Nulägesbeskrivning. En introduktion till processen och det miljöarbete som genomförts under

Transkript

1 1(22) Nulägesbeskrivning Datum: Församling: Värnamo Kyrkliga Samfällighet En introduktion till processen och det miljöarbete som genomförts under Miljögruppens arbete Inom samfälligheten har sedan 1994 funnits ett miljöråd. Detta miljöråd har bl a utarbetat ett miljöprogram som tidigare legat till grund för samfällighetens miljöarbete. Frågor om arbetsmiljön har hanterats av kyrkonämndens personalutskott. Miljöutbildningar för anställda och förtroendevalda Samtliga anställda och förtroendevalda har vid sammanlagt tre tillfällen tagit del i utbildning inom ramen för Ljussteget (år ). Vid gemensamma personalsamlingar har ett antal miljöfrågor lyfts fram. När det gäller ekonomi har beslutats att i olika sammanhang det mest miljövänliga alternativet ska väljas utan sidoblickande på ekonomiska realiteter. Samtidigt har vid ett antal tillfällen vardagliga rutiner lyfts fram för samtliga anställda, såsom t.ex. kravet på källsortering, resealternativ etc. Beslut i olika instanser Miljövårdsprogram för Värnamo Samfällighet har fastställts av kyrkonämnden Kyrkonämnden har fattat beslut om att samfälligheten skall arbeta med inriktning på att bli miljödlomerad. Ifrågavarande förslag gällande miljövårdspolicy och miljövision har antagits av kyrkonämnden och kommer att föreläggas samfällda kyrkofullmäktige vid nästkommande sammanträde hösten Ljussteget (fördlomeringen) I samband med gudstjänsten den 16 januari 2005 erhöll samfälligheten utmärkelsen Ljussteget. Från Växjö Stift medverkade miljösamordnare Magnus P. Wåhlin.

2 2(22) Verksamhetsområde I: Kyrkans liv och verksamhet. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling inom: A. Gudstjänstliv Temagudstjänster: Genom initiativ från församlingen har under 10 år firats en miljömässa Annan Dag Pingst. Denna mässa som skett i samarbete med kommunens ekologiavdelning har haft som självklart tema Miljön. Kollekterna har vid dessa tillfällen varit riktade mot ofta miljömässiga mål, som exempel till vattenreningsprojekt etc. Andra söndagar som skulle vara möjliga att lyfta fram det ekologiska ansvaret är möjligen Tacksägelsedagen och ev. Heliga Trefaldighets dag. Kan i detta fallet också tänkas någon söndag kring Midsommar. Någon Temagudstjänst med sikte på det ekologiska budskapet har inte förekommit inom samfälligheten med undantag för den ovan nämnda Miljömässa. Vad vi saknar och som måste aktualiseras är Temagudstjänster på temat ekologi/miljö. Att ur tanken på dessa Temagudstjänster riktat bjuda in människor och organisationer som jobbar utifrån miljömässiga aspekter och göra dessa delaktiga i gudstjänsten är en nödvändighet. Detta spänner över ett stort fält: Allt från renodlade miljöorganisationer till fredsrörelser, Röda Korset, Greenpeace, Djurens rätt till feministorganisationer. Dessutom våra egna självklarheter som SKM, Lutherhjälp, Sackeus. Söndaglig gudstjänst: När det gäller att tydliggöra, inom ramen för gudstjänsten, frågor som berör ekologi, rättvisa och hållbar utveckling är själva kyrkoåret ett hinder. När det gäller framlyftandet av den ekologiska aspekten i förkunnelse, liturgi och musik är det naturligtvis en fråga för den enskilde prästen och musikern. När det gäller smyckandet av kyrkorummet har det sällan burit spår av någon miljömässighet.vid några tillfällen har Värnamo kyrka smyckats av en lokal florist, samt plockades vilda blommar till Nydala Klosterkyrka under Thomas Greens tid som vaktmästare under den tid detta var möjligt. En dröm när det gäller smyckandet av Kyrkan skulle naturligtvis vara att ha en egen Kyrkans Blomsteräng där blommor för altarets smyckande kunde odlas. Borde kanske kunna ske i samarbete med kyrkogårdsförvaltningen, i Nydala kanske i samband med Klosterträdgårdens tillblivande. Friluftsgudstjänster: Möjligheten till friluftsgudstjänster har under åren nyttjas inom ramen för miljömässor. När det gäller de lokalt anknutna gudstjänsterna är just miljömässan ett lysande exempel på hur dessa kan fungera. Vi har vandrat omkring till en mängd olika platser där miljötemat i samråd med de lokala intressena har lyfts fram. Alltifrån soptp till Sydkrafts anläggning. Helgmålsböner: Förekommer för närvarande inte i pastoratet. Förrättningar: Miljöaspekten saknas i dessa sammanhang. Övrigt: När det gäller närområdesmänniskornas delaktighet i gudstjänster med sikte på det ekologiska budskapet har dessa inte utnyttjats mer än i samband med miljömässorna. Kyrkkaffet har inte haft någon direkt struktur. Samtalen har skett på det otvungna sätt som dessa sker och inte haft något direkt tema eller inriktning på frågor som varit direkt djupa eller tagit sikte på ekologiska spörsmål. Att medvetandegöra frågor av den breda karaktär som ryms inom dlomeringsarbetet är kanske att tänka på vid kyrkkaffen o. dyl.

3 3(22) B. Diakoni Diakonins huvuduppgift kan mera kläs i människovärdets absoluta värde. En av de viktiga uppgifterna är att se, uppmärksamma och ur detta inlemma människor i gemenskapen. Karitativ verksamhet både i och utanför kyrkans murar är en del av målsättningen inom diakonin. Äldreboende: Äldreboendena besöks regelbundet i samband med de regelbundna gudstjänster som sker tillsammans med övriga samfund. Utöver detta sker sångstunder samt övrig verksamhet som högläsning, hjälp till att komma ut etc. Varje år inbjuds också ett av serviceboendena att med församlingens hjälp komma ut i naturen vid Lidnäs Kapell. From har pastoratet ett projekt med bl.a. inriktning på äldre. Besöksverksamhet: Sker i samverkan med andra samfund under projektet Anhörig 300 Målbeskrivningen för distrikten i Värnamo församling är att i varje distrikt skall finnas en besökstjänstgrupp. Ungdomsdiakoni: Under året har en volontär jobbat med bl.a. ungdomsdiakoni. Det främst exemplet på ungdomsdiakoni är väl annars församlingens deltagande i De glömda barnen ett samarbetsprojekt mellan kommunen och Hela Människan-LP Finnveden. Övriga sociala verksamheter: Ekonomiskt stödja behövande människor via fondmedel. I budgeten avsätta medel till olika organisationer som biträder människor i krissituationer både inom vårt land och också i ett globalt sammanhang. I budgeten finns också en post för katastrofinsatser som kan beslutas under löpande verksamhetsår Arbete med olika samarbetspartners: Enligt ovan sker samarbete med olika samfund i ett ekumeniskt sammanhang. Samarbete sker också i vissa sammanhang med kommunen. Själavård: Institutionssjälavård bla via stiftsbidrag på Värnamo Sjukhus. Själavård erbjuds i de sammanhang det efterfrågas. Sorgegrupper ordnas regelbundet för de som förlorat någon nära anhörig. Telefonsjälavård, medverkan i ett samverkansprojektet med stiftet. Övrigt: C. Mission SKM, SKUT, Lutherhjälpen Det ansvar som ligger hos församlingen relaterat till begreppet mission ligger nästan undantagslöst förankrat hos FIA-gruppen, Församlingens Internationella Arbete. (Gruppen består av ombud för Lutherhjälpen, SKM, SKUT samt Sackeus u-landsbod). Inom ramen för denna grupp planeras och initieras ofta de olika aktiviteter som tar sikte på missionen. Här har församlingens ombud för Mission och Lutherhjälp en viktig uppgift.

4 4(22) I Samfällighetens budget avsätts årligen medel till Svenska Kyrkans internationella arbete. Här är målsättningen att minst en procent av samfällighetens samlade intäkter skall avsättas till internationell diakoni. Detta mål har uppnåtts med god marginal sedan år När det gäller kollekter som ofta är förvirrade tillfällen till kreativitet måste det naturligtvis vara möjligt att inom ramen för SKM och Lutherhjälpen hitta mer miljömässiga ändamål. Utåtriktad verksamhet Exempel på FIA-initierade aktiviteter kan vara praktiska arrangemang som brödbakande/försäljning. Skramlande med insamlingsbössor. Informationskvällar typ den med Alice Bah, generalsekreterare för Rättvisemärkt. Genom att Sackeus har bo och säte i FIA-gruppen kommer också det rättvisemärkta perspektivet på kyrkans verksamhet att aktualiseras. Ex. Livsloppet, Lutherhjälpsaktivitet, Musikarrangemang, Modeuppvisning, Barn- o. ungdomsdagar, läger. Kommer att utvecklas vid Tallnäs stiftsgård som har en miljöprofil. Egna missions och biståndsprojekt/vänförsamlingar Projekt i Maria: Mi Casita stöd till barnverksamhet i Latinamerika Projekt i Johannes: Stöder skolverksamhet i Santiago samt ett projekt för gatupensionärer i Rumänien Projekt i Fryele församling: stöder församling i Karki, samt barnhem i Ergeme, Lettland Samfälligheten stöder Lutherska församlingen i Tirana, Albanien. Föreningen Härbärgets Vänner: Stöd till barnhem/skola i Lettland. Övrigt: En målsättning är att integrera miljö- och rättvisefrågor i kyrkans dagliga verksamheter. D. Undervisning När det gäller den teologiska infallsvinkeln är det åter upp till den enskilde prästen. Men och detta är naturligtvis normerande: Första trosartikeln kopplas i nutiden oftast till det förvaltarskap som åligger människan kontra skapelsen. Barntimmar Finns för närvarande inte. Minior och juniorverksamhet Barnverksamheten ska aktualisera dessa frågor, gärna i bägge fallen genom praktisk handling. Konfirmander När det gäller barn och ungdom ska miljö och ansvar för skapelsen ligga som ett tvingande inslag i undervisningen, att några konfirmandlektioner tar sikte på dessa frågeställningar. Tonårsgrupp Är under uppbyggnad. Syföreningar Har i sin verksamhet en klar utåtriktad blick på internationell diakoni och låter stora delar av sin intäkter vid försäljningar etc. stödja olika projekt.

5 5(22) Samtalsgrupper Samtalsgrupper med inriktning på temat miljö sker i nuläget inte. Vuxenkatekumenat eller liknande Församlingen organiseras enligt modell för cellkyrka. Någon riktad undervisning mot miljöfrågor sker inte i nuläget, men kan komma att ske i de s.k. subgrupperna som är under bildande. Studiecirklar Organiseras via Sensus studieförbund, kan och ska naturligtvis erbjuda cirklar under miljötemat. Övrigt: Målbeskrivning finns gällande karitativ samt musikalisk profil. Ansvar Prosten, kyrkogårdschefen och kyrkokamreren är i egenskap av personalansvariga ansvariga för arbetsmiljön, både psykisk och fysisk. Dokumentation på området Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete anges i Arbetsmiljöpolicy. Policy och plan för jämställdhetsarbetet finns antaget. I Arbetsmiljöpolicy finns rutiner för hantering av diskrimineringsfrågor och kränkande särbehandling, sexuella trakasserier, rutiner vid sjukdom, missbruk och arbetsanpassning-rehabilitering etc. Lönepolicy finns antagen. Anställningsmanual har framtagits. Praktiskt genomförande av systematisk arbetsmiljöuppföljning Policydokument ses över en gång om året av AMJ-gruppen (enligt gällande lagstiftning ska utvärdering och översyn göras varje år.) Årliga personalutvecklingssamtal med alla anställda som tar upp arbetssituationen, arbetsinnehållet, arbetsprestationen, samarbetet och eventuella förändringar samt plan för kompetensutveckling och information i frågor gällande jämställdhet. Skyddsombud Ulf Gustafsson är huvudskyddsombud. Skyddsronder genomförs efter beslut i AMJ-gruppen. Sjukgymnast från företagshälsovården finns att tillgå. Årlig hälsokontroll erbjuds alla fr.o.m. 50 år. Övriga erbjuds hälsokontroll vart tredje år. Friskvård Samfälligheten erbjuder som en del av en friskvårdssatsning alla anställda ett årskort till Värnamo Simhall inklusive styrketräning alternativt annat likvärdigt institut. F. Övriga frågor

6 6(22) Verksamhetsområde II: Förvaltning och ekonomi. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling när det gäller: A. Förvaltning av skog, mark och andra rörelser Samfälligheten förvaltar direkt följande fastigheter: Fastigheter Värnamo Areal m 2 1 Värnamo kyrkan 1 omfattande kyrka med tillhörande kyrktomt bestående av äldre gravplatser och kyrkpark. 2 Kyrktuppen 1 på vilken Mariakyrkan är belägen. Kyrka-församlingshem med tillhörande trädgård. 3 Fröet 1 på vilken S:t Johannes kyrka är belägen. Kyrka-församlingshem med tillhörande trädgård 4 Värnamo 14:64, del av. Värnamo församlingshem med tillhörande trädgård Värnamo 14:64 del av. Kyrkogård Norra kyrkogården med Uppståndelsekapellet och tre ekonomibyggnader avsedda för personal- förråd och verkstad. F n pågår uppförande av ny personal och administrationsbyggnad. På mark öster om iordningsställd kyrkogård är f d arrendebostaden belägen. Arrendebostaden består numera endast av bostadshus och enkelt garage. Detta hus är en s k exploateringsfastighet som avses rivas/flyttas inom en 10-årsperiod. 6 Värnamo S:3. Södra kyrkogården Prostgården 1. Tjänstebostad för kyrkoherden. Dubbelgarage och f d kaplansbostad (eftersatt underhåll används f n som förråd) Fastigheter Fryele-Nydala 8 Fryele 7:1. På fastigheten är Fryele kyrka belägen, samt en ekonomibyggnad avsedd för kyrkogårdens behov. Marken runt kyrkan används som kyrkogårdsmark samt utgör parkeringsplats 9 Fryele 2:16. På denna fastighet är Fryele församlingshem beläget. Runt församlingshemmet finns gräsytor. 10 Fryele 2:18. På denna fastighet är kyrkstallarna belägna. Marken runt kyrkstallarna hävdas inte. 11 Nydala 2:1. På denna fastighet är Nydala klosterkyrka och portkapell belägna. Marken runt kyrkan används som kyrkogård. Det noteras att den s k klosterträdgården är belägen på mark som tillhör stamfastigheten (Nydala 1:3 f d herrgården) och arrenderas av Nydala byalag. Samfälligheten svarar för klosterträdgårdens behov av gräsklpning. 12 Nydala 1:52. På denna fastighet är den utvidgade delen av Nydala kyrkogård belägen liksom förråds- och personalbyggnad Summar areal Genom stiftet förvaltas av samfälligheten ägda s k prästlönetillgångar. Dessa består dels av fastigheter och dels av fondmedel (prästlönefonder) som bildats vid försäljning av prästlönefastigheter. Samfällighetens innehav i Växjö stifts gemensamma förvaltning framgår av nedanstående uppställning. Fastighet Landareal ha Skogsareal ha Antal andelar Vällersten 5:9, 5: ,167 Nederled Södergård 6:7 (i Rydaholms fs) Fryele 2: Mjöhult 4: Hökaberg 1: Bråthult m fl (Markaryds o Almesåkra fs) Andelar från inlevererade fondmedel 5 Summa 1,664 1,229 3,146

7 7(22) När det gäller förvaltning av fastigheter som förvaltas direkt av samfälligheten finns inga speciellt för fastighetsförvaltningen uttalade mål. Allmänna mål återfinns i samfällighetens miljöpolicy. Alla fastigheter som förvaltas av stiftet är certifierade enligt PEFC. Inom stiftet har förvaltningen av prästlönefondstillgångar uppdragits åt Egendomsnämnden som är en icke obligatorisk nämnd vald av stiftsfullmäktige. Kritik har framförts mot denna certifieringsmetod av anledningen att den ej tar sociala hänsyn. För närvarande finns ej tillräcklig kunskap om vad nämnda certifiering innebär och vad som är skillnaden gentemot andra miljöcertifieringssystem. B. Förvaltning av aktier och fonder Samfälligheten förvaltar enligt senaste årsredovisning (2004) tillgångar i form av aktier och fonder till ett sammanlagt värde (bokfört värde) uppgående till 58,1 milj. kr. kr. Placeringarna har fördelats enligt nedan: Stora etiska hänsyn Etiska hänsyn Inga etiska hänsyn Kyrkornas U-fond Svenska kyrkans fonder Övriga värdepapper Procentuell fördelning 3,4 28,2 68,4 Stiftelsen Kyrkornas U-fond har som målgrupper kyrkor och samfund, lokala församlingar, andra organisationer och enskilda. 60 % av kapitalet i U-fonden lånas ut till kreditgivning genom Oikocredit som är en ekumenisk kooperativ bank som bildats efter beslut av Kyrkornas Världsråd. 40% placeras med stöd av etiska kriterier på penning- och obligationsmarknaden (svenska statspapper) samt i aktieindexobligationer. Lån ges enbart till produktiva investeringar som bedöms som ekonomiskt hållbara, dvs. i verksamhet där bestående arbetstillfällen skapas. Det handlar oftast om investeringar i jordbrukssektorn men även inom tillverkningsindustrin, fiskenäringen och servicesektorn. En särskild betoning ligger på att öka tillgängligheten till krediter för kvinnor. En växande nisch för Oikocredit är utlåning till s k mikrofinansorganisationer i utvecklingsländer, ofta lokala eller regionala banker, som ger små lån till enskilda och familjer för småföretags-verksamhet eller egenföretagande. Sådana lån är ofta mycket små och med kort löptid. Fattiga som försöker låna av rikare människor i sitt lokala samhälle tvingas ofta betala skyhöga räntor - ockerränta. I banken får de inget lån därför att de inte kan erbjuda någon säkerhet för sina lån. Samfälligheten har förutom när det gäller bolag inom kyrkans direkta sfär såsom i Verbum AB, Svenska kyrkans Press AB (Kyrkans Tidning), Kyrkans Försäkrings AB och Rättvis Handel Import AB inga enskilda aktier. Samfälligheten innehar andelar i OK Ekonomisk förening samt i Riksbyggen, bostadsrättsförening. Enskilda aktier har också tidvis innehafts i samband med donationer och liknande. Här har den outtalade policyn varit att göra sig av med aktierna främst av skäl att inte komma på kollisionskurs med kyrkans lära och den praktiska verkligheten. De kriterier som gällt för samfällighetens förvaltning har främst varit inriktade på s k negativa kriterier, d v s undvikande av vissa verksamheter såsom företag som sysslar med alkohol, spel och dobbel, vapen/vapenbärare, pornografi och tobak. Samtal har också förts om s k positiva kriterier d v s kriterier som kopplas samman med positiv verksamhet. Placeringen i Kyrkans U-fond får ses som ett resultat av detta. I gällande reglemente för medelsplacering finns inga bestämmelser om etiska hänsynstaganden utan gällande bestämmelser är främst inriktade på säkerheten. I stiftets förvaltning av fonder och aktier finns angivet att man bör helt undvika placeringar i företag med ovannämnda inriktning. Vidare anges i policy att Växjö stift ska främja företag som uppträder ansvarsfullt i samhället och som lägger stor vikt vid de anställdas arbetsvillkor och jämställdhet samt att placeringar skall främja företag som genom sin verksamhet aktivt bidrar till ekonomiska och sociala framsteg i utvecklingsländer samt företag som hushåller med naturresurser och aktivt reducerar negativ miljöpåverkan från det egna företagets verksamhet.

8 8(22) C. Förvaltning av likvida medel Utöver aktier och fonder ovan vilka till största delen betraktas som likvida medel (omsättningstillgångar) finns tillgångar i form av banktillgodohavanden och i ringa mån kontanter. I det reglemente för medelsplacering som finns antaget är fokus på säkerheten. Några speciella förhållningssätt utom säkerhetsmässiga har inte tagits beträffande likvida medel. I nuläget har budgeten sedan flera år tillbaka upprättats med målsättningen att minst 1 % av samfällighetens samlade intäkter skall avsättas till internationell diakoni. Denna målsättning har uppfyllts med god marginal. Med internationell diakoni menas bistånd till behövande utanför landets gränser. Ofta sker detta bistånd i samarbete med Lutherhjälpen, Svenska kyrkans Mission och IM (Individuell Människohjälp). D. Samhällsnyttan av vår förvaltning av skog, mark och andra rörelser Genom fastighetsinnehavet omfattande främst kyrkogårdar och omkringliggande mark, främst den mark som inköpts med tanke på utvidgning av Norra kyrkogården samt genom de av samfälligheten ägda prästlönefastigheterna lämnas positiva bidrag till det rörliga friluftslivet. Genom parkanläggningarna på kyrkogårdarna bidrar samfälligheten till en positiv gemensam miljö. I detta sammanhang kan särskilt projektet Nydala klosterträdgård framhållas. Detta projekt har bl. a till syfte att öka kunskapen om medeltiden, utgöra ett exempel på en levande landsbygd och slutligen återskapa en medeltida klosterträdgård. Projektet bedrivs i samverkan med Länsstyrelsen, Länsmuseet, Nydala församling/ Värnamo kyrkliga samfällighet, Nydala byalag, Nydala Hembygdsförening och Värnamo kommun. E. Samhällsnyttan av vår förvaltning av aktier och fonder Genom att inneha aktier/aktiefonder i bolag som producerar bra varor/goda tjänster bidrar samfälligheten till möjligheterna att bedriva företag. F. Samhällsnyttan av vår förvaltning av likvida medel Genom att ha likvida medel på banken bidrar samfälligheten till att medel för goda investeringar finns tillgängliga för utlåning. G. Grönt bokslut, dvs. hur vi arbetar med att koppla miljö och ekonomi Med grönt bokslut menas koppling mellan miljö och ekonomi. Inom samfälligheten finns antydningar till koppling enligt ovan. Bl. a görs månatliga avläsningar på energiförbrukningen. I det stora hela är kopplingen mellan ekonomi och miljö redovisningsmässigt knappast synbar, däremot finns denna koppling många gånger i praktisk handling. Bl. a. har i miljövårdsprogrammet fastställts att miljömässiga skäl skall ges största prioritet vid inköp av varor och maskiner och att användning av miljö- och rättvisemärkta produkter skall ske framför produkter som är mindre nyttiga.

9 9(22) Verksamhetsområde III: Kyrkans byggnader. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling inom: A. Uppvärmning och ventilation, befintliga system Energikällor Följande uppvärmningssystem finns installerade: Byggnad Uppvärmningssätt 1 Värnamo kyrka Fjärrvärmeväxlare, vattenburen värme. I vapenhuset, torntrappa och körrum direktverkande takvärme. 2 Fryele kyrka Direktverkande el-radiatorer 3 Nydala kyrka Direktverkande el-radiatorer 4 Mariakyrkan Direktverkande el-radiatorer-takvärme 5 S:t Johannes kyrka Vattenburen elvärme, värmefläktar i kyrksal, värmeåtervinningsaggregat 6 Uppståndelsekapellet Vattenburen elvärme, olja vilket även används i kremationsugnen 7 Förrådsbyggnad Ej uppvärmd 8 Personal- och förrådsbyggnad Direktverkande el 9 Verkstad Direktverkande el 10 Värnamo församlingshem Fjärrvärmeväxlare, aggregat för återvinning av värme ur frånluft, kylanläggning 11 Fryele församlingshem Bergvärmepump kompl med el-patron. 11 Prostgården Jordvärmepump, kompl med el-patron och gammal oljepanna. 12 Kyrkogårdsförråd, Fryele Direktverkande el 13 Kyrkstallarna i Fryele Ingen uppvärmning 14 Kyrkogårdsförråd i Nydala Direktverkande el Anläggningarna i Fryele och Nydala är nyinstallerade och försedda med tidsstyrning. F ö förekommer ingen generell styrning, inkl dygns- och närvarostyrning förutom i Värnamo kyrka där belysningen är kopplad till personell närvaro. Fasaden på Nydala klosterkyrka och tornet på Fryele kyrka är försedda med fasadbelysning. På Värnamo Norra kyrkogård är del av allé försedd med prydnadsbelysning. Fryele kyrkogård är belyst. I samband med ombyggnad av nya delen av Värnamo församlingshem har återvinningsaggregat för frånluften installerats. Tidigare har jordvärme(1986) resp bergvärmepump (2003) installerats i Prostgården och Fryele församlingshem. Tilläggsisolering har gjorts i samband med nämnda ombyggnad i Värnamo församlingshem (2003), samt Fryele och Värnamo kyrkor. Någon generell genomgång av isoleringsstatusen har ej gjorts i samfällighetens byggnader. Tvåglasfönster finns monterade generellt i samfällighetens byggnader. I S:t Johannes kyrka, Mariakyrkan och den nya personal- och administrationsbyggnaden är tre-glasfönster monterade. F ö har treglas-fönster i några fall installerats på andra ställen i samband med ombyggnad eller vid ventilationsproblem. Fullständig och heltäckande genomgång beträffande fönsterstatus har ej gjorts.

10 10(22) Ventilation Sammanställning av ventilationssystemen har ej gjorts. Vi låter utföra obligatorisk ventilationskontroll (OVK) med den regelbundenhet lagstiftningen kräver för den typ av lokaler vi har. OVK - protokollen förvaras tillsammans med all annan dokumentation kring fastighetsunderhåll. Avtal har träffats med firma om leverans av filter till samtliga anläggningar (förutom kyrkogårdsförvaltningen). Leveranserna skall ske efter avslutning av pollensäsongen. Rutiner för bevakning och uppföljning av OVK kontroller saknas. Köldmedium i värmepumpar Vi tror inte att vi använder otillåtna köldmedier i våra kylskåp och värmepumpar. Inventering av detta har ej gjorts. B. Elanvändning, befintliga system Energiförbrukningen har varit enligt följande: År Medel Värnamo kyrka 1190 kvm Fjärrvärme El Fryele kyrka 560 kvm El Nydala kyrka, bondkyrka o förråd 528 kvm El Mariakyrkan 790 kvm El S:t Johannes kyrka 1382 kvm El Uppståndelsekapellet 506 kvm Ekonomibyggad 590 kvm Olja El Ny byggnad 1120 kvm Värnamo församlingshem 2150 kvm Fjärrvärme El Fryele församlingshem 347 kvm Olja 6 4 4, ,9 El Prostgården 530 kvm El Olja 2 1 0,6 Total elförbrukning Kwh Total fjärrvärmeförbrukning Mwh Total oljeförbrukning kbm , ,3

11 11(22) Energibesiktningar har ej utförts. Energisparprogram har ej upprättats/fastställts. Lågenergilampor har monterats i vissa armaturer. Ingen tids- eller närvarostyrning finns installerad etc. Rutin att siste man som går för dagen i Församlingshemmet kollar att ljuset i alla korridorer är släckt. C. Vatten och avlopp I samband med ombyggnad av kyrkogårdens verkstad har olje- och fettavskiljare installerats. Gsavskiljare finns i anslutning till ungdomsvåning i S:t Johannes kyrka. Följande fastigheter är anslutna till kommunala vattenledningsnätet/årsförbrukning kubikmeter (m 3 ) Medel Värnamo kyrka Mariakyrkan S:t Johannes kyrka Värnamo församlingshem Uppståndelsekapellet Personalbyggnad kyrkogården Prostgården Summa vattenförbrukning Till bevattning av Norra kyrkogården tas vatten från Prostsjön. Bevattning av Södra kyrkogården sker genom kommunens va-nät. Det är stor variation på vattenförbrukningen som används till bevattning. Detta beror i sin tur främst på vädret. I Fryele tas vatten till församlingshemmet via brunn på tomten samt från djupborrad brunn på prästgårdstomten. Detta vatten används även till bevattning. I Nydala tas vatten från egen djupborrad brunn samt vattentank om 5 m². Till bevattningen finns även en gammal brunn. Vattenbesparing Ansvariga för att åtgärda vattenläckage etc. är i första hand vaktmästarna, vid större problem kontaktas rörmokare. Teknik I samband med inköp av nya wc-stolar installeras regelmässigt snålspolande varianter. Förutom problem med äldre toalettstolar har konstaterats att vissa toaletter som används mindre ofta har stått och runnit och därmed bidragit till högre vattenförbrukning än nödvändigt. Från vaktmästarhåll har framförts synpunkter innebärande att vissa modeller är svåra att justera/ställa in. Beträffande befintliga toalettstolar har inte gjorts någon samlad inventering. Här finns varianter från 50-talet till helt nyligen installerade. Vid inköp av ny utrustning såsom t.ex. diskmaskin har hänsyn tagits till elförbrukning, däremot inte vattenförbrukning.

12 12(22) D. Fastigheter, byggande, renovering och rivning Byggandets miljöpåverkan Inom kyrkogårdsförvaltningen har det under 2004 färdigställts ny personal- och administrationsbyggnad samt maskinhall etc. I samband med nybyggnationen ställdes en rad miljömässiga krav. Luftbehandling via klimatanläggning med roterande värmeväxlare för maximal energiåtervinning. Val av miljöriktiga byggmaterial i största möjliga omfattning, t.ex. trä, lertegelpannor, betong utan tillsatser. Ecofiberskivor i väggar omöjliggjordes p.g.a. att levarantören avvecklat produkten, däremot användes ecofiber till miljöanpassad isolering av takbjälklag. Rivning av befintliga byggnader genomfördes utifrån en miljöinriktad rivningsplan med sortering och återanvändning av material. Asbestskivor demonterades med största försiktighet. Miljöfarliga komponenter omhändertogs i särskild riskcontainer, såsom lysrör, ljusrelä innehållandes kvicksilver etc. Gammal oljeavskiljare rengjordes, olja omhändertogs från systemet som farligt avfall. Vid tidigare byggnationer har miljömässiga konsekvenser ej beaktats i någon större utsträckning. Detta gäller såväl byggnadsmateriel som tekniska installationer såsom styr- och reglersystem. Dock har målsättningen givetvis varit att energisnåla varianter skall användas. Miljöfarliga ämnen En översiktlig bedömning som grundar sig på när byggnationerna ägt rum har gjorts beträffande eventuellt innehåll av PCB. Nuvarande bedömning är att samfällighetens byggnader inte innehåller PCB. Någon undersökning som grundar sig på undersökning har ej gjorts. Detta har ej heller gjorts beträffande eventuellt innehåll av asbest. Miljökrav på byggnadsmaterial Arbetsmiljöplan har upprättats vid nämnda byggnation samt vid fasadrenovering av Värnamo kyrka. Några direkta specificerade krav har ej ställts vid byggnation, såsom t.ex. att i största möjliga utsträckning använda miljöanpassat material vid ny- och ombyggnation, renoveringar etc. Energieffektivitet Krav på energisparande vinster vid ombyggnation, tilläggsisolering av vindbjälklag, fönster, dörrar och ev. ytterväggar Installationer Krav på byggandens tekniska installation så att elbehovet minskas. Värmeåtervinning Utrustningar för värmeåtervinning saknas. Övrigt I samband med byggnation av ny personal- och administarationsbyggnad på kyrkogården har 11 st motorvärmare installerats på p-plats i anslutning till byggnaden. Det finns även en motorvärmare avsedd för församlingens diakonibuss på Värnamo församlingshems p-plats.

13 13(22) Verksamhetsområde lv: Kyrkogårdar och markanläggningar Värnamo Kyrkliga samfällighet innefattar 4 kyrkogårdar. Värnamo Norra Värnamo Södra Fryele Nydala ca. 8 ha ca. 1 ha ca. 1 ha ca. 1 ha Energianvändning fastigheter Fastigheter i Värnamo fs Energislag: Noteringar: Uppståndelsekapell Personallokaler, Förrådsbyggnader, Verkstad Tvätthall med oljeavskiljare (summa 3 byggnader) Eldningsolja, vattenburen el Direktverkande el Delvis direktverkande el I samband med nybyggnation ombyggnad till fjärrvärme Krematorieugn Olja, tank l Nästa besiktning Fastighet Fryele Personallokaler förråd Kyrkstallar Fastighet Nydala Personallokaler förråd Direktverkande el Ingen uppvärmning Direktverkande el För energiförbrukning, se avsnitt III Kyrkans byggnader. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling när det gäller: A. Växtval, markskötsel mm Biologisk mångfald Värnamo: Kyrkogårdsmarken är helt anlagd, gravplatsmark, kommunikationsleder, P-platser och byggnader. 6 ha råmark har inköpts 1993 för utbyggnad. Den ligger helt i träda och kräver minimal i skötsel. Saknar biologiska värden och tillhör inte kategorin skyddsvärd mark/biotop. Fryele: Område med lägre naturvärden., anlagd mark Nydala: Anlagd mark, finns träd med höga naturvärden vid angränsade mark. Ex. nedtagna träd utmed väg har lämnats kvar av naturvårdsskäl. Hårdgjorda ytor Grus-asfaltytor, krattas och sopas. I Värnamo nyanlagd P-plats egen dagvatteninfiltration (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten). Växtval Planteringsyta gravplats anueller. Planteringsyta allmän anueller, perenner, buskar och träd. Häckar övervägande klpta.

14 14(22) Rutiner, minskad resursanvändning Svårt, eftersom allmänheten har krav på intensiv skötsel. Gräsytor har intensiv skötsel, uppsamling av gräsklp, gödsling (NPK med låg kvävehalt), uppsamling av löv. Rutiner, minskad miljöbelastning Moderna trädgårdsmaskiner utrustade med katalysator, ogräsrensning genom harvning. Erfarenhetsutbyte Kyrkogårdschefen har kontakt med olika intresseorganisationer inom branschen, bl.a. FSK, BSHR. Fordon åkbara maskiner Fabrikat Årsmodell Drivmedel Volkswagen Pick Up 1999 Bensin katalytisk avgasrening New Holland (jordbrukstraktor) 2002 Diesel Holder (minitraktor) 1983 Diesel Holder (minitraktor) 1992 Diesel Schanzlin (minitraktor) 2000 Diesel Alme (lasttruck) 1979 Bensin Alme (lasttruck 1999 El Melex (golfbil) 1992 El Melex (golfbil) 1994 El Melex (golfbil) 1996 El Crescent (packmoped) 1975 Oljeblandad bensin Walker (åkbar gräsklpare) 1992 Diesel Walker (åkbar gräsklpare) 1999 Diesel Förbrukning drivmedel ÅR diesel bensin 95 okt bensin 96 okt miljöbensin TOTALT c:a Medel * * 96 oktanig bensin minskade markant i mitten av 90-talet. Bensindrivna handverktyg Gräsklpare Motorsågar Röjsågar Häcksax Stamp Högtryckstvätt Ryggburna lövblåsar

15 15(22) Eldrivna handverktyg Häcksaxar Högtryckstvätt Vid inköp av ny utrustning/maskin sker detta bl.a. utifrån beaktande av miljökrav. Tillbehör och reservdelar: Inköps från leverantör, med leverantörens miljökrav. Service: Enligt tillverkarens rekommendationer. Kemikalieanvändning Viss användning av Round up. Konstgödsel c:a 1800 kg per år. Motor- och hydraulolja, avfettningsmedel, spolarvätska, glykol etc. Städmaterial:: Inköp görs i enlighet med Samfällighetens miljökrav. Avfallshantering På kyrkogårdarna finns sorteringskärl för komposterbart material och osorterat avfall uppställda. Blommor löv, gräsklp till egen kompostering, Det komposterbara avfallet slutkomposteras vid kyrkogården. Vedartade växter och större kvantiteter ex. vid fällning, körs till kommunens kompostering Problem med sortering av avfall uppstår vid de sorteringsstationer som finns utplacerade på kyrkogårdarna (avsedda container). I vissa fall sker felsortering från allmänhetens sida. B. Begravningsverksamhet Utsmycknings blommor Gravplatser med beställd skötsel; utför kyrkogårdpersonalen vår-, sommarplantering och vinterdekoration som tillverkas i egen regi. Kottar återanvänds.. Plast Gravljus och kistdekorationer, som innehåller plast samt ej sorterbara sopor till deponi Småkrukor till plaståtervinning. Begravningar Bårtäcke finns sedan flera år tillgängligt för utlåning i samband med begravningar. Under senaste femårsperioden har detta täcke använts vid 105 tillfällen (21 gånger per år i genomsnitt). Krematorium Kremeringsanläggningen saknar erforderliga reningsfilter (Ej kvicksilverrening.) Verksamheten bedrivs med dispens under tillsyn av länsstyrelsen. Nu gällande dispens varar till utgången av Antalet kremationer framgår av följande uppställning: År Antal kremationer Genomsnittet per år den senaste femårsperioden är 449 kremationer. Enligt naturvårdsverkets branchfakta kan utsläpp av kvicksilver i genomsnitt beräknas till 4,6 g/kremation. Detta betyder ett årligt utsläpp motsvarande c:a 2,0kg. Övrigt

16 16(22) Verksamhetsområde V: Varor och tjänster. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling inom: A. Generella inköpskrav. Inköpsadministration Vi samarbetar i inköpsfrågor med Värnamo kommun och använder deras inköpsavtal. Kommunfullmäktige har antagit Policy för miljöanpassad upphandling som utgör grund för den kommunala upphandlingen - bilaga. De riktlinjer som gäller för närvarande innebär att miljömässiga aspekter skall väga tyngre än ekonomiska. Även rättviseaspekten finns med i övervägande avseende vissa inköp, exempelvis rättvisemärkt kaffe. Konsekvensbedömning Uppföljning sker inte regelmässigt. Överväganden De flesta inköp av kontorsmaterial sköts av vaktmästarna för att en samlad bedömning av inköpen. Leverantörskrav Problem och svårigheter Eftersom vi har en decentraliserad organisation innebär det att det är många befattningshavare som svarar för inköp exempelvis av livsmedel. I flera fall kan det också vara föreningar/sammanslutningar inom kyrkan men som inte direkt lyder under samfälligheten som verkställer inköp exempelvis arbetskretsar/syföreningar, församlingskåren m fl. Uthyrning förekommer också till utomstående organisationer. Några särskilda bestämmelser med tanke på miljön ställs inte till de som hyr lokaler hos samfälligheten. I gällande beredskapsplan anges att äldre ej elektriska maskiner skall förvaras för möjlig användning i orostider. Försäljning I församlingens U-landsbod säljs varor från utvecklingsländer. Här är det krav- och rättvisemärkta produkter som säljs. Denna verksamhet har omsatt ca 100,000 kr under de senaste åren. Församlingens verksamhet har utgjort något av en central för andra organisationer/församlingar. Verksamheten sysselsätter ett 10-tal medarbetare. B. Kemikalieinköp Inköp av kemikalier/ Lagar och anvisningar för kemikalieinköp De flesta inköpen av städkemikalier görs via Pappersgruppen i Holsbybrunn och Geco i Jönköping. Vi har påbörjat arbetet med inköp av miljövänliga produkter. I vissa fall har vi ej funnit likvärdiga/godtagbara alternativ. Detta gäller sköljmedel och toalettdoftmedel. Med varje kemikalie skall följa produktinformationsblad. Dessa finns samlade i pärm som finns i församlingshemmets städförråd. Det är inte bestämt vem som svarar för uppföljningen av nya produkter. Vid inköp av kemiska produkter följer vi lagar och anvisningar från myndigheter som finns vilket bl.a. innebär att försiktighets- och substitutionsprincen tillämpas.

17 17(22) C. Möbler, lampor och textil Inköp av möbler I vissa fall förvaras möbler m m för senare återanvändning. Då ett möblemang byts ställs vanligen möblerna på vinden i Församlingshemmet. Återvinning av möbler, kläder, böcker, leksaker m m sker, se rubrik Samhällssnytta. Inköp av textilier Enligt nuvarande regler skall textilier vara cigarettestade och godkända. När textilmöbler är utslitna tas regelmässigt ställning till om dessa kan klädas om. Kompetens för detta finns i vaktmästeriet. Omklädning av möbler görs om detta är försvarbart (oftast har vi möbler typ för offentliga miljöer vilket gör att de är av god kvalitet). F ö finns inga särskilda restriktioner förutom ovannämnda allmänna riktlinjer. Inköp av armaturer och belysning Vid inköp av lampor är dessa i normalfallet av long-life typ. Lampor till utomhusbruk är av lågenergityp. Samhällsnytta I samarbete med den kyrkliga föreningen Härbärgets Vänner som sedan sju år bedriver en andrahandsförsäljning i Vråen centrum (vid Mariakyrkan). Omkring 60 församlingsbor arbetar idéellt med verksamheten. Butiken är öppen tis- och torsdagar kl 17-19, samt lördagar kl Omsättningen är omkring 300,000 kr/år. Den största kundgruppen är invandrare som här finner en plats för social kontakt. Även kyrkans folk har fått många nya vänner genom andrahandsbutiken. Ett avtal med Värnamo kommun innebär att andrahandsfolket får ta hand om övergivna prylar på Stomsjö deponi. D. Kontorsmaskiner Inköp av kontorsmaskiner Vid inköp av kontorsmaskiner har vi hittills inte ställt några särskilda miljökrav. Vid inköp av datorer tas arbetsmiljömässiga hänsyn (ergonomiska hänsyn). Vid byte av datorer har dessa återanvänts i något fall. Oftast har den ekonomiska livslängden (för samfälligheten) passerats då nya införskaffas. När återanvändning ej bedömts som lämpligt har datorutrustningen ställts undan i förråd i Värnamo församlingshem. De senare inköpta kopiatorerna är försedda med automatiska energisparfunktioner. E. Kontorsmaterial Inköp av kontorsmateriel När det gäller kontorsvaror sker inköpen i största möjliga utsträckning centralt via församlingshemmets vaktmästeri. Härifrån görs inköp dels i den lokala butiken Gullbergs/Corporate Express. Även spontanköp förekommer. Kuvert köps in via Lyreco i Bankeryd. Kopieringspapper köps in via Gullbergs kontorscenter. Tidigare köptes miljövänligt oblekt/oklorerat papper in till viss del. Numera är det kopieringspapper som inköps in svanenmärkt. Inköp av vitt kopieringspapper 80 g (vanligast förekommande sorten) har uppgått till följande: Antal

18 18(22) Inköp av kontorstjänster och övriga tjänster Inga inköp av kontorstjänster förekommer. F. Livsmedel Inköp Inköp av livsmedel görs i stadens olika affärer och större inköp via grossisten KIAB i Nässjö. I de dagliga rutinerna ingår närheten till resp. butik som ett viktigt moment. En större mängd gula ärtor köps in till Mariakyrkans soppluncher. Dessa inköp görs från KIAB. Ärtorna är ej miljömärkta. Mjölk och ost köps i ganska stora kvantiteter. Ost används rent allmänt i många sammanhang. Mjölk används mest inom Mariakyrkans sopplunchservering och inom Fenix Fritidshem. Den mjölk som använts i Mariakyrkans sopplunchverksamhet har ej varit miljömärkt medan den som använts i Fritidshemsverksamheten varit det. Ostinköpen har ej varit föremål för särskilda beaktanden gällande miljömässigheten. Ett särskilt uppmärksammat objekt har varit kaffe. Endast krav och rättvisemärkt kaffe används i Värnamo församlingshem, Mariakyrkan, S:t Johannes kyrka och Fryele församlingshem. Det är först under senare tid som Mariakyrkan och S:t Johannes kyrka övergått till att endast servera miljö- och rättvisemärkt kaffe. Numera är det endast inom kyrkogårdsförvaltningen som gällande policy ej tillämpas. Miljö- och rättvisemärkta livsmedel finns i olika sortering i samtliga livsmedelsbutiker i staden med ett undantag. G. Maskiner och kapitalvaror Inköp Vid inköp av maskiner till kyrkogården tillämpas arbetsmiljö- och miljömässiga skäl till viss del.

19 19(22) Verksamhetsområde VI: Transporter och kommunikation. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling inom: A. Egna maskiner och fordon Diakonibuss, diesel För uppgifter om fordon och arbetsredskap vid Kyrkogårdsförvaltningen, se avsnitt IV, Fordon åkbara maskiner samt Handverktyg. Drivmedels förbrukning Dieselförbrukningen för diakonibussen var l samt l. Det finns en förteckning över vilka maskiner vi har men inga uppgifter på hur mycket drivmedel det går åt till respektive maskin. Total bränsleförbrukning vid Kyrkogårdsförvaltningen redovisas i kapitel IV, Förbrukning drivmedel. Förbrukningsvaror till maskiner och fordon Vi ställer inga miljökrav av tillbehör till maskiner eller fordon. Fordonsservice Vi servar vår maskiner enligt tillverkarens rekommendationer (servicebok). B. Resor Tjänsteresor När det gäller tjänsteresor så finns det inga rutiner för dessa, resepolicy saknas. Enskilda personer bokar ofta sin egen resa. Samåkning sker om det är känt att flera skall på t.ex. samma kurs. Några miljökrav ställer vi inte på våra tjänsteresor. Vi bokför inte heller dessa resor på särskilt sätt. Redovisning av miljökostnader Ingen redovisning görs. Utsläpp till luft, mark och vatten samt buller Ingen kartläggning eller beräkning är utförd. Uppmuntran Saknas. C. Godstransporter Externa transporter För att minska våra externa transporter från församlingen används diakonibussen när det gäller att frakta stora mängder, ex kartonger till soptpen. Vid behov sker transporter till och från kyrkogården med poståkeriet.

20 20(22) Interna transporter Ingen samordning sker. D. Posthantering Posthantering Kyrkogårdsexpeditionen, Mariakyrkan och S:t Johannes kyrka har egna postadresser. Samfällighetens huvudsakliga posthantering sker via församlingshemmets församlingsexpedidtion som är kopplat till postbox på Postkontoret. Denna töms dagligen på vardagar. Från expeditionen sker interposthantering. Elektronisk informationshantering De flesta har tillgång till e-post och de vet om hur man använder den. Allmän informationshantering Alla anställda har ett eget fack på expeditionen. Detta innebär i och för sig att de anställda vid distriktskyrkorna måste åka hit och kolla sina fack. Samordning saknas. Vid brådskande information används fax-alt e-post.

21 21(22) Verksamhetsområde VII: Miljöfarlig verksamhet. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling inom: A. Kemikaliehantering Städmetoder Städning sker delvis med torra system t.ex. dammvpa och microtrasor samt torrmoppning av golv. Vi hanterar och förvarar i regel städkemikalier centralt via församlingshemmets vaktmästeri. Vi försöker köpa miljövänliga produkter där så är möjligt. I vissa fall har vi inte uppnått önskvärt resultat och då tvingats ta en ur miljösynpunkt sämre produkt. Tvätt Vi har avtal om tvätt av entrémattor. Detta betyder att mattorna byts ut varje månad. Var dessa mattor tvättas är okänt. Viss tvätt ombesörjs i egen regi i tvättmaskin som finns installerad i Värnamo församlingshem. Dukar och arbetskläder från kyrkogårdens personal skickas till tvätteri som finns i Värnamo. B. Avfall, restprodukter och farligt avfall Avfalls- och restprodukthantering Sortering av avfall sker regelmässigt enligt rekommendationer från kommunen. Vi sorterar glas, plåt, wellpapp, papper. Insamlingskartonger för papper finns i varje rum, töms i stora plastbehållare som hämtas för återvinning. Lysrör och batterier läggs i en låda hos vaktmästaren som ombesörjer att det kommer till kommunens miljöstation. Elektronikskrot omhändertas på speciellt sätt. Tidningar och pappersavfall lämnas till Värnamo Simsällskaps pappersinsamling som sker en gång per månad. Kompostering sker i Värnamo kyrka, Värnamo församlingshem, Mariakyrkan, S:t Johannes kyrka och Fryele församlingshem/kyrka. Transport till kommunens deponi av osorterat avfall i container har skett enligt följande: Värnamo Norra kyrkogård Fryele kyrkogård Nydala Summa Antal sopsäckar har varit enligt följande (1 säck tömning/v=52) Värnamo kyrka Värnamo församlingshem Mariakyrkan S:t Johannes kyrka Summa

22 22(22) Sortering och återanvändning av byggmaterial Vid nybyggnadsprojektet vid kyrkogården 2004 återanvändes en viss del av överblivet byggmaterial. Någon allmän, mer genomtänkt ordning för återanvändning av byggmaterial sker inte. Farligt avfall Farligt avfall som färgrester m m transporteras till kommunens omhändertagande vid deponi på Stomsjö. Förteckning av elektronisk och övrig miljöfarlig utrustning förs ej. Kemikaliehantering I en skrubb i församlingshemmets källare förvaras diverse äldre kemikalier. Inventering av dessa har ej skett. Detta har ej heller gjorts på övriga arbetsplatser.