Framtidens anläggningar. Pinfo sommaren Dessutom: Ny miljöchef Fordonsfakta Marieholm. FA-flöden styrs nu om till Högbytorp

Transkript

1 Pinfo Nyheter för dig som arbetar på Ragn-Sells i Sverige Sommaren 2011 Framtidens anläggningar Jan Fors beskriver strategierna i Småland FA-flöden styrs nu om till Högbytorp Dessutom: Ny miljöchef Fordonsfakta Marieholm

2 Några ord om Pinfo Välkommen till sommarens nummer av Pinfo. Följ med in på Högbytorps nya pampiga FAanläggning och se hur vi nu arbetar samordnat med FA-flödena för maximal lönsamhet. Läs och diskutera sedan de nya idéerna med dina kollegor och med din chef. Det är oerhört viktigt att alla medarbetare förstår hur den komplexa kedjan från affär till faktura ser ut på våra anläggningar. Senaste nytt om vår anläggningsstruktur kan ni läsa om i intervjun med Jan Fors. Ett besök i Örebro, tredje anhalten på Öppet hus den stora turnén nu i juni har vi också prioiterat. Se här en riktig storsatsning på ordning och reda, signerad Folke Jackson. I övrigt arbetar vi just nu vidare med vår externa marknadskommunikation i syfte att stärka varumärket. Det finns en ny serie informationsmaterial bl a och en helt ny företagspresentation Kretsloppet går vidare. Missa inte dem. Missa inte heller allt det intressanta våra medarbetare och chefer berättar om här i Pinfo. Då är du väl förberedd inför kommande utmaningar. Glad sommar! Pinfo produceras av en styrgrupp för internkommunikation inom Sverigeledningen som leds av Göran Bergander. Här ingår Mats Tronelius, personaldirektör; Lars Tolgén, sekreterare i Ragnar Sellbergs Stiftelse; Fred Stenudd, ansvarig för Ragn-Sells Akademin och Henrik Samuelson, marknadskommunikatör (operativ chef, Pinfo). Ansvarig utgivare: Göran Bergander. Omslagsbild: På FA-anläggningen i Högbytorp omemballeras allt det farliga avfall som kommer in från regionerna. Här är det Tonny Falk som omemballerar - han fyller en tank med flytande farligt avfall. Läs mer om hur FA-flödena koncentreras till Högbytorp i reportaget på sidan 10. Pinfo Nyheter för dig som arbetar på Ragn-Sells i Sverige Sommaren 2010 Pinfo sommaren 2010 Tema: Farligt Avfall och VA Gällivare: Farligt Avfall i smarta slingor längs fjällvägarna Kungsbacka: Samarbete med Mitt lyfter stamspolning Dessutom: Heta jobb Nya kunder Ett varv till mm Pinfo Nyheter för dig som arbetar på Ragn-Sells i Sverige Hösten 2010 Chefstrio i Syd: "Det viktiga var att vi stod enade i våra beslut." Fortbildning för förare - ett lyft för kollektivet Pinfo hösten 2010 Tema: Kompetens & ledarskap Dessutom: Ragn-Sells Akademin Chefsutbildning Ett varv till m m PS. Nu har resultaten från årets medarbetarundersökning kommit. Du hittar en sammanfattning i detta nummer av Pinfo. Pinfo Nyheter för dig som arbetar på Ragn-Sells i Sverige Vintern 2011 Utbildning för säljare och säljledare i vår Pinfo vintern 2010 Tema: Affärer och försäljning Att sälja råvaror - och öka insamlingen Dessutom: Regionala marknader Riksbyggenavtalet Hyltebruk i fokus m m u Pinfo Nyheter för dig som arbetar på Ragn-Sells i Sverige Våren 2011 Tema: Ett företag Vårt nya arbetssätt gör oss till vinnare Äntligen DAX! Nu får vi verktygen Pinfo våren 2011 Dessutom: Utbildning Nytt ABC Framtidsdag i maj Fokus Småland u Region Syds chef Jan Fors har lagt upp en strategi för hur antalet anläggningar ska bantas. Vi satsar i tillväxtområden. Läs mer sid 6 Tema: anläggningar Fordonsfakta u Hans Gustafsson, Chef Produktion, om framtidens lejda respektive Ragn-Sellsägda fordon. Läs mer sid 22 INNEHÅLL Reportaget u Den nya fina FA-anläggningen på Högbytorp har ett generöst tillstånd, vilket kraftigt ökat åra möjligheter att samla in stora volymer FA från hela landet, och därmed optimera affärerna. Läs mer sid Landet runt Porträttet u I höst byggs den nya anläggningen i Marieholm vilket kraftigt ökar våra möjligheter till avfallsbehandling i Väst. Läs mer sid 26 u I nya jobbet som Miljö- och Kvalitetschef har Tove Olsson hittat tillbaka till frågan hon brinner för hållbarhet. Läs mer sid 24 Är du ny på Ragn-Sells, eller saknar gamla nummer? I Pinfo hittar du senaste fakta om vårt gemensamma arbetssätt. Förra numret - på temat "Ett företag" - handlade om vårt nya affärssystem. Hör med din avdelning så ordnar de en tidning.

3 Ragn-Sells Sverigechef Göran Bergander om sommarens fokus på opimerade FA-flöden och vår framtida anläggningsstruktur. Vi gör ofta för lite, och på för många ställen. Vi ska finnas i tillväxtområden OMSLAGSFoto: FREDRIK SANDIN CARLSSON i detta sommarnummer riktar vi uppmärksamheten mot våra anläggningar och den nya anläggningsstruktur som nu växer fram. Idag är ett problem för lönsamheten att vi har alltför många anläggningar på vissa orter. Om vi ska kunna optimera våra affärer, behöver till exempel Farligt Avfall och annan Behandling samordnas när det gäller flöden och omemballering, Det är som Ulf Ervér säger på sidan 18: Konkurrensen om det riktigt farliga farliga avfallet är stenhård. Med utgångspunkt i den nya FA-anläggningen på Högbytorp vill vi visa hur viktigt det är att allt större volymer farligt avfall på styckegodssidan nu koncentreras till Högbytorp. Genom att dra material från hela landet dit sänker vi våra kostnader och får upp volymerna, vilket gynnar affärerna. I Väst och Syd kommer ytterligare framtida kompetenscentra ligga när det gäller våra komplexa affärer såväl som behandlingsprocesser. En stor satsning är bygget av Marieholm utanför Göteborg som invigs i början på nästa år. Pinfo är ett led i Sverigeledningens satsning på bättre och mer träffsäker internkommunikation. Tidningen ges ut fyra gånger per år och byggs kring ett tema. Syftet är att sprida kunskap om vårt nya arbetssätt, synliggöra regionerna och ta pulsen på organisationen genom nedslag i verksamheten. Den här gången uppmärksammar vi anläggningarna. Verksamheten ute på våra mindre anläggningar förändras också, genom att vi koncentrerar oss till ett ställe på respektive ort. Idag utnyttjar vi inte våra mindre anläggningar och de investeringar som gjorts där på det sätt som vi önskar. I klartext betyder det att vi ofta gör för lite, och på för många ställen. Eller så behandlar vi och gör lokala affärer på platser ute i landet, där det i stället är betydligt mer lönsamt att mellanlagra och skicka vidare. Därför ser vi nu över hur och med vad vi ska arbeta på respektive ort. Betydande resurser ligger också låsta i våra fordon. Vilka fordon ska vi äga och vilka ska hanteras av lejd? Den frågan har noga analyserats under början av året och lett till en strategi som Hans Gustafsson, chef Produktion, har arbetat fram. Att gå över från en struktur där vi huvudsakligen ägt våra fordon, till att arbeta med ett ökat inslag av lejd kan uppfattas som svårt känslomässigt. Frågan kräver därför ledarskap av alla er som ansvarar ute på våra anläggningar. hans är också den som gjort prioriteringarna i detta nummer av Pinfo i dialog med våra regionala produktionschefer och övriga medarbetare. Personligen har jag uppskattat samarbetet med Hans särskilt under den här strategiskt viktiga omställningsperioden. Nu arbetar han vidare enligt plan, fram till i höst då han går vidare till andra verksamheter, utifrån sin position på Gotland. Fast innan dess är det mycket som ska hända. Nedläggning av vissa mindre anläggningar är att vänta, vilket vi informerar och förhandlar om lokalt. Jan Fors, chef i Region Syd, berättar mer om bakgrunden till de besluten i intervjun på nästa sida. Region Syd är också en av de regioner som kommit långt i användningen av lejd. Sist men inte minst vill jag uppmärksamma er alla på det viktiga kvalitetsarbete som just nu pågår ute på våra anläggningar. Själv åker jag, tillsammans med Erik Sellberg, ut i landet nu i sommar och får en lägesbeskrivning när det gäller tillståndsgivning och allmän ordning och reda. För att riktigt lyfta anläggningarna arrangerar vi också ett tiotal öppna hus för våra kunder under juni månad. Den turnén har arbetats fram av Chef Varumärke Folke Jackson och hans kunniga team. Läs mer om detta på sidan 20. På samtliga dessa öppna hus talar vår nya Kvalitets- och Miljöchef Tove Olsson om Ragn-Sells som hållbarhetsföretag. Vad får det för konsekvenser att vi kommer allt längre in i processerna hos våra större kunder? Toves roll är också att driva för Ragn-Sells angelägna frågor i relation till tillståndsgivare och andra myndigheter. Ta gärna del av hennes tankar kring vårt framtida lobbyarbete i porträttet på sidan 24. Göran Bergander Vd Ragn-Sells AB Anton Bogren, 4 år, passade på att testa Dennis när det bjöds in till "Öppen anläggning" i Örebro den 10 juni. Lillasyster Tilda, 2 år tog sig en funderare över hur det där med kameror fungerar.

4 Jan Fors i Syd om den nya anläggningsstrukturen: Nu går vi från ord till handling I Ragn-Sells nya anläggningsstruktur satsas det på tillväxtområden, inte minst i södra Sverige. Strukturen bygger på en helt ny analys om var företaget ska finnas i framtiden, och hur vi ska arbeta på respektive ställe. Sverigeledningen bad region Syds chef, Jan Fors, berätta om utvecklingen i den del av landet där man kommit allra längst med den nya strukturen Småland. Hej Jan. Hur går tankarna i Region Syd när det gäller anläggningsstrukturen? Jan Fors: I och med förvärvet av småländska Selektiva i höstas, fick vi ett tillskott på tre nya anläggningar. I samband med förvärvet tittade vi strategiskt på hur anläggningsstrukturen i Småland ska se ut. En första slutsats är att en översyn inte kan göras isolerat. Vi måste se till hela regionen när vi drar upp linjerna för framtiden. Vad innebar förvärvet? Selektiva, detta välskötta företag, med låga omkostnader och engagerad personal, har blivit en succé från allra första dagen. På anläggningen i Jönköping t ex, hanterar tre anställda varav en tjänsteman tillsammans omkring fyrtiotusen ton avfall. Då blir man imponerad. Då är man effektiv. Region Syd genomkorsas av fyra större vägsträckor som Ragn-Sells svenska verksamhet nu koncentreras kring. Det är E6:an mellan Malmö och Göteborg, E22 mellan Norrköping och Malmö, Riksväg 25 mellan Kalmar och Halmstad och E4:n som löper från Helsingborg i söder och ända upp till Luleå i norr. Varför ska Ragn-Sells finnas på just här? Skälet är enkelt: det är längs dessa vägsträckor som vi ser en befolkningstillväxt. Kan du säga något om den småländska marknaden. Vår främsta marknad hittar man på höglandet, i Gnosjö, Värnamo mm. Där faller det mycket avfall per capita och det finns en levande och expanderande tillverkningsindustri. Men också i inlandet råder det tillväxt. Folk har jobb, även i små kommuner som Älmhult, Ljungby och Markaryd. Vilka marknader på småländska höglandet är intressanta för Ragn- Sells? Plåt- och järnindustrin. Men också det man brukar kalla för aluminiumriket. På småländska höglandet finns det kluster av små företag som etablerat sig runt några stora, SAPA t ex. Vi har också många kunder inom plastindustrin. Varför tillverkas det så mycket plast i Småland? Efter andra världskriget var Småland en obygd som mest bestod av småjordbruk. Då var det relativt lätt att sätta upp en fabrik för plasttillverkning, för det krävde ingen särskild kompetens. Så det är nog den berömda Gnosjöandan, i kombination med att platsen var helt ny då. Ville man åstadkomma något, fick man göra det själv. Hur är det med kontor? Service och wellpapp? Jönköpingsregionen växer så det knakar. Där finns många logistikoch tjänsteföretag. Här går vi ut med andra kunderbjudanden än till industrin. Är det för tätt mellan de småländska anläggningarna? Ja. Idag har vi anläggningar i Värnamo (Hörle) och Vetlanda. Med köpet av Selektiva fick vi ytterligare tre en i Skillingaryd (Hagshult), en i Jönköping och en i Nässjö som nu är såld. Med förvärvet kunde vi etablera oss starkare i Jönköpings län och komma åt marknaden. Det har vi gjort nu. Samtidigt blir vi nu tvingade att se över vår anläggningsstruktur och dra ner antalet anläggningar. Det arbetet kommer fortsätta i hela region Syd. Så det är av nödvändighet som ni har kommit längre än andra regioner, med

5 Den nya anläggningsstrukturen forts. denna bantning av antalet anläggningar? Ja. Vi lägger ner i Hagshult, Nässjö, Karlskrona och Kalmar och det pågår ett arbete för att effektivisera ytterligare. Totalt sett, i hela region Syd, tror jag att antalet behandlingsanläggningar kommer att minska. Hur blir det med övriga anläggningar? Oskarshamn t ex? Vi har en hög marknadsandel längs hela den småländska ost-kusten. Den ska vi försvara och utveckla. Därför breddar vi verksamheten i Oskarshamn för att klara fler avfallstyper. Anläggningen kommer serva hela sydostkusten och syssla med en mer renodlad mottagningsverksamhet än idag. Här finns utvecklingsmöjligheter. Vi satsar också på enskilda produktsegment. Industriavfall t ex. Du beskriver framtidens Oskarshamn som en mottagningsanläggning. Vad innebär det? Att vi satsar på ökade avfalls-volymer på anläggningar där vi kan lasta om och transportera vidare. Vi renodlar för att skapa effektivitet. Vi kommer behandla på mycket färre ställen i framtiden. Vad vinner medarbetarna på detta? Vi frigör resurser som kan användas till utveckling. Bland annat har vi kommit fram till att vi kommer behöva en helt ny anläggning i södra Småland, vid riksväg 25, och en i Helsingborgstrakten. Behandlingsanläggningarna då. Var ska de finnas? Vi räknar med en i Kallinge som ska serva sydostkusten, kompletterad av en i Malmö som tar den mycket expansiva skånska marknaden och så en i Jönköping för Smålands inland. Det är tuffa besked som lämnas ute på anläggningarna. Ja, och det är ju mycket enk-lare för mig att ta besluten. Jag möter ju inte medarbetarna på anläggningarna varje dag. Men just därför måste vi som ledare inom Ragn-Sells kliva fram nu och ta en diskussion med medarbetarna. Vi måste förklara vad som ligger bakom de här omställningarna. Nu går vi från ord till handling och alla kanske inte älskar det vi gör, men det är viktigt att alla förstår varför vi gör det. Hur stödjer du platscheferna nu? Mitt intryck, när jag varit ute på anläggningarna, är att de allra flesta förstår nödvändigheten i det vi gör nu. Var bara tydlig med informationen, är mitt råd. Sedan kommer vi i regionledningen självklart finnas med och stötta också. Ragn-Sells fordonspark bantas just nu, och det ryktas att ni i region Syd har kommit längst i användningen av lejd. Stämmer det? När det gäller enkla transporttjänster har den nya marknadssituationen gjort att vi inte längre kan konkurrera prismässigt när det gäller enklare containerkörningar. Därför ser vi över vårt behov av liftdumprar och lastväxlare. Alla avdelningschefer måste kunna motivera varför de vill behålla ett fordon. Å andra sidan expanderar ni på områden där det krävs mer kompetens från medarbetarna än att bara transportera. Ja. Det kan handla om erfarna och kunniga medarbetare som fixar ett avloppsstopp. Här satsar vi på kompetens. Ju duktigare vi är, desto mer är kunden beredd att betala. Hur ser grundprinciperna för bantningen av fordonsparken ut? Genom att banta fordonsflottan frigör vi resurser som kan användas till investeringar i specialfordon. Vad kan transportmedarbetarna förvänta sig? Det handlar om att ställa om lite. Det framtida Ragn-Sells kommer Strategiskt viktiga stråk Ragn-Sells har tagit fram de strategiskt viktiga stråken i Sverige, baserat på vart svenskarna bor och vilka områden som växer befolkningsmässigt. Tanken är: Många människor, mycket skräp. De sex mest strategiska stråken är: E6, Malmö Göteborg Oslo E18, Stockholm Örebro-Oslo E20 /RV 44, Stockholm Örebro Göteborg E22 Norrköping Malmö E4, Helsingborg Luleå RV 25, Kalmar Halmstad bestå av kunniga och stolta medarbetare som klarar av att möta kundernas krav på service. Det är därför vi vill att så många som möjligt tar chansen att växla upp kompetensmässigt och bli operatörer. Framtidens Ragn-Sellare är i än högre grad än idag vårt ansikte utåt. glest i norr Norra Sverige är glest befolkat. 10 procent av Sveriges befolkning finns på den norra halvan av landet och 20 procent av Sveriges befolkning bor norr om Uppsala. De glesa avstånden leder till andra prioriteringar i regionerna Nord och Mitt än i söder. De flesta anläggningarna blir kvar, men det görs inga stora nyinvesteringar norröver. Flest i söder Södra Sverige är tätt befolkat. Om man delar Sverige på mitten hamnar 90 procent på den nedre, södra delen. Det är därför vägnätet i södra Sverige är så viktigt för Ragn-Sells. Det är också därför som våra framtidssatsningar kommer göras här. Grundprincipen är: Många människor = mycket avfall anläggningar på tre nivåer 1. Mottagning och omlastning Våra mottagningsanläggningar kallas även serviceanläggningar. Här tar vi emot material, väger in (mellanlagrar ibland) och fakturerar kunden. Fokus ligger på en ökad nyttjandegrad och större effektivitet när det gäller fordon, maskiner och transporter. Kemisten på denna typ av anläggning måste ha en bred kompetens för att kunna gå in när de första bedömningarna av ett material ska göras. Vid behov konsulteras även behandlingsanläggningarnas laboratorier och analytiska kemister. 2. Behandlingsanläggningar och kompetenscenter På behandlingsanläggningen hanteras komplexa processer. Anläggningen fungerar också som ett kompetenscenter för våra mindre anläggningar. Västerås kan metall, Heljestorp rötning osv. Här finns kemister, analytiska kemister och säkerhetsrådgivare med specialistkompetens. 3. Nationell och internationell samordning Många större anläggningar har idag ett större upptagningsområde än regionen och samarbetar med nationella kunder på en internationell marknad. Här ingår Halmstad, Heljestorp, Högbytorp, Västerås m fl.

6 Högbytorp tar emot FA från hela landet En ny struktur för farligt avfall På den nya FA-anläggningen på Högbytorp, med dess generösa tillstånd, har vi nu möjlighet att själva behandla Farligt Avfall och utveckla den delen av vår affärsverksamhet. Per-Eric Omberg och hans medarbetare berättar vad som händer med det farliga avfall som vi alla gemensamt samlar in. På Högbytorp behandlas hela spannet av farligt avfall. Vissa typer av FA som styckegods är det bara att skicka dit. Annat farligt avfall kräver laboratorietester innan Högbytorp kan ta ställning till om de kan ta emot. Egentligen är det ganska enkelt, säger Per-Eric Omberg som är chef för den nya FA-anläggningen. Det vi har gjort är att flytta själva processandet och behandlingen av FA från regionerna till Högbytorp, för att få en central samlingsplats där vi kan få upp volymerna. Regionerna ska i stället koncentrera sig på att få in avfallet och bara mellanlagra vid behov. Kräver kompetens Avfallsbehandling nuförtiden är inte bara att lägga allting i en grop, Per-Eric Omberg är chef för Ragn-Sells nya FA-anläggning på Högbytorp. eller elda upp, förklarar Per-Eric. Allt Ragn-Sells gör numera bygger på materialets kemiska egenskaper. Det kräver mycket kompetens och ställer krav på medarbetarna. Allt farligt avfall måste också aviseras i förväg, fortsätter han, eftersom det ibland är saker vi måste ta ställning till före mottagande och processning/behandling. Vissa typer kräver t ex laboratorietester innan Högbytorp kan ta ställning till om de kan ta emot. Läs mer om invägning och godsmottagning på nästa uppslag. Stockholmsledningen om FA: Det gällde att hitta en lösning Vad är det som gör den nya FA-anläggningen på Högbytorp så strategiskt viktig? Vi ställde frågan till regionchef Henrik Skogh, avdelningschef Per Wahlquist och produktionschef Björn Rönnbäck i Stockholm. Henrik, Per och Björn har gemensamt skapat en struktur för styckegods, på den nya FA-anläggningen på Högbytorp. Målet är att kunna serva kunder över hela Sverige och fungera som centrallager. Målet är bästa service och bästa pris ut till kund, säger Henrik Skogh och förklarar att FA betingar höga priser, kombinerat med att vi kan transportera till rimlig kostnad. Det gällde att hitta en lösning. Vårt behov av de mindre anläggningarna för att få det här att fungera kan inte nog betonas, fyller Per Wahlquist i. Per är produktansvarig i Stockholm och har undersökt avsättningen av FA i landet. Hans slutsats är att det faktureras olika beroende på kompetens. Det vi vill nu är att allt FA-klassat styckegods, alla flaskor och burkar från laboratorier och fabriker, ska gå till Högbytorp. Det gäller även om man 10 HenrikSkogh, Regionchef. skulle kunna få ett något bättre pris på avsättningen lokalt. Björn Rönnmark är produktionschef i Stockholm. Han förtydligar: FA hanteras på en annorlunda marknad. Med andra material är kunderna få och köper stora volymer. Här är varje affär ny. Om halterna går över en viss nivå, blir det en annan affär. Kompetensen består i att veta det. Björn beräknar att det finns ett tiotal produktspecialister runt om i Sverige som kan FA-marknaden. Jämför med skrot, sägr Henrik Skogh. Det finns sju skrotklasser. Alla vet varje klass har för pris för det regleras av en börs. Dessutom har vi ett kompetenscenter för metaller i Västerår. Men lösningsmedel? Hur ska det prissättas? Målet nu är effektivisering, förutsägbarhet och jämnare flöden av FA till Högbytorp. Utgångspunkten för de medarbetare och de anläggningar som tar emot småkem i regionerna ska vara: Färdigställ en transport och skicka till oss, säger alla tre. Skala bort resten. Volym är en nyckel, avslutar trion. Flaskor och burkar kommer i små volymer, men betingar ett högt kilopris. Dessutom får vi bättre avsättningspriser om vi förhandlar samlat. Målet när det gäller farligt avfall är effektivisering, förutsägbarhet och jämnare flöden. 11

7 Högbytorp forts. Pia Kanerva kan se de mindre anläggningarna i sin monitor. Här är hon inne i affärsystemet, samtidigt som en kund ska guidas till asbestgropen. Hon anropar "Kjelle". Tempot vid vågen är högt. En åkare Bo Asplund från Värmdö är på väg in på anläggningen med ännu ett lass asfalt från Globen Arena. Ragn-Sells vågdministratör Malin Erikson stämmer av mot materiallistan. Ett par av Högbytorpskunniga vågadministratörer Pia Kanerva och Malin Eriksson gör en paus i arbetet för fotografens skull. Att rutinerna vid vågen följs av alla är avgörande för affärerna. I den nya eltrucken sitter Juliano Julle Farai. Med den här nyinvesteringen slipper medarbetarna diesel inne på det nya lagret för styckegods. Vid vågen Oavsett vad man kommer med på anläggningen är vågen nålsögat för den som transporterar avfall in på anläggningen. Här hittar man den kanske viktigaste länken i Ragn-Sells nya affärssystem, för här påbörjas faktureringen. Framme vid infartsvågen väger man själv in och knappar in mot order, berättar vågadministratör Malin Eriksson, eller så görs registreringen av henne. Det viktiga är att transportmedarbetarna har med sig en bra och korrekt dokumentation som beskriver vad de kör in med, förklarar Malin. För farligt avfall ligger deklarationen till grund för materialaffären. En lastbil från ett åkeri i Häggvik stannar på vågen och Bo Asplund från Värmdö kliver ut. Han kommer med asfalt från Globen Arena, byter några ord med Malin som står redo med materiallistan, samtidigt som han lämnar över transportdokumenten. Någon ropar i högtalarsystemet om en privatperson som behöver visas till asbestgropen. Samtidigt visar Malins kollega, Pia Kanerva, på en monitor hur hon står i kontakt med de mindre anläggningarna i närområdet. Längre in på Högbytorp finns den s k askvågen om man behöver väga inne på anläggningen. Större volymer Upptagningsområdet för Högbytorps nya FA-anläggning som ligger en bit längre in på området (omgärdad av den gamla deponin), är än så länge framför allt Mälardalen. I takt med att de nationella rutinerna och samspelet mellan regionerna sätter sig, kommer Högbytorp även fungera som mottagningscentrum för FA styckegods från andra regioner. När avfallet kommer hit så kan vi göra mer av det, förklarar Peppe medan han visar vägen. Vi får större volymer och kan föra över från kartong till fat och över till ännu större emballage, när så krävs. Det ger större möjlighet till goda FA-affärer och framför allt, det sänker våra kostnader. Förr var det här en grusplan, förklarar Peppe, och tittar sig omkring på godsmottagningen. Nu lastar alla av på ett ställe och kan arbeta mot antingen kaj eller container. Alla förare med truckkort och körtillstånd inom Högbytorp kan själva lossa sitt gods efter att fått en angiven kajplats. Medarbetare som ska vidare ut mot kund tjänar mycket tid på detta, förklarar Per-Eric. De kan lossa och lasta även på icke ordinarie mottagningstid. Utrymmet finns När Pinfo är på besök är det snart dags för Länsstyrelsens första besiktning av det nya tillståndet för FA, berättar Peppe. Det sker efter sex månader. Sedan blir det besiktning var tredje år. De tillåtna mängderna FA är så stora, att det finns utrymme för expansion. Vid kajen för styckegods har operatören Gunnar Karlsson från Kallhäll just backat in. Han har hämtat FA på en slinga genom Sigtuna, Märsta och Upplands Väsby. Uppe på kajen står Tonny Falk och tar emot Gunnars transportdokument. Överlämningen mellan operatör och anläggningsmedarbetare är viktig. Tillsammans diskuterar de hur godsmottagningen kan förbättras. Flödet behöver bli bättre, tycker Gunnar. Om alla kommer samtidigt blir det trångt. Tidigare lämnades avfallet på olika ställen inne på anläggningen, förklarar Per-Eric Omberg. Nu behöver förarna bara lossa och lasta vid kajen. Sedan görs all sortering och omemballering av vår egen personal. Just nu är det Tonny som lossar och sorterar fat som ska in på mellanlagring. Export till Tyskland En tankbil kommer in på anläggningen. Det är Leif Stenbeck från Borlänge som ska fylla glykol från en av de stora cisternerna för vidare transport till Borlänge (där det finns ett stickspår från Koppartrans tid), för vidare tågtransport söderut. Glykolen ska sedan gå på export till Tyskland för regenerering. Läs mer om kemisternas arbete på nästa uppslag. Snett ovan till höger: Gunnar Karlson från Kallhäll lossar ett halvlass styckegods på den nya godsmottagningen. Tonny Falk som arbetar på anläggningen tar emot Gunnars transportdokument och tar faten vidare in på lagret. Till höger: Leif Stenbeck från Borlänge fyller på glykol från en av de stora cisternerna på Högbytorp. Export med tåg till Tyskland väntar i Borlänge

8 Högbytorp forts. I Stockholm finns en kemistgrupp på ett tiotal personer som ger säkerhetsråd till regionerna. Fr v i bild Erik Gustafsson, Rolf Sandvik, Björn Fröjd, Per Hallberg och Lars Persson. Kunniga regionala kemister finns även i Syd och i Väst. Inne på labbet Paul Würtzell är analytisk kemist på Högbytorps eget laboratorium, även kallat Ragnarök. Det är han och kollegan Catarina Thörngren, som ansvarar. En korrekt analys är helt avgörande för att kunna avgöra hur avfallet ska behandlas, förklarar Paul. Tester i eget laboratorium ger också Ragn-Sells en mycket större flexibilitet. Analyssvar från kund kan nämligen vara mer eller mindre tillförlitliga. Det finns många felkällor. Du kanske tar ett prov som inte är representativt för materialet i sin helhet. Analysen av en jordhög på hundra ton baseras kanske på ett prov på tio gram. Då vill det till att det du analyserar är representativt för materialet i stort. Om kunden lämnar ett analyssvar är det osäkert om provuttaget skett på ett tillförlitligt sätt Med eget labb vet vad du gjort genom hela hanteringen. På Ragn-Sells anläggning vid oljehamnen i Uddebo (Luleå) t ex pågår försök med behandling av oljeförorenat vatten. Just nu testas vatten från deras industrianläggning här. Det rör sig om 30 kubikmeter. Frågan Luleå vill ha svar på är om det är möjligt att behandla vattnet i ett mobilt reningsverk. Laboratoriet får också in prover från Högbytorps egen FA-anläggning. Det är oljeprover och lösningsmedel som ska kontrolleras. Här gäller det att vi får fram optimala blandningar ur sändningar av olika kvalitet, förklarar Paul. Energiinnehållet ska t ex ligga över en viss nivå. Först då blir materialet attraktivt för försäljning till värmeverk. I ett rum längst in i laboratoriet står en riktig praktpjäs i miljonklassen och surrar. Det är en ICP-MS, ett mycket avancerat analysinstrument för metallanalys, som kan mäta mycket låga halter av metall i vatten och jord. Pumparna går hela tiden, för att hålla ständigt vakuum. Maskinen drivs med argon, förklarar Paul, dvs svetsgas, för att kunna hetta upp materialet till grader. Just nu används den i utvecklingen av en helt ny reningsmetod för vatten och jordar. Produktionsledaren Stefan Holmudd kommer in på labbet med en graderad träpinne som har stått i en kontaminerad jord. Det är Luleå universitet som samarbetar med Ragn-Sells för att få ner arsenikhalten i ett större parti jord från Region Syd. Tillsynsmyndigheten vill försäkra sig om att Ragn-Sells kan ta hand om jorden, och Stefan har nu ett litet problem, som han säger. En stunds diskussion mellan Paul och Stefan och de kommer fram till en lösning. Läs mer om några "doldisar" på nästa uppslag. Paul Wurtzell på labbet vid en maskin (ICP-MS) som kan analysera mycket låga halter av metall i vatten och jord. Kemisterna i Stockholm Inne på anläggningens gård har några kemister och säkerhetsrådgivare samlats. Kalla oss kunskapsklubben, säger de och skrattar. Nestorn i gänget, Björn Fröjd ansvarar för Rum 6, där extra farligt styckegods hanteras. Ett parti växtnäring har just kommit in. Samtidigt ringer en kille som undrar hur han ska hantera det cancerogena ämnet Tioacetamid. Det finns cancerogena A- och B-ämnen, som kräver olika former av tillstånd, förklarar Björn och pekar på en lista på väggen. Förebygg Det allra viktigaste för Björn och hans kollegor är naturligtvis att försäkra sig om att inget farligt händer. Särskilt det som är stötkänsligt måste hanteras ytterst försiktigt. Brandfaran måste man också se upp med. Ventilationsrör löper längs väggarna och det hänger pulverbomber i taket. Det knepiga är att en del material utvecklar värme väldigt långsamt, förklarar Björn. Det kan också bildas vätgas som antänds, när något torkar. Se upp med brandfara och akta för stötar. Björn Fröjd och hans kollegor håller till ute på anläggningen. Analytiska kemister hittar man på labbet. Se artikeln ovan till höger. AVANCERADE PROCESSER Ett exempel på hur viktigt det är med volym på FA-flödena hittar man i dispergeringen. Här finfördelas olösliga, fasta material färger och fetter med insamlat lösningsmedel. Den mix som blir resultatet säljs sedan vidare till industrin som stödbränsle. En nyckel när det gäller lönsamheten här är förmågan att leverera i konstanta jämna flöden och av hög kvalitet. Det är bl a därför som förmedlingen av FA styckegods till Högbytorp är så viktig. Per Wahlqvist, avdelningschef i Stockholm förklarar: En mindre anläggning får kanske in avfallet några gånger om året. Genom att vi nu samlar in centralt kan vi leverera konstanta, jämna flöden ut till kund. Till höger: Högbytorps dispergeringsanläggning med den gamla övertäckta deponin i fonden. Här blandas halvfast material - färger och fetter - med lösningsmedel. Stora skopor styrs från ett kontrollrum. En ny malmaskin har installerats för att kunna möta kundernas kvalitetskrav

9 Högbytorp forts. Mats Åkerblom och Bertil Johansson om en hemlig verksamhet: Läkemedelsfraggen är en doldis Erik Gustafsson på Högbytorp om det nya tillståndet för radiak: Nu har vi strålskyddskompetens Stämningen är god inne hos Mats Åkerblom och Bertil Johansson som arbetar med Högbytorps kanske hemligaste verksamhet. Många Ragn-Sellare har aldrig hört talas om läkemedelsfraggen, berättar de. Och kanske borde verksamheten få ett annan namn. För det är inte bara läkemedel man sysslar med här. Narkosmedel och knark Även hudvårdsföretag vill få sina parfymburkar destruerade, förklarar Mats. Riskavfallet samlas upp och går till förbränning. En del preparat är dessutom klassade som stöldbegärliga. Narkosmedel t ex, men även alkohol och narkotika. Det som polis och tull fått in vid beslag. Här görs en kontrolldestruktion som slutar i ett protokoll som kunden får med sig som bevis för att det inlämnade materialet verkligen förstörts. Fast för Bertil och Mats är narkotika inget större problem. Lätt att förstöra Narkotikaklassade preparat är lätta att förstöra. Antibiotika ska man däremot akta sig för, förklarar Bertil. Och smittförande kartonger. Överhuvudtaget allt som man ska skära eller sticka sig på. Det får inte heller läcka någonting. Mats Åkerblom och Bertil Johansson var på gott humör när de fick besök inne på läkemedelsfragmenteringen. Mycket som hanteras här inne är klassat som stöldbegärligt. Tips till säljare: Läkemedelsfragmenteringens medarbetare rekommenderar säljarna ute i landet att tipsa kunder som hanterar läkemedel och liknande avfall om de nya gula boxarna i plast som tagits fram av Högbytorp. Locket har en limfog som gör lådan helt tät. Ur en hårdplastbox kan inga kanyler sticka fram, och det kan aldrig läcka. Säkerhetsrådgivarna och kemisterna Erik Gustafson och Rolf Sandvik har skäl att se nöjda ut över det nya tillståndet för hantering av radioaktivt avfall som Ragn- Sells nu är ensamma om. Vid minsta osäkerhet, "hör av er", uppmanar Erik. För ett år sedan fick Ragn- Sells ytterligare ett tillstånd att ta emot och mellanlagra vissa former av lågstrålande radioaktivt avfall. Stockholmskemisten Erik Gustafsson, som har arbetat fram det nya tillståndet i nära samarbete med Strålskyddsmyndigheten (SMM), betonar vikten av att alla medarbetare känner till att Ragn- Sells samlade strålskyddskompetens, med undantag för brandvarnare och branddetektorer, nu är koncentrerad till Högbytorp. Konkret är ansvaret för radiak fördelat på tre medarbetare på Högbytorp. Det är Erik Gustafsson som sköter samordningen, Per Erik Omberg som ansvarar för mellanlagring och kemisten Lars Persson som är gruppens strålskyddsspecialist. Alla frågor måste kanaliseras via Högbytorp, förklarar Erik. Det har med tillståndet att göra, som kräver en viss struktur. Flera incidenter Så fort vi får kännedom om något strålande så anmäler vi. När man misstänker att ett radioaktivt material dykt upp ute på en anläggning är det mig man ska kontakta. De skärpta rutinerna och den nya centraliserade organisationen behövs. Bara under det senaste två åren har Ragn-Sells råkat ut för ett par incidenter där radioaktivt avfall varit inblandat. Ena gången upptäcktes ett radioaktivt avfall bland elskroten inne på den nu nedlagda anläggningen i Hässelby (Lövsta). En åkare, som senare bötfälldes av myndigheterna, lämnade in en gammal röntgenutrustning, som en gång tillhört Universitetssjukhuset i Lund, och klassade den som elskrot. I apparaten satt ett par ännu varma (!) plattor med den gula varningssymbolen för radioaktivitet monterad på baksidan. Inga strålskador Medarbetarna som demonterade bar endast handskar, förklarar Erik. Man förväntar sig ju inte något högstrålande när man sorterar elskrot. Tack och lov blev ingen strålskadad den gången. Avfallet kunde i stället transporteras till Studsvik och det gjordes en noggrann utredning. Men det satte fingret på problematiken, och visade på nyttan av förstärkt strålskyddskompetens inom Ragn-Sells. Nu har vi en organisation för det här, förklarar Erik Gustafsson. Minsta misstanke om att ett material kan vara stålande och det ska gå till Högbytorp. Se över rutinerna Lika viktigt är att anläggningarna runt om i Sverige ser över sina rutiner för radiak, inte minst när det gäller transporter. Det ska inte behöva bli som i Stockholm förra året när en mindre rivare, som arbetade för en Bostadsrättsförening i Bromma, kom körandes in på Högbytorp med en högstrålande nivåvakt till en oljetank bredvid sig i framsätet. Nivåvakten (som reglerar oljenivån i tanken) hade han själv monterat bort utan att förstå att den var strålande. Så är vi vana vid att varningssymbolen ser ut. Vad är radioaktivt? Ragn-Sells anmälde direkt till strålskyddsmyndigheten (SSM) som såg ytterst allvarligt på det inträffade. Det är nog den mest spekulativa händelse vi varit med om sedan vi fick det nya tillståndet, avslutar Erik Gustafsson. Är du osäker, hör av dig. Lägg på minnet: Den nya internationella varningsymbolen för radioaktivt. Ragn-Sells har sedan flera år tillbaka rätt att samla in och destruera lågstrålande brandvarnare och branddetektorer, vilket görs på anläggningen i Västerås. Ansvarig för den verksamheten och för bevakningen av tillståndet är Niklas Lundberg. Region Stockholms nya FA-anläggning på Högbytorp har även rätt att mellanlagra annat radioaktivt avfall, t ex kemikalier. Oftast är det lågstrålande salter som kommer från nedlagda kemilabb i skolor och andra institutioner. Här finns ett nytt tillstånd sedan 1 juni 2010 och en särskild strålskyddsorganisation med Erik Gustafsson som kontaktperson. Hör av dig Transport och mellanlagring av radioaktivt avfall föregås alltid av en analys som görs inom ramarna för Ragn-Sells särskilda strålskyddsorganisation. Kontaktperson är säkerhetsrådgivare Erik Gustafsson

10 Fördjupning: Att sälja FA Konkurrensen är stenhård Att hantera FA Affärer i en lång kedja Ulf Ervér: Vi ska avsätta farligt avfall lokalt där så är möjligt, men också mellanlagra. Det ligger stora pengar i det "farliga" farliga avfallet och varje affär måste hanteras för sig. Rekryteringen av erfarna Ulf Ervér i höstas är ett av många tecken på att det nu satsas på Farligt Avfall. Samtidigt är konkurrensen om det riktigt farliga, farliga avfallet stenhård. Detta gäller både svenska och internationella företag, förklarar Ulf Ervér, och även kommunala bolag som är intresserade av flera olika typer av farligt avfall, främst dock olika typer av bränslen. Många farliga avfall har nästan försvunnit,vilket påverkat en kryoanläggning som den i Halmstad t ex. Färgburkar, absorbenter kan idag eldas upp. Utgå från kunderna Ulfs uppdrag är nu att se till att FA-affärerna inom Ragn-Sells utgår från kundernas behov. För att lyckas med det samarbetar han med regionerna, men också med Jessica Stjernholm, chef för Nationella kunder, när det gäller större kunder som Statoil, Castrol, Volvo m fl. FA-affärerna ska tillbaka på samma goda nivå som tidigare, förklarar Ulf. Vi skall avsätta farligt avfall lokalt där det är möjligt, men också ta in, mellanlagra samt förbehandla för att till sist köra till mest ekonomiskt fördelaktiga slutbehandlingen. Denna anläggning skall naturligtvis helst vara vår egen. En punkt för export En viktig del i den nya strategin är den nya FA-anläggningen på Högbytorp. Från Högbytorp kan vi leverera ner till anläggningar i norra Europa på ett effektivt sätt, berättar Ulf. Vi får en punkt för export vilket betyder ordning och reda på både ekonomi och exporttillstånd. Oslipad juvel I övrigt, när det gäller anläggningarna, pekar Ulf Ervér ut Heljestorp som en oslipad juvel, där bara en del av kapaciteten utnyttjas idag. Här finns bl a bra tillstånd och stora ytor. Dessutom ligger anläggningen strategiskt till, på vägen mellan Oslo och Göteborg samt för industrin i Västra Götaland. Storartade idéer om Halmstads framtid diskuteras också. Att FA styckegods hanteras i relativt små kvantiteter ute i regionerna, har flera fördelar. Dels blir det inte lika mycket i varje kartong. Dels underlättas körningen när man inte behöver maximera till bristningsgränsen. De tunga lyften försvinner också. I våras inrättades det nya produktområdet FA. Arbetet leds av geologen och geokemisten Ulf Ervér som gick över till Ragn-Sells från Stena i november och nu samarbetar med Staffan Lundström, Mattias Andersson samt Björn Nordén som nyligen rekryterades från SITA. Utöver dessa fyra finns ett nätverk i varje region med en till två nyckelpersoner inom FA-området. Alla dessa medarbetare ska föra vidare information och kunskap mellan våra centrala funktioner och regionerna. Farligt avfall hanteras i en komplex kedja, där det mesta måste vara klart innan själva affären görs och materialet kommer in på behandlingsanläggningen. A och O är att på förhand veta var materialet ska avsättas. Beslut ska tas både centralt och regionalt, lite beroende på vad det är för typ av kund och industriell process. Därför går det inte att tala om ett gemensamt arbetssätt. Varje affär måste hanteras för sig. Viktig dialog Dialogen mellan säljare, insamling, kemister och behandlingsanläggning är extremt viktig. Säljaren kan t ex inte lova kunden någonting. Behandlingsanläggningens chef är alltid den som måste säga ja eller nej till affären. Det är ju bara på anläggningen som man kan svara på 1) vad för slags material det rör det sig om, 2) hur det ska det behandlas, 3) vilka kostnader för det med sig, och 4) hur lagkraven ser ut. Ute hos kund Konkret går det till så att kemister och säljare är ute hos kunderna, både på regional och nationell nivå. Det kemiska avfallet är ofta väldigt specifikt för en viss industris kemiska processer. Dessutom handlar det om stora volymer. Tidigare deponerades en del av detta farliga avfall lokalt, i deponier som i dag är stängda. Det som sedan händer är att gränsvärden ska fastställas. Ibland är det en komplicerad och tidskrävande process där vi även måste rådgöra med vår tillsynsmyndighet innan vi kan behandla och omhänderta materialet. Tillsammans med kunden och tillsynsmyndigheterna kommer vi fram till vad det är för slags material. Kemister bedömer Våra egna kemister är alltså de som bedömer materialets egenskaper, hur det ska behandlas och/ eller deponeras. En organisation för detta finns idag i regionerna Stockholm, Syd och i Väst. Hela denna utredning kräver nästan alltid förberedelser och att man tar prover och gör tester i liten skala i laboratorium. En slags minibehandling. Nästa steg är att deklaration och transportdokument upprättas. Detta görs också ofta av kemister. Efter det sker transporten. En arbetsorder upprättas. Materialet vägs och klassificeras när det kommer in på anläggningen. Hela affären går sedan vidare in i vårt affärssystem för fakturering. Styckegodsflöden FA styckegods levereras i kryoboxar, IBC, batterilådor eller på fat och hanteras med truck inne på anläggningen. Ansvaret för att analysera det inkomna avfallet och bestämma hur och av vem det ska hanteras, ligger även här på kemisterna. Är materialet brandfarligt, oxiderande eller frätande? Det måste man veta. För Ragn-Sells del är det viktigt att samordna FA-flödena och komma upp i stora volymer. Därav koncentrationen på Högbytorp. Förpackningar som bara utgör en kostnad (taravikt), tas bort ur hanteringen ju längre upp i kedjan avfallet kommer. Omemballering En stor del av arbetet på våra nya FA-anläggning på Högbytorp går åt till att omemballering. Det kan handla om flytande Farligt Avfall som levereras i enlitersflaskor från en region. Inne på FA-anläggningen förs det över i större behållare, för att sedan pumpas över i cistern. På så sätt hålls kostnaderna nere för alla, också i regionerna. Genom att priset för att lämna på Högbytorp kan hållas så lågt som möjligt stärks vår regionala konkurrenskraft. A och O är att på förhand veta var och hur materialet ska avsättas. Därför måste varje affär hanteras för sig när det handlar om FA. Här ett vattenprov från oljehamnen i Uddebo (Luleå). Det är viktigt att samordna FA-flödena och komma upp i stora volymer. Här är det Leif Stenberg från Borlänge som hämtar glykol

11 Öppet Hus-satsningen: Lyckad dag när vår turné landade i Örebro Pinfo! sommaren 2011 Nio anläggningstips: 1. Ett visst antal resurser står till ditt förfogande. Utnyttja dem optimalt. Det gäller fordon såväl som annan utrustning. 2. Planera dina transporter och dokumentera ditt gods noga. 3. Lasta effektivt. FotoN: Fredrik sandin carlsson 4 6 1: Vår nya Miljö- och Kvalitetschef Tove Olsson gjorde sommarkrysset ihop med Sven-Åke Sandberg och Birger Larsson från Lantmännen. 2: Avdelningschef 1 Lars Nordström. 3: Samarbetspartnern Mikael Kolemainen från FLINTAB visade den nya SE-vågen. 4: Miljökonsults Arne Boberg. 5: Anton och Tilda Bogren fick följa med pappa Per som kör lastväxlare i Örebro. 6: Lars Mini Ericsson passade på att testa "Dennis". 7: En nöjd initiativtagare till Öppet hus Folke Jackson, Chef Varumärke. 8: Katrin Nitsing kom med färsk information om Ragn-Sells och traditionsenliga mazariner. 9: Turnéroddarna Kaj Jämtlinger och Thor Nyberg lastar in. 10: Road-show-bilen i ny design. 11: Gänget i Örebro samlat framför Dennis. 4. Kör smart och bränslesnålt. 5. Se din roll i helheten. 6. Samspela med andra anläggningar och regioner när det gäller volym. Solen sken när Lars Nordström och hans medarbetare öppnade anläggningen i Örebro för besökare den tionde juni. örebro var tredje anhalt på Ragn-Sells stora försommarturné. Ett sextiotal besökare hade mött upp till det fina programmet som inleddes med lunch, följt av en kortare presentation med bilder på den fyra år gamla anläggningen. Inne i hallen stod Mikael Kolemainen från Flintab och visade den nya SE-vågen för intresserade kunder. Kul att vi fick vara med, tyckte Mikael, som kunde berätta att det är Flintab som tagit fram vågen efter en idé från Ragn-Sells. Örebros regionala säljare Peter Rasch var inte sen att tipsa kunder från Mariebergsgallerian söder om Örebro, om att de borde ta sig en titt. Arne Boberg från Ragn-Sells Miljökonsult i Mitt tipsade också intresserade kunder om kundutbildningen Ecotrainer och andra tjänster som miljökonsulterna kan erbjuda. I en paus efter programmet lät han förstå att Miljökonsult just nu etablerar sig i flera delar av landet, även internationellt. Sedan visades filmen Baklängesfabriken. Vi vill närmare kunderna och in i era processer, sa Miljö- och Kvalitetschef Tove Olsson, som är stolt över att arbeta i ett företag som har som affärsidé det hon brinner för, nämligen hållbarhet. Vi har det som krävs, sa Tove. Storlek, bredd och kompetenta människor. Efter filmen var det dags för en tipsrunda och lite mera mat. Ragn- Sellare på plats vid den generösa buffén kunde nöjt konstatera att det kommit kunder från alla håll och kanter. Vi har lyckats fånga bredden, sa Peter Rasch, över en bit mat. Med sig hem fick besökarna en hel kasse full med information och en låda mazariner. Och så var det var dags för turnéledarna Kaj Jämtlinger och Thor Nyberg att stuva in i turnébilen. Vänersborg nästa. bakgrund: Avsikten med Öppet hus ute på anläggningarna är att sätta fokus på behovet av ordning och reda. Inför evenemanget i juni har ansvariga chefer fått i uppdrag att se över både struktur,rutiner och arbetssätt, t ex när det gäller kläder, fordonspark, lokaler och öppna ytor. Denna åtgärd följs nu upp, bl a av koncernchef Erik Sellberg och Sverigechef Göran Bergander som besöker ett stort antal anläggningar under sommaren. Målet inför hösten 2011 är en prickfri anläggningsverksamhet som vi kan visa upp för både allmänhet, myndigheter och kunder med förnyad stolthet. Tack alla som engagerat sig och ansvarat för ett jättefint arbete! 7. För en levande dialog med dina arbetskamrater om bästa arbetssätt. 8. Vissa fraktioner är det lönsamt att transportera, andra inte. 9. De smartaste lösningarna kommer vi på gemensamt

12 Tankar kring vår fordonspark: Fordon att äga och fordon att leja 1. våra operatörer kör avancerade fordon 3. fordon för kommunala uppdrag 2. lastväxlare och liftdumprar 4. gula maskiner Just nu pågår en omställning ute på anläggningarna när det gäller uppdelningen mellan Ragn-Sellsägda och lejda fordon. Hans Gustafsson, Chef Produktion, förklarar hur uppdelningen kommer se ut i framtiden. Målet är att Ragn-Sells huvudsakligen ska äga avancerade fordon, berättar Hans Gustafsson. 1. Egna operatörer Det är fordon där vi ser chauffören som en operatör, t ex spol- och sugbilar, kombibilar och jumbobilar. De hanteras av våra egna, kompetenta operatörer. Resten av transporterna kan antingen utföras i egen regi eller så lejer vi ut uppdragen till en lejdåkare, förklarar Hans Gustafsson. 2. Lejda fordon När det gäller fordon som lastväxlare och liftdumprar, är dessa relativt lätt att leja för både korta och mer permanenta uppdrag, förklarar Hans. Dessa två fordonstyper ska därför i första hand lejas. 3. Kommunala uppdrag Fordon och påbyggnader som mest används för kommunala uppdrag - front-, sid- och bak-lastare samt s k slamnollor - ska vi hyra av en leverantör. Hans Gustafsson förklarar: Normalt löper uppdragen i kommunerna på 5-7 år. När uppdragen är slut är dessa fordon svårplacerade på den svenska marknaden. Kraven har ökat så mycket från kommunerna under denna tid att en 5 7 år gammal bil helt enkelt inte är önskvärd, fast den tekniska standarden är god. 4. Gula maskiner När det gäller gula maskiner (t ex gräv- och lastmaskiner), ska vi i första hand försöka köpa tjänsten av någon leverantör, dvs vi ska leja person och maskin som utför jobbet. Allt bättre gröna bränslen Just nu utvecklas Ragn- Sells egen fordonsflotta. Målet är att minska koldioxidutsläppen från de egna fordonen med hälften fram till 2020, berättar Joel Andersson som ansvarar för fordon och utrustning. Fordonen ska fungera effektivt i storstadsområdenas miljözoner, och anpassas till EU:s nästa utsläppsstandard (Euro 6) som introduceras För företagets del handlar det också om att möta kundernas allt högre ställda krav på miljövänliga transporter. Utvecklingen går mot allt bränslesnålare och renare bilar, Joel Andersson tror starkt på det nya bränslet Bio- DME. berättar Joel Andersson. Vi tittar på tekniknivån. Den nya el-hybridtekniken t ex har blivit lättare, vilket öppnat möjligheter för Ragn-Sells som har viktkänsliga fordon. Vi behöver ju kunna lasta så mycket som möjligt, förklarar Joel. En andra generation drivmedel håller just nu på att utvecklas, förklarar Joel. Själva gör vi bl a fältprov med ett flertal nya bränslen. Vi testar just nu Ecopar, ett mycket bra, men kostsamt bränsle. En annan uppstickare är Volvos nya hybridbränsle MDE där vi kör fältprov på två bilar som går i Boden och Stockholm. Intressantast bland de nya bränslena är dock Bio-DME, menar Joel Andersson. Bio-DME är förgasat svartlut från kemiska massabruk, och beräknas kunna ersätta hälften av den svenska förbrukningen av diesel. Därför är det mycket intressant för Ragn-Sells. Det första fordonet tas i bruk i höst och ska sedan utvärderas under två år. De bränslen som används idag förutom diesel är: RME Produceras av rapsolja och används med fördel i södra Sverige alternativt sommartid då den är känslig för kyla Biogas Används inom renhållningen, där körsträckorna är bättre lämpade för biogas pga den högre förbrukningen. MDE Bilen körs på metangas, i antingen flytande form (LNG) eller som gas (CNG) med en låginblandning av diesel och låga utsläpp som följd Dessutom testar Ragn-Sells en helt ny, tystgående el-hybrid som levereras i sommar. Den andra generationens el-hybrid har en mycket längre livslängd på batterier än tidigare modeller

13 Porträttet: Miljö- och Kvalitetschef Tove Olsson Vi får inte vara så upptagna av det som sker i nuet, att vi inte orkar påverka vår egen framtid. Det känns lite som att landa Ragn-Sells nya Miljö- och Det vi gör här är framtiden. Kvalitetschef Tove Olsson Vi arbetar nära verkligheten, ja, vi är inte den som backar befinner oss mitt i den. när det hettar till. I hennes uppdrag ingår att ansvara för både kvalitets- och miljöarbetet inom företaget. Det bästa av två världar. Jag gör båda, som hon själv säger. Jobbet tog hon efter nio framgångsrika år på läkemedelsföretaget AstraZeneca. Nu arbetar hon med det hon alltid velat verka för hållbarhet. Det känns lite som att landa, säger hon. Tove Olsson sökte sig till Ragn-Sells för att detta är ett företag som ser på kärnverksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv, både miljömässigt, socialt och ekonomiskt. För henne är det självklart att arbeta med alla tre bitarna. Miljöoch kvalitetsfrågor, hör dessutom nära samman, betonar hon. Har vi kvalitetsbrister inom Ragn-Sells, får vi ofta miljö-effekter. Det hon uppskattar mest med det nya jobbet är att få arbeta nära en verksamhet som gör skillnad. När Pinfo träffar henne har hon just varit på Högbytorp i Bro norr om Stockholm, en anläggning som hon beskriver som enastående. Bara detta att hon kan åka ut till anläggningarna när hon vill. Tanken gör henne helt salig. Hon ser fram emot att få möta medarbetare och kunder på de större anläggningarna i samband med "Öppet hus". Givetvis kommer hon även besöka mindre anläggningar. Själv är Tove utbildad geolog, kompletterat med diversekurser i miljövetenskap. Från början läste hon juridik, men blev aldrig klar. En typisk överliggare, säger hon själv. Efter studierna kom hon in på marknad och försäljning och arbetade bland annat som marknadschef. Till slut valde hon att byta bana. Jag ville göra något annat. Jag ville arbeta i en verksamhet som gör skillnad. Vilket innebär? Att jag ville skapa något hållbart, förklarar Tove Olsson. Från början var hon full av illusioner och ville arbeta med vattenfrågor i utvecklingsländer. Så gjorde hon sitt examensjobb på AstraZeneca, fick ett vikariat och blev kvar i nio år. Nu känns det som om jag landat, säger hon. Hon är tillbaka i det hon velat arbeta med hela tiden. Vad tar du med dig in i Ragn- Sells från AstraZeneca? Jag tar med mig erfarenheten av att arbeta med ledningsfrågor i ett stort innovativt, globalt företag med strikta ledningssystem, svarar Tove Olsson. Sedan ska vi dra upp lite nya linjer inom Ragn-Sells också när det gäller ledningssystemet. Det befintliga systemet ska vässas och slimmas och bli ännu mer av ett hjälpmedel än vad det är idag. Inte så administrativt. Vi har ett utmaning framför oss. Ledningssystemet skall leva. Det ska spegla vår vardag och ge oss styrning. Tove förklarar att ett ledningssystem ska hjälpa med-arbetarna att bli "smartare, snabbare och göra rätt saker på rätt sätt. Samtidigt betonar hon vikten av att medarbetarna får behålla drivet och entreprenörskapet. Det Ragn-Sells-unika.Ledningssystemet ska stötta dri-vet, men förhindra att vi hoppar i galen tunna, förtydligar hon. För Tove handlar ansvaret för kvalitets- och miljöfrågorna också om ömsesidig respekt. Som chef vill hon vara någon som är där. Hon vill inte utöva chefskapet på distans. Men hon kräver också respekt från medarbetarnas sida för det viktiga miljö- och kvalitetsarbetet. Vill du att medarbetarna hör av sig? Klart jag vill, svarar Tove Olsson snabbt. Vad kan man ringa om? Det mesta som rör kvalitet och miljö. Kan jag inte svara så återkommer jag. Lobbying är en annan prioriterad fråga för Tove Olsson. För henne är det t ex självklart att Ragn-Sells ska vara en tung aktör i utformningen av en nationell avfallsplan. Här har hon en del synpunkter på Återvinningsindustrierna (ÅI) den organisation som repre-senterar branschen gentemot bl a Naturvårdsverket och departem-ent. Vi måste själva följa med i vad det kommer för lagar och förordningar. Vi måste också fundera över hur vi vill bli representerade. Tillsammans med styrelseordförande Erik Sellberg ser hon därför över de nätverk där Ragn- Sells är representerade. Representantskapet i åtminstone ett internationellt nätverk kopplat till EU, tar väldigt mycket tid, konstaterar hon. Är det motiverat? Vad ger det oss tillbaka? Tove har en första preliminär bild klar för sig när det gäller hur lobbyingarbetet bör se ut framöver. Det här är företagets pengar och interna tid. Då ska vi vara med där vi kan påverka, och vi ska vara med där vi vill synas. När lagstiftarna kommer med förslag som inte passar branschen, vill de sällan sätta krokben, förklarar hon. De gör som de gör, för att de inte vet bättre. De vill ha dialog. Vår roll är att fånga deras uppmärksamhet när dialogen kommer. Fast då gäller det att man orkar, fortsätter hon. Vi får inte vara så upptagna av det som sker i nuet, attvi inte orkar påverka vår egen framtid. För Ragn-Sells del kräver en sådan satsning på framtiden att det görs prioriteringar. Remisstiden är ganska begränsad, betonar Tove Olsson. Man måste lämna sina synpunkter. Har man inte lämnat några, så finns man inte. Det är jätteviktigt

14 Landet runt I Boden utvecklas den tidigare kommunala anläggningen Brändkläppen i ett bolag (Rebab) som Ragn-Sells äger tillsammans med Boden Energi. Här är det bränsle som krossas och förbereds för Boden energis panna. Ett utvecklingsarbete pågår också, där RagnSells samarbetar i ett nätverk kallat North Waste Infrastructure (NWI). Här utvecklas behandlingstekniker för återvinning av bi a inerta material. Forskare på Luleå Tekniska högskola spelar en mycket viktig roll. Lejd fullt ut Ragn-Sells storsatsar i Göteborg Ny stor multianläggning för Västsverige invigs 2012 När anläggningen sätts i drift efter årsskiftet blir den framförallt ett nytillskott gällande mottagning och omlastning av farligt avfall, skrot samt förorenad jord i Göteborgsområdet. Men den nya anläggningen innebär samtidigt betydligt utökad kapacitet för mottagning och balning av papper, plast och andra råvaror, då nuvarande anläggning i Utby nära Partille blivit för liten. Denna an- Renare aska just nu, berättar Behandlingschef Björn Rönnmark, i Stockholm. Idag behandlar vi askan och deponerar den. På sikt vill vi kunna behandla den med hjälp av vatten, så att den blir ren nog att användas som konstruktionsmaterial. Martin Tengsved är anläggningschef på Högbytorp och driver just nu en försöksverksamhet med tvätt av aska*. Vi gör laktester och jämför med gränsvärden. Det ger oss möjlighet att styra behandlingen så vi inte överbehandlar. Askor är överhuvudtaget en verksamhet som expanderar *Flygaska kallas det fina stoft som blir kvar vid avfallsförbränning, eller bildas från rökgaser. 26 läggning kommer därför att läggas ner i samband med inflyttningen i Marieholm. Behovet av att ta emot farligt avfall från Storgöteborg växer. Nu kommer vi även kunna analysera och omlasta förorenad jord samt förutsättningar till att bli en betydligt bättre aktör inom skrot och metaller, något som vi tidigare inte haft särskilt goda möjligheter till. Generellt för hela region Väst innebär detta att vi kan ta emot fler material och får en större kapacitet, särskilt i det område där vi hittills inte haft tillräckligt bra förutsättningar för att kunna växa i den takt vi önskat, förklarar Rolf Pihlquist. FOTO: FREDRI SANDIN CARLSSON Ragn-Sells nya anläggning i Marieholm Göteborg byggs runt en lokal från sextiotalet som tidigare använts som stållager, berättar Rolf Pihlquist, Regionchef i Väst. Anläggningen är logistiskt mycket väl belägen utmed E45 och Göta Älv och har både egen kaj samt järnvägsspår in till anläggningen. Nu är spaden i jorden och lagret byggs om för passa givna tillstånd och bestämmelser. Anläggningschef Martin Tengsved ansvarar för försöksverksamheten med tvätt av flygaska på Högbytorp. Ny balpress Borlänge är ett exempel på en anläggning som ligger lite vid sidan av de stråk som Ragn-Sells nu prioriterar. Här blir FA-, VA och industriverksamheten kvar, samtidigt som det inte görs några nya större investeringar. Ett nytillskott har man dock fått, berättar behandlingscheferna Ulf Håkansson (Mitt) och Robert Hansson (Nord). I ett samarbete mellan regionerna har en nyare press för wellpapp och plast flyttats till Borlänge. Med ökad kapacitet kan Borlänge nu ta emot plast från bl a Gävle. Ett lyckat exempel på en effektiv användning av våra resurser. I region Nords mellersta avdelning har övergången till lejd gjorts fullt ut. Långa avstånd och glest befolkat är våra livsvillkor, förklarar produktionschef Robert Hansson. Vi får svårt att utnyttja våra resurser effektivt om vi kör själva. Det enda Ragn-Sells kör helt i egen regi i mellersta Norrland är sug- och spolbilar. Den nya slingbilen i Nord, som ska transportera styckegods till Högbytorps FA-anläggning, läggs också ut på lejd. Ny struktur i Nord i höst På sikt kan anläggningen i Östersund (som idag ingår i Södra Norrland, dvs Timrå och Söråker) utvecklas till en egen avdelning. I nuläget kan inget säkert sägas, men Robert Hansson ger en fingervisning om vad som väntar i höst: Jag kan avslöja så mycket som att planer finns på att expandera i Jämtland och Härjedalen. Skellefteå är en mottagningsstation med viss behandling som idag tar in verksamhetsavfall samt FAstyckegods. Verksamhetsavfallet går till Dåva i Umeå. Här pågår också diskussioner om anläggningens framtida funktion. Nu finns filmen Baklängesfabriken som visats ute på anläggningarna i sommar (juni 2011). > FarligtEnkelt. Miljöstation för Farliga avfall är en ny produktpresentation (maj 2011). Den följs av ett komplett säljmaterial inför höstens kampanj (augusti 2011). Foto: staffan ehde North Waste Infrastructure Aktuellt informationsmaterial sommaren 2011: Kretsloppet går vidare är vår nya företagspresentation (juni 2011) Våra Tjänster är en ny informationsfolder om alla våra tjänster (maj 2011). > Välkommen in i kretsloppet presentaterar Ragn-Sells organisation i varje region och har bl a delats ut till besökarna i samband med Öppet hus (juni 2011). Ragn-Sells Miljöredovisning 2010 innehåller årets statistik och fakta, insamlade från regionerna (juni 2011). > Våra tjänster Ragn-Sells Miljöredovisning 2010 Första oktober smäller det Grattis Borlänge Borlänge har lyckats lyfta resultatet för avdelningen till landets bästa, meddelar en nöjd Ulf Håkansson, behandlingschef i Region Mitt. Man har ökat styrningen och rutinerna har stramats upp. När Pinfo ringer produktionsenhetschef Susanne Persson i Borlänge lyfter hon fram betydelsen av lojala medarbetare och en låg personalomsättning: Ingen gör något ensam. Vårt resultat är en effekt av ansträngningar från samtliga i personalen. Det är viktigt att lyssna menar Susanne. 27 Då är vi laddade till tänderna, säger Ragn-Sells nya produktspecialist Björn Nordén. Det han talar om är den nya säljutbildningen i Farligt Enkelt som drar igång i mitten av augusti och följs av en kampanj i höst. Satsningen görs för att FarligtEnkelt ska nå ut i hela säljkåren. Björn träffar region Västs säljare i mitten av augusti, för att sedan fortsätta till Syd, Stockholm, Mitt och Nord han avslutar denmiljöstatio Enkla,där praktiska och säkra 30 september. 9nUD PLOM VWDWLRQHU XSSI\OOHU DOOD NUDY Sn ODJULQJ DY IDUOLJW DYIDOO 'H QQV L RFK NDQ DQSDVVDV LQXWL HIWHU GLQD EHKRY QlU GHW JlOOHU W H[ XSSPlUNQLQJ DQW Sedan smäller det. WLOO GHW IDUOLJD DYIDOOHW R G\O Med en bakgrund som produktchef på Sita har Björn 0LOM VWDWLRQHUQD lu XWYHFNODGH DY SURIHVVLRQHOOD PLOM NHPLVWHU Nordén varit med och utvecklat Eco Simplex SITAs motsvarighet till Ragn-Sells nya miljöskåp för farligt avfall. Den säljare som vill veta mer om kampanjen eller utbildningstillfällena kan höra av sig till Björn. Man hittar honom på kontoret i Malmö, samt i Stockholm vissa dagar i veckan. Miljöstation Ett Miljöstatio Liten miljöstation för inredning med kartonger där du placerar ditt farliga avfall. Mått (mm): B 730 x D 850 x H 950 Miljöstation med Mått (mm): B 14

15 Glad sommar! Nästa nummer av Pinfo utkommer i oktober Foto: LENNART HANSSON. Produktion: EMS Tryck: Lenanders Grafiska, svanenmärkt (licens 34145), FSC godkänt papper 28