Kabinettets rapport... sid 11 Lekmannaledarens rapport... sid 16 Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse... sid 17

Transkript

1 1

2 Innehåll Axplock ur konferensprogram... sid 2 Dagordning Plenum... sid 3 Förhandlingsordning... sid 5 Dagordning 1. Konferensutskott för församling och ekumenik... sid 7 Dagordning 2. Konferensutskott för utbildning och media... sid 8 Dagordning 3. Konferensutskott för mission och internationellt arbete... sid 9 Dagordning 4. Konferensutskott för ekonomi och personal... sid 10 Kabinettets rapport... sid 11 Lekmannaledarens rapport... sid 16 Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse... sid 17 Kyrkostyrelsens Handlingsplan... sid 20 Kyrkostyrelsens Förslag... sid 22 Motioner... sid 39 Verksamhetsrapporter... sid 41 Ekumenikansvarig... sid 41 Rådet för Mission och Internationellt bistånd... sid 42 Inre Missionen... sid 51 Metodistkyrkans Kvinnoförbund... sid 53 Metodistkyrkans Ungdomsförbund... sid 59 Utskottet för Information och Media... sid 60 Personalutskottet... sid 64 Metodistkyrkans nordiska teologiska seminarium / Överås... sid 65 Framnäs... sid 78 Metodistkyrkans pensionskommitté... sid 84 Ekonomisk årsredovisning... sid 85 Kommittén för Historia och Arkiv... sid 94 Rätt kurs / Bönetjänst... sid 95 Övriga rapporter... sid 99 2

3 PLOCK UR KONFERENSPROGRAM Onsdag Pastorsmöte för alla pastorer i Metodistkyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan i Betlehemskyrkan Ekumeniken som teologisk utmaning till framtidens pastorer och kyrkoledare. Jörgen Thaarup föreläser Förhandlingar i S:t Jakob Gudstjänst i S:t Jakob. Biskop Øystein Olsen predikar. Torsdag 8.00 Pilgrimsmässa i Betlehemskyrkans kapell 9.00 Förhandlingar i S:t Jakob Lunch Årsmötesförhandlingar ungdomsförbunden Seminarium Metodistkyrkan Göteborgsmötet öppnas i Mässan Scen kväll med Tomas Andersson Wij i S:t Jakob Fredag 8.45 Mötet. Morgonbön i Mässan Förhandlingar Gemensam framtid? Storforum i Mässan Lunch Den oemotståndliga revolutionen Konferensgästen Shane Claiborne utmanar oss att ifrågasätta mycket av det som vi tar för givet Seminarier Att möta blicken. Gudstjänst med internationellt perspektiv Scen kväll med Tomas Boström i S:t Jakob Enkel mässa i S:t Jakob Lördag 8.00 Pilgrimsmässa i Betlehemskyrkans kapell 9.15 Förhandlingar Lunch Körkonsert i Domkyrkan Förhandlingar Seminarier Att möta det oväntade. Högtidsgudstjänst med ordination Scen kväll med Michael Johnson i S:t Jakob Enkel mässa i S:t Jakob Söndag 9.00 Minnesgudstjänst i S:t Jakob Att möta framtiden nu. Sändningsgudstjänst + mycket, mycket, mycket annat! 3

4 Dagordning Plenumförhandlingar Nr Ärende Hänvisning Remitteras Beslut 4 1 Inledning 2 Val av presidium 2.1. Förste vice ordf 2.2. Andre vice ordf 3 Val av protokolljusterare 4 Fastställande av dagordning 5 Närvaro, hälsningar, Presentation av gäster 6 Resekostnadsfördelning 7 Val av referenter 8 Konferensutskott 8.1. Fastställande av utskott 8.2. Val av ordf och sekr i respektive konferensutskott 9 Årskonferensens arbetssätt 10 Kabinettets rapport sid Lekmannaledarens rapport sid Kyrkostyrelsens sid 17 verksamhetsberättelse 13 Motioner Inga inkomna Motioner aktualiserade efter 15 mars 2008 sid Presentation och remittering av Kyrkostyrelsens förslag (20-29) samt motioner 15 Utskottsarbete 16 Rapporter Generalkonferensen equmenia Teologiska Högskolan 17 Mottagande av rapporter som ej ska behandlas i förhandlingarna 18 Mottagande av protokoll från konferensutskotten samt årsmötena 19 Metodistkyrkans sid 41 Utskott nr 4 Årsredovisning Balans- och resultatrapport Förvaltnings-berättelse Revisorernas rapport 20 Kyrkostyrelsens förslag: Årlig revidering av rådens och kyrkostyrelsens handlingsplaner Utskott 1-3

5 Nr Ärende Hänvisning Remitteras Beslut 21 Kyrkostyrelsens förslag: Rådet för teologisk utbildning, RTU Utskott 2 22 Kyrkostyrelsens förslag: Överås - Organisationsstruktur - Verksamhetsplan - Ekonomisk plan Utskott 2 23 Kyrkostyrelsens förslag: Utvärdering av regionerna Utskott 1 24 Kyrkostyrelsens förslag: Gudstjänsthandboken Utskott 3 25 Kyrkostyrelsens förslag: Arbetsgivaransvaret inom Metodistkyrkan Utskott 4 26 Kyrkostyrelsens förslag: Personalpolicy Utskott 4 27 Kyrkostyrelsens förslag: Pro Rata 2008 Utskott 4 28 Kyrkostyrelsens förslag: - Avsiktsförklaringen - Den gemensamma processen Utskott Budget och finansiering Reviderad budget Budget Lönefonden Utskott 4 30 Val Val av kyrkostyrelse Övriga val Val av nomineringskommitté Högtidssession 31 Pensionering 32 Lokalpastorer välkomnas 33 Intagning av medlemmar på prov i årskonferensen 34 Intagning av medlemmar i full förening i årskonferensen 35 Andra presentationer Avslutande ärenden 36 Rapport från pastorala sessionen 37 Rapport från lekmannasessionen 38 Ungdomsdelegaterna/ ungdomsobservatörerna 39 Årskonferens 2009 Inbjudan 40 Övriga ärenden 41 Avslutning 5

6 Förhandlingsordning Som framgår av konferenstrycket avser vi att i år följa samma förhandlingsordning som vid tidigare årskonferenser. Syftet med förhandlingsordningen är att så effektivt som möjligt bereda och besluta i de ärenden som finns på årskonferensens bord. Genom att utskotten ges möjlighet att själva fatta beslut i vissa ärenden sparar vi tid i de gemensamma förhandlingarna. Utskotten fungerar också som beredningsutskott vilket innebär att ärenden som skall beslutas i plenum har beretts i utskotten med förslag till beslut. På så sätt bereder vi förhoppningsvis tid för en utökad debatt och samtal kring strategiska och övergripande frågor för vår kyrkas framtida verksamhet. Förhandlingsinledning Förhandlingarna inleds i plenum med inledande ärenden, övergripande rapporter, eventuella motioner samt föredragning av ärenden och förslag från Kyrkostyrelsen, som skall remitteras för beredning i olika utskott. Utskottsarbete Efter den inledande plenarsessionen arbetar konferensen i följande fyra utskott: 1. Utskottet för församling och ekumenik 2. Utskottet för utbildning och media 3. Utskottet för mission och internationellt arbete 4. Utskottet för ekonomi och personal Varje utskott har sin egen dagordning att följa. Ärendena är av två slag: - dels remitterade ärenden från plenumförhandlingarna, som utskottet bereder och avger ett yttrande/förslag till de gemensamma förhandlingarna. - dels ärenden där utskottet tar egna beslut. Utskottsprotokollen tas upp i de gemensamma förhandlingarna för godkännande. I och med ett godkännande är utskottets beslut också årskonferensens beslut. Vid den inledande plenarsessionen sker val av ordförande och sekreterare i respektive utskott. Beslutsplenum Efter utskottsarbetet samlas konferensen till plenumförhandlingar. Vid denna förhandlingssession tas beslut i ett antal ärenden som har beretts i de olika utskotten. Årskonferensen tar även emot ett antal rapporter - dels rapporter från metodistiska organ inom UMC samt ekumeniska organ - dels rapporter som formellt inte är ärenden på årskonferensens bord, men vars verksamhet ändå är nära anknutet till Metodistkyrkans arbete. Förhandlingsteknik en ordlista Acklamation Röstning med ja-rop. Bordläggning Bordläggning innebär att ett ärende inte beslutas om vid pågående session, utan kommer upp för beslut, i oförändrat skick, vid en session längre fram. Försöksvotering Om någon begär votering, som innebär omröstning med räkning, frågar alltid ordföranden om mötet kan godkänna en försöksvotering. Om årskonferensen accepterar detta, görs en omröstning med handuppräckning, med eller utan röstsedel. Någon rösträkning förekommer inte. Om så ordföranden har svårt att avgöra vilket förslag som fått flertalet röster, eller om någon medlem i årskonferensen begär räkning, så görs omröstningen om med handuppräckning eller namnupprop och rösterna räknas. Justering: protokoll, röstlängd, talarlista, yrkanden Ordet justera betyder att kontrollera och rätta till, korrigera, granska och godkänna. När ett protokoll är justerat av vald justerare, betyder det att protokollet är kontrollerat och överensstämmer med vad som föregått på mötet. Att röstlängden justeras innebär att årskonferensen delges hur många röstberättigade som prickats av vid en viss tidpunkt, så om en omröstning med räkning sker, vet alla hur många röster som kan avges. Om årskonferensens arbetsordning så medger, kan ordföranden efterhand ta upp röstlängden för justering då årskonferensmedlemmar kan ha lämnat alternativt fler tillkommit. När proposition/streck i debatten begärts, justeras alltid talarlistan först. Se proposition. Justering av yrkanden görs när man är redo för beslut. Ordföranden går då igenom de framlagda yrkandena, frågar årskonferensen om de är rätt uppfattade och därmed är yrkandena justerade. 6

7 Kontrapropositionsvotering Kontra betyder mot och proposition i denna bemärkelsen, betyder förslag, votering är omröstning, alltså är kontrapropositionsvotering detsamma som motförslagsomröstning. Om fler än två förslag ställs mot varandra i en röstning med acklamation (ja-rop), och någon begär votering, används kontrapropositionsvotering eller motförslagsomröstning. Förslagen ställs två och två mot varandra i en form av utslagningsomröstning och slutligen finns endast två förslag kvar till själva finalen. Majoritet Majoritet betyder flertal eller röstövervikt. Med enkel majoritet menas att minst hälften av röstberättigade måste stödja ett förslag för att det ska bli årskonferensens beslut. Med relativ majoritet menas att om fler än två förslag ställs emot varandra, blir det förslag som får flest röster också årskonferensens beslut. Med kvalificerad majoritet menas att ett beslut måste stödjas av fler röstande än hälften. Exempel: Ibland krävs exempelvis 2/3 av de röstberättigade för beslut om en extra medlemsavgift. Remiss Remiss är ett förslag som skickas för utredning och/eller utlåtande över en viss fråga. Votering Votering är en omröstning där rösterna räknas. Votering kan ske öppet, med handuppräckning eller namnupprop, men om någon så begär, ska votering ske slutet, det vill säga med röstsedlar. Jmf votering med försöksvotering. Återremiss När ett ärende återremitteras, betyder det att ärendet skickas tillbaka för omarbetning, för att i ett annat skick återkomma och tas upp till behandling vid en session längre fram. Jmf med bordläggning Proposition Streck När någon begär proposition, betyder det att den vill ha streck i debatten, det vill säga debatten ska avslutas och årskonferensen går till beslut. När proposition streck är begärt, skall ordföranden justera talarlistan och inkomna yrkanden. Innan talarlistan och inkomna yrkanden justeras, ges möjlighet att teckna sig på talarlistan, samt anmäla eventuella yrkanden som de kommer att lägga. Därefter klubbas justeringarna och ingen talare som inte står på den justerade talarlistan får ordet, även om hon/han så begär. Och ingen talare kan lägga något yrkande som inte finns på yrkandelistan, även om talaren står på den justerade talarlistan. 7

8 Dagordning METODISTKYRKANS I SVERIGE ÅRSKONFERENS Konferensutskottet för församling och ekumenik Nr Ärende Beslut 1 Inledning 2 Presentation 3 Godkännande av dagordning 5 Metodistkyrkans Kvinnoförbund 6 Framnäs 7 Remitterat ärende nr 20: Årlig revidering av rådens och kyrkostyrelsens handlingsplaner 8 Remitterat ärende nr 23: Utvärdering av regionerna 9 Remitterat ärende nr 28: Avsiktsförklaringen Den gemensamma processen 10 Statistisk rapport för Metodistkyrkan 11 Samarbetsrådet Sv Kyrkan Metodistkyrkan 12 Rapport från ekumenikansvarig 13 Rapport MKU och equmenia 14 Ansvarig för diakonala frågor i Metodistkyrkan 15 Ev. övriga remitterade ärenden från Plenumförhandlingarna 16 Övriga ärenden 17 Avslutning 8

9 Dagordning METODISTKYRKANS I SVERIGE ÅRSKONFERENS Konferensutskottet för utbildning och media Nr Ärende Beslut 1 Inledning 2 Presentation 3 Godkännande av dagordning 4 Utskottet för Information och Media 5 Kommittén för historia och arkiv 6 Metodistkyrkans Nordiska Teologiska Seminarium Överås 7 Rapport Teologiska Högskolan 8 Remitterat ärende nr 22: Överås Organisationsstruktur Verksamhetsplan Ekonomisk plan 9 Remitterat ärende nr 21: Rådet för teologisk utbildning RTU 10 Remitterat ärende nr 28: Avsiktsförklaringen Den gemensamma processen 11 Årsmöte för Svenska seminariestyrelsens enligt särskild dagordning 12 Årsmöte för Rätt Kurs enligt särskild dagordning 13 Ev. övriga remitterade ärenden från plenum 14 Övriga ärenden 15 Avslutning 9

10 Dagordning METODISTKYRKANS I SVERIGE ÅRSKONFERENS Konferensutskottet för mission och internationellt arbete Nr Ärende Beslut 1 Inledning 2 Presentation 3 Godkännande av dagordning 4 Rådet för Mission och Internationellt bistånd 5 Metodistkyrkan Hjälper 6 Remitterat ärende nr 20: Årlig revidering av rådens och kyrkostyrelsens handlingsplaner 7 Remitterat ärende nr 28: Avsiktsförklaringen Den gemensamma processen 8 Remitterat ärende nr 24: Gudstjänsthandboken 9 Remitterat ärende nr 26.3: Nominering av två ledamöter till Nomineringskommittén 10 Ev. övriga remitterade ärenden från plenum 11 Övriga ärenden 12 Avslutning 10

11 Dagordning METODISTKYRKANS I SVERIGE ÅRSKONFERENS Konferensutskottet för ekonomi och personal Nr Ärende Beslut 1 Inledning 2 Presentation 3 Godkännande av dagordning 4 Utskottet för ekonomi 5 Utskottet för personal 6 Metodistkyrkans Årsredovisning 2007 (Ärende nr 17) 6.1. Balans- och resultatrapport 2007 Förvaltningsberättelse Revisorernas rapport 7 Remitterat ärende nr 25: Arbetsgivaransvaret inom Metodistkyrkan 8 Remitterat ärende nr 26: Personalpolicy 9 Remitterat ärende nr 27: Pro Rata Remitterat ärende nr 29: Budget och finansiering Reviderad budget 2008 Budget 2009 Lönefonden 11 Metodistkyrkans pensionskommitté 12 Ev. övriga remitterade ärenden från plenum 13 Övriga ärenden 14 Avslutning 11

12 Kabinettets rapport till Årskonferensen 2008 Inledning Under konferensåret har kabinettet bestått av biskop, en df/biskopens ställföreträdare på 35% och en df på 100%. Arbetsbördan har varit stor, men vi tror ändå att vi är på rätt väg och att vi i framtiden kan våga utmana kyrkan och församlingarna än mer. Regionledarna har utfört ett stort arbete och har i många fall varit till en ovärderlig hjälp för oss. Ett stort tack till er! Vi har som kyrka genom kabinettet varit representerade i många olika sammanhang. Kontaktnätet spänner över hela jorden. Detta kan ibland hjälpa oss att vidga våra vyer, samtidigt som vi måste förstå och finna vår egen väg i Sverige. Vi finns med i World Methodist Council och i flera sammanhang inom UMC. Vi finns med vid kyrkomötet och biskopsvigningar i Svenska Kyrkan, vid möten med styrelser och råd i ekumeniska sammanhang, i möten med kyrkoledare från alla samfund och kyrkor i landet. Vi finns med i flera sammanhang på Nordisk/Baltisk nivå. Vi är också representerade i kyrkostyrelsen och ledningsgruppen i Sverige. Samlade till årskonferens vill vi som kabinett avge följande rapport i hopp om att den skall visa en bild av den verklighet vi lever i som kyrka och även ge hopp inför framtiden. För även om det kan se dystert ut ibland så finns det en framtid. Hur den kommer att se ut kan vi bara sia om, men den finns. Vi har som kyrka och församlingar en viktig uppgift i ett samhälle som förändras i en allt snabbare takt och som skapar nya behov och möjligheter. Kyrkans framtid De senaste åren har kyrkans framtid och framtida vägval varit i speciellt fokus. Kyrkostyrelsen har arbetat aktivt med frågorna, församlingar och regioner har samtalat och kommit med förslag. Den ekumeniska processen är nu i ett skede där beslut måste fattas och vägar utstakas. Kabinettet har givetvis varit involverat i detta arbete, men vi har valt att prioritera en annan viktig del av vår kyrkas liv, nämligen församlingsutvecklingen. Oberoende av vilka beslut Metodistkyrkan i Sverige antar när det gäller den ekumeniska processen måste våra församlingar våga tro på framtiden, våga utvecklas och växa, våga fatta beslut om upplösning eller samgående, våga det interna samtalet om framtiden. Metodismen och Metodistkyrkan behövs i Sverige! Vi har en tradition, en kyrkosyn och en teologi som är ett viktigt bidrag inte bara till kyrkosverige utan till hela nationen. Svårigheten har varit att våga tro detta när kyrkan minskat och församlingarna kämpar för sin egen överlevnad. Nådemedlena var viktiga för vår kyrkofader och är det fortfarande! Bibeln, bönen, kyrkan (gemenskapen), dopet och nattvarden vi praktiserar dem kanske för lite. Eller som värstingkillen i Stockholm som var med på en nattvardsmässa konstaterade: Ni har världens häftigaste grej varför gör ni inget av det? Också här kan vi lära av varandra. Det finns massvis med goda exempel från vår kyrka i hela världen på hur detta med att vara kyrka kan fungera, hur människor kan engageras i samtal och studier, uppleva gudsmöten och frihet och hur allt kan vända nästan över en natt. Hur vi kan möta de behov som vår närmiljö ställer på oss som kyrka och de förväntningar som finns. Vår samtid behöver en kyrka och församlingar som kan möta behovet av hopp, vägledning och växt. Skapar vi nya möjligheter utifrån de behov som finns runt omkring oss? Eller återskapar vi bara det som vi alltid haft, om vi nu startar nåt nytt? Det är sällan vi som kabinett får höra att församlingar startat nåt helt nytt, trots att Centralkonferensen har gjort det till högsta prioritet för oss alla. CK har ju dessutom gjort barn och unga till en målgrupp, men det är väl just där som vi som kyrka har minskat mest! Vågar vi se på det som är och det vi gör genom besökarens ögon? Är det vi gör ett svar på samhällets behov, på människors frågor och längtan eller är det bara ett sätt att möta våra egna traditioner och vanor? Vågar vi ompröva för att utvecklas? Om det är något vi i Metodistkyrkan alltid har varit bra på är det gudstjänster. För många människor är detta det första mötet med kyrkan och här avgörs hur nästa steg blir. Vi har en lång tradition av att skapa fina gudstjänster, vi har väl genomtänkta liturgier. Ändå vet vi att det i vårt avlånga land hålls gudstjänster i alla möjliga former. På gott och ont! På gott därför att mångfald behövs, på ont därför att vi alltför ofta glömmer att lägga ner vår själ 12

13 i det vi gör. Engagemanget och passionen saknas ibland och vi kanske inte alltid kommer med rätta förväntningar. Huvudsyftet med gudstjänsten är att fördjupa relationen med Gud, egentligen inget annat! Att erbjuda människor, inte bara församlingen, tillfällen till bön, tacksamhet, gemenskap, Gudsmöten och undervisning. Därför är passionen viktig. Det är viktigt att lära av varandra. Barn lär sig genom att se och lyssna, för att sen pröva på själva. I församlingen är därför bibelstudiet och samtalet viktigt. Tron formas och utvecklas i gemenskapen. Detta trots att vi allt oftare talar om tron som privat idag. Var och en kanske blir salig på sin tro, men då missar man ändå en oerhört viktig ingrediens i livet, nämligen gemenskapen. Utmaningen för oss som enskilda och grupp är att kunna erbjuda just min tro. Vi talar ju om den helgande nåden, som gör att vi som människor utvecklas och att vår tro utvecklas. Vi väljer att låta oss påverkas och förändras, men vi väljer ofta bort just det gemensamma bibelstudiet, samtalen i församlingen om tron och livet. Vi erbjuder samtal och bibelstudier i församlingen, men alltför ofta utan att själva prioritera detta. Samtalen om vår kristna tro, gärna utifrån en predikan eller ett bibelstudium, skulle kunna vara såväl självklara som naturliga och en naturlig mötesplats för alla som också söker en tro. Frågan som väcks är om vi som kyrka och som församlingar är medvetna om vad vi egentligen vill med de människor vi möter och om kyrkans och församlingens verksamhet är en naturlig mötesplats för människor. Med barnen, med ungdomarna, med de vuxna? Har vi en strategi för hur tron skall kunna formas och växa? I vår kyrkas barndom var det här självklarheter. Alla indelades i klasser och grupper och det fanns en klar strategi. Många av våra medlemmar och vänner som besöker gudstjänster borde i själva verket erbjudas en kristendomsskola. En plats och möjlighet där de livsviktiga frågorna kunde stötas och blötas och tron utvecklas. Kanske borde vi satsa mer på smågruppsarbete istället för gudstjänster? Mötesplatser där vardagens frågeställningar är i fokus, inte Gamla testamentets gamla texter i första hand. Sedan 1900-talets början har vår kyrka minskat i antal i Sverige och vi har i regel skyllt nedgången på andra: Överås, biskoparna, distriktsföreståndarna, kyrkostyrelsen, organisationen... Orsakerna mestadels finns att söka i församlingarna och hos oss som pastorer. Levande församlingar som välkomnar människor, lyssnar på omvärlden, är förankrade i Guds Ord, som prioriterar gudstjänstlivet och smågruppsarbetet och tar samtalet på allvar - växer och bär frukt. Så enkelt är det om man summerar erfarenheterna från omvärlden. Metodistkyrkorna i världen växer med ca 1 miljon medlemmar per år, men i vissa delar av världen, framförallt i västvärlden inklusive USA, håller vi på att försvinna. Lösningen för oss handlar inte om ekumenik, inte om evangelisationsmetoder, inte om organisationsförändringar, inte om att byta ledning lösningen handlar om att finna de egna prioriteringarna. Att se och förstå varför vi överhuvudtaget existerar som församlingar. Och att våga konsekvenserna. Vilka prioriterar vi idag i vårt församlingsarbete? I nästan samtliga fall satsar vi den mesta tiden, energin och pengarna på de redan frälsta. Vi sysslar med en helig klubb verksamhet för vår egen skull. Det är som om vi tappat fokus på det uppdrag vi har. Ibland finns det tydliga orsaker till att vi inte orkar, då vi är för få eller att vi inte längre kan fokusera på ett mål med vårt arbete. Jesus sa: Gå ut och gör alla människor till lärjungar. Gör vi det? Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig sa han i en av domsöndagens texter, och det handlade inte om vad vi gjorde för församlingsmedlemmarna utan för de som inte är det. Det vi gör för att förändra livet för någon! Han utmanar oss att göra det vi vanligtvis inte gör, att vidga våra vyer. Människor runt omkring oss har tappat förtroendet för kyrkan just för att det en gång fanns en förväntan att kyrkan skulle förändra världen. Vi har inte lyckats därför denna besvikelse på oss och på kyrkan. Känner människor inte sig välkomnade till kyrkan, d.v.s. sysslar vi med sånt som inte berör dem, eller är det vi gör inte fyllt av äkta engagemang, eller möter det inte vardagsbehoven hos dem, varför skulle de då söka sig till kyrkan? Vad är motsatsen till risktagande - jo, trygghet och bekvämlighet. Trygghet och bekvämlighet är naturligt och mänskligt att söka, men kan också bli såväl en flykt som tillflykt. Visst är det ett risktagande att öppna för nya människor med sina frågor och förslag på lösningar och nya vägar. Jesus är vårt föredöme i att våga och bryta nya vägar. Församlingarnas framtid Vårt stora dilemma som kyrka är att vi har många små församlingar med äldre medlemmar. Dessutom har anta- 13

14 let betjänade minskat och är alldeles för lågt i relation till de resurser vi ändå har och satsar i församlingarna. Kabinettet har skissat på idéer och förslag som skulle förbättra möjligheterna för de församlingar som idag har en tillväxtpotential. Mycket tid och kraft kommer att läggas på frågan om församlingsutveckling (pastorsdagarna 2008 och 2009, uppföljning av School of Congregational Development 2007 de kommande åren, en ny School of Congregational Development 2009 i Oslo, inspirationsdagar, regionsamlingar, rådsdagar m.m.). Vi måste bli en öppen, varm och utåtvänd kyrka som möter närsamhällets och omvärldens behov. Vi måste våga fokusera på det som Centralkonferensen i Helsingfors/Karis beslutade som viktigaste prioriteringar: att starta nytt och barn- och ungdomar. Idag orkar många församlingar inte med mer än den egna församlingsverksamheten. Barn- och ungdomsarbetet minskar och få nya projekt eller arbeten startas. Här har vi som kabinett få verktyg (morot och piska), men en enorm utmaning i att motivera våra församlingar att våga ta nya steg och skapa realistiska mål och visioner. Och att tillsammans med kyrkostyrelse och andra hjälpa och utrusta våra pastorer och församlingar med verktyg och material som utmanar dem att våga nytt och se sig själva som samhällets pastorer. Här är School of Congregational Development ett bra verktyg tillsammans med andra nationella och internationella initiativ (NFU, Alfa, Emmaus m.fl.). Målet är att 1. En församling bör ha minst 25 aktiva medlemmar och 100 betjänade för att kunna fortsätta som självständig församling. För församlingar med färre än 25 medlemmar/100 betjänade formas en strategi för hur församlingens framtid skall lösas antingen genom a. samverkan/samgående med annan metodistförsamling (en s.k. storförsamlings eller pastoratstanke) b. samverkan/samgående med församling i annat samfund c. nedläggning/upplösning Samtalen inleds våren 2008 och fortsätter under hösten för att en vision skall kunna presenteras våren En församling med mer än 25 aktiva medlemmar och mer än 100 betjänade påbörjar en visionsprocess under hösten 2008 för att våren 2009 kunna presentera en skiss för hur man vill arbeta i framtiden (prioriteringar, nya verksamheter m.m.). Vi måste finna gemensamma lösningar såväl inom kyrkan som externt. Regionernas betydelse kommer att växa. Regiontanken är till för att uppmuntra till samverkan och gemenskap, till utbyte av idéer och erfarenheter. Kyrkostyrelsen har tillsammans med kabinettet inlett ett samtal kring ett framtida strategiarbete som bygger på behov och förutsättningar. Vi tror att detta arbete kan leda till flera viktiga steg för att utveckla församlingarnas arbete och skapa förutsättningar för tillväxt och samverkan. Kriterier för församlingsanslag Idag betalas kronor ut i församlingsanslag till pastorslöner. Kabinettet har samtalat om prioriteringarna och har funnit att det måste ske en förändring av framtida anslag. Målet är att: 1. Anslag ges för tre år i taget för att sträva efter långsiktighet. Avtal skrivs med församlingarna hösten 2009 och gäller t.o.m. augusti Förhandlingar sker under hösten Anslagen kopplas till en utvecklingsstrategi som baseras på a. Församlingens storlek och medlemsutveckling de senaste 10 åren b. Antal betjänade och planer för nya arbetsformer och utåtriktade nysatsningar c. Verksamhetsomfattning och vilja till om- och nyprioritering d. Samhällsutvecklingen på orten e. Ekumenisk strategi och ekumeniska möjligheter f. Kyrkans ekonomi och visioner/mål (inkl. beslut i ÅK och KS) g. Andra faktorer som bedöms från fall till fall Tanken är att församlingarna inte längre efter två treårsperioder skall behöva anslag utan vara självbärande i och med att en utveckling och tillväxt inletts. Nya prioriteringar/pastorer Kabinettet har samtalat kring behovet av nysatsningar och nya prioriteringar. Vad gäller behovet av nya pastorer så är situationen idag svår. Den största svårigheten vi ser är bristen på rörlighet hos våra pastorer. Detta beror i sin tur på att vi som familjer också vill ha långsiktighet. Maka/make är beroende av ett arbete och barnen behöver trygghet i sin skolgång och inte tvingas bryta upp alltför ofta. Detta hindrar oss att göra de prioriteringar och satsningar som är behövliga och i övrigt genomförbara. Vi kommer på kort sikt att behöva någon eller några pastorer till, om vi bibe- 14

15 håller dagens utnämningar. Vi vet att det blir svårare för vissa församlingar att orka med att ha en heltids- eller ens en deltidspastor utan ökade anslag. Likaså är ordningen med att det är församlingen som är arbetsgivare ett problem, eftersom det innebär komplikationer i i arbetsgivaransvaret och utnämningsförfarandet. Därmed riskerar hela systemet så småningom att krackelera. Här behöver vi hjälpas åt för att finna vägar till att behålla den kompetens våra pastorer utgör. Förra året utmanade kabinettet alla församlingar att våga tänka nytt. Som tidigare beskrivits är situationen akut vad gäller pastorsfrågan. Kabinettet skulle vilja arbeta mer målinriktat och kunna prioritera, men förutsättningarna saknas delvis idag. Det finns områden i landet som skulle behöva en storsatsning, församlingar som skulle kunna utvecklas om de fick en pastor till, regioner som ser möjligheter, men inte i sig har tillräckliga resurser. Samtidigt vet vi att vi inte är en fattig kyrka, men resurserna står inte till kyrkans förfogande. Kyrkostyrelsen har beslutat att ställa medel till förfogande. Om våra församlingar dessutom tillsammans ekonomiskt kunde garantera 4-5 extra tjänster under 5 år så skulle kabinettet kunna lösa situationen för de pastorer som riskerar att bli utan tjänst, för de församlingar som riskerar att bli utan pastor och framförallt kunna göra prioriteringar i utnämningslistan. Regiontanken var ju tänkt att fungera som en slags prioritering, där församlingarna tillsammans i regionen skulle våga prioritera och utnyttja de resurser man tillsammans har. Detta har inte fungerat fullt ut och förutsättningarna för att det skall fungera är nog inte så goda. Viljan saknas på en del håll, geografin är ett hinder på ett annat, bristen på pastorer på ett tredje. Men faktum är att behoven kvarstår. Vi behöver kunna göra nysatsningar och våga tänka i helt nya banor när det gäller våra pastorer. Vi utmanar därför våra församlingar att skapa de ekonomiska förutsättningarna till detta genom att frigöra kapital som täcker dessa nya tjänster. Vi är en konnektional kyrka! Vi utmanar våra församlingar och pastorer att prioritera utvecklingsarbetet genom att delta i den konferens som arrangeras i Köpenhamn i augusti. Vi utmanar våra församlingar att vilja tänka nytt! Vi utmanar våra församlingar att ta regionsarbetet på allvar och skapa möjligheter för att vi tillsammans kan utvecklas! Vi utmanar våra församlingar att fortsätta att be för vår kyrka och vår framtid! Vi hoppas att kyrkostyrelsen och församlingarna antar denna utmaning i år och vågar prioritera detta i sitt arbete. Vi tror att denna utmaning skulle kunna skapa förutsättningar för den vändning som vi alla ber och längtar efter. Men, det är därför viktigt att alla församlingar inleder ett internt samtal kring sina egna prioriteringar och utmaningar i lokalsamhället. Vi tror också att det är viktigt att församlingarna prioriterar de gemensamma arrangemang som anordnas de kommande åren: regionala samtalsdagar, inspirationshelger, School of Congregatational Development i Oslo 2009 m.m. Vi hoppas också att varje årskonferensombud tar med sig dessa utmaningar hem till församlingarna och att det inleds diskussioner och samtal i varje församling kring vår identitet, vårt existensberättigande och behoven i närmiljön. Vi utmanar också alla församlingar att söka relationer till församlingar i Baltikum och Eurasien. Relationer som kan ge inspiration och kraft och upplevelser. Hänt i församlingarna S:t Jakob i Göteborg har under året tagit in ett stort antal nya medlemmar. Internationella församlingen i Lund har under våren betjänats av vikarierande pastorer från USA, men får fr.o.m. september en ny heltidspastor. Art Keith har godkänts av GBGM som missionär i Lund under 3 år. S:t Paul i Stockholm har inlett ett samarbete med Allhelgonakyrkan (Svenska Kyrkan) i Stockholm. Ett arbete som kan innebära oerhört mycket positivt för församlingen. Församlingen i Norsborg har nu ett arbete även i Arboga där närmare 50 urdu- eller engelsktalande möts till gudstjänst. Likaså har församlingen skapat kontakter med urdutalande församlingar i hela Europa och anordnat en konferens i Arboga med 150 deltagare från hela Europa förra sommaren och en konferens i Norsborg i vintras med 160 deltagare. Församlingen i Gävle har nu sålt sin kyrka till Islamiska Föreningen. Avslutningsgudstjänst hölls den 20 januari. Genom försäljningen finns nu ekonomiska möjligheter till nysatsningar. Församlingen i Karlskoga håller på att sälja sin kyrka. Försäljningen kan vara avslutad redan vid årskonferensen. 15

16 Församlingen på Gotland samtalar med Visby Stift om att göra Högbrogården till ett diakonalt- och utbildningscentrum för hela ön med inriktning på barn- och ungdom. I ett flertal församlingar pågår samtal om ekumeniska lösningar på lokalt plan. Inte alltid med någon av de kyrkor/samfund som vi idag för långtgående samtal med. Medan andra församlingar söker vägar inåt Metodistkyrkan. Avslutning Vi tror på vår kyrka! Vi tror på vår uppgift att förmedla Kristus till vår samtid och på att vi som församlingar och kyrka har resurser och möjligheter att göra det på ett effektivt sätt. Vi tackar Gud för våra pastorer och församlingar som kämpar på och vi ber om vishet och kraft att möta upp till de förväntningar som ställs på oss som kabinett. Vi tror att Metodistkyrkan i Sverige kan vara med och skapa en vändning för kristenheten i Sverige och för Sverige som land. Om vi som enskilda medlemmar, som pastorer och församlingar vågar anta de utmaningar som omvärlden ställer på en kyrka av idag kan vi skapa ett trendbrott. Vi står i ett vägskäl Korsvägen vilken riktning väljer vi? Øystein Olsen Bimbi Ollberg Åke Svensson 16

17 Lekmannaledarens rapport till Årskonferensen 2008 Han satte sig mitt för tempelkistan och såg hur folk lade ner pengar i den. Många rika gav mycket. Så kom där en fattig änka och lade ner två kopparslantar, alltså några ören. Då kallande han till sig sina lärjungar och sade: Sannerligen, den där fattiga änkan har lagt mer i tempelkistan än alla de andra. De gav alla av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på. (Mark.12:41-44) Under hösten 2007 fick jag förmånen att få åka till Sydafrika för att representera Oskarshamns kommun i att lösa ett nytt vänortsavtal. Jag fick kontakt med en kvinna som var med och startade hospice verksamhet i Hibiscus Coast. Hon, en vit överklasskvinna, har vigt sitt liv för att hjälpa den delen av befolkningen som inte har möjlighet att kunna påverka sin situation själv. Under en dag fick jag följa med ett av teamen som åkte ut på landsbygden och besökte HIV/AIDS infekterade personer. Dessa möten med människor som var sjuka, förskjutna av familjerna, mycket fattiga men som bar på hopp och glädje, kommer aldrig att lämna mig. Kvinnan som levde ensam med sin 8-årige son, bromsmedicinerna hade hjälpt så pass att hon kunde vara uppe korta stunder och laga mat till sin son. Att ge pengar till patienterna skulle jag vara försiktig med men här, sa undersköterskan i teamet jag åkte med att det var bra om jag hade något att undvara. Glädjen hos kvinnan att hon skulle kunna köpa middagsmat till sig och sonen gick inte att ta miste på. Eller kvinnan som var så lycklig över att hennes utslag hade försvunnit. Att hon var förskjuten av familjen till att bo i ett ruckel på 2,5 x 2,5 m2 som inte gav skydd varken för vind eller regn, med en säng som var genomblöt av regnet som föll 5 dagar innan, hindrade inte henne från att sprida glädje och hopp om en bättre dag. Mitt besök och de möten som jag fick har gjort mig mer ödmjuk inför människors olika behov. Jag har alltid känt varmt för missionsarbetet men har idag en djupare känsla. Tyvärr tror jag att man behöver få se med egna ögon innan man kan förstå. Missionsarbetet är en av hörnstenarna i metodismen. Vår kyrkoordning lägger stor vikt vid att vi som metodister skall bedriva aktivt missionsarbete och bekämpa fattigdomen. Att dela med sig är glädje. Jag vill uppmana er att stödja missionsarbetet på alla de sätt som finns. Under året har jag som årskonferensens lekmannaledare deltagit i sammanträden med kyrkostyrelsen, ledningsgruppen, presidier från SMK och SB, samarbetsrådet mellan metodistkyrkan och svenska kyrkan, ekumenisk referensgrupp samt framtidsverkstaden. Det har blivit många möten som oftast tagit mer än en dag i anspråk samt långa körsträckor. Jag har försökt påverka ett ökat lekmannainflytande samt att strukturera hur lekmannamedverkan ska organiseras på regionerna. Förslag finns framme men jag ser att det finns ett problem och det är möjligheten att avsätta tid, av sin fritid på ideell basis. Jag önskar att jag skulle hitta vägar, förutsättningar och inspiration för lekmän att kunna avsätta tid för kyrkan. Kyrkans arbete kräver att vi alla kan och vill ställa upp för att fullfölja uppdraget som är oss givet: att göra människor till Jesu lärjungar. Vi kan inte överlåta det på ett fåtal personer utan vi behövs alla. Vid förra årskonferensen fick jag tillsammans med min man, Håkan, förtroendet att representera Metodistkyrkan i Sverige på Generalkonferensen. Vi har varit på förmöte för delegaterna i Europa och Ryssland i Kiev, Ukraina i februari. Det är ett digert material som ska läsas igenom, nya sammanträdesformer gäller (Roberts Rules of Order) och allt sker på engelska. Det kommer en mera utförlig rapport från generalkonferensen under årskonferensen. Jag vill tacka för det stöd och den uppmuntran som jag har fått under de här fyra åren som årskonferensens lekmannaledare. Det är ett uppdrag som har hjälpt till att lära känna metodistsverige bättre, lärt mig massor och gett så mycket glädje. Er medarbetare i Kristus Oskarshamn Elisabeth Englund, Årskonferensens lekmannaledare 17

18 Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse Metodistkyrkans i Sverige Kyrkostyrelse har under året bestått av biskop Øystein Olsen, df Bimbi Ollberg, df Åke Svensson (säte, ej stämma), lekmannaledare Elisabeth Englund, Bitte Boström, Sven Holmström, Malin Ljungdahl, Ingemar Nordieng, Staffan Odhagen, PG Persson och Anders Svensson (ordf.). Arbetssätt Kyrkostyrelsen (KS) har under arbetsåret haft sex sammanträden. Två i Göteborg, två i Stockholm, ett i Jönköping och ett i Malmö. Vi är tacksamma för generositet från församlingarna som vi gästat. Vi uppskattar mycket att få träffa medlemmar runt om i landet på detta lite ovanliga sätt. Mellan våra sammanträden arbetar vi främst på två sätt. Dels genom att använda mail mellan oss. På detta sätt får vi en enkel och snabb kommunikation och vi kan samtala oss samman inför de beslut som senare skall tas. Dels har vi fördelat ansvar för olika områden mellan styrelsemedlemmarna. Råd och utskott får på detta sätt en person i KS att samtala med och föra fram sina frågor och synpunkter till. Vi har sett att detta är goda vägar för att arbeta inför beslut och i tillsyn. KS har vidare arbetat genom den Ledningsgrupp som tillsatts. Ledningsgruppen har dels arbetat i god kontakt med vårt kontor dels tagit hand om ärenden som KS lagt på dess bord. Ledningsgruppen har på detta sätt effektiviserat KS arbete samt kunnat ge stöd till den personal vi har. Kabinettet ingår i KS på ett naturligt sätt. Kabinettet och KS kan på olika vägar ge stöd åt det arbete som är vårt primära, våra församlingar. En viktig del i detta samarbete är givetvis att vi vet var vi har våra gränser för beslut och information. I Ledningsgruppen, den grupp som Årskonferensen beslutat om, ingår två ledamöter från vardera Kabinett o KS. I denna grupp kan frågor mötas och finna lösningar. Ledningsgruppen har funnit sin funktion väl och kommer framöver att få betyda ännu mer när rutinerna kommer på plats. Vid Årskonferensen 2007 i Norrköping ingick i besluten om vårt ekumeniska arbete, också att tillsätta en referensgrupp för vårt eget inre arbete. KS tillsatte under hösten en styrgrupp som i sin tur ålades att tillsätta en referensgrupp samt ge den det stöd för arbetet som den kunde tänkas behöva. Referensgruppen tillsattes och har haft två möten till dags dato (31 mars) och har ytterligare ett inplanerat i maj månad. Gruppen kommer att fortsätta sitt arbete även under kommande konferensår. Referensgruppen arbetar med att lyssna på medlemmarna i våra församlingar, samla in tankar och frågor kring det ekumeniska arbetet såväl som kring vår metodistiska identitet. KS ser gruppen som en viktig resurs i den utveckling vi finns i. Frågor som finns i KS Under våren har KS initierat ett samtal för att se hur vi kan stärka goda trender och utvecklingar i församlingsarbetet. Vår kyrka finns med i såväl nationella som internationella sammanhang där församlingsutveckling är en viktig fråga. Tillsammans med Kabinettet arbetar vi vidare med frågan. Strukturer/organisation för KS eget arbete, för råd och utskott, är en fråga som också finns på KS bord. Här skapas bilder som skall synliggöra hur beslutsgångarna ser ut och hur de kanske borde se ut. Vi har en Kyrkoordning som ger sina synpunkter på detta och så bör vi hitta en väg för just vår kyrka i Sverige. Till detta arbete fogas frågorna kring våra egna liksom råd och utskotts handlingsplaner och arbetsordningar. Vi tror att om detta finner goda former så underlättas allt arbete och vi kan koncentrerar oss på de riktigt viktiga och stora frågorna. KS kan konstatera att vi de senaste åren inte fullt ut balanserar vår budget. Vi hämtar pengar ur lönefonden för att täcka underskott. Denna strategi är vi medvetna om och de senaste årskonferenserna har beslutat i frågan. Men tillsammans behöver vi se över både utgifter och inkomster. Vi konstaterar med glädje den villighet att ge via skattsedeln som finns idag, men vi tror att det finns ännu fler som vill vara med i detta, men ännu inte upptäckt vilken god form för givande det är. Insamlingar under året till gemensamma projekt behöver också öka. KS arbetar idag med en långsiktig plan för finansieringen, vi alla behöver se och förstå vad som sker med nuvarande ekonomiska utveckling. 18

19 Frågor på väg från KS Vi kan med stöd från Personalutskottet i år presentera en personalvårdsplan. På årets konferens kommer den att presenteras och förhoppningsvis tas beslut om. Med denna plan tror vi att vi skapat vägar för de frågor och problem som finns i församlingens såväl som i den centrala administrationens personalhantering. För våra anställdas bästa. Frågan om var arbetsgivaransvaret skall finnas, hade vi för avsikt att ge svar på redan förra året, men i sista stund drog KS tillbaka förslaget på inrådan av biskopens ställföreträdare vid konferensen, Øivind Helliesen. Nu kommer vi tillbaka med ett förslag som Personalutskottet bearbetat ytterligare i samarbete med Øivind Helliesen. Detta förslag skiljer sig i sak inte så mycket från föregående års, men har ytterligare harmoniserats med Kyrkoordningen. Personal Vi har i kyrkans centrala arbete tre personer anställda på vårt kontor. Ingela Andersson som arbetar med vår ekonomi, Kristina Palmér som vikarierar som missionssekreterare för Gunilla Ikpomwosa och Anna Söderhjelm som också vikarierar för Gunilla Ikpomwosa. Dessa tre kvinnor gör ett strålande arbete och är till stor nytta för oss som kyrka. Förutom nyttoaspekten, gläds vi över att de också på ett så positivt sätt representerar vår kyrka visavi enskilda personer liksom mot myndigheter. Kontoret har under året arbetat intensivt med att föra över adressregistret för Rätt Kurs. Detta visade sig vara en stor uppgift, men den är nu väl utförd och arbetet kan gå vidare för Rätt Kurs. Idag finns det 12 anställda på centrala tjänster, de allra flesta deltider. Framnäs bokföring finns på vårt kontor, och där finns en del korttidsanställda förstås. Detta ställer givetvis stora krav på personalen, som på ett beundransvärt sätt tagit sig an den ena utmaningen efter den andra. Ekumeniken och Framtidskonferensen En av de viktigaste frågorna under året har varit vårt samarbete med Svenska Baptistsamfundet (SB) och Svenska Missionskyrkan (SMK). Våra presidier liksom styrelser har mötts vid ett flertal tillfällen. Med glädje och förtröstan har vi kunnat se hur Processgruppen arbetat fram en avsiktsförklaring till årets konferens. Processgruppen genomförde i slutet av januari en Framtidskonferens på Södra Vätterbygdens Folkhögskola. På ett pedagogiskt väl genomtänkt sätt och med stor inspiration fick vi samtala om det samhälle vi lever i samt försöka se kyrkans och församlingarnas plats i detta. En utmanande och inspirerande konferens som processgruppen sedan kunde ha som underlag i sitt arbete. Vid årets konferens överlämnas avsiktsförklaringen till de tre samfundens resp. konferens. Mer om detta på annan plats. KS kan se att vi som metodister har mycket att tillföra den process vi just nu finns i med SB och SMK. Vi möter respekt och värme i relationerna med våra syskon i dessa samfund. Vi brottas tillsammans med framtidsfrågorna och hoppas att vi under kommande konferensår kan involvera än fler i detta arbete. THS och Överås 31 mars i år, blev vi officiellt andelsägare i Teologiska Högskolan, Stockholm. Efter ett flerårigt gediget arbete av främst Svenska Seminariestyrelsen är vi nu framme vid att ingå i denna arbetsgemenskap. Vi är glada över det varma mottagandet vi fått av och på THS och ser nu fram emot att få skriva in unga såväl som lite äldre metodister på THS för pastorsstudier. Överås är på väg in i nya uppgifter som kräver att nytt handlag. Detta arbete med att bl a skaffa hyresgäster i såväl lektionsrum som kontor, har påbörjats under året. Vi får rapporter om detta och ser fram emot något nytt i detta ärevördiga hus. equmenia Vi gläds över att får fira Årskonferens tillsammans med SB, SMK och vårt gemensamma equmenia. Resan har varit lång, ibland lite prövosam, men nu är vi framme, equmenia firar vid årets konferens den federation man just nu finns i. KS har under året adjungerat en ledamot från equmenia till sig och likaså utsett en KS-ledamot att sitta med i equmenias styrelse. Det finns en god och öppen kommunikation mellan KS, Metodistkyrkan och equmenia. Vi uttalar vårt varma stöd för equmenia och önskar dem all framgång i sitt viktiga arbete. 19

20 En del kvar att göra... I KS har vi ett gott arbetsklimat. Vi griper över allt det som vår kyrka har att handskas med. Detta innebär att vi skall ge stöd åt råd och utskott, vi skall se till att ekonomin har balans, vi skall ta emot rapporter, besluta om stöd av såväl ekonomisk som personell art i olika sammanhang, vi skall ha goda kontakter med samhälle, kyrkor och samfund och vi skall ge det stöd som vi kan ge för att Guds rike skall utvecklas och växa i den del vi har ansvar för. När vi ser tillbaka på ännu ett år av arbete och gemenskap, kan vi känna tacksamhet till Gud för att Han välsignat det, men vi kan också känna frustration över att vi inte alltid når dit vi vill och önskar. Kanhända skall det vara så, kanhända är det ett sundhetstecken? Vi säger vårt tack till Metodistkyrkan i Sverige för förtroende under året som gått och vi ber om Guds rika välsignelse över såväl årets konferens med alla sina samtal och beslut som över det kommande konferensåret. Anders Svensson Ordförande, Kyrkostyrelsen 20