RAPPORT. Datum Dnr Redovisning av organisationer med verksamhetsbidrag för 2013 med fördjupad redovisning av infrastruktur

Transkript

1 Jan Stenfell Verksamhetscontroller Tel RAPPORT Datum Dnr (32) Redovisning av organisationer med verksamhetsbidrag för 2013 med fördjupad redovisning av infrastruktur för bild och form Inledning Rapporten avser organisationer som erhåller verksamhetsbidrag från kulturnämnden och bygger delvis på statens kvalitativa modell för redovisning av regional kulturverksamhet och är liksom denna redovisning uppbyggd efter konstområden. I linje med de statliga riktlinjerna för redovisning, redovisas här området Bild och form under verksamhetsområdet Museiverksamhet. Varje konstområde är indelat efter frågeställningarna: - En samlad bedömning av resultaten - Utveckling av kvalitet - Prioriterade insatser för barn och unga - Internationalisering - Interkulturellt arbete Prioriterade områden enligt verksamhetsplanen För att nå de kulturpolitiska målen gör följande kulturpolitiska prioriteringar: Stärkt kulturell infrastruktur Förbättrade villkor för konstnärligt skapande Utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga Ökad tillgång och tillgänglighet till kulturlivet Postadress: Kultur Skåne, Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon: Internet:

2 Datum Dnr (32) Ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/ politikområden Stimulans av kulturdriven näringslivsutveckling Stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet Stärkt dialog inom kultursektorn Stärkt kunskapsutveckling och forskning Antal besök till de organisationer som har verksamhetsbidrag från Region Skåne har ökat mellan åren 2012 och 2013, och ligger nu på ca 3,4 miljoner besökare. Finansieringen från EU utgör fortfarande bara en mindre del av organisationernas budget, år 2013 handlade det om ungefär 6,7 miljoner kronor Bidragskronor totalt/besökare Teater Dans Musik Museer Teater 1. Samlad bedömning av resultaten inom området teater med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar: Både Malmö och Helsingborgs stadsteatrar har förnyat sin verksamhet dels genom att uppföra ett antal nyskrivna verk och dels genom att variera olika sceniska uttrycksformer. Repertoaren sträckte sig från breda uppsättningar riktade mot en stor publik, till mindre, utforskande projekt. Föreställningstillfällena har spritts och tillgången till teater har ökat. Även dialogen med publiken har tilltagit och ett flertal tillfällen erbjöds för besökarna att ta del av teatrarnas verksamhet, såväl på scen som via andra mötes- och föredragsfora.

3 Datum Dnr (32) En översyn av subventionerna på Scenkonstområdet genomfördes genom medvekan från Riksteatern och beslut om en justering av regler togs i regionfullmäktige under hösten. Förändringarna innebar att subventioner även kan användas till resekostnader för skolor i samband med resor till scenkonstarrangemang. Scenkonstsubventionen har utvidgats att omfatta även gymnasieskolan. En översyn av bidraget till arrangörer av offentliga teater-, dans- och nycirkusföreställningar, har gjorts under Enligt regionfullmäktiges beslut i november justerades reglerna med syfte att förenkla för arrangörerna. Justeringen skapade större utrymme för nya, och i synnerhet unga, arrangörer. Förändringarna innebar att organisationer som får verksamhetsbidrag av inte kan få arrangörsbidrag, samt att kommuner inte längre kan söka bidraget. Det fria teaterlivet satsade starkt på förnyelse genom nyskriven dramatik, nya konstnärliga uttryck och samarbeten med andra aktörer. Under 2013 hade exempelvis Teater Sagohuset ett omfattande samarbete med Lunds Tekniska Högskola, Helsingborgs stadsteater och Malmö kommunala bostadsbolag. Målgruppen barn och unga är primär för samtliga fria teatergrupper. I övrigt är gästspel och tillgänglighetsanpassning något som ingår som en naturlig del av verksamheten, liksom samarbeten med andra, framför allt offentliga, aktörer. För de fria teatergrupperna utanför större städer spelar samarbeten med lokala kulturföreningar m.m. en stor roll, liksom samarbeten inom helt andra samhällsområden såsom hälso- och sjukvård. Utökade nätverk med bland annat Skådebanans kulturombud har inneburit att man nått nya publikgrupper. 2. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området teater: Genom fler tillsvidareanställningar och långtidskontrakt har en stabil konstnärlig bas skapats för en vidareutveckling av teaterlivet. Helsingborgs stadsteater är sedan 2013 huvudsamarbetspart till bibu.se. Biennalen har sitt kansli på teatern och har också involverat teaterns personal i sitt arbete. Följeforskning har under året också påbörjats kring Malmö Stadsteaters pedagogiska verksamhet Stora teaterkursen, samt kring samarbetet inom Resurscentrum för scenkonst. Stora teaterkursen är ett pedagogiskt projekt, som nådde elever i Malmö, Lund, Sjöbo, Burlöv och Vellinge kom-

4 Datum Dnr (32) muner. Genom samarbete med Högskolan för scen och musik i Göteborg och Teaterhögskolan i Malmö har den konstnärliga utvecklingen förstärkts. Bland annat genom omvärldsanalyser vill den fria teatervärlden skapa verktyg för att kvalitetsutvecklas. Tillsammans med nytillträdd konstnärlig personal och samarbeten med andra organisationer både inom och utanför teaterområdet, vill de fria grupperna fördjupa kvalitetsbegreppet. Den samlade teknik- och producentpoolen kom under året att betyda allt mer för Skånes fria teaterliv. s kulturpalett tilldelades under 2013 Teater Sagohuset. 3. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området teater: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete Inom ramen för Helsingborgs stadsteaters projekt Hamlet (en samproduktion med Helsingörs Teater) bedrevs ett omfattande teaterpedagogiskt arbete med stadens 17-åringar. Föreställningen Alice i Underlandet nådde över barn och unga i hela den nordvästskånska delregionen. Stiftelsen Framtidsgenerationen beviljades medel för att i samarbete med Malmö Stadsteater genomföra en extra föreställning och webbsändning av gästspelet Third Generation, för gymnasieklasser i Skåne och övriga Sverige. Nästa del i projektet är att integrera unga malmöbor i verksamheten och att producera teater baserad på deras egna berättelser: Malmö, the True Story. Stadsteatrarna hade under året ett omfattande samarbete med externa parter såsom Amatörteatrarnas Riksförbund, Arbetsförmedlingen, kulturarvsinstitutioner m.fl. Gästspel från Israel, England och Tyskland har genomförts på Malmö stadsteater, liksom samarbete med Cirkus Cirkör. Över huvud taget har samarbetena med det fria teaterlivet och med övriga fria konstutövare ökat. I slutet av april redovisades projektet Teaterdialog Öresund, ett Interregprojekt med ändamål att stimulera till ökat resande över sundet för att ta del av scenkonst. har delfinansierat projektet, som varit ett samarbete mellan Malmö Stadsteater, Teater Får 302, Köpenhamns Musikteater, Malmö Högskola och Roskilde Universitet. Projektet redovisades i en rapport Publik i perspektiv Teaterarbete i Öresundsregionen, som gavs ut i samarbete med Centrum för Danmarksstudier, Malmö Högskola och Roskilde Uni-

5 Datum Dnr (32) versitet. De fria grupper som erhåller verksamhetsbidrag riktade sin huvudsakliga verksamhet mot barn och unga och samarbetade därför nära med skolan. Novelltävlingar för ungdomar (Skillinge Teater) var ett sätt att gå fram, internationella festivaler och gästspel ett annat. Den internationella verksamheten bestod delvis av information, men också av bilaterala samarbeten. Enstaka gästspel och kontakter för kompetensutveckling ingick också i den internationella verksamheten. Två samarbeten som sticker ut är Skillinge Teaters samarbete med franska gruppen Collective Masque och Teater Sagohusets samarbeten med Indien och gruppen Natana Kairali. Det senare projektet syftade till att nå barn och unga med olika funktionsnedsättningar. Teaterarbete i sig innebar också samarbete med åtskilliga kulturföretagare och flera grupper verkade dessutom på något sätt inom området kultur och hälsa Antal besökare teater I regionen varav 0-18 år I annan region I annat land Totalt Dans 1. Samlad bedömning av resultaten inom området dans med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar: Skånes Dansteater har arbetat för de regionala kulturpolitiska målen genom en bred repertoar med föreställningar av olika format inklusive medverkan i Eurovision Song Contest på Malmö Arena, som sågs av miljoner genom TV-sändningar. Beställning av nya verk (såväl koreografi som musik) och ett utvecklat samarbete inom det internationella nätverket RepNet, samt det regionala

6 Datum Dnr (32) danskollegiets samarbete med Konstnärsnämndens internationella dansprogram är exempel på arbete med de kulturpolitiska prioriteringarna. Ett medvetet publikarbete bl.a. genom en anpassad marknadsföring och kringaktiviteter till specifika målgrupper utifrån aktuell produktion är andra exempel på genomförd ökad tillgänglighet till dansföreställningar. Dialogverksamheten innebar dansfrämjande verksamhet och samarbeten med andra organisationer, bl.a. skolor och verksamheter som möjliggör kulturskapande för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Dansfestivalen SALTO, med inriktning på barn och unga, fortsatte genom Dansstationen sitt arbete med spridning av dansverksamhet. 2. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området dans: Skånes Dansteater har arbetat målmedvetet utifrån en av styrelsen fastställd treårig utvecklingsplan. Utvecklingsplanen löpte över och fokuserade på breddning av verksamheten. Dansteatern var inte enbart en producerande utan även en främjande verksamhet genom vilken nya samhällsgrupper kom i kontakt med dans som konstform. För att kunna genomföra utvecklingsplanen har medel tillförts från ägare och dessutom har externa medel sökts. Kvalitetsutveckling har skett genom samarbeten med aktörer inom kulturarvssektorn och filmverksamhet. Det stora antalet dansgästspel har gett kvalitetsutfall genom ett ömsesidigt lärande. Likaså har arbetet med interaktiva installationer ökat kunskapen kring dansfrågor. 3. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området dans: barns och ungas rätt till kultur internationalisering, interkulturellt arbete Inom konceptet Fika Titta Dansa, för barn och medföljande vuxna, med gästande dansföreställningar på Skånes Dansteaters scen, arrangerades åtta föreställningar. Skånes Dansteater arrangerade Skapa Dans, regional deltävling i koreografi för unga. Även fyra gästspel under kvällstid har arrangerats med tanke på målgrupen barn och unga. Samverkan både på kort och lång sikt har skett med andra institutioner, kommuner, fria grupper och civilsamhället. Som exempel kan nämnas en dans-och musikföreställning tillsammans med och på Malmö Opera och Musikteater. Festivalen Arv i Rörelse innebar bl.a. internationella och svenska gästspel

7 Datum Dnr (32) under det genomgripande temat kulturell hemvist och ett residens av en hiphop-grupp på Skånes Dansteater. Även de fria dansorganisationerna arbetade på liknande sätt med fokus på barn och unga, gästspel, residensverksamhet och satsningar på internationella nätverk. Memory Wax medverkade i scenkonstprojektet VASS. Genom att arbeta med etniska intresseföreningar och skolor breddades samarbetsmöjligheterna för dans. Antal besökare dans I regionen varav 0-18 år I annan region I annat land Totalt Musik 1. Samlad bedömning av resultaten inom området professionell musik med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar: Symfoniorkestrarna i Malmö och Helsingborg har provat nya grepp med bl.a. after work- och brunchkonserter, vars tilltal och form har mött positivt gensvar från publiken. Dialogen med publiken har överlag utvecklats och särskilda insatser har gjorts för att möta barn och unga. Malmö Opera har 2013 genom en bred och varierad repertoar och föreställningar av hög kvalitet, bidragit till att opera- och musikteaterkonsten utvecklats. Under året genomfördes 164 föreställningar på stora scenen, varav 124 egna opera- och musikteaterföreställningar. Genom att erbjuda ett stort antal musiker och ensembler professionella speltillfällen i stor omfattning medverkade Musik i Skåne till en konstnärlig utveckling som garanterade professionella villkor. Den stora geografiska spridningen i regionen bidrog till ökad tillgänglighet. Vidare medverkade också genrebredden till att nå fler publikgrupper och därmed indi-

8 Datum Dnr (32) rekt öka tillgängligheten. Det lokala engagemanget med sina kontaktytor var också en viktig del i tillgänglighetsprocessen. Utvecklingsprojekten var väl integrerade i verksamheten och skedde alltid i samverkan med andra aktörer. Exempel på utvecklingsprojekt under 2013 är Utveckling barn och unga, Digitala Scener och Internationellt utbyte. 2. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området musik: För institutionerna på musikområdet är val av repertoar, solister, dirigenter, regissörer och andra medverkande den helt avgörande faktorn för att utveckla kvaliteten inom respektive konstform. Musik i Skåne startade projektet Digitala scener, med sikte på konstnärlig utveckling genom digital teknik, samt digital distribution av konsertutbud. Projektet har redan påverkat verksamheten i flera avseenden, vilket tvingat fram kompetensutveckling i arbetssätt, samarbeten internt, kontraktsskrivning och inte minst upphovsrättsfrågor. Under året har digitaliseringens möjligheter inom musiken bl.a. testats gentemot målgruppen barn och unga. Verksamhet för barn och unga är generellt högt prioriterad och projektet Utveckling barn och unga i samarbete med Kristianstads kommun har varit framgångsrikt och medverkat till att skapa nytänkande. Annan kvalitetsutveckling har handlat om arrangörsinflytande, interregional samverkan och ett ökat fokus på internationellt utbyte. De båda symfoniorkestrarna i Skåne har fått särskilda turnébidrag för att öka tillgängligheten till symfonisk musik. Malmö Symfoniorkester har i samarbete med Musik i Syd genomfört regionala konserter i bl.a. Bromölla, Kristianstad, Osby och Ystad samt i Halmstad och Karlshamn. Helsingborgs Symfoniorkester har gett konserter på Bosjökloster och Krapperup. Malmö Opera och Musikteater arbetade med att nå ut till publik i regionen genom att turnera med föreställningar som skulle passa in på både små och stora scener. Malmö Opera strävade också efter att knyta samarbetsavtal med parter i samtliga kommuner. För att underlätta arbetet med att nå ut till publiken lokalt, ställde operan upp med resurser till teaterföreningarna i form av olika publik- och marknadsföringsaktiviteter. 3. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området musik: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete

9 Datum Dnr (32) Konsertverksamhet för olika åldersgrupper var en integrerad del av institutionernas verksamhet. Malmö Symfoniorkester har under 2013 vid flera tillfällen lånat ut konsertlokal, kringliggande lokaler, teknisk personal med mera till Malmö Kulturskola, Musikhögskolan i Malmö samt Estetiska gymnasiet i Malmö. El Sistema, en modell för orkesterskola med musiken som verktyg för social utveckling, har påbörjats i Malmö, som ett samarbete mellan Malmö Kulturskola och MSO. MSO var även Leadpartner i Interreg-projektet Musikalsk Oplevelsedesign, som under utforskar hur ny teknik kan användas för att locka en bredare publik till levande klassisk musik. Samarbetspartners i projektet är Det Kongelige Danske Akademis Skoler for Arkitektur Design og Konservering, Öresundskomiteen, Det Kongelige Teater, Sjællands Symfoniorkester och Malmö Högskola-MEDEA. Helsingborgs Symfoniorkester har fortsatt sitt samarbete med Estetiska programmet/skolstaden, där gymnasieeleverna ur årskurs tre inom områdena musik, dans, teater, media, bild och textil producerade en musikal i vilken de själva stod för all produktion och även genomförde föreställningen. HSO:s roll i sammanhanget var att arrangera musiken och bidra med orkestern och pedagogisk hjälp under instuderingstiden. En dag på Konserthuset var ett mer fördjupande koncept där elever ur årskurs tre besökte konserthuset för att lära sig hur det går till att gå på konsert. Möten mellan publik och musik från andra kulturer skedde i stor omfattning och det mångkulturella utbudet hade en given plats i verksamheten. Ett stort antal produktioner hade en icke-traditionell svensk eller västerländsk bakgrund. Detta gällde både vuxenproduktioner och produktioner för barn och unga. I samarbete med en skola i staden med hög andel invandrarbarn genomförde HSO en barnkonsert för åk 0-3 samt särskolan. Barn på skolan har fått lära sig Astrid Lindgren-sånger och bildat en kör. Kören har tillsammans med orkestern gjort en föreställning som heter Tjolahopp. I sitt arbete med att nå ut till nya publikgrupper, strävade Malmö Opera efter att hitta samarbetsparter på skolor, företag och i föreningar. Malmö Opera hade 2013 samarbete med bland annat ABF, Folkets Hus och Parker, Musik i Syd, Riksteatern och Svenska körförbundet, vilket har lett till bl. a föreläsningsserier och kurser. Inför varje premiär skedde en utvärdering av det konstnärliga och interna arbetet och efter avslutad spelperiod hölls en utvärdering. Malmö Opera deltog också aktivt i samarbete med organisationerna Opera Europa samt RESEO. Under juni 2013 stod Operaverkstan tillsammans med Det Kongelige Teater värd för en nordisk nätverksträff för operahus som aktivt arbetar för målgruppen barn och unga.

10 Datum Dnr (32) Antal besökare konserter I regionen varav 0-18 år I annan region I annat land Totalt Museiverksamhet (även bild och form) För en närmare redovisning av utvecklingen inom infrastrukturen för bild och form för verksamheter utanför samverkansmodellen, se sid Samlad bedömning av resultaten inom området museiverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar: I bidragsvillkoren har nämnden ställt som villkor att utställare senast 2013 ska tillämpa så kallade MU-avtal. Flertalet utställningsproducenter arbetar också medvetet för att ha en jämn könsfördelning för utställande konstnärer. Wanås Konst startade tillgänglighetsprojektet X-LARGE, som är ett omfattande första steg för att skapa en verksamhet som inkluderar alla, oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund, fysisk eller mental status. Projektet syftar bl.a. till att öka tillgängligheten till Wanås och konsten, låta besökaren vara delaktig samt utbilda personal. De målgrupper man riktar sig mot är framför allt barn och ungdom. Under sensommaren och hösten gjordes förstudien Kulturskatt skånsk fotografi på uppdrag av Kultur Skåne. Avsikten med denna var att kartlägga de möjligheter och hinder som aktörerna inom fotografi- och bildbranschen kan urskilja inom området, för att kunna utveckla fotografin i Skåne. fastställde i juni Handlingsplan för kulturarvsområdet Planen togs fram gemensamt av samtliga kulturarvsaktörer med regionalt bidrag och anger insatsområden och effektmål grupperade under fyra teman: barn och unga, samverkan, tillgänglighet och kulturturism. Handlingsplanen kommer fortlöpande att följas upp via regionala kultur-

11 Datum Dnr (32) arvsmöten och kulturarvskollegier. Inom ramen för temat samverkan har även en överenskommelse träffats mellan, Länsstyrelsen Skåne och Riksantikvarieämbetet med den europeiska landskapskonventionen som utgångspunkt. beviljade i slutet av året medel för ett projekt med inriktning på kompetensutveckling och samverkan för utbildning av tjänstemän som hanterar landskapsperspektiv i sin profession. Projektet bygger på tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan med universitet/högskolor, kulturarvsverksamheter, kommuner och studieförbund. Regionmuseet Kristianstad är samordnande och finansieringen består även av FoU-medel från Riksantikvarieämbetet. Malmö Museer fortsatte med Lärande för hållbar utveckling, EUprojektet Science Center Malmö och en aktiv dialog med medborgarna. Museet arbetade målmedvetet utifrån Malmökommissionens rekommendationer. Flertalet kommunala museer får verksamhetsbidrag för arbete med inriktning mot barn och unga. Det som utmärker sig särskilt är de insatser för barn med neuropsykiatriska funktionshinder som Trelleborgs museum, Klostret i Ystad och Österlens museum gjort för att implementera de erfarenheter och metoder som utvecklades i projektet SALT (ett treårigt projekt som finansierades av Allmänna arvsfonden). Med erfarenheter från detta har Trelleborgs kommun 2013 tillsatt en särskild tillgänglighetsambassadör som tillika är pedagog på museet. Österlens museum har genom det regionala bidraget fokuserat på skånska hällristningar i utställningen Petroglyfiskt gestaltad genom digital teknik. 2. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området museiverksamhet: De regionala museerna arbetade forskningsinriktat och deltog i samarbeten med universitet och högskolor. Museerna var starkt engagerade i frågor som rörde integration, mångkultur och inkluderande kulturarv, och arbetade aktivt med detta i sin kunskapsuppbyggnad och publika verksamhet. Regionmuseet Kristianstad var projektledare för det nationella kompetens utvecklingsprogramet Norm Nation och Kultur. Där verksamheternas personal utbildades i värdegrundsfrågor rörande mångfald och jämställdhet. Fortbildning har skett i visuellt bildberättande och dokumentation. Malmö Museer har för ABM Skåne hållit utbildningsdag i digitalisering av fotografiska bildarkiv, med inriktning på lagar och regler. Museets katalog är tillgänglig för allmänheten på internet. Arbetet med Globalen har fortsatt, vilket är en plattform för mänskliga rättigheter och demokratifrågor i samarbete mellan Malmö Museer, Rädda Barnen, Röda Korset och IM, med

12 Datum Dnr (32) stöd från Sida. Lunds universitets historiska museum deltar i Virtual Museums Transnational Network, som är ett EU-finansierat projekt och syftar till att ge kulturarvsarvssektorn verktyg och stöd för att i framtiden utveckla virtuella museer som är pedagogiska, underhållande, hållbara och lätta att underhålla. Forskningsprojektet Med historien som kompass är samfinansierat av Region Skåne, Riksantikvarieämbetet och Lunds universitet och ska presenteras Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området museiverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete

13 Datum Dnr (32) verkade för att skapa en återkommande bildkonstfestival för barn och unga - Barnens Bästa Biennal. Projektet samordnades av Moderna Museet Malmö. Under höstlovsveckan genomfördes en pilot av festivalen, där 27 institutioner, skånska kommuner och organisationer medverkade. Barnens Bästa Biennal genomfördes med stöd av kulturnämnden, Statens kulturråd och genom egeninsatser av deltagande institutioner, organisationer och kommuner. Wanås Konst fortsatte att utveckla samverkan med grund-, gymnasie- och högskola och i X-LARGE sär- och resursskolor, liksom studieförbund, företag och organisationer. Form/Design Centers satsningar på en såväl kunskapsinriktad som inspirerande programverksamhet med föreläsningar, samtal, workshops och nätverksmingel har fortsatt. Programpunkterna har ofta varit knutna till utställningsverksamheten, men även återkommande format med olika teman har genomförts, ofta som öppna aktiviteter, men också riktade mot olika målgrupper eller branscher. Handlingsplanen för kulturarvsområdet som togs fram under 2013, betonade vikten av att nå barn och unga även på deras fritid för att öka möjligheterna till eget skapande. Detta ska ske bl.a. genom samarbete med folkbildningsförbund och folkhögskolor. Planen markerade likaså samverkan kring metodutveckling och forskning, med fokus på kulturpedagogik. Form/Design Center har genomfört en förstudie om designpedagogik för barn och unga. Syftet har varit att samla kunskap om vad som pågår inom sektorn i Sverige och internationellt, samt analysera och ta fram förslag på hur designprocessen som metod kan bidra till ny kunskap och kreativt skapande i vid bemärkelse. Kulturen i Lund deltog i forskningsprojektet New Methods for Building Achaeological Documentation and Analysis Processes, vilket handlar om 3D-dokumentation av byggnader med fältarbete i Rom. Samarbetspartner var RAÄ, UV, Svenska institutet i Rom, Påvliga Institutet för kristen arkeologi, Vatikanmuseerna samt Lunds universitet. De regionala museerna presenterade romernas svenska kulturhistoria i en samlad utställning och har även genomfört kompetensutveckling inom EU-finansiering för att lära sig mer om EU-programmet Creative Europe. Flera skolprogram med fokus på gymnasister genomfördes på teman som källkritik, historiebruk, kulturlandskap, mänskliga rättigheter, samhällsnormer, våldsmonopol mm. Museerna samarbetade också genom det öresundsövergripande nätverket MUSUND. Flera skolprogram med fokus på gymnasister genomfördes på teman som källkritik, historiebruk, kulturlandskap, mänskliga rättigheter, samhällsnormer, våldsmonopol mm. Malmö Stad och Tangshan i Kina genomförde ett kompetensutvecklings-

14 Datum Dnr (32) projekt inom offentlig förvaltning om hållbar stadsutveckling, lokala demokratifrågor och processer. I lärande för hållbar utveckling genomfördes en förstudie tillsammans med organisationer och institutioner i Danmark och Sydafrika kopplat till SKI. Syftet var att undersöka möjligheterna att söka medel inom EU-programmet Creative Europe. Malmö Museer deltog i forsknings och utvecklingsprojektet Interkulturell dialog, tillsammans med Statens Martitima Museer, Nordiskt Centrum för kulturarvspedagogik, Riksförbundet Sveriges Museer och Linnéuniversitetet. Samverkan skedde också med Göteborgs och Stockholms stadsmuseer för ökad kompetens i effektmålsdriven och insiktsledd verksamhet. Lunds universitets historiska museum har under 2013 påbörjat ett samarbetsprojekt med Svenska kyrkan och Lunds domkyrkoråd, Domkyrkan 2023, med fokus på ökad tillgänglighet till Domkyrkomuseets samlingar och arkiv Antal besökare museiverksamhet I regionen varav 0-18 år I annan region I annat land FDC Totalt

15 Datum Dnr (32) Bibliotekverksamhet 1. Samlad bedömning av resultaten inom området bibliotekverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar: Bibliotek som kulturhus 2012 startades kulturhusprojekt i elva kommuner (Burlöv, Helsingborg, Kävlinge, Lomma, Landskrona, Lund, Malmö, Perstorp, Skurup, Åstorp och Ängelholm), vilka på olika sätt ska arbeta med att utveckla folkbiblioteken som kulturhus. Projekten slutredovisades i juni 2013 och tre av dessa har följts av en forskare från Lunds universitet. Erfarenheterna från projekten samt följeforskningen presenterades på en nationell tvådagarskonferens i oktober 2013, arrangerad tillsammans med Svensk biblioteksförening. Kulturrådet har under året, inom ramen för kultursamverkansmodellen, tillfört ytterligare 1 miljon kr för fortsatt arbete med att utveckla bibliotek som kulturhus. anslog under hösten medel till sex kulturhusprojekt (Bromölla, Burlöv, Kristianstad, Osby, Oxie och Åstorp), av vilka tre är en vidareutveckling av de projekt som startade redan 2012, och tre av projekten är nya. Meröppna bibliotek och gemensamma bibliotekssystem Allt fler bibliotek blir meröppna och nu finns totalt sju meröppna folkbibliotek i fem kommuner i Skåne. Nätverken kring meröppna bibliotek består av biblioteksrepresentanter från kommuner där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet. Utöver det regionala nätverket, har förvaltningen under 2013 tagit initiativ till att bilda ett nationellt nätverk kring denna fråga. Kultur Skåne presenterade det nationella nätverket på Biblioteksdagarna i Örebro i maj De elva kommunerna i Skåne Nordväst (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga) har under senare år utvecklat ett nära bibliotekssamarbete. Samtliga bibliotek i denna delregion är nu med hjälp av det gemensamma bibliotekssystemet till stor del självförsörjande, d.v.s. de kan i det närmaste helt tillgodose sina låntagares behov med det egna mediebeståndet och med hjälp av övriga bibliotek i samarbetet. Fjärrlånen utanför delregionen har därför minskat avsevärt. Skåne Nordväst har också, med regionalt stöd, tagit fram en gemensam medieplan. De sex kommunerna i Skåne Nordost (Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby och Östra Göinge) har under hösten 2013 implementerat sin gemensamma bibliotekskatalog. har också gett projektbidrag till de fem kommunerna Burlöv, Lomma, Kävlinge, Staffanstorp och Svedala för en förstudie kring ett gemensamt bibliotekssystem och fördjupat mediesamarbete.

16 Datum Dnr (32) 2. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området biblioteksverksamhet: Enligt kulturplanen ska verka för att barn och vuxna ska kunna möte författarskap på sitt modersmål och på de nationella minoritetsspråken, samt dessutom författare från olika delar av världen. Som ett led i detta fördes en dialog med Internationella biblioteket i Stockholm och med biblioteken i Skåne, om hur man tillsammans kan arbeta för att utveckla kommunbibliotekens verksamhet och mediebestånd för användare som talar andra språk än svenska. Dessa samtal har resulterat i fyra mångspråksprojekt i Skåne. Bibliotek i totalt 24 kommuner deltog i projekten och inventerade mediebestånd, kompetens och arbetssätt när det gäller mångspråkig verksamhet, samt vilka behov kommuninvånarna har av medier och biblioteksverksamhet på andra språk än svenska. Projekten syftar till att biblioteken ska bygga upp mediebestånd och utveckla biblioteksservice som kan möta dessa behov. Under hösten 2013 arrangerade förvaltningen också en konferens för bibliotekspersonal i Skåne kring mångspråkiga medier. Tre av de skånska kulturhusprojekten har följts av en forskare från Institutionen för kulturvetenskaper, inom ramen för den överenskommelse som finns mellan och Lunds universitet. I rapporten Att dela en helhetsbild analyseras hur kulturhustanken har formulerats och realiserats på de lokala biblioteken. Rapporten bygger på intervjuer med bibliotekspersonal från de tre biblioteken samt de loggböcker som de förde under projektets gång. I och med detta har biblioteken fått möjlighet att reflektera kring sina projekt och sitt utvecklingsarbete. 3. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området bibliotekverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete

17 Datum Dnr (32) Inom kulturhusprojektet Berättarpaletten i Oxie har bibliotekspersonalen tillsammans med andra professionella aktörer såsom skådespelare författare och dramapedagoger utvecklat verksamheten i Berättarrummet. Inom projektet har man också arbetat med delaktighet för barn och unga. Kulturhusprojekten i Osby och Bromölla har båda haft fokus på att utveckla biblioteken som kulturhus och som en plats för ungas delaktighet och eget skapande. Mångspråk var 2013 ett prioriterat område för den regionala biblioteksverksamheten (se ovan), vilken satsat på utvecklingsarbete kopplat till mångspråkig biblioteksverksamhet, i form av nätverksträffar, seminarier samt dialog med biblioteken i Skåne. Tonvikten låg på mångspråkig biblioteksverksamhet, en undersökning av bibliotekens arbete med mångspråkiga medier våren 2013, samt utvecklingsprojekt finansierade inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete med fokus mångspråk. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 1. Samlad bedömning av resultaten inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar: Riksteatern Skåne har under året arbetat för att stödja arrangörer, både ideella och professionella. Samarbetet inom dansområdet har förstärkts och ett nytt kontaktnät för dans har skapats. Riksteatern Skåne har även tagit fram en flerårig verksamhetsplan för att öka teaterföreningarnas delaktighet och på ett bättre sätt stärka de lokala föreningarna och delta i ett breddat samarbete inom kulturverksamheten i Skåne. Man samarbetade interregionalt med bl.a. kompetensutveckling. Under året påbörjades bokslutet för KOP-nätverket för konst och publikfrågor i samarbete med Riksutställningar, Moderna Museet, Nationalmuseum, Statens konstråd och Västra Götalandsregionen/Kultur i Väst och med Ystads konstmuseum som redaktör och koordinator. Förstudierna Skånskt nätverk för konstpedagogik (om det regionala nätverket för konstpedagogik) och Skånes roll i nätverket för konst och publikfrågor ligger till grund för nämndens fortsatta stöd till de två nätverken. Barnens Bästa Biennal genomfördes med specifika medel för professionella konstnärers medverkan i kommuner och med aktörer som inte annars bedriver utställningsverksamhet. Inom ramen för Barnens Bästa Biennal, i samverkan med det regionala konstpedagogiska nätverket, genomfördes också en konstpedagogisk konferens på Skissernas Museum i Lund. Konferensen, med drygt hundra deltagande från hela landet, innehöll aktuell forskning och utbildning och exempel inom området utifrån ett internat-

18 Datum Dnr (32) ionellt perspektiv. Arbetet för att stärka infrastrukturen för bildkonst och form löpte planenligt både när det gällde etablerandet av en samlande resursplattform för bild- och formkonsten i Skåne och nätverksutveckling- textil konst. I båda fallen har möjligheten till konstnärlig yrkesverksamhet stärkts. För särskild redogörelse se sid 26. Förstudien Digitalisering/visualisering/ny tekniks betydelse för bildkonst och omvänt bildkonstens betydelse för digitalisering/visualisering/ny teknik presenterades för kulturnämnden under våren. Studien berör nämndens utvecklingsarbete inom bildkonstens infrastruktur och inrymmer bakgrund, historik, nuläge, de yrkesverksammas behov, samt ger konkreta förslag på insatser. 2. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet: Handlingsplaner för varje teaterförening har upprättats. Riksteatern Skåne har utbildade processledare, vilka har hjälpt föreningarna att göra långsiktiga verksamhetsplaneringar. Nya regler för arrangörsstödet har tagits fram i samarbete med Kultur Skåne. Kansliorganisation för Riksteatern har setts över och tjänsternas funktioner har anpassats efter de behov som finns, samtidigt som närvaron i sociala medier har ökat. För att kunna stärka infrastrukturen för scenkonst har Resurscentrum scenkonst genomfört turnéprojektet VASS. Projektet har som mål att skapa nya hemmascener för skånska scenkonstproducenter, både inom teateroch dansområdet, och därmed stärka relationerna dem emellan. Under året har även pilotprojektet Producentpoolen genomförts. Syftet var att prova olika sätt att stödja producentfunktionerna för dans- och teaterområdets fria utövare. Seriefrämjandet fortsätter utvecklingen not en centrumbildning genom förändringar i verksamheten och byggde samtidigt upp en seriedatabas tillsammans med Arbetsförmedlingen och därigenom även en serietecknarförmedling. 3. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete

19 Datum Dnr (32) Barnens Bästa Biennal, en samtidskonstfestival för barns och unga, genomfördes under året. Riksteatern har bildat en nationell grupp med fokus på barn och ungafrågor, i vilken Riksteatern Skåne har en representant. Subventionerna omfattade även gymnasiet samt transport till och från föreställningar. Riksteatern Skåne samarbetade interregionalt rörande bl. a. kompetensutveckling. Från att endast SUS (Skånes Universitetssjukhus) i Lund tidigare har arrangerat föreställningar för barn, så har under året även Kristianstad och Helsingborg haft föreställningar på sina lekterapiavdelningar. Regional arkivverksamhet 1. Samlad bedömning av resultaten inom området regional arkviverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar: För Skånes Arkivförbunds del har 2013 präglats av en större omflyttning i magasinen. Det leveransstopp som upprättades 2012 upphörde under 2013 och arkivet har nu en utökad kapacitet att börja ta emot större leveranser. Med anledning av problem med leverans och underhåll av arkivets ITsystem har Arkivförbundet under hösten tvingats byta IT-konsult för återhämtning, implementering samt service och underhåll av nytt IT-system. Under året har arkivet mottagit det regionala materialet från Kooperativa Förbundets (KF) Arkiv i Stockholm. Ett drygt hundratal kooperativa föreningar ingick i leveransen och inregistrering av dessa sträcker sig över årsskiftet 2013 och Det rör sig om protokoll, räkenskaper, medlemsmatriklar, korrespondens, fotografier, tryck och annat från en mängd lokala handelsföreningar, konsumtionsföreningar, kvinnogillen, bageriföreningar och andra kooperativa föreningar. Skånes Näringslivsarkiv har breddat sitt regionala samarbete och utvecklat sin hemsida för att lättare kunna tillgodose publika krav. 2. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området regional arkivverksamhet: Personalen vid Skånes Arkivförbund samt ett antal av verksamhetens förtroendevalda har deltagit i fortbildningen Norm, Nation, Kultur, som arrangerades av Regionmuseet i samverkan med nätverket ABM-Skåne och som omfattade sex seminarier kring värdegrundsfrågor rörande mångfald och jämställdhet. Under 2013 har arkivet arbetat vidare med att vidareut-

20 Datum Dnr (32) veckla ett s.k. Medlemsforum en plattform för samtal och utbyten kring angelägna, gemensamma och fältspecifika frågor. Arkivförbundets engagemang och uppdrag i ABM-mastersutbildningen vid Lunds universitet innebar en unik möjlighet för kompetensutveckling för personal och organisation. Under 2013 har Skånes Arkivförbund förbättrat informationen om utbud av pedagogiska program och temapaket för skolan på webbplatsen. Temapaketens innehåll har fått tydligare beskrivningar om bland annat vilken mål- och åldersgrupp materialet är sammanställt för. 3. Sammanfattning av prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området regional arkivverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete I Skånes Arkivförbunds pedagogiska verksamhet sattes stort fokus på programverksamhet kring demokratifrågor, källor och källkritik. Man arbetade med historieförståelse och har lagt stor vikt vid att bidra till en ökad medvetenhet hos eleverna kring hur alla bidrar till framtiden, samt hur historia förändras och omtolkas. Arkivförbundet har under året haft en arkivpedagog anställd på heltid. Arkivets pedagog arbetade med alla målgrupper i det livslånga lärandet men majoriteten av alla studiebesök och program har varit för skolungdomar från åk 1-9, gymnasieelever samt studenter. Arkivet har arbetat med temaarbeten, med webb-närvaro, lärarfortbildning och med föreläsningar, workshops och seminarier. Utgångspunkt i verksamheten var allas rätt till kultur och kulturarv. Skånes Arkivförbund ingick i ett Nordiskt nätverk för utveckling och utbyte i frågor som rör arkivförmedling och utåtriktad verksamhet. Bland annat har arkivets personal medverkat i planering av en nordisk konferens i förmedlingsfrågor som planerades till mars 2014 i Oslo. Arkivet har också under 2013 medverkat i en nätverksträff rörande Nordisk samordning av Arkivens dag. Filmkulturell verksamhet 1. Samlad bedömning av resultaten inom området filmkulturell verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar: