommer också att tas fram, anpassat efter det nya basformuläret. 20

21 Tanken är nu att familjepedagogerna själva följer upp deltagarna i samband vid avslut. Om en mamma uttrycker önskemål om att gå längre än en termin i gruppen kan det också var aktuellt med en uppföljning för att stämma av och ha som underlag till beslut. I samband med att broschyren revideras för 2011 blir det också tydligt att det finns möjlighet att vara med i gruppverksamheten fram till att barnet är ca ett år. I samband med att en mamma avslutar sitt deltagande i gruppen kommer gruppledarna be om ett samtycke för att kunna följa upp deltagarna på längre sikt. Hur och när detta kommer att ske är dock i dagsläget ej klart. En stor del av strukturen finns kvar t.ex. med de olika teman som kan komma att tas upp. De teman som det handlar om är: - vardagliga rutiner som sömn, mat och goda stunder - praktiska saker som barnomsorg, ekonomi och familjerätt då gruppledarna bjuder in en representant från respektive område - föräldraroll och relationer - spädbarns psykiska och sociala utveckling - känslor inför föräldraskapet - andra viktiga teman som gruppen har behov av att diskutera. Utöver att delta i gruppverksamheten kommer mammorna också kunna erbjudas enskilda samtal, utvecklingsstödjande samspel enligt Marte Meo och på sikt spädbarnsmassage. Övriga reflektioner Samarbetet med Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen och Centrum för gruppstöd för att utveckla den kontinuerliga uppföljningen har inte gått att genomföra som planerat. Anledningen är att målgruppen ej var rätt samt att det i gruppstödet är barnen som följs upp och i vårt fall är barnen för små för att svara för sig själva. Gruppledarna har presenterat projektet på ett seminarium Profet i sin egen stad hos Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen i oktober I samband med tredje projektåret togs beslut om att inrätta såväl en styrgrupp som en referensgrupp. I styrgruppen ingick cheferna för Preventionsenheten och Enheten för barn och ungdom samt projektledaren. I referensgruppen ingick personal från Preventionsenheten, barnavårdscentral, barnmorskemottagning, vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin. I och med att många samarbetspartners är involverade på olika sätt ville vi gärna ta till vara på allas erfarenheter och krafter i samband med implementering av verksamheten. Idag arbetar förvaltningen med resultatbaserad styrning (RBS) med fokus på brukaren, resultat på kort och lång sikt och ett nytt sätt att skriva verksamhetsplaner med RBS som grund. När projektet inleddes så fanns ambitionen att ha en för- och eftermätning på de mammor som deltog i verksamheten men med den kunskap och styrning som vi har idag hade såväl projektplan som mål och resultat haft ett annat upplägg. Slutrapporten måste förstås anpassas till de förhållanden som rådde inledningsvis men i RBS-anda fokuserar rapporten framförallt på resultat. 21