Samverkan gäller vid insatser för personer som omfattas av LSS Lagen om stöd och service för vissa personer med funktionshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan gäller vid insatser för personer som omfattas av LSS Lagen om stöd och service för vissa personer med funktionshinder"

Transkript

1 Överenskommelse om samverkan mellan Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun, Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen i Landstinget i Värmland Samverkan gäller vid insatser för personer som omfattas av LSS Lagen om stöd och service för vissa personer med funktionshinder September 2013

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 1 Mål... 1 Uppdragsbeskrivningar... 2 Uppdragsbeskrivning för Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun... 2 Uppdragsbeskrivning Habiliterande verksamhet i Landstinget i Värmland... 3 Struktur för samverkan... 5 Kommunikation och kunskap om varandras verksamheter... 5 Samverkansområden och rutiner Intyg/överrapportering/informationsöverföring... 6 Rutin för Intyg/överrapportering/informationsöverföring Planer Rutin för gemensamma planer Egenvård Rutin för egenvård Utbildning, handledning och konsultation Rutin kring utbildning, handledning och konsultation Ansvar och uppföljning... 20

3 Bakgrund Enligt 2 a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska olika insatser för patienten samordnas på ett ändamålsenligt sätt. För att kunna åstadkomma detta ska landstinget och kommunen gemensamt utarbeta rutiner för samordningen av insatser för enskilda enligt 1. Rutinerna ska säkerställa att samordning görs enligt 5 12, Personal som ska vara ansvarig vid samordning utses, och den ansvariga personalen ges de förutsättningar som behövs för att kunna genomföra samordning. Den samordningsansvariga personalen får utses bland de anställda vid berörda verksamheter. (SOSFS 2007:10). Landstinget och kommunen ska även fastställa rutiner som säkerställer att den samordningsansvariga personalen kallar till medverkan i planeringen av samordningen, och underrättas om att kallelsen till planeringen har mottagits av dem som är berörda. (SOSFS 2007:10). Arbetsgruppen för samverkansavtalet har bestått av chefer, handläggare, medicinskt ansvarig för rehabilitering samt verksamhetsutvecklare i berörda verksamheter. Varje verksamhet har tagit fram de samverkansområden man anser vara viktiga att utforma rutiner för. Gruppen har därefter gjort en gemensam prioritering som resulterade i fyra olika samverkansområden. Arbetsgrupper med representanter från samtliga verksamheter har arbetat med att ta fram information och samverkansrutiner kring varje område. Varje samverkansområde beskrivs i detta dokument under var sitt kapitel med en inledande text som därefter följs av en rutin Avtalet mellan Vård- och omsorgsförvaltningen, Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen anger former och arbetssätt för samverkan vid insatser till personer som omfattas av Lagen om stöd och service för vissa personer med funktionshinder, LSS, i Karlstads kommun. Syfte Att utveckla former för samverkan. Mål En ökad livskvalité, tillgänglighet och kontinuitet för den enskilde, närstående och personal. 1

4 Uppdragsbeskrivningar Uppdragsbeskrivning för Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun LSS/myndighetsutövning LSS-handläggarna på kommunens Biståndskontor utreder och bedömer behov av stöd och service till vissa funktionshindrade. En ansökan om insatser kan göras skriftligt eller muntligt. Det är den enskilde själv, vårdnadshavare eller annan företrädare såsom god man som kan ansöka. I lagen finns tio givna insatser enligt LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för åtta av dem: Råd och stöd (landstinget) personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, korttidstillsyn för skolungdom (barn- och ungdomsförvaltningen), boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet. I varje ärende görs en personkretsbedömning som ett första steg till att bedöma rätten till insatser. Rätten till en viss insats enligt LSS ger inte automatiskt rätt till övriga insatser. Insatserna ska medverka till att den enskilde får goda levnadsvillkor och ska öka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Om man beviljas insats har man också rätt att begära att en individuell plan upprättas. Beslut om insats kan vid behov tidsbegränsas. De olika personkretsarna gäller för personer med: 1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller sjukdom 3. andra stora och varaktiga funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen Intyg och utlåtande som styrker diagnos eller funktionshinder skall bifogas ansökan. Insats enligt LSS beviljas om personkretstillhörighet föreligger och den enskilde har behov av insatsen. Efter beslut om insats lämnas uppdraget från beställaren på Biståndskontoret till utförarenheten inom handikappomsorgen. Utföraren verkställer beslutet och LSShandläggaren svarar för regelbunden uppföljning av beslutet. Inom personlig assistans finns även privata utförare och fyra gruppbostäder har under föregående år lagts ut på entreprenad som utförs av Frösunda LSS. Utförare/verkställigheten Handikappomsorgens verksamhet utgör verkställigheten av LSS-insatser utifrån de uppdrag och resurser som lämnas av biståndskontoret. Handikappomsorgen skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som erhåller insatser via LSS. Målet för verksamheten är att utifrån huvuduppdraget och värdegrunderna utveckla verksamhetsformer som stödjer medborgarna att leva ett så självständigt liv som möjligt. Verksamheten skall vara av god kvalité och bedrivas i samverkan med andra berörda organisationer och myndigheter. Kvalitén i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras för att möta nya behov och utmaningar. Grunden i verksamheten är att genom ett professionellt förhållningssätt visa respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. 2

5 Hälso- och sjukvårdsuppdraget Kommunens huvudsakliga åtagande inom hälso- och sjukvård är att utifrån huvuduppdraget och värdegrunderna ansvara för åtgärder i hemsjukvård. Hemsjukvård ges i den enskildes bostad, på daglig verksamhet och korttidsboende. Åtgärderna omfattar sjukvård, rehabilitering och habilitering. De skall utgå från ett helhetsperspektiv och baseras på den enskildes livssituation. Karlstads kommuns hemsjukvård skall vara av god kvalitet och tillgodose den enskildes behov av trygghet. Undersökning och behandling skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet och så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde. I kraven på god vård ingår en humanistisk människosyn och ett antagande om människors lika värde. För detta krävs ett genomtänkt etiskt förhållningssätt. Målgrupp En förutsättning för att ingå i målgrupp för den kommunala hälso- och sjukvården är att personen omfattas av LSS och är 7 år och äldre samt bedömts ha hälso- och sjukvårdsbehov som skall tillgodoses i bostaden. En person omfattas av kommunens hälso- och sjukvård om personen inte själv eller med stöd av anhörig/närstående eller personal/personlig assistans kan resa/förflytta sig till vårdcentral, sluten vård eller annan vårdgivare och där få sina behov tillgodosedda. Detta kan vara beroende av fysiska eller psykiska problem/förhinder. Ansvaret för de som beviljats daglig verksamhet omfattar endast den tid individen vistas där. För övrig tid måste bedömning ske som för övriga kommuninnevånare Uppdragsbeskrivning Habiliterande verksamhet i Landstinget i Värmland Med habilitering avses: Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (SOSFS 2007:9) Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringens huvuduppdrag består i att kartlägga individens funktionstillstånd och funktionshinder för att klargöra behov av habiliterande insatser. Som komplement till övrig sjukvård skall barn- och ungdomshabiliteringen ge planerade och från flera kompetensområden sammansatta, specialiserade åtgärder för att främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande. Till uppdraget hör också att upptäcka tillkommande ohälsa och funktionsnedsättningar samt aktualisera behov av insatser för dessa hos annan vårdgivare eller inom habiliteringsorganisationen. Barn- och ungdomshabiliteringen skall dessutom genom yrkesspecifika och avgränsade konsultinsatser bedöma och behandla barn och ungdomar med eller med misstanke om vissa neurologiska, rörelserelaterade eller psykomotoriska tillstånd (gäller främst sjukgymnaster men kan även beröra andra yrkeskategorier). 3

6 Målgrupp Huvudmålgruppen är barn och ungdomar upp till 18 år med medfödda eller tidigt förvärvade psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar. För barn och ungdomar med neuropsykiatriska tillstånd delas habiliteringsansvaret med Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Vuxenhabiliteringen Huvuduppgift för Vuxenhabiliteringen är att kartlägga individens funktionstillstånd/funktionsnedsättning för att klargöra behov av habiliterande insatser. Vuxenhabiliteringen ska vara ett komplement till övrig sjukvård inom landsting och kommun med möjlighet att ge planerade, sammansatta och specialiserade åtgärder för att främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande. Huvuduppgiften är också att upptäcka tillkommande ohälsa och funktionsnedsättningar samt aktualisera behov av insatser för dessa hos annan vårdgivare eller inom habiliteringsorganisationen. Verksamheten ska genomsyras av ett hälsofrämjande förhållningssätt som fokuserar på den enskildes egna resurser. Vuxenhabiliteringen ska utifrån individens egna önskemål och specifika livssituation främja optimal fysisk och psykisk funktionsförmåga för att få ett så väl fungerande och självständigt vardagsliv som möjligt. Vuxenhabiliteringen ska tillhandahålla specialistkunskap om de funktionsnedsättningar som målgruppen har och särskild kunskap om vilka konsekvenser det kan innebära att leva med en funktionsnedsättning. Målgrupp Unga från 18 års ålder och vuxna med utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd, vuxna med förvärvad hjärnskada som medfört en begåvningsmässig funktionsnedsättning samt unga och vuxna med fysisk funktionsnedsättning förvärvad före 16 års ålder. 4

7 Struktur för samverkan Om den enskilde samtycker till samverkan sker en första kontakt med informationsutbyte genom telefonsamtal, på möte med den enskilde eller på arbetsmöte där berörd personal på Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Handikappomsorgen deltar. Möten med den enskilde kan vara i form av uppföljning av planer, uppföljning av insatser eller annat möte. Arbetsmöten utan den enskildes medverkan kan förekomma vid behov. Våra respektive yrkesroller och uppgifter i sammanhanget samt hur samverkan kommer att ske skall tydliggöras. Samordningsansvarig utses som kallar till möten, fungerar som kommunikationskanal och har kontakt med den enskilde. När det inte behövs något samarbete mellan våra respektive verksamheter men det pågår parallella insatser, räcker det med information för att tydliggöra rollfördelning och vilken insats man ger. Kommunikation och kunskap om varandras verksamheter Båda huvudmännen ansvarar för att informera varandra om verksamheten, arbetssätt och gällande rutiner. Den mesta kommunikationen sker mellan kollegor inom/mellan verksamheterna inom ramen för de dagliga processerna i varje enskilt ärende. Den kan även ske med ansvariga i samband med avvikelser, vid gemensamma planeringsmöten och vid uppföljningar av överenskommelsen. För att möjliggöra ökade kunskaper om varandras verksamheter skall det råda en positiv inställning till kollegial observation/auskultation. När intresse finns kontaktas närmaste chef. 5

8 Samverkansområden och rutiner 1 Intyg/överrapportering/informationsöverföring Intyg Socialstyrelsens definition enl SOFS 2005:29: 1 kapitlet. 1, 1 och 2 stycket: Dessa föreskrifter ska tillämpas på intyg som grundas på en bedömning av någons hälsotillstånd, behov, förmåga eller annat förhållande orsakat av hälsotillståndet och som utfärdas av hälso- och sjukvårdspersonalen inom verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125). Föreskrifterna ska även tillämpas på intyg om någons vård. Som intyg ska räknas även utlåtanden och andra liknande handlingar, oavsett hur de benämns. Enligt denna definition av intyg är även t ex ADL-bedömningar, funktionsbedömningar att anse som intyg. Överrapportering/informationsöverföring Överrapportering eller annan informationsöverföring blir aktuell: - då ungdomar som har kontakt med Barn- och ungdomshabiliteringen fyller 18 år och behov av fortsatt kontakt finns med Vuxenhabiliteringen och/eller Karlstads kommun. - när det är aktuellt med ansökan om LSS-insatser och Barn- och ungdomshabiliteringen eller Vuxenhabiliteringen är behjälplig med ansökan. - när personen har kontakt med Vuxenhabiliteringen och behov finns av stöd från t ex kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast. - vid andra behov under pågående insatser från Barn- och ungdomshabiliteringen eller Vuxenhabiliteringen och Vård- och omsorgsförvaltningen. Vägledning kan ges genom landstingets Process för övergång från BUH till VH och andra vuxenverksamheter och Hjälpredan för barn och ungdomar mellan 0-18 år Utfärda intyg samt skriva överrapporteringar På Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen är alla som arbetar med klient-/patientarbete och har ett eget direkt vårdansvar skyldiga att utfärda intyg. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom Hälso- och sjukvårdsverksamheten på Kommunen kan utfärda intyg. Överrapporteringar kan göras av all personal som har eget vårdansvar. Samtycke vid all form av informationsöverföring Samtycke för informationsutbyte över verksamhetsgränser ska alltid inhämtas. Den enskilde måste lämna samtycke till att information lämnas ut. Samtycke finns med på kommunens blankett vid ansökan om insats enl. LSS. 6

9 Barn- och ungdomshabiliterings samtyckesblankett som används till informationsöverföring vid övergång till vuxenverksamheter (se under administrativ informationsöverföring i Process för övergång från BUH till VH och andra vuxenverksamheter) kan användas som utgångspunkt även för andra verksamheter. Exempelvis då Vuxenhabiliteringen tar fram en samtyckesblankett för överlämning av information till kommunen. Förbättringsområden Ökad kunskap hos medarbetare behövs om vilka ansvarsområden och målgrupper respektive verksamhet har. Ansvar mellan sjukgymnaster/arbetsterapeuter i kommunen och i landstingets habiliteringsverksamheter behöver tydliggöras. Exempel på frågeställningar: När/om ska kommunens arbetsterapeuter/sjukgymnaster kopplas in kring barn och ungdomar? Vem ansvarar för att skriva remisser till ortopedtekniska avdelningen, Vuxenhabiliteringens eller kommunens sjukgymnaster? Vid begäran om intyg behöver frågeställningen framgå tydligare och en kommunikation ske kring vad det ska skrivas intyg om. Med anledning av att det tillkommit en rad privata aktörer som vill ha intyg som grund för ansökan om insatser enligt LSS har arbetsgruppen identifierat olika kvarstående frågor. Det kan exempelvis handla om avgifter och rätt att begära intyg. Det finns även frågor om intyg ska skrivas på redan befintligt underlag eller om en sådan begäran kan medföra att nya utredningar/bedömningar skall göras. 7

10 Rutin för Intyg/överrapportering/informationsöverföring På Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen är alla som arbetar med klient-/patientarbete och har ett eget direkt vårdansvar skyldiga att utfärda intyg till kommunen, enligt den enskildes eller god mans begäran, på personer som är aktuella för insatser. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunens Hälso- och sjukvårdsverksamhet kan utfärda intyg. Överrapporteringar kan göras av all personal som har eget vårdansvar. En klar frågeställning eller ansökan skall finnas med vid begäran om intyg och utlåtanden. Överrapportering/informationsöverföring är aktuellt när: - ungdomarna fyller 18 år och har kontakt med Barn- och ungdomshabiliteringen och behov av fortsatt kontakt finns med Vuxenhabiliteringen och/eller Kommunen, se länk Process för övergång från BUH till VH och andra vuxenverksamheter. - det är aktuellt med ansökan om LSS-insatser och Barn- och ungdomshabiliteringen eller Vuxenhabiliteringen är behjälplig med ansökan. - personen har kontakt med Vuxenhabiliteringen och behov finns av stöd från t ex kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast. -andra behov uppkommer under pågående insatser från Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen eller Vård- och omsorgsförvaltningen. Vid samverkan kring en person skall aktuell/relevant information överföras. Följande uppgifter kan framgå vid informationsöverföring: - Personuppgifter - Diagnos (vem har gjort utredningen, var är den gjord och när är den gjord) - Sammanfattning av åtagandet - ADL-bedömning - Funktionsbedömning - Hjälpmedelslista - Samtyckesblankett Kund/klient/patient måste alltid lämna samtycke till att information lämnas ut. När ärenden avslutas hos Barn- och ungdomshabiliteringen utan att remiss skickas till annan vårdgivare skall en sammanfattning av åtagandet skrivas i en speciell dokumentationsmall. Personerna kan bli aktuella hos andra vårdgivare efter en tid och då finns en sammanfattning lättillgänglig. Vuxenhabiliteringen får tillgång till dokumentationen via landstingets journalsystem, kommunen kan begära journalkopia. 8

11 Vägledning kan ges genom landstingets Ansvarsfördelningsdokument och samtyckesblankett, se länk Process för övergång från BUH till VH och andra vuxenverksamheter samt Hjälpredan för barn och ungdomar mellan 0-18 år 9

12 2 Planer En person kan omfattas av olika planer, varav genomförandeplan, habiliteringsplan och vårdplan är verksamhetsanknutna planer. Individuell plan enligt Lagen om stöd och service för vissa personer med funktionshinder (LSS) är den enskildes egna plan. Samordnad individuell plan (SIP) är en plan för tillfällen då samverkan krävs. Den enskilde upplever ofta att det finns många olika planer och det finns därför ett behov av ökad samverkan Verksamhetsspecifika planer Genomförandeplan I SOSFS 2006:5 regleras dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Där framgår av de allmänna råden att beslutade insatser skall dokumenteras i en genomförandeplan. Genomförandeplanen är en planering över hur hjälp och stöd ska utformas. Den enskilde och/eller företrädaren deltar i upprättandet av planen som oftast utförs av kontaktpersonalen. Planen undertecknas av den enskilde/företrädare, kontaktpersonal samt enhetschef. Uppföljning görs regelbundet, upp två gånger per år eller vid behov. Om den enskilde vill avstå från genomförandeplan så behöver han inte vara med vid upprättandet av planen men en genomförandeplan måste alltid finnas. En plan upprättas därför oavsett om den enskilde deltar eller inte. Habiliteringsplan I Hälso- och sjukvårdslagen 3b framgår att landstinget har skyldighet att utforma individuell habiliterings/rehabiliteringsplan. Planen är en skriftlig överenskommelse mellan aktuell personal på habiliteringen och den enskilde och/eller företrädare gällande planerade habiliteringsinsatser. Av planen skall framgå vilka mål man arbetar mot samt vilka insatser som planeras och vem som ansvarar för insatserna. Samordnaren är ansvarig för att habiliteringsplanen erbjuds, genomförs och att följs upp. Skyldigheten att upprätta en planering kvarstår även om den enskilde eller dess företrädare avböjer att aktivt delta i planeringsarbetet. Vårdplan Vårdplan är en instruktion från kommunens legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal (arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska) till arbetslaget. Planen beskriver hur arbetslaget skall hantera ett visst specifikt hälso- och sjukvårdsuppdrag hos den enskilde. Verksamhetsgemensamma planer Individuell plan enligt LSS Individuell plan enligt LSS vänder sig till enskilda som beviljats insats enligt LSS. Enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade framkommer i 10 att: I samband med att en insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära ett en plan upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång per år. Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer. Lag (210:480) Sedan den 1 januari 2011 ska den enskilde erbjudas att en individuell plan upprättas. Individuell plan enligt LSS är den enskildes egen plan. Planen är ett sätt att påverka den egna situationen och få mer inflytande över vardagen och få full delaktighet i insatser/stöd. 10

13 Den individuella planen utgår från den enskildes önskemål och mål i livet. Det är också den enskilde som bestämmer vilka som skall som ska bjudas in till planen och vad som är viktigt att ta upp på mötet. En individuell plan enligt LSS består av två delar 1) planeringsmöten d v s möten, där den enskilde och de personer/instanser som den enskilde valt att bjuda in, diskuterar och planerar tillsammans vad och på vilket sätt den enskilde vill ha det. Det kan handla om en förändring i livssituationen eller få kunskap om vad olika personer/instanser ansvarar för o s v. 2) skriftligt dokument som beskriver den enskildes plan t ex anledning till planering, den enskildes önskemål och behov, vilka personer/insatser som närvarade, vad som skall göras och när det skall vara klart, nästa uppföljning, vilka som den enskilde anser skall få planen, underskrift från den enskilde som godkänt innehållet. Den person som hjälper den enskilde att upprätta planen är ansvarig för att det skrivs ned i ett dokument. Samordnad individuell plan Sedan den 1 januari 2010 finns en lagstadgad skyldighet (socialtjänstlagen 2 kap. 7 SoL och hälso- och sjukvårdslagen 3 f HSL) att vid behov upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Planen berör hälso- och sjukvård samt socialtjänst och skall upprättas när den enskilde har behov av samordnade insatser från både kommun och landsting och är ett viktigt verktyg för att samordnade insatser ska kunna ske på ett effektivt och sammanhållet sätt. Planen ska upprättas när någon av huvudmännen bedömer att det behövs för att individen ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Även den enskilde, dennes närstående eller någon annan kan ta initiativ till att kommun eller landsting prövar om det behövs en plan. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål och i samråd med den enskilde. Enligt lagstiftningen ska planen minst innehålla vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än företrädare från kommun eller landsting, och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för själva planen och hur uppföljning av planen skall ske. Om den enskilde har andra planer skall dessa sammankopplas med den samordnade individuella planen. Om det redan finns planer enligt någon annan bestämmelse som täcker behov av insatser från de båda huvudmännen och den planen uppfyller ovanstående krav på vad en plan skall innehålla, behöver en SIP inte upprättas. Det är viktigt att det framkommer i planen hur och när uppföljning skall ske och vem som kallar till uppföljningsmöte. Plan för samordning av habilitering och rehabilitering I SOSFS 2007:10 föreskrivs att plan för samordning ska erbjudas den enskilde när det finns behov av samordning för den enskildes habilitering/rehabilitering. Det är i dagsläget inte klarlagt i detalj om SIP (som beskrivits i kapitlet ovan) i praktiken ska ersätta en sådan plan. Det föreligger nämligen vissa skillnader som främst utgår från att habilitering och rehabilitering är vidare begrepp än hälso- och sjukvård. Innan rättsutredning om planernas förhållande har gjorts är det rimligt att Plan för samordning av habilitering och rehabilitering upprättas i de fall där någon part hävdar att de åtgärder som behöver planeras gemensamt inte specifikt handlar om hälso- och sjukvård (dvs åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador). Förbättringsområden Kunskapen hos medarbetare om olika befintliga planer och rutiner för genomförande av dem i våra verksamheter behöver förbättras. 11

14 Rutin för gemensamma planer Individuell plan enligt LSS LSS-handläggaren skall erbjuda en individuell plan i samband med beslut om LSSinsats. Det är den enskilde som bestämmer vilka som skall som ska bjudas in till planen och vad som är viktigt att ta upp på mötet. LSS-handläggaren ansvarar för samordning och kallelse till berörda. En individuell plan enligt LSS består av två delar 1. planeringsmöte där den enskilde och de personer/instanser som den enskilde valt att bjuda in, diskuterar och planerar tillsammans vad och på vilket sätt den enskilde vill ha det. Det kan handla om en förändring i livssituationen eller få kunskap om vad olika personer/instanser ansvarar för o s v. 2. skriftligt dokument som beskriver den enskildes plan t ex anledning till planering, den enskildes önskemål och behov, vilka personer/insatser som närvarade, vad som skall göras och när det skall vara klart, nästa uppföljning, vilka som den enskilde anser skall få planen, underskrift från den enskilde som godkänt innehållet. Den person som hjälper den enskilde att upprätta planen är ansvarig för att det skrivs ned i ett dokument. Om man som professionell aktör märker eller får kännedom om att planerade insatser inte kommer till stånd tas, efter godkännande från den enskilde, kontakt med ansvarig LSS-handläggare. Samordnad individuell plan (SIP) enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen Om det redan finns planer enligt någon annan bestämmelse som täcker behov av insatser från de båda huvudmännen och den planen uppfyller vad en samordnad individuell plan ska innehålla behöver den inte upprättas. Finns andra planer ska dessa sammankopplas med SIP. Det är därför viktigt att olika aktörer informerar varandra om vilka planer som finns innan en SIP skrivs. Med fördel kan den enskildes olika planer tas med till mötet. SIP ska erbjudas om en professionell aktör inom kommun eller landsting ser behov av samordning kring en enskild. Efter samråd tar denne initiativ till en samordnad individuell plan. Den instans/person som ser behovet av att en SIP upprättas tar kontakt med berörd verksamhet. 12

15 Den person som initierar en SIP blir också samordnare och kallar till mötet, om inte annat blir överenskommet. Sekreterare som ansvarar för dokumentationen utses. Planen skickas till berörda parter. Dokumentation att planen upprättats sker i myndighetsjournal, social journal eller patientjournal. När man upprättar en SIP bestäms tydliga mål för samordnade insatser. Vid sittande möte bestäms när uppföljning ska ske och vilka som ska vara med. Om det efter mötet blir uppenbart att planerade insatser inte genomförs som planerat eller inte kommer till stånd skall omgående kontakt tas med ansvarig chef i berörd verksamhet och dokumenteras. Man väntar inte tills uppföljningsmötet. Om man som professionell aktör märker eller får kännedom om att planerade insatser inte kommer till stånd tas, efter godkännande från den enskilde, kontakt med ansvarig chef i berörd verksamhet. Samordnad plan för habilitering och rehabilitering enligt SOSFS 2007:10 Ska erbjudas den enskilde istället för SIP när det finns behov av att samordna habiliterings-/rehabiliteringsinsatser och någon av parterna motsätter sig tillämpning av SIP på grund av att de planerade insatserna inte är hälso- och sjukvård. Av planen ska följande uppgifter framgå: - den enskildes behov, förutsättningar och intressen - mål för insatserna och vilka insatser det gäller - vilka verksamheter och vilken personal som ska genomföra insatserna -en tidsplan - samordningsansvarig personals namn och kontaktuppgifter 13

16 3 Egenvård Det är viktigt att man som enskild person kan påverka sin egen situation och då behöver man veta vad egenvårdsbegreppet innebär. Detta för att kunna ta ett eget beslut och vara delaktig i utformningen av vård och stödjande insatser. Genom att olika aktörer har kännedom om varandras bedömning får den enskilde en säkrare vård. Ökad kommunikation och samsyn mellan vårdgivare ger en bättre helhet, samordning, kontinuitet och säkerhet. Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att den enskilde kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen. (SOSFS 2009, 2 kap. 1 ). Hälso- och sjukvårdsuppgifter Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. (Hälso.- och sjukvårdslag 1982: Delegering Någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften (sofs 1997:14) Legitimerad personal (arbetsterapeut, dietist, logoped, läkare, sjuksköterska, sjukgymnast) ansvarar för bedömning, beslut, information, dokumentation och uppföljning av egenvård för barn över sju år och vuxna som tillhör personkrets 1-3 enligt Lagen om stöd och service för vissa personer med funktionshinder. Genom att olika aktörer har kännedom om varandras bedömning får den enskilde en säkrare vård. Ökad kommunikation och samsyn mellan vårdgivare ger en bättre helhet, samordning, kontinuitet och säkerhet. Då kan båda parter göra ett medvetet val angående uppdelning av ansvar mellan legitimerad personal och den enskilde. Förbättringsområden Egenvårdsprocessen har stora brister idag. Arbetet kring egenvårdsfrågor behöver därför fortsätta i någon form av arbetsgrupp med ett nytt uppdrag och ny representation. Avseende samverkan så är samsynen kring tolkningen av de olika begreppen nödvändig. Gemensamma arbetsverktyg och utbildningsinsatser bör upprättas och genomföras. Samrådsgrupp över verksamhetsgränser behöver upprättas för att tolka gråzonsfrågor och stödja implementering i verksamheterna. 14

17 Rutin för egenvård Modell för bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter Beskrivning av modellen Är åtgärden hälso- och sjukvård? En skiljelinje mellan hälso- och sjukvård och egenvård är om åtgärden kräver medicinskt utbildad personal. Bedömning ska ske i samråd med den enskilde, vårdnadshavare och utförare Bedömningen ska utgå från den enskildes fysiska, psykiska, och kognitiva förmåga samt livssituation. 15

18 Nej räknas ej som hälso- och sjukvård: Funktionsbevarande arbetssätt Insats och bemötande ska stärka och bevara funktioner och aktiviteter hos varje individ genom att hen ska få möjlighet att utföra det hen kan själv. Arbetssätt/bemötande är stödjande istället för hjälpande. Omvårdnad/Friskvård/Allmänna Råd Aktiviteter/insatser som understödjer en hälsofrämjande livsstil som inte kräver hälsosjukvårds kompetens att genomföra. Bedömning och individuella instruktioner kan dock göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Fysisk aktivitet på recept. Eget omhändertagande. Ja räknas som hälso- och sjukvård Bedömning och riskanalys ska genomföras. Det är den behandlande leg yrkesutövaren som inom sitt ansvarsområde ska bedöma om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Analysera om det finns risker med att åtgärden bedöms som egenvård. Det kan bli olika bedömningar beroende på vem som ska utföra åtgärden. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ansvar för utförandet av åtgärden. Kan välja att delegera åtgärden till annan person som saknar formell kompetens SOFS:97:14 Intyg kan behöva skrivas till Försäkringskassan och kommunens biståndshandläggare angående hälso- och sjukvårdstid. Åtgärden är bedömd som egenvård Den enskilde klarar själv alternativt med närstående Vid behov lämnas instruktion av utförande av åtgärden. Egenvårdsplan upprättas. Den enskilde behöver praktisk hjälp Legitimerad personal har skyldighet att instruera och informera den enskilde/närstående/personal om åtgärden. Egenvårdsplan upprättas. I egenvårdsplanen ska framgå om personal får undervisa varandra eller inte. Vid behov ansöks om bistånd enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service för vissa personer med funktionshinder. Vid förändrade förutsättning hos den enskilde eller i miljön. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har uppföljningsansvar och ska ompröva sitt beslut om den enskildes förmåga förändras. Iakttagelser från de personer som ser individen i vardagen ska rapporteras till ansvarig leg yrkesutövare. 16

19 4 Utbildning, handledning och konsultation Allt vård, omsorgs- och behandlingsarbete innebär direkta och oftast nära relationer. Personal exponeras för och konfronteras med svåra livsförhållanden i sitt dagliga arbete, där man är sitt eget arbetsverktyg. För detta behövs ett kontinuerligt och professionellt underhåll i arbetet för att möjliggöra ett framgångsrikt omsorgsarbete. Formerna för detta stöd är handledning, konsultation och olika utbildningssatsningar. Som ett led i att tydliggöra begreppens lik- olikheter har vi gjort följande definitioner. Utbildning Med utbildning avses förnyade kunskaper och nya perspektiv inom aktuellt ämnesområde som kan ges via föreläsningar eller kurser. Utbildningssatsningar vänder sig framför allt till personal som i sitt dagliga arbete riktar sig till människor med olika funktionsnedsättningar. Utbildning erbjuds huvudsakligen av Vuxenhabiliteringen. (Barn- och ungdomshabiliteringen ha inte utbildning i sitt uppdrag). Handledning Handledning är ett professionellt stöd. Målet är att öka kunskapen, förbättra metoderna och öka medvetenheten om sig själv som personal så att det gagnar den enskilde. Syftet är en fördjupning av kompetensen inom området. Handledning kan bedrivas såväl enskilt som i grupp. Det skall ske regelbundet, långsiktigt och med tydliga ramar. Med ramar avses mål, former, ansvarsfördelning e t c. Handledning är inte arbetsledning eller kontroll. Konsultation Konsultation syftar också till att vara ett professionellt stöd. Konsultanden ber om hjälp med ett yrkesproblem, som antas ligga inom konsultens kompetensområde. Konsulten bidrar med kompletterande kunskap från sitt kompetensområde. Jämfört med handledning är dock konsultationen mera konkret och specifikt inriktad, dessutom är kraven på långsiktighet och regelbundenhet inte så höga som vid handledning. Konsultation är heller inte arbetsledning eller kontroll. Det krävs samtycke av av den enskilde/dess företrädare för att kunna åta sig uppdraget. Konsultationstillfällen skall dokumenteras i journalen. Förbättringsområden En mer systematisk och regelbunden behovsinventering inom Handikappomsorgen är önskvärd. Från Vuxenhabiliteringen kan utbildningsutbudet fortsatt utvecklas liksom informationen om det. Möjligheten att utveckla Barn- och ungdomshabiliteringens uppdrag inom utbildningsområdet bör undersökas. 17

20 Rutin kring utbildning, handledning och konsultation Basutbildning Vuxenhabiliteringen - Återkommande utbud skickas från vuxenhabiliteringen till chefer samt verksamhetsutvecklare på Handikappomsorgen terminen innan den verkställs. - Behovsinventering av basutbudet görs kontinuerligt av verksamhetsutvecklaren i samband med årlig avstämning. - Övriga mer specifika utbildningar ansvarar respektive chef inom Handikappomsorgen för att den planeras tillsammans med Vuxenhabiliteringen. - Betalas av beställande verksamhet Barn- och ungdomshabiliteringen har inte motsvarande basutbildningsuppdrag som Vuxenhabiliteringen. Om behov av särskilda utbildningsinsatser uppstår inom de kommunala verksamheterna är man välkommen att aktualisera dessa till sektionschef inom Barn- och ungdomshabiliteringen för ställningstagande till genomförande. Handledning Vuxenhabiliteringen - Kan även gälla personalgrupper som arbetar med klienter som inte är kända på vuxenhabiliteringen. - Beställning till ansvarig chef vid Vuxenhabiliteringen görs av arbetsledningen i kommunen. - Betalas av beställande verksamhet. Barn- och ungdomshabiliteringen - Barn- och ungdomshabiliteringen har ett mer begränsat uppdrag än Vuxenhabiliteringen. Vid behov kan dock förfrågan från arbetsledning i kommunen ställas till sektionschef på Barn- och ungdomshabiliteringen -Sektionschef tar därefter tar ställning till möjligheten att anta handledningsuppdraget. - Betalas av beställande verksamhet. Konsultation - Insats till nätverket relaterad till en aktuell klient/patient som har lämnat samtycke. - Kan ges till både närmaste personal och andra kollegor inom hälso- och sjukvård. - Kontakt tas från arbetsledningen i kommunen med aktuell habiliteringsverksamhet; den enskildes samordnare eller ansvarig chef. - Avgränsade insatser, oftast 1-3 tillfällen. - Ingen kostnad Förfrågan Vid förfrågan om utbildning, handledning eller konsultation används blanketten på nästa sida. 18

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Bedömning av egenvård - riktlinje

Bedömning av egenvård - riktlinje Bedömning av egenvård - riktlinje Bakgrund Socialstyrelsen tydliggör i föreskriften Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården

Läs mer

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-05-05 Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen 4 2014-06-24 Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin Förvaltningsledningen 5 2015-01-05 Ingrid Olausson,

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter Överenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Sörmland (enligt SOSFS 2009:6) Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Råd och stöd Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Personkrets LSS Utvecklingsstörda personer och personer med autism eller autismliknande

Läs mer

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Biståndshandläggning November 2016 Äldreomsorgens nationella värdegrund 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453,SoL) Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt

Läs mer

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket

Läs mer

Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS

Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS Verksamheten Funktionsnedsättning Stöd och Service (FuSS) enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) FuSS-verksamhetens

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

LOKALA RUTINER EGENVÅRD Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer