KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-12-11"

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende Tid , kl Plats A-salen, kommunhuset Mårten Västerdal kanslisekreterare Ledamöter Bo Frank (M) Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Ersättare René Jaramillo (KD) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Malin Adell Kind (C) Ulf Hedin (M) Stefan Bergström (FP) Tony Lundstedt (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Tjänstemän Kommunchefen Kanslichefen 1 (22)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Förteckning över ommunstyrelsens arbetsutskotts ärenden 1 Justering 2 Information från ledamöter och ersättare i arbetsutskottet samt från kommunledningsförvaltningen 3 Redovisning av verksamheten i Macken 4 Granskningsyttrande över detaljplan för Skärpiplärkan 1, Sandsbro, Växjö kommun 5 Samrådsyttrande över detaljplan för Växjö 10:54, Regementsstaden i Växjö m.fl., Växjö kommun 6 Yttrande över förslag till planprogram Gårdsby-Tofta 7 Yttrande över förstudie om nationellt skogsprogram för Sverige 8 Yttrande över kommunens revisorers granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor 9 Medlemskap och bidrag till föreningen Tunga fordon 10 Skrivelse om fria bussresor för pensionärer i Växjö kommun 11 Inrättande av miljöberedning 12 Fördelning av arbetsmiljöansvar till kommunchefen 13 Skrivelse om framtidens boende i Växjö kommun 14 Motion om att korta kön til budget- och skuldrådgivningen - Carin Högstedt (V), Lars Edqvist (MP) och Åsa Karlsson Björkmarker (S) 15 Antagande av detaljplan för Drevs-Rödje 1:5, Braås, Växjö kommun 16 Inrättande av kommunal bostadsförmedling 17 Värdeöverföring från kommunala bostadsbolag 18 Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll 19 Övrigt 2 (22)

3 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Justering 3 (21)

4 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Information från ledamöter och ersättare i arbetsutskottet samt från kommunledningsförvaltningen 4 (21)

5 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av verksamheten i Macken Dnr KS/2013:393 5 (21)

6 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Granskningsyttrande över detaljplan för Skärpiplärkan 1, Sandsbro, Växjö kommun Dnr KS/2013:172 Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet tillstyrker detaljplanen och lämnar nedanstående synpunkter som sitt yttrande över detaljplan för Skärpiplärkan 1 i Sandsbro, Växjö kommun. I sitt samrådsyttrande påpekade kommunstyrelsen att struktur och karaktär på det befintliga grönstråket skulle bevaras. I det reviderade planförslaget ingår inte längre grönstråket i det område som får bebyggas. Kommunstyrelsen har därmed inga ytterligare synpunkter att anföra mot detaljplaneförslaget. Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en granskningshandling till detaljplan för Skärpiplärkan 1. Avsikten med planen är att riva den befintliga byggnaden på fastigheten och möjliggöra uppförandet av byggnader som ska innehålla bostäder och handel. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 4 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att det aktuella området är angett som Stadsbebyggelse, förtätning i översiktsplan för staden. Detaljplanen överensstämmer väl med översiktsplanens intentioner. 6 (21)

7 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Samrådsyttrande över detaljplan för Växjö 10:54, Regementsstaden i Växjö m.fl., Växjö kommun Dnr KS/2013:817 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen lämnar nedanstående synpunkter som yttrande på samrådsförslag detaljplan Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden, Växjö. Detaljplanen är i linje med översiktsplanen, del Växjö stad och bygger på planprogram Bäckaslöv som antogs av byggnadsnämnden Förutom att lösa den utökade byggrätten har detaljplanen fokuserat på att förbättra förutsättningarna för gångoch cykeltrafiken söderut mot Bäckaslöv. Detta medför intrång på ett antal fastigheter vilka måste lösas för ett genom-förande av planen. Tabellen med fastigheträttsliga frågor innehåller bara arealer och kan med fördel kompletteras med karta. Om bron över kust-till-kustbanan ska ligga på kvartersmark bör det illustreras att det ska bildas ett servitut och komplettera texten angående detta. Bron har i detaljplan en detaljerad illustration med fri höjd redovisad, denna kan med fördel kompletteras genom att rita in 3d-utrymme för allmän platsmark för bron. Allmän plats redovisar bättre ansvaret, rättigheter och skyldigheter som följer med området samt att det även finns bättre lagreglerat vad gäller lösenrätt/-skyldighet och ersättningsregler för detta. Ingen av ledningarna är beaktade att skyddas. Det finns ett u-område där inga ledningar finns i dagsläget. Är det tänkt att ledningarna i närheten ska flyttas till detta? Det bör specificeras att fastighetsägarna får bekosta eventuell flytt av ledningarna. Servitutet för gång och cykel som finns på Honnörsgatan bör egentligen läggas ut som allmän platsmark, för att kunna reglera ansvar o skyldigheter. Detaljplanekartan bör göras tydligare så att man ser vilket planområde det gäller vid första anblicken. Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har skickat detaljplan för Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden, Växjö på remiss till kommunstyrelsen. Syftet med planen är att pröva en utökad byggrätt för hotell och eller kontor på våningar inom Växjö 10:54. Det är Norrporten som fastighetsägare som initierat planläggningen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 11 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 7 (21)

8 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande över förslag till planprogram Gårdsby-Tofta Dnr KS/2013:771 Förslag till beslut lämnas på sammanträdet Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har översänt planprogram för Gårdsby-Tofta till kommunstyrelsen för synpunkter. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 20 november redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att ett större område av Gårdsby-Tofta är utpekat för stadsbebyggelse i översiktsplanen för Växjö stad. För att få en överblick av området behövs ett planprogram som i ett övergripande perspektiv redovisar hur man kan ordna bostadsområden, bilvägar, cykelvägar, kollektivtrafik, mötesplatser, naturområden, omsorg, och servicefunktioner i de aktuella områdena. Därefter kan mindre områden studeras mer ingående i kommande detaljplaneprocesser. 8 (21)

9 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande över förstudie om nationellt skogsprogram för Sverige Dnr KS/2013:796 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande som svar på remissen: Kommunen ser det som angeläget att bredda synen på skogens roll i samhället. Därför är det bra att ett nationellt skogsprogram tas fram som belyser en samlad långsiktig strategi för skogens nyttjande. Det är viktigt att koppla ihop det nationella planet med de regionalallokala nivån. Ett framgångsrikt genomförande kräver även ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter utanför myndigheterna. Kommunen ser även positivt på satsningen Skogsriket med de fyra fokusområdena: hållbart brukande, förädling och innovation, upplevelser och rekreation samt Sverige i världen. Bakgrund Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som ska belysa lämpligheten för att Sverige ska ta fram ett nationellt skogsprogram (Meddelande ). Förstudien ska omfatta en jämförande studie av andra länders arbete med nationella skogsprogram som belyser framgångsfaktorer och problem. Växjö Kommunen har getts tillfälle att yttra sig över förstudien till Landsbygdsdepartementet. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 6 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 9 (21)

10 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande över kommunens revisorers granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor Dnr KS/2013:760 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen lämnar följande svar till kommunens revisorer: Revisorernas rekommendation: Integrationsrådets roll och vilka resultat som ska efterfrågas behöver diskuteras och eventuellt förtydligas av kommunstyrelsen. Integrationsrådets roll, uppdrag och styrning beskrivs i kommunstyrelsens beslut 388/2011. Integrationsrådet uppgift är att främja koncernsamordning i integrationsfrågan för att effektivisera Växjö kommuns integrationsarbete och att bidra till att förverkliga intentionerna i styrande dokument, ta fram förslag till insatser och förankra dessa i nämnder och styrelsers internbudgetar. Resultat som efterfrågas ges i uppdrag via kommunfullmäktiges budget och följs upp genom årsrapporter och målområdesrapporter. Integrationsrådet ska rapportera till kommunstyreslen vilket sker genom att protokoll från integrationsrådets möten skickas till kommunstyrelsen samt genom rapportering till kommunstyrelsen från kommunstyrelseledamöter med särskilt ansvar för integrationsfrågor. Kommunstyrelsen har beslutat att inrätta en integrationsberedning för att formalisera ansvaret för integrationsfrågor. Beredningen har till uppgift att vara kommunstyrelsens kontaktyta och bollplank i integrationsfrågor för såväl tjänstemän som medborgare, och att bevaka och driva frågor som rör integration Kommunstyrelsens kommer att under 2014 vidta åtgärder för att ytterligare stärka och förtydliga integrationsrådets roll, uppdrag, styrning och resultatredovisning. Revisorernas rekommendation: Revisorerna uppmärksammar även vikten av att kommunstyrelsen följer upp efterlevnaden av givna ägardirektiv avseende de i rapporten upptagna frågorna kring bostadsförsörjningen. 10 (21)

11 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen kommer under 2014 att följa upp efterlevnaden av ägardirektiven avseende bostadsförsörjningen. Bakgrund Kommunens revisorer har begärt kommunstyrelsens yttrande över de synpunkter som man framfört i granskningen av kommunens flyktingmottagande och integrationsfrågor. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 9 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 11 (21)

12 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Medlemskap och bidrag till föreningen Tunga fordon Dnr KS/2013:847 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen beslutar att Växjö kommun går in som medlem i föreningen Tunga fordon. 2. Kommunstyrelsen beviljar verksamhetsbidrag om kr till föreningen Tunga fordon från 1 december 2013 till 30 november 2014 i enlighet med samarbetsavtal daterat 11 december Bakgrund Kommunens intresse i föreningen Tunga fordon består i medlemsföretagens fortsatta varande och utveckling, vilket föreningen bidrar till genom sina aktiviteter. Beslutsunderlag Kommunchefen har lämnat förslag till samarbetsavtal med föreningen Tunga fordon daterat 11 december (21)

13 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Skrivelse om fria bussresor för pensionärer i Växjö kommun Dnr KS/2013:825 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med att en viss självkostnad för kollektivtrafik är bättre ur rättvisesynpunkt och en förutsättning för god hushållning. Bakgrund Pensionärsorganisationerna i det kommunala pensionärsrådet KPR har i en skrivelse till kommunstyrelsen föreslagit att Växjö kommun ska införa gratis bussresor för pensionärer under dagtid. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 9 december redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att kommunfullmäktige vid ett flertal tillfällen har behandlat och avslagit förslag på att införa gratis bussresor för äldre med motiveringen att en viss självkostnad för kollektivtrafik är bättre ur rättvisesynpunkt och en förutsättning för god hushållning. 13 (21)

14 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Inrättande av miljöberedning Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen beslutar att inrätta en miljöberedning för att formalisera ansvaret för miljöfrågor. 2. Kommunstyrelsen noterar att förslag på instruktioner för miljöberedningen ska tas fram och godkännas av kommunstyrelsen. 3. Kommunstyrelsen utser Anna Tenje (M) och Åsa Karlsson Björkmarker (S) att ingå i beredningen. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 73/2013 utsett ansvariga politiker för särskilda sakfrågor med uppgiften att bevaka respektive ämnesområde och fungera som kontaktperson gentemot tjänstemän och allmänhet. På motsvarande sätt har kommunchefen utsett ansvariga tjänstemän. Kommunstyrelsen har i 397/2013 beslutat att formalisera ansvaret för integrationsfrågor genom att inrätta en integrationsberedning. 14 (21)

15 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Fördelning av arbetsmiljöansvar till kommunchefen Dnr KS/2011:860 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner fördelningen av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommunchefen i enlighet med skrivelsen Arbetsmiljöuppgifter för förvaltningschef daterad 28 maj Bakgrund Kommunfullmäktige har i 73/2012 beslutat om fördelning av arbetsmiljöuppgifter till nämnderna. Nämnderna har i sin tur möjlighet att vidarefördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschefer. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 9 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att kommunstyrelsens ordförande har godkänt delegering av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommunchefen genom skrivelse daterad 28 maj För att delegeringen ska vara helt giltig bör den dock godkännas av kommunstyrelsen. 15 (21)

16 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Skrivelse om framtidens boende i Växjö kommun Dnr KS/2013:830 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen tillsätter en utvecklingsgrupp för att arbeta för framtidens boende för äldre i Växjö kommun. 2. Kommunstyrelsen ger utvecklingsgruppen i uppdrag att ta fram en långsiktig plan för Hovslund som särskilt boende och seniorboende. 3. Kommunstyrelsen beslutar att behålla Hovslund i kommunal ägo. Bakgrund Catharina Winberg (M) har i en skrivelse till kommunstyrelsen lämnat förslag rörande framtiden för äldreboendet Hovslund. 16 (21)

17 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Motion om att korta kön til budget- och skuldrådgivningen - Carin Högstedt (V), Lars Edqvist (MP) och Åsa Karlsson Björkmarker (S) Dnr KS/2013:700 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår motionen. Bakgrund Carin Högstedt (V), Lars Edqvist (MP) och Åsa Karlsson Björkmarker (S) har i en motion föreslagit fullmäktige om att besluta om att sätta målet max en månads väntetid till kommunens budget- och skuldrådgivning samt att uppdra åt nämnden för arbete och välfärd att vidta åtgärder så att målet är uppfyllt senast vid utgången av Beslutsunderlag Nämnden har i 184/2013 avstyrkt motionen med motiveringen att nämndens verksamhet ska bedrivas inom tilldelad budgetram. Kommunchefen har i en skrivelse den 9 december redogjort för ärendet. 17 (21)

18 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Antagande av detaljplan för Drevs-Rödje 1:5, Braås, Växjö kommun Dnr KS/2012:267 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar detaljplan för Drevs-Rödje 1:5, Braås, Växjö kommun. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 11/2007 uppdragit till byggnadsnämnden att pröva detaljplaneläggning för bostäder vid sjön Örken i Braås. Byggnadsnämnden har i 130/2013 godkänt detaljplanen för Drevs-Rödje 1:5 och överlämnat planen till kommunfullmäktige för antagande. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 9 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att Planens syfte är att möjliggöra ny bostadsbebyggelse i ett attraktivt sjönära läge för att på så sätt locka fler invånare till Braås. Detta är viktigt för industriutveckling, skola och annan service som är i behov av att ha ett bra befolkningsunderlag i framtiden. Planområdet ligger inom strandskyddat område och som särskilt skäl för att upphäva strandskyddet åberopas begreppet landsortsutveckling i strandnära lägen. 18 (21)

19 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Inrättande av kommunal bostadsförmedling Dnr KS/2013:736 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en kommunal bostads-förmedling med förmedling av lägenheter i turordning efter kötid enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 2. Kommunfullmäktige beslutar att de kommunala bostadsbolagens marknadsplats Boplats Växjö med tillhörande Bobutik utgör Växjö kommuns kommunala bostadsförmedling. 3. Kommunfullmäktige beslutar att ett begränsat antal lägenheter får förmedlas enligt förturssystem enligt 8 i ovan nämnda lag. 4. Kommunfullmäktige beslutar att bostadskön avgiftsbeläggs med en årlig avgift, som årligen ska omprövas och fastställas av kommunfullmäktige, om 100 kronor från det år sökanden fyller 20 år. 5. Kommunfullmäktige beslutar att 2014 års avgift tas ut vid halvårsskiftet. 6. Kommunfullmäktige beslutar att studentbostadskön undantas köavgift. 7. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att årligen informera om bostadsförmedlingens verksamhet. Bakgrund Kommunfullmäktige har den i 30/2013 beslutat om förändringar i bostadskön innebärande bland annat införandet av en årlig avgift för att stå i kön. För att kunna införa en sådan avgift måste kommunfullmäktige formellt besluta om att inrätta en kommunal bostadsförmedling. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 18 november redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att det enligt Boverkets analys av bostadsmarknaden 2012 fanns tio kommunala bostadsförmedlingar i Sverige. I merparten av landets kommuners allmännyttiga bostadsföretag sköts bostadskön i egen regi och i en tredjedel sköts bostadskön via en webbplats, likt Boplats Växjö. Inrättandet av en bostadsförmedling är i förlängingen ytterligare ett verktyg i kommunens arbete med att trygga bostadsförsörjningen. 19 (21)

20 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Värdeöverföring från kommunala bostadsbolag Dnr KS/2013:829 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunens ombud vid Växjö Kommunföretag ABs bolagsstämma våren 2014 att rösta för utdelning på totalt 34,5 mkr med hänvisning till 5.1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag. Förutsättningen är att det finns fritt eget kapital disponibelt för utdelning. Utdelningen ska användas åren för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar enligt kommunchefens skrivelse. Pengarna ska tillfalla nämnden för arbete och välfärd. 2. Kommunfullmäktige beslutar att Växjö Kommunföretag AB får i uppdrag att fördela utdelningen på 34,5 mkr på bostadsbolagen med hänvisning till 5.1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag, under förutsättning att resultaten så medger. Bakgrund Från och med den 1 januari 2011 gäller en ny lag som innebär nya villkor för kommunala bostadsbolag, den s.k. allvillagen. Lagstiftningen innebär bl.a. att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och att kommunen ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav på bolaget. Den tidigare utdelningsbegränsningen i allbolagen ersätts av en begräsning av värdeöverföringar med vissa undantag. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 11 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att den politiska majoriteten begärt underlag för att besluta om en värdeöverföring från bostadsbolagen att användas i kommunen under åren Förslaget innebär en värdeöverföring (aktieutdelning) från bostadsbolagen till VKAB på 34,5 mkr med hänvisning till 5.1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag. VKAB lämnar i sin tur aktieutdelningen vidare till kommunen. Pengarna kommer från de överskott som bostadsbolagen redovisar för 2013, prognosen före bokslutsdipositioner och skatt är 68 mkr. Beslut om eventuella värdeöverföringar görs på bolagsstämmorna våren Det är sannolikt att bostadsbolagen får låna till merparten av aktieutdelningarna men att soliditetsmålen ändå uppnås. Pengarna ska tillfalla nämnden för arbete och välfärd och användas (21)

21 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunkansliet har i en skrivelse den 12 december lämnat en redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll. 21 (22)

22 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Övrigt 22 (22)

23 Detaljplan SKÄRPIPLÄRKAN 1, SANDSBRO, Växjö kommun Granskningshandling Dnr: 2008BN Stadsbyggnadskontoret Planområde Centrum GRANSKNING t.o.m

24 2

25 Handläggare Marina S. Martinsson Samrådsredogörelse Dnr 2008BN1137 Dpl 214 Detaljplan för SKÄRPIPLÄRKAN 1, SANDSBRO, Växjö kommun Syftet med planen är att riva de befintliga byggnaderna på fastigheten Skärpiplärkan 1 och istället möjliggöra nya byggnader innehållande bostäder och handel. Detaljplaneförslaget har under tiden varit utsänt till sakägare samt statliga och kommunala förvaltningar för samråd. Under samma tid har handlingarna också funnits tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret, samt på Växjö kommuns webbsida. Ett samråds möte har hållits 3 april 2013 i Sandsbro församlingshem. Yttrande utan synpunkter Växjö Energi AB Skärpiplärkan 1 TeliaSonera Skanova Access AB BRF Munken i Växjö Växjö Energi Elnät AB Yttrande med synpunkter Länsstyrelsen Kronobergs län Citat: Detaljplanens betydelse för hållbar utveckling Planförslaget kan möjligen vara positivt bidragande ur ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv genom att nya bostäder och handel uppförs centralt i Sandsbro med närhet till både grönområden, rekreation, badplats samt goda kommunikationer till Växjö centrum. Länsstyrelsen är däremot mycket tveksam till om detaljplanen har någon positiv inverkan när det gäller miljömässig hållbarhet och God bebyggd miljö. Länsstyrelsen anser att höga bullervärdena från Sandsbrovägens trafik inte är en lämplig boendemiljö för människors hälsa och att avskärmning av buller med hjälp av 5 m höga bullerskydd inte är förenligt med en god bebyggelsemiljö. Detaljplanens koppling till översiktsplan samt tidigare planläggning Det föreslagna området finns redovisat i den gällande översiktsplanen för Växjö stad antagen 2012 och ingår i Den blandade stadsbygden - Stadsbebyggelse, förtätning, och är därmed förenligt med översiktsplanen. 3

26 Gällande detaljplaner för området är antagna 1983 och 2001 och har inte längre kvar någon genomförandetid. Planprogram enligt 5 kap 10 Plan- och bygglagen Länsstyrelsen har yttrat sig över det planprogram som då togs fram för området. I detta program föreslogs ett hus i sju våningar. Då beslut om att ta fram det nu aktuella planförslaget togs i augusti 2012 handläggs ärendet enligt den nu gällande lagstiftningen i PBL. Redovisning av detaljplanens konsekvenser Enligt PBL 4 kap. 33 p. 5 ska konsekvenserna på fastighetsnivå för organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder framgå av detaljplanens planbeskrivning. Länsstyrelsen saknar en sådan redovisning. Allmänna intressen enligt 2 kap PBL Bebyggelse Detaljplanen medger användning av kvartersmark för Bostäder och Handel och en exploateringsgrad av 40 % av fastighetsarean. Närmast Lenhovdavägen tillåts två våningar och vid Furumovägen medges tre våningar. Sammanlagt beräknas byggnaderna inrymma 26 bostadslägenheter. I det idag planlagda området för användning Park inom den nu aktuella kvartersmarken medges att marken endast får bebyggas med uthus och garage. Länsstyrelsen konstaterar att i denna del överensstämmer inte plankartan med den illustration som finns i planbeskrivningen. Enligt länsstyrelsen bör detta område inte ges någon byggrätt utan ingå som en del av det grönstråk som går i nordsydlig riktning, även om det ingår i fastigheten. Den planerade bebyggelsen omges av lokalgator på tre sidor och alldeles norr om Lenhovdavägen går den livligare trafikerade Sandsbrovägen (väg 23). Strax väster om planområdet finns en gång- och cykelbro över Sandsbrovägen. Nuvarande busshållplats norr om planområdet planeras flytta till Fyllerydsvägen hösten Länsstyrelsen ser det angeläget, särskilt ur ett barnperspektiv, att gång- och cykeltrafikanter på ett säkert sätt kan ta sig till angelägna målpunkter från planområdet. Koppling till kommunens grönstrukturprogram I kommunens grönstrukturprogram från 2006 föreslås att Tennisparken sydväst om planområdet ska rustas upp för att öka parkens attraktivitet. Länsstyrelsen ser det angeläget att det från planområdet finns en god tillgänglighet till Tennisparken och dess förlängning söderut liksom till rekreationsområdena norr om Sandsbrovägen. Buller Till planhandlingarna finns bilagd en bullerberäkning. Här framgår att ekvivalent nivå 55 dba vid fasad och uteplats respektive maximalnivå 70 dba vid uteplats ej överskrids. En förutsättning för detta resultat är dock att en 5 m och 5,5 m hög bullerskärm uppförs mot Lenhovdavägen och Sandsbrorondellen. På plankartan finns en planbestämmelse som 4

27 anger Sammanhängande bullerskydd skall anordnas. Trafikprognosen avser trafik för år 2032 på väg 23. Länsstyrelsen anser att det till detaljplanens utställning ska finnas en bullerberäkning som visar bullervärdena om en bullerskärm inte uppförs. Utifrån detta resultat bör kommunen ta ställning till om området är lämpligt för bostäder (jmf. 2 kap 2 och 5 PBL). Först därefter bör kommunen undersöka vilka möjligheter som finns att placera byggnader med bostäder så att bullerriktvärdena kan klaras på ett lämpligt sätt med hänsyn till stads- och landskapsbild (jmf. 2 kap 6 ). Eventuella planbestämmelser om bullerskydd skall relateras till 4 kap 12 och 14 för att säkerställa skydd innan bygglov kan beviljas. En anvisning i planbeskrivningen om att utformning samt bullerskydd prövas i bygglovet räcker inte. Dagvattenhantering Enligt planbeskrivningen och bestämmelse på plankartan ska dagvatten i första hand omhändertas inom kvartersmark i ett trögt system. Dagvattenhanteringen ska prövas i bygglovskedet i samråd med tekniska förvaltningen. Då det enligt plankartan inte planläggs för någon större grön yta inom planområdet bör det tydliggöras närmare i detaljplanen att tillräckliga ytor finns för infiltrationen. Krav/anspråk enligt annan lagstiftning Betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 Miljöbalken Kommunen har i sin behovsbedömning, enligt kriterierna i bilaga 4 till MKBförordningen, kommit fram till att ett genomförande av detaljplanen ger mycket liten miljöpåverkan och att en MKB inte behöver tas fram. Länsstyrelsen anser att kommunen i behovsbedömningen tydligare bör redogöra tydligare för de ev. konsekvenser bostäder intill riksväg 23 kan få samt ange att vägen är av riksintresse. Förorenade områden enligt 10 kap Miljöbalken Enligt länsstyrelsens dokumentation finns det ingen förorenad mark inom planområdet. Fornminnen enligt 2 kap Lag om kulturminnen m.m. Inga kända fornlämningar finns inom planområdet enligt fornminnesregistret (FMIS). Särskild arkeologisk utredning (KML 2 kap 11 ) erfordras inte men om fornlämningar påträffas i samband med schaktningar o d skall arbetet avbrytas omedelbart och Länsstyrelsen meddelas utan dröjsmål. Prövningsgrunder enligt 11 kap 10 PBL Riksintressen enligt 3 o 4 kap Miljöbalken Väg 23 norr om planområdet är av riksintresse för kommunikationer. Mellankommunala intressen Påverkas inte av planförslaget. Miljökvalitetsnorm enligt 5 kap Miljöbalken. Av planhandlingarna kommenteras hur gällande miljökvalitetsnormer för luft enligt 5 kap. Miljöbalken följs. 5

28 I planbeskrivningen anges att planen inte bedöms försvåra möjligheten att klara MKN och så hänvisas till Bedömning av miljöpåverkan. I bedömningen står enbart att vatten inte påverkas. Helgasjön har klassats till måttlig status med avseende på plankton. Länsstyrelsen anser att det krävs tydligare argument för varför vattenförekomster inte påverkas. Hälsa och säkerhet, risk för olyckor, översvämning och erosion. Buller är i grunden en hälsofråga och därmed överprövningsgrundande (se tidigare bulleravsnitt). Kommunen bör i det fortsatta arbetet analysera riskerna från trafik med farligt gods på väg 23 som kan beröra bebyggelse inom det aktuella planområdet. Kommentar I dagsläget finns i planområdet en större byggnad som till stor del står tom. Utemiljön är bristfällig och det saknas naturvärden. Att uppföra nya byggnader med tillhörande gröna gårdar bedöms leda till bättre bebyggd miljö. Då bullret från Sandsbrovägen är omfattande, går det inte, med nuvarande regelverk för planering av bostäder i bullerutsatta områden, att bygga bostäder på Skärpiplärkan 1 utan att anlägga bullerskydd. I planhandlingarna finns inskrivet att ny bebyggelse skall utföras så att ljudnivån från trafikbuller inom- och utomhus ej överskrider krav för gällande riktvärden. Genom att anlägga bullerskydd längs med områdets norra fastighetsgräns samt, vid behov, avskärmningar längs med den nordöstra byggnadens nordöstra fasad, ska bullerriktvärdena klaras. Avsikten är att skapa en god bebyggelse- och utemiljö med hjälp att estetiskt tilltalande bullerskydd. Exempelvis kan man bygga i tjockt, genomskinligt glas och då få utsikt mot Helgasjön. Bullerberäkningarna har också reviderats och kommer bifogas granskningshandlingarna. Konsekvenser på fastighetsnivå bifogas planhandlingarna inför granskning. Den del av fastigheten Gårdsby-Tofta 15:2, som ingick i planområdet under samrådet, tas inför granskningen bort, vilket innebär att det i planförslaget inte längre föreslås att någon del av det gränsande grönstråket får byggrätt. Det skrivs in i planhandlingarna att gröna gårdar ska finnas i anslutning till bostadsbebyggelsen. En mer grön miljö kommer bidra till att dagvattnet kan omhändertas på ett bättre sätt än idag. På plankartan finns också en största byggnadsyta bestämd (BYA). Att Sandsbrovägen (rv 23), norr om planområdet, är av riksintresse för kommunikationer skrivs in i planhandlingarna inför granskningen. En miljökonsekvensbeskrivning, togs fram i samband med att den nya Sandsbrovägen detaljplanelades (Rv 23 genom Sandsbro, 0780K-P02/15, bilaga 3). I den beskrivs bl. a. riskerna för olyckor med farligt gods. Den nya vägen bedöms ha en mycket bättre säkerhetsstandard och låg risk för olyckor. Olika åtgärder har genomförts för att hålla kvar farligt gods inom vägområdet vid en olycka, som exempelvis vallar och diken. 6

29 Regionförbundet Södra Småland Efter att ha tagit del av rubricerad handling konstaterar vi att vi inte har några synpunkter på förslaget och därmed inga erinringar mot detsamma. Vi ser mycket positivt på intentionen i planen att utveckla det aktuella området för att möjliggöra för byggnation med ett attraktivt läge. Kommentar Synpunkterna från Regionförbundet Södra Småland noteras. Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunchefen har i en skrivelse, den 7 mars 2013, yttrat sig över planförslaget. Initiativet till planändringen för att möjliggöra för ny bostadsbebyggelse på den annars tämligen tömda handelsplatsen är positivt. Enligt översiktsplanen ska förtätning ske genom att behålla struktur och karaktär hos natur- och parkmark och med fördel använda hårdgjorda ytor på annat sätt. Kommunchefen framför i skrivelsen synpunkter om vikten av tillgängligheten på gångoch cykelvägen och blickfånget mot Helgasjön från Tennisparken. Vidare finns synpunkter på hur byggnaderna ska placeras ur bland annat bullerskäl. Slutligen önskas ett förtydligande på vilket sätt som planförslaget kommer att möjliggöra handel. Kommentar Den del av den angränsande fastigheten, Gårdsby-Tofta 15:2, som ingick i planområdet under samrådet, tas inför granskningen bort från planförslaget, vilket innebär att det i planförslaget inte föreslås att någon del av det angränsande grönstråket får byggrätt. Planförslaget möjliggör handel genom att det tillåter användningen bostäder och handel i planområdet. Vinner planförslaget laga kraft, kommer det även i fortsättningen vara möjligt att bedriva handel i området. Trafikverket I planhandlingen och i tillhörande bullerberäkning visas att planområdet har ett bullerutsatt läge från framförallt väg 23. Väg 23 är av riksintresse och en betydande investering i vägen har relativt nyligen genomförts som bland annat syftade till att komma till rätta med bullerproblematiken på vägavsnittet genom Sandsbro. I bullerutredningen föreslås en 70 meter lång och upp till 5,5 meter hög bullerskärm i fastighetens tomtgräns. Detta som en förutsättning för att gällande riktlinjer för buller skall kunna uppnås inom planområdet. Av såväl ekonomiska som estetiska skäl kan en sådan skärm komma att ifrågasättas. Trafikverket vill betona att riktvärdena för trafikbuller skall följas när bebyggelse planeras och att det åligger fastighetsägarens/exploatören att bekosta de eventuella bullerskydd som krävs för att uppnå godtagbar bullermiljö på byggnadstomten. Trafikverket anser att det är av stor vikt att det i planhandlingen säkerställs att de riktlinjer som gäller för trafikbuller kan uppnås. För att säkerställa att erforderligt bullerplank verkligen kan byggas med den funktion som anges i bullerberäkningen och 7

30 som förutsätts för den byggrätt planen medger så anser Trafikverket att plankets tillåtna höjd skall anges i planhandlingen. I övrigt har Trafikverket inget att erinra mot planförslaget. Kommentar Ny bebyggelse ska utföras så att ljudnivån från trafikbullret inte överskrider kraven för gällande riktvärden. Då det kan finnas olika lösningar för att skydda den planerade bebyggelsen, kommer bullerskyddens utformning inte att regleras närmare i detaljplanen. Exploatören ska bekosta de bullerskyddande åtgärder som krävs för att bebygga området. När det gäller den estetiska utformningen är avsikten att utforma tilltalande bullerskydd i exempelvis tjockt, genomskinligt glas för att då också kunna få utsikt mot Helgasjön. Värends räddningstjänst Farligt gods Avstånden mellan bebyggelse och Sandsbrovägen (anvisad farligt gods väg) underskrider de rekommenderade avstånd som anges i RIKTSAM (150 meter till flerbostadshus). En riskanalys, enligt RIKTSAM, bör därför påvisa om risknivåerna håller sig inom acceptabla nivåer. Framkomlighet/utrymning Byggnaderna ska vara lättillgängliga för utryckningsfordon. Fordonen ska kunna framföras åtminstone 50 meter från byggnadernas entréer. En av byggnadens fasader bör vara tillgänglig för räddningstjänstens höjdfordon för att underlätta eventuella släckinsatser i tak m.m. Eventuella bommar inom området ska vara öppningsbara för räddningstjänsten m fl. Kommentar En miljökonsekvensbeskrivning, togs fram i samband med att den nya Sandsbrovägen detaljplanelades (Rv 23 genom Sandsbro, 0780K-P02/15, bilaga 3). I den beskrivs bl. a. riskerna för olyckor med farligt gods. Den nya vägen bedöms ha en mycket bättre säkerhetsstandard och låg risk för olyckor. Olika åtgärder har genomförts för att hålla kvar farligt gods inom vägområdet vid en olycka, som exempelvis vallar och diken. Räddningstjänstens synpunkter noteras inför kommande planarbete. Lantmäterimyndigheten Växjö kommun Under huvudmannaskap Även Gårdsby-Tofta 15:3 och Gårdsby-Tofta l:44 blir föremål för reglering. Under FASTIGHETSRATTSLIGA FRÅGOR Ändra texten till: Fastighetsbildning, tomtindelning Fastighetsbildning ska ske genom att områden som idag utgör allmän platsmark regleras från Växjö kommuns fastigheter Gårdsby-Tofta 15:2, Gårdsby-Tofta 15:3 och Gårdsby-Tofta 1:44 till Skärpiplärkan l. 8

31 Möjligheter finns att förändra fastighetsindelningen genom avstyckning. Detaljplaneförslaget möjliggör olika upplåtelseformer och styr inte fastighetsindelningen. Servitut och ledningsrätt Befintliga ledningar inom kvartersmark ska säkerställas i sina lägen (u-områden) med ledningsrätt eller avtalsservitut. Ledningshavare och fastighetsägare överenskommer om lydelser för respektive ledningsrätt. Fastighetskonsekvenser De delar av inom planområdet som överförs till Skärpiplärkan l från fastigheterna Gårdsby- Tofta 1:44, Gårdsby-Tofta 15:2, som idag utgörs av parkmark, samt från Gårdsby-Tofta 15:3, gatumark, medför inte någon betydande olägenhet för respektive avträdande fastighet. Dock innebär den minskade parkytan att allmänhetens tillträde dit minskas när en del omvandlas till kvartersmark. Från den ombildade fastigheten Skärpiplärkan l kan sedan ytterligare nya fastigheter bildas. Befintlig ledningsrätt 0780K -06/159.l för dagvatten kan utsträckas till att gälla inom hela dess stäckning inom fastigheten (u-området). Befintliga avtalsservitut 07-IMl-88/ och 07-IMl-88/ för vattenledning respektive spillvattenledning kan ombildas till ledningsrätter inom u-området. Kommentar Justeringar rörande fastigheten Gårdsby-Tofta 15:3 görs i planbeskrivningen under Organisatoriska och Fastighetsrättsliga frågor. Vad gäller fastigheterna Gårdsby-Tofta 15:2 och Gårdsby-Tofta 1:44, ingår de inte längre i planområdet. Tekniska nämndens arbetsutskott Tekniska nämndens arbetsutskott har följande synpunkter på aktuell detaljplan. - En bullerskärm föreslås på 5,5 meter vilket innebär att sikten i korsningarna måste studeras. - Det ska förtydligas att framtida drift och skötsel av bullerskärm åligger fastighetsägaren. - En del i västra detaljplaneområdet är idag parkmark med klippt gräsmatta som ingår i ett övergripande parkstråk. I förslaget omvandlas detta till parkeringsplatser vilket starkt kan ifrågasättas i Europas grönaste stad. I grönstrukturprogrammet som har antagits finns parkstråket med som en viktig länk i den överordnade gröna strukturen varför parkeringsplatser och byggnation bör anpassas till befintlig fastighet. - Angöring till parkering norrifrån från Lenhovdavägen är inte fullt illustrerad i idéskiss, - Detaljplanen bör kompletteras med en skiss på förändringarna i kollektivtrafiken där omdragningarna av linjerna beskrivs. - Backning från sammanhängande parkering ska ej förekomma ut mot kommunal gata. Kommentar Förslaget är att bygga bullerskydd i tjockt, genomskinligt glas och då få utsikt bl. a. mot Helgasjön. Tanken är att sikt inte ska påverkas av bullerskydden. Det förtydligas i planhandlingarna att fastighetsägaren ansvarar för anläggning och skötsel av bullerskydd. 9

32 Planförslaget har ändrats efter samrådet, bl. a. ingår den i väst angränsande parkmarken (del av Tennisparken) inte längre i planförslaget. Angöring till området görs i granskningsförslaget söderifrån, från Furumovägen. Backning från sammanhängande parkering, kommer enligt det reviderade förslaget inte förekomma. Omläggningen av kollektivtrafiken ligger inom mark utanför planområdet. Dessutom är det en fråga som inte hanteras enligt PBL. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker den föreslagna detaljplanen under förutsättning att följande synpunkter beaktas. Planbestämmelserna anger att riktvärden för trafikbuller ska innehållas. Med tanke på den begränsade bullerskärmen som föreslås mot Fyllerydsvägen bör det säkerställas att de ekvivalenta bullernivåerna understiger 55 dba vid hela den aktuella fasaden eller i varje fall utanför alla fönster och eventuella friskluftsintag. För att säkerställa att riktvärdet för maximal bullernivå på uteplatser kan klaras bör det framgå att om husen placeras som i bullerberäkningarna måste utplatserna och balkongerna för husen längs Fyllerydsvägen och Furumovägen placeras in mot gården. Bedömningen av hur planens genomförande påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten bör utvecklas. Det bör framgå till vilken recipient som eventuellt avlett dagvatten leds, vilken kemisk respektive ekologisk status recipienten har idag och vilka miljökvalitetsnormerna är. Planbeskrivningen bör kompletteras med vilka miljömål som påverkas av planens genomförande och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att underlätta möjligheten att nå dessa mål. Kommentar Enligt planhandlingarna framgår att bebyggelsen, för att få uppföras, skall utföras så att ljudnivån från buller inom- och utomhus inte överskrider kraven för de gällande riktvärdena. Planbeskrivningen kompletteras med miljömål, samt recipients ekologiska och kemisk status under Konsekvenser av planens genomförande. Gråsiskan 7 Parkeringen måste flyttas enligt min skiss, för det går att göra det. Annars kommer en massa bilar med buller stå väldigt nära min tomt och grönområdet i mellan. Mitt värde på huset blir sämre, samt en dålig utsikt ifrån tomten. Ej vackert! Samt att pizzerian försvinner, mycket dåligt för samhället i helhet. Informerar hela samhället om detta en kväll i församlingshemmet i Sandsbro. Så får ni se på annat! Det bor flera politiker i Sandsbro också! (1 bilaga finns med som skiss på området, som ett förslag till ändring). Kommentar I granskningsförslaget ingår inte längre, den i väster angränsande delen av Tennisparken, vilket också innebär att parkeringen inte anläggs på samma ställe som i samrådsförslaget. 10

33 Användningen Handel kommer att kvarstå i planområdet, vilket innebär att det inte finns något hinder i detaljplanen för att det också i framtiden kan finnas exempelvis en pizzeria på fastigheten. Trädpiplärkan 5 - Viktigt att följa intentionen i Grönstrukturplanen från Tennisparken och bibehålla den fria sikten mot Helgasjön. - För att minska skuggeffekten på vår fastighet vill vi gärna att bebyggelsehöjden regleras i detaljplanen. - Bullerplanket bör utformas för minimal påverkan på utemiljön. - Busshållplatsens placering bör behållas, i annat fall inte flyttas närmare befintlig bebyggelse eftersom den är ändhållplats. Där bussarna vanligtvis står på tomgång och vänta min/timme på sin avgångstid (buss 8) - Besöksparkering bör finnas inom detaljplanen Skärpiplärkan. Kommentar Den del av den angränsande fastigheten, Gårdsby-Tofta 15:2 (del av Tennisparken), som ingick i planområdet under samrådet, tas inför granskningen bort från planförslaget, vilket innebär att det i planförslaget inte föreslås att någon del av det angränsande grönstråket får byggrätt. Avsikten är att de bullerskydd som anläggs ska utformas estetiskt tilltalande och i genomskinligt glas för att bibehålla utsikten. Detaljplaneförslaget för Skärpiplärkan 1 berör inte placeringen av busshållplatser utanför planområdet. All parkering ska enligt planförslaget inrymmas inom den egna fastigheten. Övrigt En namnlista har inkommit, i vilken man protesterar mot att pizzerian på Skärpiplärkan 1 försvinner. Listan innehåller 500 underskrifter. Kommentar Användningen Handel kommer kvarstå i planområdet, vilket innebär att det inte finns något hinder i detaljplanen för att det också i framtiden kommer finnas exempelvis en pizzeria på fastigheten. SAMMANFATTNING Efter samrådet har följande ändringar gjorts i planhandlingarna: - Den del av den angränsande fastigheten, Gårdsby-Tofta 15:2 (del av Tennisparken), som ingick i planområdet under samrådet, tas inför granskningen bort från planförslaget, vilket inne bär att det området inte längre föreslås få någon byggrätt. - Bullerberäkningarna har reviderats. - Upplysning har förts in på plankartan gällande att gröna gårdar ska finnas i anslutning till bostadsbebyggelsen - Konsekvenserna på fastighetsnivå har förts in i planbeskrivningen - Upplysning har förts in på plankartan gällande fördröjning av dagvatten. 11

34 FÖRSLAG TILL BESLUT Detaljplanen ställs ut för granskning enligt PBL 5 kap 23 Enligt upprättad behovsbedömning bedöms detaljplanens genomförande ej medföra betydande miljöpåverkan. STADSBYGGNADSKONTORET Marina S. Martinsson Planarkitekt 12

35 Handläggare Marina S. Martinsson Granskningshandling Dnr 2008BN1137 Dpl 214 Detaljplan SKÄRPIPLÄRKAN 1, SANDSBRO, Växjö kommun PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Avsikten med planen är att riva den befintliga byggnaden på fastigheten Skärpiplärkan 1 och istället möjliggöra nya byggnader innehållande bostäder och handel. HANDLINGAR Detaljplanen innefattar plankarta, planbeskrivning, behovsbedömning samt bilaga: Skärpiplärkan 1, Beräkning av buller från vägtrafik (Gärdhagen Akustik AB, rev ). Foto visande planområde och befintlig bebyggelse 13

36 PLANDATA Läge och areal Planområdet ligger i stadsdelen Sandsbro och berör främst fastigheten Skärpiplärkan 1, samt en mindre del av Gårdsby-Tofta 15:3. Planområdet omfattar ca 3900 m 2. Markägoförhållanden Fastigheten Skärpiplärkan 1 är i privat ägo. Den del av planområdet som ligger inom fastigheten Gårdsby-Tofta 15:3 (ca 55 m 2 ) ägs av kommunen, men föreslås i denna planläggning införlivas i Skärpiplärkan 1. FÖRENLIGT MED MILJÖBALKEN Planområdet tillhör inte något av de områden som är särskilt utpekade i miljöbalkens 4 kap. Norr om planområdet går riksväg 23 (Sandsbrovägen), som är av riksintresse för kommunikationer. Mark och vatten ska inte användas på ett olämpligt sätt. TIDIGARE STÄLLNINGSSTAGANDEN Översiktsplanen I den gällande översiktsplanen för Växjö stad (antagen i februari 2012), ingår området i Den blandade stadsbygden Stadsbebyggelse, förtätning. I huvudsak är användningen i den blandade stadsbygden bostäder, handel, kontor och annan verksamhet som är förenlig med bostäder. Planförslaget bedöms vara förenligt med översiktsplanens intentioner. Detaljplaner Planområdet är idag detaljplanelagt och berörs av två detaljplaner Kv Sågverket mm (0780-P86/3), upprättad i december 1983, samt Rv 23 genom Sandsbro (0780K- P02/15) upprättad De gällande planerna medger handel i större delen av planområdet och i den mindre remsan i den norra delen av området, är det planlagt för gång- och cykelväg. Flera av de närliggande fastigheterna har användningen bostäder. Genomförandetiden för de gällande detaljplanerna har gått ut. Grönstrukturprogrammet Inom Skärpiplärkan 1 finns idag få gröna ytor, däremot gränsar fastigheten i öster till Tennisparken, som tillhör det centrala huvudgrönstråket som löper genom Sandsbro. Parkens olika delar knyts ihop av ett gångstråk, som söderut bl. a. leder till en tennisbana och en lekplats. Norrut leder gångstråket till Helgasjön, där det finns badplatser och flera rekreationsområden. Förslaget bedöms vara förenligt med kommunens Grönstrukturprogram (Kommunstyrelsen ). 14

37 Program Planändring för Skärpiplärkan 1 påbörjades 2009 med ett program vars syfte var att pröva förutsättningarna för bostadsbebyggelse och centrumverksamhet inom den aktuella fastigheten. Efter programskedet avbröts planarbetet p.g.a. bullerproblematik. Fastighetsägaren till Skärpiplärkan 1 lämnade i juni 2012 in ett nytt förslag och byggnadsnämnden gav i augusti 2012 stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för området. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Bebyggelse Bostäder Inom det aktuella planområdet finns idag inga bostäder, då användningen, enligt gällande detaljplaner, är handel och gång- och cykelväg. Flera fastigheter i närheten har dock användningen bostäder. Illustration: sökanden Ideskiss visande förslag på nya byggnader. Illustrationen visar ett av flera möjliga sätt att bebygga området på. Den befintliga byggnaden på Skärpiplärkan 1 föreslås rivas för att ge plats för nya byggnader i två och tre våningar, innehållande bl. a. bostäder. Sammanlagt beräknas byggnaderna, enligt den sökandes skiss, inrymma 24 bostadslägenheter. Byggnaderna får enligt plankartan byggas i tre våningar. Enligt sökandens förslag kommer bostadshusen byggas i två våningar närmast den norra fastighetsgränsen och gå över i tre våningar närmast parkeringen, detta för att klara gällande bullerriktlinjer. Arbetsplatser, övrig bebyggelse I den befintliga byggnaden har det tidigare funnits flera verksamheter, av vilka en pizzeria återstår idag. Planförslaget kommer även fortsättningsvis möjliggöra handel i området, då användningen Handel ska finnas också i den nya detaljplanen. Offentlig service I stadsdelen finns förskolor, 1-6-skola, bibliotek och vårdboende. Planområdet ligger också nära Växjö centrum och dess servicefunktioner. 15

38 Kommersiell service I den befintliga byggnaden på Skärpiplärkan har det tidigare funnits en livsmedelsaffär, men idag bedrivs ingen sådan verksamhet där. Planförslaget kommer att möjliggöra handel även i framtiden. Närmaste område med kommersiell service ligger ca 2 km från planområdet, i Norremark. Där finns bl a livsmedelsaffärer, diverse detaljhandel, bensinmack och återvinningsanläggning. Planområdet ligger också nära Växjö centrum och dess service. Tillgänglighet Råd och riktlinjer - bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet framtagna av stadsbyggnadskontoret 2006 tillämpas för att uppnå godtagbar tillgänglighet för alla med nedsatt rörelseförmåga. Natur Mark och vegetation Större delen av området består av hårdgjord mark, sånär som på några smala, gräsbevuxna partier i fasatighetsgränsen. Marken bedöms inte innehålla högre naturvärden. I öst gränsar planområdet till parkmark som ingår i Tennisparken. Geotekniska förhållanden Planområdet utgörs översiktligt av normalblockig, sandig/moig morän. Detta i kombination med att marken sedan tidigare är planlagd och bebyggd, anses frågan om geotekniska förhållanden vara utredd och marken lämplig att byggas på. Radon Området bedöms som normalriskområde vad gäller markradon, vilket innebär att bebyggelse ska uppföras radonskyddat. Friytor Lek och rekreation Planområdet gränsar till Tennisparken som ger möjlighet till lek och rekreation. Inom kvarteret planeras en mindre lekplats. Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Den nya bostadsbebyggelsen avses att angöras mot Furumovägen i söder. Planförslaget innebär inte någon förändring av befintligt gatunät. I den angränsande Tennisparken finns gång- och cykelväg som bl. a. leder till centrum. Strax väster om planområdet finns möjlighet att ta sig över Sandsbrovägen på en gångoch cykelbro. Förutom Sandsbrovägen trafikeras vägarna intill planområdet i första hand av lokaltrafik, vilket innebär låga hastigheter och begränsad trafikmängd. Kollektivtrafik Planområdet har god tillgång till kollektivtrafik. Närmaste busshållplats, som trafikeras av stadsbussar, ligger strax öster om Skärpiplärkan 1 på andra sidan Fyllerydsvägen (linjedragning hösten 2013) 16

39 Parkering Parkering ska anordnas inom kvartersmark och följa Växjö kommuns riktlinjer (Byggnadsnämnden ). Enligt förslaget kan dessa angöras via Furumovägen. Parkeringsbehov och parkeringsplatsernas placering prövas i bygglovet. Konsekvenser av planens genomförande Nationella miljömål Planförslaget medverkar inte till att nationella miljömål inte kan uppnås. Växjö kommuns miljömål I Växjö kommuns reviderade miljöprogram (antaget av kommunfullmäktige 2010) anges en miljöpolicy och mål inom tre områden; Leva livet (konsumtion och avfall), Vår natur (natur, biologisk mångfald, sjöar) och Fossilbränslefritt Växjö (energi och transporter). Leva livet Matavfall ska samlas in i planområdet för att tillverka biogas vilket leder till minskad miljöpåverkan. Vår natur Dagvattnet ska omhändertas i ett trögt system för att motverka att sjöar, vattendrag och natur påverkas negativt. Fossilbränslefritt Växjö Området ligger nära centrum och man kan lätt ta sig till affärer, skolor och service av olika slag med cykel. Hållplatser för kollektivtrafiken finns nära. Fjärrvärme finns utbyggt och det är möjligt för planområdet att ansluta till nätet. Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljökvalitetsnormer är bestämmelser om lägsta godtagbara miljökvalitet. Bestämmelserna är juridiskt bindande och fastställda av regeringen eller av regeringen utsedd myndighet. Miljökvalitetsnormer finns för luft och vatten. Genomförandet av detaljplanen bedöms inte försvåra möjligheterna att klara bestämmelserna. Buller De bullerberäkningar (Gärdhagen Akustik AB rev ) som bifogas samrådshandlingarna visar att det uppkommer mycket buller från trafiken på framförallt Sandsbrovägen. För att klara riktvärdena (dygnsekvivalent på 55dB vid fasad och uteplats, samt maximal nivå 70dB vid uteplats) föreslås det i planförslaget att bullerskydd placeras vid områdets norra gräns. Enligt planbestämmelse på plankartan ska ny bebyggelse utföras så att ljudnivån från trafikbuller inom- och utomhus ej överskrider kraven för gällande riktvärden. Utformning samt placering av bullerskydd prövas i bygglovet. Fastighetsägaren ska stå för anläggning, samt skötsel, av bullerskydd. Luft Enligt Växjö kommuns beräkningar av luftföroreningar i Växjö tätort år 2006 ligger luftens partikel och föroreningsvärden på godtagbara nivåer under gällande MKN. Trafikmängden intill planområdet bedöms inte innebära oacceptabla föroreningsvärden för luft. 17

40 Vatten För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk status (kvicksilver, TBT m.m.) och ekologisk status (bottenfauna, fisk m.m.). För grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk status och kvantitativ status (dvs. att det råder balans mellan uttag och nybildning av grundvatten). Det dagvatten inom planområdet som leds bort kommer slutligen ut i Helgasjön som ingår i Mörrumsåns avrinningssystem. Helgasjöns ekologiska status bedöms idag vara måttlig, medan den kemiska statusen är god. Avsikten för MKN vad gäller sjöar och vattendrag är att god ekologisk och kemisk ytvattenstatus ska uppnås senast år Det bedöms finnas en viss risk att Helgasjöns ekologiska status inte nås till år I planområdet är det viktigt att dagvattnet hanteras på ett bra sätt. I dagsläget är större delen av marken hårdgjord, men i detaljplaneförslaget finns bestämmelse om att gröna gårdar ska finnas i anslutning till den nya bebyggelsen. Det kommer bl. a. leda till att mer av dagvattnet fördröjs och får en naturlig renhetsgrad innan det når recipienten (Helgasjön). Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Vatten och avlopp ska anslutas till det befintliga VA-nätet. Dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark, i ett trögt system, som innebär att vatten från tak och hårdgjorda ytor ska avledas över gräsytor och mark där infiltration är möjlig. Dagvattenhanteringen ska prövas i bygglovskedet i samråd med tekniska förvaltningen. Värme Området kan anslutas till det befintliga fjärrvärmenätet. El Anläggning för el finns utbyggd. Barnperspektivet Närliggande grönområden ger goda förutsättningar för lek. Det är nära till förskola och 1-6-skola. Intilliggande gator är lokalgator med låg hastighet som bedöms som relativt säkra. Över den mer trafikerade Sandsbrovägen finns en gång- och cykelbro för att säkrare ta sig över till andra sidan vägen där det bl. a. finns rekreationsområden och badplatser. Det finns också ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät, bl. a. i den angränsande Tennisparken. Räddningstjänsten Tillgängligheten för räddningstjänsten ska beaktas och behandlas vidare i bygglov. Posthantering Vid bygglovsprövning granskas hantering av post. En samling av brevlådor vid husentréer efterfrågas av posten. Avfall Avfallshantering ska ske med hänsyn till återvinning och återanvändning. Utrymmen för sortering av avfall etc. ska följa Renhållningens råd och rekommendationer för utrymmen och transportvägar (Tekniska förvaltningen ) 18

41 PLANENS GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande med målsättning att antas våren Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla, men kan upphävas eller ändras utan att fastighetsägarna har rätt till ersättning. Huvudmannaskap/Ansvarsfördelning I detaljplaneförslaget finns ingen allmän platsmark, däremot föreslås en mindre del av fastigheten Gårdsby-Tofta 15:3 regleras till Skärpiplärkan 1 och därmed övergå till kvartersmark. All utbyggnad inom kvartersmark utförs och bekostas av fastighetsägaren. Planavtal Planavtal har upprättats mellan exploatören och Stadsbyggnadskontoret. Avtal ska upprättas mellan berörda fastighetsägare för att reglera kostnader för mark. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning, tomtindelning En mindre del av fastigheten Gårdsby-Tofta 15:3, som ägs av Växjö kommun, överförs till Skärpiplärkan 1. Detaljplaneförslaget möjliggör olika upplåtelseformer och styr inte fastighetsindelningen. Från den ombildande fastigheten Skärpiplärkan 1 kan sedan nya fastigheter bildas. Servitut och ledningsrätt Befintliga ledningar inom kvartersmark ska säkerställas i sina lägen (u-områden) med ledningsrätt eller avtalsservitut. Ledningshavare och fastighetsägare överenskommer om lydelser för respektive ledningsrätt. Ansökan om lantmäteriförrättning Kostnader och ansökan om förrättningar åligger ägaren till Skärpiplärkan 1. Fastighetskonsekvenser Användningen och byggrätten påverkas. Den del av fastigheten Gårdsby-Tofta 15:3, som ligger i planområdet ska genom fastighetsreglering överföras till Skärpiplärkan 1. Fastighetsregleringen medför inte någon betydande olägenhet för avträdande fastighet. Befintlig ledningsrätt 0780K -06/159.l för dagvatten kan utsträckas till att gälla inom hela dess stäckning inom fastigheten (u-området). Befintliga avtalsservitut 07-IMl-88/ och 07-IMl-88/ för vattenledning respektive spillvattenledning kan ombildas till ledningsrätter inom u-området. 19

42 Konsekvenser på fastighetsnivå Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättsliga Tekniska Inom planområdet Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Skärpiplärkan 1 Ja. Detaljplanen Ja. Område som idag Ja. Lösningar för att Ägare: medger högre byggrätt, ligger inom Gårdsby- fördröja dagvatten Helgablick AB samt utökad användning (bostäder). Tofta 15:3, regleras till Skärpiplärkan 1. behövs. Gårdsby-Tofta 15:3 Ägare: Växjö kommun Utanför planområdet Gårdsby-Tofta 15:2 Ägare: Växjö kommun Gårdsby-Tofta 1:44 Ägare: Växjö kommun Ja. Område som idag ligger inom Gårdsby- Tofta 15:3, regleras till Skärpiplärkan 1. Ja. Område som idag ligger inom Gårdsby- Tofta 15:3, regleras till Skärpiplärkan 1. Nej. Nej Nej Nej Nej Nej Nej EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Samtliga kostnader för plangenomförandet belastar exploatören. STADSBYGGNADSKONTORET Marina S. Martinsson Planarkitekt 20

43 Översiktlig bedömning av miljöpåverkan SKÄRPIPLÄRKAN 1 i Sandsbro, Växjö (Granskning) Miljö Miljökvalitetsnormer Miljömål/God bebyggd miljö Hållbar utveckling Riksintressen Naturvård Rörligt friluftsliv Kulturmiljö Kulturmiljö o landskapsbild Stads- landskapsbild Fornminnen Kulturmiljöprogram Kulturhistorisk miljö Naturvårdsintressen Naturreservat Natura 2000 Växt och djurliv Biotopskydd Påverkan på vatten Strandskydd Dagvatten Grundvatten Markförhållanden/föroreningar Förorenad mark Grundläggning Hushållning Befintlig infrastruktur Negativ påverkan. Positiv påverkan. Ingen Berörs Stor Måttlig Liten Liten Måttlig Stor påv. ej Kommentarer x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Andra boendeformer som främjar en varierad boendemiljö (social hållbarhet) tillförs i en typisk villastadsdel Stadsbilden bedöms förändras positivt av den nya bebyggelsen Befintlig infrastruktur utnyttjas i kommunikation med Växjö centrum (buss/cykel/bil) Tomten med cykelavstånd till Växjö centrum utnyttjas effektivare än idag Mark x Vatten x Andra resurser Alstrande av avfall Under byggskedet x Dock inget farligt avfall Avfallssortering Hälsa x Sortering av byggavfall sker på platsen Buller Luftkvalitet Lukt Radon Strålning x x x x x Området påverkas av trafikbuller från Sandsbrovägen. Med välplanerad utemiljö med bl.a. skyddade uteplatser samt lägenheternas planlösningar kan bra boendemiljö skapas. Frågan bevakas/regleras under kommande plan och bygglovprövning

44 Säkerhet Trafik Explosion Översvämning Ras o skred Farligt gods Planens influensområde ÖP Gällande planer Pågående planläggning Mellankommunala intressen Negativ påverkan. Positiv påverkan. Ingen Berörs Stor Måttlig Liten Liten Måttlig Stor påv. ej Kommentarer x x x x x x x x Avstånd till Sandsbrovägen är mer än 60 m Uppfyller ÖP:s intentioner Kommunens bedömning Handläggare: Genomförandet ger mycket liten miljöpåverkan x Marina S. Martinsson Genomförandet ger viss men ej betydande miljöpåverkan Genomförandet ger betydande miljöpåverkan Datum: Andra lokaliseringsalternativ bör utredas MKB behövs inte x MKB behövs Övrigt: Förslaget bedöms inte ge upphov till betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap 18 PBL och Miljöbalken 6 kap bedöms därför inte vara nödvändig.

45

46 ÄRENDE Dnr KS/2013: Agnieszka Årevall planarkitekt Tel Kommunstyrelsen Detaljplan för Skärpiplärkan 1, Sandsbro, Växjö kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås ställa sig positiv till detaljplanen och lämna nedanstående synpunkter som sitt yttrande över granskningshandling till detaljplan för Skärpiplärkan 1 i Sandsbro, Växjö kommun. Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en granskningshandling till detaljplan för Skärpiplärkan 1. Avsikten med planen är att riva den befintliga byggnaden på fastigheten och möjliggöra uppförandet av byggnader som ska innehålla bostäder och handel. Sammanfattning Det aktuella området är angett som Stadsbebyggelse, förtätning i översiktsplan för staden, KF 2012_02_28. Detaljplanen överensstämmer väl med översiktsplanens intentioner. I sitt samrådsyttrande påpekade Kommunstyrelsen att struktur och karaktär på det befintliga grönstråket skulle bevaras. I det reviderade planförslaget ingår inte längre grönstråket i det område som får bebyggas. Kommunstyrelsen har därmed inga ytterligare synpunkter att anföra mot detaljplaneförslaget. Ove Dahl Kommunchef Kristina Thorvaldsson Planeringschef Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

47 Normalt planförfarande Dnr: 2012BN0199 Samråd SAMRÅDSHANDLING Detaljplan VÄXJÖ 10:54 M.FL. REGEMENTSSTADEN I VÄXJÖ, VÄXJÖ KOMMUN. Stadsbyggnadskontoret Pehr Ånelius Planingenjör Tel

48 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199

49 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING Planförfarandet sid 1 Planens syfte sid 1 Förenligt med miljöbalken.. sid 2 Planhandlingar. sid 2 Planförutsättningar... sid 2 Planförslaget. sid 7 Planens genomförande.. sid 14 Behovsbedömning/Miljökonsekvenser..... sid 16 Planillustration.. sid 18 Bilagor Plankarta Illustration ny järnvägsbro Illustration tågstopp Bäckaslöv

50 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199

51 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 PLANBESKRIVNING PLANFÖRFARANDET Detaljplanen hanteras som ett normalt planförfarande, efter nuvarande plan- och bygglagstiftning. En detaljplan skall på ett tydligt sätt beskriva hur marken i ett område skall användas för skilda ändamål. I en plankarta regleras med bestämmelser vad som skall gälla. Tillsammans med plankartan skall en planbeskrivning tas fram för att planen skall bli lättare att förstå. Planen samråds vid två tillfällen i samråd och granskning. Planprogram Samrådshandling Granskningshandling Antagande Samrådshandlingen bygger på tidigare upprättade och antagna detaljplaner och planprogram för Regementsstaden/Bäckaslöv, se vidare kommunens hemsida under bygga boende program för Bäckaslöv byggnadsnämnden Kommunen skall samråda med de myndigheter och kända sakägare som berörs för att på så sätt få ett bra beslutsunderlag. Inkomna synpunkter sammanställs och i en samrådsredogörelse redovisar kommunen hur dessa kommer att beaktas. När samrådet är klart kungörs att förslaget är tillgängligt för granskning. Granskningstiden skall vara minst tre veckor. Därefter kan detaljplanen antas och vinna laga kraft om inget överklagande har meddelats. För att ha möjlighet att överklaga planen skall synpunkter på förslaget senast under granskningstiden ha lämnats in skriftligt. Planprocessen kan följas på kommunens hemsida under rubriken: PLANENS SYFTE Byggnadsnämnden har i beslut lämnat uppdrag till stadsbyggnadskontoret att upprätta detaljplan inom Växjö 10:54. Planen avser att pröva en utökad byggrätt för hotell/kontor, våningar, särskilt ska beaktas den högre bebyggelsens gestaltning, vidare prövas Sambandsvägens ändrade sträckning över järnvägen samt de oskyddade trafikanternas passage mellan I11-området och Arenastaden. Inom 10:54 prövas även möjligheten att bebygga området närmast järnvägen med kontor/parkeringshus. 1

52 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 FÖRENLIGT MED MILJÖBALKEN Planområdet tillhör inte något av de områden som är särskilt utpekade i miljöbalkens 4 kap. Kommunen anser vidare att den mark som ingår i planområdet är lämpat för ett genomförande i enlighet med planens syfte. (MB 3 kap) Under rubriken miljökvalitetsnormer, redovisas hur dessa avses att bli uppfyllda. PLANHANDLINGAR Planhandlingarna utgörs av plankarta med bestämmelser, planbeskrivning med illustrationer och en behovsbedömning. I behovsbedömningen värderas huruvida ett plangenomförande kommer att medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Nuläget Riksintresse Järnvägen mellan Växjö-Alvesta som utgör riksintresse är hårt belastad. Det är nu fastställt att det finns behov att ett dubbelspår på sträckan. Nuvarande trafikområde har inte möjlighet att rymma ytterligare ett spår och de båda broarna vid Bäckaslöv är också ett hinder. Översiktsplan I kommunens översiktsplan för Växjö stad antagen av kommunfullmäktige är det aktuella utpekat för förtätning inom den blandade staden. Det ska skapas mötesplatser och hänsyn till det gröna. Kollektivtrafiken skall prioriteras och gång- och cykeltrafiken skall gynnas. Detaljplaner inom och invid planområdet 0780K-P99/8 Kasernområdet mm i Växjö genomförandetiden har gått ut. 0780K-P01/22 I 11, Västra delen i Växjö genomförandetiden har gått ut. 0780K-P03/25 Växjö 10:51 I11-Västra delen genomförandetiden har gått ut. 0780K-P08/2 Värendsvallen 4 m.fl. i Växjö genomförandetid till K-P11/7 Växjö 10: genomförandetid till Gällande plankarta se bilagor. Miljömål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka globala problem utanför landets gränser. Ett nytt miljömålssystem skall hjälpa till att nå regeringens generationsmål. De 16 miljökvalitetsmålen kvarstår och av dessa är Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Giftfri miljö - Levande sjöar och vattendrag - God bebyggd miljö mål som på något sätt kan kopplas till den här föreslagna exploateringen. Delmål och etappmål skall uppnås för att nå ända fram. Växjö kommun, har i ett styrande "Miljöprogram" med tre profilområden "Leva Livet", "Vår Natur" och "Ett fossilbränslefritt Växjö" med utgångspunkt från de regionala miljömålen. De eftersträvansmål som kommunen har satt upp bygger även på ett engagemang från alla kommuninnevånare. 2

53 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 Kommunens grönstrukturprogram Växjö skall vara sjöarnas och parkernas stad med närhet till ett varierat utbud av stadsdelsparker, kvartersparker och andra platser där man kan koppla men där det även finns möjlighet till fysiska aktiviteter. Denna närhet bör finnas både från arbetsplatser såväl som från bostadsområden. Stadens gröna stråk skall värnas och utvecklas vidare. Det är stråken som knyter samman grönstrukturen och ger möjlighet att ta sig i gröna sköna miljöer vid sidan av de hårt belastade trafikområdena. Växjö stad har en rik biologisk mångfald med många rödlistade växt- och djurarter. För att behålla denna kvalitet är det viktigt att bevara och utveckla kärnområden och spridningskorridorer. Kommer något område med höga naturvärden att exploateras skall kompensationsåtgärder vidtas. Planområdets avgränsning och areal Planområdet ligger utmed Sambandsvägen mellan Storgatan och järnvägen Växjö-Alvesta. Mot järnvägen i söder sträcker området österut över Norrportens nuvarande parkering. Området är ca 3,5 ha stort. Markägoförhållanden Kommunen äger allmänplats gatumark - inom planområdet övriga fastigheter ägs av skilda bolag förutom järnvägsområdet som ägs av statens trafikverk. VÄRENDSVALLEN 3/ K-P08/2 0780K-P01/22 VÄXJÖ 10: K-P99/8 PLUTONEN 4 PLUT K-P03/25 PLUT. 3 5 PL.ut 0780K-P11/7 KOMPANIET 1 VÄXJÖ 10:54 KOMPANIET 2 Bild 1,Nuvarande fastigheter inom och i närhet till planområdet och en orientering om var planerna finns. Söder om Marketenterivägen ligger Kompaniet 1 och 2. Norr om Marketenterivägen ligger Plutonen 2, 3, 4 och 5. Järnvägen i söder, blå markering, ligger inom Växjö 14:2 och norr om Storgatan ligger Värendsvallen 3, grön markering på kartan. Fornlämningar Några kända fornlämningar finns inte registrerade inom planområdet. Förorenad mark Det finns idag inga uppgifter om förorenad mark. Enligt uppgift har hantering av olja förekommit inom Växjö 10:54, i närhet till fastighetsgräns i söder mot järnvägen. 3

54 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 Natur Inom gräsytorna mot Storgatan växer ett 20-tal fristående tallar som ger karaktär till området. Ett mindre trädbestånd mestadels lövträd finns närmast järnvägen. I övrigt domineras markskiktet av asfalterade ytor med enstaka gatuträd runt I11-rondellen vid Storgatan. Nuvarande markanvändning Växjö 10:54, företagsstaden I11, är i stort identisk med det nedlagda regementets kasernområde och ägs av Norrporten AB och används för kontor och skilda serviceverksamheter. Den nordvästra delen av fastigheten har i gällande plan en byggrätt för bostäder och / eller kontor i högst fyra våningar, vilken inte är utnyttjad i nuläget. Bild 2- Nuvarande parkering vilken inom den del av fastigheten som nu är aktuell för prövning för att möjliggöra en utökad byggrätt för bland annat kontor och hotell. Bild 3 - Utdrag ur gällande detaljplan i hörnet Storgatan/Sambandsvägen. Inom den södra delen av Växjö 10:54 mot järnvägen finns idag ytterligare en parkeringsplats, gällande detaljplan tillåter här garage bebyggelse, byggnadshöjd 3 meter inom det 4

55 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 kryssmarkerade området på kartan, se bild 3 nedan. Av denna bild framgår även Sambandsvägens nuvarande sträckning över järnvägen. Genom järnvägsbron på kartan markerad med z ryms endast ett järnvägsspår, detta gäller även för gång- och cykelbron i österut. Bild 4 - Utdrag ur gällande detaljplan nuvarande bro över järnvägen. Se även nuvarande markanvändning bild nedan. Bild 5 Bilden visar bron över järnvägen, den större parkeringen inom Norrportens fastighet samt parkering och utfart från Kompaniet 2. Järnvägsområdet som ingår i denna detaljplan rymmer endast ett spår och intilliggande slänter. Inom de aktuella markytorna för byggnation finns idag ca 350 parkeringsplatser varav ett par hundra vid järnvägsparkeringen och de övriga mot Storgatan. Parkeringsbehovet inom fastigheten bedöms i nuläget som balanserat mot nuvarande verksamhet. Det innebär att ytterligare parkeringsplatser måste ordnas om den planerade bebyggelsen kommer till stånd. 5

56 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 Inom Kompaniet 2, alldeles väster om nuvarande järnvägsbro finns en parkeringsyta och som framgår av gällande detaljplan finns här en byggrätt, byggnadshöjd 12 meter, i utbredning ungefär som den asfalterade ytan, se bild 5 ovan. Invid norra parkeringen mot Storgatan finns en transformatorstation, denna är enligt Veab ombyggd Från denna station går söderut ett knippe ledningar vari även finns fjärrvärme. En eventuell flytt av dessa anläggningar belastas fastighetsägaren. Trafikförhållandena idag Utbyggnaden av besöksfrekventa butiker inom handelsplats I11 har medfört en hög trafikbelastning på gator och parkeringsplatser inom området. Sambandsvägen, som ha mindre gångbanor på båda sidor, utgör idag en länk mellan Arenastaden-Storgatan-Handelsområde I11 och de södra stadsdelarna genom möjligheten att smita över från Teleborgsvägen via Bäckaslöv. Vägen är också den ända infarten till handelsområde I11för trafik öster ifrån. På sikt kommer vägen också att vara en viktig länk för de boende i Bäckaslöv Direktutfart mot Sambandsvägen har fem fastigheter idag varav tung trafik som levererat byggvaror mm kommer ut i svängen mellan Kompaniet 1 och 2. Den större parkeringen mot järnvägen inom Växjö 10:54 har också utfart mot Sambandsvägen i söder. Honnörsgatan, parallell med Storgatan trafikförsörjer det gamla regementsområdet från två håll samt även den del av Växjö 10:54 som nu är aktuell för planprövning för ökad byggrätt. För att avlasta Storgatan med trafik och även minska genomfartstrafik genom I11-området har kommunen i sin översiktsplan pekat ut en ny väg genom Bäckaslöv i öst-västlig riktning. Denna vägförbindelse redovisas som en boulevard i programmet för Bäckaslöv och ska genom en tunnel under järnvägen i väster få förbindelse med Samarkandrondellen i Storgatan. För de oskyddade trafikanterna finns idag bra gång- och cykelbanor utmed Storgatan med övergångsställen på alla fyra anslutningar i I11-rondellen. I11-rondellen är idag en hårt belastad trafikpunkt i samband med stora evenemang inom Arenastaden. Teknisk försörjning Vatten och spillvattenserviser finns framdraget till fastigheterna i området. Avrinningsområde / dagvatten Envattendelare gång genom planområdet och dagvatten från de norra delarna av området går vidare mot Bäckaslövs våtmark och vidare ut i Södra Bergundasjön. De södra delarna av planområdet avvattnas mot Norra Bergundasjön. Inom Värendsvallen 3:13 finns ett under markytan befintligt fördröjningsmagasin för dagvatten vilket skall säkerställas med tredimensionell fastighetsbildning. Störningar Med störningar menar vi här ljud/buller, luftföroreningar och risken för olyckor som kan uppkomma eller påverka planområdet. Nedan redovisas vad vi vet idag. För luft gäller att miljökvalitetsnormerna inte får överskridas. Luften i gaturummet utmed Storgatan vad gäller PM 10 halten har i tidigare studier visat sig ligga på gränsen till vad som är acceptabelt och att trafikmängden därför skall fördelas i gatunätet så att Storgatan avlastas. 6

57 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 Trafiken alstrar också störningar i form av buller. Gränsvärden vid fasad för bostäder är satt till 55 db(a), men då det inte finns några bostäder inom planområdet bedöms inte trafikbuller utgöra något kommande problem. Risksituationen för farligt godstransporter skall bedömas inom ett område på 150 meter från järnväg. WSP har upprättat en fördjupad riskbedömning för Bäckaslövsområdet avseende farligt godstransporter. Slutsatserna i rapporten är att riskreducerande åtgärder medför att risknivåerna blir acceptabelt låga om ett område om 30 meter närmast järnvägen lämnas bebyggelsefritt. Länsstyrelsens i Stockholms län lämnar i sina rekommendationer ett 25 meter bebyggelsefritt området till bl.a. parkering och kontor. Avfall Avfall skall sorteras och omhändertas i enlighet med kommunens direktiv. PLANFÖRSLAGET Bebyggelse 1. Bebyggelse inom Växjö 10:54 Vid den fortsatta utbyggnaden av handelsplats I11 och Arenastaden krävs rymliga publika ytor där allmänheten kan röra sig och känna trygghet genom att hänsyn tas mellan skilda trafikslag. För all trevnad är det också viktigt att nya byggnader utformas så att de kommunicerar med omvärlden med entréer mot gångbanor/allmän plats. Förslaget till detaljplan, medger att en hotell- och kontorsbyggnad upp till 22 våningar byggs i hörnet Storgatan-Sambandsvägen. Hotellet kan ses som en vidareutveckling av Arenastaden med närhet till skilda arenor för bl.a. aktiva som har behov av övernattning. Bild 6 Nytt hotell och kontorshus 7

58 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 En 22 våningar hög byggnad är nytt för Växjö och kommer att bli ett landmärke i staden från skilda håll. Stadsbyggnadskontoret har studerat byggnaden i en 3-D modell över för att bedöma hur byggnaden förhåller sig till den övriga stadsbilden. Hotellbyggnaden kommer att bli mest iögonfallande för trafikanter som kör Storgatan in mot centrum, men sticker upp och kan bli synlig främst från Samarkand och Bäckaslövsområdet på andra sidan järnvägen. Bild 7 Bilden visar i första hand volymmässigt hur stadsbilden förändras utmed Storgatan. Det är inte bara volymen som är viktig vid uppförande av en byggnad som denna, även gestaltningen har en mycket stor betydelse. Österut möter hotellet de gamla kasernerna som under många år karaktäriserat denna del av staden. Därför måste form och färg väljas med största omsorg för att hotellet samt de lägre kontorsbyggnaderna skall smälta in i stadsmiljön och få en väl balanserad estetisk utformning mot de q-märkta kasernerna. Den slutliga utformningen prövas i samband med bygglovskedet, men i detaljplanen markeras med ett f, en varsamhetsbestämmelse, att nya byggnader skall utformas så de inte stör den befintliga bebyggelsens kulturvärden. Den totala byggnadshöjden för hotellbyggnaden är satt till +245 meter i RH 2000, och avsikten är att det skall rymmas 22 fulla våningar upp till takfot, men att det även skall vara tillåtet att inreda en eller flera vindsvåningar. Jämte det planerade hotellet föreslås byggnation i 2-4 våningar som det är tillåtet i nu gällande detaljplan, skillnaden är att bostadsändamålet ersatts med kontor. Totalt sett medför föreslagen detaljplan en förtätning, så att den totala byggrätten inom Växjö 10:54 ökar. Denna ökning av skapar ett behov av fler parkeringsplatser, vilka på något sätt måste ordnas inom fastigheten. För att klara detta behov av p-platser medger detaljplaneförslaget att parkeringshus i kombination med kontor och lager får uppföras på det parkeringsområde som ligger närmast järnvägen i söder, se bilderna 4 och 5 ovan. Då transorter på järnvägen kan innehålla farligt gods skall ett område om närmast järnvägen utformas så att det inte uppmuntrar till en stadigvarande vistelse i området. Kontorsbyggnader är inte tillåtna närmare järnvägen än 30 meter medan stadsbyggnadskontoret tolkar regelverket så att lagerbyggnader och parkeringshus kan tillåtas på 25 meters avstånd, (jämför länsstyrelsens bedömning i Stockholms län). Byggnadernas höjd regleras som totalhöjd 188 meter i RH En totalhöjd som ligger i nivå med de närmast liggande kasernerna. 8

59 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 En sammanhållen rektangulär area om 800 m 2 får inte bebyggas för att man på så sätt skall få ett bebyggelsefritt område så att kasernområdet även i fortsättningen kan upplevas med sin karaktär från Bäckaslöv på andra sidan järnvägen. Inom det mindre området i gällande plan för bostadsändamål och kontor (BK II f), se bild 4 ovan, föreslås nu en byggrätt i samma storlek som de mindre kasernerna i öster och med en byggnadshöjd anpassad till dessa. 2. Bebyggelse inom Kompaniet 2. Inom Kompaniet 2 tillåter gällande detaljplan bebyggelse för kontor, handel och småindustri. Markanvändningen inom fastigheten påverkas nu av den föreslagna ändringen av Sambandsvägen och ett nytt läge för bron över järnvägen, se vidare under avsnittet trafik nedan. I planförslaget medges nu handel, kontor och lagerhållning till en totalhöjd upp till 185 meter, inom en begränsad yta om 700 m 2 får. Höjdmässigt innebär det att våning tre och däröver kommer att ligga över körytan på den intilliggande bron. Utfart från denna del av fastigheten är i söder mot järnvägen. Entréer kan tillåtas mot gångbana och även mot kommande brobyggnads gångbana genom gångbro mot fasad. Bild 7- Till vänster gällande nu gällande plan inom Kompaniet 2 till höger förslag till ändrad byggrätt till följd av den nya sträckningen av Sambandsvägen. Övrig kvartersmark Övrig kvartersmark inom planområdet utgör ej byggbara delar av Arenastaden. Här finns ett område på plankartan markerat YHB(E) med vilket avses att säkerställa markanvändningen för ett underjordiskt fördröjningsmagasin för dagvatten. Detta skall ske genom 3- dimensionell fastighetsbildning, se vidare fastighetsrättsliga frågor. Tillgänglighet Av byggnadsnämnden godkända riktlinjer för tillgänglighet kan uppfyllas. Ventilation All bebyggelse där folk vistas skall, kontorslokaler m.fl. skall ha ett ventilationssystem som med lätthet går att stänga av på grund av farligt gods transporter på järnväg. Intag skall placeras i skydd från järnvägen. 9

60 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 Riksintresse / Järnväg Järnvägen Växjö-Alvesta I detaljplanen utpekat trafikområde utgör riksintresse för allmänna kommunikationer och med farligt godstransporter. Trafikområdet är idag begränsat till fastigheten Växjö 14:2. I kommunens översiktsplan och i samråd med trafikverket planeras att sträckan Växjö- Alvesta behöver byggas ut till dubbelspår för att klara en kommande trafiktäthet. Kommunen har i planprorammet för Bäckaslöv planerat för ett trafikområde med dubbelspår och även för att i anslutning till Bäckaslöv anlägga perronger som möjliggör ett tågstopp, för i första hand de nu så kallade Krösatågen. Bild 8 Trafikområde Växjö14:2, se även bilaga 1. Detaljplanen redovisar nu ett trafikområde för att möjliggöra för ett dubbelspår och med ett tågstopp i Bäckaslöv. Det krävs då att trafikområdet utökas och att de båda broarna i området byggs om. I denna detaljplan berörs endast bron över järnvägen i anslutning till Sambandsvägen. Det kommande broläget föreslås i västligare läge om den befintliga bron vilket innebär att trafiken inte påverkas i samband med byggandet av den nya bron, se illustration vidare under avsnittet biltrafik. Med utgångspunkt från samråd med trafikverket, att det nuvarande spåret skall ligga kvar som i nuläget inom detta planområde har det tillkommande spåret lagts söder ut med ett c/c avstånd på 4,7 meter mot det befintliga. På sätt finns möjlighet att ha staket mellan spåren för att undvika passage mellan framtida perronger. Perrongerna föreslås 5,0 meter breda vilket är relaterat till antal resande. Trafikområdets totala bredd föreslås till 18,1 meter i enlighet med skiss ovan. I kommande detaljplan för Växjö 10:56, söder om järnvägen, prövas väg och anslutande bebyggelse i Bäckaslöv. Samråd för denna detaljplan beräknas till innevarande höstmånader och berör endast Växjö 10:54 norr om nuvarande järnväg. Även om dubbelspåret inte byggs ut inom snar framtid och överenskommelse om att stanna vissa lokaltåg i Bäckaslöv finns möjligheten att till en början anlägga den norra av de båda perrongerna. Gator och trafik Allmänt I11-området med handel och kontor har en hög sysselsättningsgrad och mycket kundbesök de flesta av årets dagar, vilket genererar en hög trafikbelastning på närliggande gatunät. Arenastadens utbyggnad har också stor del i trafikarbetet speciellt i samband med matcher och skilda evenemang inom området. Gator med gång- och cykelvägar ligger idag huvudsakligen på allmän plats mark. Ett undantag är gångbanor utmed Honnörsgatan. 10

61 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 Storgatan som är infartsväg till Växjö centrum trafikerades 2012 med upp till fordon väster om trafikljusen vid Smedjegatan. Det är kommunens ambition att minska antalet bilresor och att få fler att välja andra färdsätt, detta för att få vinst i de miljöförbättringar ett minskat bilresande innebär. Sambandsvägen som är infartsväg till handelsplats I11 hade 2010 drygt 7000 fordon söder om I11-rondellen, och med ett fullt utbyggt Bäckaslöv kommer trafiken särskilt i korsningen Marketenterivägen/Sambandsvägen att bli besvärande. Idag är det inte så många som tar sig med cykel eller till fots inom området men på sikt kan det bli så och då måste åtgärder vidtas för att hjälpa de oskyddade trafikanterna. Trots att det idag är skyltat 40 km/h hålls en högre hastighet i gaturummet. Alla måste ta mer hänsyn till varandra och vad är det som säger att de som färdas i bil har mer bråttom att nå sitt mål än vad cyklister och fotgängare har? Storgatan med I11-rondellen Storgatan är idag utbyggd med fyra körfält, med bra gång- och cykelstråk på båda sidor om vägen. Öster om I11-rondellen finns indragna bussfickor och runt rondellen är markerat särskilda övergångställen. Nuvarande hastighet är begränsad till 40 km/h. För de gående finns det möjlighet att stanna i refugerna, för att på så sätt få en bättre blick över trafiken. Vid publiktilldragande evenemang är det många korsar Storgatan. Bild 9. I11-rondellen, ca fordon på Storgatan varav 7000 kör in på Sambandsvägen. Stadsbyggnadskontoret anser att vid dessa tillfällen skulle kunna vara bra att kunna styra de skilda trafikflödena med trafikljus och låta de oskyddade trafikanterna momentant få äga hela gaturummet. Övriga tider på dygnet, då korsningen inte är så hårt belastad, kan blinkande ljus öka bilisternas uppmärksamhet. Se vidare illustration på plankartan. Att bygga en tunnel under Storgatan i detta läge är en tveksam och dyr lösning, då det med busshållplatser och skilda målpunkter i alla väderstreck kan bli svårt att tvinga ner folk under jorden. En tunnel kan dessutom ge en falsk trygghet under övriga tider på dygnet. Sambandsvägen med ny bro över järnvägen Trafiken på Sambandsvägen beräknas öka i takt med utbyggnaden av I11-området och när området söder om järnvägen har byggts ut för bostäder i enlighet med antaget planprogram för Bäckaslöv. Trafiken vid infarten från Storgatan ligger på ca 7000 fordon per dygn och söder ifrån över järnvägsbron kommer ca Vägen med gångbanor på båda sidor har idag en varierande standard som måste förbättras. Gångbanebredden är på flera håll 1.5 meter vilket är en för dålig standard för denna typ av väg. Eftersom bron över järnvägen måste byggas då den inte klarar dubbelsspårstrafik föreslås nu att Sambandsvägen får en ny rak sträckning, 6,5 m bred, över järnvägen in i Bäckaslöv och att även framkomligheten för de oskyddade trafikanterna förbättras utmed hela sträckningen. Se vidare avsnittet gång- och cykeltrafik. 11

62 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 Det innebär ett intrång på några fastigheter. Det största intrånget blir inom Kompaniet 2, där det nya broläget föreslås över den del av fastigheten som idag används för personalparkering. Rundkörningen som idag skall även i framtiden bli möjlig, men via en ny utfart i söder, se bild 10. Stadsbyggnadskontoret bedömer att även backning till kompaniet 1 skall vara möjlig. Utfartsförbud mot Sambandsvägen finns utlagt i norr, men med möjlighet att angöra den planerade hotellbyggnaden med gäster, se vidare bilagd illustration. Gång- och cykeltrafik För att öka framkomligheten föreslås att gångbanorna utmed Sambandsvägen breddas upp där intrånget på intilliggande fastigheter kan bedömas som ringa. Mellan Storgatan och Honnörsgatan föreslås en gångbanebredd på 3,0 meter på båda sidor vägen. Mellan Honnörsgatan och Marketenterivägen är utrymmet mycket begränsat på intilliggande fastigheter. Det bedöms att det bara är på östra sidan som gaturummet kan utökas och med ca 0,5 meter. Bild 10. Nuvarande uppfart mot bron över järnvägen byggs om och blir utfart från kompaniet 2. Därför föreslås att denna del av Marketenterigatan blir en upphöjd gångfartsgata. På så sätt kommer även trafiktempot i korsningen att minska och ge de oskyddade trafikanterna lättare att korsa gatan. Från Marketenterivägen och söderut över järnvägen föreslås gångbanor med en bredd på 2,0 2,25 meter. Storleken på intrång på berörda fastigheter se under konsekvenser på fasatighetsnivå. Kollektivtrafik Den lokala kollektivtrafiken trafikerar Storgatan-Sambandsvägen- Marketenterivägen med förbindelse mot Samarkand respektive centrum. Landsortstrafiken trafikerar Storgatan mot övriga delar av kommunen/länet. Busshållplatser finns på Storgatan öster om I11-rondellen samt på Marketenterivägen. I avsnittet ovan har nämnts att detaljplanen ger utrymme för ett tågstopp i Bäckaslöv, något som kommunen har haft med i de senaste översiktsplanerna. Även om det kommer att dröja i tiden innan sträckan Växjö- Alvesta kommer att trafikeras med dubbelspår finns det möjlighet att bygga ut den norra perrongen. Här kan i så fall lokaltågen kunna stanna så att närhet skapas till Arenastaden och flera arbetsplatser i västra delarna av Växjö. 12

63 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 Parkering Parkeringsplatser skall byggas ut inom området för de verksamheter som finns inom respektive fastighet. Norrporten framhåller att man till följd av en utökad byggrätt har för avsikt att, inom Växjö 10:54, bygga parkeringshus på den befintliga parkeringen närmast järnvägen, för att klara behovet inom fastigheten. Då parkeringsplatser är utrymme där folk inte stadigvarande vistas föreslås att avståndet för denna typ av bebyggelse får uppföras på ett avstånd från järnvägen om 25 meter. Teknisk försörjning Vatten och spillvatten Vatten och spillvattenledningar finns framdraget inom planområdet. Dagvatten Planområdet ligger in ett i kommunens översiktsplan utpekat riskområde för översvämningar i dagvattennätet. Med tanke på en ändrad klimatbild med kortvariga men häftiga regn behövs åtgärder vidtas för att minska risken att framför allt byggnader tar skada av översvämningar, t.ex. vattenfyllda källare. Det markområde där den utökade byggrätten föreslås är till övervägande delen hårdgjorda ytor idag och även i gällande detaljplan är det tillåtet att bygga här. Ett cirka 2000 kvm stort område i den västra delen av Växjö 10:54 inom vilken det planerade hotellet skall ligga är idag gräsbevuxet. Det innebär att det blir mer markvatten att ta om hand vid kraftig nederbörd. Växjö har i en studie visat sig ha högst tio dagar per år med nederbörd som överstiger 10 mm. Hårdgörs ytterligare 2000 m 2 beräknas mängden vatten öka med ca 30 m 3 vid ett blockregn motsvarande ca 15 mm på 10 minuter. Det bedöms att denna mängd vatten går att hantera inom fastigheten så att frånflödet från fastigheten blir ungefär som i nuläget. I planbestämmelserna sägs att takvatten inte får ledas direkt till ledningsnätet för dagvatten och att dagvattenbrunnar inte skall placeras närmare hårdgjord yta än 2 meter. På så sätt finns det möjlighet att få bort det mest förorenade vattenmängderna vid höga flöden. Det är därför viktigt att dagvattenplaneringen finns med i ett tidigt skede inför kommande bygglovprövning. Det dagvatten som förs vidare i ledningsnätet från planområdet kommer dels till Bäckaslövs våtmark/södra Bergundasjön dels till Norra Bergundasjön. Båda dessa sjöar har inte en godtagbar status och behöver åtgärdas för att nå utsatta miljömål. Det bedöms dock att den här planerade förtätningen av I11-området inte kommer att försvåra det pågående miljömålsarbetet. Avfall Avfall skall kunna sorteras i enlighet med kommunens direktiv. Värme Det är ur ett hållbarhetsperspektiv viktigt att uppvärmning av fastigheter görs på ett sätt så att mängden fossil koldioxid inte uppkommer. Inom planområdet finns möjlighet att ansluta bebyggelsen till kommunens fjärrvärmenät. 13

64 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 El Veab svarar för eldistributionen inom planområdet, och det bedöms att befintliga transformatorstationer klar den föreslagna utbyggnaden. Störningar Transporter med farligt god finns på järnvägen. Det innebär att bebyggelse där folk stadigvarande vistas inte är lämplig närmast järnvägen. Parkeringsplatser och parkeringshus bedöms vara anläggningar som är acceptabla i denna zon. Miljökvalitetsnormer Luft Miljökvalitetsnormer finns för bensen, bly, kolmonoxid, kvävedioxid, ozon, svaveldioxid och partiklar, PM 10 PM 2,5. Utsläppen till luften kommer främst från trafik på hårt trafikerade gator. Den ekvivalenta halten i luften blir högre om luftomsättningen är låg. För det aktuella planområdet har tidigare bedömts att partikelhalten på Storgatan kan ha svårt att nå målet för PM 10 -halten. Det är därför planerat en avlastning av trafiken på Storgatan med en väg genom Bäckaslöv från Söderleden till Samarkandrondellen i väster. I området finns inga målpunkter som kan pekas ut där folk stadigvarande vistas. Vatten Miljökvalitetsnormerna för vatten innebär att allt ytvatten skall ha en god ekologisk status senast Dagvatten från planområdet får därför inte släppas vidare till recipienten på ett sådant sätt att vattenkvalitén i recipienten inte kan uppnå det utsatta målet. Södra Bergundasjön som är recipient har 2009 en dålig ekologisk status, MKN för denna sjö är förlängd till Trenden är uppåtgående enligt nytt ställningstagande (måttlig). Med förslag på hur dagvattnet skall tas om hand, bedöms att ett plangenomförande inte hindrar att miljökvalitetsnormen för vatten kan uppnås. PLANENS GENOMFÖRANDE Administrativa/organisatoriska frågor Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Handläggning Planprövningen görs med normalt planförfarande i enlighet med 5 kap PBL. Huvudmannaskap Kommunen ska vara huvudman för allmän plats inom planområdet. Ansvarsfördelning för planens genomförande Kommunen ansvarar för planens genomförande tillsammans med fastighetsägare inom Växjö 10:54. Genomförandeavtal Genomförandeavtal skall innan planen antas tecknas mellan kommunen och med i planområdet ingående fastighetsägare. I dessa avtal skall regleras ersättningsfrågor i samband med föreslagen fastighetsreglering. 14

65 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 Fastighetsrättsliga frågor För allmänna underjordiska ledningar inom kvartersmark skall ägaren till ledningen ha rätt att underhålla dessa, vilket skall säkras med ledningsrätt till förmån för ledningshavaren. Dessa områden är på plankartan markerade med ett u. I planförslaget föreslås en reglering av mark mellan fastigheter för att på så sätt få en bättre säkerhet för de o skyddade trafikanterna cyklister och fotgängare. Tabellen nedan visar vad förslaget innebär. Fastighet Erhåller från Avstår till Växjö 10:54 Växjö 8:3 - ca 805 m 2 Växjö 8:3-983 m 2 Plutonen 4 Växjö 8:3-169 m 2 Plutonen 2 Växjö 8:3-71 m 2 Kompaniet 1 Växjö 8:3-59 m 2 Kompaniet 2 Växjö 8:3 - ca 350 m 2 Växjö 8:3-108 m 2 Kompaniet 2 Intrång för bro ca 770 m 2 Växjö 14:2 Växjö 8:3-250 m 2 Växjö 10:56 Växjö 14:2-330 m 2 Innan detaljplanen antas skall avtal skrivas mellan kommunen och företrädare för de fastigheter som berörs av föreslagen fastighetsreglering. Ekonomiska konsekvenser Detaljplanens genomförande innebär stora infrastrukturinvesteringar, dels ombyggnadskostnader för ny bro över järnvägen med tillhörande flyttning av Sambandsvägens sträckning, dels kostnader för trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder med bredare gång- och cykelvägar utmed Sambandsvägen i framför allt anslutningen till Storgatan. Vad gäller riksintresset järnvägen Växjö-Alvesta, en bandel som idag inte kan ta mer trafik, möjliggör planen utbyggnad av ytterligare ett spår och ett i kommunens översiktsplan utpekat tågstopp Bäckaslöv. Kostnader enligt ovan fördelas mellan Växjö kommun och Statens trafikverk genom avtal som även reglerar ansvaret för kommande genomförande. Långsiktigt bidrar alla föreslagna investeringar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Sociala konsekvenser Planens genomförande bedöms bidra till att på sikt öka tillgängligheten till ett av Växjös större handelsplats- och arbetsplatsområde, dels för de som kommer att bosätta sig i Bäckaslövsområdet söder om järnvägen dels för besökare utifrån till Arenastaden och övriga delar av Regementsstaden dit ett flertal dagligen pendlar från hela regionen. Planen ger genom säkerhetsfrämjande åtgärder också en ökad trygghet för de oskyddade trafikanterna i området och förhoppningsvis även ett bättre samspel mellan trafikanter av skilda slag, där man måste inse att de som åker bil inte behöver ha mer bråttom än de som går eller cyklar. 15

66 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 BEHOVSBEDÖMNING / MILJÖKONSEKVENSER Enligt bestämmelserna i Plan- och Bygglagen, Miljökonsekvensförordningen samt Miljöbalken 6 kap skall kommunen göra en miljöbedömning, och ta ställning till om en detaljplans genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Det innebär att detaljplanens syfte skall vara förenligt med miljöbalken och plan- och bygglagen, avseende hushållning med mark och vatten, och att marken skall vara lämplig för det ändamål detaljplanens avser. Stadsbyggnadskontoret anser att det avsedda området är lämpligt för de i planen utpekade användningsområdena. Riksintresse Planen gränsar mot järnvägen som är ett riksintresse. Det bedöms att banområdet har utrymme för ytterligare ett spår i enlighet med planförslaget ligger detta söder om det nuvarande spåret. På så sätt kan det planerade dubbelspåret mellan Växjö-Alvesta bli fullt utbyggt. Natura Mot natura-2000 området Bokhultet som är avsatt som ett naturreservat för vistelse och rekreation bedöms att avståndet till den här föreslagna detaljplanen är så stort att reservatet inge på verkas mer än i nuläget. Miljökvalitetsnormer Enligt de beräkningar som tagits fram för luftkvaliten i en överskådlig framtid klaras miljökvalitetsnormerna för luft och vatten, medan miljömålet för partikelhalten PM 10 ser ut att kunna ligga över miljömålet för Normen för luft är satt så att partikelhalten inte får överskrida årsmedelvärdet 40 µg/m 3, miljömålet för 2020 är satt till 15 µg/m 3 och senaste årens värde ligger runt µg/m 3. Avsikten är att avlasta Storgatan med trafik med en ny väg genom Bäckaslöv kan ge en god effekt för så att PM 10 -halten minskar. Hållbar utveckling I11 handelsområde har ett stort utbud av både dagligvaror och varor som är att betrakta som sällanköpshandel. Området är idag till stor del anpassat för besökare med bil. Även om det går kollektivtrafik genom området är gångvägar och tryggheten för de oskyddade trafikanterna till viss del eftersatt. Detaljplanen innehåller förslag om bredare gångbanor och gångfartsgata så att konflikterna mellan gång- och cykeltrafikanter och bilar minskar. En ny hotellbyggnad i närhet till Arenastaden och möjligheten att ordna ett tågstopp i Bäckaslöv ger en stadsutveckling för framtiden som bidrar till att Växjö får hållbar stadsutveckling. Stadsmiljö/gestaltning Kasernerna inom I11-området är i gällande detaljplan q-märkta för sin karaktär och typiska byggnadsstil. Ny bebyggelse har tillkommit i dess närhet under senare år, men den rumsliga uppfattningen och den typiska byggnadsutformningen inom kasernområdet har inte påverkats av detta. 16

67 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 Den förtätning av området som nu föreslås kommer att ge en tydligare kontrast mellan kasernområdet och de nya byggnadsvolymerna och ger en ny inramning som kan påverka förståelsen av den militära verksamhetens utbredning i området. Naturvårdsintresse All mark inom planområdet förutom ett cirka 2000 m 2 stort område mot Storgatan är asfalterad yta för i första hand parkeringsplatser. I planförslaget som i gällande plan föreslås bebyggelse som innebär att ett antal större tallar inom fastigheten kommer att stå i vägen för den kommande bebyggelsen. Fornlämningar Inom det aktuella området finns inga kända fornlämningar. Förorenad mark Inga markföroreningar är kända inom område för ny bebyggelse. En viss riks kan föreligga inom trafikverkets fastighet för järnväg. Bullerstörningar Bullerstörningar från trafiken påverkar ej bostäder då planen inte medger denna typ av bebyggelse. Farligt gods transorter Transporter med farligt god finns på järnvägen. Det innebär att bebyggelse där folk stadigvarande vistas inte är lämplig närmast järnvägen. Parkeringsplatser och parkeringshus bedöms vara anläggningar som är acceptabla i denna zon. Planens influensområde Mellankommunala intressen berörs ej. Planen är i överenstämmelse med kommunens översiktsplan och upprättat planprogram för Bäckaslöv. Bedömning Förslaget bedöms inte ge upphov till betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap 18 PBL och Miljöbalken 6 kap bedöms därför inte vara nödvändig. STADSBYGGNADSKONTORET Pehr Ånelius Planingenjör 17

68

69 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan / Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden i Växjö Växjö kommun Dnr: 12BN0199 PLANILLUSTRATION Illustration, röd linje planområdesgräns. 1. Sambandsvägens anslutning till Storgatan föreslås som en trafikljusreglerad trafikplats där all trafik får stanna så gående kan röra sig fritt. Vad säger att de som åker bil har mer bråttom än de som går! 2. Sambandsvägen, trafik på de oskyddade trafikanternas villkor. 3. Nytt järnvägsspår söder om det nuvarande och nytt broläge över järnvägen. 4. Utrymme för tågstopp Bäckaslöv, en framtida pendeltågsstation. 18

70

71

72

73

74

75

76 ÄRENDE Dnr KS/2013: Kristina Thorvaldsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Detaljplan för Växjö 10:54 m.fl., Regementsstaden i Växjö, Växjö kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar nedanstående synpunkter som yttrande på samrådsförslag detaljplan Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden, Växjö. Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har skickat detaljplan för Växjö 10:54 m.fl. Regementsstaden, Växjö på remiss till kommunstyrelsen. Syftet med planen är att pröva en utökad byggrätt för hotell och eller kontor på våningar inom Växjö 10:54. Det är Norrporten som fastighetsägare som initierat planläggningen. Synpunkter Detaljplanen är i linje med översiktsplanen, del Växjö stad och bygger på planprogram Bäckaslöv som antogs av byggnadsnämnden Förutom att lösa den utökade byggrätten har detaljplanen fokuserat på att förbättra förutsättningarna för gång- och cykeltrafiken söderut mot Bäckaslöv. Detta medför intrång på ett antal fastigheter vilka måste lösas för ett genomförande av planen. Tabellen med fastigheträttsliga frågor innehåller bara arealer och kan med fördel kompletteras med karta. Om bron över kust-tillkustbanan ska ligga på kvartersmark bör det illustreras att det ska bildas ett servitut och komplettera texten angående detta. Bron har i detaljplan en detaljerad illustration med fri höjd redovisad, denna kan med fördel kompletteras genom att rita in 3d-utrymme för allmän platsmark för bron. Allmän plats redovisar bättre ansvaret, rättigheter och skyldigheter som följer med området samt att det även finns bättre lagreglerat vad gäller lösenrätt/-skyldighet och ersättningsregler för detta. Ingen av ledningarna är beaktade att skyddas. Det finns ett u-område där inga ledningar finns i dagsläget. Är det tänkt att ledningarna i närheten ska Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post

77 ÄRENDE KS/2013: flyttas till detta? Det bör specificeras att fastighetsägarna får bekosta eventuell flytt av ledningarna. Servitutet för gång och cykel som finns på Honnörsgatan bör egentligen läggas ut som allmän platsmark, för att kunna reglera ansvar o skyldigheter. Detaljplanekartan bör göras tydligare så att man ser vilket planområde det gäller vid första anblicken. Beslutet skickas till Byggnadsnämnden Ove Dahl kommunchef Kristina Thorvaldsson planeringschef 2 (2)

78 ÄRENDE Dnr KS/2013: Mario Jonjic Utredare Tel Kommunstyrelsen Planprogram för Gårdsby-Tofta, Växjö kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås lämna bilagt missiv som yttrande för planprogram för Gårdsby-Tofta. Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har den översänt planprogram för Gårdsby-Tofta för synpunkter. Sammanfattning Ett större område av Gårdsby-Tofta är utpekat för stadsbebyggelse i översiktsplanen för Växjö stad (antagen av KF ). För att få en överblick av området behövs ett planprogram som i ett övergripande perspektiv redovisar hur man kan ordna bostadsområden, bilvägar, cykelvägar, kollektivtrafik, mötesplatser, naturområden, omsorg, och servicefunktioner i de aktuella områdena. Därefter kan mindre områden studeras mer ingående i kommande detaljplaneprocesser. Beslutet skickas till Stadsbyggnadskontoret Bilaga Yttrande över planprogram för Gårdsby-Tofta Ove Dahl kommunchef Kristina Thorvaldsson planeringschef Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

79 ÄRENDE Dnr KS/2013: Mario Jonjic utredare Tel Kommunstyrelsen Planprogram för Gårdsby-Tofta, Växjö kommun I planprogrammet är kopplingen till den fördjupade översiktsplanen för staden tydlig och det är även tydligt vilka riktlinjer som är eftersträvansvärda. Däremot saknas en generell beskrivning av områdets utveckling i förhållande till staden. I framtiden kommer Gårdsby-Tofta de facto att utgöra en ny stadsdel i Växjö stad. Följaktligen är det viktigt att beskriva planområdet utifrån denna kontext. Planeringskontoret vill påpeka att det är viktigt att tydligt beskriva intentionerna av en stadsdel mer än att, som beskrivs i planprogrammet, åstadkomma bostadsbebyggelse. Frågor som bör ställas är vilken karaktär området ska ha, stadsdelens uppfattning i staden och framförallt vad de presumtiva invånarna uppfattar stadsdelen som. Är syftet att skapa en pendlingsstadsdel/sovstad eller en livlig sådan med egen mindre stadskärna. Detta framgår som sagt inte mer än att det i översiktsplanen är utpekat som stadsbebyggelse vilket planprogrammet hänvisar till. Planeringskontoret ställer sig frågande till om förslaget föreslår ett bostadsområde eller en stadsbebyggelse och ser gärna en mer ingående beskrivning av planområdets förhållande till Växjö stad. Bebyggelse Totalt uppskattas hela planområdet inrymma 1000 bostäder i varierad täthet och upplåtelseform. Fördelningen av bebyggelsen inom planområdet är god, emellertid är områden något utspridda och således svårt att få en sammanhållen struktur mellan dessa. I synnerhet är de nordliga av områdena spridda och det är svårt att bilda en uppfattning om hur detta kan se ut vid färdigställandet. Placeringen är givetvis en viktig fråga för utformningen och anpassningen till rådande naturförhållanden och försöken att minska påverkan på dessa för att tillskapa omgivande strövområden. Inte desto mindre är lokaliseringen en fråga om hur området ska anpassas efter service som, enligt planprogrammet, antas uppstå på platsen. PLANERINGSKONTORET Kommunledningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg Hemsida E-post

80 ÄRENDE KS/2013: Service I planprogrammet beskrivs att den närmaste servicen återfinns på handelsplats Norremark, vidare beskrivs möjligheter till mindre störande service och jourbutik inom området. Planprogramområdet bör jämföras med stadsdelen Öjaby som liknar det omfång som planprogrammet vill åstadkomma med Gårdsby-Tofta. I Öjaby finns förskola och skola samt ett antal företag i eller i direkt närhet till stadsdelen. Oaktat Öjabys närhet till både handelsområdena på Samarkand samt I11 Växjö centrum är denna service möjlig i stadsdelen. Med detta i åtanke bör möjligheter för en större verksamhet, likt livsmedelshandel, skapas i området. Vidare bör service lokaliseras och koncentreras till ett av utbyggnadsområdena. Detta är till fördel för näringslivsutvecklingen samt öppnar för möjligheter till andra etableringar. En koncentration av näringslivet kan också bidra till färre resor om detta finns på platsen där människor är bosatta. En stadsdel med möjligheter till näringsverksamhet kan skapa ett mer levande och attraktivt Gårdsby-Tofta. Slutligen bör passusen rörande möjligheter till bygglov för en- och tvåmansföretag förtydligas och istället beskrivas som små- eller mikroföretag för att inte begränsa utvecklingen av Gårdsby-Toftas näringsliv. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är en viktig del i utbyggnaden av Växjö stad, vilket dels framhävs i den fördjupade översiktsplanen för Växjö stad, dels i planprogrammet. Vid tillfället för områdets fulla utbyggnad finns det stora möjligheter att tillgodose behovet av kollektivtrafik för boende i området. Emellertid bör det uppmärksammas att ett projekt likt detta med flera etapper tar lång tid att färdigställa. Således bör utbyggnadsområden A och B, markerat i kartan på sidan 24, prioriteras för att boenden kan ha en närhet till regionbusshållplatserna vid riksväg 23. En koncentrering av bebyggelsen här kan skapa möjligheter till fler avgångar i kollektivtrafiken och skapar följaktligen ett bra pendlingsunderlag till det att området är färdigställt och linjedragning inom området är utfört. Förutsättningar för alternativa pendlingsmöjligheter utöver bil kan på så sätt öka. Cykelvägar Det är positivt att cykelvägen som löper utmed riksväg 23 kan nyttjas av de framtida boende i Gårdsby-Tofta. Däremot kan cykelvägen kännas otrygg av två olika aspekter, dels att den ligger intill en högtrafikerad väg som även är en farlig godsled, dels att den under kvälls- och nattetid kan upplevas som otrygg då vägen saknar belysning utmed stora delar av sträckan. Det är av vikt att se helheten av planprogrammet där cykelvägen är en del i detta. Dessutom ställer sig planeringskontoret något tveksamma till om 2 (3)

81 ÄRENDE KS/2013: cykelvägen kommer att nyttjas om inte åtgärder för att öka tryggheten genomförs. Grönstruktur Området i Gårdsby-Tofta är rikt på natur- och upplevelsevärden, vilket också tydligt lyfts in i programbeskrivningen. Vidare har områdets kvaliteter och övergripande grönstruktur beskrivits med utgångspunkt i Grönstrukturprogrammets intentioner och således beaktats fullgott. Ekonomi Området kommer kräva stora initiala kostnader i infrastruktur. Med ett så stort antal fastighetsägare måste dessa samverka för att fördela ansvar och kostnader Genomförandet av planprogrammet sker utan kommunal medverkan då Växjö kommun ej är ägare av någon mark i området. Uppdrag om detaljplanering bör således komma på begäran av markägarna. Konsekvenser Det saknas en mer utförlig beskrivning av förslagets konsekvenser rörande sociala och ekonomiska dito. Rörande sociala konsekvenser bör trygghet, barnperspektivet, offentliga platser(mötesplatser) och tillgänglighet lyftas in samt beskrivas ur negativa såväl som positiva effekter. Rörande ekonomiska konsekvenser bör även konsekvenser för näringslivet beskrivas. Både sociala och ekonomiska konsekvenser bör beskrivas utifrån det faktum att området vid färdigställande utgör en ny stadsdel. Ove Dahl kommunchef Kristina Thorvaldsson planeringschef 3 (3)

82 Meddelande

83

84 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1. Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Förslag från miljömålsberedningen Uppdragets genomförande 6 2. Bedömning av behovet och mervärdet av ett nationellt skogsprogram 8 3. Ramar för ett nationellt skogsprogram Organisation av ett nationellt skogsprogram Process för ett nationellt skogsprogram Jämförelse med några liknande processer i Sverige 21 Litteratur/källförteckning 25

85 MEDDELANDE NR 5/2013 Förord Den svenska skogen är en nationell tillgång som bidragit med stora nyttigheter till det svenska samhället under århundraden. Vi är nu inne i en tidsperiod där förväntningarna på vilka samhällsnyttor den svenska skogens ska bidra med både ökar och förändras. Detta samtidigt som olika intressegruppers bild av tillståndet i skogen och i vilken grad den svenska skogen bidrar med dessa samhällsnyttor markant skiljer sig åt. I det sammanhanget har även sektorsansvaret som grundläggande princip inom skogspolitiken ifrågasatts. Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som skall belysa lämpligheten i att ta fram ett nationellt skogsprogram. Om Skogsstyrelsen fått motsvarande uppdrag för 10 år sedan skulle myndigheten sannolikt ifrågasatt vilka mervärden ett skogsprogram kan ge, i förhållande till de traditionella politikskapande och politikimplementerande processerna. Men mot bakgrund av ovanstående beskrivning bedömer vi att det nu ligger rätt i tiden att påbörja en process kring ett svenskt nationellt skogsprogram. Jönköping Monika Stridsman Generaldirektör Svante Claesson Projektledare 1

86 MEDDELANDE NR 5/2013 Sammanfattning Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som ska belysa lämpligheten i att i Sverige ta fram ett nationellt skogsprogram. Förstudien ska omfatta en jämförande studie av andra länders arbete med nationella skogsprogram som belyser framgångsfaktorer och problem. I uppdraget ingår även att ge förslag på process för och element i ett eventuellt svenskt skogsprogram. Uppdraget ska slutredovisas 15 oktober En statusrapport ska lämnas 1 juni Utöver statusrapporten som överlämnades till regeringen 1 juni 2013, slutredovisas uppdraget i två publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Skogsstyrelsen bedömer att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur Svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen förordar att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp. Några av mervärdena är: Tillhandahålla forum och former som ger möjlighet till att skapa en samlad långsiktig strategisk inriktning på skogens nyttjande. Ökad samsyn om skogens roll i samhället. Ökad tydlighet och förankring med sektorn, och därmed kraft i skogs- och miljöpolitikens genomförande. Bättre sektorsintegrering mellan olika sektorer som påverkar och påverkas av skogsbruket. Ökad tydlighet och transparens i den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner. Ökad förankring och bättre process kring att ta fram svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar. En viktig förutsättning för att ett svenskt nationellt skogsprogram ska leda till dessa mervärden är att man tar fasta på de rekommendationer för nationella skogsprogram som finns i Wien resolutionen (MCPFE 2003). Man ska dock vara medveten om att det finns ett antal risker som lyfts fram i forskningslitteraturen förknippade med processen kring nationella skogsprogram. En sammanställning av dessa risker och mindre lyckade exempel från andra länder finns i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Vår bedömning är att riskerna kan minskas genom tydliga mandat för processen samt att det avsätts till- 2

87 MEDDELANDE NR 5/2013 räckliga resurser till processledning och till att genomföra de utredningsbehov som identifieras i processen. För att ett nationellt skogsprogram ska vara ändamålsenligt och ge mervärden anser Skogsstyrelsen att det är väsentligt att: - Programmet tillåts vara verkligt policyskapande, d.v.s. att det utöver att utveckla policy inom ramen för befintlig politik även tillåts vara politikutvecklande, genom att kunna lägga förslag till regeringen. - Det skapas goda förutsättningar för aktörer att samverka och uppleva delaktighet och delägarskap. - Arbetet med ett nationellt skogsprogram blir långsiktigt vilket bygger på att det finns en bred uppslutning i riksdagen kring att starta upp en process kring ett nationellt skogsprogram. - Den innehållsmässiga ramen för ett nationellt skogsprogram vidgas från hållbart skogsbruk till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. - Skogsprogrammet koordineras med andra befintliga processer som t.ex. miljömålsarbetet. Utifrån det politikutvecklande inslaget som beskrivs ovan anser Skogsstyrelsen att ett nationellt skogsprogram bör organiseras med huvudmannaskap på Regeringskansliet och med politisk ledning. Utvecklingen av ett nationellt skogsprogram bör engagera flera departement. Skogsstyrelsen vill trycka på behovet av att tillräckliga resurser fogas till ett sekretariat för att kunna leda den här typen av omfattande samverkansprocess. Skogsstyrelsen ser att det finns behov av att utveckla den vertikala integrationen, d.v.s. koordineringen mellan policyskapande på nationell och regional/lokal nivå. Men vill samtidigt trycka på att man av resurseffektivitetsskäl bör vara noga med att klarlägga syftet och nyttan av sådana ansatser i varje enskilt fall. Även i vilka faser av processen som ansatser för att skapa vertikal integration gör mest nytta bör värderas. FAO beskriver den iterativa processen med ett nationellt skogsprogram med en analysfas, en målformuleringsfas och en genomförandefas och därutöver arbetet med att övervaka och utvärdera programmet. Skogsstyrelsen anser att man bör ta fasta på FAO:s beskrivning av ett skogsprograms olika faser i utformningen av ett nationellt skogsprogram i Sverige. Därutöver bedömer Skogsstyrelsen att det finns behov av en initieringsfas, där mandat, spelregler m.m. för processen läggs fast. Då flera intressenter har dragit paralleller mellan ett nationellt skogsprogram och några av regeringens strategier har Skogsstyrelsen jämfört Läkemedelsstrategin, Sveriges mineralstrategi och Den nationella innovationsstrategin med principerna för nationella skogsprogram, vad gäller genomförande, innehåll, organisation och uppföljning. Det finns likheter men också skillnader. De områden där vi kan se skillnader är: 3

88 MEDDELANDE NR 5/ För att säkerställa långsiktigheten behöver ett nationellt skogsprogram som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen. Kommer dessa strategier som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen? - Åtgärderna i strategierna är huvudsakligen inriktade på statliga (via olika myndigheter) insatser medan intentionerna för ett nationellt skogsprogram är att det ska skapa en betydligt bredare delaktighet (stat, näringsliv och civilsamhälle) även i genomförandet. - Det regionala och/eller lokala perspektivet saknas till stor del i strategierna. Skogsstyrelsen anser att ett nationellt skogsprogram, till skillnad mot hur strategierna genomförts, behöver koppla ihop det nationella planet med de regionala/ lokala. Ett framgångsrikt genomförande kräver ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter även utanför myndigheterna. 4

89 MEDDELANDE NR 5/2013 Sammanfattning 1. Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som ska belysa lämpligheten i att i Sverige ta fram ett nationellt skogsprogram. Förstudien ska omfatta en jämförande studie av andra länders arbete med nationella skogsprogram som belyser framgångsfaktorer och problem. I uppdraget ingår även att ge förslag på process för och element i ett eventuellt svenskt skogsprogram. Uppdraget ska slutredovisas 15 oktober En statusrapport ska lämnas 1 juni Utöver statusrapporten som överlämnades till regeringen 1 juni 2013, slutredovisas uppdraget i två publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. 1.1 Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har via en ändring av myndighetens regleringsbrev (Regeringsbeslut ) fått regeringens uppdrag att göra en förstudie gällande utvecklingen av ett nationellt skogsprogram för Sverige. Syftet med förstudien är att ge ett kunskapsunderlag för utvecklingen av verktyg för att ta tillvara framtidens möjligheter och identifiera hinder för det hållbara skogsbruket med dess jämställda produktions- och miljömål, samt ge underlag för en bedömning av om ett nationellt skogsprogram vore ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Det gäller särskilt affärsutveckling och arbetstillfällen samt ökat behov av skogen som leverantör av råvara och rekreation samt skogsbrukets tillhandahållande och beroende av ekosystemtjänster, i ett förändrat klimat. En jämförande studie av andra länders nationella skogsprogram ska ingå. Jämförelsen ska omfatta syfte, innehåll, kostnader, resultat och kostnadseffektivitet som kunnat dokumenteras i utvärdering eller på annat sätt, samt Skogsstyrelsens analys av informationen. Framgångsfaktorer och eventuella problem i processen att utarbeta ett nationellt skogsprogram samt i genomförandet ska redovisas. I vilken utsträckning den nuvarande svenska skogspolitiken med dess verktyg och styrmedel uppfyller den vedertagna definitionen av nationellt skogsprogram ska belysas. Rapporten ska ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå i ett nationellt skogsprogram. En statusrapport ska lämnas den 1 juni 2013 och uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 15 oktober

90 MEDDELANDE NR 5/2013 Skogsstyrelsen har uttolkat uppdraget som att förstudien inte ska begränsas till enbart produktions- och miljöförhållanden i skogen och skogsbruket utan även omfattar användning och förädling av råvara från skogen samt andra ekosystemtjänster som kan tillhandahålla. Förstudien omfattar därmed en rad politikområden utöver den direkta skogspolitiken, så som miljö-, energi-, närings-, frilufts- och jaktpolitik. Regeringen skriver att det i uppdraget ingår att ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå. Element har Skogsstyrelsen, efter avstämning med Landsbygdsdepartementet, i detta sammanhang tolkat som att det avser såväl processmässiga element såsom ämnesmässigt innehåll i ett nationellt skogsprogram. Skogsstyrelsens uttolkningar av uppdraget är avstämda med Landsbygdsdepartementet. 1.2 Förslag från miljömålsberedningen I delbetänkandet Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) föreslår miljömålsberedningen som etappmål att Sverige har utvecklat ett nationellt skogsprogram som omfattar skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, senast Uppdragets genomförande Utöver statusrapporten som överlämnades till regeringen 1 juni 2013 slutredovisas uppdraget i två publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Omvärldsanalysen baserar sig till stora delar på olika underlag i form av rapporter m.m. I beskrivningen av nationella skogsprogram i andra länder har även kompletterande information erhållits via direkta kontakter med statliga tjänstemän i dessa länder. För att fånga upp hur olika intressenter ser på ett eventuellt svenskt nationellt skogsprogram har förstudien även omfattat en hearing. Vid hearingen deltog ca 70 personer representerande 37 olika myndigheter, företag eller organisationer. Utöver detta har Skogsstyrelsen genomfört bilaterala möten med WWF, Svenska Naturskyddsföreningen, Skogsindustrierna och LRF skogsägarna. Intryck från hearingen och från dessa bilaterala möten har varit viktiga i utformningen av myndighetens förslag och ställningstaganden. Skogsstyrelsen har dock inte i någon större omfattning undersökt hur man ser på behovet av eller intresset för att delta i utformningen av ett nationellt skogspro- 6

91 MEDDELANDE NR 5/2013 gram utanför skogssektorn. På hearingen fanns några deltagare från andra sektorer, men här behövs en fortsatt kartläggning. Som exempel kan nämnas att rennäringen och turistnäringen inte var representerade på hearingen samt att energisektorn enbart var representerat av energimyndigheten och ett företag. I uppdragsbeskrivningen från regeringen säger man att det ingår att ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå. Enligt uttolkningen ovan så skulle element kunna innebära såväl processmässiga som innehållsmässiga element. Skogsstyrelsen har valt att inte ge förslag på några innehållsmässiga delar eftersom myndigheten anser att detta bör tas fram i den problemformuleringsfas som är en del av den process som föreslås i denna rapport. Inte heller ger myndigheten någon bild av vilka utmaningar som den svenska skogen står inför. Även detta anser vi bör ske i problemformuleringsfasen av att ta fram ett nationellt skogsprogram. Skogsstyrelsen vill i sammanhanget förtydliga att det redan finns en relativt stor mängd utvärderingar och rapporter att utgå från i detta avseende och att det i många fall handlar om att nå en större samsyn kring beskrivningen av dessa problem och utmaningar samt vilka som bör prioriteras. I uppdraget ingick även att belysa I vilken utsträckning den nuvarande svenska skogspolitiken med dess verktyg och styrmedel uppfyller den vedertagna definitionen av nationellt skogsprogram. Vid avstämning med Landsbygdsdepartementet har denna del tonats ner. Skogsstyrelsen har inte gjort någon egentlig analys av om den svenska skogspolitiken kan anses uppfylla principerna för ett nationellt skogsprogram, dels därför att det tonats ner av uppdragsgivaren och dels därför att vi anser att detta redan gjorts (Svensson 2004, Veltheim 2006). Dessa tidigare arbeten finns kort refererade till i omvärldsanalysen. 7

92 MEDDELANDE NR 5/ Bedömning av behovet och mervärdet av ett nationellt skogsprogram Sammanfattning Skogsstyrelsen bedömer att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur Svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen förordar att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp. Några av mervärdena är: Tillhandahålla forum och former som ger möjlighet till att skapa en samlad långsiktig strategisk inriktning på skogens nyttjande. Ökad samsyn om skogens roll i samhället. Ökad tydlighet och förankring med sektorn, och därmed kraft i skogsoch miljöpolitikens genomförande. Bättre sektorsintegrering mellan olika sektorer som påverkar och påverkas av skogsbruket. Ökad tydlighet och transparens i den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner. Ökad förankring och bättre process kring att ta fram svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar. En viktig förutsättning för att ett svenskt nationellt skogsprogram ska leda till dessa mervärden är att man tar fasta på de rekommendationer för nationella skogsprogram som finns i Wien resolutionen (MCPFE 2003). Man ska dock vara medveten om att det finns ett antal risker som lyfts fram i forskningslitteraturen förknippade med processen kring nationella skogsprogram. En sammanställning av dessa risker och mindre lyckade exempel från andra länder finns i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Vår bedömning är att riskerna kan minskas genom tydliga mandat för processen samt att det avsätts tillräckliga resurser till processledning och till att genomföra de utredningsbehov som identifieras i processen. Nationella skogsprogram introducerades som begrepp av den mellanstatliga skogspanelen (IPF) som initierades efter Rio-konferensen (United nations 1997). Därefter har det internationella samfundet framhållit nationella skogsprogram som ett viktigt verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk. Förväntningar på att medlemsländerna startar upp en process med ett nationellt skogsprogram utrycks i IPF:s slutrapport (United nations 1997), det icke legalt bindande avtal som tagits fram inom FN:s skogsforum (United nations 2008) och i den pan-europeiska resolutionen från 2003 (MCPFE 2003). Även i de förhandlingar om ett legalt bindande avtal inom den pan-europeiska skogsprocessen, som för närvarande pågår, har nationella skogsprogram lyfts fram som en viktig åtgärd. 8

93 MEDDELANDE NR 5/2013 Enligt FAO (2010) har idag, ca 20 år efter det att IPF introducerade begreppet, ca 130 länder ett nationellt skogsprogram. I IPF:s slutrapport finns ett antal kriterier eller principer för nationella skogsprogram som presenterats med något olika uppställning under årens lopp. För Sveriges del ligger det närmast till hands att förhålla sig till hur nationella skogsprogram beskrivs i den regionala uttolkning som skett inom den pan-europeiska processen (MCPFE 2003). Där skriver man att ett nationellt skogsprogram är: en deltagande-, holistisk-, tvärsektoriell- och iterativ process för policyplanering, implementering, övervakning och utvärdering på den nationella och/eller regionala nivån som syftar till fortsatt utveckling av hållbart skogsbruk och bidra till hållbar utveckling. Man listar även 11 principer för nationella skogsprogram. Deltagandeprocess Holistiskt och tvärsektoriellt angreppssätt Iterativ process med ett långsiktigt åtagande Kapacitetsbyggande I överensstämmelse med nationell lagstiftning och policys Integrering med nationella strategier för hållbar utveckling I överensstämmelse med internationella överenskommelser och tagit i beaktande synergier mellan internationella skogsinitiativ och konventioner Institutionella reformer och policy reformer Ekosystemansats Delägarskap vid implementering Skapa medvetenhet I förstudien har Skogsstyrelsen utgått från att vi inte är bundna vid att ta fram ett nationellt skogsprogram, eller av ovanstående principer för nationella skogsprogram. I resolutionen (MCPFE 2003) uppmanar man dock medlemsländerna att beakta principerna så långt som möjligt. Skogsstyrelsen har istället utgått från vilka mervärden ett nationellt skogsprogram skulle kunna ge i det svenska sammanhanget och vad som i så fall krävs i utformningen av det för att det ska ha förutsättningar för att ge dessa mervärden. I slutändan har vi ändå landat i en beskrivning av ett eventuellt svenskt nationellt skogsprogram som i hög grad tar fasta på nämnda principer. De inspel som vi fått från olika intressenter har också stött en sådan slutsats. De senaste åren har debatten om den svenska skogens nyttjande präglats av starka motsättningar mellan olika intressen. Vi bedömer att ett nationellt skogsprogram 9

94 MEDDELANDE NR 5/2013 med en kunskapsbaserad ansats kan minska dessa motsättningar och skapa en högre acceptans för de politiska avvägningarna inom skogspolitiken. Vår förhoppning är att en ökad samsyn på sikt kan underlätta avvägningarna i skogspolitiken och avvägningarna mellan skogspolitiken och andra politikområden, vilket på sikt kan leda till ett ökat fokus på politikens genomförande. I det här sammanhanget är det också viktigt att skogsprogrammet är kopplat till befintliga processer som t.ex. miljömålsarbetet. En nära koordinering kan erbjuda viktiga synergieffekter (t.ex. ökad samsyn om åtgärder, roller och ansvar) och därmed ge ytterligare kraft i arbetet för att nå miljömålen. Den svenska skogspolitiken bygger på principen om sektorsansvar som lades fast i 1988 års miljöpolitiska beslut (Prop. 1987/88:85). Sektorsansvaret innebar en decentralisering av miljöarbetet genom att integrera det dels i alla berörda politikområden, och därmed i berörda myndigheters arbete, och dels genom att föra ut det till näringarna inom de berörda sektorerna. Sektorsansvarets innebörd i skogspolitiken har senare utvecklats i 1993 års skogspolitiska beslut (Prop. 1992/93:226) och ansvarsfördelningen mellan stat och näring utvecklats i strategin för biologisk mångfald (Prop. 1993/94:30). Skogsstyrelsen har under senare år lyft frågan om sektorsansvarets innebörd och i olika sammanhang fört en dialog med näringen om detta. Skogsstyrelsen bedömer att implementeringen av skogspolitiken skulle vinna på om den ansvarsfördelning som sektorsansvaret innebär mellan stat och näring utvecklades ytterligare och tydliggjordes. Ett nationellt skogsprogram som bygger på en ansvarsfördelning mellan stat och näring skulle kunna starkt bidra till ett sådant tydliggörande. Se vidare i kapitel 5 om målformuleringsfasen. Som tidigare nämnts upplever Skogsstyrelsen att den nationella debatten om den svenska skogens nyttjande är starkt polariserad och i flera fall har fastnat i låsta positioner. Vi bedömer att ett mer aktivt deltagande av andra sektorer som berör/berörs av skogens nyttjande (t.ex. turism eller energi) skulle kunna vitalisera debatten och leda till en mer konstruktiv utveckling. Det är därmed viktigt att aktivt söka medverkan från andra sektorer. Inom ramen för förstudien har Skogsstyrelsen inte haft möjlighet att göra någon systematisk förfrågan om intresset från andra sektorer att delta i processen kring ett nationellt skogsprogram. Skogsstyrelsens bedömning är att nationell implementering av internationella konventioner som en del i ett nationellt skogsprogram skulle kunna öka tydligheten och transparensen och förbättra samverkan mellan olika aktörer. I den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner berörs ofta flera myndigheter och flera näringar. Skogsstyrelsen har upplevt att det ofta kan vara svårt för näringen och intressenter att följa och förstå hur den nationella implementeringen är tänkt att ske. I motiveringen till förslaget om att utveckla ett nationellt skogsprogram skriver miljömålsberedningen att skogens samlade ekonomiska, sociala och miljömässiga värden behöver uppmärksammas mer i ett långsiktigt perspektiv (SOU 2013:43). Skogsstyrelsen bedömer att processen med ett nationellt skogsprogram, som bygger på delaktighet och en tvärsektoriell ansats, kan ge förutsättningar för en sådan långsiktigt strategisk ansats. Man bör dock vara klar över att den grad av delaktighet som Skogsstyrelsen upplever förväntas i en sådan process kommer vara resurskrävande och möjligen innebära en del risker. De risker som Skogsstyrelsen 10

95 MEDDELANDE NR 5/2013 uppmärksammat i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b) handlar framför allt om olika aspekter av samverkansprocessen. För att hantera dessa risker bedömer Skogsstyrelsen att det är väsentligt att man till ett svenskt nationellt skogsprogram avsätter tillräckliga resurser för processledning, utredningsbehov m.m. 11

96 MEDDELANDE NR 5/ Ramar för ett nationellt skogsprogram Sammanfattning För att ett nationellt skogsprogram ska vara ändamålsenligt och ge mervärden anser Skogsstyrelsen att det är väsentligt att: - Programmet tillåts vara verkligt policyskapande, d.v.s. att det utöver att utveckla policy inom ramen för befintlig politik även tillåts vara politikutvecklande, genom att kunna lägga förslag till regeringen. - Det skapas goda förutsättningar för aktörer att samverka och uppleva delaktighet och delägarskap. - Arbetet med ett nationellt skogsprogram blir långsiktigt vilket bygger på att det finns en bred uppslutning i riksdagen kring att starta upp en process kring ett nationellt skogsprogram. - Den innehållsmässiga ramen för ett nationellt skogsprogram vidgas från hållbart skogsbruk till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. - Skogsprogrammet koordineras med andra befintliga processer som t.ex. miljömålsarbetet. Nationella skogsprogram är avsedda att vara policyskapande processer med bred delaktighet som kan leda till institutionella reformer eller reformer av den nationella skogspolitiken (MCPFE 2003). För att skapa en bred uppslutning kring och engagemang i ett svenskt nationellt skogsprogram bedömer Skogsstyrelsen att det är centralt att man låter det vara verkligt policyskapande. I detta lägger vi att skogsprogrammet utöver att skapa policy för myndigheter (inom myndigheternas mandat), näringsliv och civilsamhälle även bör kunna bidra till att utveckla politiken genom att lägga förslag till regeringen. En nyckel för att ett nationellt skogsprogram ska kunna ge mervärden är att man lyckas ge förutsättningar för bra samverkan och delaktighet. En viktig förutsättning för detta är ett tydligt direktiv från regeringen med tydliga avgränsningar. Baserat på erfarenheterna från andra länder rekommenderar vi att man i processen tar fram tydliga spelregler (hur samverkan ska gå till och om hur beslutsprocessen ser ut) och uppföranderegler samt har oberoende moderatorer som leder möten. Av vikt för bra förutsättningar för god samverkan och delaktighet är även att man skapar god balans mellan olika intressen i det nationella skogsprogrammets olika forum. Av erfarenhet vet Skogsstyrelsen att en del intressenter har svårt att tillsätta de resurser som krävs för att engagera sig i stora samverkansprocesser, vilket också framförts till Skogsstyrelsen i genomförandet av denna förstudie. Ekonomiskt stöd till intressenter med begränsade ekonomiska resurser kan därför behöva övervägas. 12

97 MEDDELANDE NR 5/2013 Om man ska starta en process kring ett nationellt skogsprogram bör denna vara långsiktig, vilket förutsätter bred uppslutning kring beslutet att starta arbetet med ett nationellt skogsprogram i riksdagen. I Finland har man för att skapa långsiktighet i arbetssättet gått så långt att man reglerat i skogslagen att skogsprogram skall tas fram. En förutsättning för att processen ska vara långsiktigt hållbar är att den ges politisk betydelse. Om skogsprogrammet endast omfattar implementering av redan fattade beslut, finns en uppenbar risk att intressenter väljer att inte delta i processen. För att skapa långsiktighet bör framtida behov av utredningar kanaliseras till det nationella skogsprogrammet (kan gälla SOU eller uppdrag till myndigheter). Det är även viktigt att berörda myndigheter inte startar upp parallella processer med policyutvecklande inslag utan att även de kanaliseras via eller stämts av i det nationella skogsprogrammet. I bilagan till Wien resolutionen (MCPFE 2003) lyfter man fram nationella skogsprogram som ett verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk och därmed bidra till hållbar utveckling. Hållbart skogsbruk (Sustainable Forest Management, SFM) definieras i en bilaga till Lissabon resolutionen (MCPFE 1998) som: förvaltning och användande av skog och skogsmark på ett sätt och i en takt, som upprätthåller deras biologiska mångfald, produktivitet, föryngringsförmåga, livskraft och deras potential att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå och att inte orsaka skada på andra ekosystem. I den praktiska implementeringen av hållbart skogsbruk inom MCPFE kan man dock se en utvidgning av begreppet, t.ex. i utvecklingen av kriterier och indikatorer. Av ovanstående resonemang kan hållbart skogsbruk och därmed skogens brukande ses som en rekommenderad ram för nationella skogsprogram. Skogsstyrelsen anser dock att en sådan uttolkning skulle vara allt för snäv. För att ge de mervärden som beskrivs ovan bör även de värdeskapande kedjor som har sitt upphov i skogen, inkluderas i ett svenskt nationellt skogsprogram. Värdeskapande kedjor ska tolkas i vid mening och omfattar t.ex. värde för friluftsliv, för landets energiförsörjning, klimatnytta, i traditionell skogsindustri osv. Det här innebär att vi anser att alla relevanta ekosystemtjänster bör inkluderas. Skogsstyrelsen föreslår att man vidgar ramen för skogsprogrammet till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. I ramen ingår givetvis även skogens brukande och ett hållbart nyttjande. Hur stor del av dessa värdeskapande kedjor som bör omfattas bedömer Skogsstyrelsen behöver utvecklas vidare i den initieringsfas som vi föreslår nedan, se kapitel 5. Det kan t.ex. bero på intresset från respektive sektor att delta. 13

98 MEDDELANDE NR 5/ Organisation av ett nationellt skogsprogram Sammanfattning Utifrån det politikutvecklande inslaget som beskrivs ovan anser Skogsstyrelsen att ett nationellt skogsprogram bör organiseras med huvudmannaskap på Regeringskansliet och med politisk ledning. Utvecklingen av ett nationellt skogsprogram bör engagera flera departement. Skogsstyrelsen vill trycka på behovet av att tillräckliga resurser fogas till ett sekretariat för att kunna leda den här typen av omfattande samverkansprocess. Skogsstyrelsen ser att det finns behov av att utveckla den vertikala integrationen, d.v.s. koordineringen mellan policyskapande på nationell och regional/ lokal nivå. Men vill samtidigt trycka på att man av resurseffektivitetsskäl bör vara noga med att klarlägga syftet och nyttan av sådana ansatser i varje enskilt fall. Även i vilka faser av processen som ansatser för att skapa vertikal integration gör mest nytta bör värderas. Med tanke på det politikutvecklande inslaget, som beskrivs i kapitel 3, bör ett svenskt nationellt skogsprogram organiseras från Regeringskansliet och ges politisk ledning. Av omvärldsanalysen framgår att man såväl i Finland, Tyskland som Österrike har organiserat skogsprogrammet på detta vis. Med tanke på bredden som ges av det tvärsektoriella inslaget bör det nationella skogsprogrammet beröra flera departement. Skogsstyrelsen har i genomförandet av detta uppdrag även övervägt alternativet att regeringen skulle ge en eller flera myndigheter i uppdrag att leda processen med att ta fram ett förslag på ett nationellt skogsprogram. Förslaget skulle då utvecklas under ledning av dessa myndigheter för att utgöra underlag för regeringen. Skogsstyrelsen ser dock detta alternativ som olämpligt. Inom miljömålssystemet fanns tidigare det så kallade miljömålsrådet. I miljömålsrådet samverkade myndigheter för att ta fram förslag till regeringen, t.ex. om behov av nya eller förändrade styrmedel. I det senaste miljöpolitiska beslutet ersattes miljömålsrådet med en parlamentarisk beredning. Motivet var att en parlamentarisk beredning skulle leda till en ökad dialog och politisk förankring som kan ge ökad samordning mellan olika politikområden (Prop 2009/10:155). Den parlamentariska beredningen förväntades leda till ökad effektivitet inom miljömålssystemet, genom att ansvaret mellan myndigheter och den politiska sfären tydliggjordes. Skogsstyrelsen ser att ett myndighetsuppdrag om att utveckla ett förslag till nationellt skogsprogram skulle leda till samma nackdelar som fanns med den tidigare organisationen inom miljömålssystemet. När det gäller resurser för att genomföra processen med ett nationellt skogsprogram vill Skogsstyrelsen trycka på behovet av att koppla ett starkt sekretariat med bred och ändamålsenlig kompetens till programmet. I sekretariatet kan det vara viktigt med såväl naturvetenskaplig som samhällsvetenskaplig kompetens men 14

99 MEDDELANDE NR 5/2013 också kompetens kring exempelvis konfliktlösning och förändringsledning. Behovet av koordinering och information för att för alla parter tydliggöra syfte, beslutsordning, var i processen man befinner sig m.m. bör inte underskattas. Skogsstyrelsen har fått beröm för sin process kring projektet Dialog om miljöhänsyn men också kritik. Kritiken kan till stor del kopplas till att myndigheten underskattat behovet av den här typen av central funktion. Om man jämför med Finland och Österrike så har man där haft sekretariat med i storleksordningen 3-4 heltidstjänster kopplade till det nationella skogsprogrammet. Skogsstyrelsen bedömer att motsvarande krävs även i Sverige. Utöver behovet av ett starkt sekretariat så vill Skogsstyrelsen peka särskilt på behovet av utredningsresurser under analys- och målformuleringsfaserna, se kapitel 5, för att kunna ta fram objektiva underlag kring olika frågeställningar. Därutöver krävs resurser för övervakning och utvärdering av programmet. I övrigt anser myndigheten att en organisation med ett övergripande organ med politisk ledning, och med medverkan från näringsliv, myndigheter och civilsamhälle, som till sig kopplar ett antal arbetsgrupper som bereder frågor känns naturlig. En mer detaljerad organisation är lämplig att utveckla under programmets initieringsfas, se kapitel 5 nedan. Under den iterativa processen som arbetet med ett nationellt skogsprogram innebär kommer behoven att variera. Organisationen bör därför kunna vara skalbar så att den kan skalas upp eller ner under processens olika faser. Ett sätt att skapa skalbarhet är att ge arbetsgrupper begränsade och tidsatta uppdrag istället för att tillsätta arbetsgrupper på ett löpande uppdrag. Vertikal integration I principerna till nationella skogsprogram skriver man i bilagan till Wien resolutionen, om principen kring ett holistiskt och tvärsektoriellt angreppsätt, att avsikten är att nationella skogsprogram ska skapa såväl horisontella kopplingar mellan olika sektorer som vertikala kopplingar mellan olika geografiska nivåer i samhället. Den vertikala integrationen handlar således om att koppla ihop den nationella nivån med de regionala/lokala nivåerna. Skogsstyrelsen anser att det finns ett utrymme att utveckla koordineringen mellan den nationella policyskapande processen och framför allt den kommunala. Ett ex. på område där vi upplevt att den nationella policyskapande processen och den kommunala inte koordinerats i tillräcklig grad är kring skogens sociala värden. En vertikal integration kan troligen öka legitimiteten och känslan av ägarskap för skogsprogrammet då lokala och regionala aktörer får möjlighet att kanalisera frågor upp på nationell nivå. En ökad legitimitet och ägarskap på lokal och regional nivå torde även förbättra programmets implementering. Sålunda finns det skäl för att i processen kring ett eventuellt svenskt skogsprogram ha en hög grad av vertikal integration. Samtidigt är det viktigt att analysera vilka frågor som ska integreras vertikalt, så att den vertikala integrationen inte tar allt för stora resurser i anspråk. Det kan gälla såväl vilka frågor som hanteras, som i vilka faser av processen som initiativ till vertikal integration tas. Av de länder vi studerat i omvärldsanalysen har Finland haft det mest ambitiösa upplägget för att koppla ihop den regionala nivån med den nationella. Under arbetet med att ta fram det Finska nationella skogsprogrammet genomfördes öppna forum på den regionala nivån vid två tillfällen. Dessutom har de regionala skogs- 15

100 MEDDELANDE NR 5/2013 centralerna brutit ned det nationella skogsprogrammet genom att utarbeta regionala skogsprogram. Skogsstyrelsen ser att det under analysfasens, se kapitel 5, bör genomföras den typ av öppna forum som man haft i Finland. Vi upplever att detta är viktigt för att få en bred belysning av vilka frågor som Skogsprogrammet bör hantera. Särskilt bör man sträva efter att få engagemang från landets kommuner i dessa forum. Med tanke på bredden i vilka frågor som kan komma att hanteras inom skogsprogrammet bör uppdraget att organisera regionala komponenter inom skogsprogrammet ges till Länsstyrelserna, med stöd av Skogsstyrelsen inom Skogsstyrelsens ansvarsområde. Givet att det nationella skogsprogrammet får ett innehåll som är kostnadseffektivt att åtgärda på regional/lokal nivå, anser Skogsstyrelsen att det kan vara lämpligt att inom skogsprogrammet ta fram regionala åtgärdsplaner. Innan en sådan ansats initieras bör man dock dra erfarenheter av de regionala åtgärdsprogram som Länsstyrelserna har i uppgift att ta fram inom miljömålssystemet. Skogsstyrelsen ser att det finns exempel på län där man lyckats mycket väl med att få olika aktörer att åta sig konkreta åtgärder för att bidra till ökad måluppfyllelse. I Finland är, som tidigare nämnts, det nationella skogsprogrammet nedbrutet till regionala skogsprogram. Skogsstyrelsen bedömer, från tidigare erfarenheter av regionala målarbeten, att det är effektivare att gå direkt på regionala åtgärdsprogram snarare än att gå igenom en regional målformuleringsfas i ett regionalt skogsprogram. 16

101 MEDDELANDE NR 5/2013 Sammanfattning 5. Process för ett nationellt skogsprogram FAO beskriver den iterativa processen med ett nationellt skogsprogram med en analysfas, en målformuleringsfas och en genomförandefas och därutöver arbetet med att övervaka och utvärdera programmet. Skogsstyrelsen anser att man bör ta fasta på FAO:s beskrivning av ett skogsprograms olika faser i utformningen av ett nationellt skogsprogram i Sverige. Därutöver bedömer Skogsstyrelsen att det finns behov av en initieringsfas, där mandat, spelregler m.m. för processen läggs fast. FAO har beskrivit hur man ser att processen med ett nationellt skogsprogram bör utformas (FAO 2006), vilket vi sammanfattat i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Skogsstyrelsen anser att FAO:s beskrivning av de olika stegen i den iterativa processen som ett nationellt skogsprogram innebär är bra, och att den bör beaktas i utformning av ett svenskt nationellt skogsprogram. Avsikten är inte att här upprepa vad FAO skriver utan komplettera detta med några tankar som Skogsstyrelsen fångat upp under arbetet med denna förstudie. Initieringsfas Skogsstyrelsen bedömer att det utöver de faser som FAO beskriver behövs något man skulle kunna kalla för en initieringsfas. Syftet med initieringsfasen skulle vara att skapa bra förutsättningar för den process som startas upp så att man undviker att upprepa misstag från andra länder, vilka beskrivs i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Initieringsfasen kan vara en viktig framgångsfaktor då erfarenheten från andra länder tyder på att det kan vara svårt att reparera initiala misstag. Några specifika saker som bör göras under initieringsfasen är: - Identifiera vilka andra sektorer utöver själva skogssektorn som bör delta i utformningen av ett nationellt skogsprogram och undersöka intresset hos dessa sektorer att delta, kan gälla såväl inom Regeringskansliet, myndigheter, näringsliv som civilsamhälle. I denna identifiering av sektorer som bör delta bör man begränsa sig till sektorer som verkligen har en direkt påverkan på eller påverkas av skogsbruk. Det finns annars en risk att processen blir allt för otymplig. - I dialog med intressenter klargöra ramarna för det nationella skogsprogrammet, d.v.s. innehållsmässiga eller andra begränsningar som regeringen ser. - I dialog med intressenter ta fram och tydliggöra arbetsordningen. Den bör svara på frågor som t.ex.: - Hur tas olika former av beslut i processen - Hur kommer samverkan att gå till 17

102 MEDDELANDE NR 5/ Vilket mandat förväntas deltagarna ha från sina respektive huvudmän under olika skeden av processen - Hur kommer dokumentation från möten upprättas och kommuniceras - I dialog med intressenter överväga om det behövs någon form av uppförandekod och/eller att deltagare förbinder sig till processen på något vis. - I dialog med intressenter närmare utforma organisationen kring skogsprogrammet. Analysfas I analysfasen är det meningen att man, via t.ex. en SWOT analys, analyserar vilka problem och möjligheter som finns. I den här analysen kommer olika intressenter ha olika problemformuleringar. En vetenskaplig ansats anser vi därför vara central. Man bör därmed till analysfasen säkra att man har tillgång till utredningsresurser, förmodligen både i ett sekretariat och genom att anlita personer inom olika forskande institutioner. Inom en del områden kan det vara så att den vetenskapliga grunden inte är tillräcklig för att tydligt belägga eller avfärda problem. Forskning inom ett sådant område bör då kunna initieras så att frågan tydligare kan adresseras i nästa iteration av skogsprogrammet. T.ex. skulle arbetet i det iterativa hjul som det nationella skogsprogrammet innebär kunna föda det iterativa hjul som SLU och Skogsstyrelsen bedriver, på regeringens uppdrag, inom adaptiv skogsskötsel med problemställningar. FAO:s beskrivning av analysfasen kan förefalla ganska förutsättningslös, som om man börjar med ett blankt papper. Skogsstyrelsen ser snarare att den förutsättningslösa SWOT analysen bör kompletteras med en analys av vilka politiska beslut som redan föreligger, på global, regional och nationell nivå och hur skogsprogrammet bör förhålla sig till dessa politiska beslut. I denna fas bör även tidigare identifierade problem och möjligheter sammanställas för att värdera i vilken grad de fortfarande är aktuella. Analysfasen bör avslutas med att det fattas beslut kring vilka områden man avser att gå vidare med. Målformuleringsfas Avsikten med målformuleringsfasen är att man ska ta fram målsättningar och åtgärder för att nå dessa målsättningar. Skogsstyrelsen anser att tyngdpunkten i ett svenskt nationellt skogsprogram bör ligga på åtgärder, snarare än på målformuleringar. En tydlighet i vilka åtgärder som ska genomföras av vem och när det ska vara genomfört, bedömer vi vara en viktig framgångsfaktor. I tidigare målarbete inom miljömålssystemet och inom Skogsstyrelsens arbete med sektorsmål har det tagits fram så kallade SMART- 18

103 MEDDELANDE NR 5/2013 mål 1. Myndighetens erfarenhet av att ta fram SMART-mål i samverkan är att det är mycket tidskrävande och att effekten av det är tveksam. Diskussionen kring de sektorsmål Skogsstyrelsen tagit fram har snarare handlat om målens formulering och kring hur de följs upp än kring vilka åtgärder som behövs för att verka mot målen. Även inom miljömålssystemet har man övergett de så kallade SMARTmålen, i form av nivå- och tidsatta miljötillstånd som skall uppnås, till förmån för mer förutsättnings-/åtgärdsinriktade etappmål. Som ett tydligt exempel på vad vi menar med att tona ner målformuleringsarbetet så bedömer vi att det räcker att vara överens om att skadorna på forn- och kulturlämningar är för höga och att de bör minska. Exakt hur mycket de bör minska eller i vilken takt är inte nödvändigt att fastställa för att kunna gå vidare och fastställa åtgärdsplaner. Istället för att vid ingången av en målperiod fastställa exakt vad som är tillräckligt, ställer man sig då frågan i nästa iteration av skogsprogrammet frågan om skadorna fortfarande kan anses vara för höga, eller om man då vid det tillfället kan anse att detta inte längre är ett problem. Det är också viktigt att programmet kan hantera förändringar och att arbetssättet med andra ord är agilt. En låsning vid olika mått och nivåer kan härvidlag vara kontraproduktivt. När det gäller att ta fram åtgärder för att verka mot målsättningarna i det nationella skogsprogrammet vill Skogsstyrelsen trycka på vinsten med att ta ett holistiskt perspektiv, d.v.s. nyttja de samlade resurserna i samhället. Genom att åtgärderna riktas till såväl stat, näringsliv som civilsamhälle kan man skapa ett brett ansvarstagande för programmets genomförande i samhället. Ett sådant angreppsätt ligger i linje med intentionerna både för nuvarande skogspolitik och för nationella skogsprogram och skulle kunna tydliggöra hur ansvarsfördelningen ser ut inom skogspolitiken. I sitt delbetänkande förslår miljömålsberedningen (SOU 1013:43) som etappmål att Sverige har utvecklat ett nationellt skogsprogram som omfattar skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, senast Skogsstyrelsen tolkar den målbeskrivningen som att man senast vid utgången av 2015 ska ha passerat målformuleringsfasen, första gången, i den iterativa process som ett nationellt skogsprogram innebär. Skogsstyrelsen bedömer att målsättningen är ambitiös men genomförbar givet att processen initieras under Genomförandefas Som en följd av ovanstående resonemang kring vinsterna med ett brett ansvarstagande för skogsprogrammet bör även genomförandefasen präglas av ett holistiskt angreppsätt. Det här innebär i förlängningen att finansieringen för skogsprogrammets genomförande bör delas mellan stat, näringsliv och civilsamhälle. Övervakning och utvärdering Övervakning och utvärderingsfasen följer inte kronologiskt efter de övriga, utan löper parallellt med de övriga faserna. Man bör tidigt säkra att det finns övervakning och utvärderingsresurser kopplade till det nationella skogsprogrammet. Dessa resurser kan lämpligen säkras på forskande institutioner eller myndigheter. För programmets trovärdighet anser Skogsstyrelsen att det är viktigt att man inte 1 SMART står för Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. 19

104 MEDDELANDE NR 5/2013 försätter myndigheter i en situation där de ägnar sig åt allt för mycket av självutvärdering. 20

105 MEDDELANDE NR 5/ Jämförelse med några liknande processer i Sverige Sammanfattning Då flera intressenter har dragit paralleller mellan ett nationellt skogsprogram och några av regeringens strategier har Skogsstyrelsen jämfört Läkemedelsstrategin, Sveriges mineralstrategi och Den nationella innovationsstrategin med principerna för nationella skogsprogram, vad gäller genomförande, innehåll, organisation och uppföljning. Det finns likheter men också skillnader. De områden där vi kan se skillnader är: - För att säkerställa långsiktigheten behöver ett nationellt skogsprogram som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen. Kommer dessa strategier som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen? - Åtgärderna i strategierna är huvudsakligen inriktade på statliga (via olika myndigheter) insatser medan intentionerna för ett nationellt skogsprogram är att det ska skapa en betydligt bredare delaktighet (stat, näringsliv och civilsamhälle) även i genomförandet. - Det regionala och/eller lokala perspektivet saknas till stora delar i strategierna. Skogsstyrelsen anser att ett nationellt skogsprogram, till skillnad mot hur strategierna genomförts, behöver koppla ihop det nationella planet med de regionala/lokala. Ett framgångsrikt genomförande kräver ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter även utanför myndigheterna. Regeringen har på flera områden initierat satsningar på strategier. För att visa på olika alternativ har Skogsstyrelsen tagit del av följande tre olika strategier som tagits fram av Regeringskansliet: 1. Läkemedelsstrategin (Socialdepartementet 2011) 2. Sveriges mineralstrategi (Näringsdepartementet 2013) 3. Den nationella innovationsstrategin (Näringsdepartementet 2012) Strategiernas framtagningsprocess, genomförande, innehåll, organisering och uppföljning beskrivs översiktligt. Därefter görs en jämförelse och dras paralleller mellan dem och ett nationellt skogsprogram i Sverige. Läkemedelsstrategin Sommaren 2012 presenterades rapporten Nationell läkemedelsstrategi? en förstudie som konstaterade att en nationell läkemedelsstrategi krävs för att hantera utmaningarna på läkemedelsområdet. Socialdepartementet tillsatte därefter en 21

106 MEDDELANDE NR 5/2013 högnivågrupp, projektgrupp och referensgrupp för att utarbeta en nationell läkemedelsstrategi. I grupperna fanns representanter för myndigheter, branschorganisationer, yrkesförbund och intresseorganisationer. Dessutom anordnades två hearings. Aktörerna har tillsammans med Regeringskansliet utarbetat strategin. Strategin ska visa vilken riktning läkemedelsanvändningen bör utvecklas för att bli mer effektiv och patientsäker. Inom ramen för strategin har vision och mål tagits fram. För att åstadkomma en utveckling inom målen har de brutits ned i sju insatsområden. För varje insatsområde finns åtgärder. En uppföljning ska ske på insats- och målnivå med indikatorer och uppföljningsmått. Uppföljning ska ge en bild av utveckling inom läkemedelsområdet. Strategin ska utgöra en plattform för diskussion och utveckling inom läkemedelsområdet på nationell nivå samt ansvara för ett samordnat utvecklingsarbete. Strategiarbetet leds vidare av en högnivågrupp med Socialdepartementet som ordförande. Läkemedelsverket samordnar det operativa utvecklingsarbetet och följer upp de insatser och mål som föreslagits av högnivågruppen. Samordnings- och uppföljningsarbetet sker i dialog med involverade aktörer och leds av högnivågruppen. Utvecklingsarbeten består av regeringsuppdrag till myndigheter och åtaganden som berörda aktörer åtar sig att genomföra. Högnivågruppen ska lämna förslag på insatser i en handlingsplan. Insatserna består huvudsakligen i uppdrag till olika myndigheter. Vidare ska arbetet inom strategin ske i redan befintliga strukturer. Läkemedelsverket ska årligen inkomma med lägesrapport vilket ligger till grund för högnivågruppen fortsatta arbete. Sveriges mineralstrategi EU har uppmanat medlemsstaterna att utarbeta nationella mineralstrategier. Ett underlag till svensk mineralstrategi lämnades från Sveriges geologiska undersökningar (SGU) i mars Därefter har strategin tagits fram av regeringen med stöd av SGU och i bred dialog och samverkan med aktörer och intressenter på lokal, regional och nationell nivå. Fyra dialogmöten har arrangerats för att diskutera olika områden som bedöms vara särskilt viktiga inom ramen för strategin. Dialogmöten har varit öppna för alla intresserade att medverka i och varje möte samlade deltagare. I strategin finns en vision och fem olika strategiska områden för en långsiktig hållbar mineralanvändning. Områdena har identifierats med ett tidsperspektiv på tio år och utifrån dagens förutsättningar. Varje strategiskt område har ett flertal målbilder med tillhörande konkreta åtgärdspunkter, främst i form av uppdrag till olika myndigheter. I det fortsatta arbetet med strategin ska ytterligare åtgärder identifieras, konkretiseras och verkställas. Tillkommande åtgärder ska identifieras i en kontinuerlig dialog med berörda aktörer och inom ramen för det arbete som ska bedrivas av det nationella mineralforumet, som också är ett förslag till åtgärd. En åtgärdsplan har upprättats mot bakgrund av de åtgärder som föreslagits. En åtgärdspunkt i strategin är att inrätta ett nationellt mineralforum för att följa implementeringen av strategin. Forumets uppgifter är att följa och utvärdera åtgärderna men även att identifiera nya åtgärder. Vidare ska forumet främja dialog mellan aktörer, ge tillfälle till informations- och kunskapsutbyte och samordna omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Forumet ska ledas av näringsministern och samla företag inom gruv- och mineralnäringen, kommuner, aktörer som har 22

107 MEDDELANDE NR 5/2013 samordningsansvar för regionalt tillväxtarbete i länen, myndigheter och branschoch intresseorganisationer som berörs av och bidrar till gruv- och mineralnäringens verksamhet. Den nationella innovationsstrategin Regeringens arbete med att formulera strategin genomfördes i bred dialog med aktörer från olika delar av samhället samt med en hög grad av delaktighet och involvering från samtliga departement i Regeringskansliet. Syftet med strategin är att bidra till ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation med sikte på Strategin har en vision, som också gäller för 2020, och utgår från tre huvudprinciper som är underindelade i olika områden som var och en har en målbild och flera kvalitativa delmål. Strategin har inga konkreta åtgärder riktade mot myndigheter eller andra aktörer. Istället lyfts fram vikten av att skapa väl fungerande mötesplatser för dialog och samordning mellan olika områden samt mellan nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vidare framhålls att strategins genomförande förutsätter att såväl internationellt, regionalt som tematiskt arbete fortsätter för att ytterligare konkretisera vad som måste göras. Dessutom poängteras vikten av uppföljningsbara mål och goda analyser för välgrundade prioriteringar samt tillgång till indikatorer. Regeringen ska regelbundet redovisa en översikt av genomförandet av strategin samt hur innovationsklimatet utvecklas i Sverige. Strategierna och ett svenskt skogsprogram Strategierna som redovisas ovan skiljer sig åt både vad gäller framtagning, genomförande, innehåll, organisation och uppföljning. Strategierna har tagits fram inom Regeringskansliet och i vissa fall har det skett med ett nära samarbete med myndigheter (mineralstrategin) eller via upprättandet av ett antal grupper på olika nivåer (läkemedelsstrategin). Även andra aktörer har varit med i utarbetandet av strategierna vilket tyder på en önskan få en bred konsensus kring strategierna. Ett svenskt nationellt skogsprogram förmodas initieras av Regeringskansliet och i framtagningen är det förmodligen mest ändamålsenligt att liksom i läkemedelsstrategin upprätta diverse grupper med representanter från Regeringskansliet, myndigheter, branschorganisationer och intresseorganisationer i syfte att nå en bred uppslutning kring framtagandet av programmet. Genomförandet och organiseringen av strategierna har skiljt sig åt. I läkemedelsstrategin upprättade Socialdepartementet, på liknande sätt som i framtagningen, en högnivågrupp med Socialdepartementet som ordförande och med Läkemedelsverket som samordnare av de operativa utvecklingsarbetet och uppföljningen. I mineralstrategin skapades istället ett mineralforum lett av näringsministern. För att möjliggöra för verkliga reella förändringar på politiska nivån krävs troligen att ett svenskt nationellt skogsprogram genomförs och organiseras via ett huvudmannaskap på politisk nivå på Regeringskansliet. Därutöver är det viktigt att myndigheter och andra intressenter deltar och får ett inflytande i genomförande och finns representerade i organiseringen av ett nationellt skogsprogram. I både läkemedels- och mineralstrategin har olika varianter på vision, mål och konkreta åtgärdspunkter tagits fram. Troligen kan innehållet i ett nationellt skogsprogram byggas upp på liknande sätt. Ett nationellt skogsprogram bör dock inte 23

108 MEDDELANDE NR 5/2013 nödvändigtvis knyta konkreta åtgärder mot enbart myndigheter utan istället bör åtgärder kunna knytas till andra intressenter i samhället för att på så sätt koppla ihop sektorsansvaret med det nationella skogsprogrammet. Genom att andra aktörer än myndigheter blir ansvariga, ett delat ansvar, för att genomföra åtgärder skapas även delaktighet och delägarskap i implementeringen som är två av principerna för nationella skogsprogram. Strategierna är initierade och drivs av Regeringskansliet vilket kan skapa en viss osäkerhet kring långsiktigheten. Vid en förändrad mandatfördelning i riksdagen förefaller det finnas en risk att strategierna förändras eller helt tas bort. Ett nationellt skogsprogram ska enligt principerna vara en iterativ process med ett långsiktigt åtagande vilket talar för att ett svenskt nationellt skogsprogram bör organiseras så att det kan vara relativt intakt trots förändrade majoriteter i riksdagen. En jämförelse kan göras med Finland som har haft ett intakt arbete med nationella skogsprogram över flera mandatperioder. Inte i någon av de granskade strategierna lyfts de lokala och regionala perspektivet upp. Ett svenskt nationellt skogsprogram bör, för att nå delaktighet och delägarskap, bygga på bred delaktighet där aktörer på lokal och regional nivå har reella möjligheter att identifiera problem och åtgärder som därefter kan föras vidare till nationell nivå. 24

109 MEDDELANDE NR 5/2013 Litteratur/källförteckning FAO, Understanding national forest programmes guidance for practitioners. National forest programmes facility, Food and agriculture organization of the United Nations. Rome MCPFE Third ministerial conference on the protection of forest in europe. Annex 2 of the resolution L2. Pan-European Operational Level Guidelines for Sustainable Forest Management. Lisbon MCPFE Fourth ministerial conference on the protection of forests in europe. Vienna resolution 1. Strengthen synergies for sustainable forest management in Europe through cross-sectoral co-operation and national forest programmes. Vienna, April Näringsdepartementet, Den nationella innovationsstrategin. Informationsmaterial, 11 oktober Näringsdepartementet, Sveriges mineralstrategi. För ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet. Rapport, 21 februari Regeringens proposition. 1987/88:85. Om miljöpolitik inför 1990-talet. Regeringens proposition. 1992/93:226. En ny skogspolitik. Regeringens proposition 1993/94:30. Strategi för biologisk mångfald. Regeringens proposition 2009/10:155. Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Skogsstyrelsen, 2013a. Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Förslag och ställningstaganden. Skogsstyrelsen, meddelande Skogsstyrelsen, 2013b. Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Omvärldsanalys. Skogsstyrelsen, meddelande Socialdepartementet, Nationell läkemedelsstrategi. Promemoria, 26 augusti SOU 2013:43. Långsiktigt hållbar markanvänding del 1. Delbetänkande av miljömålsberedningen. Stockholm Svensson, S. A How Sweden meets the IPF requirements on nfp. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN United Nations 1997: Report of the Ad Hoc Intergovernmental Panel on Forests on its fourth session, New York, February United Nations Commission on Sustainable Development, Fifth session 7-25 April 1997, E/CN.17/1997/12. United Nations Resolution adopted by the General Assembly 62/98. Nonlegally binding instrument on all types of forests. 31 Januari Veltheim, T Skogliga sektorsmål i ett internationellt sammanhang. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN

110

111

112

113

114

115

116 Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att göra en förstudie om ett nationellt skogsprogram i Sverige. Uppdraget redovisas i två publikationer. Meddelande innehåller en omvärldsanalys där Skogsstyrelsen beskriver bakgrunden till nationella skogsprogram, sammanfattar forskningen kring nationella skogsprogram och beskriver nationella skogsprogram i några europeiska länder. I detta meddelande (5-2013) ger Skogsstyrelsen förslag till regeringen baserat på omvärldsanalysen och efter samverkan med intressenter.

117 Meddelande

118

119 Innehåll Sammanfattning 1 1. Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Förslag från miljömålsberedningen Uppdragets genomförande 5 2. Vad är ett nationellt skogsprogram Framväxt av nationella skogsprogram Principer för nationella skogsprogram Processen kring ett nationellt skogsprogram Några svenska röster om nationella skogsprogram Befintlig forskning om nationella skogsprogram Forskning Verkliga respektive symboliska nfp Verklig delaktighet och samverkan Jämförelse mellan några länders nationella skogsprogram Finland Tyskland Österrike Kanada Syn på ett eventuellt nationellt svenskt skogsprogram från svenska intressenter Hearing Vision och mervärde Samverkan och delaktighet Innehåll Diskussion Syfte Tvärsektoriell Konkreta åtgärder Skillnader i förutsättningar Framgångsfaktorer 57 Litteratur/källförteckning 58

120 MEDDELANDE NR 6/2013 Sammanfattning Uppdraget Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att i en förstudie utreda lämpligheten i ett svenskt nationellt skogsprogram. Förstudien ska innehålla en jämförande studie av andra länders nationella skogsprogram samt ge förslag på process för och innehåll i ett eventuellt svenskt skogsprogram. Uppdraget ska slutredovisas 15 oktober En statusrapport ska lämnas 1 juni Utöver statusrapporten som skickades in till regeringen den 1 juni 2013 slutredovisas uppdraget i två stycken publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Vad är ett nationellt skogsprogram? Internationella har nfp ansetts vara ett viktigt verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk. Förväntningarna och kraven på Sverige som nation att ha en nfp har utryckts allt tydligare. Principerna för ett nfp har tagits fram i olika sammanhang. I detta Meddelande har Skogsstyrelsen valt att presentera principerna från den paneuropeiska processen vilka bland annat är: en deltagande-, holistisk-, tvärsektoriell- och iterativ process för policyplanering, implementering, övervakning och utvärdering på den nationella och/eller regionala nivån som syftar till fortsatt utveckling av hållbart skogsbruk och bidra till hållbar utveckling. I analyser av nfp ur ett svenskt perspektiv har kommit fram till att det kan bidra med en bättre integration mellan skogspolitiken och andra politikområden, vara en mekanism för konflikthantering och skapa en tydlighet i ansvarsfördelning vid implementeringen av svensk skogspolicy. Ytterligare skäl är att det kan skapa en öppen, transparent, holistisk och interaktiv policyprocess som sätter ett ramverk för en solid skogslagstiftning samt att det kan balansera de ekonomiska, miljömässiga och sociala värdena. Vidare kan en bättre balansering ske av äganderätten kontra samhällsintresset. Befintlig forskning Definitionen av nfp är en produkt av internationella förhandlingar innebärande en vag definition. Konsensus finns att en nfp kännetecknas av: (1) mekanismer för tvärsektoriell koordinering, (2) varaktig delaktighet och samverkan med/av alla relevanta parter; (3) modeller för konfliktlösning, (4) konkret ansvarsfördelning för att uppnå konkreta målsättningar (5) en förväntan på ständig programövervakning och utvärdering långsiktig iterativ anpassningsbar ansats. Riskerna är när nfp endast är av symbolisk karaktär. Då har processen misslyckats. Utmaningen är att skapa verklig delaktighet där värderingar, intressen och frågor från intressenter och allmänheten verkligen tas om hand, vilket kräver samrådsmekanismer. Ojämn maktfördelning vid samverkansförfarandet är ytterligare 1

121 MEDDELANDE NR 6/2013 en risk. En viktig åtgärd för samverkan är att skapa tydliga, otvetydiga och ändamålsenliga regler för deltagandet. Jämförelse mellan länder Finland Finland har en lång tradition av nfp vilka har arbetats fram i öppna processer med brett deltagande lett av jord- och skogsbruksministeriet vilket var ett viktigt mål i framtagandet. Programmets syfte är att öka medborgarnas välfärd via mångsidigt nyttjande och statens roll är att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt nyttjande av skogen samt finansiera kollektiva nyttigheter. Skogarna ska nyttjas på ett mångsidigt sätt för att öka välfärden. Största utmaningarna är utvecklandet av nya produkter och tjänster, förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i skogssektorn, öka användningen för energiändamål samt genomföra ett handlingsprogram för biodiversitet. I ex ante utvärderingen var styrkorna tydligheten och logikiken, där åtgärder styr mot mål. Miljön och åtaganden från näringslivet bedömdes kunna förbättras. Tyskland Processen påbörjades 1999 men upphörde 2007 vilket i förklaras av att miljörörelsen drog sig ur beroende på en obalans mellan skogsnäringsintressen och övriga intressen. En rad ändringar gjordes för att säkerställa balansen mellan aktörer men konsensus uppnåddes inte. På politisk nivå fanns inte en tydlighet över syftet med en nfp. Maktförhållanden och strategiskt agerande från olika aktörer verkar ha motverkat möjligheten att uppnå en konsensusbaserad och gemensam produkt och process. Österrike En nfp påbörjades i skogsdialogen och godkändes av rundabordet, policykommittén för skogsdialogen. Arbetsprogrammet är ett levande dokument över genomförandet och vidareutveckling via konkreta åtgärder. Alla deltagare bär ansvaret för åtgärderna. Processen utmärkte sig genom tydliga spelregler för processen för att säkerställa jämlikt inflytande och opartiskhet. Utvärderingen pekar på brister i genomförandet och uppföljningssystemet. Hearing Skogsstyrelsen anordnade en hearing kring en svenskt nfp med syftet att få synpunkter på utformning och process. Deltagarna diskuterade utifrån de tre huvudområden; (1) Vision och mervärde, (2) samverkan och delaktighet och (3) innehåll. Av hearingen framkom att visionen kan vara skogen som motor i en biobaserad samhällsekonomi och en plattform tillväxt och bibehålla miljö och sociala värden. Hållbart skogsbruk ansågs av flertalet vara alltför snävt begrepp. Mervärden var bättre helhetssyn, minskad policyfragmenteringen, förändrad maktförhållanden samt ett verktyg för konflikthantering. För att nå verklig delaktighet och ägarskap brett i samhället krävs tydliga spelregler, oberoende moderatorer, brett deltagande och en aktiv informationsspridning. Vidare krävs tydliga beslutsprocesser, mandat 2

122 MEDDELANDE NR 6/2013 och transparens. De flesta var övertygande att flera sektor bör delta samt att organiseringen bör vara ett övergripande organ med deltagande från politiska nivån, oberoende moderatorer, tydliga tidsplaner och ett utvärderingsförfarande. Slutligen lyftes det fram att en nfp bör vara politikutvecklande för att kunna lösa upp målkonflikter mellan politikområden och skapa engagemang samt en känsla av verkligt inflytande bland deltagare. Diskussion I diskussionen resoneras om att syftet och mervärdet med en nfp i Sverige är att få en bättre helhetssyn genom att inkludera fler intressenter både horisontellt och vertikalt. Ett annat syfte är att lösa upp målkonflikter. Om det kan skapas mer öppenhet, transparens, samverkan och förståelse skulle konfliktnivån kunna minska. En förutsättning är att det finns en bred konsensus bland deltagarna över identifierade problem. Vidare diskuteras att skogen inte befinner sig i ett vakuum utan skogen påverkar och påverkas av en lång rad andra sektorer i ekonomin. För att uppnå en riktig tvärsektoriell ansats krävs att andra relevanta sektorer och intressen är med från början och känner ett ansvar och ägarskap vilket kräver tydliga mandat. Dessutom krävs en överenskommelse om vilka konkreta åtgärder som ska vidtas och vem som bär ansvaret för genomförandet. Slutligen konstateras att det krävs ett brett politiskt stöd för processen, politikutvecklade inslag, samt en vilja och övertygelse bland deltagarna att vissa problem enbart kan lösas gemensamt. Om detta infrias finns förutsättningar att aktörer investerar i en process som kan leda till en konsensusprodukt där övergripande intressen överstiger de sektoriella eller individuella intressena. 3

123 MEDDELANDE NR 6/2013 Sammanfattning 1. Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att i en förstudie utreda lämpligheten i ett svenskt nationellt skogsprogram. Förstudien ska innehålla en jämförande studie av andra länders nationella skogsprogram samt ge förslag på process för och innehåll i ett eventuellt svenskt skogsprogram. Uppdraget ska slutredovisas 15 oktober En statusrapport ska lämnas 1 juni Utöver statusrapporten som skickades in till regeringen den 1 juni 2013 slutredovisas uppdraget i två stycken publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Skogsstyrelsen har via en ändring av myndighetens regleringsbrev (Regeringsbeslut ) fått regeringens uppdrag att göra en förstudie gällande utvecklingen av ett nationellt skogsprogram för Sverige. Syftet med förstudien är att ge ett kunskapsunderlag för utvecklingen av verktyg för att ta tillvara framtidens möjligheter och identifiera hinder för det hållbara skogsbruket med dess jämställda produktions- och miljömål, samt ge underlag för en bedömning av om ett nationellt skogsprogram vore ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Det gäller särskilt affärsutveckling och arbetstillfällen samt ökat behov av skogen som leverantör av råvara och rekreation samt skogsbrukets tillhandahållande och beroende av ekosystemtjänster, i ett förändrat klimat. En jämförande studie av andra länders nationella skogsprogram skall ingå. Jämförelsen ska omfatta syfte, innehåll, kostnader, resultat och kostnadseffektivitet som kunnat dokumenteras i utvärdering eller på annat sätt, samt Skogsstyrelsens analys av informationen. Framgångsfaktorer och eventuella problem i processen att utarbeta ett nationellt skogsprogram samt i genomförandet skall redovisas. I vilken utsträckning den nuvarande svenska skogspolitiken med dess verktyg och styrmedel uppfyller den vedertagna definitionen av nationellt skogsprogram ska belysas. Rapporten ska ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå i ett nationellt skogsprogram. En statusrapport ska lämnas den 1 Juni 2013 och uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 15 oktober Skogsstyrelsen har uttolkat uppdraget som att förstudien inte skall begränsas till enbart produktions- och miljöförhållanden i skogen och skogsbruket utan även omfattar förädling av råvara från skogen. Förstudien omfattar därmed en rad politikområden utöver den direkta skogspolitiken, så som miljö-, energi-, närings-, frilufts- och jaktpolitik. Regeringen skriver att det i uppdraget ingår att ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå. 4

124 MEDDELANDE NR 6/2013 Element har skogsstyrelsen i detta sammanhang tolkat som att det avser såväl processmässiga element såsom ämnesmässigt innehåll i ett nationellt skogsprogram. Skogsstyrelsens uttolkningar av uppdraget är avstämda med Landsbygdsdepartementet. 1.2 Förslag från miljömålsberedningen I sitt delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 föreslår miljömålsberedningen som etappmål att Sverige har utvecklat ett nationellt skogsprogram som omfattar skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, senast 2015 (SOU 2013:43). 1.3 Uppdragets genomförande Utöver statusrapporten som skickades in till regeringen den 1 juni 2013 slutredovisas uppdraget i två stycken publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Omvärldsanalysen baserar sig till stora delar på publika skrivna underlag i form av rapporter m.m. Den del som avser beskrivning av nationella skogsprogram i andra länder har vi även kompletterat med information som vi fått via personliga kontakter med statliga tjänstemän i dessa länder. För att fånga upp hur olika intressenter nationellt ser på ett eventuellt svenskt nationellt skogsprogram har Skogsstyrelsen inom detta uppdrag genomfört en hearing. På hearingen deltog ca 70 personer representerande 37 olika myndigheter, företag eller organisationer. Utöver detta har Skogsstyrelsen genomfört bilaterala möten med WWF, Svenska Naturskyddsföreningen, Skogsindustrierna och LRF skogsägarna. Intryck från hearingen och från dessa bilaterala möten har varit viktiga i utformningen av myndighetens förslag och ställningstaganden. Skogsstyrelsen har dock inte i någon större omfattning undersökt hur man ser på behovet av eller intresset för att delta i utformningen av ett nationellt skogsprogram utanför skogssektorn. På hearingen fanns vissa inslag av andra sektorer, men till stora delar återstår detta att göra. Som exempel kan nämnas att rennäringen och turismsektorn saknades samt att energisektorn var representerat av energimyndigheten och ett företag. 5

125 MEDDELANDE NR 6/ Vad är ett nationellt skogsprogram Sammanfattning Internationella har nfp ansetts vara ett viktigt verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk. Förväntningarna och kraven på Sverige som nation att ha en nfp har utryckts allt tydligare. Principerna för ett nfp har tagits fram i olika sammanhang. I detta Meddelande har Skogsstyrelsen valt att presentera principerna från den paneuropeiska processen vilka bland annat är: en deltagande-, holistisk-, tvärsektoriell- och iterativ process för policyplanering, implementering, övervakning och utvärdering på den nationella och/eller regionala nivån som syftar till fortsatt utveckling av hållbart skogsbruk och bidra till hållbar utveckling. I analyser av nfp ur ett svenskt perspektiv har kommit fram till att det kan bidra med en bättre integration mellan skogspolitiken och andra politikområden, vara en mekanism för konflikthantering och skapa en tydlighet i ansvarsfördelning vid implementeringen av svensk skogspolicy. Ytterligare skäl är att det kan skapa en öppen, transparent, holistisk och interaktiv policyprocess som sätter ett ramverk för en solid skogslagstiftning samt att det kan balansera de ekonomiska, miljömässiga och sociala värdena. Vidare kan en bättre balansering ske av äganderätten kontra samhällsintresset. 2.1 Framväxt av nationella skogsprogram Begreppet introducerades 1995 av den mellanstatliga skogspanelen Intergovermental Panel on Forest (IPF), , som initierats efter Riokonferensen Som ett resultat av att avskogningsproblematiken fått stor uppmärksamhet under slutet av 1980-talet fanns inför Riokonferensen förslag på att utarbeta en global skogskonvention. På grund av starka motsättningar mellan den industrialiserade världen och utvecklingsländer visade det sig dock inte vara möjligt att förhandla fram en skogskonvention (KSLA 2010). För att trots detta hålla den globala skogliga policydiskussionen levande inrättades skogspanelen under FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD). Skogspanelens mandat var att följa upp de skogsrelaterade överenskommelserna som gjordes under Rio-konferensen. När skogspanelens mandat löpt ut etablerades det så kallade mellanstatliga skogsforumet Intergovermental Forum on Forest (IFF), Resultatet av förhandlingarna i IPF och IFF är cirka 270 förslag till åtgärder (United Nations 1997). IPF uppmuntrar länder att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera nfp, som ett verktyg för att nå ett hållbart skogsbruk. Efter IFF fick de skogliga policyfrågorna en mer permanent ställning i FN systemet i och med att FN:s skogsforum inrättades (UNFF). Inom ramen för UNFF har ett så kallat icke-legalt bindande instrument för alla typer av skog förhandlats fram (United Nations 2008). Syftet med detta icke-legalt bindande instrument är att stärka politiska åtaganden och åtgärder på alla nivåer för att implementera hållbart skogsbruk i alla typer av skog. Som en första åtgärd i det icke-legalt bindande instrumentet uttrycks att 6

126 MEDDELANDE NR 6/2013 medlemsländerna bör utveckla, genomföra och vid behov uppdatera nfp eller andra strategier för hållbart skogsbruk som identifierar behov av åtgärder och innehåller medel. Inom Europa finns Forest Europe eller Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar (MCPFE) som den hette tidigare. Forest Europe initierades under talets till följd problemet med försurat regn och befarad skogsdöd som resultat. Efter Rio-konferensen har dock ministerkonferensen betraktas mer som en regional uttolkare av globala överenskommelser. Vid den fjärde ministerkonferensen i Wien 2003 togs ställning till en uttolkning av nfp:s i det europeiska sammanhanget. Medverkande länder, däribland Sverige, åtog sig då att utveckla och implementera nfp genom att implementera MCPFE ramverk för nfp (MCPFE 2003). Vid den sjätte ministerkonferensen som hölls i Oslo 2011 beslutades om ett mandat att förhandla om en europeisk skogskonvention, ett så kallad Legally Binding Agreement (LBA) (Forest Europe 2011). Förhandlingarna om LBA pågår och ska slutföras under Under förhandlingarna har nfp lyfts fram som ett viktigt verktyg för att arbeta för ett hållbart skogsbruk. I de förhandlingsutkast som förekommer finns en artikel att nationer ska utveckla, implementera och uppdatera nfp eller likvärdiga verktyg. Vidare uttrycks att detta ska göras i enlighet med den uttolkning av nfp som gjordes under den fjärde ministerkonferensen i Wien. Sammanfattningsvis har, sedan nfp introducerades som begrepp av IPF, det internationella samfundet brett framhållit nfp som ett viktigt verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk. Förväntningarna och kraven på Sverige att arbeta med nfp som verktyg har utryckts allt tydligare, även om LBA förhandlingarna ännu inte slutförts. Det förefaller dock som att det i LBA kommer finnas ett utrymme för att arbeta med likvärdiga verktyg givet att de följer intentionerna för ett nfp. 2.2 Principer för nationella skogsprogram Från den ursprungliga IPF rapporten (United Nations 1997) kan man utläsa ett antal principer för nfp. Dessa handlar om hur processen bör se ut snarare än det faktiska resultatet. Under årens lopp har dessa principer grupperats och presenterats på ett stort antal sätt. I denna rapport utgås från bilagan till Wien resolutionen under MCPFE fjärde ministerkonferens (MCPFE 2003), där uttolkas IPF rekommendationer i det europeiska sammanhanget. LBA förhandlingarna förefaller utmynna i denna uttolkning. I bilagan till Wien resolutionen säger man att: Ett nationellt skogsprogram är en deltagande-, holistisk-, tvärsektoriell- och iterativ process för policyplanering, implementering, övervakning och utvärdering på den nationella och/eller regionala nivån som syftar till fortsatt utveckling av hållbart skogsbruk och bidra till hållbar utveckling. Holistisk innebär ett betraktelsesätt där man ser att helheten är mer än summan av delarna (SAOL 2006). I guiden för tillämpning av nfp skriver FAO (2006) att denna inte är menad vara enbart en process för statlig planering. 7

127 MEDDELANDE NR 6/2013 I Wienresolutionen uttrycks vidare att den: baserar sig på nationell suveränitet, ledarskap inom landet och ett långsiktigt politiskt åtagande på hög nivå på bästa sätt utnyttjar befintliga kapaciteter och stöttar utvecklingen av intellektuell-, human-, och institutionell kapacitet inom området hållbart skogsbruk Följande elva principer för nfp listas: - Deltagandeprocess - Holistiskt och tvärsektoriellt angreppssätt - Iterativ process med ett långsiktigt åtagande - Kapacitetsbyggande - I överensstämmelse med nationell lagstiftning och policys - Integrering med nationella strategier för hållbar utveckling - I överensstämmelse med internationella överenskommelser och tagit i beaktande synergier mellan internationella skogsinitiativ och konventioner - Institutionella reformer och policy reformer - Ekosystemansats - Delägarskap vid implementering - Skapa medvetenhet Syftet är att nfp ska adressera policyfrågor på nationell nivå inom ramen för principerna. Policyfrågor kan komma från lokala till den globala nivån. På globala nivån innebär det implementering av relevanta internationella skogsrelaterade åtaganden. Under följande underrubriker följer en kort utveckling av respektive princip som är hämtad från bilagan till Wien resolutionen. Deltagandeprocess En deltagandeprocess kan karaktäriseras som en process som är inkluderande när det gäller olika intressen, frivillig när det gäller deltagandet, kan komplettera legala krav, ska vara verklig och transparent, bör baseras på att deltagare agerar i god tro och delar fördelar såväl som ansvar och inte förutsätter ett visst utfall. Holistiskt och tvärsektoriellt angreppssätt Holistiskt och tvärsektoriellt angreppsätt tar fasta på påverkan från skogssektorn på andra sektorer och tvärtom. Ett holistiskt och tvärsektoriellt angreppssätt förutsätter lämpliga koordineringsmekanismer och instrument för att skapa både hori- 8

128 MEDDELANDE NR 6/2013 sontella kopplingar till andra sektorer, institutioner och intressenter, och vertikalt mellan olika nivåer. Iterativ process med ett långsiktigt åtagande En långsiktig iterativ process ska kontinuerligt anpassas efter ny kunskap och samhällsförändringar. För att säkerställa kontinuitet krävs långsiktiga politiska beslut på hög nivå och långsiktiga engagemang från intressenter. Den iterativa processen förutsätter att lämpliga övervaknings- och utvärderingssystem utvecklas, att lämpliga informationsinsamlingssystem finns och att lämpliga utvärderingsintervall fastställs. Kapacitetsbyggande Det ska finnas lämpliga kompetenser och färdigheter bland de aktörer som medverkar vilket kräver en utveckling av den intellektuella och institutionella kapaciteten. I Wienresolutionen poängteras behovet av att utveckla ny kapacitet framförallt i Central- och Östeuropa. I överensstämmelse med nationell lagstiftning och policys Nfp ska återspegla nationella och regionala behov och prioriteringar. De säkerställer därmed en överensstämmelse med nationella lagar, policys och strategier. Integrering med nationella strategier för hållbar utveckling Alla tre dimensioner i ett hållbart skogsbruk ska inrymmas och nfp bör ses som en integrerad del av och integreras med nationella strategier för hållbar utveckling. I överensstämmelse med internationella överenskommelser och beakta synergier Skog och skogsbruk omfattas av ett flertal globala och regionala initiativ och konventioner. Ett nfp bör sträva efter att stärka konsistensen i och tydliggöra implementeringen av dessa initiativ och konventioner i varje enskilt land. Institutionella reformer och policyreformer Att utveckla förutsättningar för hållbart skogsbruk kan också innebära behov av att reformera institutioner och nationella skogspolitiken liksom andra politikområden. Detta inkluderar modeller för konfliktlösning. Ekosystemansats Att utveckla, implementera, övervaka och utvärdera nfp innebär att ta hänsyn till ekosystemansatsen. I bilagan till Wienresolutionen är dock slutsatsen att sambandet mellan hållbart skogsbruk och ekosystemansatsen behöver utvecklas vidare. 9

129 MEDDELANDE NR 6/2013 Delägarskap vid implementering Implementeringen av nfp kan vinna på delägarskap mellan staten, näringslivet och det civila samhället. För att öka effektiviteten är det önskvärt med partnerskap där man drar nytta av resurser från olika intressenter. Skapa medvetenhet Nfp är viktiga instrument för att synliggöra skogssektorn och öka det allmänna medvetandet och förståelsen för de nyttor samhället får från skogen och skogsbruket. Särskild vikt läggs på att bidra med information för att stärka allmänhetens tilltro till skogspolitiken och den skogliga förvaltningen. 2.3 Processen kring ett nationellt skogsprogram I FAO:s riktlinjer beskrivs hur principerna för nfp kan tillämpas i de olika faserna i nfp processen (FAO 2006). Nedan ges en sammanfattning av hur FAO beskriver dessa faser. Ett nfp betraktas som en cyklisk policyprocess med olika aktiviteter som utvecklas successivt och möjliggör för en lärandeprocess vilket leder till högre kvalité och reella effekter. Processen kring ett nfp kan delas in i fyra olika faser: (1) analys, (2) policyformulering och strategisk planering, (3) implementering samt (4) övervakning och utvärdering. De fyra faserna är nära sammanlänkande och ska inte betraktas i en viss kronologisk ordning. Istället förekommer faserna parallellt där till exempel analysen för vissa aktiviteter kan ha startat medan implementeringen redan har påbörjats för andra aktiviteter. I hela processen och i alla faser är kommunikation, samordning och kapacitetsuppbyggnad viktigt. När ett nfp ska införas kan det finnas behov av en förberedande fas där olika organisatoriska aktiviteter ska genomföras för att konstruera en struktur med mekanismer för deltagande etc. Det kan till exempel handla om att skapa en styrgrupp, arbetsgrupper, sekretariat etc. Nedan beskrivs de fyra faserna i nfp processen. Analys Analysfasen innehåller en SWOT analys med identifiering av problem och risker men också möjligheter och utmaningar. Denna fas är avgörande för den fortsatta nfp processen. Analysfasen är i sig en iterativ process som startar med en bedömning av de underlag och information som finns och i möjligast mån komplettera eventuella brister i underlag. Resultatet av en preliminär analys måste kommuniceras gentemot intressenter och om nödvändigt revideras. Intressenter och representanter från andra sektorer bör delta aktivt i analysfasen för att därigenom nå en gemensam förståelse av problem, utmaningar och möjligheter. Det är inte nödvändigt att det finns en stor mängd detaljerad information i denna fas utan de andra faserna kan påbörjas ändå. Däremot är det viktigt att informationsbehovet identifieras och 10

130 MEDDELANDE NR 6/2013 gradvis levereras i form av studier och undersökningar. I den iterativa processen kommer kunskapen att öka bland intressenter vilket möjliggör för justering och komplettering av policy, aktiviteter och planer. I analysfasen krävs mycket kommunikation och samordning med olika intressenter där resultat granskas och diskuteras. Vidare är det nödvändigt att identifiera och vara överens om vad som ska analyseras. Intersektoriella samband är till exempel en viktig fråga att lyfta och föra in i analysfasen. Policyformulering och strategisk planering Policyformulering är till sin karaktär mer politisk och normativt och ger en bild av hur framtiden bör se ut. Policyformuleringen innehåller en identifiering och prioritering av mål, styrmedel och aktiviteter i implementeringen. Den normativa policyformuleringen betraktas som en bas för alla senare steg i nfp processen. Samtidigt utvecklar intressentgrupper egen skogspolicy vilka kan mer eller mindre vara i linje med den rådande skogspolicyn på politiska nivån. En harmonisering och samordning, via till exempel ett gemensamt accepterat uttalande, av olika åsikter är ett viktigt steg framåt. En strategisk sektorsplanering innehåller en identifiering och beslut om medel för att nå olika policy mål. Dessa är baserade på mer överordnade politiska mål i vilka intressenter haft inflytande. Planeringsfasen innehåller definition av gemensamma mål och utvecklandet av gemensamma strategier och handlingsplaner för att nå målen. Planeringen kan vara en känslig fas eftersom olika åsikter står mot varandra. Speciellt utmanade är att lösa konflikter mellan olika intressenter men också konflikter som kan uppstå mellan nationella mål och regional/lokala mål. Det huvudsakliga instrumentet för att nå framgång är att förhandla. Vad som ska planeras följer av resultatet av policyformuleringen vilket i sin tur följer av resultatet av analysfasen. Analysfasen kan till exempel resultera i planering av institutionella eller verksamhetsförändringar. Möjliga förändringar kan inkludera legala förändringar, institutionella reformer eller förbättring av marknadens funktionssätt, öka deltagandet eller mer handfasta åtgärder som ett återväxtprogram. Planeringsfasen är en iterativ process som sker på olika nivåer med olika intressenter. En adaptiv planering som inkluderar resultat från utvärdering och övervakning är en garant för att ett nfp svarar mot de förändringar som sker i samhället. Viktiga inslag i början på planeringsfasen är att vara överens om vem som har rätt kunskap och ansvar för att planera. Även ett fastställande av vilken representation av intressenter som ska finnas och vilket ansvar dessa har är viktigt. Ett samtycke från en mängd olika intressenter från hela samhället är nödvändigt för att kunna implementera resultatet av planeringsfasen. 11

131 MEDDELANDE NR 6/2013 I policyformuleringen måste olika intressenter ha möjlighet att uttrycka sina åsikter i olika frågor i en jämbördig dialog. Olika gruppers specifika mål måste tas tillvara och beaktas samt inkluderas i olika policydokument på politiska nivån. Ett nationellt skogspolicydokument anger i breda termer hur skogsresursen ska nyttjas och att den ska bidra till välfärden för nutida och framtida generationer. Om den har tagits fram och accepterats via ett brett deltagande samt harmoniserats med andra politikområden möjliggör den för en utveckling av skogspolitiken. Planeringen är inte begränsat till att integrera andra relevanta sektorer i samhället utan också det omvända, att integrera skogsrelaterade frågor i andra samhällssektorer och hos intressenter i dessa sektorer. Implementering Denna fas handlar om att implementera det som har planerats för i policyformuleringen och planeringen. Det är en avgörande fas för ett nfp för att få verklig effekt och påverkan. För att implementeringen ska kunna ske måste den baseras på en realistisk och efterfrågestyrd planering där det finns tillräckligt med tillgängliga resurser. Implementeringen kan handla om allt från legala förändringar till institutionella reformer. Vissa kan vara beroende av varandra vilket kräver en implementering i en viss kronologisk ordning. Implementeringen kan utföras av både den offentliga och privata sektorn men borde koordineras inom ramen för ett nfp med deltagande av intressenter. Implementering av eventuella legala förändringar innebär inte enbart att lagar eller förordningar ändras utan även att dessa ändringar tillämpas och respekteras i praktiken. En informationskampanj är nödvändig för att synliggöra förändringar för intressenter och allmänhet. En nfp-process inkluderar ofta långsiktig förstärkning av den nationella, regional och lokala administrationen av skogsresursen, FoU gällande skog och skogsprodukter, utbildning och rådgivning. Övervakning och utvärdering Denna fas avser utvärdering av implementeringen av hela nfp och en bedömning av dess effekter. Det inkluderar indikatorer som mäter utvecklingen av de olika principer som beslutats på olika nivåer av olika intressenter. Effekter kan mätas och bedömas om problem som identifieras har minskat eller upphört eller om målen som formulerades i analys- och planeringsfasen har nåtts. I de fall då det bedöms ta lång tid innan effekter kan mätas kan halvtidsutvärderingar vara en möjlighet. Beroende på utvärderingsresultat kan policy, strategier eller handlingsplaner behöva revideras. Att involvera intressenter i övervakningen och utvärderingen är 12

132 MEDDELANDE NR 6/2013 viktigt för att för att öka kunskapen, förbättra kvalitén i ett nfp. De olika faserna i en nfp-process är cykliska och repeteras löpande för att möjliggöra för förbättringar. Den viktigaste aktiviteten i denna fas är att välja ut det som ska övervakas. Vad som ska väljas beror på utvecklingen av skogssektorn, målen och strategierna. Man kan ställa sig frågor som vilken information som önskas och hur det kan mätas. Olika kvantitativa och kvalitativa indikatorer kan användas. 2.4 Några svenska röster om nationella skogsprogram I följande kapitel sammanfattar vi kort några rapporter som har skrivits om nationella skogsprogram i förhållande till svenska förhållanden. Syftet med denna redogörelse är att lyfta fram motiv för ett svenskt nfp och aspekter att särskilt beakta vid en eventuell utveckling av ett svenskt nfp. Svensson (2004) genomförde, inom ramen för COST Action E 19, en jämförelse mellan den svenska processen med att skapa skogspolitik med nfp-principerna enligt IPF. Svenssons slutsats är att vi har väl utvecklade deltagande mekanismer dels i skapandet av skogspolitik, i och med att varje större skogspolitiskt beslut föregåtts av en parlamentarisk utredning till vilken det funnits grupperingar med intressenter knutna. Även i genomförandet av skogspolitiken har berörda myndigheter arbetat i stor utsträckning med deltagandeprocesser i olika former. Han menar vidare att den skogspolitiska processen i stort liknar den iterativa nfp-processen med policy formulering, implementering, övervakning och utvärdering och att vi i Sverige har ett, i ett internationellt perspektiv, väl utbyggt övervakningssystem och en tradition av öppenhet. Svenssons övergripande slutsats är att Sverige till stora delar uppfyller de krav som ställs på ett nfp utan att ha ett formellt nfp. Han påpekar dock att vi i förhållande till nfp-principerna saknar ett specifikt instrument för konflikthantering. Han menar vidare att det tvärsektoriella angreppssättet i skogspolitiken är svagt och behöver utvecklas vidare. Specifikt pekar han då på politikområden som berör infrastruktur, skogsindustri, marknaden för skogsprodukter, forskning och utveckling samt utbildningspolitik. Även Veltheim (2006) jämför den svenska processen att skapa skogspolicy med principerna för ett nfp. Specifikt granskas Skogsstyrelsens arbete med att förtydliga de skogspolitiska målen i form av sektorsmål (Sollander, Eriksson & Karlsson 2005). Veltheim kommer till slutsatsen att även om processen med att ta fram sektorsmålen väl har uppfyllt principerna för ett nfp kan sektorsmålen knappas liknas vid ett nfp då de saknar tydlig implementering i form av åtgärder och utpekade resurser för dessa åtgärder. I efterhand kan man konstatera att de sektorsmål som processades fram av Skogsstyrelsen i början av 2000-talet och som gick ut 2010 aldrig ledde till någon tydlig implementering, även om de åtminstone delvis löpande övervakades och utvärderades. Sten Nilsson (Nilsson 2012) har på uppdrag av miljömålsberedningen tagit fram en rapport om den framtida svenska skogspolicyprocessen. Om Sverige har ambitionen att vara en världsledande skogsnation måste det enligt Sten Nilsson till förändringar. Nuvarande skogspolitik och policyprocess är baserad på gårdagens verklighet och värderingar. Policyprocessen betecknas som alltför statisk med en avsaknad av proaktivitet. Skogsbruket verkar i ett föränderligt samhälle med ökad 13

133 MEDDELANDE NR 6/2013 generell kunskap om resursproblematik och krav på mer information. Värderingar förändras snabbt. Samhället blir mer urbant och den finns en kritisk syn kring resursutnyttjande på alla nivåer i samhället. Skogssektorn betraktar idag ofta samhället och medborgarna som något som behöver hanteras. Den rätta och mer moderna synen är istället att betrakta samhället och medborgarna som tillgångar med egenmakt. Medborgarna kan vara en källa till innovation och nya möjligheter i policyprocessen. Att engagera och öka Användarinflytandet bland människor kräver en nyanserad och multidimensionell syn på medborgarna. För att bli en världsledande skogsnation finns behov ett samhällskontrakt mellan medborgare och skogsbruk. Skogspolitiken bör utgå från ett bredare och mer systemorienterat samhälls- och landskapsperspektiv för att därigenom på bättre sätt nå de skogspolitiska intentionerna. Vidare föreslås en ny policyprocess med införandet av ett nationellt skogsprogram präglat av en holistisk syn på skogssektorn med ett brett interagerande gentemot övriga samhället. Resultatet av ett nationellt skogsprogram ska ligga till grund för utformning och implementering av skogsvårdslagen. Utifrån ett systemorienterat samhälls- och landskapsperspektiv föreslås att nuvarande produktions- och miljömål kompletteras med ett nytt tredje mål det sociala målet. De tre målen är ömsesidig beroende av varandra och är varandras jämställda förutsättningar, där inget kan nås utan de andra och inget kan ha prioritet framför det andra. Främsta skälen för ett nationellt skogsprogram är: - Att ha en öppen, transparent, holistisk och interaktiv policyprocess som sätter ett ramverk för en solid skogslagstiftning. - Att balansera de ekonomiska, miljömässiga och sociala värdena. Ekonomiska värdet betraktas idag som överordnat de övriga. - Att inkorporera skogssektorn med övriga politikområden. - Att förstå att världen förändras i snabb takt vilket leder till strukturella förändringar av den svenska skogssektorn. - Att skapa förutsättningar för landskapsövergripande planering. - Att balansera äganderättsfrågor med samhällsintresset. - Att skapa en solid och holistisk policyprocess som stärker svenska skogssektorns konkurrenskraft så att Sverige återigen blir ett föregångsland. En ny skogspolitisk process förutsätter nya institutionella verktyg på lokal, regional, nationell- och internationell nivå. På lokal och regional nivå kan partsammansatta nämnder upprättas, som kan ta emot anmälningar i förväg vid planerade åtgärder i skogsbruket som ger storskaliga förändringar i landskapet. Nämnder kan organisera öppna hearings, samtal och dialog med alla som berörs. En hänvisning görs till andra förvaltningsområden, som vägbyggen, stadsplanering, där förändringar kungörs till en bred allmänhet i förväg. 14

134 MEDDELANDE NR 6/ Befintlig forskning om nationella skogsprogram Sammanfattning Definitionen av nfp är en produkt av internationella förhandlingar innebärande en vag definition. Konsensus finns att en nfp kännetecknas av: (1) mekanismer för tvärsektoriell koordinering, (2) varaktig delaktighet och samverkan med/av alla relevanta parter; (3) modeller för konfliktlösning, (4) konkret ansvarsfördelning för att uppnå konkreta målsättningar (5) en förväntan på ständig programövervakning och utvärdering långsiktig iterativ anpassningsbar ansats. Riskerna är när nfp endast är av symbolisk karaktär. Då har processen misslyckats. Utmaningen är att skapa verklig delaktighet där värderingar, intressen och frågor från intressenter och allmänheten verkligen tas om hand, vilket kräver samrådsmekanismer. Ojämn maktfördelning vid samverkansförfarandet är ytterligare en risk. En viktig åtgärd för samverkan är att skapa tydliga, otvetydiga och ändamålsenliga regler för deltagandet. 3.1 Forskning Som Schanz (2002) påpekar är definitionen av begreppet nfp ganska vag. Han exemplifierar detta med hänvisningen till FAO:s (1999) globala utvärdering av status och framsteg i genomförandet av nfp, där alla strategiska ramverk med bäring på skogssektorn inkluderades i nfp definitionen i enkäten. De flesta OECD länder tillhandahöll allmänna beskrivningar av pågående skogspolicyaktiviteter, vilket inte ökade förståelse av de nationellt använda definitionerna av nfp. En förklaring till det stora tolkningsutrymmet som finns när det gäller nfp definitionen, enligt den mellanstatliga panelen för skog (IPF 1997) eller i de principer och riktlinjer för nfp:s (FAO 1996) som FAO presenterat, ges av Liss (1999) som jämför nfp diskussionen med misslyckandet av TFAP initiativet (Tropical Forests Action Programme) några år tidigare. TFAP ansågs bland annat ha brister i kopplingen mellan den internationella nivån (där den hade initierats) och den nationella nivån (där åtgärder skulle tas), delvis på grund av svårigheter med att matcha givarnas behov med nationella behov. Det påpekas ofta uttryckligen att ett nfp bereds och genomförs i nationella politiska, sociala och ekologiska sammanhang (bl.a. Primmer och Kyllönen 2006). Således kan man betrakta balansen mellan enhetlighet värden över och nationell tolkningsutrymme som en viktig fråga i den globala nfp diskussionen. Antagligen på grund av tidigare erfarenheter med nationella program (se ovan om TFAP) och det tydliga behovet av att kunna anpassa nfp tankesättet till nationella förhållanden, blev det uppenbart att nfp begreppet borde vara brett så att det skulle kunna passa de flesta förhållanden och förutsättningar. 15

135 MEDDELANDE NR 6/2013 En annan skillnad mellan nfp:s och tidigare inriktningar på försök att styra skogsfrågor på ett mer övergripande sätt såsom ovannämnda TFAP utforskas av Pülzl och Rametsteiner (2002). Tidigare ansatser, som TFAP, bedöms vara av hierarkisk karaktär som under senare år följdes av mer heterarkiska ansatser. Den förstnämnda kategori utgörs av den form av styre som drar gränser mellan olika politikområden en funktionell särskiljning och som följer en vertikal logik i interagerandet (dvs. att ett avgränsat politikområde på globalt plan motsvarar ett avgränsat politikområde på nationella plan). Den sistnämnda inspireras av samarbetsbaserade och övervägande idéer. Interagerandet mellan aktörer följer varken en horisontell eller vertikal logik och det komplexa sambandet mellan politikområden kräver regler för alla aktörer liksom engagemanget av alla relevanta (ickestatliga) intressenter. Denna karakterisering antyder redan en av huvudfrågorna när diskussionen påbörjades på global nivå kring nfp. Är en nfp en produkt eller en process? Enligt Glück och Humphreys (2002) analys av IPF/IFF diskussionerna är den allmänna uppfattningen att ett nfp inte bör anses som ett slutmål i sig men som en iterativ och anpassningsbar process som skall verka under överskådlig tid. Vid förberedelserna för FN:s första skogsforum (UNFF1) 2001 gjordes ett försök att gruppera det stora antalet åtgärdsförslag från IPF/IFF för att underlätta deras genomförande. I ett försök att få mer tydlighet kring vad ett nfp borde vara har Pülzl och Rametsteiner (2002) gjort en utvärdering för att se i vilka av dessa kategorier begreppet nfp omnämns mest (som lämplig verktyg). Förutom själva kategorin som handlar om inrättandet nämns nfp även i kategorierna främjandet av offentlig samverkan, bibehållandet av skogstäckning, försörjning av finanser och inom ramen för internationellt samarbete och teknologiöverföring. Pülzl och Rametsteiner rapporterar år 2002 att de flesta länder har utvecklat eller är på väg att utveckla en nfp. Ur ett globalt perspektiv drar de slutsatsen att de länder som har inrättat ett nfp, har gjort det utifrån att dess primära roll ska vara att inkludera mekanismer för att genomföra internationella åtaganden. Sedan dess har nfp begreppet dock fått ytterligare förtydligande, framförallt i ett europeiskt sammanhang, via COST Action E19 samarbetet som förenade mer än 70 forskare och tjänstemän från 20 europeiska länder för att utreda vad som vore lämpliga sätt att skapa och genomföra nfp. Humphreys (2004) redogör för den begreppsmässiga utmaningen som COST E19 hade i början på grund av redan tidigare nämnda brist på en klar och allmänt vedertagen definition av nfp. Dessutom hade en del deltagande länder i COST E19 ingen formell nfp. Utmaningen var alltså att komma överens om ett teoretiskt begreppsramverk som kunde tilllämpas av alla länder. Det man kom fram till var att fortsätta med antagandet att ett nfp delar, och baseras på, huvudegenskaperna av modern policyplanering. 16

136 MEDDELANDE NR 6/2013 Tabell 1: Egenskaperna av modern policyplanering samt nfp förfarandet. Källa: Glück 1999, p.42; Glück, Mendes och Neven 2003, p.3. Sammanställd av: Humprheys Mål Allmänna policy paradigm Nfp Öka policy rationalitet - Policy nätverk och förhandlingssystem - Deltagande av alla relevanta aktörer Säkerställa långsiktig inriktning Förbättra koordinering av politiska aktörer - Uppdelning av den långsiktiga strategin i en iterativ planeringsprocess - Översyn och utvärdering av de uppfyllda målen. - Konsensusbyggande processer genom upplysnings och övertalningsstrategier - Förmedlingsprocessen inom byråkratin samt kompetensuppbyggnad - Delaktighets/medverkansmekanismer - Decentralisering - Bemyndigande av regionalt och lokalt styre - Respekt för lokala samhällen - Långsiktig iterativ process - Överensstämmelse med nationella policys och internationella åtaganden - Integrering med landets hållbara utvecklingsstrategier - Holistisk och tvärsektoriell COST E19 koncentrerade sig på fyra nyckelvariabler för nfp: - Delaktighet/medverkan - Samarbete - Tvärsektoriell koordinering - Långsiktig iterativ och anpassningsbar ansats Största delen av forskningslitteraturen poängterar delaktighet och samverkan mellan intressenter och allmänheten i nfp processen (se bl.a. Elsasser 2002, Elsasser 2007, Mayer 2004, Primmer och Kyllönen 2006). Som Mayer (2004) redogör för finns det internationell överenskommelse (såväl global som på europeisk nivå) om att delaktighet och samverkan är en av de grundläggande principerna för ett nfp. Shannons (2004) studie kring nfp begreppet inleds med att utforska hur delaktighet och samverkan kan betraktas ur ett policyteoretiskt perspektiv. - Rationalistiska policymodellen: delaktighet och samverkan som ett (hjälp)medel Huvudantagandet är att teknisk information och analys genomförd av sakkunniga är det bästa sättet att skapa bra policy. Rollen för delaktighet och samverkan (av intressenter, övriga relevanta aktörer) är att förbättra kvalitén av policyinformationen som förmedlas till beslutsfattarna. - Kommunikativa policymodellen: delaktighet och samverkan som mål Målet är att engagera alla policyaktörer i problemdefinitionen, hitta möjliga lösningar, samt deltagandet i utvärderingen av utfallet av olika strategier. 17

137 MEDDELANDE NR 6/2013 Shannon (2004) hävdar att varken den första eller den andra modellen i sig själv är tillräcklig. Rationalistiska modellen antar att den sociala och politiska förmågan redan finns och att allt som behövs är lämplig process. Kommunikativa modellen värderar ner vikten av teknisk utförbarhet och vetenskaplig trovärdighet i ett försök att främja goda förhållanden mellan aktörer. Således föreslår Shannon en konstruktivistisk policymodell, vilken har som fördel att såväl vetenskapliga som kommunikativa element erkänns som livsviktiga för att skapa en empirisk och politisk befogad policy med tillräcklig genomförandekapacitet för att göra skillnad. Om en nfp antas vara en konstruktivistisk policyprocess betyder det att de två största utmaningarna för delaktighet och samverkan är: - Att göra alla aktörer delaktiga på riktigt och att ta hand om värderingar, intressen, spörsmål och frågor från allmänheten. - Att skapa vetenskaplig information som är mottaglig till dessa aktörer, värderingar, intressen, spörsmål och frågor från allmänheten. Vetenskaplig trovärdighet kan enbart uppnås om informationen som används i policyprocessen svarar mot problem och omfamnar alla aktörers förståelse, inte bara en enda privilegierad grupp (dvs. experter/sakkunniga). Processens politiska legitimitet uppnås när ovan nämnda information skapas i en öppen och transparant process där alla aktörer är delaktiga i informationsskapande- och analysprocessen. Samtidig ska det tas hänsyn till skillnader i förutsättningar när nya policystrategier skapas och genomförs. Således definierar Shannon (2004) ett nfp som: [ett nfp] är inget föremål, det är ett sätt att tänka och anordna. Mer utförlig definierar hon nfp som: dynamiska, sociala processer där aktörer från olika politikområden och tvärsöver styrningsnivåer arbetar tillsammans för att bättre förstå de problem de och samhället står inför, så att de kan skapa policy strategier som är integrerande (tvärsektoriell och tvärvetenskaplig) och återspeglande av kulturella och politiska olikheter. Som fotnot förtydligar Shannon att en nfp inte kan vara en engångsförfarande, utan att det är en pågående social process med fortlöpande lärande och social delaktighet av aktörer tvärsöver många olika samhälleliga sektorer. 3.2 Verkliga respektive symboliska nfp Enligt Humphreys (2004) redogörelse av COST E19 utfallet kan man undvika tautologin att acceptera att ett land har ett nfp om nationella beslutsfattare säger att landet har en sådan. Samtidigt möjliggör angreppsättet en analys av nationell skogspolicy i länder som inte har förklarat sig ha en formell nfp process. Ett land kan säga sig ha en formell nfp process dock kan denna process vara rent symbolisk. På samma sätt kan ett land utan en formell nfp process trots det ha en sådan. Skillnaden mellan symboliska och verkliga nfp togs upp i COST E19 utredningen. En verklig nfp strävar efter betydelsefulla policyförändringar. En symbolisk nfp däremot upprätthåller status quo. Utifrån erfarenheterna från COST E19 presente- 18

138 MEDDELANDE NR 6/2013 rar Glück och Humphreys (2002) en lista med utmaningar när det gäller nfp och ett nytt sätt att styra nyttjandet av skogsresursen: - Arbeta med en utvidgad dock någorlunda oprecis definition av hållbart skogsbruk (SFM); - Lösa intressekonflikter; - Ta itu med olika former av koordineringsproblem; - Handskas med den komplexiteten som tvärsektoriell och flernivå koordinering leder till; - Och främja effektiva mekanismer för deltaktighet av intressenter. I de första faserna av formulerandet av ett nfp lyfts fyra komponenter: (1) mekanismer för tvärsektoriell koordinering, (2) förfinad delaktighet och samverkan; (3) mekanismer för konfliktlösning, och (4) en förväntan på ständig programövervakning och utvärdering (Rayner och Howlett 2004). När nfp förflyttar sig till genomförandefasen är det emellertid omöjligt att skilja mellan enbart symboliska respektive verkliga nfp som har haft väsentlig påverkan på urvalet av verktyg och skötselpraxis. Därför skiljer Rayner och Howlett (2004) mellan verkliga och symboliska nfp via dess inverkan, där processen har tydligt identifierats av skogspolicyaktörer och informella nfp där många funktionella komponenter är närvarande men som inte har identifierats institutionellt, som del av en plan eller ett program (se figur 1). Tabell 2: Fyra allmänna nfp typer. Källa: Rayner och Howlett (2004). nfp policy process nfp utfall Formell Informell Verklig Klassisk nfp Liknande en nfp Symbolisk Misslyckad nfp Retorisk nfp Dessa typer kan göra lite skillnad i praktiken vid policyformuleringsfasen där en nfp har olika komponenter och där konkurrerande uppfattningar fortfarande spelar roll. Däremot vid den policygenomförande fasen (där man förväntar avkastning), finns en stark och synlig koppling mellan verklig effekt och en formell nfp process. Därmed måste målen och verktygen som är policyoutput vara tydligt identifierbar som avkastningar i en formell nfp-process. Båda typer av verklig nfp:s ovan skiljer sig betydligt från den andra kategorin med symboliska nfp. Även om det förväntas att antagandet av en verklig nfp kommer att leda till verkliga förändringar i skogsskötsel och skogsbruket behöver det inte bli det slutliga resultatet. IPF/IFF definitionerna är inte till stor hjälp här eftersom de är ett utfall av diplomatiska förhandlingar och således formulerade på sådana sätt att de möjliggör för så många nationer som möjligt att kunna hävda att de är uppfyller sina internationella åtaganden. Detta ger möjligheter till att oavsett den informella eller formella karaktären av en nfp process att en plan eller strategi dyker upp som är rent symbolisk och som enbart ger sken av att faktiskt åstadkomma målen med ett nfp. 19

139 MEDDELANDE NR 6/2013 Hur det ser ut i Europa utifrån ovanstående nfp typer är inte helt lätt att reda ut. Enligt rapporten State of Europe s Forests 2011 (FOREST EUROPE, UNECE och FAO 2011) anger 17 av 37 rapporterande länder att de har en formell nfp process, vilket innebär att processen uttryckligen erkänns och kallas för en nfp process. Av de övriga 20 länderna meddelar hälften att deras nfp process är tydligt vägled av nfp principerna och andra hälften att en liknande process används. I sista stycket av detta kapitel behandlas en del utvärderingsstudier för en några europeiska länder. Utöver detta redogörs i nästa kapitel mer utförligt hur nfp processen har utvärderats i ett antal utvalda länder. 3.3 Verklig delaktighet och samverkan Utmaningen med att främja effektiva mekanismer för delaktighet av intressenter lyfts ofta, såväl i forskningen som i policykretsar, och det har påpekats att utvecklingen av nfp har internationellt rekommenderats för att lösa sociala och ekonomiska konflikter som berör hållbart skötsel och brukande av skogar (Elsasser 2002). Den mellanstatliga panelen kring skog har understrukit en rad specifika element för nfp:s, särskilt behovet av ordentliga samrådsmekanismer för att involvera alla intresserade parter (United Nations 1997). Som Elsasser (2002) dock påpekar har IPF:s efterträdare IFF och UNFF lämnat öppet i vilken form sådana ordentliga delaktighetsmekanismer borde ha, inom ramen för ett nfp. Appelstrand (2002) identifierar tre rationella grunder för behovet av samverkan med intressenter och andra relevanta parter. För det första så finns det ett pragmatiskt behov av policysamsyn om man ska ta itu med miljöproblem. För det andra är samverkan nödvändig om man accepterar grundsatserna i mänskliga rättigheter. För det tredje kan samverkan främja demokratiska beslutsprocessen och ge ny miljöpolicy eller lagstiftning allmän legitimitet. Appelstrand ser dock att det finns flera sidor av samverkansfrågan. Å ena sidan kan en bra dialog och samverkan mellan olika parter leda till ömsesidig lärande och öka förståelse för varandra, och även lösa ut icke-problem. Å andra sidan finns det en risk med ett samverkansförfarande om olika parter har olika grader av makt som leder till att vissa parter har större inflytande på utfallet av nfp processen än andra. Denna risk poängterar behovet av att samtidigt som samverkansprocessen pågår, försöka förutse uppkommande konflikter och ha en plan för konfliktlösning. Elsasser (2002) går in djupare på själva dialogen mellan parter och hävdar att samverkan enbart kan vara effektiv om reglerna för deltagandet och förhandlingarna är tydliga, otvetydiga och ändamålsenliga. Utöver de risker som Appelstrand (2002) behandlar nämner Elsasser (2002) även möjliga problem som klientelism; svårigheten med att välja deltagare; problem med den självorganiserande förmågan hos vissa intressen; och att det bildas starka koalitioner. I Elsassers (2007) utvärdering av den tyska nfp processen några år senare ställs frågan om intresseorganisationerna verkligen företräder samhällets intressen. Elsasser slutsats är att nfp syftar till att demokratisera policyprocessen inom skogssektorn men att den lider av ett grundläggande underskott i demokratisk legitimitet, eftersom de delaktiga intressenterna varken är demokratiskt bemyndigade eller behöver stå till svars inför allmänheten. Särskilt när inbjudan till att delta i en nfp-process fokuserar på organiserade intresseföreträdare (korporativism) finns det en risk att genomförandet och delaktighetsidén endast tjänar lobbyärenden på bekostnad av allmänintresset. Dessutom kan ett fokus på organiserade intresseföreträdare med- 20

140 MEDDELANDE NR 6/2013 verka till att upprätthålla teknokratiska eliter istället för att ersätta teknokrati med diskursiv demokrati. Elsasser (2007) gjorde en jämförelse av hur deltagarna i nfp processen och allmänheten bedömde målsättningarna i tyska nfp. Han redovisar att även om allmänheten bedömde nfp målsättningarna som relevanta så värderade allmänheten målsättningarna annorlunda än de deltagande intressenterna. Särskilt behovet av att verkligen uppnå målsättningarna ansågs som mycket viktigare av allmänheten än vad intressenterna tyckte. Sammanfattningsvis kan man gruppera de utmaningarna med samverkansprocessen inom ramen för ett nfp i: svårigheten med avstämningen mellan olika parter med olika dock ömsesidigt beroende intressen; koordinering mellan de olika sektorer som påverkar eller påverkas av skogsbruk; koordinering mellan aktörer på olika ställen i det flernivåiga system som skogspolitik nuförtiden är (Glück och Humphreys 2002). En jämförande studie med andra typer av nationella program har gjorts av Hogl (2002) vari han försöker dra nytta av den sedan länge pågående processen med nationella program inom ramen för EU:s landsbygdsprogram. Hogl uppmärksammar de svårigheterna det kan finnas i inrättandet av ett nationellt program där många aktörer deltar och ger några rekommendationer baserade på tyska och österrikiska erfarenheter utifrån deras respektive nationella landsbygdsprogram. Bland annat understryker han behovet av att även ha med aktörer utan parti (politisk) inriktning och intressen som kan ta på sig rollen som policymedlare. Dessutom påpekar han att chansen för att lyckas med genomförandet av åtgärder för att uppnå konkreta målsättningar i ett nfp i hög grad är beroende av tillgängligheten av gemensamma finansiella resurser. Beträffande processmässiga fördröjningar nämner Hogl att det finns goda erfarenheter med att dela upp frågorna dvs. att vissa frågor kan behandlas i mindre grupp för att undvika att förlänga diskussionerna i plenum med mycket brett deltagande. Förutom ovan listade praktiska svårigheter med inrättande och genomförande av en nfp process finns det även mer övergripande svårigheter av politisk strategisk karaktär. Kriterierna för att dela in i verkliga och symboliska nfp (Humphreys 2004; Glück och Humphreys 2002) är ett hjälpmedel för att upptäcka svårigheter av politisk strategisk karaktär. Winkel och Sotirov (2002) har utvärderat nfp processerna i Tyskland och Bulgarien och drar slutsatsen att nfp processen i dessa länder pekar på ett strategiskt användande av nfp verktyget för att förlänga befintliga maktobalanser. För det första uppfyllde nfp processerna i båda länderna kriterierna för en verklig nfp men processen ledde inte till väsentliga policyförändringar, varken när det gäller formen eller innehållet i respektive nationell skogspolicy. För det andra ledde nfp processen inte till avsevärda ändringar i grundläggande policyvärderingar mellan de rivaliserande koalitionerna. Detta innebar att lärandet i processen inte riktig ägde rum. De olika koalitionerna vilja till lärande övergavs när den öppna och samverkansbaserade rundabordsstilen av nfp diskussionerna inte ledde till önskvärda resultat. För det tredje fanns det antydningar att det tyska nfp i själva verket var tänkt som ett verktyg för att förhindra me- 21

141 MEDDELANDE NR 6/2013 ningsfull policyförändring genom att skapa en stor och krävande process som tar bort tid och resurser från de aktörer som var kritiska mot den befintliga skogspolicyn. Även Hogl et al. (2009), några år efter Hogls (2002) ex ante redogörelse om inrättandet av den Österrikiska nfp processen, poängterar att den Österrikiska processen har blivit en processorienterad strategi vari förändringarna visar sig i att det tidigare ganska slutna skogspolicynätverket har utökats med fler aktörer och intressenter. Dock har det inte funnits något bevis för verkliga policyförändringar när det gäller policyns mål eller instrument. I Frankrike och Kirgizistan har nfp processen lett till ett befästande av makten hos de aktörer som redan var mäktigast innan processen påbörjades (Kouplevatskaya 2006). Enligt Primmer och Kyllönen (2006) var argumenten som kom upp i den nya samverkansformen, i den finska nfp processen, i linje med argumenten som redan tidigare var närvarande i den finska skogspolicydiskursen. Deras slutsats är att den nya delaktighets- och samverkansformen fungerade endast som system för att söka legitimitet och skapa uppmärksamhet. 22

142 MEDDELANDE NR 6/ Jämförelse mellan några länders nationella skogsprogram Sammanfattning Finland Finland har en lång tradition av nationella skogsprogram. Skogsprogrammet har arbetats fram i en öppen process med ett brett deltagande från olika intressentgrupper och förvaltningar lett av jord- och skogsbruksministeriet vilket var ett viktigt mål i framtagandet av programmet. Programmets syfte är att öka medborgarnas välfärd genom mångsidigt nyttjande. De största utmaningarna är att utveckla nya skogsbaserade produkter och tjänster, förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i skogssektorn, öka användningen av virke för energiändamål samt genomföra ett handlingsprogram för biodiversitet. I ex ante utvärderingen framkom att styrkorna bland annat är dess tydlighet och logik, där åtgärder styr mot ambitiösa mål. Miljön och åtaganden från näringslivet bedömdes kunna förbättras. Tyskland Tyska processen med ett nfp påbörjades 1999 men upphörde 2007 vilket i utvärderingar förklaras av att miljörörelsen drog sig ur processen beroende på en obalans mellan skogsnäringsintressen och övriga intressen. Även om det genomfördes en rad ändringar för att säkerställa balansen mellan aktörer så lyckades man inte uppnå konsensus och dessutom fanns det inte på politisk nivå en tydlighet över vad en nfp egentligen skulle vara. Maktförhållanden och strategiskt agerande från olika aktörer verkar ha motverkat möjligheten att uppnå väsentligt policylärande och därmed en konsensusbaserad och gemensam produkt och process. Österrike Den österrikiska nfp har tagits fram av deltagarna i den österrikiska skogsdialogen och enhälligt godkänts av rundabordet, policykommittén för skogsdialogen. Arbetsprogrammet är ett viktigt resultat och ett levande dokument som ger en fortlöpande redogörelse över genomförandet och vidareutveckling genom konkreta åtgärder. Alla deltagare bär ansvaret att översätta åtgärderna till sina egna verksamhetsområden. Processen utmärkte sig genom att det inrättades tydliga spelregler för arbetsförfarandet för att säkerställa jämlikt inflytande och opartiskhet. Utvärderingen pekar på några brister i genomförandet av åtgärderna och uppföljningssystemet med indikatorer. I detta kapitel görs en genomgång av process, innehåll och utvärderingar av nfp:s i Finland, Tyskland och Österrike. Till en början visas en matris över ländernas nfp ur olika aspekter. 23

143 MEDDELANDE NR 6/2013 Tabell 2: Matris över nfp ur olika aspekter i olika länder Finland Tyskland Österrike Formell NFP tagits fram Ja Ja Ja NFP finns fortfarande Ja Nej Ja Kvantitativa mål Ja Nej Nej Spelregler för deltagande Innehåller förutom statliga åtgärder även åtaganden inom civilsamhället Ja (dock inte från början) Ja Nej Nej Ja Innehåller budget och finansiering Ja Nej Ja Har lett fram till samsyn om skogspolitiska utvecklingen bland intressenter Har lett fram till implementering av faktiska åtgärder Har lett fram till institutionella förändringar Innehåller långsiktigt process med upprepade samrådsprocesser Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Oberoende utvärderingar utförs Ja Ja Ja 4.1 Finland Motiv Nationellt skogsprogram har ansetts vara ett viktigt policyverktyg för att utveckla och nå de skogspolitiska målen. Process Finland har en lång tradition av nationella skogsprogram och det första nationella skogsprogrammet, enligt Johannesburgs kommuniké (1992), accepterades året Nuvarande skogsprogram godkändes ursprungligen i mars 2008 och reviderades år 2010 på grund av den snabba strukturförändringen i skogsbranschens omvärld och skogsindustrin samt mot bakgrund av resultatet i halvtidsutvärderingen. Programperioden för skogsprogrammet löper fram till år Skogsprogrammet har arbetats fram genom en öppen process med ett brett deltagande och samarbete mellan olika intressentgrupper och förvaltningar, lett av jord- och skogsbruksministeriet. Samordning har skett med bland annat arbetsoch näringsministeriets strategiska program för skogsbranschen och de klimatoch energipolitiska, biologiskt mångfalds- samt landsbygds- och regionalpolitiska strategierna och programmen. Ett brett och väl avvägt deltagande från alla intressentgrupper var ett viktigt mål i framtagandet av programmet. Framtagningsprocessen bestod av olika arbetsgrupper som inhämtade synpunkter från specialister och använde information och idéer från olika öppna allmänna forum. Syftet med de allmänna forumen var att medborgare och NGO:s skulle kunna uttrycka sina åsikter på mål, strategier och åtgärder i programmet. 24

144 MEDDELANDE NR 6/2013 Finlands skogsprogram 2010 startade formellt genom tillsättande av en departemental arbetsgrupp med en ordförande, samt en styrgrupp och tre arbetsgrupper. En verkställande kommitté, bestående av ordförandena i arbetsgrupperna samt ordföranden för den departementala arbetsgruppen, inrättades för att förbereda och koordinera arbetsgrupperna. De tre arbetsgrupperna dominerades av representanter från departementen och förvaltningen. De traditionella intressegrupperna (skogsindustri, skogsägare och fackföreningar) hade också en stark representation, liksom hade forsknings- och utbildningsväsendet. Frivilliga naturvårdsorganisationer och andra NGO:s var representerade i något färre arbetsgrupper. Första steget i programmet inleddes med att den departementala arbetsgruppen godkände målen, principerna och organisationen av förberedelserna. Programmet föregicks inte av en politisk eller allmän diskussion om mål eller liknande. Andra steget i framtagande bestod i ta fram en vision. Styrgruppen och arbetsgrupperna hörde experter och definierade mål utifrån deras olika ämnesområden. 25 allmänna forum genomfördes av regionala skogscentraler tillsammans med olika intressegrupper. Dessa forum och olika skriftliga yttranden låg till grund för ett utkast till vision. Tredje steget innebar att man tog fram ett enhetligt program vilket framför allt gjordes i den verkställande kommittén. Även arbetsgrupperna deltog och dessutom genomfördes ytterligare 34 allmänna forum under En stor mängd yttranden från olika intressegrupper beaktades och det hann bli fem olika utkast till program innan ett slutgiltigt förslag lämnades till regeringen. Regeringen tog ett principbeslut 1999 och ett verkställande beslut senare samma år (Jord- och skogsbruksministeriet 2011). De olika öppna allmänna forumen som användes i framtagandet av det finska skogsprogrammet skapade förutsättningar för en process med brett deltagande och legitimitet där resultatet kan accepteras av alla. En viss frustation och skepticism har dock uppstått i efterhand över att vissa intressegrupper har haft större inflytande än andra (Primmer och Kyllönen 2006). Nationella skogsrådet och dess sekretariat leder och följer upp programmet. Skogsrådets arbetsgrupper och projektens styrgrupper för olika ämnesområden ansvarar för genomförandet. I styrgrupperna ingår representanter för både förvaltningen och intressentgrupper. Programmet METSO, som är ett handlingsprogram för biodiversiteten i skogarna i södra Finland, genomförs parallellt med skogsprogrammet, och åtgärderna i METSO ingår i skogsprogrammet. För programmet utarbetas ett åtgärdsprogram där det fastställs en tidplan samt vilka aktörer som svarar för och utför åtgärderna. Både den statliga som privata sektorn ansvarar sålunda för att åtgärderna genomförs. Skogsrådet ser över åtgärdsprogrammet varje år. Processen för att ta fram och följa upp det nationella skogsprogrammet (KMO) har utvecklats genom principen för kontinuerlig förbättring. För programändringarna (KMO 2015) år 2008 och 2010 svarade skogsrådet med ministern som ordfö- 25

145 MEDDELANDE NR 6/2013 rande. Skogsrådet koordinerade arbetet och godkände förslagen. Skogsrådets sekretariat arbetade fram programförslagen med hjälp av 13 regionala skogsprogram samt förslag från arbetsgrupper som svarar för vissa helheter. Antalet arbetsgrupper och gruppernas sammansättning har varierat under åren. Finland har utgått från principen att arbetsgrupperna ska vara breda, till exempel i skogsbruks- och energiarbetsgruppen finns medlemmar som kommer från miljösektorn och i miljövinstarbetsgruppen medlemmar från industrin. Vid planering av åtgärderna anlitas också efter behov arbetsgrupper som arbetar en viss tid (till exempel förbättring av skogslägenhetsstrukturen, skogar och livskvalitet). Som ordförande i arbetsgrupperna utses också företrädare från andra ministerier och intressentgrupper. Därtill har man när programmet har planerats anlitat s.k. sparringarbetsgrupper som har bestått av rätt reformvänliga personer från olika instanser. Skogsrådets sammansättning har också blivit mer diversifierad, företrädare från till exempel ungdomsorganisationer och energi- och kemiindustrin sitter i skogsrådet. Efter avslutad beredning godkänner ansvarigt statsråd det nationella skogsprogrammet i form av ett principbeslut. Sedan år 1999 har skogsprogrammet ingått i de övergripande regeringsprogrammen. Ett engagerande beredningsarbete och de riksdagsseminarier som ordnats kring utkasten till det nationella skogsprogrammet har bidragit till detta. Innehåll Programmet syfte är att öka medborgarnas välfärd genom mångsidigt nyttjande av skogarna enligt principerna för hållbar utveckling. Statens roll är att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt nyttjande av skogen samt finansiera de kollektiva nyttigheter som inte handlas på en marknad. Finlands nationella skogsprogram består av en verksamhetsidé och en vision samt strategiska mål följt av utvalda åtgärder. Verksamhetsidén är en mångsidig och hållbar skötsel och användning av skogar skapar växande välfärd. Visionen tar sikte på år 2020 då den finländska skogsbranschen är en ansvarsfull föregångare inom bioekonomi, de skogsbaserade näringarna är konkurrenskraftiga och lönsamma och skogsnaturens biologiska mångfald och de övriga miljöfördelarna är starkare. Den bärande tanken i programmet är att man utvecklar såväl nuvarande som nya produkter och tjänster i hela värdekedjan, sammanlänkar skogens olika användningsområden och tryggar miljövärdena. Skogarna brukas och nyttjas på ett mångsidigt sätt för att välfärden ska öka. Välfärd ses i vid bemärkelse, som en fråga som rör både hela nationella ekonomin och enskilda medborgare. Finlands nationella skogsprogram 2015 har tre strategiska mål i enlighet med visionen: 1. den skogliga affärsverksamheten stärks och värdet av produktionen ökar 26

146 MEDDELANDE NR 6/ skogsbrukets lönsamhet förbättras 3. skogarnas mångfald, miljöfördelar och välfärdseffekterna stärks Målen uppnås med hjälp av följande genomgående teman: - mångsidigare och starkare kompetens inom skogsbranschen - ökat inflytande på skogspolitiken på det internationella och EU-planet I programmet har man beaktat förändringarna i omvärlden, erfarenheterna av det praktiska genomförandet av det program som godkändes år 2008 samt resultaten av halvtidsutvärderingen av programmet och framtidsseminarierna. De största utmaningarna är att utveckla nya skogsbaserade produkter och tjänster, förbättra lönsamheten och konkurrenskraften inom skogsbruket och hela värdekedjan, öka användningen av ved för energiändamål samt genomföra METSO. Utvärdering Skogsprogrammet följs upp årligen via uppföljningsrapporter. I dessa beskrivs förändringar i omvärlden, skogsbranschens utveckling, programåtgärdernas framgång och inverkan. I rapporterna ingår även förslag till nya åtgärder. Vid behov görs externa, oberoende halvtids- och temautvärderingar. Utvärderingarna handlar bland annat om behovet av att ändra programprioriteringarna, åtgärdernas effekt i förhållande till målen samt behoven av att utveckla metoderna för att genomföra programmet (Jord- och skogsbruksministeriet 2011). År 2007 fick Indufor Oy i samarbete med Suomen Itsesuunnittelu (ITSU) i uppdrag att göra en ex ante utvärderingen av det finska skogsprogrammet. Målet med utvärderingen var att förbättra både innehåll och struktur i det finska skogsprogrammet men även att öka effektiviteten i implementering och övervakning. Därutöver skulle en bedömnings göras av skogsprogrammets effekter på biologisk mångfald, regional utveckling och jämställdhet. I utvärderingen gjordes en bedömning av beredningsfasen till det finska skogsprogrammet. Beredningsfasen var en deltagande och öppen process vilket skapade en känsla av ägarskap för programmet bland de deltagande intressenterna. I beredningsfasen följdes en princip om kontinuerlig förbättring som resulterade i att tidigare utvärderingar togs i beaktande på ett bra sätt före Statsrådets principbeslut. Scenarioberäkningar utförda av Finnish Forest Research Institute bidrog på ett bra sätt till förberedelsefasen men på grund av tidsbrist var det svårt att beakta resultaten fullt ut. Utvärderingens viktigaste slutsatser Styrkor Programmet är tydligt och konsekvent. Logiken mellan syftet och implementeringen har förbättrats, åtgärder styr mot mål. 27

147 MEDDELANDE NR 6/2013 Framtida utmaningar tas tillvara på ett bra sätt. Programmets inriktning har styrts via kompromisser mellan intressenter. Bättre instrument för att förbättra samarbetet i de regionala skogsprogrammen har utvecklats. Övriga politikområden beaktas på ett tillfredsställande sätt. Svagheter Programmets implementering kräver bättre prioritering mellan syften och åtgärder. Programmet är alltför inriktat mot produktionspotential i finska skogssektorn istället för att utgå från hur marknaderna ser ut. Förståelsen för hur marknaden fungerar behöver utvecklas. Ökade avverkningsvolymer kan leda till lägra lönsamhet (ökade investeringar men lägre marginalnytta). Globaliseringen betraktas som ett hot istället för en möjlighet. De finska målen gällande den internationella skogspolitiken har för lite tonvikt på den sociala globala hållbarheten. Kommunikation får inte tillräcklig stor tyngd för att säkra en samhällelig acceptans för programmet. Största utmaningen på kort sikt bedöms vara förbättring av skogsindustrins lönsamhet samt att säkra utbudet av rundvirke om importen minskar från Ryssland. På lång sikt bedöms utmaningarna vara bland annat klimatförändringar och attityder. Det senare kopplas till den konservativa attityd som finns inom skogssektorn med motstånd mot förändringar och innovationer. Visionen betraktas som odynamisk, det är inte tydligt vad programmet faktiskt ska åstadkomma. Implementering, övervakning och utvärdering av programmet Styrkor Programmets målnivåer är ambitiösa. Ansvariga organ, finansiärer, verkställare etc. pekas ut på ett bra sätt för alla åtgärder i programmet. En utvärderingsprocedur är framtagen. Svagheter Åtaganden från privata sektorn är otillräcklig. 28

148 MEDDELANDE NR 6/2013 Indikatorer avseende effekt och prestation behöver utvecklas. Programmet effekter på biologisk mångfald Styrkor Miljön kommer troligen förbättras med programmet. Miljöproblem beaktas i programmet men innehåller alltför mycket osäkerheter. Skydd av mark och vatten samt klimatförändringar finns med i programmet. Svagheter Avverkning på torvmark skapar osäkerheter som inte uppmärksammas. Effekterna på miljön och samhället av att öka produktionen och användningen av bioenergi har inte studerats tillräcklig väl. Programmet har inget mål för energisparning och energieffektivitet. Policyeffekter och finansiering Enligt uppgifterna från det finska Skogs- och Jordbruksdepartementet har översynen av den finska skogsvårdslagen gjorts i finska nfp. Det har tilldelats ytterligare finansiella resurser från statsbudgeten för att genomföra vissa av nfp:ens åtgärder, såsom för finansiering av hållbart skogsbruk, främja användandet av bioenergi, statsstöd för arbeten på skogsbrukscentraler, underhåll av vägar och järnvägar. Starka motiv krävs för att få nya resurser till den finska nfp. Nya resurser är omfördelade resurser från andra områden i statsbudgeten. 4.2 Tyskland Motiv Som inledning vid början av nfp processen i Tyskland anger det tyska federala jordbruksministeriet att: målet är att skapa en så omfattande och kraftfull allians, som möjligt, av aktörer för skogen och dess mångfald av funktioner. Ministeriet kungjorde det som ett helt nytt verktyg för skogsstyre för att främja hållbart brukande av skogar baserade på principerna: delaktighet/samverkan, holistiskt och tvärsektoriell koordinering, decentralisering, och långsiktig, iterativ, och anpassningsbar planering (BMELF 2000). Dessutom hänvisar man till internationella åtaganden och att ett ständigt växande antal länder har ett nfp. 29

149 MEDDELANDE NR 6/2013 Process Processens gång Det federala ministeriet för Jordbruk sjösatte det tyska nfp hösten 1999 och offentliggjorde ett första papper das Nationale Forstprogramm Deutschland (BMELF 2000) som hade framställts i samråd med olika intresseföreträdare. Detta första skriftliga resultat kunde dock inte betraktas som ett konsensuspapper enligt de internationella målen med ett nfp eftersom de flesta företrädarna för miljörörelsen vägrade ge sitt godkännande till pappret (se också: Gemeinsame PRESSE- Mitteilung von Umweltverbänden der Arbeitsgruppe Wälder im Forum Umwelt und Entwicklung, ). En förklaring för denna reaktion var de brister man ansåg fanns i balansen mellan miljöskydd och det ekonomiska brukandet av skog (Häusler och Scherer-Lorenzen 2002). I den första fasen ( ) bjöd man in ett brett spann av aktörer för att delta i åtta/nio rundabordssamtal (mest tvådagarsmöten) inom ramen för den Nationales Forstprogramm för att kartlägga de nationella förhållandena och förutsättningarna samt för att undersöka skogspolitiska handlingsområden och behov av åtgärder genom att diskutera sex ämnen: - Skog och samhälle - Skog och biologisk mångfald - Skogens roll i det globala kolkretsloppet - Betydelse av trä som förnybar råvara - Bidragandet av skogsbruket och skogsindustri till landsbygdsutveckling - (Möjliga) förhållanden till delstaternas skogsprogram Utfallet av diskussionerna redovisades i mötesanteckningar som offentliggjordes. Trotts att de flesta aktörer välkomnade idén så fanns det även en del kritik, bland annat kring ministeriets roll som både moderator och protokollförare samt deltagare. Andra brister som påpekades handlade om ett underskott i tvärsektoriell koordinering; de tvetydiga målen med hela processen; och de otydliga förpliktelser som politiska beslutsfattare skulle eller inte skulle åta sig som exemplifieras med de olika begrepp som föreslogs för slutdokumentet: Ministeriellt sektorspapper, icke-bindande avtal för alla intressenter, eller nytt policyverktyg av eventuell bindande karaktär (Hofman et al I: Winkel och Sotirov 2011). Ministeriet agerade på denna kritik i den andra fasen ( ). Vid rundabordssamtalen satt nu en oberoende moderator ordförande och ett nytt arbetsförfarande inrättades, t.ex. nya möjligheter för att handskas med minoritetsröster i de fallen där man inte lyckades uppnå konsensus. Dessutom fick processen ett nytt namn: Nationales Waldprogramm istället för Nationales Forstprogramm. På tyska har ordet Wald nämligen en mer omfattande betydelse än ordet Forst som inriktar sig mest på timmerproduktion (Winkel och Sotirov 2011). Denna andra fas behandlade ämnena: 30

150 MEDDELANDE NR 6/ Internationellt samarbete/internationell handel - Biologisk mångfald, skogsbruk och skogsskydd - Val av skogspolitiska instrument - Ekonomiska betydelsen av skogsbruket och skogsindustrierna - Skogens nya roller i framtiden. Under denna andra fas i september 2003 tog man fram totalt 182 policyrekommendationer som togs fram av nästan 40 olika aktörer. Den tredje fasen, också kallad för övervakningsfasen ägde rum Tillvägagångssättet och utfallet av nfp-processen utvärderades av Elsasser och Liss (2004). Slutsatserna var att även om de flesta aktörer uppskattade kommunikationsprocessen så uppmärksammades att det fanns begränsade effekter när det gällde åtaganden och genomförandet av policybeslut. Således inrättades en mindre grupp intressenter som fick i uppgift att ta fram några kärnrekommendationer som därefter skulle tjänstgöra som brännpunkt för fortsatta diskussioner kring tillämpningen av nfp:n. Dock när alla aktörer träffades vid det artonde rundabordssamtalet 2006 uppstod det en grundläggande sammanstötning mellan intressenterna beträffande vem som hade ansvaret för att genomföra åtagandena. Som följd lämnade de mest inflytelserika miljöorganisationerna processen (Winkel och Sotirov 2011). Efter denna företeelse inleds nästa fas där man mer eller mindre åsidosatt idén med en genomförandeprocess. Nuförtiden uttrycker ministeriet nfp processen som ett diskussionsforum för intressenter där de kan ge policyrekommendationer inför uppkommande viktiga politiska beslut. Winkel och Sotirov (2011) drar slutsatsen att den beslutsfattande aspekten av nfp alltså har tagits bort. Det sista rundabordssamtal ägde rum december 2007 och därmed kan den tyska nfp processen antagligen betraktas som att den har upphört. Intressant är att efter det att nfp-processen avslutats sjösatte det tyska federala miljöministeriet en Nationell Strategi för Biologisk Mångfald. Som reaktion påbörjade jordbruksministeriet en liknande process och kom ut med en Allmän Skogsstrategi Båda två processer har gemensamt att de använder sig av en viss grad av intressentsamråd. Nfp processen nämns inte som företrädare eller med andra ordalag i någon av strategierna. Under nfp processen användes följande spelregler: - Deltagande aktörer säkerställer att de har mandat att tala för deras respektive organisation eller institution. - Principiellt eftersträvas en så hög konsensus som möjligt. Om det önskas dokumenteras meningsskiljaktigheter i protokollet. Rösträtt fastläggs inte och det finns inga omröstningar angående innehållsmässiga frågor. - Inför rundabordssamtal förbereds bakgrundsdokument, som ska följa en viss mall. Dessa dokument förbereds av olika arbetsgrupper. Dessa arbets- 31

151 MEDDELANDE NR 6/2013 grupper ska ha en (om möjligt) jämlik fördelning av aktörer och får vid behov dra nytta av externa sakkunniga. - I plenum presenterar arbetsgrupperna de olika bakgrundsdokumenten. - Rundabordsmötena ska ha en extern moderator som är såväl professionell som sakligt kunnig. - Utfallet från rundabordsmötena protokollförs av redaktionsgrupper som har jämlik fördelning mellan intressen. - Vid början av varje rundabordsmöte väljs en av de deltagande aktörerna för att skriva minnesanteckningar. - Beträffande genomförande av de överenskomna åtgärdsförslagen ska aktörerna använda sig av respektive tillgängliga instrument (t.ex. lagstiftningsinitiativ, delstatsinitiativ, gemensam kommunikation). Finansiering av åtgärder vilar hos respektive aktörer, enligt deras kapacitet och kompetens. - När det är möjligt ska kommunikation göras gemensamt för att utnyttja synergier och för att framhålla gemensamma beslut. Innehåll Eftersom inga nfp relaterade dokument fanns tillgängliga längre på tyska jordbruksministeriets hemsida (nfp sidan har upphört att gälla) baseras nedanstående sammanfattning av innehållet i nfp på utvärderingarna som har gjorts av Elsasser och Liss (2004), Elsasser (2007a), Elsasser (2007b), Winkel och Sotirov (2011) och en hittills ännu inte offentliggjord rapport från Universitet Göttingen. I fas 1 föreslogs det 52 åtgärdsförslag som återspeglar skogsnäringens intressen och 28 som återspeglar miljörörelsens intressen. 20 övriga förslag kunde inte direkt tilldelas till antingen näring eller miljö och kom till stor del från forskningsvärlden. De olika utvärderingsstudierna listar när det gäller skogsnäringens förslag följande tre som mest omfattande: - Användning av polluter pays principen. Vid skada på skogsegendom ska den ansvariga ersätta skogsägaren. - Undersöka om det är möjligt att juridiskt hålla den som har orsakat grundvattensänkningar som leder till skogsskador ansvarig (skadeersättning, restaurering). - Subventionen för återbeskogning får inte vara mindre attraktiv än subventionen för att överge jordbruksmark. Det mest långtgående förslaget från miljösidan anses vara: - Inrättandet av ett koordineringsorgan för utvärderingar av biologisk mångfald som bl.a. säkerställer jämförbarhet i insamlat data. Utarbetandet av ett 32

152 MEDDELANDE NR 6/2013 särskilt utvärderingskoncept beträffande biologisk mångfald och genomförandet av utvärderingar. Under andra fasen gavs totalt 84 åtgärdsrekommendationer. Näringen kunde tilldelas 43 och miljö 33. Näringens mest långtgående förslag anses vara: - Fortsatta skogsskötselåtgärder för skogsstabilisering och fortsatt kompensationskalkning för markstabilisering, för att främja föryngring och vattenskydd, där var detta anses vara lämpligt. - Öka omfattningen av statliga skogsbrukssubventioner. - Införa konkreta ersättnings- och kompensationsregler för intrång på privat egendom. - Ersättning för tidigare obetalda skogliga tjänster, t.ex. vattenförsörjning och rekreation. - Ändring av reglerna för subventioner under landsbygdsprogrammet för att öka jämställdheten mellan skogs- och jordbruk. Från miljösidan föreslogs bl.a. - Ikraftträdandet av ett representativt nätverk av skyddade urskogar. - Endast genomföra byggandet av nya vägar efter att en konsekvensanalys har genomförts för att skydda värdefulla biotoper. Minimering av förstörelse av mark. - Öka antalet skyddade områden, särskilt på statsskogsbrukets marker. Utvärdering Under avsnittet process har det redan sipprats igenom en del slutsatser från olika utvärderingsstudier (se litteraturlistan). Mer övergripande slutsatser som dras i dessa studier handlar bl.a. om att man inte har lyckats övervinna de stora skillnaderna i värderingar och intressen mellan den traditionella skogssektorn (näringen) och miljörörelsen i Tyskland. Att den tyska nfp:n har upphört 2007 är kanske den mest tydliga indikatorn på att saker inte har fungerat som det var tänkt. Att man inte uppnår ett väsentligt policylärande under förhandlingarnas gång, som oftast anges som ett av de grundläggande kraven på en nfp process (se bl.a. Shannon 2004) kan bero på flera saker, såsom rationella-ekonomiska överväganden i samband med befintliga maktförhållanden (dvs. det löner sig inte för starka organisationer att försöka uppnå konsensus ) eller att det finns djupt förankrade värderingar och tankesätt som behöver mycket längre tid för att förändras. Winkel och Sotirov (2011) antyder bl.a. att maktförhållandena mellan de olika intresseföreträdarna har ändrat sig under tiden. Vid olika tider har olika intressen antingen känt sig tillräckligt starka för att driva en viss fråga utan stöd av andra eller vid andra tidpunkter ansett det som strategiskt opportunt att inleda en långsiktig process för att hålla andra intressenter upptagna. Sistnämnda tankesättet leder, enligt 33

153 MEDDELANDE NR 6/2013 Hogl (2002) i hans studie kring Tyskland och Österrike, till konfliktundvikande strategier med urholkade formuleringar och mjuka riktlinjer. Det faktum att miljörörelsen i första fasen inte godkände ministeriets nfp visionspapper och att de drog sig ur några år senare kan betyda att antingen skogsnäringssidan upplevde sig själv som så pass starka att de inte såg behovet av att hitta en gemensam lösning med miljösidan, eller att miljösidan ansåg att de skulle ha bättre kort om de skulle dra sig ur nfp processen och satsa på någonting annat (t.ex. en sektoriell ansats som det tyska miljödepartementets biologiska mångfaldsstrategi). Dessutom sätts det frågetecken vid bevekelsegrunderna bakom den tyska nfp:n. Redan det faktum att den tyska nfp:n i början styrdes kraftigt av jordbruksdepartementet och att nfp:n kallades för Forstprogramm istället för Waldprogramm uppfattas av olika utvärderingar som ett tecken på att det i nfp:n var tänkt att tyngdpunkten skulle läggas på produktion istället för att vara holistiskt och jämlikt täcka in alla skogens funktioner. Utöver det faktum att man inte lyckades komma överens om konkreta åtgärder för att uppnå förändringar såväl inom skogspolicyn som i skogen, fanns det också mer grundläggande bekymmer med den tyska nfp:n, som i motsats till den rådande uppfattningen i såväl policy och forskningskretsar (se forskningskapitlet i denna rapport), inte skapade en tydlig ansvarsfördelning dvs. vem ska genomföra vilka konkreta åtgärder. En del kritik som fanns i början av processen har faktiskt rättats till, t.ex. genom att vid andra fasen anlita en extern och opartisk moderator och genom inrättandet av spelregler för transparens och jämlikhet. För att avsluta på ett positivt sätt så rapporterar de flesta utvärderingar att själva tanken med ett brett samråd som innefattade alla relevanta aktörer uppskattades av de allra flesta. 4.4 Österrike Motiv I de tillgängliga dokumenten ges det egentligen inga tydliga motiv för påbörjandet av den österrikiska skogsdialogen eller dess produkt, den österrikiska nfp:n. Att det fanns ett tydligt behov exemplifieras dock av det faktum att intresset att delta var utomordentligt stort drygt 80 statliga och privata organisationer deltog i skogsdialogen som tog fram den befintliga nfp:n. Även utvärderingen (Hogl och Kvarda 2010) påpekar att det fanns ett stort engagemang. Process Den befintliga österrikiska nfp:n har tagits fram av deltagarna i den österrikiska skogsdialogen (Walddialog Österreich) och enhälligt godkänts av rundabordet, dvs. policykommittén för skogsdialogen, 5 december Det österrikiska miljöpartiet (die Grünen), WWF Österrike samt Oekobureau har ställt sig bakom men med reservationer. Dessa aktörer har begärt en GMO-fri inriktning av öster- 34

154 MEDDELANDE NR 6/2013 rikisk skogspolicy, tydliga målsättningar för nfp:s måluppfyllelse senast vid slutet av 2006 och ett omedelbart genomförande av de åtgärder som listas i nfp:n. Tillsammans med själva nfp:n utgör det tillhörande arbetsprogrammet ett viktigt resultat av den konsensusbaserade skogsdialogsprocessen som påbörjades april Arbetsprogrammet är ett levande dokument som ger en fortlöpande redogörelse av genomförandet och vidareutvecklingen av nfp:n genom konkreta åtgärder. Alla deltagande institutioner och organisationer som har erkänt skogsdialogen och dess resultat (nfp och arbetsprogrammet) bär ansvaret att översätta åtgärderna till sina egna verksamhetsområden. Framgången av genomförandet av åtgärderna ska utvärderas. Därför ska läget i skogen återigen utvärderas och en ny omgång med skogsdialogen påbörjas. Informationen i detta kapitel är baserade på BMLFUW (2006) rapporten om skogsdialogen och nfp. Deltagarna Deltagandet i skogsdialogen är öppet för alla grupper, institutioner och intressenter engagerade i Österrikes skogar. Ungefär 80 statliga och privata organisationer deltog i skogsdialogen och tog fram den befintliga nfp:n. Deltagarna företrädde miljö och naturskydd, idrott, skogsbruk och jordbruk, träd- och pappersindustri, arbetstagare och konsumentskydd, jakt, kyrkan, internationell utvecklingssamarbete, ungdom, vetenskap, utbildning, energi, federala provinser och statsförvaltningen. Allmänheten bjudits in att delta i dialogprocessen genom webbplattform och genom skriftliga kommentarer. Information om utfallet från rundabordsmöten och arbetsgruppsmöten finns tillgänglig på samma plattform. Dessutom finns det regelbundna nyhetsbrev som ger en lägesbeskrivning och som sprids brett. I början av processen deltog alla politiska partier (som sitter i parlamentet) vid nfp mötena. I dagsläget deltar partierna i högnivåmötena (rundabordsmötena). Enbart det österrikiska konservativa partiet och miljöpartiet deltar i de flesta nfp mötena. Det finns inget formellt godkännandeförfarande för de nfp beslut parlamentet. Arbetsgrupper Det innehållsmässiga arbetet med skogsdialogen ägde rum i arbetsgrupper. För att bibehålla en effektiv dialog gjordes det en indelning i tre ämnesområden: Skydd av skog och skogens skyddande roll ; Ekonomi ; Miljö och samhälle. Varenda arbetsgrupp leddes av en oberoende moderator. För plenumsammankomster anlitades det en oberoende yrkesmoderator som även hade övergripande ansvaret för de tre arbetsgrupper. Fem omgångar med arbetsgruppsmöten på tre dagar var och två omgångar på två dagar var ägde rum mellan juni 2003 och december I genomsnitt deltog 40 organisationer vid varje omgång. Första omgången i juni 2003 (en dag för varje av de tre ämnena) handlade om: utvärdering av dagsläget, omvärldsanalys och problemformulering. Denna inriktning fanns kvar vid andra omgången i januari och februari 2004 samt vid workshoppen om Österrikes internationella ansvar för hållbart skogsbruk som förenades med skogsdialogen i juni Under den 35

155 MEDDELANDE NR 6/2013 tredje omgången, i november 2004, lades betoning på att formulera konkreta mål och en första omgång av indikatorer och målvärden togs fram. Vid den fjärde omgången, i mars 2005, anpassades vissa av principerna och målsättningarna. Övergripande målet med detta möte var att harmonisera indikatorer. Under samma månad anordnades ytterligare en sammankomst för att gå in på frågan om illegal avverkning och relaterade handelsfrågor. Under den femte omgången renodlades indikatorerna ytterligare och man fokuserade på diskussionen om åtgärdsförslag (åtgärdspaketet). I september 2005 anordnades en särskild sammankomst kring landsbygdsutveckling. Till slut slogs de tre arbetsgrupperna ihop vid plenummöten under september och oktober 2005, för att leverera formuleringar på åtgärder för varje enskild organisation för de ämnen som ansågs vara mest angelägna. Dessutom ägde det rum en workshop i oktober 2005 beträffande indikatorer och målvärden i syftet att skapa ett konsekvent och meningsfullt paket med indikatorer. Rundabordsmöten Rundabordsmöten är det beslutsfattande organet för skogsdialogen. Fram till 2005 hölls rundabordsmöten fyra gånger. Mötet ordförande är federala ministern för jordbruk, skogsbruk, miljö och vatten. I genomsnitt deltog trettiofem inbjudna intressentorganisationer i sammankomsterna. Vid rundabordsmöten har det tagits beslut om principerna för skogsdialogen, varit periodvisa avstämningar kring processen samt man har haft orienteringar om innehållet. Dessutom har man vid ett rundabordsmöte tagit beslut om den framtagna nfp:n och dess arbetsprogram. Totalt har processen omfattat tjugo dagar av arbetsgruppsmöten, fyra rundabordsmöten och fem tematiska workshops. Detta innebär att totala mötestiden har varit 216 timmar. Koordineringsgruppen Koordineringsgruppen var gränssnittet mellan arbetsgrupperna och rundabordsmöten. Dess uppgift var att syntetisera och harmonisera utfallet från de olika arbetsgrupper och redovisa detta vid ett rundabordsmöte. Dessutom integrerar gruppen rundabordsbeslut i slutrapporterna för skogsdialogen. I Koordineringsgruppen sitter skogsdirektören för det federala ministeriet ordförande och den består av moderatorerna för arbetsgrupperna samt huvudmoderatorn. Processledningsgruppen Processledningsgruppen har ansvaret för planering, övervakning och koordinering av den fullständiga skogsdialogen. Det federala ministeriet har ansvaret för denna grupp och får vetenskapligt stöd från en rad forskare. Oftast hölls koordineringsgrupps- och processledningsgruppsmötena tillsammans. Spelreglerna En av de första saker som gjordes vid början av skogsdialogen var att upprätta spelregler för processen för att säkerställa en jämlik och opartisk process, såsom att diskussionerna modereras av en professionell och opartisk moderator, transparens och kontroll av protokoll osv. Se för mer detalj BMLFUW 2003a, 2003b. 36

156 MEDDELANDE NR 6/2013 Uppföljning permanent skogsforum 2006 omformades den modul strukturen till ett permanent skogsforum som träffas en eller två gånger per år. Skogsforumets uppgift är att ytterligare skapa samstämmighet bland de olika intressena, i enlighet med de förutsättningarna som bestäms vid rundabordet. Detta omfattar bl.a. vidare utvecklingen av arbetsprogrammet för skogsdialogen, utvärdering av rättsliga åtgärder och identifierandet av nya frågor. Dessutom fortsätter arbetssättet med tematiska workshops för att underlätta genomförandet av nfp:n. En särskild arbetsgrupp ansvarar för uppföljning och utvärdering. Statusrapporter om mål diskuteras och godkänns av högnivåmötet (rundabordsmötet). Innehåll Den österrikiska nfp:n (se BMLFUW 2006) inleds med en skildring av tidigare internationella och nationella försök att främja hållbart brukande, skydd och utveckling av skog. Huvuddelen omfattar sju ämnesområden som motsvarar de sex paneuropeiska kriterierna för hållbart skogsbruk enligt MCPFE. Det sjunde tematiska området Österrikes internationella ansvar för hållbart skogsbruk har lagts till. De sju ämnesområdena är: 1. Bidrag från Österrikes skogar till skydd av klimatet 2. Hälsa och vitalitet av Österrikes skogar 3. Produktivitet och ekonomiska aspekter av Österrikes skogar 4. Biologisk mångfald i Österrikes skogar 5. Skyddande funktioner av Österrikes skogar 6. Sociala och nationalekonomiska aspekter av Österrikes skogar 7. Österrikes internationella ansvar för hållbart skogsbruk Varje ämnesområde börjar med en lägesbeskrivning, inklusive trender och utmaningar. Utifrån lägesbeskrivningen har det utvecklats principer och mål med syftet att täcka alla målsättningar som har uttryckts av de olika deltagarna. Vissa mål verkar mot mer än en princip och vissa principer sträcker sig över mer än ett ämnesområde. Till slut har det utarbetats olika åtgärdspaket för varje ämnesområde. Dessa utgör grund för fastställandet av konkreta åtgärder för varje organisation som en del i skogsdialogens arbetsprogram. Dessa åtgärder har utvecklats för att omedelbart genomföras. Indikatorer har utvecklats för varje mål som har är beslutade för att konkretisera målen och kontrollera måluppfyllelse. Indikatorerna kan belysa utvecklingen under mer än ett enda mål och det finns flera indikatorer per mål. Det befintliga indikatorpaketet kommer att vidareutvecklas inom ramen för arbetsprogrammet och eventuellt kompletteras. En studie kring nuläge och utvecklingen av målvärden genomförs också inom ramen för arbetsprogrammet. 37

157 MEDDELANDE NR 6/2013 Som exempel listas nedan principerna, mål och åtgärdspaket för det första ämnesområdet Bidrag av Österrikes skogar till skydd av klimatet Principer (P1) Bevarandet av skogarnas vitalitet och anpassningsförmåga för att möjliggöra deras roll som kolsänka (P2) Bäst möjliga minskning av utsläpp av växthusgaser, särskilt från fossila källor (P3) Främjandet av förnybara och lokalproducerade energikällor, råvaror och produkter Mål (Z1) Ökad användning av trä som förnybar råvara (material och energi) bästa möjliga ersättning av fossilt bränsle (Z2) Utökning av skogsarealen i regioner med låg skogstäckning, med hänsyn till ekologisk, ekonomisk och social lämplighet samt möjlighet till en planering av skogsbruket (Z3) Förbättrad kunskap genom forskning om skogens påverkan på klimatet och ytterligare forskning kring möjliga effekter av globala klimatförändring på Österrikes skogar, deras hälsa och funktioner (Z4) Ökad spridning av information, motivation, och förstärkning av åtgärder för aktivt klimatskydd i alla områden i enlighet med internationellt bindande åtaganden (Z5) Öka användningen och utveckla möjligheterna för användning av trä (trädprodukter med lång livstid), samt utvärdera möjlig bokföring av kollagring i träprodukter (Z6) Stabilisering av skogsekosystem mot kommande klimatförändringar genom främjandet och, om nödvändig, förbättring av skogsskötsel samt utveckling och genomförande av lämpliga anpassningsåtgärder Åtgärdspaket Utveckla och tillämpa ett övervakningssystem som är allmänt erkänt Förstärk forskning om skogens påverkan på klimatet, med regionalt belägg, och markforskning om kolsänkor Utveckla lämpliga klimatanpassningsstrategier för skogsbestånd (scenariobaserad grundforskning, utveckling av kunskapsbas, rådgivnings innehåll när det gäller skogsskötsel och skogsskyddsåtgärder) Minska växthusgasutsläpp inom alla (sektors)områden, särskilt genom att uppmuntra till användning av bästa nuvarande kunskap och metoder samt genom 38

158 MEDDELANDE NR 6/2013 att ge särskilt uppmärksamhet till genomförandet av den österrikiska klimatskyddsstrategin Inrätta lämpliga strategier för bästa möjliga ersättning av fossila bränslen och råvaror med förnybara råvaror (biomassa i synnerhet) Genomföra en utvärdering av möjligheterna för bokföring av kollagring i träprodukter: utarbeta bokförningsregler i internationellt sammanhang Utvärdering År 2008 fick Landbruksuniversitetet Wien samt Ekonomiska Universitetet Wien i uppdrag att utveckla en metod för utvärdering av den österrikiska skogsdialogen, nfp:n och arbetsprogrammet. Efter att metoden godkänts av deltagarna i flera workshops inom ramen för skogsdialogen fick Landbruksuniversitetet i uppdrag att genomföra utvärderingen (se Hogl och Kvarda 2010). Utvärderingen visar på ett starkt stöd för arbetssättet under processen. Att deltagarna verkligen kände sig delaktiga och att hela dialogen och dess resultat byggde på samverkan. En allmän slutsats är att skogsdialogen har förbättrat kommunikationsklimatet och att det finns brett stöd för arbetsprogrammet. Som kritik framkom att: - dialogen var väldigt "Wien-fokuserad", dvs. de flesta möten ägde rum i Wien vilket var ett problem för några organisationer (tid och resurskrävande att delta). - i dialogens andra fas (dvs. den fasen som började 2008 när man införde de så kallade skogsforumen) så deltog inte alla skogsrelevanta organisationer längre, t.ex. turism, antagligen p.g.a. uppfattningen att processen inte längre var intressant för dem. - ganska rigid processledning/styrning med för stark framtoning av skogsbrukets intressen - indikatorpaketet saknar ett beslut av nuvärden för indikatorerna, deras konkreta funktion och deras tillämpning och uppföljning - en hel del av åtgärderna anses av några deltagare inte vara tillräckligt "action-oriented" och att det finns stora brister i genomförandet. Det rekommenderas således att hitta konkreta finansieringskällor för åtgärderna. Särskilt landsbygdsprogrammet nämns som möjlighet. - när det gäller arbetsprogrammet påpekas det att dess struktur med "åtgärder", "åtgärdspaket", "åtgärdsområden", "målsättningar", "principer" osv. är svårt att följa. Således föreslås det en förenklad struktur. - Även om tvärsektoriellt samarbete har förbättrats under processens gång rekommenderas det att man bör göra en ny satsning på att engagera andra 39

159 MEDDELANDE NR 6/2013 skogsrelaterade sektorer, eftersom deras intresse att delta i skogsforumsmöten har minskat. Beträffande den fortsatta processen eftersom man utgår från att nfp processen fortlöper och behöver uppdateras vid jämna mellanrum rekommenderas det att man ska ge större uppmärksamhet till den regionala dimensionen (för att öka engagemanget på det provinsiella planet) och att man i framtiden försöker koncentrera sig mer på centrala frågor för att öka möjligheterna för ännu mer konkreta och genomförbara åtgärder. Policyeffekter och finansiering Enligt uppgifterna från det österrikiska departementet ansvarig för bl.a. skogsbruk ( Lebensministerium ) tillgängliggjordes det särskilda resurser för inrättandet och genomförandet av beredningsprocessen. När processen sjösatts låg budget för nfp sekretariatet (som tillhör departementet) på Euro per år. I nuläget ligger budgeten dock på Euro per år. 4.5 Kanada Lägesbeskrivning Enligt FAO rapporter har Kanada inget nationellt skogsprogram (nfp) (Global Forest Resources Assessment 2010). Statusrapporten kring G8:ans handlingsplan för skogar (2002) nämner att nfp processerna i G8 länderna är på väg och när det gäller Kanada anges att det finns en nfp. Inom ramen för FN:s skogsforum rapporteras det också att Kanada har en nfp (Raynor 2005). I dagsläget har Kanada en nationell skogsstrategi. Processen med skogsstrategier påbörjades redan i 1980-talet när Kanada tog fram två nationella strategier för att hjälpa till att styra skogssektorns verksamhet sjösattes - huvudsakligen som svar på Brundtland rapporten (1987) kring hållbar utveckling - en mycket bredare och konsultativ process. Samma år träffades alla Kanadas ministrar (federal, provinsiell och territoriell nivå) i Canadian Council of Forest Ministers och började söka en landstäckande konsensus kring hur Kanadas skogar skulle skötas. Samrådsprocessen engagerade regeringar, miljörörelsen, industri, ursprungsbefolkningar, skogsentreprenörer, lobby grupper, privata skogsägare och forskningen. I mars 1992 offentliggjordes Kanadas nya policydokument med titeln "National Forest Strategy, Sustainable Forests: A Canadian Commitment" som gällde perioden Samtidigt undertecknades för första gången en annan avsiktförklaring med namnet "Canada Forest Accord". Total skrev 29 skogliga företrädare för regeringarna samt privata organisationer under. Fem år senare uppdaterades den nationella skogsstrategin ( ) och det andra "Canada Forest Accord" godkändes av 52 intressenter. Den nuvarande nationella skogsstrategin ( ) fortsätter vara en modell för offentligt samråd och samverkan för alla intressenter i framtagandet av hållbar skogspolicy. 40

160 MEDDELANDE NR 6/2013 Nuvarande strategin omfattar åtta strategiska inriktningar: 1. Ekosystembaserad skötsel 2. Hållbara skogssamhällen 3. Rättigheter och delaktighet för ursprungsbefolkningar 4. Skogsprodukternas fördelar 5. Kunskap och innovation för konkurrenskraft och hållbarhet 6. Tätortsnära skogar och samhällets engagemang i hållbarhet 7. Privat skogsägarnas bidrag till hållbarhet 8. Rapportering och tillräknelighet Processbeskrivning Enligt befintliga trender har framtagandet av strategierna alltmer varit beroende av offentlighetens deltagande och omfattande samrådsprocesser, inklusive allmänheten. Cinq-Mars (2006) påstår att strategin var ganska innovativt genom att den använde internet för att nå allmänheten för att få in mer synpunkter och för att stärka förankringen. Första utkastet på strategin presenterades på ett nationellt möte och lades ut på internet samtidigt. Tack vare spridningen av utkastet och åtföljande versioner, tills det uppnåddes konsensus, täcker den nuvarande strategin en bredare skala av ämnen än tidigare strategier. Cinq-Mars nämner att av de 145 kommentarsrapporter som skickades till strategins sekretariat kom mer än 120 in genom internet. I andra omgången kom det in 45 rapporter, alla via internet. Utvärdering Enligt Briner (2004) har framtagandet av strategin varit en övning i att likställa förväntningar och öka samstämmighet. Detta har varit en särskild utmaning för ett land som Kanada där skogarna finns i alla regioner av landet och skogspolicyn är mycket decentraliserad - 71 % av alla skogar faller under provinsiell jurisdiktion. En annan utmaning är att strategin är frivillig och sätter ansvaret för hållbart skogsbruk rakt på skogssektorns axlar. Strategin anger målen, som togs fram av de signatärer till Canada Forest Accord, men det är de individuella organisationerna och industrideltagarna som ska besluta hur dessa mål ska uppnås. Deltagarna i beredningsprocessen till strategin 1992 krävde att strategin skulle utvärderas av oberoende experter. Fyra kända forskare tillfrågades och genomförde en halvtids- och heltidsutvärdering (Blue Ribbon Panel 1997). I halvtidsutvärderingens slutsatser uppmärksammades fyra åtaganden som skulle behöva ytterligare ansträngning: 41

161 MEDDELANDE NR 6/ Genomföra en ekologisk klassificering av skogarna. 2. Arbeta gentemot fullföljning senast år 2000 av ett nätverk av skyddade områden representative för Kanadas skogar. 3. Utvidga omfattningen av skogstaxeringarna genom att bredda informationen om de skogliga värdena. 4. Utveckla ett system av nationella indikatorer för att mäta och rapportera utvecklingen mot hållbart skogsbruk. I heltidsutvärderingen påpekades dessa punkter återigen. Dessutom poängterades att ansträngningarna måste fortsätta. Som tillägg lyftes även fyra andra ämnen som krävde särskild uppmärksamhet: - Ursprungsbefolkningens skogsbruk. - Uppföljning och mätning av konkreta förändringar i skogen. - Utbildning och vidareutbildning av skogsentreprenörer. - Privata skogsägare. Slutliga kommentar Den senaste information som fanns tillgänglig nämner ingenting om en ny strategi eller skogsöverenskommelse. Den sista strategi var för perioden och denna är det enda som nämns på kanadensiska skogsministrarnas hemsida (www.ccfm.org). Det är alltså otydligt hur den kanadensiska processen ser ut i dagsläget. I maj 2010 undertecknades The Canadian Boreal Forest Agreement (CBFA 2013). I motsats till Canadian Forest Accord är detta initiativ helt driven av privata sektorn och civilsamhället. I nuläget är CBFA ett avtal mellan skogsproduktsföreningen Forestry Products Association of Canada (FPAC) och dess 19 medlemsföretag och de sju ledande kanadensiska miljöorganisationerna. Överenskommelsen 73 miljoner hektar statsägda skogsmarker där FPAC medlemsorganisationer har fått koncessioner att avverka. CBFA är världens största privata initiativ gällande naturvård i skogen och har som syfte att hitta fred mellan skogsindustrierna och miljörörelsen i Kanada. CBFA erkänner att även om ansvaret för skogsbrukets och naturvårdens framtid i Kanadas boreala skogar främst ligger hos regeringarna, såväl industri som miljörörelsen har plikten att hjälpa utforma den framtiden. CBFA ger båda sidorna ett plan för att verka för en starkare och konkurrenskraftigare skogsindustri och samtidigt bättre skyddade och mer hållbart skötta boreala skogar. CBFA innebär ett åtagande från miljörörelsen att sluta bojkotta de inblandade skogsföretagen. I gengäld har skogsbolagen tills vidare stoppat avverkningen på nästan 29 miljoner hektar skog, som omfattar bortåt hela boreala Karibuområdet i sina respektive verksamhetsområden. Stoppet ger signatärerna möjligheten att 42

162 MEDDELANDE NR 6/2013 samarbete kring ett flertal initiativ, såsom utvecklingen av handlingsplaner för återhämtning av karibubestånd i vissa områden samt att utveckla ekosystem-baserade riktlinjer för skogsbruksåtgärder. Processen omfattar många intressenter, inklusive ursprungsbefolkningsgrupper, berörda samhällen samt kommunala, provinsiella och federala regeringar. När förhandlingarna har slutförts på central nivå sänds handlingsplanen som rekommendationer till provinsiella och ursprungsbefolkningsregeringar så att dessa kan ta upp förslagen i formella skogsskötselplaner och andra pågående offentliga planeringsprocesser. Om Kanadas nationella skogsstrategi kan anses vara en nfp är inte helt tydligt. Rayners (2005) framhåller i sin analys att även om Kanada anger att de har en nfp (eller liknande process) inom ramen för FN:s skogsforum och G8:s handlingsplan för skogar så verkar det som att den kanadensiska nfp omfattar inte bara den nationella skogsstrategin men även andra initiativ såsom det kanadensiska modellskogsnätverket. För att kunna göra en mer vetenskaplig utvärdering använder Rayner sig av de allmänt vedertagna principerna för nfps: delaktighet, samverkan, tvärsektoriell koordinering och en långfristig iterativ och anpassningsbar ansats. När det gäller delaktighet av alla relevanta aktörer/intressenter bedöms strategin vara enastående. Angående samverkan och konfliktlösning anses en strategi inte vara det mest lämpliga verktyget. Det nämns dock att det finns andra förfaranden för konfliktlösning beträffande naturresurser i Kanada. Sju år efter Rayners analys kan man ställa sig frågan vad som har hänt med processen efter

163 MEDDELANDE NR 6/ Syn på ett eventuellt nationellt svenskt skogsprogram från svenska intressenter 5.1 Hearing Som en del i förstudien anordnade Skogsstyrelsen en öppen hearing om ett eventuellt nationellt skogsprogram för Sverige. Syftet var att brett få in tankar och förslag om utformningen av och processen kring ett svenskt skogsprogram. Hearingen ägde rum 27 augusti i Stockholm och samlade närmare 70 deltagare. Följande organisationer företräddes av en eller flera deltagare: AB Karl Hedin, Bergvik Skog, BillerudKorsnäs, Energimyndigheten, Forest Sector Insights AB, Friluftsfrämjandet, Havs- och vattenmyndigheten, Holmen AB, Land Lantbruk & Skogsland, Landsbygdsdepartementet, LRF skogsägarna, Länsstyrelsen Dalarna, Lövsjö Loghouse, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Norra skogsägarna, Näringsdepartementet, Preem AB, Riksantikvarieämbetet, SCA Skog, SFCA Strömquist Forest Consulting Aktiebolag, Skogforsk, Skogsindustrierna, Skogsägarna Mellanskog, Stockholms universitet, Stora Enso Skog, Sveaskog, Svenska Jägareförbundet, Svenska kyrkan, Svenskt trä, Sveriges hembygdsförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Södra skogsägarna, Umeå universitet, Världsnaturfonden. Hearingen inleddes med en presentation av den statusrapport som Skogsstyrelsen lämnade till regeringen i juni. Därefter genomfördes gruppdiskussioner utifrån ett diskussionsunderlag som skickats ut till deltagarna innan hearingen. Diskussionerna leddes och dokumenterades med hjälp av medarbetare på Skogsstyrelsen. Deltagarna delades in i fyra grupper som diskuterade ett eventuellt svenskt skogsprogram utifrån tre huvudområden: - vision för och mervärde av ett svenskt skogsprogram, - samverkan och delaktighet och - innehåll i ett svenskt skogsprogram Till varje huvudområde fanns sedan ett antal fördjupningsfrågor som togs upp. Dessa framgår i nedanstående avsnitt. Nedan redovisas en sammanställning av vad som framkom under hearingen. I vissa fall förekommer upprepningar i texten vilket beror på att frågeställningarna som diskuterades delvis är överlappande. 5.2 Vision och mervärde Vad är er vision för ett svenskt nationellt skogsprogram? Flera deltagare lyfte fram att man såg skogen som motorn i en biobaserad samhällsekonomi, vilket borde prägla ett nationellt skogsprogram. Det uttrycktes även att det behövs ett tydligt fokus på produktion av produkter för ett hållbart sam- 44

164 MEDDELANDE NR 6/2013 hälle och livskvalitet samt att hela samhället blir delaktiga i målet att Sverige ska vara en världsledande skogsnation. Det efterlystes också en nationell samling kring skogsresursen som vi inte har idag. Det framkom dessutom synpunkten att det behövs en ny och tydligare skogspolitik. Vikten av samsyn lyftes på olika sätt fram i flera grupper och uttrycktes exempelvis som att visionen borde vara hållbart skogsbruk som genomförs med konsensus inom skogssektorn. Man såg också att ett nationellt skogsprogram kan bli en plattform för frågan om hur vi kan klara tillväxt och bibehålla miljö och sociala värden. Vilka mervärden ser ni att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge? Vilka problem i samhället, skogspolitiken eller skogspolitikens genomförande ser ni natt ett svenskt nationellt skogsprogram kan ha potentialen att överbrygga eller åtgärda? Helhetssyn Bättre helhetssyn var ett mervärde som många tog upp under diskussionerna. I detta lade man in flera perspektiv på hållbart brukande men också skogens roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Många betonade även vikten av en tvärsektoriell ansats och behovet av att flera departement/myndigheter medverkar. Möjligheten att motverka policyfragmentering nämndes också. Helhetssyn förefaller i viss grad innebära olika saker för olika deltagare/intressenter vilket visar att frågan om avgränsning är viktig. Konfliktlösning I diskussionerna framkom att flera såg ett mervärde i att olika målkonflikter borde kunna hanteras inom ramen för ett skogsprogram. De låsta positioner som upplevs finnas idag såg flera som viktiga att lösa upp. Exempelvis lyftes att ett arbetssätt präglat av öppenhet, transparens, samverkan och förståelse kan motverka konflikter. Långsiktighet och ständiga förbättringar Det rådde bred samstämmighet om att ett nationellt skogsprogram bör ses som ett långsiktigt verktyg (inte ett tidsbegränsat projekt). Exempelvis bör olika intressen och problem kontinuerligt inkluderas och programmet behöver också i möjligaste mån vara adaptivt och arbeta med ständiga förbättringar. Det uttrycktes också att ett skogsprogram kan uppmärksamma sambanden mellan miljötillstånd och andra ekonomiska och samhälleliga mål långsiktigt. Internationella kopplingar Flera deltagare tog på olika sätt upp det internationella perspektivet. Det handlade om allt från hur ett svenskt skogsprogram ska förhålla sig till internationella åtaganden, hur programmet kan medverka till hur Sveriges ståndpunkter i internationella förhandlingar utformas men även om hur olika nyckeltal för den svenska skogen kan harmoniseras med internationell statistik. Ett mervärde som framfördes var möjligheten att stärka och förtydliga Sveriges position internationellt. Ekonomi De ekonomiska frågorna var ett annat område där man såg såväl mervärden som problem att överbrygga. Flera tog upp frågan om skogsbrukets lönsamhet och behovet av värden i alla led men också möjligheten till effektivare användning av 45

165 MEDDELANDE NR 6/2013 samhällets resurser nämndes. Som exempel framkom att ett skogsprogram bör bidra till ökad konkurrenskraft och ökat välstånd i vid mening. Många nämnde också möjligheten att skapa arbetstillfällen och vikten av en levande landsbygd. Innovation, forskning och utveckling Flera var inne på att ett skogsprogram kan vara ett bra verktyg för att identifiera behovet av forskning och utveckling. Behovet av att utveckla nya produkter (varor och tjänster) var till exempel flera inne på. Det framkom också behov av att fånga upp helt nya affärsmodeller/affärsidéer utifrån bl.a. olika ekosystemtjänster som kanske redan är påtänkta men saknar finansiering och därför inte testas. Det rådde också bred samsyn om att ett skogsprogram måste vara nära knutet till forskningen. Samverkan/delaktighet Då detta område berörs mer utförligt nedan konstateras här endast att det rådde stor samstämmighet om att samverkan och delaktighet är ett nyckelområde. Deltagarna såg många mervärden inom området men lyfte också fram problem och risker kopplat till detta. Risker I gruppdiskussionerna kom det även fram flera risker som kan behöva beaktas i införandet av ett svenskt skogsprogram. Ett antal exempel på sådana risker: - Att det blir mycket snack och lite verkstad och således att förtroendet för processen försvinner. - Att det visar sig vara svårt att nå samsyn kring problembeskrivningarna. - Fel ordningsföljd, först ny skogspolitik sedan nfp nfp verkar inte kunna förändra skogspolitiken, skogspolitiken når ej mål då kan inte heller nfp ge måluppfyllelse. - Att processen blir för tidskrävande (inledningsvis) vilket kan leda till att man genar i samverkan. - Viktigt att diskutera prioritet av intressen hur väga skall man väga mellan olika intressen, allt kan inte ha samma vikt. - Man måste enas om en utvärderingsmodell innan processen sätter upp mål. - Man behöver enas om grundläggande definitioner. - Det finns en risk att bred samverkan leder till att man sätter upp för många mål, vilket inte leder till en kraftfull satsning utan man sprider ut resurser. Jämför med exemplet från Tyskland. - Det finns en risk att organisationer väljer att lämna processen. 46

166 MEDDELANDE NR 6/ Samverkan och delaktighet Hur ser ni att man kan uppnå delaktighet och ägarskap brett i samhället? Vilka spelregler eller villkor tycker ni behövs för intressenter som vill medverka i ett nationellt skogsprogram? Några viktiga förutsättningar för delaktighet som lyftes var: - Önskvärt med oberoende och professionella moderatorer som säkerställer att alla röster blir hörda. - Möjliggöra ett brett deltagande t.ex. genom stöd till resurssvagare intressenter. - En aktiv informationsspridning utåt och att man löpande utvärderar och uppdaterar deltagandet/sändlistor för att säkerställa ett brett deltagande, som går utanför den traditionella kärnan. - Anordnare har ansvaret att säkerställa att det finns en möjlighet för alla deltagare att komma till tals, och att man hanterar om något intresse inte finns närvarande. - Tydliggöra beslutsprocessen och vilka mandat som finns. - Att man ger rimliga förväntningar på vad processen kan leda till. - Att man är aktiv i att informera om hur man kan interagera med processen. - Transparent t.ex. när det gäller dokumenthantering, tillgängliggöra mötesanteckningar, förklara nästa steg osv. När det gäller framtagandeprocessen lyftes det en hel del saker som bedömdes som viktigt: - Först analysera vilka problem/konflikter och möjligheter som ett program behöver hantera. - Förstå vad ett nfp tillför jämfört med nuvarande skogspolitik. En sådan förståelse kan skapa en större acceptans. - Komma överens om nyttan av samverkan vara överens om varför nfp processen behövs. - Efter första fasen i processen måste man komma fram till en gemensam bild eller vision som man (i huvudsak) strävar mot. - Det måste finnas en stark och bred politiskt förankring för processen, som bland annat leder till att åtminstone Landsbygdsdepartementet, Näringsdepartementet och Miljödepartementet är engagerade i arbetet. - Efter en första fas på nationell nivå borde man inrätta regionala plattformar för att skapa en starkare koppling med praktiken, inhämta synpunkter och för att stärka lokala förankringen. 47

167 MEDDELANDE NR 6/2013 Vidare diskuterades om det är målsättningen att en nfp process skall leda till konsensus och vem som tar det slutgiltiga besluten kring ett nfp. Det verkade finnas en samsyn kring att det slutligt beslutet kring ett nfp skall tas av de högsta politiska beslutsfattarna. När det beslutet tas sker det en avvägning mellan olika samhällsintressen. När man som aktör eller intressentorganisation deltar i processen måste man alltså kunna acceptera att en sådan politisk avvägning kommer att göras i slutändan. Innan man engagerar sig i nfp processen måste det klargöras hur maktbalansen mellan aktörer ska hanteras. En infallsvinkel var att koppla inflytande till ansvar för programmets genomförande. Med andra ord att det finns en skillnad på resursägaren och intressenter som inte måste ta ansvar för resursen. Olika aktörer vet att man har olika maktpositioner kopplat till beslutsfattandet. Vilket är en del i att det är svårt att få samverkansprocesser att fungera. En tydlighet i hur konflikter kommer att hanteras och hur beslutsfattandet kommer ske är viktigt för att motverka problem i processen. Det ansågs som en utmaning att säkerställa tvärsektoriellt deltagande, hantera målkonflikter, reda ut förhållandet till pågående processen innanför och utanför skogssektorn. Andra synpunkter som lyftes var bland annat: - Äganderätt som viktig grund för arbetet - Ekosystemtjänster omfattar alla värden och är en viktig utgångspunkt Vilka sektorer utöver den direkta skogssektorn är viktiga att få med i arbetet med ett svenskt nationellt skogsprogram? Det föreföll finnas en samsyn kring att ett brett deltagande är viktigt och att det tvärsektoriella inslaget bör vara betydande. Vad detta mer i detalj innebär blev inte helt tydligt. Sektorer eller politikområden som nämndes var: - energi och klimatpolitik - miljöpolitik - vattenpolitik - turistpolitik - näringspolitik (inklusive innovationspolitik) - infrastruktur-/transportpolitik - bostadspolitik - friluftspolitik 48

168 MEDDELANDE NR 6/ politik för landsbygdsutveckling - forskningspolitik och övriga areella näringar bör omfattas. Forskning och utveckling ansågs spela en särskilt viktig roll i en nfp process eftersom sådana komponenter bedömdes som viktig element i flera av processens faser. Ett antal relaterade påpekanden i detta hänseende gjordes och omfattade bland annat: - Skogen är en del i ett landskap. Det gäller alltså att göra funktionella avgränsningar, varken för vid och inte för snäv. Sektorer med liten påverkan bör inte vara med eftersom det då blir svårt att driva processen framåt, den blir för otymplig. - Processen behöver inkludera flera departement för att få politisk legitimitet. - Viktigt att visionen för ett nationellt skogsprogram skapar intresse hos andra organisationer. - Måste kännas meningsfullt, nedlagd tid behöver resultera i en förändring och resultat. - Fråga branschorganisationer vad som krävs för att de skulle bli intresserade. Hur bedömer ni att ett nationellt skogsprogram bör organiseras? När det gäller processen kan det de fyra arbetsgrupper kom fram till sammanfattas enligt: - Ett övergripande organ (hög nivå) bör finnas, under det ett antal arbetsgrupper som redovisar till det övergripande organet. - Ta hjälp av oberoende proffsmoderatorer. - Tydlig avgränsning i tid för processens olika faser (dock iterativt!). - Tydligt och välorganiserat utvärderingsförfarande. - Forskningsbaserad process (science-policy interface). - Det bör råda bred enighet i riksdagen kring att inrätta ett nationellt skogsprogram och kring ramverket för ett nationellt skogsprogram. Regeringen har ett operativt ansvar. - Regeringen har ansvaret (exekutivt) och delegerar till t.ex. 3 statsråd med olika ansvarsområden. (Lantbruk, Miljö, Näring) 49

169 MEDDELANDE NR 6/ Det nationella skogsprogrammet skulle kunna rapportera till statsrådsberedningen Det påpekades även att: - Vi måste ta vara på lärdomar från certifieringsprocesserna och andra dialogbaserade processer. - Det är viktigt med tydlig politisk koppling för att det skall kunna ske en policyutveckling i processen. Ägarskap på departement för att skapa politisk koppling. - Viktigt att se hur andra länder har organiserat sina nfp processer. Finland ett bra föredöme. - Regeringens Innovationsstrategi och mineralstrategi kan ses som paralleller till ett nfp. - Viktigt att man tänker igenom alla leden i processen innan man börjar. Till exempel att det finns medel för att genomföra och möjlighet att följa upp. Viktigt att man är överens om hur det nationella skogsprogrammet skall följas upp. - Regional förankring se på Finland och deras 13 regionala råd. Även inkludera de regionala handlingsplanerna för skogsriket. 5.4 Innehåll Vad kan utgöra en ram för ett svenskt skogsprogram och hur bör det avgränsas? Vilka ämnesområden ser ni att ett svenskt skogsprogram bör innehålla? I grupperna fördes en diskussion om hållbart skogsbruk kunde vara en lämplig ram, detta eftersom nationella skogsprogram i internationella texter framställs som ett verktyg för att verka mot ett hållbart skogsbruk. I det här sammanhanget framfördes synpunkten att hela värdekedjan från skogsråvaran fram till slutkund är viktig att få med, från ett flertal deltagare. Ett nationellt skogsprogram bör bygga på skogens roll i omställningen till en biobaserad samhällsekonomi istället för att begränsas till att enbart omfatta hållbart skogsbruk. Det verkar finnas en bred samsyn kring att hållbart skogsbruk som ram blir för snävt. Det lyftes också fram att avgränsningen bör utvecklas delvis inom ramen för arbetet med att ta fram ett nfp. Tankesättet att man skulle utgå från skogen som bas och sedan succesivt fånga in nya frågor allt eftersom skogsprogrammet växer fram, framfördes. Det är då viktigt att man inte sätter en allt för snäv avgränsning redan från början. Kopplat till miljökvalitetsmålen och miljömålet i skogspolitiken så framfördes det att det alltid kommer finnas olika bild av vad dessa miljömål innebär. Även efter miljömålsberedningens arbete med att kvantifiera så kommer det finnas ett stort 50

170 MEDDELANDE NR 6/2013 tolkningsutrymme. I det här sammanhanget kan ett nfp bli en viktig arena för diskussioner runt uttolkningen av miljömålen. Kopplat till begreppet hållbart skogsbruk så framfördes det att det idag finns låsningar i begreppet skog där olika intressenter har olika ingångar i vad skog är. Detta är viktigt att ha i åtanke när ramen för ett nationellt skogsprogram sätts. Ekosystemansatsen bör vara central i utformningen av ett nationellt skogsprogram. Det är viktigt att man i utformningen av ett nationellt skogsprogram får med de mål som redan idag finns på olika områden med koppling till skog. Med andra ord är det viktigt att inte börja med ett blankt papper utan fånga in det som redan görs idag och bygga vidare på det. I utformningen av skogsprogrammet är det viktigt att man lyckas skapa en bra indelning i arbetsområden där man sedan kan gå ned på mer konkret nivå. Hur politiskt normativt bör ett svenskt skogsprogram vara? Hur ska ett nationellt skogsprogram förhålla sig till redan pågående processer? Det föreföll finnas en bred samsyn kring att det är viktigt att det i en nfp process finns möjlighet att fånga upp och förverkliga nya idéer, programmet behöver därmed tillåtas att vara politikutvecklande men att det samtidigt behöver finnas tydliga avgränsningar och att processens mandat är tydligt. Mandatet behöver med tanke på det politikutvecklande inslaget på något sätt utgå från politiska nivån (regering/riksdag). Det föreföll vara önskvärt om en nfp process kunde hantera de målkonflikter som finns mellan olika politikområden. Även detta förutsätter att processen tillåts vara politikutvecklande och att man involverar andra processer än de rent skogliga på politisk nivå. Att det finns en viss möjlighet till utveckling av befintlig politik är viktigt för att det ska ge energi och engagemang samt en känsla av inflytande bland de som deltar. Det framfördes att en nfp processen skulle kunna ha en roll att identifiera behov av till exempel förändringar i regelverk. Samtidigt framförde andra en tveksamhet till att en nfp process skulle kunna vara delaktig i lagstiftningsfrågor eftersom man då skulle byta ut dagens demokratiska system mot ett mer korporativt system. Dialogprocessen (Skogsstyrelsens projekt Dialog om miljöhänsyn) lyftes fram som ett föredöme som skulle kunna vara en mall för nfp arbetet. Dessutom viktigt att lära av andra processers misstag och framgångar. Synpunkten att det är viktigt att det succesivt flyttas över processer med skoglig koppling till nfp processen framfördes, detta för att motverka att inte samma fråga skall behandlas i flera olika processer. Det kan gälla såväl politiska processer såväl som policyutvecklande processer som drivs av myndigheter. Det framfördes att det är viktigt att det finns utrymme för ett lärande i processen, dvs. att den kan justeras under gång, både vad gäller process och innehåll. 51

171 MEDDELANDE NR 6/2013 Hur bör man arbeta med mål och åtgärder i en nfp? Vilka resurser bör knytas till ett svenskt skogsprogram? När det gäller mål och åtgärder så var en synpunkt som framfördes att man behöver begränsa antalet mål i det nationella skogsprogrammet. För att målen skall kunna bli omsatta i praktisk handling så krävs det att de inte är för många. Det framfördes även att det är viktigt att åtgärderna i programmet är konkreta och uppföljningsbara. Det är viktigt att deltagare känner att arbetet i det nationella skogsprogrammet faktiskt leder till ett agerande. Det trycktes på att den regionala och lokala nivån är viktig, och att man bör bygga programmets innehåll bottom-up. Det finns idag en ibland besvärande skillnad mellan policyskapande på kommunal och nationell nivå. Om kommunerna engageras på ett bra sätt i det nationella skogsprogrammet kan det leda till att denna skillnad överbyggs. Att den internationella kopplingen är viktig och att det finns en möjlighet i att ta del av resurser och kunskap på europeisk nivå. När det gäller resursfrågan så var det ett flertal som tryckte på att det är väsentligt att det finns utredningsresurser kopplat till det nationella skogsprogrammet och att man avsätter resurser för att kunna engagera forskningen. Ett konkret exempel på utredningsbehov som fördes fram var behovet av att genomföra bra konsekvensanalyser före beslut om det nationella skogsprogrammet. Det finns behov av ersättning så att ideella resurser ska kunna vara med. I övrigt viktigt att det finns resurser som kan säkra en nfp, även på lång sikt. 52

172 MEDDELANDE NR 6/ Diskussion Sammanfattning I diskussionen resoneras om att syftet och mervärdet med en nfp i Sverige är att få en bättre helhetssyn genom att inkludera fler intressenter både horisontellt och vertikalt. Ett annat syfte är att lösa upp målkonflikter. Om det kan skapas mer öppenhet, transparens, samverkan och förståelse skulle konfliktnivån kunna minska. En förutsättning är att det finns en bred konsensus bland deltagarna att det finns problem, vilka de är och att en nfp skulle kunna vara ett verktyg för att lösa problem. Vidare diskuteras att skogen inte befinner sig i ett vakuum utan skogen påverkar och påverkas av en lång rad andra sektorer i ekonomin. För att uppnå en riktig tvärsektoriell ansats krävs att andra relevanta sektorer och intressen är med från början och känner ett ansvar och ägarskap vilket kräver tydliga mandat. Dessutom krävs en överenskommelse om vilka konkreta åtgärder som ska vidtas och vem som bär ansvaret för genomförandet. Slutligen konstateras att det krävs ett brett politiskt stöd för processen samt en vilja och övertygelse bland deltagarna att vissa problem enbart kan lösas gemensamt. Om detta infrias finns förutsättningar att aktörer investerar i en process som kan leda till en konsensusprodukt där övergripande intressen överstiger de sektoriella eller individuella intressena. 6.1 Syfte Det kan finnas en rad olika motiv för att påbörja en process med att ta fram ett nfp. På den globala nivån har det sedan 1997 gjorts regelbundna försök att stimulera länder att upprätta en nfp process (till exempel inom ramen för FN:s skogsforum och genom FAO:s arbete med nfp riktlinjer). På den regionala nivån har det i MCPFE-processen, bl.a. vid ministerkonferensen i Wien 2003, antagits en resolution vari signatärerna uttrycker behovet av att ha ett nfp. Antagligen kommer även den paneuropeiska skogskonventionen som i nuläget är under förhandling ställa krav på länder att ha ett nfp eller liknande. Mot bakgrund av detta kan man dra slutsatsen att det på internationell plan finns en ganska bred konsensus om att alla länder bör ha en nfp-process, även om det inte är helt klart varför. Sverige har inom olika internationella-, regionala- och EU-processer yrkat för att ha med orden eller liknande när behovet av att ha ett nfp utryckts. Såväl Svensson (2004) som Veltheim (2006) påpekar att Sverige har någonting liknande en nfp-process. Den rådande uppfattningen inom Sverige verkar alltså vara att Sverige redan har något liknande ett nfp på plats. Dock nyligen har Nilsson (2012) inom ramen för miljömålsberedningen lyft fram varför Sverige skulle tjäna på en nfp-process. Nilsson lyfter en rad argument för varför ett nfp skulle behövas i Sverige. Dessutom är uppdraget från Regeringens att ta fram en nfp förstudie en signal att det finns politiskt intresse att påbörja en formell nfp-process. Om man alltså utgår ifrån att det finns ett tydligt intresse att initiera en nfp-process i Sverige då borde det vara möjligt att i nästa steg tydligt formulera exakt 53

173 MEDDELANDE NR 6/2013 varför ett nfp behövs och därmed vilket konkret syfte en sådan skulle kunna ha. Detta kan först förtydligas när olika intressenter i samråd har beretts möjlighet att lämna synpunkter. I den öppna hearing som genomfördes fanns det generellt ett intresse att initiera en nfp-process bland deltagarna. Många lyfte fram att syftet och mervärdet med en nfp i Sverige var att få en bättre helhetssyn genom att inkludera fler intressenter både horisontellt och vertikalt. Ett annat syfte som framkom var att lösa upp de målkonflikter som idag finns. Om det kan skapas mer öppenhet, transparens, samverkan och förståelse skulle konfliktnivån kunna minska. Anledningen till att påbörja en nfp-process borde vara att det finns problem som ska lösas. Detta innebär att ett nfp ska leda till någon form av förändring jämfört med det befintliga läget. Första steget i en nfp-process är alltså att fastställa en problembeskrivning. Lösningar till detta eller dessa problem ska då vara föremålet av diskussionerna inom ramen för nfp-processen. En förutsättning för att processen ska kunna påbörjas är att det finns en bred konsensus bland de eventuella deltagarna i den förutsedda nfp-processen att det finns problem i nuläget, vad problemet är och att en nfp-process skulle kunna ge möjligheter för att hitta lösningar till detta eller dessa problem. 6.2 Tvärsektoriell Såväl inom policy- som forskningskretsar men också utifrån vad som framkom på hearingen verkar det finnas samstämmighet i att en väsentlig nfp måste vara tvärsektoriell. Skogen befinner sig inte i ett vakuum utan skogspolicy påverkar och påverkas av en lång rad andra sektoriella policys samt intressen. Frågan är dock hur man kan uppnå en riktig tvärsektoriell ansats. Första steget är antagligen att man i själva nfp-processen säkerställer att relevanta sektorer och intressen är med från början. Andra steget är förmodligen att man tillsammans skapar ett nfp som inte enbart godkänns av alla deltagare utan där alla deltagare även känner ett ansvar för den och dess genomförande. För detta krävs bland annat tydliga mandat. Dessutom skulle det behövas en bred överenskommelse över vilka konkreta åtgärder som ska vidtas och vem som bär ansvaret för genomförandet av dessa åtgärder. Förutsättningarna för att uppnå ett riktigt, konkret och effektgivande tvärsektoriellt samarbete genom ett nfp måste säkerställas redan i början av nfp-processen. Man kan inte tvinga olika sektorer eller intressegrupperingar att samarbeta. För att olika aktörer ska komma tillsammans och investera i en process som kan leda till en konsensusprodukt där övergripande intressen överstiger de sektoriella eller individuella intressena, behövs det en stark vilja och en övertygelse om att vissa problem enbart går att lösa genom en gemensam ansats. Utöver ett tydligt intresse och en vilja bland de olika aktörerna, förutsätter även nfp:n ett brett politiskt stöd. Ett brett politiskt stöd kan anses som essentiellt inom ramen för ett nfp för att uppnå långsiktighet, vilket är en av de kärnegenskaper man tillskriver nfp (dvs. att den består även om politiska maktförhållanden skiftar vid politiska val). Av hearing framkom vidare att inte enbart landsbygdsdepartementet bör delta aktivt i en nfp utan även andra departement (näring och miljö) på Regeringskansliet i syfte att få ett tvärsektoriellt perspektiv även på denna nivå. 54

174 MEDDELANDE NR 6/2013 Det kan finnas svårigheter med avgränsningen just på grund av det faktum att skogen påverkar och påverkas av så många sektorer och intressen. Att ett nfp borde vara bred verkar vara givet enligt litteraturen men precis hur bred är antagligen en fråga som beror på nationella förutsättningar och behov. Intressenter som deltog på hearingen var samtliga eniga om att en svensk nfp kräver ett brett deltagande, både att den ska täcka hela värdekedjan, från planta till slutkonsument, dvs. ett vertikalt deltagande. Även horisontellt tyckte intressenterna att deltagande bör vara brett. Även närliggande sektorer som energi, miljö, klimat, turism, vatten, industri och övriga areella näringar bör inkluderas. En relaterad fråga är hur man ska handskas med praktiska problem som att en sektor eller intressegrupp anses (av många andra sektorer eller intressenter) vara viktig som deltagare i nfp-processen, men att det verkar svårt att intressera denna sektor eller grupp. För ideella organisationer kan bristen på resurser verka hindrande. 6.3 Konkreta åtgärder Såväl på mer abstrakt vetenskaplig nivå som i de utvärderingarna som har genomförts på olika länders nfp-process, har det framkommit att en förekommande brist i många nfp-processer är att de framtagna åtgärderna inte är tillräckligt konkreta eller att de inte genomförs. Det behöver dock inte betyda att själva dialogen eller samarbetet mellan aktörerna i nfp-processen gick dåligt. Det beskrivs olika fall där kommunikationen sinsemellan uppskattades av de flesta deltagarna men där man dock inte lyckades komma överens om (tillräckligt) konkreta åtgärder. Olika förklaringar för icke-uppnåendet av konkreta åtgärder ges såväl i allmänna som specifika termer, bl.a.: Maktförhållanden det kan finnas en obalans i inflytandemöjligheter mellan deltagarna där de starkaste aktörerna lyckas tvinga fram en kompromiss som innebär att de inte behöver vidta (krävande) åtgärder. Klientelism det kan finnas fall där vissa intressenter har en stark anknytning till politisk ledning, departement eller myndighet. Bara misstanke om ett sådant förhållande kan undergräva förtroendet för processen bland övriga intressenter. Strategiskt agerande vissa aktörer bedömer det som strategiskt opportunt att inte förbinda sig till att vidta (krävande) åtgärder för att t.ex. de starkaste aktörerna inom processer bedömer att de inte behöver vidta (krävande) åtgärder för att uppnå deras egna individuella mål med nfp-processen, och de övriga aktörerna lyckas inte övertyga de starkaste aktörerna att sådana åtgärder behövs. Eller vissa aktörer kan även besluta dra sig ur processen för att det anses vara mer opportunt att uppnå deras individuella mål genom andra spår (t.ex. snävare sektoriella policy processer eller lobby arbete). Syfte med nfp:n om syftet är en symbolisk nfp som inte förändrar någonting finns det inget behov av konkreta åtgärder. Även om kanske inte alla deltagare är medvetna eller överens om detta så kan den aktör som anordnar eller styr processen påverka utfallet så pass mycket att inga konkreta åtgärder tas upp. 55

175 MEDDELANDE NR 6/2013 Intresse om inte alla aktörer eller de aktörer som anses behöva vidta de mesta eller mest krävande åtgärderna verklig står bakom problembeskrivningen eller känner ett ansvar för att genomföra nfp:n så kan man inte tvinga dem. Kompromissfällan liknande ovanstående fallet där intresset i nfp-processen kanske inte är fullständigt. I detta fall försöker man ändå uppnå en kompromiss som är acceptabel för alla. I praktiken finns det en risk att sådana kompromisser är urvattnade eller att det finns för mycket tolkningsutrymme kring vad som egentligen ska genomföras Under hearingen berördes behovet av konkreta åtgärder och ett flertal intressenter lyfte fram att en nfp process bör starta med att ta fram mål, både på lokal, regional och nationell nivå, med så hög konkretiseringsnivå som möjligt. Därefter kan konkreta åtgärder tas fram som bör täcka alla skogens funktioner för att få en helhet. Det bör även finnas tydliga mandat för vem som ansvarar för respektive åtgärd samt hur avgränsningarna ser ut. 6.4 Skillnader i förutsättningar Idén med nfp togs fram på internationell nivå för att den skulle kunna vara lämplig för alla länder. Särskilt i början av nfp diskussionen har det därför yttrats en del kritik på t.ex. den vaga definitionen eller de väldigt breda tolkningsbara riktlinjerna. Efter ungefär två decennier av genomförande och forskning har förståelse för vad ett nfp är däremot ökat. Eftersom nfp konceptet var tänkt att passa i alla länder är det dock nödvändig att ha tillräckligt utrymme för att anpassa ett nfp till nationella förhållanden, förutsättningar och behov. Vilken utformning nfp:n får i slutändan är således beroende på hur läget ser ut i ett visst land. Nedan listas några aspekter som kan sägas särskiljer länder i detta avseende: - U-länder och I-länder: på global nivå har nfp:s oftare diskuterats inom ramen för u-ländernas förutsättningar vilket bör beaktas i en svensk nfp-process. - När det gäller i-länder så kan man möjligen göra en distinktion mellan de länder med relativt stora skogstillgångar där skogssektorn är relativt viktig i samhällsekonomin och övriga länder med det motsatta förhållandet. - Inom gruppen traditionella skogsländer kan man skilja mellan de länder som har haft en lång tradition av samverkan mellan olika intressenter i skogssektorn och de som inte har haft det. - Dessutom kan man inom gruppen traditionella skogsländer titta på maktförhållanden mellan intressenter i skogssektorn i strikt bemärkelse och övriga intressenter som till exempel miljörörelsen, jakt, friluftsliv. Även om det troligtvis handlar om en glidande skala kan man grovt gruppera länder i de som har starka intressenter i skogssektorn och relativt svaga övriga intressenter och tvärtom. I de fallstudierna som beskrivs i denna rapport behandlas bland annat Finland, Tyskland och Österrike tre länder, liksom Sverige, med betydande skogsresurser och relativ viktiga skogssektorer i europeiskt sammanhang. Huruvida det finns skillnader mellan Sverige och dessa länder när det gäller maktförhållanden mellan 56

176 MEDDELANDE NR 6/2013 de olika deltagarna i processen är i nuläget svårt att bedöma. Flera intressenter på hearingen lyfte fram att en svensk nfp skulle kunna vara ett instrument för att lösa upp de målkonflikter som idag finns. 6.5 Framgångsfaktorer Troligen finns det en rad olika faktorer som är viktiga för att ett nfp i Sverige ska bli en långsiktig framgångsrik process. Några av dessa framkom också på hearingen. En faktor är att det bör finnas ett brett politiskt stöd för ett nationellt skogsprogram i Riksdagen. En faktor är att redan initialt inkludera ett brett urval av olika intressenter i processen. Intressenterna bör inte enbart komma från skogssektorn utan även från andra sektorer som har en mer eller mindre stark koppling till skogen. Dessutom bör det finnas tydliga mandat för de som deltar i processen. Finland har till exempel bjudit in ett mycket brett urval av intressenter i sin nfpprocess, även allmänheten bjöds in till regionala forum och det fanns möjligheter för allmänheten att lämna synpunkter genom ett webbaserad nfp forum. Det är viktigt att intressenter som bjuds in i processen uppfattar att det är meningsfullt och att deras åsikter och värderingar får reell effekt i praktiken. Vid jämförelse mellan de tyska och österrikiska processerna verkar utformningen av själva arbetsordningen ha haft stora konsekvenser för resultatet av processen. Från den österrikiska beskrivningen om deras Walddialog framgår det att de tog opartiskhet och jämlikhet mellan deltagarna på stort allvar, t.ex. genom att anlita opartiska yrkesmoderatorer för att leda diskussionerna men även genom att ha företrädare för alla politiska partier i det beslutsfattande organet för nfp-processen. I Tyskland gjordes det ett försök att bemöta den kritik som uppstod efter första fasen och göra tydliggöranden till andra fasen, i deras nfp-process, men antagligen var det för sent för att tillfredsställa några av deltagarna. 57

177 MEDDELANDE NR 6/2013 Litteratur/källförteckning Appelstrand, M., Participation and societal values: the challenge for lawmakers and policy practitioners, Forest Policy and Economics 4(4): BMELF Bundesministerium für Ernährung, Landwirtschaft und Forsten, Nationales Forstprogramm Deutschland - Ein gesellschaftspolitischer Dialog zur Förderung nachhaltiger Waldbewirtschaftung im Rahmen einer nachhaltigen Entwicklung 1999/2000. Bonn. BMLFUW - Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft, 2003a. Vorschläge für die Arbeitsweise und die Spielregeln in den Modulen ÖWAD. 28. Maj BMLFUW - Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft, 2003b. Grundsätze für den Österreichischen Walddialog: Generelle Zielsetzungen und Spielregeln zur Erarbeitung eines Österreichischen Waldprogramms. Juni 2003 BMLFUW - Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft, Österreichisches Waldprogramm Wir Alle Leben Davon, WALD. 160 Seiten. Wien. Briner, J.D., Strong policy through national consensus: Canada's forestry policy experiment. Working Papers of the Finnish Forest Research Institute 1. CBFA, Canadian Boreal Forest Agreement. Cinq-Mars, J., Internet consultations in support of national forest programmes. Unasylva (57) 225, pp Elsasser, P., Rules for participation and negotiation and their possible influence on the content of a National Forest Programme. Forest Policy and Economics 4 (4), Elsasser, P., 2007a. Do stakeholders represent citizen interests? An empirical inquiry into assessment of policy aims in the National Forest Programme for Germany. Forest Policy and Economics 9 (8), Elsasser, P., 2007b. Der Wald, der Brei, seine Köche und ihre Berater - wissenschaftliche Politikberatung für das "Nationale Waldprogramm Deutschland" zwischen Prozessanalyse, aktiver Mitgestaltung und Interessenvertretung. Pp In: Krott, M., Suda, M., Macht Wissenschaft Politik? VS Verlag für Sozialwissenschaften, Wiesbaden. Elsasser, P., Liss, B.M., Monitoring für das Nationale Waldprogramm Deutschland (Phase II). BFH-Nachrichten. 4/2004. FAO, Basic Principles and Operational Guidelines. Formulation, Execution and Revision of National Forestry Programmes, Food and Agriculture Organization of the United Nations, Rome

178 MEDDELANDE NR 6/2013 FAO, Understanding national forest programmes guidance for practitioners. National forest programmes facility, Food and agriculture organization of the United Nations. Rome Forest Europe Oslo Ministerial Mandate for Negotiating a Legally Binding Agreement on Forest in Europe. Oslo June Forest Europe, UNECE and FAO State of Europe s Forests Status and Trends in Sustainable Forest Management in Europe. Gemeinsame PRESSE-Mitteilung von Umweltverbänden der Arbeitsgruppe Wälder im Forum Umwelt und Entwicklung, Länk: Glück, P., National Forest Programs significance of a forest policy framework. In: Glück, P., Oesten, G., Schanz, H., Volz, K.R. (Eds.), Formulation and implementation of National Forest Programmes: Theoretical Aspects, Vol. I. European Forest Institute, Joensuu, pp Glück, P., Humphreys, D., Research into National Forest Programmes in a European context. Forest Policy and Economics 4, Glück, P., Mendes, A., Neven, I. (Editors) Making nfps Work: Supporting Factors and Procedural Aspects. Report on COST Action National Forest Programmes in a European Context. Publication Series of the Institute of Forest Sector Policy and Economics Vol. 48, Vienna. Hofmann, F., Liss, B.M., Pretzsch, J., Der gesellschaftliche Dialog zur Erarbeitung eines nationalen Waldprogramms auf Bundesebene. AFZ-Der Wald 6, Hogl, K., Patterns of multi-level co-ordination for nfp-processes: learning from problems and success stories of European policy-making. Forest Policy and Economics 4(4), Hogl, K., Co-ordination in Multi-Level nfp-processes Learning from Problems and Success Stories of European Policy-Making. In: Gislerud, O., Neven, I., (Eds.), EFI Proceedings No. 44. European Forest Institute, Joensuu, Finland. Hogl, K., Kvarda, E., Der Österreichische Walddialog: Prozess- und Arbeitsprogrammevaluiering. Universität für Bodenkultur (BOKU), Wien. Hogl, K., Nordbeck, R., Kvarda, E., When international impulses hit home: the role of domestic policy subsystem configurations in explaining different types of sustainability strategies. Forest Policy and Economics 11, Humphreys, D., National Forest Programmes in Europe: Generating policy relevant propositions for formulation and implementation. In: Humphreys, D. (Ed.), Forests for the future - National forest programmes in Europe. Country and regional reports from COST Action E19. Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg, pp Häusler, A., Scherer-Lorenzen, M., Nachhaltige Forstwirtschaft in Deutschland im Spiegel des ganzheitlichen Ansatzen der Biodiversitätskonvention. BfN Skripten 62, Bundesamt für Naturschutz, Bonn. 59

179 MEDDELANDE NR 6/2013 Jord- och skogsbruksministeriet, Finlands nationella skogsprogram 2015, Skogsbranschens blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi. Kouplevatskaya, I., The involvement of stakeholders in a forest reform process: democracy promotion and power redistribution. Schweizerische Zeitschrift für Forstwesen 157 (10), KSLA Internationell skogspolicy en översikt. Kungliga skogs- och lantbruksakademiens tidskrift Liss, B.-M., National Forest Programmes. Concept for a Policy and Planning Framework towards Sustainable Forest Management.German Association of Development Consultants AGEG e.g. on behalf of GTZ/TWRP. Eschborn, 30 March Mayer, P., The MCPFE and COST E19. In: Glück, P., Voitleithner, J. (Eds.), nfp Research: Its Retrospect and Outlook. Institute of Forest Sector Policy and Economics, Wien, pp MCPFE Fourth ministerial conference on the protection of forests in europe. Vienna resolution 1. Strengthen synergies for sustainable forest management in Europe through cross-sectoral co-operation and national forest programmes. Vienna, April National Forest Strategy Final Evaluation Report, Blue Ribbon Panel, 1997 Nilsson, S Future Swedish Forest Policy Process. Rapporten finns att ladda ner på: Primmer, E., Kyllönen, S., Goals for public participation implied by sustainable development and the preparatory process of the Finnish National Forest Programme. Forest policy and Economics 8 (8), Pülzl, H., Rametsteiner, E., Grounding international modes of governance into National Forest Programmes. Forest policy and Economics 4 (4), Rayner, J., National forest programmes: An international perspective and challenges for Canada. Appendix C. Annual Meeting of the National Forest Strategy Coalition Wyndham Bristol Place Hotel, 950 Dixon, Toronto Friday, March 4, Rayner, J., Howlett, M., National Forest Programmes as vehicles for next generation regulation. In: Humphreys, D. (Ed.), Forests for the Future: National Forest Programmes in Europe. Office for Official Publications of the EC, Luxembourg, pp Regeringsbeslut Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Skogsstyrelsen. Landsbygdsdepartementet diarienummer L2013/286/LB. Skogsstyrelsen diarienummer 2012/3763. SAOL Svenska akademiens ordlista över svenska språket. Nordstedts Akademiska förlag. Svenska akademien, Stockholm ISBN Schanz, H., National Forest Programmes as discursive institutions. Forest Policy and Economics 4 (4),

180 MEDDELANDE NR 6/2013 Shannon, M Collaboration and Communication in nfps Challenges for the Future. Paper presented to the COST Action E19 seminar, Vienna, 15 September Presentation available online at: Shannon, M., Collaboration and communication in nfp s challenges for the future. In: Glueck, P., Voitleithner, J. (Eds.), nfp research: its retrospect and outlook: Proceedings of the seminar of COST Action E19 National Forest Programmes in a European context, September, 2003, Publication series of the Institute of forest sector policy and economics, vol. 52, pp Vienna. Skogsstyrelsen, 2013a. Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Förslag och ställningstaganden. Skogsstyrelsen, meddelande Skogsstyrelsen, 2013b. Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Omvärldsanalys. Skogsstyrelsen, meddelande Sollander, E., Eriksson, H. & Karlsson, S Skogliga sektorsmål förutsättningar och bakgrundsmaterial. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN Svensson, S. A How Sweden meets the IPF requirements on nfp. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN United Nations 1997: Report of the Ad Hoc Intergovernmental Panel on Forests on its fourth session, New York, February United Nations Commission on Sustainable Development, Fifth session 7-25 April 1997, E/CN.17/1997/12. United Nations Resolution adopted by the General Assembly 62/98. Nonlegally binding instrument on all types of forests. 31 Januari Veltheim, T Skogliga sektorsmål i ett internationellt sammanhang. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN Voitleithner, J., The National Forest Programme in the light of Austria s law and political culture. Forest Policy and Economics 4 (4), Winkel, G., Sotirov, M., An obituary for national forest programmes? Analyzing and learning from the strategic use of "new modes of governance" in Germany and Bulgaria. Forest policy and economics 13,

181

182

183

184

185

186

187 Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att göra en förstudie som skall belysa lämpligheten i att Sverige tar fram ett nationellt skogsprogram. Uppdraget redovisas i två publikationer. Detta meddelande (6-2013) innehåller en omvärldsanalys där Skogsstyrelsen beskriver bakgrunden till nationella skogsprogram, sammanfattar forskningen kring nationella skogsprogram och beskriver nationella skogsprogram i några europeiska länder. I meddelande ger Skogsstyrelsen förslag till regeringen baserat på omvärldsanalysen och efter samverkan med intressenter.

188 ÄRENDE Dnr KS/2013: Kristina Thorvaldsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Yttrande över Landsbygdsdepartementets remiss avseende Skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande som svar på remissen: Kommunen ser det som angeläget att bredda synen på skogens roll i samhället. Därför är det bra att ett nationellt skogsprogram tas fram som belyser en samlad långsiktig strategi för skogens nyttjande. Det är viktigt att koppla ihop det nationella planet med de regionalallokala nivån. Ett framgångsrikt genomförande kräver även ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter utanför myndigheterna. Kommunen ser även positivt på satsningen Skogsriket med de fyra fokusområdena: hållbart brukande, förädling och innovation, upplevelser och rekreation samt Sverige i världen. Bakgrund Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som ska belysa lämpligheten för att Sverige ska ta fram ett nationellt skogsprogram (Meddelande ). Förstudien ska omfatta en jämförande studie av andra länders arbete med nationella skogsprogram som belyser framgångsfaktorer och problem. Växjö Kommunen har getts tillfälle att yttra sig över förstudien till Landsbygdsdepartementet. Sammanfattning av förstudien Inom förstudien har det tagits fram en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och en rapport med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits exv. I Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post

189 ÄRENDE KS/2013: Skogsstyrelsen bedömer att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur Svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen förordar att en process kring ett nationellt skogsprogram startas. Några av de föreslagna mervärdena är: Tillhandahålla forum och former som ger möjlighet till att skapa en samlad långsiktig strategisk inriktning på skogens nyttjande. Ökad samsyn om skogens roll i samhället. Ökad tydlighet och förankring med sektorn, och därmed kraft i skogs- och miljöpolitikens genomförande. Bättre integrering mellan olika sektorsföreträdare och skogsbruket. Ökad tydlighet och transparens i den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner. Ökad förankring och bättre process kring att ta fram svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar. En viktig förutsättning för att ett svenskt nationellt skogsprogram ska leda till dessa mervärden är att man tar fasta på de rekommendationer för nationella skogsprogram som finns i Wienresolutionen (MCPFE 2003). För att ett nationellt skogsprogram ska vara ändamålsenligt och ge mervärden anser Skogsstyrelsen att det är väsentligt att: Programmet tillåts vara verkligt policyskapande, d.v.s. att det utöver att utveckla policy inom ramen för befintlig politik även tillåts vara politikutvecklande, genom att kunna lägga förslag till regeringen. Det skapas goda förutsättningar för aktörer att samverka och uppleva delaktighet och delägarskap. Att ett nationellt skogsprogram blir långsiktigt och bygger på att det finns en bred uppslutning i riksdagen kring att starta upp en process kring ett nationellt skogsprogram. Ramen för ett nationellt skogsprogram vidgas från hållbart skogsbruk till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. 2 (3)

190 ÄRENDE KS/2013: Skogsprogrammet koordineras med andra befintliga processer som t.ex. Miljömålsarbetet. Utvecklingen av ett nationellt skogsprogram bör engagera flera departement. Skogsstyrelsen ser att det finns behov av att utveckla den vertikala integrationen, d.v.s. koordineringen mellan policyskapande på nationell och regional/lokal nivå. Synpunkter Flera intressenter har dragit paralleller mellan ett nationellt skogsprogram och några av regeringens strategier som Läkemedelsstrategin, Sveriges mineralstrategi och Den nationella innovationsstrategin. Det finns likheter men också skillnader. De områden där vi kan se skillnader är: För att säkerställa långsiktigheten behöver ett nationellt skogsprogram som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen. Åtgärderna i strategierna är huvudsakligen inriktade på statliga insatser medan intentionerna för ett nationellt skogsprogram är att det ska skapa en betydligt bredare delaktighet (stat, näringsliv och civilsamhälle) även i genomförandet Det regionala och/eller lokala perspektivet saknas till stor del i de andra strategierna. Skogsstyrelsen anser att ett nationellt skogsprogram, till skillnad mot hur strategierna genomförts, behöver koppla ihop det nationella planet med de regionala/lokala. Ett framgångsrikt genomförande kräver även ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter utanför myndigheterna. Ove Dahl kommunchef Kristina Thorvaldsson planeringschef 3 (3)

191 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Sofie Thor revisionskontoret Tel Granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor REVISIONSKONTORET Kommunens revisorer Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr E-post

192 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Innehåll Granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor Inledning Syfte, avgränsning och revisionskriterier Metod och genomförande Regler för mottagande Kommunens flyktingmottagande Resultat och iakttagelser från granskningen Styrning och ansvarsfördelning Intern och extern samverkan Arbete och välfärds stöd till barn och ungdomar Mottagande av ensamkommande barn Skolgång för barn och ungdomar Ekonomiskt bistånd Svenska för invandrare Samhällsorientering Bostadsförsörjning Kostnader och statliga ersättningar Revisionell bedömning (18)

193 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Inledning 1.1 Syfte, avgränsning och revisionskriterier Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare reglerar olika myndigheters ansvarsområde för flyktingmottagande, däribland kommunernas. Etableringsreformen från 2010 innebar att kommunernas samordningsansvar togs bort. Kommunerna ansvarar dock fortfarande bland annat för undervisning i svenska (SFI), samhällsorientering, skola, bostadsförsörjning och insatser inom det sociala området. En lyckad integrering av nyanlända är en framgångsfaktor för en kommun, då kommunens arbete bland annat har betydelse för utvecklingen av ekonomiskt bistånd. För en del av sina kostnader har kommunen rätt att få ersättning från staten. Granskningens övergripande syfte är att belysa om kommunen, genom ansvariga nämnder, bedriver en ändamålsenlig och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande verksamhet för nyanlända och asylsökande. I detta ingår att granska om samarbetet och ansvarsfördelningen inom kommunen, såväl som samarbetet med externa aktörer är organiserat på ett sådant sätt att de samlade resurserna tillvaratas på ett effektivt sätt. Följande revisionsfrågor ingår: Hur är ansvaret fördelat inom kommunen? Hur sker samverkan mellan berörda nämnder och externa parter kring dessa frågor? Bedrivs verksamheten i enlighet med författningar och fullmäktiges beslut? Hur är mottagandet av ensamkommande barn uppbyggt? På vilket sätt har kommunstyrelsen säkerställt att VKAB med aktuella dotterbolag har ett tydligt ansvar för kommunens bostadsförsörjningsansvar och hur följs detta upp? Vilken organisation och vilka rutiner finns för att återsöka statliga ersättningar? Granskningen avgränsas till nämnden för arbete och välfärd (NAV), skol- och barnomsorgsnämnden (SoB), gymnasienämnden (GN), överförmyndarnämnden och kommunstyrelsen (KS). Granskningen fokuserar på den verksamhet som åligger kommunen utifrån gällande lagar. Kommunens mångfaldsarbete och det urbana utvecklingsarbetet Araby ingår inte i granskningen mer än översiktligt. Revisionskriterier utgör underlag för granskningens analys, slutsatser och bedömningar. Denna granskning utgår från nationella mål och regelverk för integrationsområdet, regionala och lokala överenskommelser samt mål i fullmäktiges budget och nämndernas internbudgetar 1.2 Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom intervjuer och genomgång av relevant dokumentation. Totalt har 24 personer intervjuats, däribland politiker, förvaltningschefer, avdelningschefer och rektorer. Berörda förvaltningschefer har getts möjlighet att faktakontrollera rapporten. Revisionskontorets iakttagelser, bedömningar och rekommendationer återfinns under avsnittet Revisionell bedömning, vilket innebär att synpunkter som lämnas i övriga avsnitt i rapporten härstammar från de intervjuade. 1.3 Regler för mottagande Asylsökande 3 (18)

194 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Staten ansvarar genom Migrationsverket för mottagande av asylsökande 1. I ansvaret ingår att ordna boende åt de asylsökande som inte väljer att ordna ett eget boende samt ge ekonomisk ersättning till asylsökande. I det kommunala ansvaret för asylsökande ligger att tillhandahålla förskola och skola för de asylsökande. Asylsökande barn har samma rätt att gå i skola som barn som är folkbokförda i Sverige, men de har dock ingen skolplikt. Rätten till skolgång gäller även gymnasiet. Från den 1 juli 2013 har även barn som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige (och som därmed inte är registrerade hos Migrationsverket, s.k. papperslösa) eller de som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut men håller sig gömda lagstadgad rätt att gå i skolan. Kommunen har också genom socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunen har enligt socialtjänstlagen exempelvis skyldighet att skydda asylsökande barn och ungdomar oavsett om de bor på anläggningsboende eller i eget boende. För asylsökande som är under 18 år och vid ankomsten till Sverige var skilda från båda sina föräldrar (ensamkommande) gäller särskilda regler, där kommunerna ansvarar för mottagande, boende och omsorg. Ansvaret gäller även ensamkommande barn och ungdomar som har fått uppehållstillstånd. Kommuner som vill ta emot barn träffar överenskommelser med Migrationsverket om hur många platser som kommunen ska hålla tillgängliga eller hur många barn som ska tas emot. Några kommuner driver s.k. transitboenden, vilket innebär att de svarar för boendet till dess att en kommun med avtal kan ta emot barnet. Under de senaste åren har antalet asylsökande ensamkommande barn ökat kraftigt 2. Staten ersätter kommunernas kostnader enligt förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommunen ersätts med en schablon för utbildning, medan t.ex. kostnader för placering av barn i familjehem eller institution ersätts med de faktiska kostnaderna. Kostnader för god man till ensamkommande barn ersätts delvis, där arvode kan återsökas, medan andra kostnader som kan ha uppkommit såsom utbildning för god man inte ersätts. I de flesta fall måste kommunen ansöka särskilt om ersättning Nyanlända med uppehållstillstånd Från den 1 december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvar för etableringen av och etableringsersättningen 3 till nyanlända som folkbokförs i kommunen. Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare omfattar nyanlända som har fyllt 20 år men inte 65 år och som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa. Även nyanlända som har fyllt 18 år men inte 20 år och som saknar föräldrar i Sverige (ensamkommande) omfattas av lagen. I februari 2013 trädde en lagändring om en tidsbegränsad utvidgning av målgruppen ikraft, innebärande att anhörig till en flykting 4 eller annan skyddsbehövande som har ansökt om uppehållstillstånd senare än två år efter det att anknytningspersonen första gången togs emot i en kommun, ska omfattas av lagen, under förutsättning att den anhörige har ansökt om uppehållstillstånd senast den 31 december 2013 och anknytningspersonen togs emot i en kommun efter den 31 1 Utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande. 2 Under 2004 kom 388 barn och under 2012 ca 3600 barn. 3 Ekonomiskt stöd från staten som betalas ut under introduktionstiden till nyanlända som har en etableringsplan och som deltar i aktiviteter som ingår i planen. 4 Enligt utlänningslagen en utlänning som befinner sig utanför det land där utlänningen är medborgare i, därför att hen känner välgrundad fruktan för förföljelse pga. ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller pga. kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och som inte kan, eller pga. sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Även statslös som av samma skäl befinner sig utanför det land där hen tidigare har haft sin vanliga vistelseort, och inte kan, eller pga. sin fruktan inte vill, återvända dit (SOU 2008:58, s 79). 4 (18)

195 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: december Ett förslag finns om att utvidga målgruppen så att anhöriga som söker uppehållstillstånd inom sex år ska omfattas av etableringslagen 5. Etableringsinsatserna och ett ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen pågår under två år. Varje nyanländ får en etableringsplan som minst ska innehålla SFI, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Planen upprättas av Arbetsförmedlingen i samverkan med berörd kommun, myndigheter och företag. En s.k. etableringslots ska stödja den nyanlände att realisera och utveckla sin etableringsplan. Arbetsförmedlingen upphandlar lotsar (företag eller organisationer) enligt lagen om valfrihetssystem och den nyanlände väljer sedan själv vilken som ska anlitas. Enligt regeringens bedömning tar det i genomsnitt sju år för en nyanländ flykting att etableras på arbetsmarknaden. Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjning, SFI, samhällsorientering och annan vuxenutbildning, skola, barnomsorg och insatser inom det sociala området. Vidare ska kommunen svara för att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg. Kommunerna får enligt förordning om statlig ersättning till kommuner för mottagande av nyanlända flyktingar och andra invandrare dels en grundersättning (445 tkr), dels en schablonersättning per individ (83,1 tkr för barn och vuxna upp till 64 år, 52 tkr för 65 år och äldre) som ska täcka kostnader för mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem med mera, SFI, samhällsorientering samt tolkning och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. En uppföljning av kommunernas kostnader och ersättning gjord av SKL visar att en stor del av schablonersättningen förbrukas redan under första året 6. I budgetpropositionen föreslår regeringen att en prestationsbaserad ersättning till kommuner för flyktingmottagandet ska införas. En majoritet av kommunerna kommer att få en höjd ersättning jämfört med nuvarande regelverk, medan andra får sänkt ersättning. Den relativa ökningen blir högre ju större mottagande kommunen haft i förhållande till sin befolkning föregående år samt antalet mottagna och andelen från anläggningsboende eller kvot under ersättningsåret. Medel för den extra ersättningen är avsatta från år Kommunens flyktingmottagande Den 1 oktober var totalt 365 asylsökande bosatta i kommunen, varav 219 i anläggningsboende, 130 i eget boende och 16 i övrigt boende 7. Drygt en tredjedel av dessa var mellan 0-19 år. För 2013 har kommunen en överenskommelse med länsstyrelsen i Kronobergs län om mottagande av 200 nyanlända med uppehållstillstånd. Av diagrammet framgår kommunens mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd åren 2007-oktober 2013 samt det överenskomna antalet. Skillnaden mellan överenskommelsen och det faktiska antalet mottagna nyanlända med uppehållstillstånd beror på en stor anhöriginvandring. Antalet mottagna etableringsflyktingar har mer än fördubblats under 2013 och flertalet är barn. Av Migrationsverkets statistik per framgår att Växjö kommun har tagit emot 409 nyanlända med uppehållstillstånd, varav 290 är anhöriginvandring, 22 är personer från anläggningsboenden, 95 är personer från eget boende samt en person från övrigt boende. Kommunen räknar mot bakgrund av nya regler för anhöriginvandring med en stor anhöriginvandring från Somalia på ca 400 barn och 100 vuxna under Ds 2013:5, Permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen 6 PM Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande, SKL Anläggningsboende är boende som Migrationsverket erbjuder, normalt en lägenhet i ett hyreshus. Eget boende avser boende där personen själv ordnat boende hos en släkting eller motsvarande. Exempel på övrigt boende är familjehemsplacerade barn, vistelse på sjukhus m.m. 5 (18)

196 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Kommunen har en överenskommelse med Migrationsverket om att anordna boende för asylsökande ensamkommande barn med totalt 4 platser för pojkar mellan år. En motsvarande överenskommelse finns också för ensamkommande barn med uppehållstillstånd om 30 platser. Kommunen får ersättning baserat dels på antalet överenskomna platser, dels på antalet belagda platser. Avtalen har under hösten sagts upp av kommunen för omförhandling. 3 Resultat och iakttagelser från granskningen 3.1 Styrning och ansvarsfördelning Fullmäktiges mål och prioriteringar I fullmäktiges budget för 2013 återfinns mål och prioriteringar som direkt eller indirekt rör integrationsfrågor och flyktingmottagande inom flera målområden. Till exempel inkluderas insatser inom arbetsmarknad och utbildning. Nedan listas enbart de mål och prioriteringar som direkt rör invandrare som grupp under den första tiden i Sverige. Barn och utbildning Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: SFI studieresultat, studieväg 2, andel som fått godkänt ska öka. Prioriteringar: SFI ska ha en hög ambitionsnivå och uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv. Undervisningen ska vidare utgå från individens utbildningsbakgrund och kopplas till tidigare arbetslivserfarenhet för att främja snabbare etablering på arbetsmarknaden. Stöd och omsorg Övergripande mål: Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar för att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka. Prioriteringar: Det integrationspolitiska arbetet inriktas på att ge de individer som behöver möjlighet till stöd, egen försörjning och delaktighet i samhället samt att värna grundläggande demokratiska värden, verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Kommunen arbetar aktivt med samhällsorientering till nyanlända. 6 (18)

197 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Integrationsfrågan styrs utöver fullmäktiges budget även av kommunens mångfaldsprogram samt av Lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen (LÖK). På regional nivå är Plattform för en god integration i Kronobergs län beslutad. Enligt mångfaldsprogrammet ska kommunen ha ett bra system för att lära ut svenska språket, fler personer som är födda i andra länder ska ha ett arbete och det ska bo både svenskar och invandrare i bostadsområdena. Varje nämnd ska ta fram en handlingsplan och uppföljning sker i årsredovisningen Mål i internbudgetar Mål och strategier som berör flyktingmottagande och integrationsfrågor finns vidare i olika nämnders internbudgetar. Vissa av dessa mål och strategier beskrivs i kommande avsnitt anslutning till den verksamhet de berör. Några intervjuade menar att den politiska styrningen från fullmäktige och kommunstyrelsen är tydlig, men att det finns mer att önska om hur nämnderna bryter ner målen och prioriterar i sin egen verksamhet. NAV har valt ut integrationsfrågan som ett av tre prioriterade områden och följer enligt uppgift frågorna löpande Politisk ansvarsfördelning Ansvar för insatser till asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd finns inom flera olika nämnder inom ramen för nämndernas verksamhetsområden. Nämnden för arbete och välfärd har ansvar för flera av de områden som kommunen ansvarar för. Kommunstyrelsen har utsett två ledamöter som har ett särskilt ansvar för integrationsfrågor. Dessa är bl.a. med i styrgruppen för det urbana utvecklingsarbetet i Araby och deltar vid möten med invandrarföreningar. Förslag på insatser ligger oftast inom ramen för en nämnds verksamhetsområde och kräver beslut av ansvarig nämnd. Rapporter lämnas till KSAU och KS under punkten rapporter från ledamöter. Vissa intervjuade anser att integrationsfrågan måste viktiggöras än mer i KS för att påverka resten av nämndernas prioriteringar. 3.2 Intern och extern samverkan Samordningsansvarig och integrationsråd I december 2011 beslutade KS att ge kommunchefen i uppdrag att i samråd med arbete och välfärd (AoV) utse en samordningsansvarig för integrationsfrågan samt bilda ett kommunalt integrationsråd för att stärka koncernsamordningen när det gäller integrationsarbetet. Förvaltningschefen för AoV är utsedd som samordningsansvarig. Uppdraget är att främja koncernsamordning för att effektivisera kommunens integrationsarbete, leda integrationsrådet, bidra till att förverkliga intentionerna i styrande dokument från regional plattform till lokala styrande dokument, ta fram förslag till insatser, delta i länets integrationsråd samt rapportera till KS. Kommunens integrationsråd består av representanter från näringslivskontoret, SoB, Gy, AoV, VKAB, omsorgsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Enligt intervjuade prioriteras inte integrationsrådets möten av alla berörda, vilket upplevs som problematiskt då integrationsfrågan behöver betraktas och hanteras som en strategisk fråga. För att tjänstemännen ska prioritera frågan krävs tydligare prioritering av berörda nämnder. Integrationsrådets protokoll rapporteras till KS. Ett arbete med en informations- och kommunikationsplan för integration pågår på uppdrag av integrationsrådet. Det finns en kontinuerlig samverkan på presidienivå inom kommunen mellan flera olika nämnder, liksom andra möten där även externa myndigheter och parter såsom bostadsbolagen, landstinget, regionförbundet och arbetsförmedlingen deltar. Bland annat har NAV och SoB månadsvisa presidieöverläggningar då integrationsfrågan och ungdomsfrågor tas upp regelbundet. På tjänstemannanivå beskriver intervjuade att samarbetet mellan och inom förvaltningar fungerar i huvudsak bra. Intervjuade menar att ansvarsfördelningen är tydlig inom 7 (18)

198 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: kommunen och att det finns ett en vilja att samarbeta för att skapa helheter och nyttja resurserna rätt Urbant utvecklingsarbete Sedan 2008 bedrivs ett urbant utvecklingsarbete med nationellt stöd i samarbete med myndigheter, organisationer och boende i stadsdelen Araby. Utvecklingsarbetet syftar till att bryta utanförskapet och att göra området mer attraktivt. De satsningar som genomförs bygger på en behovsanalys och kommunstyrelsens mål för utvecklingsarbetet. Tre arbetsgrupper finns: arbete/sysselsättning, utbildning samt trygghet/socialt välbefinnande. Två utvärderingar har gjorts under projekttiden av Stockholms universitet som visar att utvecklingsarbetet lett till både direkta och indirekta effekter, bl.a. genom Araby Park Arena, sextonvåningshuset, medborgarkontoret och nystartsjobb. Ett arbete pågår med att identifiera nya insatser och aktiviteter. Vanligen bekostas insatser inom befintliga ramar, många gånger handlar det om att samverka bättre myndigheter emellan. Enligt intervjuade fungerar samarbetet mellan ingående myndigheter inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet bra, alla möten och beslutade insatser prioriteras Samarbete med externa myndigheter På regional nivå finns ett gemensamt åtagande samt en grund för samarbete och samsyn genom dokumentet Från asyl till arbete Plattform för en god integration i Kronobergs län. En strategisk grupp på ledningsnivå, Integrationsråd Kronoberg, finns som ska bevaka att plattformen efterlevs och förnyas årligen. I början av 2013 lämnade länsstyrelsen ett förslag till ny gemensam organisation för integrationsarbetet i Kronobergs län, vilket kommunens avstyrkte till förmån för ett nätverksbaserat arbete. Växjö kommun har vidare tillsammans med flertalet av länets kommuner tecknat en lokal överenskommelse (LÖK) om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Kronoberg, Migrationsverket, Skatteverket och Länsstyrelsen. I LÖK anges ansvarsfördelning, handläggningsrutiner och olika former för dialog och uppföljning. Inför etableringsreformen genomfördes en gemensam processkartläggning där berörda myndigheter medverkade. Överenskommelser finns också med Arbetsförmedlingen rörande åtaganden inom jobb- och utvecklingsgarantin, t.ex. platser för förstärkt arbetsträning, arbetsmarknadsinformation och utveckling av språkkunskaper. Medborgarkontoret Araby är en satsning med bl.a. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som syftar till att ge ökad service, delaktighet och integration för kommunens invånare. Kontoret har i genomsnitt 750 besök i månaden som till stora delar handlar om information om arbete, bostad, försörjning, bidrag och migration. En utvärdering av medborgarkontorets resultat och effekter ska göras enligt fullmäktiges budget för Överlag upplevs kontakterna och samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen som goda och det finns en utvecklad samverkan på olika chefsnivåer och på handläggarnivå. Även samverkan med andra myndigheter, såsom landstinget bedöms fungera bra. Vissa intervjuade anser att det finns förbättringspotential vad gäller informationsspridning om vilka insatser som olika arbetsgrupper inom kommunen gör, t.ex. inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet och integrationsrådet till varandra. En viss sammankoppling finns genom tjänstemän som deltar inom flera verksamheter. Någon intervjuad föreslår att det behövs någon form av integrationskontor där man kan samla kunskap och kompetens som ger en helhetsbild av problematiken och inte bara fokus på enskilda frågor. 8 (18)

199 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Arbete och välfärds stöd till barn och ungdomar Asylsökande och nyanlända barn får vid behov samma stöd och behandling som alla andra barn i kommunen och särskiljs därför inte i någon uppföljning av antal ärenden, insatser etc. Antalet ärenden inom avdelningen barn och familj ökar dock generellt mer än befolkningsökningen. De vanligaste insatserna för avdelningen totalt är öppenvårdsinsatser på hemmaplan och kontaktfamiljer. Placering i familjehem eller på hem för vård eller boende (HVB) kan också vara aktuellt. Under 2013 har en social insatsgrupp på Araby i samverkan mellan polis, skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen inrättats. Denna innebär omfattande stöd och behandling i öppenvård i samarbete med ungdomarna och deras familjer. Intervjuade påtalar att barn- och ungdomspsykiatrin inte klarar av att möta de asylsökande barnens/nyanländas behov i vissa fall, då tillräcklig kompetens i t.ex. traumabehandling saknas. 3.4 Mottagande av ensamkommande barn Mottagande och boende Kommunen har två boenden, Bengtsgård och Kampagården, för de totalt 34 ensamkommande ungdomar som regleras av de numera uppsagda avtalen. Det förekommer att barn kommer vid sidan av avtalen och då placeras de på ett annat HVB eller i familjehem. Vidare finns fem utslussningslägenheter samt en personallägenhet. Problem finns med utslussning till eget boende efter att ungdomarna har fyllt 18 år, då det inte finns några lägenheter att tillgå. Försök till samverkan finns med andra kommuner som har tillgång till fler lägenheter. Vid boende arbetar Cirka 20 personer arbetar med boendena och utslussningslägenheterna och kostnaderna för dessa täcks av de statliga ersättningarna. Två socialsekreterare är vidare avsatta att arbeta med barnen som kommer inom avtalen. Inspektionen för vård och omsorg (tidigare Socialstyrelsen) genomför regelbundet tillsyn av boendena. Inga brister i verksamheten har noterats vid de senaste tillsynerna som har avsett hur verksamheten ser till att ungdomarna får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Utöver de handläggningsrutiner som finns för alla barn- och familjeärenden finns också särskilda handläggningsrutiner avseende ensamkommande som innehåller en rad olika rutinbeskrivningar rörande olika steg i handläggningsprocessen, t.ex. rutiner för nyanlända barn som är i behov av familjehem, rutiner för barn med uppehållstillstånd som är aktuella för bistånd/ insats inom tre år och samarbetsrutiner mellan ungdomsenheten (ekonomiskt bistånd) och Kampagården vid utslussning. Vidare finns regler för boendena. Rutinerna för samverkan i samband med utslussning kan förbättras enligt vissa intervjuade God man till asylsökande Överförmyndarkansliet får uppgifter om ensamkommande asylsökande barn som behöver god man av Migrationsverket. Enligt uppgift handlar det om ca stycken per år. Den gode mannen ansvarar för barnens personliga förhållanden och för att sköta dess angelägenheter, dock inte för den dagliga omvårdnaden och tillsynen av barnet. Beslut att förordna god man tas på delegation. Det är relativt lätt att hitta lämpliga gode män, vilket förklaras av att arvodet är högre än för andra uppdrag samt betalas ut månadsvis. Enligt intervjuade finns det brister avseende tillsynen och uppföljningen av de gode männen till ensamkommande barn, framför allt vad gäller den ekonomiska uppföljningen av den ensamkommandes ekonomi. Om problem uppstår får kansliet dock vanligen kännedom om det via boendet. Man har vidare ingen kännedom om de gode männen tar sitt ansvar att granska barnens skol- och boendemiljö. Det finns också problem med att vissa gode män har barnens 9 (18)

200 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: pengar på sina egna konton, vilket inte är tillåtet och egentligen bör leda till att de entledigas. Information om detta har i nuläget lämnats muntligen, men några åtgärder har ännu inte vidtagits. Om barnen beviljas uppehållstillstånd ska NAV anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos Tingsrätten. Om barnet inom ett par månader blir myndigt kan den gode mannen kvarstå till myndighetsdagen. Synpunkter finns om att NAV bör anmäla behovet snabbare än vad som sker idag. 3.5 Skolgång för barn och ungdomar Vid årsskiftet 2013 startades samarbetsprojektet Landningsbana Växjö som är ett mottagningscenter för nyanlända familjer med uppehållstillstånd. Projektet är ett samarbete mellan NAV, SoB, GY men tillhör organisatoriskt NAV. Enligt projektbeskrivningen är årsbudgeten ca 3,8 mkr och i verksamheten finns 5,65 tjänster bestående av sjuksköterska, kurator, fritidsledare och pedagoger samt 3 tjänster somalisktalande personer (varav minst 2 är nystartsjobb). Till och med augusti hade 265 somaliska och 17 arabiska barn/ungdomar deltagit i verksamheten. Erbjudande lämnas till alla nyanlända familjer med uppehållstillstånd att delta i Landningsbanan under fyra veckor. I verksamheten genomförs en fördjupad kartläggning av barn och ungdomars kunskaper samt samtal om bakgrund, livssituation, hälsa och mötet med det nya samhället. Landningsbanans kartläggningar utgör grunden för den fortsatta kartläggningen på respektive skola. Små barn deltar i öppen förskola på Landningsbanan. Vårdnadshavarna deltar hela perioden och ges samhällsinformation kring skola och familjefrågor. Vidare finns undervisningsgrupper för barn som inte kan läsa eller skriva (Alfa). I budgeten för 2014 anger fullmäktige att Landningsbanan ska fortsätta att utvecklas. Syftet är att säkerställa att barn och ungdomar som kommer som nyanlända får en bra introduktion i förskola, skola och samhälle samt får goda förutsättningar för sin skolgång. En extern utvärdering ska göras som ska vara klar i mars Nyanlända grundskolebarn erbjuds vanligen att gå i en s.k. internationell klass. Kartläggningar som gjorts på Landningsbanan överlämnas och i de fall barnen kommer direkt till skolan görs kartläggningen där. Efterfrågan på internationella klasser med särskilt utbildad personal, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk är stort och nya öppnas successivt upp på flertalet grundskolor under Nämnden har beslutat att eleverna efter max ett år i första hand ska ålderplaceras i en vanlig klass. Många elever får anpassad studiegång där man inte läser alla ämnen utan koncentrerar sig på svenska. Skolor med hög andel asylsökande barn upplever svårigheter att kommunicera med föräldrarna (har inte rätt till SFI). De asylsökande barnen behöver ofta många insatser pga. tuff livssituation vilket belastar skolornas budget hårt. Tanken är att alla kostnader för asylsökande ska återsökas men i praktiken återsöks inte allt. Flera intervjuade menar att samarbetet vid övergången från grundskolan till gymnasiet behöver förbättras rörande dessa barn. En stor variation finns kring vilken information som lämnas till gymnasiet om eleverna. Det förekommer relativt ofta att elever från grundskolan som har fått studiehandledning på modersmålet i en vanlig klass inte klarar kraven i svenska och därmed får gå språkintroduktionen. Det finns enligt lagstiftningen möjlighet att låta elever gå kvar på grundskolan ett år, då grundskolan anses ha större möjlighet att möta elevens behov. På gymnasiet placeras nyanlända på ett av gymnasiets introduktionsprogram, språkintroduktionen, som är samlad på Teknikum. En särskild rektor ansvarar för alla introduktionsprogram och mellan 5-6 lärartjänster är avdelade till språkintroduktionen. Antagning för 10 (18)

201 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: nyanlända genomförs var tredje vecka och inleds med s.k. kartläggningssamtal som genomförs med tolkstöd samt test i svenska. Undervisning genomförs i normalfallet med ca h/vecka (heltidsstudier enligt CNS:s regler är 20 h/vecka) och fokuserar på svenska, matematik och samhällsorientering. Synpunkter finns om att eleverna bör få mer lärarledd tid. På språkintroduktionen finns möjlighet att pröva kunskaper i ämnen som ger behörighet till andra program. Intervjuade menar att de elever som kommer sent under skoltiden är en svår grupp att hantera Under gjordes en särskild satsning för dessa gymnasieelever genom projektet Globalen. Projektet syftade till att skapa en helhet för ungdomars tillvaro genom att kombinera språkinlärning, samhällsorientering, läxhjälp, PRAO etc. Projektet har fått en begränsad fortsättning med medel från allmänna arvsfonden i projektet Skol+. Båda förvaltningarna saknar förvaltningsövergripande riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn. Rutinerna för mottagandet varierar mellan skolorna samt huruvida de är skriftliga eller inte. Ett initiativ har tagits för att se över likvärdighet och rutiner då möten har hållits med rektorer och personal för att diskutera kartläggningsrutiner och lagregler. För 2013 och 2014 har kommunen beviljats medel från Länsstyrelsen för kartläggning av nyanländas kunskaper. Syftet är att fördjupa modellen för kartläggning online i de stora flyktingspråken i grundskola och gymnasiet. Svårigheter finns att rekrytera behöriga lärare för studiehandledning i alla språk och i det avseendet uppfylls inte skollagens krav. Som exempel nämns att det på Centrumskolan finns 28 nationaliteter med flera dialekter. På gymnasiet bedrivs studiehandledning på modersmålet främst i matematik. I länet drivs ett projekt om studiehandledning och modersmålsundervisning på distans. Mål är bl.a. att samordna tjänster i studiehandledning i grundskola och gymnasiet samt fortsätta arbetet med studiehandledning online, vilket ges bl.a. i matematik, arabiska, somaliska, dari samt nybörjarengelska på somaliska. Gymnasieförvaltningen har även förslag om att i budgeten 2014 förstärka studiehandledningen på modersmålet genom att inrättandet av en ny tjänst för att bättre kunna möte de elever som har ämneskunskaper men ännu inte kan svenska. Utvecklingsbehov av studiehandledning finns även på yrkesprogrammen. Inom gymnasiet sker ingen uppföljning av elevresultat utöver den normala individuella uppföljningen av kunskapsutvecklingen som sker i klassrummet. Det sker t.ex. ingen uppföljning av genomströmning. Enligt intervjuade är svårt att hitta verktyg för att följa upp resultaten pga. stora individuella skillnader. Försök har gjorts med att beskriva vart eleverna tar vägen efter språkintroduktionen. Många går vidare till andra introduktionsprogram medan andra fortsätter studierna i vuxenutbildningens ungdomsgrupp. Under intervjuerna noteras att de resurser som tilldelas språkintroduktionen inte förbrukas (högre elevpeng till i första hand högre lärartäthet). 3.6 Ekonomiskt bistånd I perioden mellan att den enskilde fått uppehållstillstånd och till dess att etableringsplanen är klar uppstår ett glapp där den enskilde måste söka ekonomiskt bistånd av kommunen. Glappet pågår numera ca 1 månad/enmanshushåll och 2-4 månader för familjer med barn. Kommunens kostnader för glappet ska täckas av den statliga ersättning kommunen får för att täcka de initiala kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Ersättningen är mellan kr/individ. Ersättningen har under de första åren av etableringsreformen inte räckt men vid granskningstillfället uppges att kostnaderna för 2013 troligen kommer att täckas, vilket anses bero på att Arbetsförmedlingen har blivit effektivare. Kommunen är också behjälplig med andra praktiska frågor under den första tiden samt med bostadsanpassning. Organisatoriskt har 2,0 socialsekreterare avsatts för att enbart arbeta med 11 (18)

202 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: etableringsärenden inom mottagningsenheten. Enligt intervjuade är det ett stadigt inflöde av ärenden. Det är enligt intervjuade väldigt få personer som har en så låg prestationsnivå så att de inte får etableringsersättning och därmed hamnar under kommunens försörjningsansvar. Ärenden där bistånd lämnas till asylsökande innan Migrationsverket tar över ansvaret förekommer inte i kommunen. Om en nyanländ efter den tvååriga etableringsperioden inte kommer ut i sysselsättning, praktik, studier eller annat så blir det kommunens ansvar att bidra till försörjning för den enskilde. Ärendena hanteras i enlighet med de rutiner och riktlinjer för ekonomiskt bistånd som finns i förvaltningens ledningssystem med komplement av rutiner i LÖK. Flertalet av de personer som är färdiga med etableringsperioden har dock hittills skrivits in i Arbetsförmedlingens JOB och får aktivitetsersättning därifrån. Aktivitetsersättningen är dock lägre än etableringsersättningen och behöver kompletteras med ekonomiskt bistånd. I augusti ingick ca 200 personer i JOB. Alltfler utrikesfödda har språksvagheter vilket gör att vägen till självförsörjning blir längre och att de behöver andra samordnade insatser för att bli anställningsbara. Avdelningen för arbetsmarknad och integration erbjuder genom avtal med Arbetsförmedlingen samhällsinformation, språkträning och coachning till nyanlända. Intervjuade påpekar att kommunens kostnader kan komma att öka efter att de personer som nu finns inom JOB inte längre omfattas av den. Inom arbetsenheten finns 2-3 socialsekreterare som arbetar med målgruppen flyktingar. Hembesök görs för flyktingar som fasas ut från etableringen till kommunen och som har behov av ekonomiskt bistånd. Kommunen för ingen särskild statistik över personer utifrån etnicitet, flyktingstatus eller nyanlända etc. Någon uppföljning om hur många nyanlända/flyktingar som blir självförsörjande och hur många som blir kvar i försörjningsstöd görs därmed inte. Istället används de normala orsakskoderna används i ärendesystemet. Däremot följs kostnaderna för glappet upp löpande och personer med den gamla introduktionsersättningen (fasas ut). I samband med uppföljning av ekonomiskt bistånd redovisas även hur många personer som deltar i JOB. 3.7 Svenska för invandrare Arbete och välfärd ansvarar för att anordna SFI inom avdelningen för vuxnas lärande. Ingen egen undervisning bedrivs utan tjänsten köps externt av fyra upphandlade utförare. Olika avtal finns beroende på vilken studieväg det avser 8. Anmälningar görs vanligen via Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten till avdelningens mottagningsverksamhet för SFI (Språk och framtid) och antagning sker kontinuerligt. Inledningsvis görs kartläggningar av erfarenhet och skolbakgrund och enheten tar därefter fram individuella studieplaner innan val av utförare görs. Alla kurser är på 50 %, varför de som av någon anledning inte omfattas av en etableringsplan ska anmälas till kompletterande SFI beroende på språknivå. I augusti 2013 var 472 personer antagna till utbildning i SFI. Under 2013 har antalet elever har minskat, då det normalt brukar vara personer som studerar vid de olika mättillfällena. Enligt uppgift finns det för närvarande en stor spridning av språk i grupperna. Få elever klarar av studierna inom två år som är den tidsperiod som kommunen får ersättning för. Under Studieväg 1: låg utbildningsnivå, ev. analfabet, Kurs A. Studieväg 2: motsvarande svensk grundskola, kurs B. Studieväg 3: Gymnasiet/högre, kurs C, D. 12 (18)

203 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: har kommunen fått regionala medel till en särskild undervisningsgrupp inom SFI som är anpassad för personer med inlärningssvårigheter att skapas. Språk och framtid ansvarar för att hålla kontakt och följa upp elevernas utveckling, resultat och närvaro vilket enligt uppgift sker var 6-8:e vecka. Om eleven inte visar något resultat/utveckling uppmanas de att återkomma till undervisningen då de är motiverade till att studera. Ett problem är att undervisningen prioriteras lågt av vissa elever då man hellre vill arbeta. Enligt intervjuade erbjuds därför undervisning på distans och på kvällstid för att studierna ska kunna kombineras med arbete. Enligt intervjuade har alltfler utrikesfödda språksvagheter och behöver mer samordnade insatser för att bli anställningsbara och självförsörjande. Kommunen deltar i ett ESF-projekt, VISA, som syftar till att ge personer som är klara med sin etbaleringsperiod möjlighet till mer individuell hjälp och vägledning samt praktikplats för att bryta utanförskapet, komma vidare i sin språkutveckling och in i arbetslivet. Deltagarvolymen har dock inte varit den förväntade (300), totalt har 160 personer ingått och i augusti var 69 personer inskrivna. NAV har i sin internbudget 2013 angett som verksamhetsmål att SFI ska uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv. En strategi är att utgå från individens utbildningsbakgrund och tidigare arbetslivserfarenhet vid SFI-undervisning. Ett nyckeltal, andel SFI-studerande med godkänt resultat, studieväg 1-3 AD, används för att mäta målet (målvärde 60 %). 3.8 Samhällsorientering Kommunen ska enligt förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare erbjuda varje nyanländ minst 60 timmars samhällsorientering som ska påbörjas så snart som möjligt efter att etableringsplanen har upprättats och normalt vara avslutad inom ett år. Samhällsorienteringen ska innehålla åtta olika delar såsom individens rättigheter och skyldigheter, vårda sin hälsa, bilda familj och leva med barn etc. och genomföras på hemspråket eller ett språk som man känner till. Arbete och välfärd arrangerar genom enheten Språk och framtid samhällsorientering i egen regi genom timanställd personal med olika språkbakgrunder. Utöver de timanställda finns fem personer inom enheten som arbetar med studie- och yrkesvägledning samt samhällsorientering till nyanlända, där samhällskommunikatören organiserar samhällsorienteringen och stöttar de timanställda som arbetar i grupperna. En plan för samhällsorienteringen för nyanlända i Växjö kommun är framtagen där genomförande och organisation framgår. Planen behöver uppdateras då beskrivningen av genomförandet inte stämmer längre. Intervjuade bedömer att kostnaderna för samhällsorienteringen täcks av etableringsschablonen. En samsyn med Arbetsförmedlingen om avbrott och uppehåll samt deltagande i samhällsorienteringen behöver enligt intervjuerna utvecklas. Intervjuade konstaterar att man inte når alla etableringsflyktingar, bl.a. för att samhällsorienteringen inte prioriteras av Arbetsförmedlingen i förhållande till t.ex. praktik. För att främja regional samverkan kring mottagandet av nyanlända flyktingar har arbete och välfärd sökt och beviljats regionala medel från länsstyrelsen som ska användas till utbildning för samhällskommunikatörer som har modersmålet och utveckla deras möjlighet att bli bättre pedagoger och kommunikatörer. 13 (18)

204 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Bostadsförsörjning Ansvaret för den långsiktiga bostadsförsörjningen åvilar kommunstyrelsen och de kommunala bostadsbolagen. Både svårigheten att få tag i en bostad samt trångboddheten upplevs som ett mycket stort problem, inte minst då boendesituationen är mycket viktig för bra etablering och för barnens skolgång. Bostadsbolagen har svårt att erbjuda lägenheter till allt fler större familjer. Akuta lösningar blir allt vanligare i avvaktan på att de enskilda själva ska lösa sin situation. Om det finns barn i familjerna och det uppstår akuta situationer ansvarar NAV för att lösa den uppkomna situationen. Avdelningen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning har inom mottagningsenheten dagberedskap för akuta boendelösningar. Handläggare försöker även arbeta för att motivera till att välja ett boende utanför Växjö tätort. Kostnader för akuta bostadslösningar belastar budgeten för ekonomiskt bistånd och går inte att urskilja ur verksamhetssystemet. Samarbetet med de kommunala bostadsbolagen upplevs som gott, då man ofta har hittat bra lösningar. Representanter från NAV och bostadsbolagen medverkar enligt uppgift aktivt i den bostadssociala gruppen. En del intervjuade menar att NAV får ta ett stort ansvar trots att man egentligen inte har huvudansvaret för bostadsförsörjningen. Flera intervjuade menar att länsstyrelsen genom sitt samordningsansvar behöver arbeta mer med att samordna bostadsfrågan inom länet. Kommunstyrelsen uppdrog i december 2011 till VKAB att vidta åtgärder för att underlätta insteget på bostadsmarknaden för nyanlända i enlighet med kommunens bostadsförsörjningsansvar enligt lag 2000:1383 och kommunens bostadsförsörjningsprogram. I februari fastställde fullmäktige bostadsförsörjningsprogrammet för som innehåller riktlinjer för bostadsförsörjning och handlingsplan med fokus på de bostadssociala grupperna äldre, ungdomar, nyanlända och exkluderade. Kommunstyrelsens beslut från december har lagts in bostadsförsörjningsprogrammet. En utvärdering ska göras under sista kvartalet år En uppföljning av status på olika åtgärder pågår för närvarande och det förs regelbundet en dialog mellan NAV och bostadsbolagen om behov. Enligt uppgift har VKAB bett förvaltningschefen för AoV att specificera vilka önskemål om bostäder etc. som finns och därefter ska bolagen undersöka vilka förutsättningar som finns Kostnader och statliga ersättningar Den grundersättning och schablonersättning som kommunen får från staten för mottagandet tillfaller NAV. Förvaltningen har tagit fram en beräkning av hur ersättningen ska fördelas till verksamheter som hanterar mottagandet som regelbundet ses. Fördelningen av medel till skolförvaltningarna sker med skriftliga överenskommelser som grund. Skol- och barnomsorgsförvaltningen ersätts för insatser som görs för nyanlända barn och ungdomar med högst 30 % av schablonersättningen för barn mellan 0-16 år (ca 24 tkr) och gymnasieförvaltningen får högst 25 % av schablonersättningen för ungdomar mellan år (ca 20 tkr). Förvaltningarna lämnar en lista över nyanlända elever med uppehållstillstånd som sedan kontrolleras mot listor från Migrationsverket. I övrigt sker en intern fördelning till SFI, språk och framtid och andra åtgärder såsom två handläggartjänster i mottagningsenheten. Vissa pengar avsätts även för eventuella framtida insatser efter etableringsperioden som t.ex. fortsatt SFI, ekonomiskt bistånd och tolkkostnader. Respektive förvaltning återsöker sina kostnader enligt de förordningar som finns, även om ett visst samarbete mellan vissa förvaltningar är upparbetat med t.ex. uppgiftslämning. Vissa ersättningar betalas ut automatiskt från Migrationsverket medan andra förutsätter ett särskilt ansökningsförfarande. Det varierar om ekonomer deltar i arbetet. Det saknas till stor del dokumenterade rutiner för hur ersättningarna ska sökas. 14 (18)

205 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Inom arbete och välfärd är en person utsedd som hanterar alla återsökningar inom förvaltningen. Vissa uppgifter om kostnader ska anmälas från verksamheten (t.ex. extraordinära kostnader för placeringar), medan andra uppgifter tas fram direkt ur verksamhetssystemet. Genom verksamhetssystemet är det även enkelt att ta fram statistik över antal mottagna en viss period, varav antal barn i viss ålder etc. I systemet går det även att ta fram listor över inbetalningar från Migrationsverket/person vilket underlättar uppföljningen av återsökningarna. Rutinerna för återsökningar är inte dokumenterade, då man har ansett att det är svårt att täcka alla detaljer i de olika återsökningsreglerna. Behov finns av att lära upp ytterligare någon person för att minska sårbarheten. NAV:s kostnader för flyktingmottagandet under 2012 var ca 40 mkr med undantag för kostnader för glappet och eventuella bostadskostnader. Enligt uppgift täcks kostnaderna på 40 mkr täcks av olika intäkter. Inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen hanteras återsökningarna av de enskilda skolorna och upplevs ta mycket tid i anspråk. Några dokumenterade övergripande rutiner finns inte. Intervjuade konstaterar att alla kostnader för asylsökande barn i praktiken inte återsöks, t.ex. kostnader för skolpsykolog. Återsökningar av faktiska omkostnader och arvode för gode män hanteras av överförmyndarkansliet och tar enligt uppgift mycket tid i anspråk. Enligt uppgift får kommunen tillbaka pengar för de kostnader man har haft för gode män till ensamkommande flyktingbarn. 4 Revisionell bedömning Ansvarsfördelning i kommunen samt intern och extern samverkan Enligt vår mening är den interna ansvarsfördelningen avseende de områden som kommunen ansvarar för vad gäller flyktingmottagande tydlig. Det förutsätts dock att de olika nämnderna samverkar för att arbetet med integration och flyktingmottagande ska vara framgångsrikt. I flera avseende finns också ett väl utvecklat samarbete både internt och externt, även om det i vissa avseenden kan förbättras ytterligare. Landningsbanan utgör ett mycket bra exempel på samarbete som skapar goda förutsättningar för ett bra mottagande av nyanlända familjer i kommunen. Kommunstyrelsen har genom beslut om att utse en samordningsansvarig för integrationsfrågan och inrättandet av integrationsrådet även betonat vikten av ett aktivt samarbete inom kommunkoncernen för att optimal verksamhet. Mot bakgrund av att integrationsrådet inte prioriteras i tillräckligt hög grad av personer på strategisk nivå finns behov av att dels kommunstyrelsen diskuterar och eventuellt förtydligar integrationsrådets roll och vilka resultat som ska efterfrågas, dels att nämnderna tydligare anger att integrationsfrågan är strategiskt viktig för kommunens utveckling på kort och lång sikt. Vi upplever att den politiska styrningen kring integrationsfrågan är tydlig från fullmäktiges och kommunstyrelsens sida genom mål i budgeten och i andra styrdokument, men att vissa nämnder kan arbeta mer med de strategiska integrationsfrågorna inom sina verksamhetsområden. I detta avseende utgör NAV ett gott exempel. Eftersom integrationsfrågan är av stor betydelse för kommunens framtida utveckling kan det finnas anledning att ta fram en övergripande strategi och idé om hur man vill arbeta med integration, både vid ankomst för den enskilde men också långsiktigt. Här har det urbana utvecklingsarbetet en viktig funktion. Vi uppmuntrar vidare framtagandet av kommunikationsplanen för integration. 15 (18)

206 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Bedrivs verksamheten i enlighet med författningar och fullmäktiges beslut? NAV har enligt vår mening en organisation som kan möta behoven hos nyanlända och asylsökande barn. Vi har i granskningen inte sett några omständigheter som skulle tyda på att verksamheten inte bedrivs i enlighet med författningar och fullmäktiges mål och beslut. Vi bedömer vidare att NAV uppfyller sina åtaganden vad gäller nyanlända med uppehållstillstånd, eftersom de nyanlända ges försörjningsstöd, SFI och samhällsorientering i enlighet med författningar och fullmäktiges mål. Det finns mål för verksamheterna, vilket underlättar bedömning av resultat och effekter. Det finns tydliga resurser avsatta för verksamheten med nyanlända. En uppföljning av hur många nyanlända som får sysselsättning eller blir kvar i försörjningsstöd efter etableringsperiodens slut (och eventuell JOB) bör införas på sikt då de nyanlända skrivs ut ur JOB, då det finns risk att kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd ökar. Vi bedömer att skol- och barnomsorgsnämnden och gymnasienämnden i huvudsak har en verksamhet för asylsökande och nyanlända barn som är förenlig med författningar och fullmäktiges beslut. Studiehandledning ska genomföras på modersmålet, vilket inte alltid är genomförbart då det är svårt att rekrytera behörig personal. Vi noterar att förvaltningarna försöker hitta lösningar genom t.ex. projekt om studiehandledning online vilket är positivt. Vi konstaterar också att gymnasienämnden inte följer rekommendationer om lärarledd tid utan ligger på 2-3 h mindre undervisning per vecka. Vi rekommenderar att gymnasienämnden säkerställer att elever inom språkintroduktionen får tillräcklig undervisningstid. I dagsläget är det svårt att avgöra om elevresultat och genomströmning vad gäller nyanlända elever är tillräckligt bra, då det saknas uppföljningssystem som fångar dessa parametrar. I anslutning till detta konstaterar vi att språkintroduktionen lämnar ett överskott. För att avgöra om resurserna används optimalt behöver det ekonomiska resultatet jämföras med genomströmning/elevresultat. Enligt Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever bör övergripande riktlinjer för mottagande, introduktion och individuell planering finnas. Detta avser både grundskola och gymnasiet. Vi rekommenderar därför att sådana riktlinjer tas fram. Vi instämmer med de intervjuade om att finns behov av utarbeta samlade och effektiva kartläggningsrutiner för att skapa en likvärdighet i kommunen. I sammanhanget bör beaktas att regeringen föreslår en fördjupad kartläggning med reglerat innehåll, varför en egen modell behöver anpassas till detta. Enligt uppgift arbetar Skolverket med att fram stödmaterial för kartläggning. Mottagandet av ensamkommande barn Mottagandet av ensamkommande barn och verksamheten i boendena för ensamkommande barn som ligger inom NAV:s ansvarsområde bedöms som ändamålsenligt. De inspektioner som regelbundet görs av tillsynsmyndigheter har inte visat några brister. Det finns också en tydlig organisation med särskild personal, en rad olika handläggningsrutiner mm. samt personal med lång erfarenhet i verksamheten. De problem som finns vid utslussning från boendena är svårt för NAV att påverka, med undantag för de interna samverkansrutinerna. I det fallet rekommenderar vi att berörda avdelningar förtydligar och förbättrar befintliga rutiner. De brister som finns avseende tillsyn och uppföljning av gode män för asylsökande barn behöver åtgärdas av överförmyndarnämnden. Det är också viktigt att överförmyndarnämnden ser till att säkerställa att reglerna för hantering av barnens ekonomi (egna konton) åtföljs och annars entledigar de gode män som inte följer dessa. 16 (18)

207 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Ansvar för bostadsförsörjning i de kommunala bolagen Bostadsförsörjningen för de nyanlända är en strategiskt viktig och för närvarande problematisk fråga. I granskningen ska bedömas om kommunstyrelsen i ägardirektiv har tydliggjort de kommunala bostadsbolagens bostadsförsörjningsansvar. Ansvaret är tydliggjort av fullmäktige i bostadsförsörjningsprogrammet där fokus bl.a. finns på nyanlända samt i ett beslut från kommunstyrelsen Vi konstaterar också att samarbetet mellan t.ex. bostadsbolagen och NAV är väl utvecklat och att det förs en dialog om behov. Uppföljning pågår av olika åtgärder av bostadsförsörjningsprogrammet och en delutvärdering är inplanerad till början av nästa år. Vi bedömer att kommunstyrelsen i nuläget inte behöver ge några ytterligare ägardirektiv till VKAB kring bostadsbolagens ansvar angående bostadsförsörjningen, utan avvakta uppföljning och utvärdering. Organisation och rutiner för återsökning av kostnader Under granskningen har ingen fullständig avstämning gjorts om kommunen återsöker alla kostnader som är möjliga att återsöka enligt de statliga förordningarna. Vi konstaterar dock att de vanligaste förekommande ersättningsgilla kostnaderna återsöks. Inom arbete och välfärd finns en mycket stor kunskap om gällande regler hos den person som arbetar med frågorna, vilket minskar risken att man missar att återsöka kostnader. Sårbarheten med endast en person som arbetar med återsökningarna behöver dock ses över och åtgärdas. Avsaknaden av förvaltningsövergripande rutiner inom skolförvaltningarna samt att återsökningar hanteras av de enskilda skolorna gör att det finns risk att alla kostnader inte återsöks, vilket även bekräftas av intervjuade. För att minska risken att förbise att återsöka ersättningsgilla kostnader rekommenderar vi att respektive förvaltning tar fram en förteckning över alla de ersättningar som är möjliga att söka och att ansvaret för återsökning av respektive ersättning fördelas inom organisation på ett tydligt sätt. För återsökningen av vissa ersättningar kan även skriftliga rutiner behöva upprättas som stöd, t.ex. i de fall många hanterar återsökningarna. Rekommendationer I anslutning de kommentarer och slutsatser som finns i ovanstående stycken vill vi särskilt lyfta fram följande rekommendationer med anledning av granskningen. Integrationsrådets roll och vilka resultat som ska efterfrågas behöver diskuteras och eventuellt förtydligas av kommunstyrelsen. Nämnden för arbete och välfärd bör på sikt införa en uppföljning av hur många nyanlända som får sysselsättning respektive försörjningsstöd efter etableringsperioden och eventuell JOB. Gymnasienämnden behöver säkerställa att elever inom språkintroduktionen får tillräcklig undervisningstid. Gymnasienämnden behöver hitta uppföljningssystem för att följa upp elevresultat och genomströmning för nyanlända elever. Förvaltningsövergripande riktlinjer för mottagande, introduktion och individuell planering behöver fastställas inom skol- och barnomsorgsförvaltningen samt gymnasieförvaltningen. De brister som finns avseende tillsyn och uppföljning av gode män för asylsökande barn behöver åtgärdas av överförmyndarnämnden. 17 (18)

208 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Överförmyndarnämnden behöver säkerställa att reglerna för hantering av barnens ekonomi åtföljs eller entledigar de gode män som inte följer dessa. Arbete och välfärd behöver se över och åtgärda den organisatoriska sårbarheten avseende återsökning av ersättningsgilla kostnader. Alla förvaltningar som hanterar återsökningar av ersättningsgilla kostnader bör ta fram en förteckning över alla ersättningar som är möjliga att söka samt att ansvaret för respektive ersättning fördelas inom organisationen på ett tydligt sätt. För återsökningen av vissa ersättningar kan även skriftliga rutiner upprättas som handledning. Växjö, dag som ovan Sofie Thor Certifierad kommunal yrkesrevisor 18 (18)

SAMRÅD T.O.M. 2015-05-11

SAMRÅD T.O.M. 2015-05-11 Detaljplan GÅRDSBY-TOFTA 15:3, SANDSBRO Väjö kommun Samrådshandling Dnr: 2014BN0393 2015-03-25 Stadsbyggnadskontoret SAMRÅD T.O.M. 2015-05-11 Handläggare Marina S. Martinsson 0470-436 76 Samrådshandling

Läs mer

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 4 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012 Vår beteckning Dnr 2012/124 GRANSKNINGSHANDLING (Enkelt planförfarande) Detaljplan för del av kvarteret Sims inom centrumområdet i Borlänge kommun, Dalarnas län upprättad i september 2012 HANDLINGAR Planhandlingarna

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03 Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436 LAEN 5 HOV, Växjö kommun Detaljplan för fler bostäder vid Hovslund. Växjöhem som är fastighetsägare vill bygga fler bostäder i anslutning

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Utskrift från Tekis-GI

Utskrift från Tekis-GI Dnr: KS 2013/657.213 LAGA KRAFT 2014-07-01 Detaljplan för KNISLINGE 10:9 i Knislinge, Östra Göinge Kommun PLANBESKRIVNING Utskrift från Tekis-GI Sida 1 av 1 Utskrift från Tekis-GI http://appgis1.resource.wan/gemensamma/tekisgiwebb/print.aspx?x=186736.06018771&y=6230831.2604602&session=21901202-13...

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun

Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun Över Planbeskrivning, Samrådshandling Bukärr Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun mmun Skala 1:20000 Upprättad i februari 2015 0 2014/P029 D 228 Handlingar: Planbeskrivning, denna

Läs mer

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen Tid Kl. 10.00 11.00 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

Planbeskrivning. Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2015-01-15 DNR: 14BMN96 HANDLÄGGARE: JOSEF WÅRDSÄTER Planbeskrivning Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagandehandling Augusti 2011 Dnr 2010/2087 Detaljplan för Sjöryd 1:420 Omsorgsbostäder i Mullsjö Mullsjö kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingen utgörs av denna

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

1281K-P117. Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

1281K-P117. Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) Upprättad 2014-02-10 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län PLANBESKR1VNING SAMRÅDSHANDLING 1 (5) Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län SAMRÅDSIIANDLING PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 2(5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PIANDATA Plankarta

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö 2010 06 07 Dp 5124 BESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Planbeskrivning Dnr: BN 2014-478 Samrådshandling Ändring genom tillägg inom detaljplaner för del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Handlingar Till detaljplanen hör planbeskrivning

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun DATUM DIARIENR 2015-04-10 1 (6) Tillägg till planbeskrivning-antagandehandling Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Tillägg till plankarta med bestämmelser Fastigheten Lodjuret

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för GUSTAV BAR & GRILL ENKELT PLANFÖRFARANDE. Malung-Sälens kommun Dalaranas län

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för GUSTAV BAR & GRILL ENKELT PLANFÖRFARANDE. Malung-Sälens kommun Dalaranas län PLANBESKRIVNING Detaljplan för GUSTAV BAR & GRILL Beslut om samråd Instans Datum Malung-Sälens kommun Dalaranas län Upprättad i december 2013 av Bygg-Teknik i Malung AB Beslut om särskilt hörande av samrådskrets

Läs mer

Vårt diarienummer Tulpanen 18 Fastighet 0:0 ANTAGANDEHANDLING

Vårt diarienummer Tulpanen 18 Fastighet 0:0 ANTAGANDEHANDLING Granskningsutlåtande 1(8) Tillhörande detaljplan för del av fastigheten Tulpanen 18 inom Gamla staden i Norrköping den 11 april 2013 tillhörande detaljplan för del av fastigheten Fastighet 0:0 Detaljplanen

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Datum Diarienummer 2012-03-15 KS/2010:236-214 1 (1) Lagakraftbevis detaljplan nr 234 Detaljplan för Åkarp

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder.

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder. DEGERFORS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum Handläggare 2009-03-30 K K Kerstin Jansson Beteckning KS 28-2009 Detaljplan för fastigheten JANNELUND 10:4 Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter.

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter. DNR C 2/2003 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR OMRÅDE VID SEGELVÄGEN omfattande del av fastigheten Oxelö 8:20 Oxelösunds kommun, Södermanlands län PLANBESKRIVNING Planens syfte och

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-02-14 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 1 2009-01-23 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2 2011-01-21, rev 2011-06-29 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Görla 1:15, 1:11, 7:1 m.fl. i Frötuna församling Dnr 07-10032.214

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199 Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Orust kommun Västra Götalands län Upprättad den 9 augusti 2012 av Verksamheten för samhällsutveckling, Orust

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

BOKHANDLAREN 2 DETALJPLAN GRANSKNINGSHANDLING. Töreboda tätort Töreboda kommun PLANBESKRIVNING. TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen. Upprättad i juni 2015

BOKHANDLAREN 2 DETALJPLAN GRANSKNINGSHANDLING. Töreboda tätort Töreboda kommun PLANBESKRIVNING. TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen. Upprättad i juni 2015 TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen GRANSKNINGSHANDLING Planen antagen Laga kraft Genomförandetiden utgår BOKHANDLAREN 2 Töreboda tätort Töreboda kommun DETALJPLAN PLANBESKRIVNING Upprättad i juni 2015 1 INNEHÅLL

Läs mer

Tillägg till. DETALJPLAN FÖR DEL AV TRANÅSKVARN 1:1 (Näckströms småbåtshamn) i Tranås tätort. DETALJPLAN - Samråd

Tillägg till. DETALJPLAN FÖR DEL AV TRANÅSKVARN 1:1 (Näckströms småbåtshamn) i Tranås tätort. DETALJPLAN - Samråd Datum Vår bet 2014-09-05 Dnr 2014-77 Er bet Adressat Enligt sändlista DETALJPLAN - Samråd Härmed översändes handlingar för: Tillägg till DETALJPLAN FÖR DEL AV TRANÅSKVARN 1:1 (Näckströms småbåtshamn) Upprättad

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr 2009-00045 (P07008) Detaljplan för Hovsjö 1:2 (kyrka) Inom Hovsjö i Södertälje. Upprättad 2010-11-22

Samhällsbyggnadskontoret. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr 2009-00045 (P07008) Detaljplan för Hovsjö 1:2 (kyrka) Inom Hovsjö i Södertälje. Upprättad 2010-11-22 Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr 2009-00045 (P07008) Detaljplan för Hovsjö 1:2 (kyrka) Inom Hovsjö i Södertälje Upprättad 2010-11-22 Beslut Programhandlingar sändes ut på samråd under vinter

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun

Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun KS10.431 Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun Genomförandebeskrivning samrådshandling 2012-05-22 Genomförandebeskrivning En genomförandebeskrivning redovisar de

Läs mer

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR...3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG...3 PLANDATA...3 Lägesbestämning 3 Areal 4 Markägoförhållanden 4 TIDIGARE

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22 Ändring med tillägg av detaljplan för del av Abisko Östra, Abisko 1:22, laga kraft 1995-01-13 Del av ABISKO ÖSTRA, Miljö- och byggnämnden Upprättad i november 2008 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN.

SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN. ANTAGANDEHANDLING Sid 1 (4) VÄCKELSÅNG 6:14 m fl VÄCKELSÅNGS SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN. DETALJPLAN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget hör denna beskrivning, genomförandebeskrivning

Läs mer

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande.

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplan för Söder 1:16 CENTRALSTATIONEN Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 1692/2014 Dnr planmodul: P 2014/40 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplanen har varit

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE. Detaljplan för Sätofta 20:17 m fl, Höörs kommun, Skåne län

SÄRSKILT UTLÅTANDE. Detaljplan för Sätofta 20:17 m fl, Höörs kommun, Skåne län SÄRSKILT UTLÅTANDE 2013-06-13 Detaljplan för Sätofta 20:17 m fl, Höörs kommun, Skåne län Detaljplanen upprättad 2013-02-28 har varit ute på samråd under tiden 2013-03-27-2013-04-17. Följande har erhållit

Läs mer

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21 SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214 Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21 Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Fastighet Smälteryd 2:21 Upprättad 2009-12-16 Planarkitekt Åsa Svensson Plantekniker

Läs mer

Natur- och byggnadsnämnden

Natur- och byggnadsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 205-05-05 Rev. 205-05-20 SBN 204-232 (2) HANDLÄGGARE Jose Sterling 08 535 364 2 jose.sterling@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Tillägg till detaljplan för del av Balingsnäs

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län SBN 2013.0111 Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län Upprättad 2014-06-10 av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga Normalt planförfarande, enligt

Läs mer

Vårdboendet kastanjen SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2014-12-12 1 (6) Dnr Kst 2013/330 GRANSKNINGSHANDLING. Förslag till detaljplan för

Vårdboendet kastanjen SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2014-12-12 1 (6) Dnr Kst 2013/330 GRANSKNINGSHANDLING. Förslag till detaljplan för 2014-12-12 1 (6) Dnr Kst 2013/330 GRANSKNINGSHANDLING Förslag till detaljplan för Vårdboendet kastanjen del av fastigheten Jakobsberg 17:1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Planförslaget har varit utsänt på samråd under

Läs mer

Planbeskrivning. Källö 6:4, kv Myrängen. Detaljplan för småindustri Gävle kommun, Gävleborgs län 2014-07-04 DNR: 13BMN135 HANDLÄGGARE: HENRY GREW

Planbeskrivning. Källö 6:4, kv Myrängen. Detaljplan för småindustri Gävle kommun, Gävleborgs län 2014-07-04 DNR: 13BMN135 HANDLÄGGARE: HENRY GREW SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2014-07-04 HANDLÄGGARE: HENRY GREW Planbeskrivning Källö 6:4, kv Myrängen Detaljplan för småindustri Gävle kommun, Gävleborgs län Figur 1: Källa: Bing-maps Samrådstid:

Läs mer

Plankarta med bestämmelser, planbeskrivning. genomförandebeskrivning, grundkarta och fastighetsförteckning

Plankarta med bestämmelser, planbeskrivning. genomförandebeskrivning, grundkarta och fastighetsförteckning ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av Tingsryd 1:51, Öresund 2 och Tingsmåla 2:5 samt Tingsryd 1:66 och Värmeverket 1 i Tingsryds samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

PLANBESKRIVNING Diarienummer 2013 S030 Plan nr 431

PLANBESKRIVNING Diarienummer 2013 S030 Plan nr 431 LAGA KRAFT 2013-05 - 24 PLANBESKRIVNING Diarienummer 2013 S030 Plan nr 431 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av Brodalen 22:1 (Biltvätten) i Lindesberg, Lindesbergs kommun, Örebro län Detaljplan för

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

Antagande av förslag till detaljplan för del av Sjöbotten 1 i stadsdelen Älvsjö (380 studentlägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för del av Sjöbotten 1 i stadsdelen Älvsjö (380 studentlägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2014-03-06 Handläggare: Tony Andersson Tfn 08-508 27 318 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för del av Sjöbotten

Läs mer

Korsningen E20-rv 44

Korsningen E20-rv 44 Korsningen E20-rv 44 HANDLINGAR Planbeskrivning dat juni 2008 Planen antagen 2008-08-26 Plankarta med planbestämmelser dat juni 2008 Laga kraft 2008-09-25 Samrådsyttrande dat 2008-06-24 Genomförandetiden

Läs mer

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) Detaljplan för Blåklockan mm inom Prästängen, Arvika kommun PLANBESKRIVNING Handlingar Planen omfattar följande handlingar: 1. Planbeskrivning 2. Genomförandebeskrivning

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 405, avseende Höstsådden 1, 11, 12 och 13, Helenelund

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 405, avseende Höstsådden 1, 11, 12 och 13, Helenelund Kommunledningskontoret Samrådsredogörelse Michaela Lundqvist Sidan 1 av 5 Planarkitekt 08-579 221 31 UNDERRÄTTELSEHANDLING Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 405, avseende Höstsådden 1, 11, 12 och

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S)

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S) Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 10:00 11:20 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Bo Frank (M) Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt

Läs mer

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE 2009-04-02 Rev. 2009-10-20 Diarienummer: MBN0063/08 Specifikationsnummer:

Läs mer