RAPPORT. Datum Dnr Kvalitativ uppföljning av Kultursamverkansmodellen 2013

Transkript

1 Jan Stenfell Verksamhetscontroller Tel RAPPORT Datum Dnr (29) Statens Kulturråd Kvalitativ uppföljning av Kultursamverkansmodellen 2013 Inledning Kulturpolitiska mål De regionala kulturpolitiska målen i Skåne utgår från två perspektiv, verksamhets- och medborgarperspektiven: Skåne har ett rikt konst- och kulturliv av hög kvalitet med både bredd och spets. Alla har möjlighet att ta del av Skånes kulturliv och kulturupplevelser. ska verka för ett ökat kulturutbud av hög kvalitet i Skånes olika kommuner och delregioner samt på olika sätt bidra till att kultur är tillgänglig i hela regionen. Dessutom ska fler oavsett individuella och geografiska förutsättningar ha tillgång till ett brett och varierat utbud. Kulturpolitiska prioriteringar För att nå de kulturpolitiska målen gör följande kulturpolitiska prioriteringar: Stärkt kulturell infrastruktur Förbättrade villkor för konstnärligt skapande Utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga Ökad tillgång och tillgänglighet till kulturlivet Ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/ politikområden Postadress: Kultur Skåne, Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon: Internet:

2 Datum Dnr (29) Stimulans av kulturdriven näringslivsutveckling Stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet Stärkt dialog inom kultursektorn Stärkt kunskapsutveckling och forskning Professionell teater 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell teater med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Både Malmö och Helsingborgs stadsteatrar har förnyat sin verksamhet dels genom att uppföra ett antal nyskrivna verk och dels genom att variera olika sceniska uttrycksformer. Repertoaren sträckte sig från breda uppsättningar riktade mot en stor publik, till mindre, utforskande projekt. Föreställningstillfällena har spritts och tillgången till teater har ökat. Även dialogen med publiken har tilltagit och ett flertal tillfällen erbjöds för besökaren att ta del av teatrarnas verksamhet, såväl på scen som via andra mötes- och föredragsfora. Därutöver är en översyn av subventionerna på Scenkonstområdet genomförd och beslut om en justering av regler togs i regionfullmäktige under hösten. Förändringarna innebar att subventioner även kan användas till resekostnader för skolor i samband med resor till scenkonstarrangemang. Scenkonstsubventionen har utvidgats att omfatta även gymnasieskolan. En översyn av bidraget till arrangörer av offentliga teater-, dans- och nycirkusföreställningar, har gjorts under Enligt regionfullmäktiges beslut i november justerades reglerna med syfte att förenkla för arrangörerna. Justeringen skapade större utrymme för nya, och i synnerhet unga, arrangörer. Förändringarna innebar att organisationer som får verksamhetsbidrag av inte kan få arrangörsbidrag, samt att kommuner inte längre kan söka bidraget. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell teater.

3 Datum Dnr (29) Genom fler tillsvidareanställningar och långtidskontrakt har en stabil konstnärlig bas skapats för en vidareutveckling av teaterlivet. Helsingborgs stadsteater är sedan 2013 huvudsamarbetspart till bibu.se. Biennalen har sitt kansli på teatern och har också involverat teaterns personal i sitt arbete, vilket medfört en kvalitetsförstärkning i teaterns barnoch ungdomsarbete Följeforskning har under året också påbörjats kring Malmö Stadsteaters pedagogiska verksamhet Stora teaterkursen, samt kring samarbetet inom Resurscentrum för scenkonst. Stora teaterkursen är ett pedagogiskt projekt, som nådde elever i Malmö, Lund, Sjöbo, Burlöv och Vellinge kommuner. Genom samarbete med Högskolan för scen och musik i Göteborg och Teaterhögskolan i Malmö har den konstnärliga utvecklingen förstärkts. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell teater: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete Inom ramen för Helsingborgs stadsteaters projekt Hamlet (en samproduktion med Helsingörs Teater) bedrevs ett omfattande teaterpedagogiskt arbete med stadens 17-åringar. Föreställningen Alice i Underlandet nådde över barn och unga i hela den nordvästskånska delregionen. Stiftelsen Framtidsgenerationen beviljades medel för att i samarbete med Malmö Stadsteater genomföra en extra föreställning och webbsändning av gästspelet Third Generation, för gymnasieklasser i Skåne och övriga Sverige. Nästa del i projektet är att integrera unga malmöbor i verksamheten och att producera teater baserad på deras egna berättelser: Malmö, the True Story. Stadsteatrarna hade under året ett omfattande samarbete med externa parter såsom Amatörteatrarnas Riksförbund, Arbetsförmedlingen, kulturarvsinstitutioner m.fl. Gästspel från Israel, England och Tyskland har genomförts på Malmö stadsteater, liksom samarbete med Cirkus Cirkör. Över huvud taget har samarbetena med det fria teaterlivet och med övriga fria konstutövare ökat. I slutet av april redovisades projektet Teaterdialog Öresund, ett Interregprojekt med ändamål att stimulera till ökat resande över sundet för att ta del av scenkonst. har delfinansierat projektet, som varit ett samar-

4 Datum Dnr (29) bete mellan Malmö Stadsteater, Teater Får 302, Köpenhamns Musikteater, Malmö Högskola och Roskilde Universitet. Projektet redovisades i en rapport Publik i perspektiv Teaterarbete i Öresundsregionen, som gavs ut i samarbete med Centrum för Danmarksstudier, Malmö Högskola och Roskilde Universitet. Professionell dans 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell dans med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Skånes Dansteater har arbetat för de regionala kulturpolitiska målen genom en bred repertoar med föreställningar av olika format inklusive medverkan i Eurovision Song Contest på Malmö Arena, som sågs av miljoner genom TV-sändningar. Beställning av nya verk (såväl koreografi som musik) och ett utvecklat samarbete inom det internationella nätverket RepNet, samt det regionala danskollegiets samarbete med Konstnärsnämndens internationella dansprogram är exempel på arbete med de kulturpolitiska prioriteringarna. Ett medvetet publikarbete bl.a. genom en anpassad marknadsföring och kringaktiviteter till specifika målgrupper utifrån aktuell produktion är andra exempel på genomförd ökad tillgänglighet till dansföreställningar. Dialogverksamheten innebar dansfrämjande verksamhet och samarbeten med andra organisationer, bl.a. skolor och verksamheter som möjliggör kulturskapande för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell dans.

5 Datum Dnr (29) Skånes Dansteater har arbetat målmedvetet utifrån en av styrelsen fastställd treårig utvecklingsplan. Utvecklingsplanen löpte över och fokuserade på breddning av verksamheten. Dansteatern var inte enbart en producerande utan även en främjande verksamhet genom vilken nya samhällsgrupper kom i kontakt med dans som konstform. För att kunna genomföra utvecklingsplanen har medel tillförts från ägare och dessutom har externa medel sökts. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell dans: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete Inom konceptet Fika Titta Dansa, för barn och medföljande vuxna, med gästande dansföreställningar på Skånes Dansteaters scen, arrangerades åtta föreställningar. Skånes Dansteater arrangerade Skapa Dans, regional deltävling i koreografi för unga. Även fyra gästspel under kvällstid har arrangerats med tanke på målgrupen barn och unga. Samverkan både på kort och lång sikt har skett med andra institutioner, kommuner, fria grupper och civilsamhället. Som exempel kan nämnas en dans-och musikföreställning tillsammans med och på Malmö Opera och Musikteater. Festivalen Arv i Rörelse innebar bl.a. internationella och svenska gästspel under det genomgripande temat kulturell hemvist och ett residens av en hiphop-grupp på Skånes Dansteater. Professionell musik 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell musik med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar.

6 Datum Dnr (29) Symfoniorkestrarnas After Work-konserters tilltal och form har starkt bidragit till att symfonikonserter upplevs som betydligt mer inbjudande och tillgängliga än tidigare. Malmö Opera har 2013 genom en bred och varierad repertoar och föreställningar av hög kvalitet, bidragit till att opera- och musikteaterkonsten på olika sätt utvecklats. Under året genomfördes 164 föreställningar på stora scenen, varav 124 egna opera- och musikteaterföreställningar. Genom att erbjuda ett stort antal musiker och ensembler professionella speltillfällen i stor omfattning medverkade Musik i Skåne till en konstnärlig utveckling som garanterade professionella villkor. Den stora geografiska spridningen i regionen bidrog till ökad tillgänglighet. Vidare medverkade också den stora genrebredden till att nå bredare publikgrupper och därmed indirekt öka tillgängligheten. Det lokala engagemanget med sina kontaktytor var också en viktig del i tillgänglighetsprocessen. Utvecklingsprojekten var väl integrerade i verksamheten och skedde alltid i samverkan med andra aktörer. Exempel på utvecklingsprojekt under 2013 är Utveckling barn och unga, Digitala Scener och Internationellt utbyte. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell musik. Musik i Skåne startade projektet Digitala scener, vilket utvecklade nya konsert- och produktionsmiljöer för regionens musikliv. Målsättningen var att göra konsertutbudet tillgängligt för fler medborgare, samla musikskapare kring konstnärlig utveckling genom digital teknik, skapa kreativa rum för barn och unga, samt stimulera till en stark nod av regional utveckling. Arrangörsinflytandet och valet av produktioner var en form för kvalitetssäkring. Återkommande diskussioner och bedömningar mellan medarbetare pågick ständigt. De båda symfoniorkestrarna i Skåne har fått särskilda turnébidrag. Malmö Symfoniorkester har i samarbete med Musik i Syd genomfört regionala konserter i bl.a. Bromölla, Kristianstad, Osby och Ystad samt i Halmstad och Karlshamn. Helsingborgs Symfoniorkester har gett konserter på Bosjökloster och Krapperup. Digitala kulturella scener har redan påverkat verksamheten i flera avseenden, vilket tvingat fram kompetensutveckling i arbetssätt, samarbeten internt, kontraktsskrivning och inte minst upphovsrättsfrågor. Malmö Opera och Musikteater arbetade med att nå ut till publik i regionen genom att turnera med föreställningar som skulle passa in på både små och stora scener. Malmö Opera strävade också efter att knyta samarbetsavtal med parter i samtliga kommuner. För att underlätta arbetet med att

7 Datum Dnr (29) nå ut till publiken lokalt, ställde operan upp med resurser till teaterföreningarna i form av olika publik- och marknadsföringsaktiviteter. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell musik: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete Konsertverksamhet för olika åldersgrupper var en integrerad del av verksamheten. Malmö Symfoniorkester har under 2013 vid flera tillfällen lånat ut konsertlokal, kringliggande lokaler, teknisk personal med mera till Malmö Kulturskola, Musikhögskolan i Malmö samt Estetiska gymnasiet i Malmö. MSO var även Leadpartner i Interreg-projektet Musikalsk Oplevelsedesign, som under utforskar hur ny teknik kan användas för att locka en bredare publik till levande klassisk musik. Samarbetspartners i projektet är Det Kongelige Danske Akademis Skoler for Arkitektur Design og Konservering, Öresundskomiteen, Det Kongelige Teater, Sjællands Symfoniorkester och Malmö Högskola-MEDEA Helsingborgs Symfoniorkester har fortsatt sitt samarbete med Estetiska programmet/skolstaden, där gymnasieeleverna ur årskurs tre inom områdena musik, dans, teater, media, bild och textil producerade en musikal i vilken de själva stod för all produktion och även genomförde föreställningen. HSO:s roll i sammanhanget var att arrangera musiken och bidra med orkestern och pedagogisk hjälp under instuderingstiden. En dag på Konserthuset var ett mer fördjupande koncept där elever ur årskurs tre besökte konserthuset för att lära sig hur det går till att gå på konsert. Möten mellan publik och musik från andra kulturer skedde i stor omfattning och det mångkulturella utbudet hade en given plats i verksamheten. Ett stort antal produktioner hade en icke-traditionell svensk eller västerländsk bakgrund. Detta gällde både vuxenproduktioner och produktioner för barn och unga. I samarbete med en skola i staden med hög andel invandrarbarn genomförde HSO en barnkonsert för åk 0-3 samt särskolan. Barn på skolan har fått lära sig Astrid Lindgren-sånger och bildat en kör.

8 Datum Dnr (29) Kören har tillsammans med orkestern gjort en föreställning som heter Tjolahopp. I sitt arbete med att nå ut till nya publikgrupper, strävade Malmö Opera efter att hitta samarbetsparter på skolor, företag och i föreningar. Malmö Opera hade 2013 samarbete med bland annat ABF, Folkets Hus och Parker, Musik i Syd, Riksteatern och Svenska körförbundet, vilket har lett till bl. a föreläsningsserier och kurser. Inför varje premiär skedde en utvärdering av det konstnärliga och interna arbetet och efter avslutad spelperiod hölls en utvärdering. Malmö Opera deltog också aktivt i samarbete med organisationerna Opera Europa samt RESEO. Under juni 2013 stod Operaverkstan tillsammans med Det Kongelige Teater värd för en nordisk nätverksträff för operahus som aktivt arbetar för målgruppen barn och unga. Museiverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området museiverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. I bidragsvillkoren har nämnden ställt som villkor att utställare senast 2013 ska tillämpa så kallade MU-avtal. Flertalet utställningsproducenter arbetar också medvetet för att ha en jämn könsfördelning för utställande konstnärer. Wanås Konst startade tillgänglighetsprojektet X-LARGE, som är ett omfattande första steg för att skapa en verksamhet som inkluderar alla, oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund, fysisk eller mental status. Projektet syftar bl.a. till att öka tillgängligheten till Wanås och konsten, låta besökaren var delaktig samt utbilda personal. De målgrupper man riktar sig mot är framför allt barn och ungdom. Under sensommaren och hösten gjordes förstudien Kulturskatt skånsk fotografi på uppdrag av Kultur Skåne. Avsikten med denna var att kartlägga de möjligheter och hinder som aktörerna inom fotografi- och bildbranschen kan urskilja inom området, för att kunna utveckla fotografin i Skåne. fastställde i juni Handlingsplan för kulturarvsområdet Planen togs fram gemensamt av samtliga kulturarvsaktörer med regionalt bidrag och anger insatsområden och effektmål grupperade under fyra teman: barn och unga, samverkan, tillgänglighet och kulturturism. Handlingsplanen kommer fortlöpande att följas upp via regionala kulturarvsmöten och kulturarvskollegier. Inom ramen för temat samverkan har även en överenskommelse träffats mellan, Länsstyrelsen

9 Datum Dnr (29) Skåne och Riksantikvarieämbetet med den europeiska landskapskonventionen som utgångspunkt. beviljade i slutet av året medel för ett projekt med inriktning på kompetensutveckling och samverkan för utbildning av tjänstemän som hanterar landskapsperspektiv i sin profession. Projektet bygger på tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan med universitet/högskolor, kulturarvsverksamheter, kommuner och studieförbund. Regionmuseet Kristianstad är samordnande och finansieringen består även av FoU-medel från Riksantikvarieämbetet. Malmö Museer fortsatte med Lärande för hållbar utveckling, EUprojektet Science Center Malmö och en aktiv dialog med medborgarna. Museet arbetade målmedvetet utifrån Malmökommissionens rekommendationer. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området museiverksamhet. De regionala museerna arbetade forskningsinriktat och deltog i samarbeten med universitet och högskolor. Museerna var starkt engagerade i frågor som rörde integration, mångkultur och inkluderande kulturarv, och arbetade aktivt med detta i sin kunskapsuppbyggnad och publika verksamhet. Forskningsprojektet Med historien som kompass är samfinansierat av, Riksantikvarieämbetet och Lunds universitet och ska presenteras Museerna har likaså deltagit i varierande kurser och projekt såsom Att leda mångfald och Norm Nation och Kultur. Det arkeologiska fältarbetet har skildrats genom Instagram, en utveckling av användningen av sociala media. Fortbildning har skett i visuellt bildberättande och dokumentation. Malmö Museer har för ABM Skåne hållit utbildningsdag i digitalisering av fotografiska bildarkiv, med inriktning på lagar och regler. Museets katalog är tillgänglig för allmänheten på internet. Arbetet med Globalen har fortsatt, vilket är en plattform för mänskliga rättigheter och demokratifrågor i samarbete mellan Malmö Museer, Rädda Barnen, Röda Korset och IM, med stöd från Sida. Lunds universitets historiska museum deltar i Virtual Museums Transnational Network, som är ett EU-finansierat projekt och syftar till att ge kulturarvsarvssektorn verktyg och stöd för att i framtiden utveckla virtuella museer som är pedagogiska, underhållande, hållbara och lätta att underhålla. Lunds Universitet, Institutionen för strategisk kommunikation, producerade under året på uppdrag av Kultur Skåne en rapport som innehöll ut-

10 Datum Dnr (29) värdering och analys av projektet H+ med fokus på konst och kultur i det offentliga rummet. Rapporten beskrev, tolkade och analyserade projektet Konst i det offentliga rummet experimentarena Helsingborg, ett projekt som var del av under en treårsperiod. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området museiverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete verkade för att skapa en återkommande bildkonstfestival för barn och unga - Barnens Bästa Biennal. Projektet samordnades av Moderna Museet Malmö. Under höstlovsveckan genomfördes en pilot av festivalen, där 27 institutioner, skånska kommuner och organisationer medverkade. Barnens Bästa Biennal genomfördes med stöd av kulturnämnden, Statens kulturråd och genom egeninsatser av deltagande institutioner, organisationer och kommuner. Wanås Konst fortsatte att utveckla samverkan med grund-, gymnasie- och högskola och i X-LARGE sär- och resursskolor, liksom studieförbund, företag och organisationer. Form/Design Centers satsningar på en såväl kunskapsinriktad som inspirerande programverksamhet med föreläsningar, samtal, workshops och nätverksmingel har fortsatt. Programpunkterna har ofta varit knutna till utställningsverksamheten, men även återkommande format med olika teman har genomförts, ofta som öppna aktivitete,r men också riktade mot olika målgrupper eller branscher. Handlingsplanen för kulturarvsområdet som togs fram under 2013, betonade vikten av att nå barn och unga även på deras fritid för att öka möjligheterna till eget skapande. Detta ska ske bl.a. genom samarbete med folkbildningsförbund och folkhögskolor. Planen markerade likaså samverkan kring metodutveckling och forskning, med fokus på kulturpedagogik. Form/Design Center har genomfört en förstudie om designpedagogik för barn och unga. Syftet har varit att samla kunskap om vad som pågår inom sektorn i Sverige och internationellt, samt analysera och ta fram förslag på hur designprocessen som metod kan bidra till ny kunskap och kreativt

11 Datum Dnr (29) skapande i vid bemärkelse. Kulturen i Lund deltog i forskningsprojektet New Methods for Bulding Achaeological Documentation and Analysis Process, vilket handlar om 3D-dokumentation av byggnader med fältarbete i Rom. Samarbetspartner var RAÄ, UV, Svenska institutet i Rom, Påvliga Institutet för kristen arkeologi, Vatikanmuseerna samt Lunds universitet. De regionala museerna presenterade romernas svenska kulturhistoria i en samlad utställning och har även genomfört kompetensutveckling inom EU-finansiering för att lära sig mer om EU-programmet Creative Europe. Museerna samarbetade också genom det öresundsövergripande nätverket MUSUND. Flera skolprogram med fokus på gymnasister genomfördes på teman som källkritik, historiebruk, kulturlandskap, mänskliga rättigheter, samhällsnormer, våldsmonopol mm. Malmö Stad och Tangshan i Kina genomförde ett kompetensutvecklingsprojekt inom offentlig förvaltning om hållbar stadsutveckling, lokala demokratifrågor och processer. I lärande för hållbar utveckling genomfördes en förstudie tillsammans med organisationer och institutioner i Danmark och Sydafrika kopplat till SKI. Syftet var att undersöka möjligheterna att söka medel inom EU-programmet Creative Europe. Malmö Museer deltog i forsknings och utvecklingsprojektet Interkulturell dialog, tillsammans med Statens Martitima Museer, Nordiskt Centrum för kulturarvspedagogik, Riksförbundet Sveriges Museer och Linnéuniversitetet. Samverkan skedde också med Göteborgs och Stockholms stadsmuseer för ökad kompetens i effektmålsdriven och insiktsledd verksamhet. Lunds universitets historiska museum har under 2013 påbörjat ett samarbetsprojekt med Svenska kyrkan och Lunds domkyrkoråd, Domkyrkan 2023, med fokus på ökad tillgänglighet till Domkyrkomuseets samlingar och arkiv. Bibliotekverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området bibliotekverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Bibliotek som kulturhus 2012 startades kulturhusprojekt i elva kommuner (Burlöv, Helsingborg, Kävlinge, Lomma, Landskrona, Lund, Malmö, Perstorp, Skurup, Åstorp och Ängelholm), vilka på olika sätt ska arbeta med att utveckla folkbiblioteken som kulturhus. Projekten slutredovisades i juni 2013 och tre av

12 Datum Dnr (29) dessa har följts av en forskare från Lunds universitet. Erfarenheterna från projekten samt följeforskningen presenterades på en nationell tvådagarskonferens i oktober 2013, arrangerad tillsammans med Svensk biblioteksförening. Kulturrådet har under året, inom ramen för kultursamverkansmodellen, tillfört ytterligare 1 miljon kr för fortsatt arbete med att utveckla bibliotek som kulturhus. anslog under hösten medel till sex kulturhusprojekt (Bromölla, Burlöv, Kristianstad, Osby, Oxie och Åstorp), av vilka tre är en vidareutveckling av de projekt som startade redan 2012, och tre av projekten är nya. Meröppna bibliotek och gemensamma bibliotekssystem Allt fler bibliotek blir meröppna och nu finns totalt sju meröppna folkbibliotek i fem kommuner i Skåne. Nätverken kring meröppna bibliotek består av biblioteksrepresentanter från kommuner där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet. Utöver det regionala nätverket, har förvaltningen under 2013 tagit initiativ till att bilda ett nationellt nätverk kring denna fråga. Kultur Skåne presenterade det nationella nätverket på Biblioteksdagarna i Örebro i maj De elva kommunerna i Skåne Nordväst (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga) har under senare år utvecklat ett nära bibliotekssamarbete. Samtliga bibliotek i denna delregion är nu med hjälp av det gemensamma bibliotekssystemet till stor del självförsörjande, d.v.s. de kan i det närmaste helt tillgodose sina låntagares behov med det egna mediebeståndet och med hjälp av övriga bibliotek i samarbetet. Fjärrlånen utanför delregionen har därför minskat avsevärt. Skåne Nordväst har också, med regionalt stöd, tagit fram en gemensam medieplan. De sex kommunerna i Skåne Nordost (Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby och Östra Göinge) har under hösten 2013 implementerat sin gemensamma bibliotekskatalog. har också gett projektbidrag till de fem kommunerna Burlöv, Lomma, Kävlinge, Staffanstorp och Svedala för en förstudie kring ett gemensamt bibliotekssystem och fördjupat mediesamarbete. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området bibliotekverksamhet. Enligt kulturplanen ska verka för att barn och vuxna ska kunna möte författarskap på sitt modersmål och på de nationella minoritetsspråken, samt dessutom författare från olika delar av världen. Som ett led i detta fördes en dialog med Internationella biblioteket i Stockholm och med biblioteken i Skåne, om hur man tillsammans kan arbeta för att

13 Datum Dnr (29) utveckla kommunbibliotekens verksamhet och mediebestånd för användare som talar andra språk än svenska. Dessa samtal har resulterat i fyra mångspråksprojekt i Skåne. Bibliotek i totalt 24 kommuner deltog i projekten och inventerade mediebestånd, kompetens och arbetssätt när det gäller mångspråkig verksamhet, samt vilka behov kommuninvånarna har av medier och biblioteksverksamhet på andra språk än svenska. Projekten syftar till att biblioteken ska bygga upp mediebestånd och utveckla biblioteksservice som kan möta dessa behov. Under hösten 2013 arrangerade förvaltningen också en konferens för bibliotekspersonal i Skåne kring mångspråkiga medier. Tre av de skånska kulturhusprojekten har följts av en forskare från Institutionen för kulturvetenskaper, inom ramen för den överenskommelse som finns mellan och Lunds universitet. I rapporten Att dela en helhetsbild analyseras hur kulturhustanken har formulerats och realiserats på de lokala biblioteken. Rapporten bygger på intervjuer med bibliotekspersonal från de tre biblioteken samt de loggböcker som de förde under projektets gång. I och med detta har biblioteken fått möjlighet att reflektera kring sina projekt och sitt utvecklingsarbete. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området bibliotekverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete Inom kulturhusprojektet Berättarpaletten i Oxie har bibliotekspersonalen tillsammans med andra professionella aktörer såsom skådespelare författare och dramapedagoger utvecklat verksamheten i Berättarrummet. Inom projektet har man också arbetat med delaktighet för barn och unga. Kulturhusprojekten i Osby och Bromölla har båda haft fokus på att utveckla biblioteken som kulturhus och som en plats för ungas delaktighet och eget skapande. Mångspråk var 2013 ett prioriterat område för den regionala biblioteksverksamheten (se ovan), vilken satsat på utvecklingsarbete kopplat till mångspråkig biblioteksverksamhet, i form av nätverksträffar, seminarier samt dialog med biblioteken i Skåne. Tonvikten låg på mångspråkig biblioteksverksamhet, en undersökning av bibliotekens arbete med mångspråkiga medier våren 2013, samt utvecklingsprojekt finansierade inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete med fokus mångspråk. Konst- och kulturfrämjande verksamhet

14 Datum Dnr (29) 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Riksteatern Skåne har under året arbetat för att stötta arrangörer, både ideella och professionella. Samarbetet inom dansområdet har förstärkts och ett nytt kontaktnät för dans har skapats. Riksteatern Skåne har även tagit fram en flerårig verksamhetsplan för att öka teaterföreningarnas delaktighet och på ett bättre sätt stärka de lokala föreningarna och delta i ett breddat samarbete inom kulturverksamheten i Skåne. Man samarbetade interregionalt med bl.a. kompetensutveckling. Under året påbörjades bokslutet för KOP-nätverket för konst och publikfrågor i samarbete med Riksutställningar, Moderna Museet, Nationalmuseum, Statens konstråd och Västra Götalandsregionen/Kultur i Väst och med Ystads konstmuseum som redaktör och koordinator. Förstudierna Skånskt nätverk för konstpedagogik (om det regionala nätverket för konstpedagogik) och Skånes roll i nätverket för konst och publikfrågor ligger till grund för nämndens fortsatta stöd till de två nätverken. Inom ramen för nätverken genomfördes också en konstpedagogisk konferens på Skissernas Museum i Lund. Konferensen, med drygt hundra deltagande från hela landet, innehöll aktuell forskning och utbildning och exempel inom området utifrån ett internationellt perspektiv. Arbetet för att stärka infrastrukturen för bildkonst och form löpte planenligt både när det gällde etablerandet av en samlande resursplattform för bild- och formkonsten i Skåne och nätverksutveckling- textil konst. I båda fallen har möjligheten till konstnärlig yrkesverksamhet stärkts. Förstudien Digitalisering/visualisering/ny tekniks betydelse för bildkonst och omvänt bildkonstens betydelse för digitalisering/visualisering/ny teknik presenterades för kulturnämnden under våren. Studien berör nämndens utvecklingsarbete inom bildkonstens infrastruktur och inrymmer bakgrund, historik, nuläge, de yrkesverksammas behov, samt ger konkreta förslag på insatser. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet.

15 Datum Dnr (29) Handlingsplaner för varje teaterförening har upprättats med hjälp av rapporten från Breddat arrangörskap Skåne. Riksteatern Skåne har utbildade processledare, vilka har hjälpt föreningarna att göra långsiktiga verksamhetsplaneringar. Nya regler för arrangörsstödet har tagits fram i samarbete med Kultur Skåne. Kansliorganisation för Riksteatern har setts över och tjänsternas funktioner har anpassats efter de behov som finns, samtidigt som närvaron i sociala medier har ökat. För att kunna stärka infrastrukturen för scenkonst har Resurscentrum scenkonst genomfört turnéprojektet VASS. Projektet har skapat nya hemmascener för skånska scenkonstproducenter, både inom teater- och dansområdet, och därmed stärkt relationerna dem emellan. Under året har även pilotprojektet Producentpoolen genomförts. Syftet var att prova olika sätt att stödja producentfunktionerna för dans- och teaterområdets fria utövare. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete Riksteatern har bildat en nationell grupp med fokus på barn och ungafrågor, i vilken Riksteatern Skåne har en representant. Subventionerna omfattade även gymnasiet samt transport till och från föreställningar. Regional enskild arkivverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området regional enskild arkviverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar.

16 Datum Dnr (29) För Skånes Arkivförbunds del har 2013 präglats av en större omflyttning i magasinen. Det leveransstopp som upprättades 2012 upphörde under 2013 och arkivet har nu en utökad kapacitet att börja ta emot större leveranser. Med anledning av problem med leverans och underhåll av arkivets ITsystem har Arkivförbundet under hösten tvingats byta IT-konsult för återhämtning, implementering samt service och underhåll av nytt IT-system. Under året har arkivet mottagit det regionala materialet från Kooperativa Förbundets (KF) Arkiv i Stockholm. Ett drygt hundratal kooperativa föreningar ingick i leveransen och inregistrering av dessa sträcker sig över årsskiftet 2013 och Det rör sig om protokoll, räkenskaper, medlemsmatriklar, korrespondens, fotografier, tryck och annat från en mängd lokala handelsföreningar, konsumtionsföreningar, kvinnogillen, bageriföreningar och andra kooperativa föreningar. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området regional enskild arkivverksamhet. Personalen samt ett antal av verksamhetens förtroendevalda har deltagit i fortbildningen Norm, Nation, Kultur, som arrangerades av nätverket ABM-Skåne och som omfattade sex seminarier kring värdegrundsfrågor rörande mångfald och jämställdhet. Under 2013 har arkivet arbetat vidare med att vidareutveckla ett s.k. Medlemsforum en plattform för samtal och utbyten kring angelägna, gemensamma och fältspecifika frågor. Arkivförbundets engagemang och uppdrag i ABM-mastersutbildningen vid Lunds universitet innebar en unik möjlighet för kompetensutveckling för personal och organisation. Under 2013 har Skånes Arkivförbund förbättrat informationen om utbud av pedagogiska program och temapaket för skolan på webbplatsen. Temapaketens innehåll har fått tydligare beskrivningar om bland annat vilken mål- och åldersgrupp materialet är sammanställt för. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området regional enskild arkivverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete

17 Datum Dnr (29) I Skånes Arkivförbunds pedagogiska verksamhet sattes stort fokus på programverksamhet kring demokratifrågor, källor och källkritik. Man arbetade med historieförståelse och har lagt stor vikt vid att bidra till en ökad medvetenhet hos eleverna kring hur alla bidrar till framtiden, samt hur historia förändras och omtolkas. Arkivförbundet har under året haft en arkivpedagog anställd på heltid. Arkivets pedagog arbetade med alla målgrupper i det livslånga lärandet men majoriteten av alla studiebesök och program har varit för skolungdomar från åk 1-9, gymnasieelever samt studenter. Arkivet har arbetat med temaarbeten, med webb-närvaro, lärarfortbildning och med föreläsningar, workshops och seminarier. Utgångspunkt i verksamheten var allas rätt till kultur och kulturarv. Skånes Arkivförbund ingick i ett Nordiskt nätverk för utveckling och utbyte i frågor som rör arkivförmedling och utåtriktad verksamhet. Bland annat har arkivets personal medverkat i planering av en nordisk konferens i förmedlingsfrågor som planerades till mars 2014 i Oslo. Arkivet har också under 2013 medverkat i en nätverksträff rörande Nordisk samordning av Arkivens dag. Filmkulturell verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området filmkulturell verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Film i Skåne har samarrangerat festivaler och filmevenemang som fungerat som mötesplatser för publik, filmare och bransch. Följande festivaler har Film i Skåne samarrangerat: IFEMA (Malmö, Helsingborg, Skurup och Båstad), Lilla Filmfestivalen i Båstad, Bionalen i Kristianstad, Fantastisk Filmfestival i Lund, Lund Arch Film Festival, Malmö Arab Film Festival, Nordisk Panorama i Malmö, DocLounge Malmö/Lund Network samt Filmbar. Den totala publiksiffran (exklusive CineSkåne, Lund Arch Film Festival, Filmbar, DocLounge och Bionalen) var personer på dessa arrangemang. Samarrangerandet av filmfestivaler och filmevenemang möjliggjorde visning av internationell film, vilken annars inte når utanför storstäderna och i de flesta fall inte heller finns i svensk distribution. CineSkåne och CineSkåne Publiken, i samarbete med Folkets Bio Malmö och ABF Skåne, var det tydligaste exemplet på spridning av film samt utveckling av filmrepertoar, biografer, nya visningslokaler samt visningsarrangörer lokalt.

18 Datum Dnr (29) Under 2013 utvecklade Film i Skåne ytterligare konceptet för Pixel Skånes filmfestival. Dessutom medverkade man i samarbetet inom satsningarna för Programmet (stödprogram för ungtalangutveckling inom transmedia) i samarbete med BoostHbg och Filmcentrum Syd, samt Pure Fiction, talangutvecklingsprogram för enbart kvinnliga filmskapare. Vidare anordnade man tillsammans med Riksteatern Syd en arrangörsutbildning i digital visningsteknik. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området filmkulturell verksamhet. Under året har Film i Skåne tillsatt en talangutvecklings- och kortfilmskonsulent på heltid, formaliserat samarbetet med BoostHbg och Filmcentrum Syd, samt stärkt strategier och mål utifrån medborgarperspektivet. Detta har inneburit att man fört dialog med t ex kommunerna kring behov och utvecklingsmöjligheter lokalt. Under året har även en förstudie, Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild, tagits fram av Sociologiska institutionen på Lunds universitet, i vilken rekommenderas en regional strategi för film och rörlig bild. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området filmkulturell verksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete

19 Datum Dnr (29) Film i Skåne tog under 2013 över administrationen av det internationella finansieringsforumet för barnfilm, som ligger i Malmö i anslutning till BUFF- festivalen. Tillsammans med Boost Helsingborg, skapade Film i Skåne en gemensam ansökningsportal kring talangutvecklingen för film i Skåne. Ystad Studios Film Camp är en experimentyta i autentisk inspelningsmiljö där grupper kan boka in sig för fördjupat filmarbete tillsammans med en erfaren filmpedagog Under året genomfördes Film Camp och Filmkollot för unga med funktionsnedsättning, samt pedagogiska filmstudios i YSFC. Dessa senare innehöll 31 workshops med drygt 412 deltagare. 15 filmpedagoger ingick i det filmpedagogiska nätverket. Festivalen Pixel genomfördes med 150 tävlande filmprojekt av unga filmskapare. Övriga insatser var Skapande skola-projekt och Skolbionätverk, samt samarbete med BoostHbg och Filmcentrum Syd kring ungtalangutveckling och BUFF:ff (financing forum) för barnfilmproduktion. BUFF: ff är ett finansieringsforum för barn- och ungdomsfilm i samband med BUFF:s festivalvecka. Internationella partners möttes i skånska och internationella filmprojektet SWIM. Film i Skåne är part i SWIM som är ett nordiskt transmediaprojekt, vars uppdrag är att utveckla nya projekt inom transmedia utifrån ett nordiskt perspektiv. Samverkan med Skånes Teaterförening och Musik i Syd genomfördes kring arrangörsutbildningen för digitala visningar. Samverkan med andra kulturområden samt kommunerna inom lokala Skapande skola-projekt var ytterligare en satsning förra året. Film i Skåne arbetade med och deltog i skilda KKN-insatser med bäring på det filmkulturella området, som t ex fiction-tourism. Man var också medproducent till Mixed Reality Scandinavia, som är en årlig konferens i Ystad kring film, rörlig bild och ny teknik, med starkt fokus på augumented reality. Hemslöjdsfrämjande verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området hemslöjdsfrämjande verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar.

20 Datum Dnr (29) Skånes Hemslöjdsförbund hade verksamhet i 22 kommuner och arbetade förra året tillsammans med Konsthantverkscentrum och Form/Design Center kring projektet Utvalt - konsthantverk, slöjd och form i Skåne. Under 2013 har förbundet tagit fram en hemsida; utvaltiskane.se, skaffat samarbetspartners och sponsorer, samt bokat upp utställningsplatser mm. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området hemslöjdsfrämjande verksamhet. Skånes Hemslöjdsförbund arbetade brett med utvecklingsprojektet Framtiden för hemslöjdens samlingar i samarbete med Nämnden för hemslöjdsfrågor och Kulturen i Lund med målet att tillgängliggöra samlingarna genom digitalisering. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området hemslöjdsfrämjande verksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete Skånes Hemslöjdsförbund arbetade med Kunskapsförmedling, där det egna skapandet sattes i fokus och där barn och unga hade en central plats framförallt genom fortbildning av pedagoger och lärare i slöjd för barn. Förbundet samarbetade med Malmös hemslöjdsförening och Herrgårdens kvinnoförening och arrangerade vävkaféer, där framförallt kvinnor med andra kulturella referenser har deltagit. Dessutom har man fortbildat lärare och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen genom användande av s.k. minneskorgar som varit utlånade till fem kommuner och som använts av ett flertal äldreboenden

21 Datum Dnr (29) Områdesövergripande frågor Frågorna i denna del ska besvaras samlat för alla sju områden som ingår i Kultursamverkansmodellen. 4. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom samtliga områden som anges i förordningens 8 : jämställdhet tillgänglighet Jämställdhet I ett givande samarbete mellan Kultur Skåne och Näringsliv Skåne gjordes en utlysning inom ramen för Tillväxtverkets projekt Främja kvinnors företagande. Exempel på projekt som fick stöd var Idéforum för innovativa kvinnor på Österlen, Kulturellt och Kreativt företagande (Alnarp Innovation Studentsupport, SLU,) Affärsutveckling för kvinnliga danskonstnärer (Danscentrum Syd) samt Marknadsutveckling för kvinnliga konsthantverkare. Museernas kulturhistoriska samlingar tillfördes föremål, arkivalier samtidsdokumentation och fotografier som var representativa utifrån perspektivet genus, generation, etnicitet, mångfald och social miljö, vilket ligger till grund för ett framtida bruk som kan anses vara jämställt avseende allas rätt till kultur. Stadsteatrarna genomförde regelbundna genus- och jämställdhetssamtal och uppföljningsdiskussioner på frågeställningarna. Resultatet redovisades bland annat i särskild statistik. Skånes Dansteater arbetade medvetet med att skapa balans mellan antal anställda kvinnor och män inom olika yrkesgrupper. Det fanns även en medvetenhet avseende jämställdhet i gestaltandet på scenen och fördelning av konstnärliga uppdrag till kvinnor respektive män. Tillgänglighet har i sina villkor för bidrag till kulturlivet tagit avstamp i de kulturpolitiska utgångspunkterna Ökad tillgång och tillgänglighet till kulturlivet och tillämpat dessa i sina bidragsvillkor för organisationer som erhåller bidrag från. Villkoren följs därefter upp i dialogform i den kvalitativa uppföljning som görs efter varje verksamhetsår. I dessa dialoger avhandlas hur arbetet har bedrivits, vilka åtgärder som vidtagits och vilka ytterligare åtgärder som kan behövas för att säkra allas rätt och tillgång till det offentliga kulturlivet i Skåne. I de fall som man av olika anledningar inte lyckats uppfylla kraven, har kulturnämnden möjlighet att efter ytterligare dialoger göra bidragsmässiga eller ekonomiska överväganden. Dessa i villkoren tvingande krav har dock medfört att kul-

22 Datum Dnr (29) turlivets aktörer väsentligt engagerat sig i frågor om tillgänglighet till kultur. har tillsammans med Region Blekinge och Regionförbundet Södra Småland gjort en studie med syfte att se över skolans tillgänglighet till kultur med kollektivtrafik. Utredningen gav förslag på insatser som kan förbättra skolornas möjligheter att göra utbildningsresor med kollektivtrafik. Därutöver är en översyn av subventionerna på Scenkonstområdet genomförd och beslut om en justering av regler togs i regionfullmäktige under hösten. Förändringarna innebär att subventioner även kan användas till resekostnader för skolor i samband med resor till scenkonstarrangemang. Scenkonstsubventionen har utvidgats att omfatta även gymnasieskolan. Under året har en Handlingsplan för digital kultur fastställts. Denna bygger i sin tur på en tidigare framtagen strategi och bland insatserna som prioriteras finns medfinansiering av projekt som syftar till att öka barns och ungas delaktighet och möjlighet till eget skapande, stimulans för kulturinstitutioner att formulera strategier för digitalisering, utvecklingsmedel för kompetensutveckling av kulturaktörer och publikundersökningar avseende digitala utsändningar. Flera projekt inom regional biblioteksverksamhet syftar också till ökad tillgänglighet till kultur. 5. Redogör kortfattat för övriga insatser som ni särskilt har prioriterat. I slutet av 2012 beslöt kulturnämnden avsätta medel för projektet Med rätt att uttrycka sig. Projektet rönte stort intresse och 27 kommuner beviljades bidrag till konst- och kulturaktiviteter för, med och av barn och unga på temat demokrati och yttrandefrihet. Projekten genomfördes i samarbeten mellan olika aktörer såsom skolor, folkhögskolor, kulturaktörer och föreningsliv och involverade flera hundra barn och ungdomar över hela Skåne. Flera kommuner valde att koppla aktiviteterna i det här projektet till Eurovision School Contest, där barn och unga tävlade med bilder och filmer på temat Framtidens Europa. Genom Developer in Residence ges ett antal institutioner möjlighet att anställa utvecklare av digitala tjänster. Utvecklaren ska finnas med i ordinarie verksamhet med uppdraget att identifiera digitala lösningar eller tjänster inom ramen för institutionernas verksamhet. Ett ansökningsförfarande genomfördes i november där de tio institutioner som erhåller verksamhetsbidrag överstigande tio miljoner kronor kunde söka pengar. Tre projekt påbörjades, fördelade inom både kulturarvssektorn och inom området performativ konst. Resultaten av dessa kan skönjas först under Kulturens roll och uppgift, framför allt med tanke på dess del i samhälls-

23 Datum Dnr (29) utvecklingen, kräver ett tvärfackligt och utvecklat samarbete med universitet och högskolor. Kultursektorn är dessutom ett rörligt fält som ständigt kräver att nya frågor ställs, inte minst med koppling till de utmaningar kring barn och unga som och OECD identifierat. Kultur Skåne inledde därför under våren ett arbete i syfte att fördjupat och samlat säkra samarbeten med olika delar av universitet och högskola. Siktet är inställt på att etablera någon form av gemensam kunskapsplattform under Förmågan och möjligheten till denna typ av brett samarbete är central för att säkra kunskapsutvecklingen inom området. Samverkan och samråd 6. Ange nedan, genom att kryssa för i rutorna, vilken typ av samverkan regionen/landstinget genomfört med kommunerna. Formaliserade konstellationer årlig träff Kompletterande beskrivning av samverkan/övrig kommentar Fyra delregionala och två tematiska kulturpolitiska överläggningar har ägt rum under året. Drygt hundra kommunala politiker och tjänstemän från 32 kommuner deltog. Ämnen som diskuterades var bl.a. bibliotekssamarbete, tillgänglighet, kulturella och kreativa näringar, kulturella fyrtorn/kulturturism, planer för barn- och ungdomskultur, internationellt samarbete, samt mångfaldsfrågor. Kulturparlament med Rantafej är en gemensam mötesplats för kulturpolitiker och kulturaktörer i Skåne som på olika sätt är engagerade i den regionala kulturplanen för Skåne , och ägde rum i november Temat för årets konferens var Konstens och kulturens roll som drivande kraft i samhällsutvecklingen. Formaliserade konstellationer regelbundna träffar Kompletterande beskrivning av samverkan/övrig kommentar s presidium har under året haft tre tematiska överläggningar med kulturnämnden i Malmö och en liknande överläggning med kulturnämnden i Helsingborgs kommun. Avsikten är att hitta gemensamma samarbetsytor för det fortsatta kulturplanearbetet. Löpande möten/dialoger/samtal Kompletterande beskrivning av samverkan/övrig kommentar Under året har dialogen mellan skolan och kulturlivet stärkts, bland annat

24 Datum Dnr (29) genom att mötesplatser för dialog och kunskapsförmedling har erbjudits. Representanter för de skånska kommunernas kulturnämnder samt för Kommunförbundet Skånes kultur- och fritidsberedning var i maj inbjudna till ett möte på temat barn och unga med syfte att öka kunskapen inom området, sprida erfarenheter och identifiera möjliga samarbetsområden de närmaste åren. Kompetensutveckling Kompletterande beskrivning av samverkan/övrig kommentar Kultur Skåne är sammankallande för nätverket kultursamordnare barn och unga som består av kommunala representanter från Skånes alla kommuner. Under 2013 har kultursamordnarnätverket fokuserat på ung kultur samt samverkat med barnbibliotekarierna kring övergripande frågor, såsom barnkonventionen och dess betydelse för kultursektorn. Ett regionalt kunskapsseminarium med fokus på metoder för kartläggning och mätning av kulturella och kreativa näringar hölls i juni. Sex skånska kommuner medverkade med representanter för kultur och näringsliv, samt forskare från Campus Helsingborg/Lunds universitet. Arbetet följdes upp under hösten med en workshop där Myndigheten för Kulturanalys samt Örestat III var representerade. Tvärsektoriella möten/ besök/studiebesök Kompletterande beskrivning av samverkan/övrig kommentar arrangerade i samarbete med Kommunförbundet Skåne under året en studieresa till Marseille, som var en av årets kulturhuvudstäder. Närvarande på resan var 30 kulturpolitiker och kulturtjänstemän från kommunerna i Skåne. Likaså inviterade kulturnämnden i september till ett brett forskningsseminarium om Kultur och kreativa näringar i Eslöv. Seminariet leddes av Campus Helsingborg/Lunds universitet och åtföljdes av tematiska kulturpolitiska överläggningar med skånska kommuner. Länsöverskridande samarbeten Kompletterande beskrivning av samverkan/övrig kommentar arrangerade tillsammans med Västra Götalandsregionen gemensamma programpunkter på Almedalen i juni. Dessutom planerades tillsammans med Västra Götalandsregionen ett europeiskt samarbete kring kulturpolitisk analys. Kultur Skåne har därutöver medverkat i överläggningar om en gemensam regionbildning för södra Sverige.

25 Datum Dnr (29) Den skånska plattformen för kulturpolitiskt öresundssamarbete har en styrgrupp med kulturansvariga tjänstemän från de skånska medlemmarna i Öresundskomiteen och Kommunförbundet Skåne, samt därutöver en arbetsgrupp med tjänstemän från de skånska Öresundskomitee-medlemmarna. Arbetsgruppen har tillsammans med kommitténs sekretariat och ett antal danska kommuner utformat strukturer och aktiviteter för gemensam projektutveckling kommunerna emellan. Övrigt Kompletterande beskrivning av samverkan/övrig kommentar Det treåriga projektet Kultur för äldre inom vård och omsorg drivs av Kultur Skåne med externa medel från Statens kulturråd till och med Satsningarna kommer bland annat att innebära dialog med samtliga skånska kommuner, utbildningsinsatser, utveckling och utökning av befintliga program och verksamheter. Syftet är att göra en kartläggning av kommunernas insatser och att få igång sektorsövergripande insatser inom varje kommun, men även att sprida kunskap om forskningsområdet kultur och hälsa/kultur i vården, samt att skapa en gemensam definition av vad kultur i vårdenverksamhet innebär. Under 2013 har 20 av Skånes 33 kommuner besökts. 7. Ange nedan, genom att kryssa för i rutorna, vilken typ av samråd regionen/landstinget genomfört med det professionella kulturlivet. Formaliserade konstellationer årliga träffar Kompletterande beskrivning av samrådet/övrig kommentar Kollegierna för de olika konst- och kulturområdena (scenkonst, bild- och formkonst samt kulturarv) har mötts vid ett flertal tillfällen. Dessa möten är arenor för dialog och erfarenhetsutbyte mellan kulturnämnden och bidragsmottagarna, men utgör också ett forum för dialog mellan kulturaktörerna. Formaliserade konstellationer regelbundna träffar Kompletterande beskrivning av samrådet/övrig kommentar Fyra bibliotekschefsmöten genomfördes under 2013 med följande teman: skolbibliotek, mediesamarbete och digitalisering, kvalitet och verksamhetsutveckling samt den nya bibliotekslagen. Löpande möten/dialoger/samtal Kompletterande beskrivning av samrådet/övrig kommentar