Nulägesbeskrivning. Processen och det miljöarbete som har genomförts under

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nulägesbeskrivning. Processen och det miljöarbete som har genomförts under 2005-2007"

Transkript

1 1(22) Nulägesbeskrivning Datum: Församling: Värnamo Kyrkliga Samfällighet Processen och det miljöarbete som har genomförts under Miljögruppens arbete Inom samfälligheten har sedan 1994 funnits ett miljöråd. Detta miljöråd har bland annat utarbetat ett miljöprogram som tidigare legat till grund för samfällighetens miljöarbete. Måldokument för miljödiplomering med handlingsprogram (åtgärder och aktiviteter) har sammanställts i separat dokument; Dokumentation av arbetet för hållbar utveckling, fas 1 miljöarbetet i Värnamo kyrkliga samfällighet, diplomeringsdatum Frågor om arbetsmiljön hanteras av kyrkonämndens personalutskott. Miljöutbildningar för anställda och förtroendevalda Anställda och förtroendevalda har vid tre tillfällen tagit del i utbildning inom ramen för Ljussteget (år ). Vid gemensamma personalsamlingar har ett antal miljöfrågor lyfts fram. Kompletterande miljökurser har genomförts med miljösamordnare Mats Hellman samt kyrkokamrer Ingemar Petersson, till exempel utbildning av Kyrkonämndens medlemmar under hösten Under de tre senaste åren (fas1-processen) kan noteras sammanlagt sju miljökurser, förutom många genomgångar i miljörådet. Se sammanställning under rubriken utbildning i Diplomeringsdokumentet sidan 3. När det gäller ekonomi har beslutats att i olika sammanhang det mest miljövänliga alternativet ska väljas utan sidoblickande på ekonomiska realiteter. Vid ett antal tillfällen har vardagliga rutiner lyfts fram för samtliga anställda, såsom till exempel kravet på källsortering, resealternativ och så vidare. Ny resepolicy för ersättning till anställda och förtroendevalda i Värnamo Kyrkliga Samfällighet beslutad under Beslut i olika instanser Miljövårdsprogram för Värnamo Samfällighet har fastställts av kyrkonämnden Uppdrag angående miljöledningssystem och strukturerat miljöarbete: Kyrkonämnden fattade beslut om att Samfälligheten ska arbeta med inriktning på att bli miljödiplomerad. Samfällighetens miljövårdspolicy och miljövision antogs av samfällda Kyrkofullmäktige i november Kyrkonämnden beslöt uppdra åt arbetsgruppen för miljödiplomering förbereda för Fas II i enlighet med kyrkans systematiska miljöarbete.

2 2(22) Ljussteget (fördiplomeringen) I samband med gudstjänsten den 16 januari 2005 erhöll samfälligheten utmärkelsen Ljussteget. Från Växjö Stift medverkade miljösamordnare Magnus P. Wåhlin. Diplomering Fas 1 I samband med festhögmässan den 28 oktober 2007 erhöll samfälligheten Diplom för avklarande av Miljödiplomeringens fas 1. Från Växjö stift medverkade Claes-Göran Johansson, stiftsjägmästare. Verksamhetsområde I: Kyrkans liv och verksamhet. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling inom: A. Gudstjänstliv Temagudstjänster: Genom initiativ från församlingen firades under åren en miljömässa Annandag Pingst. Denna mässa som skett i samarbete med kommunens ekologiavdelning har haft som självklart tema Miljön. Platser som mässan firades på var bland andra Stomsjö deponistation, Värmeverket, Bilskroten vid Sörsjö och Wennbergs återvinningsstation. Kollekterna har vid dessa tillfällen varit riktade mot ofta miljömässiga mål, som exempel till vattenreningsprojekt. Traditionen upphörde i och med att Annandag Pingst togs bort som helgdag. Från och med 2005 firas miljögudstjänst i Nydala på midsommardagen. Lördagen alternativt söndagen före palmsöndagen är vikt för solidaritetsgudstjänst. Innan gudstjänsten sker någon form av aktivitet som är kopplad till temat för gudstjänsten. Denna aktivitet kan antingen vara en del av en gemensam aktivitet för hela Svenska Kyrkan eller en aktivitet som formas på lokal nivå. Det är i samfälligheten bestämt att det varje år skall hållas en miljögudstjänst och en solidaritetsgudstjänst. Söndaglig gudstjänst: När det gäller att tydliggöra, inom ramen för den normala gudstjänsten, frågor som berör ekologi, rättvisa och hållbar utveckling är själva kyrkoåret ett hinder. En naturlig dag att lyfta fram detta tema är Tacksägelsedagen som oftast firas med frambärande av olika skördealster. När det gäller framlyftandet av den ekologiska aspekten i förkunnelse, liturgi och musik är det naturligtvis en fråga för den enskilde prästen och musikern. Kyrkoherdens roll som arbetsledare och vägvisare kan här bli starkare men möter då oftast frågan om friheten att bära fram evangeliet i predikans form. Prosten i kontraktet har meddelat intresse att samla alla kyrkoherdar för inspiration och utbyte Svenska Kyrkans roll i arbetet för en hållbar och rättvis och etisk utvecklig, klimathotet med mera. (Ännu har detta ej realiserats.)

3 3(22) När det gäller smyckandet av kyrkorummet har det sällan burit spår av någon miljömässighet. Vid några tillfällen har Värnamo kyrka smyckats av en lokal florist. I Nydala och Fryele smyckas altaret med vilda blommor under sommarhalvåret. Friluftsgudstjänster: Möjligheten till friluftsgudstjänster har under åren nyttjas inom ramen för miljömässor. När det gäller de lokalt anknutna gudstjänsterna är just miljömässan ett lysande exempel på hur dessa kan fungera. Vi har vandrat omkring till en mängd olika platser där miljötemat i samråd med de lokala intressena har lyfts fram. Alltifrån soptipp till Sydkrafts anläggning. Under de 4 senaste åren har dock ingen friluftsgudstjänst firats inom samfälligheten. En utveckling av gudstjänstformerna med inriktning på bland annat temagudstjänster efterfrågas i församlingsinstruktionen. I detta arbete kan mycket möjligt friluftsgudstjänsten vara en form för temagudstjänster som det bör arbetas med. Helgmålsböner: Förekommer för närvarande enbart i Nydala om än något oregelbundet, men något direkt miljötema har ej varit församlingens målsättning. Förrättningar: Miljöaspekten saknas i dessa sammanhang. Övrigt: När det gäller närområdesmänniskornas delaktighet i gudstjänster med sikte på det ekologiska Budskapet, har dessa inte utnyttjats mer än i samband med miljömässorna. Samfälligheten har ej anordnat några ungdomsmässor med miljö eller rättvisetema, samfälligheten har ej heller involverat människor från olika kulturer. Kyrkkaffet har inte haft någon direkt struktur. Samtalen har skett på det otvungna sätt som dessa sker och inte haft något direkt tema eller inriktning på frågor som varit direkt djupa eller tagit sikte på ekologiska spörsmål. Att medvetandegöra frågor av den breda karaktär som ryms inom diplomeringsarbetet är kanske att tänka på vid kyrkkaffen och dylikt. Kan någon miljöaspekt sägas gälla för Kyrkkaffen är det två: Dels att rättvisemärkt och ekologiskt kaffe används, samt att inga engångsmuggar används. B. Diakoni Diakonins huvuduppgift kan mera kläs i människovärdets okränkbarhet och allas lika värde. En av de viktiga uppgifterna är att SE, uppmärksamma och ur detta inlemma människor i gemenskapen. Karitativ verksamhet både i och utanför kyrkans murar är en del av målsättningen inom diakonin. Äldreboende:

4 4(22) Äldreboendena besöks regelbundet i samband med de gudstjänster som sker tillsammans med övriga samfund. Utöver detta sker sångstunder samt övrig verksamhet som högläsning, hjälp till att komma ut med mera. Varje år inbjuds ett av serviceboendena att med församlingens hjälp komma ut i naturen vid Lidnäs Kapell. Besöksverksamhet: Målbeskrivningen för distrikten i Värnamo församling är att i varje distrikt skall finnas en besökstjänstgrupp. I S:t Johannes distrikt finns en väl fungerande besöksgrupp och är på väg att byggas upp även i de övriga distrikten. I Mariakyrkan finns en diakonal grupp. I centrumdistriktet sker sedan hösten 2007 en kontinuerlig utbildning av medarbetare och frivillig arbetare under ledning av diakonen Kerstin Berggren. Ur detta kommer naturligtvis också behovet av besöksgrupper att aktualiseras. Ungdomsdiakoni: Värnamo församling har ännu en gång tillgång till en volontär för ungdomsarbetet. Hon har främst jobbat med barn och ungdomar. I befattningsbeskrivningarna för de två prästtjänster som fick nya innehavare i augusti 2008 finns en tydlig inriktning mot ungdom, konfirmander, barn och familj. Detta bör räknas in i en satsning på ungdomsdiakoni. Det främsta exemplet på ungdomsdiakoni är väl annars församlingens deltagande i De glömda barnen ett samarbetsprojekt mellan kommunen och Hela Människan-LP Finnveden. Övriga sociala verksamheter: Sker i samverkan med andra samfund under projektet Anhörig 300. Stöd till anhörigvårdare. Kyrkan är också representerad i Värnamo Internationella Vänner som har som uppgift att skapa nätverk och kontaktytor för invandrare som kommit till vår stad och som behöver stöd och hjälp i integrationsprocessen. Ekonomiskt stöd utdelas till behövande människor via fondmedel. I budgeten avsätta medel till olika organisationer som biträder människor i krissituationer både inom vårt land och också i ett globalt sammanhang. I budgeten finns också en post för katastrofinsatser som kan beslutas under löpande verksamhetsår. Arbete med olika samarbetspartners: Samarbete med olika samfund i ett ekumeniskt sammanhang sker. Det främsta exemplet är i detta sammanhang samarbetet kring Hela Människan/LP Finnveden samt naturligtvis Sjukhuskyrkans arbete vid Värnamo Sjukhus. Omsorgsrådet som är förankrat i Värnamo Kristna samarbetsråd (VKS) har som uppgift att finnas med vid frågor som berör äldreboendena relaterat till samfundens aktiviteter på dessa platser. Samarbete sker också i vissa sammanhang med kommunen. Exempelvis med medborgarförvaltningen sektionen för socialbidrag och skuldsanering samt invandrarförvaltningen och kommunens olika boendeformer för äldre och funktionshindrade.

5 5(22) När det gäller frågor med inriktning på miljöfrågor har en samarbetspartner varit Svenska Naturskyddsföreningen (SNF). Vid ingången av 2008 bildades ett Klimatnätverk med olika föreningar representerade. I detta nätverk finns Svenska Kyrkan representerat. Själavård: Institutionssjälavård bland annat via stiftsbidrag på Värnamo Sjukhus. Själavård erbjuds i de sammanhang det efterfrågas. Sorgegrupper ordnas regelbundet för dem som förlorat någon nära anhörig. Dessa sorgegrupper alternerar i Värnamo församling mellan de olika distrikten Telefonsjälavården var tidigare organiserad så att varje kontrakt hade ansvar för olika veckor. Från 2008 åvilar ansvaret för telefonsjälavården stiftet. Några präster har som delar i sin tjänstgöring att ansvara för telefonsjälavården. Ansvarsområdet är i detta fall hela stiftet. Kontakt har tagits med kontraktsprosten för att arbeta fram ett heltäckande angående beredskap vad gäller upptagningsområdet för Värnamo Sjukhus. Detta har emellertid inte i nuläget hittat någon lösning. Övrigt: Inget övrigt C. Mission Hela Världen Det ansvar som ligger hos församlingen relaterat till begreppet mission ligger nästan undantagslöst förankrat hos FIA-gruppen (Församlingens Internationella Arbete). Gruppen består av ombud för Hela Världen samt Sackeus ulandsbod. Inom ramen för denna grupp planeras och initieras ofta de olika aktiviteter som tar sikte på missionen. Församlingens ombud för Hela världen har en viktig uppgift. I Samfällighetens budget avsätts årligen medel till Svenska Kyrkans internationella arbete. Här är målsättningen att minst en procent av samfällighetens samlade intäkter skall avsättas till internationell diakoni. Detta mål har uppnåtts med god marginal sedan år Under 2007 motsvarade avsättningen 1,8 procent. När det gäller kollekter som ofta är förvirrade tillfällen till kreativitet måste det naturligtvis vara möjligt att inom ramen för Hela Världen, välja att stödja miljömässiga ändamål. Utåtriktad verksamhet Exempel på FIA-initierade aktiviteter kan vara praktiska arrangemang som brödbakande och försäljning samt skramlande med insamlingsbössor och informationskvällar. Genom att Sackeus har bo och säte i FIA-gruppen kommer också det rättvisemärkta perspektivet på kyrkans verksamhet att aktualiseras. Exempel på aktiviteter är Livsloppet, Musikarrangemang och Modeuppvisning.

6 6(22) Stiftsgården Tallnäs, där samfälligheten har andelar i den ekonomiska föreningen borde på sikt kunna tjäna som en naturlig plats för såväl mijöarrangemang som arrangemang kring internationell solidaritet. Stiftsgården har en tydlig miljöprofil. Samfälligheten förlägger lägerverksamhet vid stiftsgården för exempelvis konfirmander, äldre samt församlingslägret som är ett återkommande arrangemang. Egna missions - och biståndsprojekt samt vänförsamlingar Projekt i Mariadistriktet: Mi Casita stöd till barnverksamhet i Latinamerika Projekt i S:t Johannes distrikt: Stöder skolverksamhet i Santiago samt ett projekt för gatupensionärer i Rumänien Projekt i Fryele församling: stöder församling i Karki, samt barnhem i Ergeme, Lettland Centrumdistriktet stöder Lutherska församlingen i Tirana, Albanien. Föreningen Härbärgets Vänner: Stöd till barnhem och skola i Lettland. Oxford är ett vänstift till Växjö stift. Under senare år har Värnamo församling besökt detta stift och knutit kontakter. I första hand har detta skett via celledares besök. Övrigt: Inget övrigt D. Undervisning När det gäller den teologiska infallsvinkeln är det åter upp till den enskilde prästen. Men detta är naturligtvis normerande: Första trosartikeln kopplas i nutiden oftast till det förvaltarskap som åligger människan kontra skapelsen. Detta måste förstärkas. Studiecirklar eller enstaka tillfällen måste ge församlingsmedlemmar möjlighet att ta del i tankar kring och möjligheter för Svenska Kyrkan att ta ett aktivt ansvar för miljöfrågorna med utgångspunkt i den första trosartikeln. I detta syfte har kontakt sökts med Stefan Edman för att under 2009 få honom att komma till Samfälligheten för en föreläsning. Barntimmar Finns för närvarande inte. Minior och juniorverksamhet Barnverksamheten ska aktualisera dessa frågor, gärna i bägge fallen genom praktisk handling. I samfälligheten finns öppen förskola, barnkör och juniorer. Konfirmander Miljö och ansvar för skapelsen ingår i konfirmandundervisningen genom de så kallade 70 stegen.

7 7(22) Som en del av undervisningsmaterialet för konfirmander inköptes 2007 en Dvd med Al Gores film En obehaglig sanning som kan och skall användas i undervisningen. Tonårsgrupp I Mariadistriktet finns en tonårsgrupp med i en verksamhet som kallas Plus. I S:t Johannes distrikt har under något år pågått försök att bygga upp en tonårsgrupp i den verksamhet som kallas Öppet. Något tydligt miljö- eller rättvisetema finns i dag inte i gruppernas aktiviteter. Syföreningar Har i sin verksamhet en klar utåtriktad blick på internationell diakoni och låter stora delar av sina intäkter vid försäljningar med mera stödja olika projekt. Samtalsgrupper Samtalsgrupper med inriktning på temat miljö sker i nuläget inte. Vuxenvägledning eller liknande Församlingen organiseras enligt modell för cellkyrka. Någon riktad undervisning mot miljöfrågor sker inte i nuläget. Cellkyrkan är organiserad i små grupper som regelbundet träffas för gemenskap, bön och lovsång. En cell består av personer. Cellerna är organiserade i zoner vilket är en sammanslutning av fyra till fem celler. En del av cellkyrkans verksamhet är att på sikt skapa så kallade subgrupper med olika intresseinriktningar som så skall söka kontakt med personer både inom och utanför cellen som delar detta intresse. Ett arbete som skall starta är att låta cellmedlemmar fungera som faddrar för kontakten med den kyrka som är på väg att bildas i Albanien. Studiecirklar Kan organiseras via Sensus studieförbund, men det är inget som samfälligheten har utnyttjat. Övrigt: Målbeskrivning finns gällande karitativ samt musikalisk profil. I dessa målbeskrivningar finns inte någon direkt koppling till miljö eller rättvisa. När det gäller musiken har denna använts för att lyfta fram såväl rättvise- som miljöperspektivet. Koralaftnar med inriktning på dessa teman är fullt möjlig, inte minst med användande av ny psalmdiktning i exempelvis Psalmer i 2000-talet. E. Ansvar Dokumentation på området Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete anges i Arbetsmiljöpolicy. Policy och plan för jämställdhetsarbetet finns antaget.

8 8(22) I Arbetsmiljöpolicy finns rutiner för hantering av diskrimineringsfrågor och kränkande särbehandling, sexuella trakasserier, rutiner vid sjukdom, missbruk och arbetsanpassning och rehabilitering med mera. Lönepolicy finns antagen. Anställningsmanual har framtagits. Praktiskt genomförande av systematisk arbetsmiljöuppföljning Prosten, kyrkogårdschefen och kyrkokamreren är i egenskap av personalansvariga ansvariga för arbetsmiljön, både psykisk och fysisk. Policydokument ses över en gång om året av AMJ-gruppen (ArbetsMiljö och Jämlikhet, enligt gällande lagstiftning ska utvärdering och översyn göras varje år). Årliga personalutvecklingssamtal med alla anställda som tar upp arbetssituationen, arbetsinnehållet, arbetsprestationen, samarbetet och eventuella förändringar samt plan för kompetensutveckling och information i frågor gällande jämställdhet. I senaste rekryteringssamtal (för till exempel prästtjänster) tog kyrkoherden upp miljöansvaret särskilt. Skyddsombud Ulf Gustafsson är huvudskyddsombud. Skyddsronder genomförs efter beslut i AMJ-gruppen. Sjukgymnast från företagshälsovården finns att tillgå. Årlig hälsokontroll erbjuds alla från och med 40 år. Övriga erbjuds hälsokontroll vart tredje år. Friskvård Samfälligheten erbjuder som en del av en friskvårdssatsning alla anställda ett årskort till Värnamo Simhall inklusive styrketräning, alternativt annat likvärdigt institut. I samfällighetens AMJ-grupp har diskuterats om denna möjlighet skulle kunna användas till alternativa inriktningar. F. Övriga frågor Inga övriga frågor Verksamhetsområde II: Förvaltning och ekonomi. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling när det gäller: A. Förvaltning av skog, mark och andra rörelser Samfälligheten förvaltar direkt följande fastigheter: Fastigheter Värnamo Areal kvadratmeter 1 Värnamo kyrkan 1 omfattande kyrka med tillhörande kyrktomt be

9 9(22) stående av äldre gravplatser och kyrkpark. 2 Kyrktuppen 1 på vilken Mariakyrkan är belägen. Kyrka-församlingshem med tillhörande trädgård. 3 Fröet 1 på vilken S:t Johannes kyrka är belägen. Kyrka-församlingshem med tillhörande trädgård 4 Värnamo 14:64, del av. Värnamo församlingshem med tillhörande trädgård. 5 Värnamo 14:64 del av. Kyrkogård Norra kyrkogården med Uppståndelsekapellet och tre ekonomibyggnader avsedda för administration - personal - förråd och verkstad. På mark öster om iordningsställd kyrkogård var för detta arrendebostaden belägen. Rivning påbörjad under januari/februari Rivning klar Cirka Värnamo S:3. Södra kyrkogården Prostgården 1. Tjänstebostad för kyrkoherden. Dubbelgarage och före detta kaplansbostad (eftersatt underhåll används för närvarande som förråd) Fastigheter Fryele-Nydala 8 Fryele 7:1. På fastigheten är Fryele kyrka belägen, samt en ekonomibyggnad avsedd för kyrkogårdens behov. Marken runt kyrkan används som kyrkogårdsmark samt utgör parkeringsplats 9 Fryele 2:16. På denna fastighet är Fryele församlingshem beläget. Runt församlingshemmet finns gräsytor. 10 Fryele 2:18. På denna fastighet är kyrkstallarna belägna. Marken runt kyrkstallarna hävdas inte. 11 Nydala 2:1. På denna fastighet är Nydala klosterkyrka och portkapell belägna. Marken runt kyrkan används som kyrkogård. Det noteras att den så kallade klosterträdgården är belägen på mark som tillhör stamfastigheten (Nydala 1:3 före detta herrgården) och arrenderas av Nydala byalag. Samfälligheten svarar för klosterträdgårdens behov av gräsklippning Nydala 1:52. På denna fastighet är den utvidgade delen av Nydala kyrkogård belägen liksom förråds- och personalbyggnad. Summar areal Genom stiftet förvaltas av samfälligheten ägda så kallade prästlönetillgångar. Dessa består dels av fastigheter och dels av fondmedel (prästlönefonder) som bildats vid försäljning av prästlönefastigheter. Samfällighetens innehav i Växjö stifts gemensamma förvaltning, som totalt omfattar kvadratmeter utgör 2,19 procent. Marknadsvärdet på de tillgångar som ingår i den gemensamma förvaltningen uppgick vid senaste årsskifte till kr. Samfällighetens del av denna förmögenhetsmassa var alltså drygt 52 miljoner kr. Den sammanlagda fördelningen bestod av fastigheter 92 procent och fonder 8 procent. Från samfälligheten härrör sig andelarna från följande fastigheter: Fastighet Landareal ha Skogsareal ha Antal andelar Vällersten 5:9, 5: Nederled Södergård 6:7 (i Rydaholms församling) Fryele 2: Mjöhult 4:

10 10(22) Hökaberg 1: Bråthult med flera (Markaryds och Almesåkra församlingar) Andelar från inlevererade fondmedel 5 Summa Anledningen till innehavet i fastigheterna Nederled (Rydaholms församling) och Bråthult med flera (Markaryds och Almesåkra församlingar) är att dessa tillkommit som ersättning vid försäljning av prästlönefastigheter som tidigare tillhört samfälligheten ex Prostskogen. När det gäller förvaltning av fastigheter som förvaltas direkt av samfälligheten finns inga speciellt för fastighetsförvaltningen uttalade mål. Allmänna mål återfinns i samfällighetens miljöpolicy. Alla fastigheter som förvaltas av stiftet är certifierade enligt PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes). Inom stiftet har förvaltningen av prästlönefondstillgångar uppdragits åt Egendomsnämnden som är en icke obligatorisk nämnd vald av stiftsfullmäktige. Kritik har framförts mot denna certifieringsmetod av anledningen att den ej tar sociala hänsyn. Inom miljöarbetet med fas1-diplomeringen har Värnamo Samfällighet på olika sätt informerat sig om det alternativa skogscertifieringssystemet FSC (Forest Stewardship Council) som miljörörelsen och solidaritetsorganisationer förespråkar. I paritet med de mål som Svenska Kyrkan står för bland annat via Lutherhjälpens olika utvecklingsprojekt har miljögruppen hävdat att man från stifthåll seriöst måste utreda möjligheten till dubbelcertifiering, det vill säga en breddning till att även omfatta FSC på grund av systemets regler för sociala och etiska frågor (jämför rättvisemärkningen). I Växjö Stift innebär skogsskötsel enligt PEFC-systemet inte stora ekologiska förändringar jämfört med FSC (även om det senare systemet är skarpare i vissa avseenden, till exempel att spara alla viktiga biotoper) skillnaden gäller främst aspekter på det internationella planet, att tydligt stå bakom det enda system som står för mänskliga rättigheter för ursprungsbefolkningar och andra fattiga grupper. FSC innebär att den ekonomiska biten inte ska väga tyngre än den miljömässiga och sociala, såsom Värnamo Samfällighet tillämpat i andra avseenden. Beslut att driva frågan om att försöka påverka Stiftsstyrelsen att tillämpa FSC-systemet (dubbelcertifiering) har bland annat fattats i Kyrkonämnden. Skrivelse skickades till Växjö Stift i början av 2007, men har fortfarande (efter drygt ett års tid) inte besvarats. Muntligt har meddelats att vårt engagemang gett upphov till att frågan ska utredas på nationell nivå, tillsammans med andra stift som valt PEFC. I slutet av mars 2008 meddelade SNF att man avgår från den svenska styrelsen i FSC, främst för att man inte vill lägga tunga resurser då utvecklingen att förbättra systemet har bromsats av bland andra SCA. Dock säger SNFs skogsansvarig att organisationen fortfarande står bakom detta skogscertifieringssystem, då det inte finns något alternativ. SNF i Värnamo meddelar att man verkligen vill att vi i Svenska Kyrkan fortsätter vår kamp för att bredda ett otillräckligt system (PEFC) till FSC. Samfälligheten har under flera år haft kontakter med Stiftelsen Vallerstads gård som har till uppgift att driva mönsterjord- skogsbruk och lämna bidrag till jordbrukets utveckling. Anledningen till kontakterna är att stiftelsen drabbades av stora stormskador 2005 med påföljden att försäljningen av virke blivit oproportionerligt stor med ojämn likviditetstillströmning vilket i sin tur lett till att man sökt alternativa framtida möjligheter till utveckling av skogsbruket och framtida avkastning på kapitalet. Man har i samband med detta konstaterat att viss del av fas-

11 11(22) tigheten det så kallade Jonasboberget har goda förutsättningar för vindkraftsproduktion. Det är i detta sammanhang samfälligheten sökt kontakt med stiftelsen då man sett början till ett lokalt vindkraftsprojekt. Kyrkonämnden har tagit inriktningsbeslut om köp av vindkraftsel och i samband härmed investering på i storleksordningen tre miljoner kronor, vilket beräknas täcka större del av samfällighetens behov av el. För närvarande pågår framtagande av underlag till bolags- och föreningsbildning. Enligt uppgjorda planer kommer två vindkraftverk att vara i drift under senare delen av 2009 eller Samfällighetens totala andel av investeringen beräknas uppgå till 3-4 procent. B. Förvaltning av aktier och fonder Samfälligheten förvaltar enligt senaste årsredovisning ( ) tillgångar i form av aktier och fonder till ett sammanlagt värde (bokfört värde) uppgående till 62,7 miljoner kronor. Placeringarna har fördelats enligt nedan: Stora etiska hänsyn Etiska hänsyn Inga etiska hänsyn Kyrkornas U-fond Svenska kyrkans fonder Övriga värdepapper Procentuell fördelning 8,1 48,3 43,6 Stiftelsen Kyrkornas U-fond har som målgrupper kyrkor och samfund, lokala församlingar, andra organisationer och enskilda. 60 procent av kapitalet i U-fonden lånas ut till kreditgivning genom Oikocredit som är en ekumenisk kooperativ bank som bildats efter beslut av Kyrkornas Världsråd. 40 procent placeras med stöd av etiska kriterier på penning- och obligationsmarknaden (svenska statspapper) samt i aktieindexobligationer. Lån ges enbart till produktiva investeringar som bedöms som ekonomiskt hållbara, det vill säga i verksamhet där bestående arbetstillfällen skapas. Det handlar oftast om investeringar i jordbrukssektorn men även inom tillverkningsindustrin, fiskenäringen och servicesektorn. En särskild betoning ligger på att öka tillgängligheten till krediter för kvinnor. En växande nisch för Oikocredit är utlåning till så kallade mikrofinansorganisationer i utvecklingsländer, ofta lokala eller regionala banker, som ger små lån till enskilda och familjer för småföretagsverksamhet eller egenföretagande. Sådana lån är ofta mycket små och med kort löptid. Fattiga som försöker låna av rikare människor i sitt lokala samhälle tvingas ofta betala skyhöga räntor - ockerränta. I banken får de inget lån därför att de inte kan erbjuda någon säkerhet för sina lån. Samfälligheten har för närvarande placerat två miljoner kronor i Kyrkornas U-fond, samt en och en halv miljon kronor i det av U-fonden stödda Jamii Bora-projetet i Nairobi i Kenya. Förutom detta har en och en halv miljon kronor placerats i ett särskilt mikrolåneprojekt med Afrika, Asien och Sydamerika som verksamhetsfält. Nyligen har beslut fattats om placering av en miljon kronor på fasträntekonto med pantförskrivning till förmån för Jamii Boras bostadsprogram Kaputiei (mikrokrediter) utanför Nairobi.

12 12(22) Till detta kan läggas att samfälligheten innehar aktier i The House of Fair Trade AB (före detta Rättvis Handel Import AB). Samfälligheten och världsbutiken i Växjö är ensamma i stiftet om att vara aktieägarna i detta bolag. Samfälligheten har förutom när det gäller bolag inom kyrkans direkta sfär såsom Berling Media AB (Kyrkans Tidning), Kyrkans Försäkrings AB och The House of Fair Trade AB inga enskilda aktier. Samfälligheten innehar andelar i OK Ekonomisk förening samt i Riksbyggen, bostadsrättsförening. Enskilda aktier har också tidvis innehafts i samband med donationer och liknande. Här har den outtalade policyn varit att göra sig av med aktierna främst av skäl att inte komma på kollisionskurs med kyrkans lära och den praktiska verkligheten. Samfälligheten innehar andelar i Kyrkvinden Ekonomisk förening och Tallnäs Ekonomisk Förening. De kriterier som gällt för samfällighetens förvaltning har främst varit inriktade på så kallade negativa kriterier, det vill säga undvikande av vissa verksamheter såsom företag som sysslar med alkohol, spel och dobbel, vapen/vapenbärare, pornografi och tobak. Samtal har också förts om så kallade positiva kriterier, det vill säga kriterier som kopplas samman med positiv verksamhet. Placeringen i Kyrkans U-fond får ses som ett resultat av detta. En ny policy för medelsförvaltning har antagits av fullmäktige Till denna policy har ett detaljerat reglemente antagits. Policyn inriktar sig på positiva kriterier. Kyrkonämndens arbetsutskott har fått uppgiften att vara etiskt råd i fråga om medelsplacering. I nämnda policy anges bland annat som målsättning att minst tio procent av tillgängliga medel skall vara finnas inom ramen för ideella placeringar. Följande kriterier skall gälla för förvaltningen: 1. främjar kyrkans grundläggande värderingar, 2. uppnår krav på god långsiktig avkastning 3. tillgodoser krav på betryggande säkerhet. I stiftets förvaltning av fonder och aktier finns angivet att man helt bör undvika placeringar i företag med ovan nämnda inriktning. Vidare anges i policy att Växjö stift ska främja företag som uppträder ansvarsfullt i samhället och som lägger stor vikt vid de anställdas arbetsvillkor och jämställdhet samt att placeringar skall främja företag som genom sin verksamhet aktivt bidrar till ekonomiska och sociala framsteg i utvecklingsländer samt företag som hushåller med naturresurser och aktivt reducerar negativ miljöpåverkan från det egna företagets verksamhet. C. Förvaltning av likvida medel Utöver aktier och fonder ovan vilka till största delen betraktas som likvida medel (omsättningstillgångar) finns tillgångar i form av banktillgodohavanden och i ringa mån kontanter. Samma kriterier som gäller för aktier och fonder skall tillämpas beträffande bankmedel och kontanter.

13 13(22) Samfällighetens har sedan flera år tillbaka haft som målsättning att minst en procent av de samlade intäkterna skall avsättas till internationell diakoni. Denna målsättning har uppfyllts med god marginal. Med internationell diakoni menas bistånd till behövande utanför landets gränser. Ofta sker detta bistånd i samarbete med Svenska Kyrkans utlandsarbete (före detta Lutherhjälpen och Svenska kyrkans Mission) samt IM (Individuell Människohjälp). För 2008 års budget gäller att 1,7 procent avsatts till internationell diakoni. I utkastet till 2009 års budget utgörs samfällighetens sammanlagda intäkter till drygt 30 miljoner kronor medan anslagen till internationell diakoni uppgår till kronor vilket innebär 1,6 procent D. Samhällsnyttan av vår förvaltning av skog, mark och andra rörelser Genom fastighetsinnehavet omfattande främst kyrkogårdar och omkringliggande mark, främst den mark som inköpts med tanke på utvidgning av Norra kyrkogården samt genom de av samfälligheten ägda prästlönetillgångarna och skogsfastigheterna lämnas positiva bidrag till det rörliga friluftslivet. Parkanläggningarna på kyrkogårdarna bidrar samfälligheten till en positiv gemensam miljö. I detta sammanhang kan särskilt projektet Nydala klosterträdgård framhållas. Detta projekt har bland annat till syfte att öka kunskapen om medeltiden, utgöra ett exempel på en levande landsbygd och slutligen återskapa en medeltida klosterträdgård. Projektet bedrivs i samverkan med Länsstyrelsen, Länsmuseet, Nydala församling/värnamo kyrkliga samfällighet, Nydala byalag, Nydala Hembygdsförening och Värnamo kommun. Genom att medverka i nätverk med olika instanser i samhället uppnås mål om att verka utåtriktande och samarbeta med icke aktiva kristna med mera något som innebär en slags mission (viktig) samt att visa på vårt ansvar i samhällsfrågor. Genom projekt Vallerstad Vind bidrar samfälligheten till minskat utsläpp av koldioxid (totalt sett eftersom samfällighetens hela elförbrukning redan i nuläget utgörs av så kallad grön el). Verksamhetsområde III: Kyrkans byggnader. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling inom: A. Uppvärmning och ventilation, befintliga system Energikällor Följande uppvärmningssystem finns installerade: Byggnad Uppvärmningssätt 1 Värnamo kyrka Fjärrvärmeväxlare, vattenburen värme. I vapenhuset, torntrappa och körrum direktverkande takvärme. 2 Fryele kyrka Direktverkande elradiatorer 3 Nydala kyrka Direktverkande elradiatorer 4 Mariakyrkan Direktverkande elradiatorer och takvärme.

14 14(22) (Under 2008 har pågått planering och projektering för konvertering till fjärrvärme vilket utgör miljömål i fas II) 5 S:t Johannes kyrka Vattenburen elvärme, värmefläktar i kyrksal, värmeåtervinningsaggregat. Fjärrvärmeanslutet från Uppståndelsekapellet Fjärrvärme, olja vilket enbart används i kremationsugnen 7 A-byggnad Förråd Fjärrvärme 8 B-byggnad Förråd Fjärrvärme 9 C-byggnad Verkstad Fjärrvärme 10 D-byggnad Administration Fjärrvärme 11 Värnamo församlingshem Fjärrvärmeväxlare, aggregat för återvinning av värme ur frånluft, kylanläggning 12 Prostgården Jordvärmepump, kompletterad med elpatron och gammal oljepanna. 13 Fryele församlingshem Bergvärmepump kompletterad med elpatron. 14 Kyrkogårdsförråd, Fryele Direktverkande el 15 Kyrkstallarna i Fryele Ingen uppvärmning 16 Kyrkogårdsförråd i Nydala Direktverkande el Värmeanläggningar i Fryele och Nydala är försedda med tidsstyrning. Belysningen i Värnamo kyrka är närvarostyrd. För övrigt förekommer ingen styrning i kyrkans lokaler (dygns- och närvarostyrning och så vidare). Fasaden på Nydala klosterkyrka och tornet på Fryele kyrka är försedda med utomhusbelysning. På Värnamo Norra kyrkogård är del av allé försedd med prydnadsbelysning. Fryele kyrkogård är belyst. Belysningen i Fryele och Nydala går på skymningsrelä och är även timerstyrd så att det inte är tänt hela natten. I samband med ombyggnad av nya delen av Värnamo församlingshem har återvinningsaggregat för frånluften installerats. Tidigare har jordvärme (1986) respektive bergvärmepump (2003) installerats i Prostgården och Fryele församlingshem. Tilläggsisolering har gjorts i samband med ombyggnad i Värnamo församlingshem (2003), samt i Fryele och Värnamo kyrka. S:t Johanneskyrkan och Mariakyrkan har ej tilläggsisolerats då dessa bedömts ha en relativt modern standard. Någon generell genomgång av isoleringsstatusen har ej gjorts i samfällighetens byggnader. Tvåglasfönster finns monterade i samfällighetens byggnader. I S:t Johannes kyrka, Mariakyrkan samt den nya personal- och administrationsbyggnaden finns treglasfönster. I några fall har treglasfönster installerats på andra ställen i samband med ombyggnad eller vid ventilationsproblem. Någon fullständig och heltäckande genomgång beträffande fönsterstatus har ej gjorts Ventilation En sammanställning av ventilationssystemen har ej gjorts.

15 15(22) Vi låter utföra obligatorisk ventilationskontroll (OVK) med den regelbundenhet lagstiftningen kräver för den typ av lokaler vi har - som regel vart tredje år. (Fritidsverksamhet är ej längre aktuell i lokal i Församlingshemmet). En tydlig uppföljning av OVK saknas (rutin). OVK - protokollen förvaras tillsammans med all annan dokumentation kring fastighetsunderhåll. Avtal har träffats med firma om leverans av filter till samtliga anläggningar (förutom kyrkogårdsförvaltningen, som köper filter från leverantören.). Leveranserna sker efter avslutning av pollensäsongen. Köldmedium i värmepumpar I verksamheten används inte otillåtna köldmedier i större anläggningar typ värmepumpar, endast mindre mängder i äldre frys- och kylskåp. Inventering av köldmedier har utförts vad gäller församlingens lokaler i Värnamo. B. Elanvändning, befintliga system Energiförbrukningen har varit enligt följande: År Medel Värnamo kyrka, kvadratmeter Fjärrvärme El Fryele kyrka, 560 kvadratmeter El Nydala kyrka, bondkyrka och förråd, 528 kvadratmeter El Mariakyrkan, 790 kvadratmeter El S:t Johannes kyrka, kvadratmeter El Fjärrvärme Uppståndelsekapellet, 506 kvadratmeter Ekonomibyggnad, 590 kvadratmeter Administrationsbyggnad, kvadratmeter Olja El Fjärrvärme Värnamo församlingshem, kvadratmeter Fjärrvärme El Fryele församlingshem, 347 kvadratmeter

16 16(22) Olja El Prostgården, 530 kvadratmeter El Olja 2 1 2,5 2 1,5 Total elförbrukning Megawatt timmar Total fjärrvärmeförbrukning Megawatt timmar Total oljeförbrukning kubikmeter , Det finns behov av en tydligare och mer enhetlig redovisning och samfälligheten bör sträva mot att införa dessa ändringar i och med framtagandet av Grönt bokslut Det är bland annat att observera den successivt ökade elförbrukningen i Nydala kyrka antas bero på förändrade skötselrutiner. Inomhusklimatundersökningar eller energibesiktningar har ej utförts. Energisparprogram har ej upprättats eller fastställts. Lågenergilampor har monterats i vissa armaturer. Ingen tids - eller närvarostyrning finns installerad. Rutinen är att sista person som går för dagen i Församlingshemmet kollar att ljuset är släckt. Det har ibland visat sig vara svårare med denna efterlevnad då lokalerna har hyrts ut. Rörelsedetektorer är installerade inom kyrkogårdens nya byggnader. C. Vatten och avlopp I samband med ombyggnad av kyrkogårdens verkstad har olje- och fettavskiljare installerats. Gipsavskiljare finns i anslutning till ungdomsvåning i S:t Johannes kyrka. Följande fastigheter är anslutna till kommunala vattenledningsnätet: årsförbrukning kubikmeter Medel Värnamo kyrka Mariakyrkan S:t Johannes kyrka Värnamo församlingshem Uppståndelsekapellet Personalbyggnad kyrkogården Prostgården Summa vattenförbrukning Till bevattning av Norra kyrkogården tas vatten från Prostsjön. Bevattning av Södra kyrkogården sker genom kommunens vatten. Det är stor variation på vattenförbrukningen, detta beror i sin tur främst på vädret. Torrår medför ett väsentligt ökat behov av bevattning.

17 17(22) I Fryele tas vatten till församlingshemmet via brunn/vattentäkt på tomten samt från djupborrad brunn på prästgårdstomten. Detta vatten används även till bevattning. I Nydala tas vatten från egen djupborrad brunn. Till bevattningen finns även en gammal brunn samt en buffertank om fem kubikmeter. Förhållandena bör klargöras. Vattenbesparing Ansvariga för att åtgärda vattenläckage och liknande är i första hand vaktmästarna, vid större problem, till exempel läckage, kontaktas rörmokare. Teknik I samband med inköp av nya toalettstolar installeras regelmässigt snålspolande varianter. Förutom problem med äldre toalettstolar har konstaterats att vissa toaletter som används mindre ofta har stått och runnit och därmed bidragit till högre vattenförbrukning än nödvändigt. Från vaktmästarhåll har framförts synpunkter innebärande att vissa modeller är svåra att justera och ställa in. Beträffande befintliga toalettstolar har inte gjorts någon samlad inventering. Här finns varianter från 1950-talet till helt nyligen installerade. Vid inköp av ny utrustning såsom exempelvis diskmaskin har hänsyn tagits till elförbrukning, däremot inte vattenförbrukning. D. Fastigheter, byggande, renovering och rivning Byggandets miljöpåverkan Inom kyrkogårdsförvaltningen har det under 2004 färdigställts ny personal- och administrationsbyggnad samt maskinhall med mera. I samband med nybyggnationen ställdes en rad miljömässiga krav. Luftbehandling via klimatanläggning med roterande värmeväxlare för maximal energiåtervinning. Val av miljöriktiga och naturbaserade byggmaterial i största möjliga omfattning, till exempel trä, lertegelpannor och betong utan tillsatser. Ecofiberskivor i väggar omöjliggjordes på grund av att leverantören avvecklat produkten, däremot användes ecofiber till miljöanpassad isolering av takbjälklag. Rivning av befintliga byggnader genomfördes utifrån en miljöinriktad rivningsplan med sortering och återanvändning av material. Asbestskivor demonterades med största försiktighet. Miljöfarliga komponenter omhändertogs i särskild riskcontainer, såsom lysrör, ljusrelä innehållandes kvicksilver och så vidare. Gammal oljeavskiljare rengjordes, olja omhändertogs från systemet som farligt avfall. Vid tidigare byggnationer har miljömässiga konsekvenser ej beaktats i någon större utsträckning. Detta gäller såväl byggnadsmateriel som tekniska installationer såsom styr- och reglersystem. Dock har målsättningen givetvis varit att energisnåla varianter skall användas. Miljöfarliga ämnen En översiktlig bedömning som grundar sig på när byggnationerna ägt rum har gjorts beträffande eventuellt innehåll av PCB (polyklorerade bifenyler). Nuvarande bedömning är att samfällighetens byggnader inte innehåller PCB. Någon undersökning som grundar sig på prov-

18 18(22) tagning och kemisk analys har ej gjorts. Detta har ej heller gjorts beträffande eventuellt innehåll av asbest eller bly eller liknande. Miljökrav på byggnadsmaterial Arbetsmiljöplan har upprättats vid nämnda byggnation samt vid fasadrenovering av Värnamo kyrka. Specificerade krav har ej ställts vid byggnation, innan byggnationen vid kyrkogårdsförvaltningen, såsom till exempel att i största möjliga utsträckning använda miljöanpassat material vid ny- och ombyggnation, renoveringar med mera. Energieffektivitet Krav på energisparande vinster vid ombyggnation, tilläggsisolering av vindbjälklag, fönster, dörrar och eventuellt ytterväggar. Skriftliga rutiner och kontroll av efterlevnad saknas. Installationer Krav på byggandens tekniska installation så att elbehovet minskas. Skriftliga rutiner och kontroll av efterlevnad saknas. Värmeåtervinning Utrustningar för värmeåtervinning finns i: 1. Församlingshemmet, Vita salen 2. Johanneskyrkan 3. Mariakyrkan Övrigt I samband med byggnation av ny personal- och administrationsbyggnad på kyrkogården har elva motorvärmare installerats på parkeringsplats i anslutning till byggnaden. Dessa används av personalen. Det finns även en motorvärmare avsedd för församlingens diakonibuss på Värnamo församlingshems parkeringsplats. Verksamhetsområde lv: Kyrkogårdar och markanläggningar Värnamo Kyrkliga samfällighet innefattar fyra kyrkogårdar. Värnamo Norra Värnamo Södra Fryele Nydala cirka 8 hektar cirka 1 hektar cirka 1 hektar cirka 1 hektar Energianvändning fastigheter

19 19(22) Fastigheter i Värnamo församling Uppståndelsekapell A-Förrådsbyggnad, B-Förrådsbyggnad, C-Verkstad och D-Administration och Personallokaler Energislag: Eldningsolja och fjärrvärme Fjärrvärme Noteringar: I samband med nybyggnation ombyggnad till fjärrvärme (första miljöåtgärd i fas1- diplomeringsarbete) Krematorieugn * Olja, tank liter Nästa besiktning 2010 Fastighet Fryele Personallokaler förråd Kyrkstallar Direktverkande el Ingen uppvärmning Fastighet Nydala Personallokaler förråd Direktverkande el För energiförbrukning, se avsnitt III Kyrkans byggnader. *Krematorieugn och oljetank beskrivs under avsnitt VII/ Miljöfarlig verksamhet Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling när det gäller: A. Växtval, markskötsel med mera Biologisk mångfald Värnamo: Kyrkogårdsmarken är helt anlagd, gravplatsmark, kommunikationsleder, parkeringsplatser och byggnader. 6 hektar råmark har inköpts 1993 för utbyggnad. Den ligger helt i träda och kräver minimal i skötsel. Området saknar enligt uppgift biologiska värden och tillhör inte kategorin skyddsvärd mark eller biotop. Fryele: Område med lägre naturvärden, anlagd mark Nydala: Anlagd mark, finns träd med höga naturvärden vid angränsade mark. Exempelvis nedtagna träd utmed väg har lämnats kvar av naturvårdsskäl. Hårdgjorda ytor Grus-asfaltytor, krattas och sopas. I Värnamo nyanlagd parkeringsplats i grus. Växtval Planteringsyta gravplats: anueller. Inga miljökrav på växterna. Planteringsyta allmän: anueller, perenner, buskar och träd. Häckar övervägande klippta. Rutiner, minskad resursanvändning Svårt, eftersom allmänheten har krav på intensiv skötsel. Gräsytor har intensiv skötsel, uppsamling av gräsklipp, gödsling (NPK-gödsel med låg kvävehalt), uppsamling av löv. Det sker en återanvändning av odlingsbrickor i plast för plantor.

20 20(22) Rutiner, minskad miljöbelastning Moderna trädgårdsmaskiner utrustade med katalysator, ogräsrensning genom harvning. Erfarenhetsutbyte Kyrkogårdschefen har kontakt med kollegor vid andra kyrkogårdsförvaltningar samt olika intresseorganisationer inom branschen, bland andra FSK (Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer), BSHR (Begravningsverksamheten Småland-HallandRegionen) samt SKKF (Sveriges Kyrkogårds- och KrematorieFörbund). Fordon åkbara maskiner Fabrikat Årsmodell Drivmedel Volkswagen Pick Up 1999 Bensin katalytisk avgasrening New Holland (jordbrukstraktor) 2002 Diesel Holder (minitraktor) 1983 Diesel Holder (minitraktor) 1992 Diesel Schanzlin (minitraktor) 2000 Diesel Alme (lasttruck) 1979 Bensin Alme (lasttruck 1999 El Melex (golfbil) 2005 El Melex (golfbil) 2005 El Melex (golfbil) 2005 El Walker (åkbar gräsklippare) 2005 Diesel Walker (åkbar gräsklippare) 2005 Diesel Förbrukning drivmedel ÅR diesel bensin 95 Oktan bensin 96 Oktan miljöbensin TOTALT Medel * * 96 oktanig bensin minskade markant i mitten av 90-talet. Bensindrivna handverktyg Gräsklippare Motorsågar

Miljöansvar! Så här arbetar vi i Kinna församling! Miljödiplom Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling

Miljöansvar! Så här arbetar vi i Kinna församling! Miljödiplom Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling Miljöansvar! Så här arbetar vi i Kinna församling! Miljödiplom Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling Vision och policy Övergripande vision Allt liv är skapat av Gud. Människan är skapad

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Griftegårdsavdelningen Tranås kommun Gatuadress: Griftegårdsgatan 1 Postadress: Tranås kommun 573 82 Tranås Miljösamordnare: Anki Lantz Telefon:

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Klubbens miljöarbete Förslag till körschema

Klubbens miljöarbete Förslag till körschema Miljödiplom Kriterier 2014 Syfte: Stimulera golfklubbar att aktivt arbeta med miljöfrågorna i förgrunden samt stimulera till ett aktivt deltagande av klubbens medlemmar men även visa omvärlden att golfbanan

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Hanna Hermansson, miljö- och fastighetsingenjör Syftet med miljödiplomeringen Systematiskt, strukturerat arbetssätt Ständig förbättring

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

NCM:s samtliga miljöaspekter

NCM:s samtliga miljöaspekter Inköp och upphandling Inköp NCM köper saker för xx kkr per år. NCM har som målsättning att vid alla inköp beakta miljöaspekter och välja det mest miljöanpassade där så är möjligt. Personalen använder i

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ Företag Namn Gunnar Perssons Grävmaskins AB Adress Bergstena Sjölyckan Postnr o postadress 441 92 ALINGSÅS Telefon kontor 0322 63 50 40 Telefax 0322 63 50 40 Miljöansvarig Upplåtaransvar

Läs mer

Mall för dokumentation av arbetet för hållbar utveckling, fas 1 Dokumentation av miljöarbetet i Värnamo kyrkliga samfällighet

Mall för dokumentation av arbetet för hållbar utveckling, fas 1 Dokumentation av miljöarbetet i Värnamo kyrkliga samfällighet 1 (40) Mall för dokumentation av arbetet för hållbar utveckling, fas 1 Dokumentation av miljöarbetet i Värnamo kyrkliga samfällighet Datum för diplomeringsbesök: 12/9 2007 2 (40) Värnamo kyrkliga samfällighet

Läs mer

Waldmann Ljusteknik AB

Waldmann Ljusteknik AB Miljöberättelse 2015 Waldmann Ljusteknik AB Skebokvarnsvägen 370 124 50 BANDHAGEN Org. nr: 556113-3447 Tfn: 08-99 03 50, fax: 08-99 16 09 E-post: info-se@waldmann.com Hemsida: www.waldmann.com VD/Miljöansvarig:

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bygg- och miljökontorets interna miljöplan, reviderad 2012-10-30 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1

ÖVERGRIPANDE MÅL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bygg- och miljökontorets interna miljöplan, reviderad 2012-10-30 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1 INTERN MILJÖPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL 1 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1 KONTORSMATERIEL OCH FÖRBRUKNINGSVAROR 1 PAPPER OCH KUVERT 1 LUNCHRUM 2 RESOR TILL OCH FRÅN ARBETET 2 TJÄNSTERESOR

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015 Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Innehåll Starrkärr-Kilanda församling... 3 Historik... 3 Nutid... 3

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014. Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30

Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014. Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30 Intern miljöplan 2013-10-30 Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014 Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30 Verksamheterna på bygg- och miljökontoret ska vara långsiktigt

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Miljöprogram. Hallands nation. Antaget: 2011-05-11 Senast ändrat: 2012-02-15 Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation

Miljöprogram. Hallands nation. Antaget: 2011-05-11 Senast ändrat: 2012-02-15 Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation Miljöprogram Hallands nation 2011 Antaget: 2011-05-11 Senast ändrat: 2012-02-15 Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation Hallands nation Thomanders väg 3 046-15 91 91 Dokumentets syfte är att fungera

Läs mer

Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010

Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Innehåll 1. Kulturhistoria och landskapsvård 2. Kommunikation och utbildning 3. Avfall 4. Utsläpp till luft och vatten 5. Byggnader,

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Tycker du att Nordens största mötesanläggning bör vara ett föredöme när det gäller miljöarbete? Det tycker vi också.

Tycker du att Nordens största mötesanläggning bör vara ett föredöme när det gäller miljöarbete? Det tycker vi också. Vårt miljöarbete Tycker du att Nordens största mötesanläggning bör vara ett föredöme när det gäller miljöarbete? Det tycker vi också. Stockholmsmässan ägs gemensamt av Stockholms stad och Stockholms Handelskammare,

Läs mer

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006 M I L J Ö - O C H A R B E T S M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 4 Miljö- och arbetsmiljöredovisning 26 1 M I L J Ö - O C H A R B E T S M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 4 V E R K S A M H E T E N I K O

Läs mer

TRIBONAS UPPFÖRANDEKOD 2015

TRIBONAS UPPFÖRANDEKOD 2015 TRIBONAS UPPFÖRANDEKOD 2015 Vårt ansvar som arbetsgivare och medarbetare Vår företagskultur Tribonas företagskultur präglas av tre kärnvärden: Engagemang - På Tribona lägger vi stor vikt vid att sätta

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT 1. INLEDNING 1.1. FÖRSAMLINGEN Lindesbergs församling består av tätorten Lindesberg och Vedevåg, och där tillhörande jordbruksoch skogsområden.

Läs mer

Centerpartiets miljöpolicy

Centerpartiets miljöpolicy Centerpartiets miljöpolicy - för en hållbar utveckling juni 2008 www.centerpartiet.se Centerpartiets miljöpolicy För en hållbar, ekologisk och tillväxtfrämjande utveckling Centerpartiet ska vara ett föredöme

Läs mer

Församlingsinstruktion för Guldsmedshyttans församling

Församlingsinstruktion för Guldsmedshyttans församling Församlingsinstruktion för Guldsmedshyttans församling Mot slutet av sitt jordiska liv, sade Jesus till sina lärjungar: Mig är given all makt i himmelen och på jorden. Gå fördenskull ut, och gör alla folk

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetsbeskrivning

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetsbeskrivning 2012-12-04 Utgåva (1) MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetsbeskrivning Glafsfjordens maskin & Svets AB är en komplett mekanisk verkstad etablerad på Jössefors industriområde utanför Arvika. Företaget har 12 personer

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöplan för Högbo Golfklubb

Miljöplan för Högbo Golfklubb Miljöplan för Högbo Golfklubb Uppdaterad 2010-01-01 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 2 Miljöpolicy för Högbo Golfklubb sid. 3 Övergripande miljömål för Högbo Golfklubb sid. 4 Detaljerade

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 1(5) Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 Innehållsförteckning Teologisk grund...2 Långsiktig målsättning...2 Mat och dryck... 2 Byggnader... 2 Inköp och förbrukningsvaror... 2 Resor och transport...

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

MILJÖKONTROLL. www.norsjobetong.se. Postadress Telefon Telefax Org.nr Norsjö Betong AB 0918-333 40 0918-333 44 556463-9341 PL 1300 935 91 NORSJÖ

MILJÖKONTROLL. www.norsjobetong.se. Postadress Telefon Telefax Org.nr Norsjö Betong AB 0918-333 40 0918-333 44 556463-9341 PL 1300 935 91 NORSJÖ www.norsjobetong.se MILJÖKONTROLL Rev. 2005-02-07 Postadress Telefon Telefax Org.nr Norsjö Betong AB 0918-333 40 0918-333 44 556463-9341 PL 1300 935 91 NORSJÖ NORSJÖ BETONG AB MILJÖKONTROLL REGISTER Utgåva:

Läs mer

Energieffektivisera föreningslokalen

Energieffektivisera föreningslokalen Energieffektivisera föreningslokalen Sol, vind och vatten Ett samarbete mellan Idrott & förening, Miljöförvaltningen och Konsument Göteborg. Värme och el Börja med att se över avtal gällande el och värme

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete.

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Miljömål 2011 Kompetens, utbildning och kommunikation Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Organisationens miljöledningssystem

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Välj Svanen-märkta kuvert, helst utan fönster. Dessa har vattenlösligt lim och kan sorteras som papper. Välj adressetiketter med vattenlösligt lim.

Välj Svanen-märkta kuvert, helst utan fönster. Dessa har vattenlösligt lim och kan sorteras som papper. Välj adressetiketter med vattenlösligt lim. Upprättat av Carmen Sosa Caroline Orback Ingrid Nordmark Fastställt av Mats Linde Ansvarig för uppdatering Miljösamordnare Fastställt datum 2013-09-30 1 (7) Version 1 Allmänt om inköp Vid inköp ska lagen

Läs mer

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad dm 4&Z- Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr 462-2727/2005 Projektets nummer och namn: Nr B107 Utredning avseende utbyte av direktverkande

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Miljöcertifiering med hjälp av Grön idrott

Miljöcertifiering med hjälp av Grön idrott Miljöcertifiering med hjälp av Grön idrott Grön drott kan användas för miljöcertifiera föreningen, arrangemanget, klubblokalen eller anläggningen. På föreningsnivå kan man certifiera sig på tre nivåer

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

GRÖNA. lilla LUNDSTRÖMS

GRÖNA. lilla LUNDSTRÖMS LUNDSTRÖMS lilla GRÖNA Nu har vi bestämt oss för att göra ännu mer för att bidra till en bättre miljö och ett hållbart samhälle. I den här lilla skriften kan du läsa om vad vi hittills gjort i vårt miljöarbete,

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Foton i broschyren är tagna av: Kerstin Andersson, Owe Backland och Christer Arneson. Broschyren ges ut av: Kyrkogårdsnämnden i Löddebygdens

Läs mer

Kyrkorådet 2014-10-28 1 (5) Margareta Rodin, Annika Nilsson, Karin Brunsberg, Ann-Margret Holmberg, Karin Karlsson

Kyrkorådet 2014-10-28 1 (5) Margareta Rodin, Annika Nilsson, Karin Brunsberg, Ann-Margret Holmberg, Karin Karlsson Kyrkorådet 2014-10-28 1 (5) Plats och tid Mariagården, kl 18.30-19.30 Beslutande Evy Pettersson, ordförande Madeleine Zetterqvist, Birgitta Gamelius, Jan-Ingemar Berthilsson, Håkan Claesson, Ulla Olsson,

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning.

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. MILJÖHANDBOK Dokumentnamn Upprättat av Staffan Stenhag Fastställt av Sida (av) 1 (5) Fastställt datum Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. Grundutbildning

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS HANDLINGSPLAN FÖR GRÖN SEKTION VERKSAMHETSÅRET SYFTE Maskinteknologsektionens syfte att vara med i grön sektion är att gemensamt med LiU och andra sektioner jobba mot ett hållbart

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MILJÖDIPLOMERING 2013 Baserad på Svensk Miljöbas Kravstandard för verksamheter Fastställd 15 januari 2013

CHECKLISTA FÖR MILJÖDIPLOMERING 2013 Baserad på Svensk Miljöbas Kravstandard för verksamheter Fastställd 15 januari 2013 CHECKLISTA FÖR MILJÖDIPLOMERING 2013 Baserad på Svensk Miljöbas Kravstandard för verksamheter Fastställd 15 januari 2013 Verksamhetsnamn: Besöksadress: Miljösamordnare/miljöombud: Postadress: Tel: E-postadress:

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014 INAIR AB MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖBERÄTTELSE tillsvidare Sida 2 Vår verksamhet INAIR AB grundades 1990, vi har ett brinnande intresse för ventilation och söker ständigt

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

LIDINGÖ FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL NR 5/2013 Sammanträdesdatum Kyrkorådet 2013-09-12

LIDINGÖ FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL NR 5/2013 Sammanträdesdatum Kyrkorådet 2013-09-12 (1/5) Plats och tid S:ta Annagården, tisdagen den 12 september 2013, kl. 19.00 21.00 för sammanträde Beslutande Övriga deltagare Håkan Johanson, ordförande Carina Nilsson, kyrkoherde Anette Palmstjärna

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

EKONOMIHANDLINGAR 2013

EKONOMIHANDLINGAR 2013 LILLA ÅRSMÖTET 2014 EKONOMIHANDLINGAR 2013 INNEHÅLL FÖRKLARINGAR TILL SVENSKA KYRKANS UNGAS ÅRSREDOVISNING 2013 (och på sista sidan en jämförelse mellan bokslutet 2013 och den rambudget som Stora

Läs mer

Optimalt helt enkelt!

Optimalt helt enkelt! KylFab är en av Gotlands främsta totalleverantör av tjänster inom energioptimering, kyla, värmepumpar och luftbehandling. Allt från projektering & installation till service, underhåll. Optimalt helt enkelt!

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Miljöberättelse Miljöstegen

Miljöberättelse Miljöstegen Miljöberättelse Miljöstegen Giltig under perioden: 1 januari 2014 15 januari 2015 Innehåll: Organisation och verksamhet Sammanfattning av miljöpåverkan Miljö- och kvalitetspolicy Miljömål 2014 Genomförda

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING Svenska kyrkan vill finnas som stöd och hjälp vid de viktiga ibland svåra situationer som livet ställer oss inför. Svenska kyrkan vill vara en trygghet i glädje

Läs mer