Förslag till Äldreboendeplan för Göteborgs stad

Transkript

1 Förslag till Äldreboendeplan för Göteborgs stad September

2 Innehållsförteckning: Äldreboendeplan Göteborgs Stad PLANEN...3 Bakgrund.3 Äldreboendeplan PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARNA 3 Kommunfullmäktiges uttalanden 3 Gemensamt ansvar för helheten..4 Framtidens befolkningsutveckling har betydelse för behovet av boende för äldre4 VISION/STRATEGI 5 BEDÖMNING AV BEHOVEN FÖR PLANPERIODEN...5 Framskrivning med stöd av befolkningsprognosen.5 Minskande behov under senaste åren..6 Personer som väntar på äldreboende...6 Särskild avgift..6 Personer under 65 år 6 Befintliga äldreboendens status...6 Nyligen genomförda omstruktureringar...7 Andra kända förändringar under planeringsstadiet...7 Äldreboende utanför stadsdelsorganisationen..7 Eventuell lagstiftning om kundval enligt LOV...8 Vård- och omsorgsinsatser i ordinärt boende till fler personer 8 STADSDELSFÖRVALTNINGARNAS BEDÖMNINGAR..8 Permanent äldreboende 8 Behov äldreboende..8 Produktion permanent äldreboende.9 Skillnader mellan bedömt behov och redovisad produktion permanent Äldreboende.9 Bedömning permanent äldreboende.9 Korttidsplatser..9 Behov korttidsplatser, personer +65 år.9 Stadsdelens produktion av korttidsplatser, inklusive entreprenader och motsvarande.9 Bedömning korttidsplatser..10 UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING UNDER PLANPERIODEN..10 Bilagor Bilaga 1 Redovisning per stadsdel permanent äldreboende..12 Bilaga 2 Redovisning per stadsdel korttidsplatser.14 Bilaga 3 Bakgrundsmaterial...16 Andel i äldreboende.17 Personer som väntar på verkställighet av beslut om äldreboende 17 2

3 Äldreboendeplan Göteborgs stad PLANEN Bakgrund En för staden gemensam äldreboendeplan har sin utgångspunkt i ett beslut i kommunstyrelsen 2004 om att stadsdelsnämnderna regionvis ska samverka för omstrukturering och ombyggnad av äldreboenden. Genom att stadsdelnämnderna minskade från 21 till 10 skapades bättre förutsättningar för att skapa stadengemensamma äldreboendeplaner istället för regionvisa. Flera faktorer kan påverka eventuella förändringsbehov av äldreboendeplanen på kort sikt och den har en stor betydelse för den ekonomiska och lokalmässiga planeringen i stadsdelarna. Därav ska planen årligen revideras och behandlas i respektive stadsdelsnämnd i anslutning till höstens budgetberedningar. Den första för staden gemensamma äldreboendeplanen ( ) beslutades i samtliga stadsdelsnämnder hösten Äldreboendeplan Gruppen av sektorschefer har samordnat sitt planeringsarbete gällande äldreboende (biståndsbedömt särskilt boende) inför de närmaste åren och tagit fram förslag till en gemensam plan för staden. Sektorscheferna är överens om former för uppföljning, gemensamt ansvarstagande och ett gemensamt utvecklingsarbete. Varje förvaltning har gjort behovsbedömningar och tagit fram en plan för sin produktion av äldreboende. Uppgifterna från respektive stadsdelsförvaltning har sammanställts och redovisas i bilaga 1 och 2. När förslag till äldreboendeplan är upprättad hänskjuts den till stadsdelsnämnderna där beslut tas om planen som helhet samt sin respektive del i planen. Tidsperioden i äldreboendeplanen är fyra år. De två första åren bör ses som ett åtagande för respektive stadsdelsförvaltning och med hänsyn till att det sker förändringar som behöver värderas löpande bör de senare åren av planen ses som en inriktning. Det är viktigt att respektera att eventuella justeringar på stadsdelsnivå påverkar planen som helhet. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARNA Kommunfullmäktiges uttalanden Kommunfullmäktige beslutar i i budgeten om inriktningen på verksamheten. Bland annat sägs i budget 2013 att seniorer ska ha rätt att söka särskilt boende över hela staden. Par som har olika vård- och omsorgsbehov men vill bo tillsammans ska erbjudas möjlighet att göra det. Så långt det är möjligt ska man kunna kommunicera med personal inom äldreomsorgen på sitt eget modersmål. 3

4 Gemensamt ansvar för helheten Stadsdelsnämnderna ansvarar för omsorg, vård och service enligt socialtjänstlagen till sin befolkning. När det gäller produktionen av äldreboenden krävs en samverkan och samplanering mellan nämnderna. Bärande idéer i stadsdelsorganisationen är samsyn, samordning och likabehandling Verkställighet av beslut om äldreboende har i stor utsträckning skett inom den egna stadsdelsnämnden eller i närområdet. Det regionala samarbete som förekommit har bidragit till omflyttningar mellan de tidigare stadsdelsnämnderna inom respektive region. Flyttningar mellan regioner har haft förhållandevis liten omfattning. Skälen för detta kan vara både en vilja att bo kvar i kända miljöer och brister i informationen om alternativen. Den nya planeringsmodellen innebär inte att den samverkan som skett i regioner behöver upphöra. Det finns fortfarande ett stort behov av samverkan mellan stadsdelar och framför allt mellan näraliggande stadsdelar. Inom delar av staden är detta behov mycket stort. Det kan dock även finnas andra sätt att samverka. Befolknings- och äldreboendestrukturen varierar kraftigt mellan olika delar av staden. Några av stadsdelarna har enligt prognoser och egna bedömningar ett vikande äldreboendebehov samtidigt som andra stadsdelar har behov av fler lägenheter i äldreboende. För att etablera ett helhetsperspektiv och hålla det vid liv och för ett gemensamt ansvarstagande krävs särskilda överenskommelser och stödsystem. När det gäller avtalen med Tre Stiftelser, som tecknats genom SDN Centrum, har stadsdelarna avtalat om solidariskt ansvar för tomgångskostnader. Sektorscheferna har beslutat att samma solidariska ansvar ska gälla för en planerad enhet för finsktalande med demensproblematik. Vid ombyggnader har berörda stadsdelar gemensamt tagit visst ekonomiskt ansvar för omstruktureringar. I övrigt saknas sådana överenskommelser. Framtidens befolkningsutveckling har betydelse för behovet av boende för äldre Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Fram till 2020 påverkas behovet av antal lägenheter i äldreboende högst marginellt. Den stora behovsökningen förväntas ske då den stora 40-talistgenarationen blir aktuella för flytt till äldreboende. Det finns helt naturligt en osäkerhet i bedömningen om den långsiktiga befolkningsutvecklingen. En trendframskrivning med hänsyn tagen till antalet invånare i aktuella åldersgrupper och samma antaganden som i den mer kortsiktiga prognosen pekar på en ökning av antalet invånare över 80 år mellan åren med cirka 50 procent, från cirka till cirka Vad den förväntade ökningen av antalet äldre innebär för äldreboendeutvecklingen på längre sikt kan endast ses som ett scenario då faktorer som utveckling av andra typer av boenden, hälsa, läkemedel, teknik och livsstil kan påverka utvecklingen på ett sätt som är svårt att beakta i nuläget. Utifrån dagens behov/nyttjande av äldreboende för varje åldersgrupp innebär den ovan antagna befolkningsökningen bland de äldre att behovet av lägenheter i äldreboende ökar med cirka mellan år 2020 och 2035, till drygt En sådan behovsutveckling kommer att ställa stora krav på tidig framförhållning vad avser t ex anskaffning av nya ändamålsenliga äldreboendelägenheter samt annan 4

5 utveckling som berör boendefrågan och detta oavsett om det sker i stadens egen regi eller genom upphandling. Inför budget 2014 är äldre och boende två strategiska frågor vilka är angelägna frågor i sektorn Äldre och Hälso- och Sjukvård. Det är av yttersta vikt att ha en god framförhållning och en väl framarbetad strategi för att möta den förväntat stora behovsökningen av äldreboende. Denna fråga måste hållas aktuell i olika sammanhang. VISION/STRATEGI Cheferna inom sektorn tog i sitt gemensamma arbete med planen inför 2012 fram en vision/strategi som ledstjärna för det långsiktiga planeringsarbetet: Genom stadsdelsnämndernas beslut om planen är visionen politiskt antagen. Staden har en gemensam boendeplanering med gemensamma planeringsförutsättningar Kvaliteten/innehållet i boendeverksamheten utvecklas positivt Lokaler/anläggningar anpassas i högre grad till verksamhetens behov Stadsdels- och hela-staden -perspektiv tar över regionperspektivet Varje stadsdel strävar efter att på sikt kunna tillhandahålla platser motsvarande sitt normalbehov av äldreboende inom det egna stadsdelsområdet Några boenden med specifik inriktning produceras för hela stadens räkning Det finns ramavtalsupphandlade platser för hela staden för behovstoppar och särskilda behov fördelade över staden Staden har rimlig väntetid till erbjudande om äldreboende Staden har en gemensam boendesamordning Behov och lokalisering av nybyggnad och behov av avveckling värderas i den gemensamma planeringen Sektorn/stadsdelarna är överens om spelreglerna, bl a om gemensam finansiering av tomplatser Stadens aktörer har en gemensam idé om mellanboenden Ansökan om äldreboende kan göras i hela staden Staden arbetar för att personer ska ges möjlighet att kommunicera på sitt modersmål med äldreomsorgens personal. BEDÖMNING AV BEHOVEN FÖR PLANPERIODEN Framskrivning med stöd av befolkningsprognosen Stadsledningskontoret har gjort en framskrivning av förväntade behov utifrån statistik om personer i äldreboende från respektive stadsdel den 15 april 2012, utifrån de prognoser som tagits fram avseende befolkningsutvecklingen (PR 2012). Den schablonmässiga framskrivningen, har gjorts med antagande om fortsatt behov/nyttjande av äldreboende för varje åldersgupp på samma nivå som tidigare för varje enskild stadsdel. Framskrivningen har legat till grund för en egen bedömning i respektive stadsdel gällande åren 2013 till och med Därefter är det allt för osäkert att ta fram befolkningsprognos per åldersgrupp och stadsdel utan detta görs endast på en hela staden nivå. 5

6 Minskande behov under de senaste åren I den schablonmässiga framskrivningen har hänsyn inte tagits till förändringar i samhällsutvecklingen, medvetna strategival eller till några övriga omvärldsfaktorer. Behovet av äldreboende påverkas dock av många olika faktorer såsom hur det normala bostadsbeståndet ser ut hur äldre kan få tillträde till det normala bostadsbeståndet bostädernas och omgivningens utformning vilken omsorg, vård och service i övrigt som är tillgänglig hur välinformerad den enskilde och hans/hennes anhöriga är i vilken utsträckning dagens behov kan tillgodoses och om de tillgodoses på bästa möjliga sätt hur olika former av insatser i ordinärt boende utvecklas Varje förvaltning har gjort en bedömning av kommande behov och redovisat förvaltningens planerade produktion av äldreboende. Bedömningar och planer har lämnats under maj - augusti Personer som väntar på äldreboende Väntetiden till äldreboende beror dels på antal lägenheter i äldreboende och dels på de möjligheter som kan skapas för äldre att bo kvar hemma med god livskvalitet. Väntetiderna från beslut till inflyttning i äldreboende har i tidigare gjorda jämförelser visat sig vara längre i Göteborg än i Malmö och framför allt i Stockholm. Antal väntande i ett hela-staden-perspektiv har sedan sommaren 2011 minskat. Det är färre som väntar på plats och förvaltningarna redovisar att man nu klarar att erbjuda äldreboende snabbare än tidigare. I bilaga 3 redovisas antalet väntande vid vissa tidpunkter från årsskiftet 2009/2010 till och med halvårsskiftet Särskild avgift Särskilda avgifter eller sanktionsavgift har haft liten omfattning eller inte alls förekommit trots svårigheter att verkställa beslut om såväl permanent äldreboende som korttidsplatser under vissa perioder. Av de personer som väntat över 3 månader på plats gäller för flertalet att de erbjudits plats men av olika anledningar valt att tacka nej i avvaktan på erbjudande om annan plats. Personer under 65 år Inom stadsdelarnas äldreboenden finns ett litet antal personer under 65 år. I augusti 2012 rörde det sig om 11* personer enligt gjord inventering. Behov för personer under 65 har inte vägts in i planeringsunderlaget utan måste hanteras inom ramen för det överskott av platser som planeras. Planering pågår för att erbjuda vissa av dessa personer annat boende, särskilt inriktat på yngre. * exkl. boende på Bergsjöhöjds äldreboende Befintliga äldreboendens status Vid beslut om nedläggningar och nyetableringar är fastighetsfrågorna en viktig del att ta hänsyn till i ett helhetsperspektiv. Lokalsekretariatet har inventerat befintliga äldreboenden och gjort bedömningar av standard ur lokalperspektiv. Stadsdelsförvaltningarna samverkar med lokalsekretariatet i arbetet med planeringen. I ett tidsperspektiv utifrån demografin och antagande om samma förutsättningar som nu (uppräknat med demografiska förändringar) finns det fram till år 2020 tillräckligt antal lägenheter i äldreboende, detta dock under förutsättning av att nuvarande omfattning 6

7 upphandlade platser bibehålles och att behoven av insatser i fastigheterna blir begränsade. Ett samlat underlag för investeringsplaneringen kommer att redovisas av stadsledningskontoret som en del av budgetunderlaget inför beslut om budget Ett arbete pågår med revidering och uppdatering av ramprogrammet för äldreboenden, som nu är cirka 10 år gammalt. Nyligen genomförda omstruktureringar Kaggeleds äldreboende inom stadsdelen Örgryte-Härlanda var inflyttningsklart i maj månad I samband med det avvecklades Kålltorps och Kastanjebackens äldreboenden. Tyringehemmet har avvecklats som enhet för korttidsvistelse inom äldreomsorgen och används för annan verksamhet. Stadsdelen Majorna-Linné har under åren avvecklat Klamparegatans-, Majstångsgatans- och Kosterns äldreboenden. Bjurslätts äldreboende i Lundby är rivet och ett nytt äldreboende, Sehlstedtsgatan 12, har byggts på samma plats. Under tiden har de boende evakuerats till Lillhagsparken. Inflyttningen till det nya boendet börjar under september 2012 och pågår till december, då SDN Lundbys avtal om 27 lägenheter med Bräcke Diakoni löper ut. Andra kända förändringar under planeringsstadiet Ett nytt äldreboende planeras vid Skra Bro inom Västra Hisingen och kan stå klart tidigast När det nya äldreboendet tas i bruk ska enligt planeringen ett mindre äldreboende inom stadsdelen, Änghagsgården, avvecklas. Lillekärrs äldreboende inom Norra Hisingen har kritiserats av tillsynsmyndigheter och en utredning pågår om att ersätta det med ett nytt äldreboende med färre platser. På grund av minskad efterfrågan av specifikt äldreboende för personer med modersmål BKS (bosniska, kroatiska och serbiska) kommer denna språkkompetens att tillgodoses integrerat i äldreboenden. Den särskilda enheten som finns i Östra Göteborg för personer från forna Jugoslavien kommer därmed att avvecklas. Angered kommer under 2013 att inrätta 6 lägenheter för finsktalande personer med demenssjukdom. Äldreboende utanför stadsdelsorganisationen Utanför stadsdelssektorns egen produktion (inklusive entreprenader enligt avtal och motsvarande) finns cirka 80 äldre från stadsdelarna inom äldreboendet för personer med missbruksproblematik, Bergsjöhöjd. Ett litet antal personer finns därutöver på äldre vårdhem och liknande. Upphandlade ramavtalsplatser för permanent äldreboende inom Fiskebäck och St Jörgen har i planeringsunderlaget jämställts med platser på entreprenad och ingår i underlaget. Ny upphandling pågår inför att flera avtal om entreprenader och ramupphandlade platser går ut 31 december 2012 respektive 31 december I planen har förutsatts att nuvarande nivåer ska upphandlas och finnas tillgängliga när entreprenadavtal och ramavtal upphör. 7

8 Kommunen nyttjar även ett mindre antal korttidsplatser hos externa leverantörer, med vilka kommunen har ramavtal genom upphandlingsbolaget Eventuell lagstiftning om kundval enligt LOV Regeringen har uttalat som sin uppfattning att man vill stimulera till fortsatt utbyggnad av valfrihetssystem enligt LOV och att om kommunerna inte på frivillig väg infört kundvalssystem enligt LOV 2014 övervägs tvingande lagstiftning. I vilken utsträckning det i så fall kommer att omfatta äldreboende och vilken genomförandetid man i så fall avser besluta om, kan i nuläget inte sägas. Planarbetet har inte vägt in konsekvenser av en tvingande kundvalslagstiftning. Vård- och omsorgsinsatser i ordinärt boende till fler personer Olika former av insatser som kan ges i ordinärt boende är ett pågående utvecklingsarbete i staden. Några av stadsdelarna har utvecklat komhemteam för att istället för korttidsboende erbjuda mer intensiv hemtjänst och hemsjukvård. Exempel på andra insatser är olika former av teknik och förebyggande insatser som möjliggör att den äldre kan vistas längre i sitt ursprungliga hem. En tydlig förändring som blivit allt mer påtaglig de senaste åren är att mer omfattande omsorg och avancerad sjukvård ges i kommunens verksamheter i stället för på sjukhus. Det finns inget som tyder på annat än att denna utveckling kommer att fortsätta i samma riktning. STADSDELSFÖRVALTNINGARNAS BEDÖMNINGAR Nedan redovisade uppgifter för staden totalt är summeringar av de bedömningar och redovisningar som gjorts av stadsdelsförvaltningarna. Bedömningarna för respektive stadsdel redovisas i Bilaga 1 avseende permanent äldreboende och Bilaga 2 avseende korttidsplatser. Permanent äldreboende Behovsbedömningarna utgår från oförändrad servicenivå, det vill säga inga ambitionshöjningar har planerats in när det till exempel gäller väntetiderna. Bedömningarna innebär, på samma sätt som under de senaste åren ett något mindre platsbehov än den raka framskrivningen utifrån befolkningsprognos och nuvarande andel av respektive åldersgrupp i äldreboende. Behov äldreboende för personer 65+ Faktiskbeläggning Bedömning 2013 Bedömning 2014 Bedömning 2015 Bedömning 2016 Göteborg totalt Utöver här redovisade behov tillkommer behov som tillgodoses inom Bergsjöhöjd (äldreboende för personer med missbruksproblematik inom Social Resursförvaltning). Drygt 80 personer 65 år och äldre bor inom Bergsjöhöjd. 8

9 Produktion permanent äldreboende Faktiskt tillgängliga Göteborg totalt Skillnaden mellan bedömt behov och redovisad produktion permanent äldreboende Faktisk skillnad Göteborg totalt Bedömning permanent äldreboende Den planerade produktionen av permanent äldreboende överstiger marginellt det bedömda behovet. Inom ramen för skillnaden mellan redovisad produktion och bedömt behov, ska rymmas de enstaka personer under 65 som finns inom äldreboendena och det behov av tomställning som uppstår av olika skäl. Det planerade överskottet är i minsta laget, men bedöms av sektorn vara tillräckligt. Detta förutsätter en effektiv samverkan för ett optimalt utnyttjande och att stadsdelsförvaltningarna gemensamt följer upp och i samverkan vidtar åtgärder när detta krävs. Korttidsplatser Behovet av platser för korttidsvistelse är uttryckt i årsplatser (och avser behovet inom stadens egen produktion inklusive entreprenader). Därutöver tillgodoses visst behov genom ramupphandlade korttidsplatser eller enstaka platser på annat håll. Behov korttidsplatser, Personer 65+ Faktisk beläggning Bedömning 2013 Bedömning 2014 Bedömning 2015 Bedömning 2016 Göteborg totalt Stadsdelens produktion av korttidsplatser, inklusive entreprenader och motsvarande Faktiskt tillgängliga Göteborg totalt

10 Bedömning korttidsplatser Stadsdelarna prognostiserar att behovet av korttidsplatser kommer att minska. Den faktiska minskningen 2012 har inte blivit riktigt så stor som förväntats. Anledning till att behovet av korttidsplatser minskar och ytterligare kommer att minska är att insatser i ordinärt boende utvecklas. En annan anledning är att tillgången till lediga äldreboende är bättre vilket innebär att färre personer upptar korttidsplatser i väntan på att flytta till permanent äldreboende. Behovssvängningar kan hanteras genom de ramavtalsupphandlade platserna, som inte är inräknade i uppgifterna ovan. UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING UNDER PLANPERIODEN En gemensam planering förutsätter att alla vågar lita på att förutsättningarna är hållbara. Det krävs gemensamt accepterade spelregler. Med hänsyn till förändringar i behov krävs ständig uppföljning och anpassning. Sektorscheferna är överens om former för uppföljning och om ett gemensamt utvecklingsarbete på flera olika områden, bland annat gällande ersättningsnivåer mellan stadsdelar och information om och fördelning av lediga lägenheter/platser. För att få bättre hela staden perspektiv på boendeplaceringarna pågår ett utvecklingsarbete. Den redovisade sammantagna produktionen ser rent volymmässigt ut att täcka stadens behov när det gäller permanent äldreboende. En erfarenhet av äldreboendeplaneringen under de senaste åren är att såväl det biståndsbedömda behovet som antal producerade platser i äldreboende minskat något mer än planerat under respektive planperiod. När det gäller korttidsplatser krävs ett fortsatt och kraftfullt omstruktureringsarbete och en ständig uppföljning och anpassning till behovet. Möjlighet att även avropa platser på ramavtal är viktig. Äldreboende inom entreprenader eller andra former av annan regi innebär en viss osäkerhet. I de antaganden som gjorts har i de flesta fall förutsatts fortsatt tillgång till platser hos externa leverantörer på oförändrad nivå. Med hänsyn till att avtalen i vissa fall saknar volymgarantier och att flera avtal går ut under planperioden krävs anpassning om det sker förändringar. Göteborgs Stad har redan idag en beslutad parboendegaranti för makar som inte har behov av äldreboende. Garantin omfattar inte boende på enheter för demenssjuka. En proposition finns med ett lagförslag om att make/maka/partner utan behov av äldreboende ska kunna flytta med sin partner till äldreboendet. Lagförslaget omfattar även boende för demenssjuka. Utgångspunkten är att om man önskar att fortsätta sammanbo med sin partner ska sammanboendet ingå i den skäliga levnadsnivå som den biståndsberättigade ska garanteras. Lagförslaget föreslås träda i kraft 1 november 2012 och kräver en förändring av stadens nuvarande regelverk. I dagsläget är inte omfattning av parboende en stor fråga, huruvida en lagförändring förändrar det är oklart. I underlaget har antal lämpliga lägenheter för parboende identifierats och torde inte bli något resursunderskott. Äldre Göteborgare ska ges möjlighet att uttrycka sig på sitt eget modersmål. Alla äldre ska garanteras att vid viktiga samtal ska det ske på den äldres modersmål om man så 10

11 önskar. Vad som är ett viktigt samtal måste kommuniceras med den äldre, exempel kan vara vid genomförandeplan, biståndsbedömning och läkarbesök. Personer med finska som språk erbjuds hela eller delar av sin äldreomsorg på finska eftersom Göteborgs Stad är finskt förvaltningsområde. Staden har gjort en inventering av antal personer födda mellan som på grund av fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning är beviljade särskilt boende eller korttidsboende (där personen i praktiken bor stadigvarande) enligt socialtjänstlagen och är placerade i extern verksamhet. Inventeringen omfattar de personer som antas bli aktuella för överföring till äldreomsorgen när de fyllt 65 år och uppgår till drygt 120 personer. 11

12 Bilaga 1, Redovisning per stadsdel permanent äldreboende Äldreboendeplanering för Sammanställning september 2012 av stadsdelarnas bedömningar. Permanent äldreboende Behov av lägenheter i äldreboende 31 december respektive år (för invånare +65 år) Tillgängliga lägenheter i äldreboende inkl. genom avtal med externa utförare (produktion) Stadsdel Angered Östra Göteborg Örgryte/Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Göteborg Stadsdel Angered Östra Göteborg Örgryte/Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Göteborg

13 Skillnad mellan produktion och behov, permanent äldreboende Stadsdel Angered Östra Göteborg Örgryte/Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Göteborg Tre stiftelsers äldreboenden redovisas under Centrum men är belägna inom Majorna- Linnéstaden och Örgryte-Härlanda. Otium beläget i Härlanda med 53 platser beläggs f n till drygt 30 platser av Örgryte-Härlanda. Vegahusen och Änggårdsbacken med 282 platser beläggs f n med närmare 100 platser från andra SDN än Centrum. Upphandlingsbolaget har ramavtal med två äldreboenden som ingår i ovanstående underlag. Det gäller Fiskebäcks äldreboende i Västra Göteborg (ca 100 platser) och Sankt Jörgens äldreboende i Norra Hisingen (ca 75 platser). 13

14 Bilaga 2, Redovisning per stadsdel korttidsplatser Äldreboendeplanering för Sammanställning september 2012 av stadsdelarnas bedömningar. Korttidsplatser Behov av korttidsplatser (exklusive behov av externa köp utifrån ramavtal) Tillgängliga korttidsplatser exkl. genom ramavtal med externa utförare (produktion) Stadsdel Angered Östra Göteborg Örgryte/Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Göteborg Stadsdel Angered Östra Göteborg Örgryte/Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Göteborg

15 Skillnad mellan produktion och behov av korttidsplatser Stadsdel Angered Östra Göteborg Örgryte/Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Göteborg Skillnaderna för Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg förklaras av överenskommelse om att gemensamt nyttja Toftaåsens äldreboende i Västra Göteborg. 15

16 Bilaga 3, Bakgrundsmaterial Andel i äldreboende Andel i äldreboende +65 år årsskiftet 2006/2007 respektive årsskiftet 2011/ år år år år 90-w 65-w Angered Andel -06/07 1,8% 4,9% 12,6% 20,4% 43,6% 5,9% Andel -11/12 1,5% 4,0% 10,4% 18,6% 35,0% 4,8% Östra Göteborg Andel -06 1,7% 3,7% 7,9% 16,1% 27,7% 5,7% Andel-12 2,0% 3,1% 5,9% 16,1% 30,6% 5,8% Örgryte- Härlanda Andel -06 0,9% 3,0% 8,3% 17,9% 30,1% 8,3% Andel -12 0,9% 2,9% 6,5% 12,7% 33,7% 7,1% Centrum Andel -06 1,3% 4,8% 8,7% 17,4% 38,4% 9% Andel -12 0,9% 3,3% 9,2% 18,7% 38,7% 7,5% Majorna-Linné Andel-06 1,8% 4,3% 8,2% 17,5% 32,6% 7,9% Andel-12 1,3% 3,6% 6,6% 14,2% 28,0% 5,7% A-F-H Andel -06 0,9% 2,8% 7,1% 14,7% 35,2% 5,6% Andel-12 0,7% 3,0% 5,6% 15,5% 34,3% 5,6% Västra Göteborg Andel-06 0,4% 2,6% 6,0% 11,6% 33,9% 3,8% Andel-12 0,5% 2,1% 5,8% 10,3% 26,4% 3,5% Västra Hisingen Andel-06 1,1% 2,9% 6,7% 17,9% 37,6% 4,9% Andel-12 0,7% 2,8% 6,0% 12,0% 32,4% 4,1% Lundby Andel-06 1,8% 3,6% 8,1% 18,2% 38,3% 7,1% Andel-12 1,3% 3,3% 7,6% 13,2% 28,5% 5,5% Norra Hisingen Andel-06 0,7% 3,2% 7,0% 13,9% 23,8% 4,4% Andel-12 0,9% 2,4% 5,9% 13,9% 25,8% 4,1% Göteborg Andel-06 1,2% 3,4% 7,8% 16,4% 33,4% 6,2% Andel-12 1,0% 3,0% 6,6% 14,4% 31,8% 5,4% Andelen i äldreboende har minskat för varje åldersgrupp under 5-årsperioden. De exakta siffrorna för respektive åldergrupp bör ses som ungefärliga eftersom ett fåtal personer i äldreboende, och då särskilt i de övre åldersgrupperna, har stor betydelse. 16

17 Andel i äldreboende 65 år och äldre 31 december respektive år År år år år år 90-w ,3 4,2 8,7 19,6 41, ,3 4,0 8,8 18,5 40, ,2 3,6 8,4 16,9 38, ,1 3,5 8,2 16,5 36, ,2 3,4 7,8 16,4 33,, ,2 3,3 7,8 16,0 34, ,2 3,2 7,6 15,8 34, ,0 3,4 7,2 15,3 34, ,0 3,0 6,6 14,4 31,8 Skillnad 06-11, procentandel -0,2-0,4-1,2-2,0-1,6 Skillnad 06-11, procent -17% -12% -15% -12% -5% Jämförelse har ovan gjorts för 5-årsperioden 2006 till och med Antalet nyttjade platser för permanentboende har under samma period enligt årsrapporterna från stadsdelsförvaltningarna minskat från 4573 till 4288, d v s med cirka 7 procent. Personer 65 år och äldre som väntar på verkställighet av beslut om äldreboende Avläsningsdatum Antal väntande Varav väntat över 3 mån Varav kvarstår efter tackat nej Varar har beslut om korttid