Den offentliga sektorns entreprenörskap hinder och möjligheter för entreprenörskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den offentliga sektorns entreprenörskap hinder och möjligheter för entreprenörskap"

Transkript

1 RAPPORT NR 195 Institutet för ekonomisk forskning Den offentliga sektorns entreprenörskap hinder och möjligheter för entreprenörskap En studie inom avfalls och återvinningssektorn Elin Smith Ett samarbetsprojekt mellan SVENSKT VATTEN UTVECKLING, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, AVFALL SVERIGE OCH INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET

2 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 2 2. LITTERATURGENOMGÅNG AV ENTREPRENÖRSKAPSOMRÅDET Offentligt entreprenörskap Modell av offentligt entreprenörskap Den externa miljön Det styrande organet Organisationen Anställda METOD OCH ANALYS Metod Analys Den externa miljön Det styrande organet Organisationen Anställda AVSLUTANDE DISKUSSION 29 REFERENSER 33 1

3 1. Bakgrund Begreppet entreprenör och entreprenörskap är idag ett vanligt förekommande begrepp och kan ses dagligen i diverse tidningar, bland annat kan man läsa rubriker såsom: S vill satsa på entreprenörer (DN, ) Resande Entreprenörer (Svenska Dagbladet, ) Ny sajt hjälper entreprenörer (DN ekonomi, ) Högre ersättningsnivåer för välbetalda företagare - Socialdemokraterna presenterar nya förslag för entreprenörskap och företagande: Den egna faktiska inkomsten ska ligga till grund för ersättning vid sjukdom och föräldraskap (DN, ) Entreprenörer tar strid i Kina (Dagens Industri, ) Som entreprenör kan man inte bara sitta på läktaren (Dagens Industri, ) Drömmen om entreprenören det hänger på drivkraften (Veckans Affärer, ) Kraft för förändring, kolumnen: Carl Schramm om entreprenörskapets betydelse för miljön (DN, ) Många har en egen uppfattning av vad man lägger i ordet entreprenörskap. Ofta förknippas det med viss grad av utveckling, man vill att något ska hända och det ska gärna innebära viss förändring och förnyelse. Gärna vill man också att denna förändring/förnyelse ska innebära en förbättring. Forskningen inom fältet tenderar att vara eniga om att det råder stor oenighet om vad man egentligen menar med entreprenörskap och vad som är entreprenöriellt och en liknelse av problematiken och mystiken i entreprenörskapsdefinition ges av Kilby (1971) och hans liknelse av entreprenörskap vid heffaklumpen som återfinns i Nalles Puhs historier, t ex beskriven som: a rather large and important animal. He has been hunted by many individuals using various trapping devices, but no one so far has succeeded in capturing him. All who claim to have caught sight of him report that he is enormous, but disagree on his particulars. (A.A. Milne Winnie the Poh) 2

4 En anledning till det stora fokus som entreprenörskapsområdet har fått idag är den länk man ser att det har till den generella samhällsutvecklingen. Fokus på entreprenörskap kan t ex. syfta till att underlätta starten av nya företag vilket i sin tur ger fler arbetstillfällen, vilket ger ökad sysselsättning för folket, och en ökad BNP. En fokusering på entreprenörskap inom företag kan stimulera den kontinuerliga förbättring vilket krävs för en bibehållen eller förstärkt konkurrenskraft, nationellt och/eller internationell. Under de senaste 10 åren har forskares intresse för offentligt entreprenörskap tilltagit och antalet publicerade artiklar har ökat. Främst baserar sig forskningen på entreprenörskapslitteratur applicerad och utvecklad inom den privata sektorn (t ex Sadler, 2000; Caruana, Ewing och Ramaseshan, 2002; Zampetakis och Moustakis, 2007) vilket man anser vara en god start men vidare utveckling behövs. Sadler (2000:28) menar t ex what literature exists is based largely on abstract thoughts, is piecemeal, sporadic and uses examples of allegedly entrepreneurial public sector behaviour without any development or synthesis of disciplinary research paradigms. Det är vidare viktigt att ta hänsyn till att det är just offentliga organisationer man behandlar och inte ta den privata litteraturen för given (Zampetakis och Moustakis, 2007). Morris och Jones (1999) menar också att man bör tillåta olika delar inom den offentliga sektor vara entreprenöriell i olika grad. Denna rapport fokuserar på offentligt entreprenörskap och syftar till att se vilka faktorer som kan ses som stimulerande och/eller dämpande för offentligt entreprenörskap. Tillägg till tidigare forskning är att det även görs en uppdelning på associationsform, dvs. sätt att organisera/strukturera sin verksamhet, och hänsyn tas till två associationsformer: den kommunala förvaltningen och det kommunala bolaget, härefter bolaget och förvaltningen. Dessa två associationsformer har i grunden vissa skillnader, t ex regelverk, ägandeformer, kultur, etc., vilket gör att inverkan på entreprenörskap kan förväntas att skilja sig åt. Syftet med studien är således att undersöka vilka faktorer som påverkar offentligt entreprenörskap inom två kommunala associationsformer, en förvaltning och ett bolag. Rapporten har följande struktur: Kap 2 presenterar en teoretisk genomgång av området innehållande en kort introduktion till entreprenörskapsfältet, därefter följer en presentation av entreprenörskap på organisationsnivå, och därefter presenteras en mer fokusering på entreprenörskap inom 3

5 den offentliga sektorn. Teorin avslutas med en summerande modell om vad som kan tänkas påverka offentligt entreprenörskap. Kap 3 presenterar analysen där empiri från två fallstudier utvärderas. Kap 4 presenterar slutligen en avslutande diskussion om de funna resultaten och dess implikationer. 4

6 2. Litteraturgenomgång av entreprenörskapsområdet Entreprenörskap har i stor utsträckning varit relaterat till den enskilde individen som kallats entreprenör och som haft speciella karaktäristika, grundat ett företag, eller kommit på en innovativ lösning i ett redan existerande företag. Med tiden har entreprenörskap på organisationsnivå erkänts som ett eget område inom entreprenörskapsfältet där organisationen i sig innehar den entreprenöriella orienteringen/förmågan och det är även organisationen (firm) som är i fokus (Pinchot, 1985; Covin och Slevin, 1991; Miller, 1983; Zahra, 1991, 1993). Firm-level entrepreneurship översätts här som entreprenörskap på organisationsnivå och förkortas fortsättningsvis med EPO. En granskning av Zahra, Jennings och Kuratko (1999) visar ökningen av forskningen inom området EPO. Deras genomgång visar att under 70-talet publicerades 3 artiklar inom detta område, under 80-talet 10 artiklar, och under 90-talet 32 artiklar. En anledning till det ökande intresset är att antalet journaler och konferenser inom entreprenörskapsområdet ökat. En annan anledning är att man gärna förknippar entreprenörskap med positivt utfall, något många företag är intresserade av, vilket lett till ett ökat intresse för EPO även från företagens sida. Exempel på positiva utfall är att man; på ett nytt sätt kan kombinera sina resurser (Stopford och Badenfuller, 1994); förbättrar vinstmöjligheten (Covin och Slevin, 1991); ökar tillväxten (Zahra, 1991; Drucker, 1985); underlättar för att utveckla nya inriktningar (Peterson och Berger, 1972); främjar produkt- och processinnovationer (Burgelman, 1983); ökar värdet för aktieägare samt ökar möjligheten att vara konkurrenskraftig (Zahra, 1996). Entreprenörskap innehåller skilda begrepp och definitioner och svårigheten att enas om ett begrepp gäller även EPO. Begrepp som kan inkluderas i EPO är Entrepreneurial Posture (Covin och Slevin, 1991), Innovative Strategy Making (Miller och Friesen, 1983), Corporate Entrepreneurship (Guth och Ginsberg, 1990; Zahra, 1991; 1993; 1996; Stopford och Baden- Fuller, 1994; Stevenson och Jarillo, 1990), Intrapreneurship (Antoncic och Hisrich, 2003), Entrepreneurial Orientation (Lumpkin och Dess, 1996; Knight, 1987). Olika begrepp har även inkluderat olika definitioner av EPO, t ex product innovation, risk-taking, proactiveness (Miller, 1983); risk-taking behaviour, aggressiveness, product innovation (Covin och Slevin, 1991; Gabrielsson, 2003); innovation, risk taking, seizing opportunities (Zahra, 1991); autonomy, innovativeness, risk-taking, proactiveness, competitive aggressiveness (Lumpkin 5

7 och Dess, 1996). Nedan redogörs något utförligare för tre olika studier och dessa författares begrepp och definitioner vilka haft inflytande på området och använts av andra forskare. En ofta citerad studie gällande karaktäristika för EPO och som bidragit till studier inom EPO (Zahra, Jennings och Kuratko, 1999) är Millers studie från 1983 i vilken ett entreprenöriellt företag beskrivs som one that engages in product-market innovation, undertakes somewhat risky ventures, and is the first to come up with proactive innovations, beating competitors to the punch (Miller, 1983:771). Dess motsats, dvs. en icke-entreprenöriell organisation är one that innovates very little, is highly risk averse, and imitates the moves of competitors instead of leading the way (Miller, 1983:771). Dessa karaktäristika används sedan av Covin och Slevin (1989) i en studie som undersöker entreprenöriell strategisk hållning och dess relation till prestation beroende på om företag befinner sig i en fientlig eller gynnsam miljö. En entreprenöriell strategisk hållning innebär här frequent and extensive technological and product innovation, and aggressive competitive orientation, and a strong risk-taking propensity by top-management (Covin och Slevin, 1989:79). Covin och Slevin utvecklar senare en begreppsmässig modell av entreprenörskap som företagsbeteende (Covin och Slevin, 1991:10) med tre påverkande variabler (externa, strategiska och interna). Man har också inkluderat prestation som en faktor som påverkar/påverkas av entreprenöriell hållning. Entreprenöriell hållning innefattar innovativeness, risk taking och proactiveness i sin kärna. Dessa tre dimensioner har därefter använts i många studier som undersöker EPO (t. ex. Zahra, Jennings och Kuratko, 1999). En annan begreppsmässig modell av EPO presenteras i Guth och Ginsbergs (1990:7) granskning av området. Författarnas diskussion om EPO inkluderar (1) the birth of new business within existing organizations, i.e. internal innovation or venturing and (2) the transformation of organizations through renewal of the key ideas on which they are built, i.e. strategic renewal (Guth och Ginsberg, 1990:5). Det tidigare går i linje med Millers (1983) resonemang medan det senare strategic renewal var ett nytt begrepp som hänförs till skapandet av ny rikedom/tillgång via nya kombinationer av resurser. Författarna utgår ifrån strategic management och presenterar en modell där man koppla fyra olika faktorer av strategic managment till EPO (dvs. miljö, strategisk ledarskap, organisering, prestation). En liknande ansats är sedan använd av Zahra (1996) som poängterar de olika former av nyheter som EPO innefattar, t ex beträffande ny organisationen eller nya produkter. Detta används 6

8 även av Dess, Ireland, Zahra, Floyd, Janney och Lane (2003) och i Zahra, Neubaum och Huse (2000) där innovationer är huvuddimensionen av EPO. Innovationer är emellertid inte det enda som har uppmärksammats i studier om EPO. Stevenson och Jarillo (1990) fokuserar istället på opportunity (tillfällen/möjligheter) vilket definieras som future situation which is deemed desirable and feasible (Stevenson och Jarillo (1990:23). De menar att poängen med entreprenörskap är en villighet att söka möjligheter oavsett de resurser man har att tillgå. Enligt författarna är den entreprenöriella processen att upptäcka tillfällen/möjligheter, att vilja fullfölja dessa, att ha tilltro och möjlighet att lyckas med processen. Fokus är därmed snarare på tillfällen/möjligheter än på innovation och proactiveness, något som även starkt poängterats av Shane och Venkataraman (2000). Studier om EPO har således blivit mer vanligt förekommande och man inkluderar en mängd olika faktorer för att förklara vad som t ex kan stimulera EPO. 2.1 Offentligt entreprenörskap Relativt nyligen har man börjat intressera sig för entreprenörskap även inom den offentliga sektorn. En del inom den offentliga entreprenörskapsforskningen diskuterar svårigheten med att offentliga organisationer ska ha en entreprenöriell ansats pga. att de har ett annat syfte och verksamhet än vad som är passande och vanligt för entreprenörskapsområdet. Bellone och Goerl (1992) menar att det finns en konflikt mellan entreprenörskap och byråkrati, men att detta kan överkommas med hjälp av civic-regarding entreprenerurship (s. 132). Detta innebär att medborgarna bör ges ett större inflytande och möjlighet att påverka utformandet och leveransen av servicen eller produkten, man önskar således ett större och aktivare deltagande från medborgarnas sida. Vidare menar man att endast genom att testa den entreprenöriella idén hos medborgarna kan man försäkra sig om att den blir accepterad och på så sätt vara del av demokratiska principer. Bl a skriver de båda författarna: better citizen participation, along with new sources of public revenue and better public policies and services, are high standards for public administrator to try to reach (Bellone och Goerl, 1992:133). Deras artikel har dock kritiserats av Terry (1993) som menar att the concept of entrepreneur is misplaced when it comes to public administration (s. 393). Argument för detta påstående är bl a. att starka offentliga entreprenörer inte främjar demokratin och bör därför inte uppmuntras. Offentliga entreprenörer anses även vilja förändra kultur och 7

9 traditioner, vilket man istället bör bevara. Författaren menar också att stora förändringar (som kan ses som del av entreprenörskap) kan verka desorganiserande och bör istället ersättas med försök att försvara den existerande organisationen. Således har ett antal problem identifierats för en entreprenöriell ansats till den offentliga sektorn och hinder som kan uppträda summeras i tabell 1. Tabell 1. Den offentliga sektorns egenskaper och anledningar till svårigheten att applicera entreprenörskap Specifika drag för offentliga organisationer: Varför offentligt entreprenörskap inte skulle kunna appliceras/vara svårare att applicera Morris och Jones, 1999 Man har inte vinstmotiv utan drivs istället av politiska och samhälleliga syften Får bidrag/skattemedel istället för direkt betalning från nöjd kund Beslut sker i konsensus och granskas offentligt Byråkratin tjänar till att skydda status quo, främst från godtyckligt beteende från politiska ledare Syfte och struktur med offentliga organisationer initieras från högre poster (genom lagar, statliga föreskrifter etc.) dessa ska i sin tur uppfyllas av cheferna på ett effektivt och bra sätt Är mindre utsatta för konkurrens och dess incitament till kostnadsminskning och effektivt utnyttjande av resurser. Kan även ha svårt att identifiera kunden då denna kan vara mycket heterogen Bellone och Goerl, 1992 Demokratiska organisationer kräver: demokratisk pålitlighet (accountability) medborgardeltagande demokratisk öppenhet demokratisk stewardship beteende (ej kontroll) vilket bl a leder till ett annat sätt att utvärdera och mäta måluppfyllelsen, vilken i sin tur kan innebära svårigheter att mäta vad det entreprenöriella egentligen resulterat i. Man ska inte riskera skattebetalarnas pengar i osäkra och riskfyllda satsningar. Skulle kunna innebära att försiktig förändring är troligare än bold innovation (sid. 7) Entreprenörskap fokuserar på att inte ha status quo Entreprenörskap önskar en möjlighet att utveckla strategier och förändra. Cheferna är ofta begränsade genom regleringar i hur resurser får utnyttjas, vilket starkt minskar möjligheten för entreprenörskap Vilket skulle kunna minska engagemanget för entreprenöriellt beteende Vilket står i kontrast till entreprenörskapets: autonomi personlig entreprenöriell vision förtegenhet risktagande Terry, 1993 Demokratiska organisationer Hood, 1991 Etiska värderingar av ärlighet och rättvisa, och en organisatorisk kärna kännetecknad som robust kan ersättas, eller bli mindre värda pga; Gawthrop, 1999 Rättvisa och välvilja kan komma att hotas av Vigoda-Gadot, Shoham, Schwabsky och Ruvio, 2005 Offentliga sektorns karaktäristika av byråkrati (ofta förknippat med hierarki, specialisering, opersonlig) Entreprenörskap innefattar radikala förändring, upphöjer entreprenöriella personer, och hotar traditioner, vilket ej är del i en demokratiska syn Entreprenörskapets fokus på skapa ekonomi vinst och att ta risker konkurrens, effektivitet, performance management Entreprenörskapets karaktäristika av innovationer (ofta förknippat med flexibilitet, kreativitet, risk tagande) Författare tenderar dock att överlag vara snarare positivt än negativt inställda till offentligt entreprenörskap och genom att känna till sektorns speciella egenskaper skulle man mycket väl kunna anamma en entreprenöriell ansats. Vigoda-Gadot, Shoham, Schwabsky och Ruvio 8

10 (2005) hävdar att endast genom att agera innovativt kan offentliga organisationer fortsätta växa och utvecklas. Att detta sedan tar sig andra former och stimuleras på annat sätt än inom den privata sektorn förefaller naturligt. Även Zampetakis och Moustakis (2007:414) menar att entrepreneurship holds the potential to flourish in social, non-profit and public sector organizations. Olika definitioner förekommer av offentligt entreprenörskap och nedan följer några exempel: Public sector entrepreneurship is the process of creating value for citizens by bringing together unique combinations of public and/or private resources to exploit social opportunities (Morris och Jones, 1999; 4-5). An active approach to administrative responsibility that includes generating new sources of revenue, providing enhanced services, and helping to facilitate increased citizen education and involvement (Bellone och Goerl, 1992). A continuous attempt to apply resources in new ways so as to heighten the efficiency and effectiveness of public institutions (Osborne och Gaebler, 1992). The purposeful and organized search for innovative changes in public sector organizations and operations (Linden, 1990). Entrepreneurship occurs in the public sector where there is an uncertain environment, a devolution of power, and at the same time re-allocation of resource ownership, to unit management level. It is driven by those individuals, particularly susceptible to the manipulation of their stakeholders and with a desire for a high level of social selfsatisfaction, who have the ability to spot market opportunities and who are able through follower manipulation to act on them. (Boyett, 1997:90) Corporate Entrepreneurship correlates with internal organizational procedures, which aim to promote innovation. The aim of CE is to capture both the development and implementation of new ideas into the organization. (Zampetakis och Moustakis, 2007) Summerat tenderar viktiga delar inom offentligt entreprenörskap vara utnyttjandet av resurser, en öppenhet för förändring, samt förmågan att agera på de möjligheter som ges. Detta ska göras med en strävan av att skapa värde och engagemang hos medborgarna. Liknande studier om privat entreprenörskap tenderar offentligt entreprenörskap att använda sig av risk, innovation och proactiveness, t ex. Caruana, Ewing och Ramaseshan (2005). Risk har inte beskrivits så utförligt tidigare men torde vara relevant även för denna sektor. Risktagande kan innebära genomförandet av aktiviteter som har en uträknad möjlighet att resultera i förlust 9

11 eller misslyckande. Offentliga organisationer kan inte gå i konkurs, men misslyckanden kan resultera i uteblivandet av leverans av en specifik service eller budgetnerdragningar. (Morris och Jones, 1999) Caruana, Ewing och Ramaseshan (2005:45) definierar offentligt risktagande som concerns the degree to which managers are willing to make resource commitment to capture opportunities that have a reasonable chance of costly failure. Sadler (2000) har kommit fram till att offentliga organisationer tenderar vara mindre riskbenägna än privata. En viss grad av entreprenöriell aktivitet skulle således kunna antas förekomma i offentliga organisationer och det är då intressant att se vad som kan tänkas ha en stimulerande, men även en dämpande inverkan på offentlig entreprenörkskap (OE). 2.2 Modell av offentligt entreprenörskap Med grund i litteratur som främst är utvecklad för och testad på den privata sektorn hittar man modeller som avser förklara inverkansfaktorer på organisationers entreprenörskap (Covin och Slevin, 1991; Guth och Ginsberg, 1990). Till detta kan man addera specifika aspekter som är mer relevanta vid diskussion om offentligt entreprenörskap. Betydelsefulla faktorer för offentligt entreprenörskap, indelade i 4 kategorier, visas summerat i figur 1 nedan. Tanken är att denna figur ska fånga faktorer som både kan verka stimulerande, men även dämpande, på offentligt entreprenörskap. Efter figuren ges en kortare presentation för respektive faktor och dess möjliga inverkan på OE. Figur 1. Inverkansfaktorer på offentligt entreprenörskap 10

12 2.3.1 Den externa miljön Något som ofta sägs ha en positiv inverkan på entreprenörskap är en konkurrensutsatt miljö där det finns t ex stort krav på tekniska utvecklingar och där utvecklingen går snabbt. Dimensioner som identifierats som utmaningar i miljön och som påverkar organisationer är dynamisk kraft, fientlighet och frikostighet. Dynamisk kraft har likställts med osäkerhet och innefattar osäkerhet beträffande grad av förändring och innovation i en industri, men även osäkerhet och svårigheten att förutspå agerande och preferenser från kunder och konkurrenter (Burns och Stalker, 1961). Dynamism har hävdats vara av liten betydelse för offentliga organisationer då dessa befinner sig på en marknad som man med stor sannolikhet kan förutspå (Caruana, Ewing och Ramaseshan, 2005) och därmed har liten osäkerhet. Samma författare finner samband mellan högre grad av dynamism och högre grad av OE. Hushållens preferenser för avfallshantering varierar dock inte mycket vilket gör att man kan anta att graden av dynamisk kraft är relativt låg. Ett hot mot organisationerna är emellertid uppkomsten av privata företag som konkurrerar med offentliga organisationer på samma tjänster, vilket indikerar att de kommunala organisationerna måste ha nöjda kunder och att det kan finnas oförutsägbarhet på markanden. Detta skulle gälla både bolaget och förvaltningen. En annan aspekt är den snabba utveckling som finns inom miljösektorn och vilken ställer krav på sektorns organisationer, dock är detta något som finna oavsett associationsform. Ytterligare en aspekt berör kunderna. De hushållsnära tjänsterna är något som kommunen måste tillhandahålla medan industriavfall förekommer på den fria marknaden. Detta kan utnyttjas både av bolag och av förvaltning. Den dynamiska kraften borde således inte skilja sig åt beroende på associationsformerna. Fientlighet representerar grad av hot mot företaget beroende på hur mångfacetterad och hur intensiv konkurrens är beträffande t ex pris, produkt, tekniska förändringar, regleringar, arbetskraft, samt den grad av svängningar som förekommer på marknaden beträffande i företagets primära aktiviteter. (Miller och Friesen, 1978) Gut och Ginsberg (1991) menar att all fientlighet på marknaden stimulerar OE. Sadler (2000) poängterar att konkurrens, eller tanken om att konkurrens finns, stimulerar OE. Associationsformerna har samma marknadsvillkor. Knutsson, Mattisson, Ramberg, och Tagesson (2008) menar även att offentliga organisationer verkar i konkurrensutsatta miljöer genom att de konkurrerar om de 11

13 ringa resurser som fördelas inom t ex respektive kommun. Fientlighet kan således förekomma både för förvaltning och för bolag. Frikostighet defineras som the profitability or growth rates of the industry in which a firm competes (Lumpkin och Dess, 1996:158) och poängterar att det är den specifika industrin i vilken företag befinner sig som är avgörande för dess resultat. En industri kan vara mer sannolik att ge vinst än en annan. (Lumpkin och Dess, 1996). Om man strävar efter gott resultat är det således av vikt att känna till eventuella förändringar inom industrin och att man agerar på nya möjligheter, vilket indikerar en positiv länk mellan frikostighet och OE. Industrin i denna rapport hålls konstant, dvs. avfalls- och återvinningssektorn. Den starka miljömässiga kännedom som finns i dagens samhälle, driven både från staten och politiker, såväl som från den enskilde individen, torde ge en ökad strävan efter att utveckla industrin och då en ökad grad av frikostighet. Man skulle kunna argumentera att möjligheten att agera inom en växande industri existerar oavsett associationsform. Dock tenderar bolag att efterlikna privata bolag, de verkar t ex under samma lagar, vilket ger en kultur av vinstorientering. Det skulle innebära att bolag i större utsträckning agerar på den frikostighet som finns i industrin, vilket stimulerar OE. Man skulle således kunna förvänta sig att dynamisk kraft, fientlighet och frikostighet är viktiga faktorer i påverkan på OE där fientlighet och dynamisk kraft förekommer i båda associationsformerna medan frikostighet är mera stimulerande för bolaget Det styrande organet Inom den privata litteraturen om EPO är det vanligt att studera styrelsen och hur den kan påverka entreprenöriella aktiviteter (Gabrielsson, 2003; Smith, 2007; Brunninge och Nordqvist, 2004; Brunninge, Nordqvist och Wiklund, 2007). Man har t ex studerat styrelsens sammansättning, egenskaper, omsättning och roll. Styrelseforskning inom offentligt entreprenörskap är dock inte lika vanligt förekommande. Det man har konstaterat är att styrelseposter innehas av politiker och att dessa kan variera i sitt engagemang, anledningar sägs vara att de inte alltid anses ha rätt kompetens för den styrelsepost de sitter på, eller att en kortsiktighet uppstår i och med att det är val vart fjärde år. 12

14 Den delegerade rätten till att kontrollera bolaget finns hos styrelsen, dvs. representanter valda av medborgarna. Den främsta uppgiften för bolagets styrelse är att utveckla och ange förutsättningarna för bolagets aktiviteter (Svenska Kommunförbundet, 2001) vilket finns angivit i bolagsordning och ägardirektiv. Ett ytterligare styrelseuppdrag är att se till att bolagets aktiviteter möter ägarnas förväntningar. Handlingsutrymme för både styrelse och företagsledare sägs vara större i bolaget än i förvaltningen, till stor del beroende på associationsformens regleringar. Bolagets styrelse kan inkludera både politiker och övriga ledamöter och Wetterberg (2000) menar att det är viktigt för kommunala bolag att ha en aktiv styrelse som granskar och sätter upp tydliga mål för sin verksamhet. Att man valt att organisera verksamheten i ett bolag torde innebära att man strävar efter en effektiv organisation som företrädesvis skall ägna sig åt någon form av kommunal utförarverksamhet (Svenska Kommunförbundet, 2001:26). Styrelsens främsta uppgift blir då att utveckla förutsättningarna för bolagets verksamhet och att politiska frågor hanteras i de kommunala organen avsedda för detta. På grund av stor politisk sammansättning menar Svenska Kommunförbundet i sin skrift att det finns en tendens i vissa kommunala bolag att styrelsesammanträden får utgöra en politisk arena (s. 26). Sammansättningen i förvaltningens styrelse utgörs oftast av politiker och fullmäktige utser ordförande och övriga ledamöter. En synpunkt som framförts med starkt politikerrepresentation är att ledamöterna inte är valda främst pga. av erfarenhet från branschen utan främst pga. av politiskt engagemang. Detta är inte enbart en svensk företeelse utan något som även uppmärksammats av bl a Devlin (2006:66) som menar att appointing people to governance roles who share the appointer s political philosophies is one sure method of ensuring that the government s policies will be implemented, even if they are detrimental, in a business sense, to the organisation concerned samt a noticed problem with this political representations is the greater the diversity, the better, regardless having business skills or not (Devlin, 2006:66). Det är fullmäktige som fastställer verksamhetens mål och det är styrelsen som ska se till att dessa mål uppfylls, vid större beslut är det dock fortfarande fullmäktige som är med och fattar beslut, därmed förvaltningens något mer begränsade handlingsutrymme. Man skulle således kunna förvänta sig att oavsett associationsform är en väl sammansatt styrelse med aktiva ledamöter viktigt för att på ett bra sätt styra och utveckla organisationen, detta då styrelsen har det delegerade ansvaret för verksamheten. Studier har bl a undersökt 13

15 ledamöters tid i styrelsen samt deras erfarenhet och även om den exakta tiden/erfarenheten är svår att uppskatta så menar man att en varierad sammansättning kan vara bra då detta gör att existerande kunskap stannar i organisationen samtidigt som man får in nya idéer då nya ledamöter tillträder då dessa antas vara mindre institutionaliserade. En konstant omsättning av ledamöter kan leda till viss kortsiktighet då det tar tid för nya ledamöter att lära känna organisationen och dess verksamhet Organisationen Strategi Strategi förekommer som en viktig del i organisationer då en förutsättning för en organisations framgång och förbättrat resultat har poängterats vara överensstämmelsen mellan entrepreneröriell aktivitet och strategi (Zahra, 1991). Speciellt tillväxtstrategier har funnits stimulerande för entreprenöriell aktivitet (ibid.). I en studie av en svensk kommun och styrning av dess bolag fann man att strategin var en viktig och stark styrmekanism för ägarna och att det var genom strategin man kontrollerade och styrde verksamheter i de olika bolagen (Collin och Tagesson, 2009). I förvaltningen är det fullmäktige som sätter de övergripande ramarna och de mål som förvaltningen ska uppfylla och förvaltningen i sin tur bestämmer mer exakt vad de ska göra för att uppnå målen. Bolaget styrs av bolagsordning och ägardirektiv vilka ska genomsyra strategiformuleringen. En modell av strategisk innehåll (hur organisationer egentligen beter sig och inte endast orealiserade strategier) för offentlig verksamhet som synes relativt tillämpad kallas strategy content och definieras av Andrews, Boyne och Walker (2006:52) what patterns of service provisions are selected and implemented. Den strategiska hållningen inkluderar långsiktiga hållningen med syfte att bibehålla eller förbättra prestationen. Baserad på Miles och Snows (1978) typologi innehåller den tre dimensioner (prospector, defenders och reactors) som sägs täcka organisationers svar på nya omständigheter. Prospector är ledande inom sitt område, pionjärer, och söker kontinuerligt man nya utmaningar. Inom den offentliga sektorn kännetecknas prospectors av att vara proaktiv, ta risker och att göra snabba omställningar till marknadens skiftande krav. Karaktäristiken på defenders är att de anammar de innovationer som tidigare företag har utvecklat och lanserat. Främst engagerar man sig i att utveckla och förbättra existerande produkter och tjänster. Reactorn sägs till viss del sakna en strategi och 14

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Dynamics Engagement_062513_wp _EMEA HUR ENGAGERADE ÄR DINA

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Vi gör bra saker, men man kan alltid göra bättre. Ta ett steg längre.

Vi gör bra saker, men man kan alltid göra bättre. Ta ett steg längre. Vi gör bra saker, men man kan alltid göra bättre. Ta ett steg längre. Skillnad mellan det kreativa och det entreprenöriella handlar om att göra något, göra nytta Lär dig att misslyckas så att du inte misslyckas

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

Kommunens möjlighet och skyldighet att styra sina bolag

Kommunens möjlighet och skyldighet att styra sina bolag 2015-09-03 15/107 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Kommunala bolagsstyrelser Lekmannarevisorer Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Kommunrevisionen

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Growth Consulting AB. En företagspresentation Growth Consulting AB

Growth Consulting AB. En företagspresentation Growth Consulting AB Growth Consulting AB En företagspresentation 2017-02-04 Growth Consulting AB Entreprenöriella affärskonsulter Vi hjälper våra kunder att etablera en KRAFTIG TILLVÄXT med långsiktig STABIL LÖNSAMHET. 2017-02-04

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Huvudsyftet att undersöka hur styrformer och ledarskap inverkar på de arbetsintegrerande sociala företagens utveckling

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 1 KOMMUNFÖRBUNDET Fastställd av styrelsen 2011-06-09 NORRBOTTEN PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 2 KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Varför en

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Bengt Kjell Styrelsens ordförande Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Bolagsstyrning Styrelsen ansvarar för: - bolagets organisation

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare Susann Johansson utbildare Vad händer? Seminarieserie för styrgrupp Överkalix Tre tillfällen, varje tillfälle kl 13

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna Boomerang 360 ID: 1972 Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

Riskkapital i välvärden ett forskningsperspektiv

Riskkapital i välvärden ett forskningsperspektiv Presentation, SNS 29 mars, 2012 Riskkapital i välvärden ett forskningsperspektiv Per Strömberg, SIFR, Stockholm School of Economics www.sifr.org Översikt Vad vet vi om riskkapitalfonders påverkan på företag?

Läs mer

Hur lyckas med förändring?

Hur lyckas med förändring? 1 Hur lyckas med förändring? Mattias Hermansson, förändringsledare 2 Agenda förändringsmättnad förändringsledning ledarskap och samarbete fokus 3 Vem är Mattias Hermansson? Förändringsledare Chef Föreläsare

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Från inspiration till framgång

Från inspiration till framgång Från inspiration till framgång En kulturresa Stockholm, Oktober, 2013 Äntligen måndag I Stockholm I Oktober 2013 1 Hilti & Hilti Svenska AB Moderbolag: Hilti AG, Liechtenstein familjeägt Fokus på bygg-

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB

Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB Styrdokument Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.20) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 142 Beslutshistorik 2 (7) Utfärdade och fastställda

Läs mer

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Lotta Åstrand Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 83 % 75 % 24 % Förväntar sig stora förändringar i framtiden Bedriver förändring informellt, ad hoc eller

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

2012-09-14. Dagens tema. Scenarier för morgondagens talanger

2012-09-14. Dagens tema. Scenarier för morgondagens talanger Dagens tema Scenarier för morgondagens talanger 2 1 En definition Individ som är bedöms ha förmåga, organisatoriskt engagemang och motivation att klättra och lyckas i mer seniora positioner i organisationen

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

Litteraturseminarium 1: Management control systems and strategy: a critical review

Litteraturseminarium 1: Management control systems and strategy: a critical review Litteraturseminarium 1: Management control systems and strategy: a critical review Artikeln som är skriven av Kim Langfield-Smith beskriver och kritiserar forskningen som behandlar relationen mellan styrningssystem

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Befattningsbeskrivning

Befattningsbeskrivning Befattningsbeskrivning Produktionschef Zetterbergs 2010-06-10 Befattningsbeskrivning Befattning: Placering: Tillträde: Produktionschef Östervåla Snarast Vill du vara med och påverka framtiden för ett anrikt,

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

Glöm inte: Kritik. Bidrag. Plans are nothing planning is everything (Eisenhower)

Glöm inte: Kritik. Bidrag. Plans are nothing planning is everything (Eisenhower) Corporate & Business strategy Kent Thorén INDEK - KTH de Wit & Meyer, Strategy, Process, Content, Context, THOMSON BUSINESS PRESS. Ett företag kan behöva flera typer av strategier Inledning Design - den

Läs mer

EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN

EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN By the use of true lean concepts all necessary attention to customer needs are secured. High quality implementations of incident, change and problem

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande, för vilket gäller sekretess enligt lag.

Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande, för vilket gäller sekretess enligt lag. Sida 1 av 5 Ägardirektiv För verksamheten i Invest in Landskrona AB nedan kallad bolaget, antaget av kommunfullmäktige i Landskrona stad 2014-03-31 50 fastställda av bolagsstämma den 2014-04-24. Bolaget

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Innovationslandskapet Åland

Innovationslandskapet Åland Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

nya värden för ditt företag

nya värden för ditt företag Mångfald kan skapa Andreas Carlgren, Integrationsverket nya värden för ditt företag Mångfald för utveckling och affärskraft Allt fler företag, offentliga förvaltningar och andra organisationer börjar

Läs mer

Ersättningspolicy. Folksam ömsesidig livförsäkring

Ersättningspolicy. Folksam ömsesidig livförsäkring Ersättningspolicy Folksam ömsesidig livförsäkring Bolag: Folksam ömsesidig livförsäkring Beslutad av: Styrelsen i Folksam ömsesidig livförsäkring Fastställd: 2014-05-21 Ersätter tidigare version fastställd

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Bengt Kjell Styrelsens ordförande Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Bolagsstyrning Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta

Läs mer

Sammanfattning. Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13

Sammanfattning. Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13 Sammanfattning Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13 Facilitatorguide - Cafémetoden Som café-chef är det ditt jobb att hjälpa deltagarna genom den inlärningsprocess som avgör vad den enskilda deltagaren

Läs mer

30 Personer Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles.

30 Personer Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. Decision Dynamics Karriärmodell CareerView Motivationsundersökning 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg

Läs mer

Ägardirektiv för Vetlanda Energi och Teknik AB

Ägardirektiv för Vetlanda Energi och Teknik AB 1 (5) Ägardirektiv för Vetlanda Energi och Teknik AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Vetlanda Energi och Teknik AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig:

Läs mer

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC.

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. INLEDNING: Motiv, Värderingar, Preferenser Inventoriet beskriver personers grundläggande värderingar, mål och

Läs mer

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015 Kodak Moments och Disruptiva Innovationer Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio CITE, 21 april 2015 Christian Sandström, PhD Disruptive Innovation. se BusinessWeek 2007: "Nokia's

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Ägardirektiv för Hällefors Bostads AB

Ägardirektiv för Hällefors Bostads AB Ägardirektiv för Hällefors Bostads AB 2(4) Ägardirektiv för verksamheten i Hällefors Bostads AB (nedan kallat bolaget) antagna av kommunfullmäktige i Hällefors kommun 2016-02-16 och fastställda av bolagsstämma

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Riktlinje för ersättning

Riktlinje för ersättning 1 Riktlinje för ersättning 1. Om dokumentet 1.1. Bakgrund och syfte Syftet med denna riktlinje är att för ska ange principer för hur ersättningar ska fastställas, hur riktlinjen ska tillämpas och följas

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

Seminarium nya revisionsberättelsen. 23 september 2016

Seminarium nya revisionsberättelsen. 23 september 2016 Seminarium nya revisionsberättelsen 23 september 2016 Disposition 1. Introduktion 2. Kort sammanfattning av de större förändringarna 3. Key Audit Matters / Särskilt betydelsefulla områden 4. Annan information

Läs mer