Den offentliga sektorns entreprenörskap hinder och möjligheter för entreprenörskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den offentliga sektorns entreprenörskap hinder och möjligheter för entreprenörskap"

Transkript

1 RAPPORT NR 195 Institutet för ekonomisk forskning Den offentliga sektorns entreprenörskap hinder och möjligheter för entreprenörskap En studie inom avfalls och återvinningssektorn Elin Smith Ett samarbetsprojekt mellan SVENSKT VATTEN UTVECKLING, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, AVFALL SVERIGE OCH INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET

2 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 2 2. LITTERATURGENOMGÅNG AV ENTREPRENÖRSKAPSOMRÅDET Offentligt entreprenörskap Modell av offentligt entreprenörskap Den externa miljön Det styrande organet Organisationen Anställda METOD OCH ANALYS Metod Analys Den externa miljön Det styrande organet Organisationen Anställda AVSLUTANDE DISKUSSION 29 REFERENSER 33 1

3 1. Bakgrund Begreppet entreprenör och entreprenörskap är idag ett vanligt förekommande begrepp och kan ses dagligen i diverse tidningar, bland annat kan man läsa rubriker såsom: S vill satsa på entreprenörer (DN, ) Resande Entreprenörer (Svenska Dagbladet, ) Ny sajt hjälper entreprenörer (DN ekonomi, ) Högre ersättningsnivåer för välbetalda företagare - Socialdemokraterna presenterar nya förslag för entreprenörskap och företagande: Den egna faktiska inkomsten ska ligga till grund för ersättning vid sjukdom och föräldraskap (DN, ) Entreprenörer tar strid i Kina (Dagens Industri, ) Som entreprenör kan man inte bara sitta på läktaren (Dagens Industri, ) Drömmen om entreprenören det hänger på drivkraften (Veckans Affärer, ) Kraft för förändring, kolumnen: Carl Schramm om entreprenörskapets betydelse för miljön (DN, ) Många har en egen uppfattning av vad man lägger i ordet entreprenörskap. Ofta förknippas det med viss grad av utveckling, man vill att något ska hända och det ska gärna innebära viss förändring och förnyelse. Gärna vill man också att denna förändring/förnyelse ska innebära en förbättring. Forskningen inom fältet tenderar att vara eniga om att det råder stor oenighet om vad man egentligen menar med entreprenörskap och vad som är entreprenöriellt och en liknelse av problematiken och mystiken i entreprenörskapsdefinition ges av Kilby (1971) och hans liknelse av entreprenörskap vid heffaklumpen som återfinns i Nalles Puhs historier, t ex beskriven som: a rather large and important animal. He has been hunted by many individuals using various trapping devices, but no one so far has succeeded in capturing him. All who claim to have caught sight of him report that he is enormous, but disagree on his particulars. (A.A. Milne Winnie the Poh) 2

4 En anledning till det stora fokus som entreprenörskapsområdet har fått idag är den länk man ser att det har till den generella samhällsutvecklingen. Fokus på entreprenörskap kan t ex. syfta till att underlätta starten av nya företag vilket i sin tur ger fler arbetstillfällen, vilket ger ökad sysselsättning för folket, och en ökad BNP. En fokusering på entreprenörskap inom företag kan stimulera den kontinuerliga förbättring vilket krävs för en bibehållen eller förstärkt konkurrenskraft, nationellt och/eller internationell. Under de senaste 10 åren har forskares intresse för offentligt entreprenörskap tilltagit och antalet publicerade artiklar har ökat. Främst baserar sig forskningen på entreprenörskapslitteratur applicerad och utvecklad inom den privata sektorn (t ex Sadler, 2000; Caruana, Ewing och Ramaseshan, 2002; Zampetakis och Moustakis, 2007) vilket man anser vara en god start men vidare utveckling behövs. Sadler (2000:28) menar t ex what literature exists is based largely on abstract thoughts, is piecemeal, sporadic and uses examples of allegedly entrepreneurial public sector behaviour without any development or synthesis of disciplinary research paradigms. Det är vidare viktigt att ta hänsyn till att det är just offentliga organisationer man behandlar och inte ta den privata litteraturen för given (Zampetakis och Moustakis, 2007). Morris och Jones (1999) menar också att man bör tillåta olika delar inom den offentliga sektor vara entreprenöriell i olika grad. Denna rapport fokuserar på offentligt entreprenörskap och syftar till att se vilka faktorer som kan ses som stimulerande och/eller dämpande för offentligt entreprenörskap. Tillägg till tidigare forskning är att det även görs en uppdelning på associationsform, dvs. sätt att organisera/strukturera sin verksamhet, och hänsyn tas till två associationsformer: den kommunala förvaltningen och det kommunala bolaget, härefter bolaget och förvaltningen. Dessa två associationsformer har i grunden vissa skillnader, t ex regelverk, ägandeformer, kultur, etc., vilket gör att inverkan på entreprenörskap kan förväntas att skilja sig åt. Syftet med studien är således att undersöka vilka faktorer som påverkar offentligt entreprenörskap inom två kommunala associationsformer, en förvaltning och ett bolag. Rapporten har följande struktur: Kap 2 presenterar en teoretisk genomgång av området innehållande en kort introduktion till entreprenörskapsfältet, därefter följer en presentation av entreprenörskap på organisationsnivå, och därefter presenteras en mer fokusering på entreprenörskap inom 3

5 den offentliga sektorn. Teorin avslutas med en summerande modell om vad som kan tänkas påverka offentligt entreprenörskap. Kap 3 presenterar analysen där empiri från två fallstudier utvärderas. Kap 4 presenterar slutligen en avslutande diskussion om de funna resultaten och dess implikationer. 4

6 2. Litteraturgenomgång av entreprenörskapsområdet Entreprenörskap har i stor utsträckning varit relaterat till den enskilde individen som kallats entreprenör och som haft speciella karaktäristika, grundat ett företag, eller kommit på en innovativ lösning i ett redan existerande företag. Med tiden har entreprenörskap på organisationsnivå erkänts som ett eget område inom entreprenörskapsfältet där organisationen i sig innehar den entreprenöriella orienteringen/förmågan och det är även organisationen (firm) som är i fokus (Pinchot, 1985; Covin och Slevin, 1991; Miller, 1983; Zahra, 1991, 1993). Firm-level entrepreneurship översätts här som entreprenörskap på organisationsnivå och förkortas fortsättningsvis med EPO. En granskning av Zahra, Jennings och Kuratko (1999) visar ökningen av forskningen inom området EPO. Deras genomgång visar att under 70-talet publicerades 3 artiklar inom detta område, under 80-talet 10 artiklar, och under 90-talet 32 artiklar. En anledning till det ökande intresset är att antalet journaler och konferenser inom entreprenörskapsområdet ökat. En annan anledning är att man gärna förknippar entreprenörskap med positivt utfall, något många företag är intresserade av, vilket lett till ett ökat intresse för EPO även från företagens sida. Exempel på positiva utfall är att man; på ett nytt sätt kan kombinera sina resurser (Stopford och Badenfuller, 1994); förbättrar vinstmöjligheten (Covin och Slevin, 1991); ökar tillväxten (Zahra, 1991; Drucker, 1985); underlättar för att utveckla nya inriktningar (Peterson och Berger, 1972); främjar produkt- och processinnovationer (Burgelman, 1983); ökar värdet för aktieägare samt ökar möjligheten att vara konkurrenskraftig (Zahra, 1996). Entreprenörskap innehåller skilda begrepp och definitioner och svårigheten att enas om ett begrepp gäller även EPO. Begrepp som kan inkluderas i EPO är Entrepreneurial Posture (Covin och Slevin, 1991), Innovative Strategy Making (Miller och Friesen, 1983), Corporate Entrepreneurship (Guth och Ginsberg, 1990; Zahra, 1991; 1993; 1996; Stopford och Baden- Fuller, 1994; Stevenson och Jarillo, 1990), Intrapreneurship (Antoncic och Hisrich, 2003), Entrepreneurial Orientation (Lumpkin och Dess, 1996; Knight, 1987). Olika begrepp har även inkluderat olika definitioner av EPO, t ex product innovation, risk-taking, proactiveness (Miller, 1983); risk-taking behaviour, aggressiveness, product innovation (Covin och Slevin, 1991; Gabrielsson, 2003); innovation, risk taking, seizing opportunities (Zahra, 1991); autonomy, innovativeness, risk-taking, proactiveness, competitive aggressiveness (Lumpkin 5

7 och Dess, 1996). Nedan redogörs något utförligare för tre olika studier och dessa författares begrepp och definitioner vilka haft inflytande på området och använts av andra forskare. En ofta citerad studie gällande karaktäristika för EPO och som bidragit till studier inom EPO (Zahra, Jennings och Kuratko, 1999) är Millers studie från 1983 i vilken ett entreprenöriellt företag beskrivs som one that engages in product-market innovation, undertakes somewhat risky ventures, and is the first to come up with proactive innovations, beating competitors to the punch (Miller, 1983:771). Dess motsats, dvs. en icke-entreprenöriell organisation är one that innovates very little, is highly risk averse, and imitates the moves of competitors instead of leading the way (Miller, 1983:771). Dessa karaktäristika används sedan av Covin och Slevin (1989) i en studie som undersöker entreprenöriell strategisk hållning och dess relation till prestation beroende på om företag befinner sig i en fientlig eller gynnsam miljö. En entreprenöriell strategisk hållning innebär här frequent and extensive technological and product innovation, and aggressive competitive orientation, and a strong risk-taking propensity by top-management (Covin och Slevin, 1989:79). Covin och Slevin utvecklar senare en begreppsmässig modell av entreprenörskap som företagsbeteende (Covin och Slevin, 1991:10) med tre påverkande variabler (externa, strategiska och interna). Man har också inkluderat prestation som en faktor som påverkar/påverkas av entreprenöriell hållning. Entreprenöriell hållning innefattar innovativeness, risk taking och proactiveness i sin kärna. Dessa tre dimensioner har därefter använts i många studier som undersöker EPO (t. ex. Zahra, Jennings och Kuratko, 1999). En annan begreppsmässig modell av EPO presenteras i Guth och Ginsbergs (1990:7) granskning av området. Författarnas diskussion om EPO inkluderar (1) the birth of new business within existing organizations, i.e. internal innovation or venturing and (2) the transformation of organizations through renewal of the key ideas on which they are built, i.e. strategic renewal (Guth och Ginsberg, 1990:5). Det tidigare går i linje med Millers (1983) resonemang medan det senare strategic renewal var ett nytt begrepp som hänförs till skapandet av ny rikedom/tillgång via nya kombinationer av resurser. Författarna utgår ifrån strategic management och presenterar en modell där man koppla fyra olika faktorer av strategic managment till EPO (dvs. miljö, strategisk ledarskap, organisering, prestation). En liknande ansats är sedan använd av Zahra (1996) som poängterar de olika former av nyheter som EPO innefattar, t ex beträffande ny organisationen eller nya produkter. Detta används 6

8 även av Dess, Ireland, Zahra, Floyd, Janney och Lane (2003) och i Zahra, Neubaum och Huse (2000) där innovationer är huvuddimensionen av EPO. Innovationer är emellertid inte det enda som har uppmärksammats i studier om EPO. Stevenson och Jarillo (1990) fokuserar istället på opportunity (tillfällen/möjligheter) vilket definieras som future situation which is deemed desirable and feasible (Stevenson och Jarillo (1990:23). De menar att poängen med entreprenörskap är en villighet att söka möjligheter oavsett de resurser man har att tillgå. Enligt författarna är den entreprenöriella processen att upptäcka tillfällen/möjligheter, att vilja fullfölja dessa, att ha tilltro och möjlighet att lyckas med processen. Fokus är därmed snarare på tillfällen/möjligheter än på innovation och proactiveness, något som även starkt poängterats av Shane och Venkataraman (2000). Studier om EPO har således blivit mer vanligt förekommande och man inkluderar en mängd olika faktorer för att förklara vad som t ex kan stimulera EPO. 2.1 Offentligt entreprenörskap Relativt nyligen har man börjat intressera sig för entreprenörskap även inom den offentliga sektorn. En del inom den offentliga entreprenörskapsforskningen diskuterar svårigheten med att offentliga organisationer ska ha en entreprenöriell ansats pga. att de har ett annat syfte och verksamhet än vad som är passande och vanligt för entreprenörskapsområdet. Bellone och Goerl (1992) menar att det finns en konflikt mellan entreprenörskap och byråkrati, men att detta kan överkommas med hjälp av civic-regarding entreprenerurship (s. 132). Detta innebär att medborgarna bör ges ett större inflytande och möjlighet att påverka utformandet och leveransen av servicen eller produkten, man önskar således ett större och aktivare deltagande från medborgarnas sida. Vidare menar man att endast genom att testa den entreprenöriella idén hos medborgarna kan man försäkra sig om att den blir accepterad och på så sätt vara del av demokratiska principer. Bl a skriver de båda författarna: better citizen participation, along with new sources of public revenue and better public policies and services, are high standards for public administrator to try to reach (Bellone och Goerl, 1992:133). Deras artikel har dock kritiserats av Terry (1993) som menar att the concept of entrepreneur is misplaced when it comes to public administration (s. 393). Argument för detta påstående är bl a. att starka offentliga entreprenörer inte främjar demokratin och bör därför inte uppmuntras. Offentliga entreprenörer anses även vilja förändra kultur och 7

9 traditioner, vilket man istället bör bevara. Författaren menar också att stora förändringar (som kan ses som del av entreprenörskap) kan verka desorganiserande och bör istället ersättas med försök att försvara den existerande organisationen. Således har ett antal problem identifierats för en entreprenöriell ansats till den offentliga sektorn och hinder som kan uppträda summeras i tabell 1. Tabell 1. Den offentliga sektorns egenskaper och anledningar till svårigheten att applicera entreprenörskap Specifika drag för offentliga organisationer: Varför offentligt entreprenörskap inte skulle kunna appliceras/vara svårare att applicera Morris och Jones, 1999 Man har inte vinstmotiv utan drivs istället av politiska och samhälleliga syften Får bidrag/skattemedel istället för direkt betalning från nöjd kund Beslut sker i konsensus och granskas offentligt Byråkratin tjänar till att skydda status quo, främst från godtyckligt beteende från politiska ledare Syfte och struktur med offentliga organisationer initieras från högre poster (genom lagar, statliga föreskrifter etc.) dessa ska i sin tur uppfyllas av cheferna på ett effektivt och bra sätt Är mindre utsatta för konkurrens och dess incitament till kostnadsminskning och effektivt utnyttjande av resurser. Kan även ha svårt att identifiera kunden då denna kan vara mycket heterogen Bellone och Goerl, 1992 Demokratiska organisationer kräver: demokratisk pålitlighet (accountability) medborgardeltagande demokratisk öppenhet demokratisk stewardship beteende (ej kontroll) vilket bl a leder till ett annat sätt att utvärdera och mäta måluppfyllelsen, vilken i sin tur kan innebära svårigheter att mäta vad det entreprenöriella egentligen resulterat i. Man ska inte riskera skattebetalarnas pengar i osäkra och riskfyllda satsningar. Skulle kunna innebära att försiktig förändring är troligare än bold innovation (sid. 7) Entreprenörskap fokuserar på att inte ha status quo Entreprenörskap önskar en möjlighet att utveckla strategier och förändra. Cheferna är ofta begränsade genom regleringar i hur resurser får utnyttjas, vilket starkt minskar möjligheten för entreprenörskap Vilket skulle kunna minska engagemanget för entreprenöriellt beteende Vilket står i kontrast till entreprenörskapets: autonomi personlig entreprenöriell vision förtegenhet risktagande Terry, 1993 Demokratiska organisationer Hood, 1991 Etiska värderingar av ärlighet och rättvisa, och en organisatorisk kärna kännetecknad som robust kan ersättas, eller bli mindre värda pga; Gawthrop, 1999 Rättvisa och välvilja kan komma att hotas av Vigoda-Gadot, Shoham, Schwabsky och Ruvio, 2005 Offentliga sektorns karaktäristika av byråkrati (ofta förknippat med hierarki, specialisering, opersonlig) Entreprenörskap innefattar radikala förändring, upphöjer entreprenöriella personer, och hotar traditioner, vilket ej är del i en demokratiska syn Entreprenörskapets fokus på skapa ekonomi vinst och att ta risker konkurrens, effektivitet, performance management Entreprenörskapets karaktäristika av innovationer (ofta förknippat med flexibilitet, kreativitet, risk tagande) Författare tenderar dock att överlag vara snarare positivt än negativt inställda till offentligt entreprenörskap och genom att känna till sektorns speciella egenskaper skulle man mycket väl kunna anamma en entreprenöriell ansats. Vigoda-Gadot, Shoham, Schwabsky och Ruvio 8

10 (2005) hävdar att endast genom att agera innovativt kan offentliga organisationer fortsätta växa och utvecklas. Att detta sedan tar sig andra former och stimuleras på annat sätt än inom den privata sektorn förefaller naturligt. Även Zampetakis och Moustakis (2007:414) menar att entrepreneurship holds the potential to flourish in social, non-profit and public sector organizations. Olika definitioner förekommer av offentligt entreprenörskap och nedan följer några exempel: Public sector entrepreneurship is the process of creating value for citizens by bringing together unique combinations of public and/or private resources to exploit social opportunities (Morris och Jones, 1999; 4-5). An active approach to administrative responsibility that includes generating new sources of revenue, providing enhanced services, and helping to facilitate increased citizen education and involvement (Bellone och Goerl, 1992). A continuous attempt to apply resources in new ways so as to heighten the efficiency and effectiveness of public institutions (Osborne och Gaebler, 1992). The purposeful and organized search for innovative changes in public sector organizations and operations (Linden, 1990). Entrepreneurship occurs in the public sector where there is an uncertain environment, a devolution of power, and at the same time re-allocation of resource ownership, to unit management level. It is driven by those individuals, particularly susceptible to the manipulation of their stakeholders and with a desire for a high level of social selfsatisfaction, who have the ability to spot market opportunities and who are able through follower manipulation to act on them. (Boyett, 1997:90) Corporate Entrepreneurship correlates with internal organizational procedures, which aim to promote innovation. The aim of CE is to capture both the development and implementation of new ideas into the organization. (Zampetakis och Moustakis, 2007) Summerat tenderar viktiga delar inom offentligt entreprenörskap vara utnyttjandet av resurser, en öppenhet för förändring, samt förmågan att agera på de möjligheter som ges. Detta ska göras med en strävan av att skapa värde och engagemang hos medborgarna. Liknande studier om privat entreprenörskap tenderar offentligt entreprenörskap att använda sig av risk, innovation och proactiveness, t ex. Caruana, Ewing och Ramaseshan (2005). Risk har inte beskrivits så utförligt tidigare men torde vara relevant även för denna sektor. Risktagande kan innebära genomförandet av aktiviteter som har en uträknad möjlighet att resultera i förlust 9

11 eller misslyckande. Offentliga organisationer kan inte gå i konkurs, men misslyckanden kan resultera i uteblivandet av leverans av en specifik service eller budgetnerdragningar. (Morris och Jones, 1999) Caruana, Ewing och Ramaseshan (2005:45) definierar offentligt risktagande som concerns the degree to which managers are willing to make resource commitment to capture opportunities that have a reasonable chance of costly failure. Sadler (2000) har kommit fram till att offentliga organisationer tenderar vara mindre riskbenägna än privata. En viss grad av entreprenöriell aktivitet skulle således kunna antas förekomma i offentliga organisationer och det är då intressant att se vad som kan tänkas ha en stimulerande, men även en dämpande inverkan på offentlig entreprenörkskap (OE). 2.2 Modell av offentligt entreprenörskap Med grund i litteratur som främst är utvecklad för och testad på den privata sektorn hittar man modeller som avser förklara inverkansfaktorer på organisationers entreprenörskap (Covin och Slevin, 1991; Guth och Ginsberg, 1990). Till detta kan man addera specifika aspekter som är mer relevanta vid diskussion om offentligt entreprenörskap. Betydelsefulla faktorer för offentligt entreprenörskap, indelade i 4 kategorier, visas summerat i figur 1 nedan. Tanken är att denna figur ska fånga faktorer som både kan verka stimulerande, men även dämpande, på offentligt entreprenörskap. Efter figuren ges en kortare presentation för respektive faktor och dess möjliga inverkan på OE. Figur 1. Inverkansfaktorer på offentligt entreprenörskap 10

12 2.3.1 Den externa miljön Något som ofta sägs ha en positiv inverkan på entreprenörskap är en konkurrensutsatt miljö där det finns t ex stort krav på tekniska utvecklingar och där utvecklingen går snabbt. Dimensioner som identifierats som utmaningar i miljön och som påverkar organisationer är dynamisk kraft, fientlighet och frikostighet. Dynamisk kraft har likställts med osäkerhet och innefattar osäkerhet beträffande grad av förändring och innovation i en industri, men även osäkerhet och svårigheten att förutspå agerande och preferenser från kunder och konkurrenter (Burns och Stalker, 1961). Dynamism har hävdats vara av liten betydelse för offentliga organisationer då dessa befinner sig på en marknad som man med stor sannolikhet kan förutspå (Caruana, Ewing och Ramaseshan, 2005) och därmed har liten osäkerhet. Samma författare finner samband mellan högre grad av dynamism och högre grad av OE. Hushållens preferenser för avfallshantering varierar dock inte mycket vilket gör att man kan anta att graden av dynamisk kraft är relativt låg. Ett hot mot organisationerna är emellertid uppkomsten av privata företag som konkurrerar med offentliga organisationer på samma tjänster, vilket indikerar att de kommunala organisationerna måste ha nöjda kunder och att det kan finnas oförutsägbarhet på markanden. Detta skulle gälla både bolaget och förvaltningen. En annan aspekt är den snabba utveckling som finns inom miljösektorn och vilken ställer krav på sektorns organisationer, dock är detta något som finna oavsett associationsform. Ytterligare en aspekt berör kunderna. De hushållsnära tjänsterna är något som kommunen måste tillhandahålla medan industriavfall förekommer på den fria marknaden. Detta kan utnyttjas både av bolag och av förvaltning. Den dynamiska kraften borde således inte skilja sig åt beroende på associationsformerna. Fientlighet representerar grad av hot mot företaget beroende på hur mångfacetterad och hur intensiv konkurrens är beträffande t ex pris, produkt, tekniska förändringar, regleringar, arbetskraft, samt den grad av svängningar som förekommer på marknaden beträffande i företagets primära aktiviteter. (Miller och Friesen, 1978) Gut och Ginsberg (1991) menar att all fientlighet på marknaden stimulerar OE. Sadler (2000) poängterar att konkurrens, eller tanken om att konkurrens finns, stimulerar OE. Associationsformerna har samma marknadsvillkor. Knutsson, Mattisson, Ramberg, och Tagesson (2008) menar även att offentliga organisationer verkar i konkurrensutsatta miljöer genom att de konkurrerar om de 11

13 ringa resurser som fördelas inom t ex respektive kommun. Fientlighet kan således förekomma både för förvaltning och för bolag. Frikostighet defineras som the profitability or growth rates of the industry in which a firm competes (Lumpkin och Dess, 1996:158) och poängterar att det är den specifika industrin i vilken företag befinner sig som är avgörande för dess resultat. En industri kan vara mer sannolik att ge vinst än en annan. (Lumpkin och Dess, 1996). Om man strävar efter gott resultat är det således av vikt att känna till eventuella förändringar inom industrin och att man agerar på nya möjligheter, vilket indikerar en positiv länk mellan frikostighet och OE. Industrin i denna rapport hålls konstant, dvs. avfalls- och återvinningssektorn. Den starka miljömässiga kännedom som finns i dagens samhälle, driven både från staten och politiker, såväl som från den enskilde individen, torde ge en ökad strävan efter att utveckla industrin och då en ökad grad av frikostighet. Man skulle kunna argumentera att möjligheten att agera inom en växande industri existerar oavsett associationsform. Dock tenderar bolag att efterlikna privata bolag, de verkar t ex under samma lagar, vilket ger en kultur av vinstorientering. Det skulle innebära att bolag i större utsträckning agerar på den frikostighet som finns i industrin, vilket stimulerar OE. Man skulle således kunna förvänta sig att dynamisk kraft, fientlighet och frikostighet är viktiga faktorer i påverkan på OE där fientlighet och dynamisk kraft förekommer i båda associationsformerna medan frikostighet är mera stimulerande för bolaget Det styrande organet Inom den privata litteraturen om EPO är det vanligt att studera styrelsen och hur den kan påverka entreprenöriella aktiviteter (Gabrielsson, 2003; Smith, 2007; Brunninge och Nordqvist, 2004; Brunninge, Nordqvist och Wiklund, 2007). Man har t ex studerat styrelsens sammansättning, egenskaper, omsättning och roll. Styrelseforskning inom offentligt entreprenörskap är dock inte lika vanligt förekommande. Det man har konstaterat är att styrelseposter innehas av politiker och att dessa kan variera i sitt engagemang, anledningar sägs vara att de inte alltid anses ha rätt kompetens för den styrelsepost de sitter på, eller att en kortsiktighet uppstår i och med att det är val vart fjärde år. 12

14 Den delegerade rätten till att kontrollera bolaget finns hos styrelsen, dvs. representanter valda av medborgarna. Den främsta uppgiften för bolagets styrelse är att utveckla och ange förutsättningarna för bolagets aktiviteter (Svenska Kommunförbundet, 2001) vilket finns angivit i bolagsordning och ägardirektiv. Ett ytterligare styrelseuppdrag är att se till att bolagets aktiviteter möter ägarnas förväntningar. Handlingsutrymme för både styrelse och företagsledare sägs vara större i bolaget än i förvaltningen, till stor del beroende på associationsformens regleringar. Bolagets styrelse kan inkludera både politiker och övriga ledamöter och Wetterberg (2000) menar att det är viktigt för kommunala bolag att ha en aktiv styrelse som granskar och sätter upp tydliga mål för sin verksamhet. Att man valt att organisera verksamheten i ett bolag torde innebära att man strävar efter en effektiv organisation som företrädesvis skall ägna sig åt någon form av kommunal utförarverksamhet (Svenska Kommunförbundet, 2001:26). Styrelsens främsta uppgift blir då att utveckla förutsättningarna för bolagets verksamhet och att politiska frågor hanteras i de kommunala organen avsedda för detta. På grund av stor politisk sammansättning menar Svenska Kommunförbundet i sin skrift att det finns en tendens i vissa kommunala bolag att styrelsesammanträden får utgöra en politisk arena (s. 26). Sammansättningen i förvaltningens styrelse utgörs oftast av politiker och fullmäktige utser ordförande och övriga ledamöter. En synpunkt som framförts med starkt politikerrepresentation är att ledamöterna inte är valda främst pga. av erfarenhet från branschen utan främst pga. av politiskt engagemang. Detta är inte enbart en svensk företeelse utan något som även uppmärksammats av bl a Devlin (2006:66) som menar att appointing people to governance roles who share the appointer s political philosophies is one sure method of ensuring that the government s policies will be implemented, even if they are detrimental, in a business sense, to the organisation concerned samt a noticed problem with this political representations is the greater the diversity, the better, regardless having business skills or not (Devlin, 2006:66). Det är fullmäktige som fastställer verksamhetens mål och det är styrelsen som ska se till att dessa mål uppfylls, vid större beslut är det dock fortfarande fullmäktige som är med och fattar beslut, därmed förvaltningens något mer begränsade handlingsutrymme. Man skulle således kunna förvänta sig att oavsett associationsform är en väl sammansatt styrelse med aktiva ledamöter viktigt för att på ett bra sätt styra och utveckla organisationen, detta då styrelsen har det delegerade ansvaret för verksamheten. Studier har bl a undersökt 13

15 ledamöters tid i styrelsen samt deras erfarenhet och även om den exakta tiden/erfarenheten är svår att uppskatta så menar man att en varierad sammansättning kan vara bra då detta gör att existerande kunskap stannar i organisationen samtidigt som man får in nya idéer då nya ledamöter tillträder då dessa antas vara mindre institutionaliserade. En konstant omsättning av ledamöter kan leda till viss kortsiktighet då det tar tid för nya ledamöter att lära känna organisationen och dess verksamhet Organisationen Strategi Strategi förekommer som en viktig del i organisationer då en förutsättning för en organisations framgång och förbättrat resultat har poängterats vara överensstämmelsen mellan entrepreneröriell aktivitet och strategi (Zahra, 1991). Speciellt tillväxtstrategier har funnits stimulerande för entreprenöriell aktivitet (ibid.). I en studie av en svensk kommun och styrning av dess bolag fann man att strategin var en viktig och stark styrmekanism för ägarna och att det var genom strategin man kontrollerade och styrde verksamheter i de olika bolagen (Collin och Tagesson, 2009). I förvaltningen är det fullmäktige som sätter de övergripande ramarna och de mål som förvaltningen ska uppfylla och förvaltningen i sin tur bestämmer mer exakt vad de ska göra för att uppnå målen. Bolaget styrs av bolagsordning och ägardirektiv vilka ska genomsyra strategiformuleringen. En modell av strategisk innehåll (hur organisationer egentligen beter sig och inte endast orealiserade strategier) för offentlig verksamhet som synes relativt tillämpad kallas strategy content och definieras av Andrews, Boyne och Walker (2006:52) what patterns of service provisions are selected and implemented. Den strategiska hållningen inkluderar långsiktiga hållningen med syfte att bibehålla eller förbättra prestationen. Baserad på Miles och Snows (1978) typologi innehåller den tre dimensioner (prospector, defenders och reactors) som sägs täcka organisationers svar på nya omständigheter. Prospector är ledande inom sitt område, pionjärer, och söker kontinuerligt man nya utmaningar. Inom den offentliga sektorn kännetecknas prospectors av att vara proaktiv, ta risker och att göra snabba omställningar till marknadens skiftande krav. Karaktäristiken på defenders är att de anammar de innovationer som tidigare företag har utvecklat och lanserat. Främst engagerar man sig i att utveckla och förbättra existerande produkter och tjänster. Reactorn sägs till viss del sakna en strategi och 14

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Lotta Åstrand Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 83 % 75 % 24 % Förväntar sig stora förändringar i framtiden Bedriver förändring informellt, ad hoc eller

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015 Kodak Moments och Disruptiva Innovationer Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio CITE, 21 april 2015 Christian Sandström, PhD Disruptive Innovation. se BusinessWeek 2007: "Nokia's

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Från inspiration till framgång

Från inspiration till framgång Från inspiration till framgång En kulturresa Stockholm, Oktober, 2013 Äntligen måndag I Stockholm I Oktober 2013 1 Hilti & Hilti Svenska AB Moderbolag: Hilti AG, Liechtenstein familjeägt Fokus på bygg-

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

2012-09-14. Dagens tema. Scenarier för morgondagens talanger

2012-09-14. Dagens tema. Scenarier för morgondagens talanger Dagens tema Scenarier för morgondagens talanger 2 1 En definition Individ som är bedöms ha förmåga, organisatoriskt engagemang och motivation att klättra och lyckas i mer seniora positioner i organisationen

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Vinnande Ledarskap. @segermattias

Vinnande Ledarskap. @segermattias Vinnande Ledarskap @segermattias Vad är att vinna? Vad är att vara en vinnare? Vad är att vara vinnande? Vad ser du i bilden? Hur stor del av världens arbetskraft är engagerade i sitt arbete? 13 % Hur

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik Create yourself a world diversity full of innovation creativity fantastic possibilities social technology mobility Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik 1 Employer

Läs mer

Befattningsbeskrivning

Befattningsbeskrivning Befattningsbeskrivning Produktionschef Zetterbergs 2010-06-10 Befattningsbeskrivning Befattning: Placering: Tillträde: Produktionschef Östervåla Snarast Vill du vara med och påverka framtiden för ett anrikt,

Läs mer

Hur lyckas med förändring?

Hur lyckas med förändring? 1 Hur lyckas med förändring? Mattias Hermansson, förändringsledare 2 Agenda förändringsmättnad förändringsledning ledarskap och samarbete fokus 3 Vem är Mattias Hermansson? Förändringsledare Chef Föreläsare

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013. Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet

Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013. Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013 Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet Juni 2013 Horton International Sweden AB 2013 Executive

Läs mer

ATT BYGGA STARKA IDEELLA STYRELSER. Perspektiv från amerikansk Nonprofit Governance -forskning

ATT BYGGA STARKA IDEELLA STYRELSER. Perspektiv från amerikansk Nonprofit Governance -forskning ATT BYGGA STARKA IDEELLA STYRELSER Perspektiv från amerikansk Nonprofit Governance -forskning Agenda Bakgrund Vad är stryelsens (och de förtroendevaldas) uppgift? Lite styrelsedata (storlek, sammansätting

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Lean på svenska ska det vara nödvändigt?

Lean på svenska ska det vara nödvändigt? Lean på svenska ska det vara nödvändigt? Presentation av Per Gullander, Swerea IVF Monteringsforums konferens 2009-03-11. Delresultat från MERA-projektet SwePS Swedish Production System. För mer information

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB

Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (THAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Hamnar AB. 2 Styrelsens

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobil livsstil CIO Business Value Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobilitet & vardagslivet 2011 82% förväntar sig att kunna göra ärenden/komma åt den information de behöver via internet.

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Ägardirektiv för Vetlanda Energi och Teknik AB

Ägardirektiv för Vetlanda Energi och Teknik AB 1 (5) Ägardirektiv för Vetlanda Energi och Teknik AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Vetlanda Energi och Teknik AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig:

Läs mer

Hitta dina okända drivkrafter för att nå bättre resultat! Jonas Rickle, Positively Group!

Hitta dina okända drivkrafter för att nå bättre resultat! Jonas Rickle, Positively Group! Hitta dina okända drivkrafter för att nå bättre resultat! Jonas Rickle, Positively Group! Vad vill du jobba med?! VD för ett storbolag! Elitsoldat! Senator! Rektor för universitet! Assistent till en berömd

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Packbridge Frukostmöte om Open Innovation. Susanna Bill, Sustenance AB

Packbridge Frukostmöte om Open Innovation. Susanna Bill, Sustenance AB Packbridge Frukostmöte om Susanna Bill, AB Innovation Incremental Innovation Process Innovation Innovation Incremental Innovation Process Innovation Innovation Systemn Customer driven Innovation External

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1 1(5) Gäller från Diarienummer 2015-2014/1358 003 Godkänd: kommunfullmäktige 2008-10-27 139 och ändrad senast 2014-12-15 144 Antagen: bolagsstämman 2015- Bolagsordning för

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (TFAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Kommunala

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB 1 (5) Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Vetlanda Industrilokaler AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig:

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Halmstad IT-nät AB skall enligt bolagsordningen Bolaget har till föremål för sin verksamhet att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN

EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN By the use of true lean concepts all necessary attention to customer needs are secured. High quality implementations of incident, change and problem

Läs mer

Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015

Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015 Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015 SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling Drakegatan 6, 412 50 Göteborg Kungsgatan 26, 111 35 Stockholm Telefon 031-723 17 00 Fax 031-723 17 99 siq@siq.se

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Sveriges Advokatsamfund

Sveriges Advokatsamfund Sveriges Advokatsamfund 1 Styrelsen har ordet Nytt från senaste styrelsemötet Vid styrelsens senaste möte som hölls i Bryssel den 5 februari behandlades bl a följande. Utlandsavdelningen har fått bidrag

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Halmstads Fastighet AB (härefter benämnt bolaget) skall enligt bolagsordningen i allmännyttigt syfte äga och förvalta

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALLANDS HAMNAR HALMSTAD AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALLANDS HAMNAR HALMSTAD AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALLANDS HAMNAR HALMSTAD AB Org nr 556008-5374 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Hallands Hamnar Halmstad AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen, att tillhandahålla hamnanläggningar

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Allmänt. 1. ledamöterna av den verkställande ledningen 2. risktagare, 3. medarbetare med ansvar för kontrollfunktioner, och

Allmänt. 1. ledamöterna av den verkställande ledningen 2. risktagare, 3. medarbetare med ansvar för kontrollfunktioner, och Uppföljning och utvärdering av program för aktiebaserad ersättning, tillämpningen av riktlinjer för ersättning samt gällande ersättningsstruktur och ersättningsnivåer i banken. Allmänt Styrelsen i SEB

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Program den 4 september 09.30 Välkommen, kort presentationsrunda 09.45 Norra länken, presentation av projektet, Jan Nilsen 10.50 Bensträckare 11.00 Chefsförsörjning

Läs mer

Entreprenöriellt beslutsfattande:

Entreprenöriellt beslutsfattande: Entreprenöriellt beslutsfattande: Individer, uppgifter och tankesätt Vad studien handlar om De enskilda entreprenörernas beslutsfattande, beroende på deras expertisnivå och uppgiftens kognitiva karaktär.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

MEDBORGARDIALOG EN FRÅGA OM FÖRTROENDE & MEDSKAPANDE

MEDBORGARDIALOG EN FRÅGA OM FÖRTROENDE & MEDSKAPANDE MEDBORGARDIALOG EN FRÅGA OM FÖRTROENDE & MEDSKAPANDE Förebygg.nu November 2013 Martin Sande, Kreativ ledare på Preera, twitter.com/martinsande 1 2013-11-20 Martin Sande, martin.sande@preera.se, www.twitter.com/martinsande

Läs mer