Special. Litet utbud påverkar mest. Majoritet bedömer stabil utveckling med oförändrat utbud, köpintresse och priser

Transkript

1 Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr Litet utbud påverkar mest Majoritet bedömer stabil utveckling med oförändrat utbud, köpintresse och priser Special Skilsmässa vanligaste skäl till flytt Fritidshus strand och sjö ökar köpintresset

2 Mäklarsamfundet presenterar: Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden INGRID EIKEN VD MÄKLARSAMFUNDET Hej, Under våren 2009 kom Mäklarsamfundets kvartalsvisa undersökning om bostadsmarknaden ut för första gången. Nu är vi inne på femte året och du är välkommen att ta del av årets andra Mäklarinsikt Närmare av Mäklarsamfundets medlemmar, från norr till söder, har bedömt hur de upplever sin lokala bostadsmarknad just nu. Undersökningen genomfördes i maj. Prognosen avser perioden juli till och med september. Vi ställer vissa frågor varje gång. Dessa frågor rör fastighetsmäklarnas bedömning om kommande månader utifrån utbud, köpintresse och prisutveckling. Landets fastighetsmäklare är ganska eniga om hur sensommaren kommer att bli. Småhusmarknaden bedöms få en stabil utveckling enligt en majoritet av mäklarna och likaså för bostadsrättsmarknaden. Mäklarinsikt är Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. I undersökningen bedömer Mäklarsamfundets medlemmar den svenska bostadsmarknaden utifrån sin lokala marknad. Undersökningen är unik i sitt slag då den speglar ett stort antal uppfattningar i hela landet, vid köp-och säljögonblicket. Den kan också brytas ner på länsnivå. Vi frågar även om nuläget, vad är det som påverkar köpare och säljare? Under låg ofta räntans utveckling och arbetsmarknadsläget i topp. Sedan dess har bankernas restriktiva utlåning ofta bedömts ha en stark påverkan. Men i förra undersökningen hamnade ett litet utbud i topp över påverkansfaktorer. Likt förra mätningen bedöms ett litet utbud ha störst påverkan på både småhus- och bostadsrättsmarknaden även den här gången. Men på småhusmarknaden delar ett litet utbud förstaplatsen med att köpare och säljare påverkas av bankernas restriktiva utlåning. I Mäklarinsikt Special ställer vi frågor till fastighetsmäklarna som kan variera mellan årets olika undersökningar och som på olika sätt belyser förhållanden som rör bostadsmarknaden. Eftersom sommaren är här så har vi frågat mäklarna om hur de tror fritidshusmarknaden kommer att utvecklas. Vi har även ställt frågor om de vanligaste orsakerna till ett köp eller en försäljning av ett småhus respektive bostadsrätt. Stort tack till alla er som bidragit med era kunskaper och lagt tid på att besvara vår enkät. Caroline Berg på Mäklarsamfundet är projektansvarig för Mäklarinsikt och har haft huvudansvaret för denna rapport. Ingrid Eiken, VD Grafisk form och layout Carina Vikarby Mäklarsamfundet Undersökningen skickades ut den 5 maj till Mäklarsamfundets medlemmar, samtliga verksamma fastighetsmäklare, och pågick till och med den 2 juni Den har besvarats av fastighetsmäklare över hela landet. Du kan även läsa om hur fastighetsmäklarna bedömt bostadsmarknaden i just ditt län. Fördjupad information om samtliga län finns att hämta på vår hemsida :2 mäklarinsikt 2

3 Slutsatser Fastighetsmäklarnas bedömning av bostadsmarknaden 1. Bankerna och ett litet utbud påverkar bostadsmarknaden mest Litet utbud fortsätter att påverka bostadsmarknaden mest just nu enligt Sveriges fastighetsmäklare. På bostadsrättsmarknaden svarar 68 procent av mäklarna att ett litet utbud påverkar mest och motsvarande andel på småhusmarknaden är 63 procent. Men på småhusmarknaden delar ett litet utbud topplaceringen med bankernas restriktiva utlåning. Bankernas restriktiva utlåning har länge varit det som påverkar säljarna och köparna mest och fortsätter att göra det men inte i samma utsträckning som tidigare. Under de senaste månaderna har optimismen gällande den egna ekonomin ökat och allmän oro och försiktighet har minskat. 2. En majoritet av mäklarna förutser en stabil bostadsmarknad Fastighetsmäklarna ger en samstämmig bild över bostadsmarknaden. Majoriteten bedömer att utvecklingen av pris, utbud och efterfrågan kommer förbli oförändrad på både småhus- och bostadsrättsmarknaden. Allt färre tror att utbudet kommer att öka jämfört med tidigare bedömning, den för årets andra kvartal. Majoriteten tror istället på att utbudet kommer ligga kvar på samma nivå. Endast ett fåtal tror på sjunkande siffror för pris, utbud och efterfrågan. Mäklarinsikt Special: 3. När köper vi och varför säljer vi? För småhus anger 75 procent av mäklarna att ett hushåll väljer att sälja sitt småhus på grund av skilsmässa. Hela 90 procent av mäklarna svarar att den främsta orsaken till köp av ett småhus är för att hushållet är i behov av ett större boende. För bostadsrätter är resultatet omvänt. Här uppger 81 procent att de flesta säljer sin bostadsrätt för att hushållet är i behov av större, ofta på grund av tillökning i familjen. Skilsmässa är däremot den mest förekommande orsaken till flytt till en bostadsrätt. 4. Fritidshus närhet till vatten lockar mest För ett år sedan frågade vi mäklarna vad de trodde om utvecklingen av fritidshusmarknaden inför kvartal Den här gången har vi ställt samma frågor och mäklarna gör ungefär samma bedömning. Priserna bedöms förbli oförändrade. De flesta mäklare bedömer att utbudet och efterfrågan antingen kommer att öka eller ligga kvar på samma nivå. Ett fritidshus blir mer attraktivt om det ligger i närheten av en strand eller sjö enligt 99 procent av mäklarna. 85 procent av mäklarna uppger att indraget vatten höjer efterfrågan. Sedan svarar 81 procent av mäklarna att omgivningarna har stor betydelse. 2014:2 mäklarinsikt 3

4 Bostadsmarknaden påverkan Bostadsmarknaden påverkas mest av det låga utbudet och bankernas krav Sedan våren 2009 har Sveriges fastighetsmäklare bedömt vad som i dagsläget påverkar deras lokala bostadsmarknad. Svaren redovisas uppdelat på småhus och bostadsrätter. Det finns både likheter och skillnader i hur mäklarna bedömer påverkansfaktorer på respektive marknad. Sedan en tid har det rapporterats att utbudet av bostäder är lägre än på länge. Statistik från Hemnet bekräftar denna bild. I Mäklarinsikt 2014:1 uppgav mäklarna för första gången att ett litet utbud hade störst påverkan på bostadsmarknaden. I denna Mäklarinsikt är ett litet utbud fortfarande det som påverkar bostadsrättsmarknaden mest, men för småhusmarknaden ligger ett litet utbud i topp tillsammans med bankernas restriktiva utlåning. Ekonomisk utblick Ekonomisk tillväxt är beroende av att både arbets- och bostadsmarknaden fungerar väl. Det gäller såväl näringslivets möjligheter att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft som individers möjligheter att flytta till utbildning och arbete. En väl fungerande bostadsmarknad har därför stor betydelse för enskilda individers möjligheter att kunna byta boende i olika skeenden i livet men också för Sveriges tillväxt. Vad påverkar bostadsmarknaden? Bostadsmarknaden påverkas av en rad omvärldsfaktorer och regelverk. En viktig faktor för bostadsmarknaden och dess rörlighet (flyttkedjor) är att hushållen hyser tilltro till såväl Sveriges som sin egen ekonomi. En annan är utvecklingen på bolånemarknaden. Hushållens inkomster och ränteläget på bolån utgör två viktiga faktorer för bostadsprisernas utveckling. Utbudet av bostäder har avgörande betydelse och ett lågt utbud av bostäder, och bostadsbrist, blir hinder för en sund rörlighet på bostadsmarknaden. Bolånetaket och hårdare amorteringskrav har bidragit till att ökningstakten på hushållens skuldtillväxt har dämpats och belåningsgraden planat ut. I genomsnitt lånar de svenska hushållen upp till 70 procent av bostadens värde. Hushåll med riktigt hög belåningsgrad (över 85 procent) är fortsatt få och hushållen amorterar i större utsträckning än tidigare. Riksbanken, Finansinspektionen och regeringen är dock fortsatt oroade. Hushållen har en historiskt hög skuldkvot där bolån svarar för största delen. Amorteringsviljan är låg och amorteringstiderna är också mycket långa. Finansinspektionen och regeringen vill stärka amorteringskulturen med bland annat individuellt anpassade amorteringsplaner, 1 vilket även Svenska Bankföreningen står bakom. Bankföreningens amorteringsrekommendation utökades nyligen till att gälla nya lån med en belåningsgrad över 70 procent, jämfört med dagens 75 procent. Lågt utbud fortsätter påverka Det låga utbudet har fortsatt stor påverkan på bostadsmarknaden och ligger fortfarande i täten även om andelen har minskat något sedan förra undersökningen. För bostadsrätter svarar en majoritet, 68 procent, av mäklarna att ett litet utbud påverkar mest. På småhusmarknaden svarar fastighetsmäklarna att ett litet utbud och bankernas restriktiva utlåning påverkar lika mycket, 63 procent vardera. På bostadsrättsmarknaden har räntan näst störst påverkan enligt 57 procent av mäklarna. I förra Mäklarinsikt låg räntan på tredje plats men har nu gått om bankernas restriktiva utlåning med en procentenhet. 56 procent av fastighetmäklarna svarar att bankerna har stor påverkan. Optimismen gällande den egna ekonomin har ökat de senaste månaderna och allmän oro och försiktighet har inte lika stor påverkan på bostadsmarknaden som under Då svarade runt 30 procent av mäklarna att optimismen gällande den egna ekonomin påverkade och över 50 procent av mäklarna svarade att allmän oro och försiktighet hade stor påverkan. Tabell 1. De olika faktorerna som just nu har stor påverkan på småhus- och bostadsrättsmarknaden. Småhusmarknaden Bostadsrättsmarknaden Räntan 56% (54%) 57% (55%) Arbetsmarknaden 53% (52%) 49% (47%) Bankernas restriktiva utlåning 63% (64%) 56% (62%) Litet utbud 63% (70%) 68% (70%) Stort utbud 30% (30%) 29% (29%) Optimism gällande den egna ekonomin 42% (39%) 39% (36%) Pessimism gällande den egna ekonomin 26% (27%) 21% (23%) Allmän oro och försiktighet 37% (39%) 33% (37%) Media 55% (54%) 53% (51%) Inom parentes presenteras resultatet från Mäklarinsikt 2014:1 som genomfördes i februari. 1 Finansinspektionen, Den svenska bolånemarknaden :2 mäklarinsikt 4

5 Småhus påverkan Ett litet utbud och bankernas utlåning påverkar mest Just nu bedömer en majoritet av mäklarna att både ett litet utbud och bankernas restriktiva utlåning påverkar småhusmarknaden mest. Därefter anser mäklarna att räntan har stor påverkan. Jämfört med förra undersökningen har andelarna fördelats om lite och färre anser att litet utbud påverkar mest. Diagram 1. Vad påverkar din småhusmarknad just nu, och hur? Litet utbud 63% Bankernas restriktiva utlåning 63% Räntan 56% Media Arbetsmarknaden Optimism gällande den egna ekonomin Allmän oro och försiktighet Stort utbud Pessimism gällande den egna ekonomin 42% 37% 30% 26% 55% 53% Stor påverkan Liten påverkan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 63 procent av fastighetsmäklarna uppger att det för närvarande råder ett litet utbud på deras småhusmarknad. Det är en minskning med 7 procentenheter jämfört med föregående undersökning som genomfördes i februari, då hela 70 procent av mäklarna bedömde att litet utbud påverkade allra mest. Men nu bedömer fastighetsmäklarna att litet utbud och bankernas restriktiva utlåning påverkar lika mycket. 63 procent av mäklarna uppger att bankernas restriktiva utlåning har stor påverkan. Bankernas restriktiva utlåning har länge toppat listan över påverkanfaktorer men i förra Mäklarinsikt bedömde mäklarna att småhusmarknaden påverkades mest av det låga utbudet. Utbudet är fortfarande lågt på hela bostadsmarknaden men andelen mäklare som tycker det har sjunkit något. Ett litet utbud på en marknad med hög efterfrågan gynnar säljaren och vice versa. Det leder generellt även till kortare förmedlingstider då det blir fler som konkurrerar om de objekt som finns ute på marknaden. På bostadsmarknaden är det vanligt att säljaren ofta även själv är köpare (av en annan bostad). I ljuset av detta kan ett lågt utbud även försvåra rörligheten på bostadsmarknaden. Sedan hösten 2010 då bolånetaket infördes, och som kräver en kontantinsats på 15 procent av köpesumman, upplever många fastighetsmäklare att bankerna blivit hårdare i sin kreditbedömning. Fokus har flyttats från att bedöma betalningsförmågan till att bedöma hur hushållet klarar kontantinsatsen. Detta har framförallt drabbat unga och ekonomiskt svaga grupper. Enligt tre av fyra fastighetsmäklare, i en separat undersökning om bolånetakets konsekvenser, har dessa grupper mer eller mindre försvunnit från marknaden. I Mäklarsamfundets rapport om unga vuxnas (upp till 30 år) situation på bostadsmarknaden (juli 2013) uppger 84 procent av fastighetsmäklarna att bolånetaket är den största påverkansfaktorn för unga vuxnas möjligheter att köpa en bostad. 56 procent av fastighetsmäklarna bedömer att räntan har stor påverkan på småhusmarknaden just nu. Det är 2 procentenheter fler än i föregående undersökning. Just nu har Sverige låga bolåneräntor och räntorna har en stor betydelse vid bostadsköp. Sedan bolånetaket infördes har en del köpare inte kunnat finansiera en kontantinsats på 15 procent och tvingats till dyrare blancolån med högre ränta. Tätt följt kommer medias rapportering som 55 procent av mäklarna uppger har stor påverkan. Det är ungefär på samma nivå som föregående undersökning och undersökningen som gjordes i maj-juni 2013, då 53 procent av mäklarna ansåg att media hade stor påverkan. Medias rapportering 2014:2 mäklarinsikt 5

6 påverkan om ekonomi, omvärld och utvecklingen på bostadsmarknaden smittar av sig på hushållen. Arbetsmarknaden bedöms ofta av fastighetsmäklarna ha en stor påverkan på småhusmarknaden. 53 procent av mäklarna bedömer att arbetsmarknaden påverkar i hög grad. Det är en minskning med en procentenhet sedan undersökningen i februari. Arbete och inkomstutveckling är centrala faktorer för att kunna köpa och äga en bostad. Optimismen gällande den egna ekonomin påverkar småhusmarknaden enligt 42 procent av fastighetsmäklarna. Det är en ökning med 3 procentenheter sedan förra mätningen i februari och en ökning med hela 16 procentenheter på ett år. Det tyder på att Sveriges och hushållens ekonomi håller på att stabiliseras. 37 procent av fastighetsmäklarna upplever att en allmän oro och försiktighet hos köpare och säljare har stor påverkan på den lokala småhusmarknaden. Oro och försiktighet hänger nära samman med svagt konjunkturläge, svag arbetsmarknad och bankernas strängare krav. För ett år sedan ansåg 59 procent av mäklarna att allmän oro och försiktighet hade stor påverkan, vilket innebär att en positiv förändring skett. Under 2014 förväntas utsikterna för svensk ekonomi att förbättras vilket medför ökad trygghet på bostadsmarknaden. 30 procent av fastighetsmäklarna anger att ett stort utbud påverkar deras lokala småhusmarknad. Det är på samma nivå som i förra undersökningen. Ett stort utbud påverkar marknaden olika beroende på hur stor efterfrågan är. Ju fler bostäder som är ute till försäljning desto längre förmedlingstider kan det bli då köpare kan ta god tid på sig och titta på fler objekt innan de fattar beslut om att köpa. I denna undersökning bedömer en majoritet att det låga utbudet har stor påverkan. Det tillsammans med hög efterfrågan gör att försäljningstiderna blir kortare, vilket vår förra undersökning, 2014:1, bekräftar. Slutligen bedömer 26 procent av mäklarna att pessimism gällande den egna ekonomin hos köpare och säljare påverkar deras lokala småhusmarknad. Splittrad bild på länsnivå småhusmarknadens påverkansfaktorer På nästa sida presenteras tre tabeller som ger en överblick över de länsvisa skillnaderna för de olika faktorer som just nu totalt påverkar den lokala småhusmarknaden allra mest; litet utbud, bankernas restriktiva utlåning samt räntans påverkan. Skillnaden mellan länen är stor. 2014:2 mäklarinsikt 6

7 påverkan Tabell 2. Litet utbud, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Norrbotten 93% Västmanland 83% Stockholm 81% Uppsala 77% Östergötland 70% Södermanland 67% Halland 66% Västra Götaland 66% Gävleborg 64% Örebro 62% Värmland 52% Jönköping 50% Kronoberg 50% Västerbotten 50% Skåne 45% Jämtland 45% Västernorrland 43% Gotland 42% Dalarna 38% Blekinge 24% Kalmar 21% Riket 63% Tabell 3. Bankernas restriktiva utlåning, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Blekinge 94% Jönköping 79% Halland 79% Skåne 77% Gotland 75% Kalmar 74% Västmanland 71% Värmland 67% Västernorrland 66% Gävleborg 64% Dalarna 63% Västra Götaland 62% Södermanland 60% Östergötland 59% Västerbotten 57% Stockholm 56% Jämtland 55% Örebro 54% Uppsala 52% Kronoberg 50% Norrbotten 20% Riket 63% Tabell 4. Räntan, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Halland 79% Örebro 69% Dalarna 69% Uppsala 65% Västra Götaland 65% Blekinge 59% Gävleborg 59% Kronoberg 57% Stockholm 56% Västernorrland 55% Jämtland 55% Värmland 52% Gotland 50% Skåne 50% Västmanland 50% Norrbotten 47% Jönköping 46% Södermanland 43% Kalmar 42% Östergötland 38% Västerbotten 36% Riket 56% 2014:2 mäklarinsikt 7

8 Bostadsrätter påverkan Litet utbud fortsätter påverka bostadsrättsmarknaden mest Ett litet utbud fortsätter vara den faktor som påverkar bostadsrättsmarknaden mest just nu. Därefter kommer räntan och bankernas restriktiva utlåning. Jämfört med samma tid för ett år sedan så har säljares och köpares allmänna oro och försiktighet inte samma betydelse på bostadsmarknaden längre. Diagram 2. Vad påverkar din bostadsrättsmarknad just nu, och hur? Litet utbud Räntan Bankernas restriktiva utlåning Media Arbetsmarknaden Optimism gällande den egna ekonomin Allmän oro och försiktighet Stort utbud Pessimism gällande den egna ekonomin 39% 33% 29% 21% 57% 56% 53% 49% 68% Stor påverkan Liten påverkan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 68 procent av fastighetsmäklarna upplever att ett litet utbud är den faktorn som påverkar den lokala bostadsrättsmarknaden allra mest just nu. Det är en minsking med 2 procentenheter sedan mätningen i februari och 12 procentenheter mer än bankernas restriktiva utlåning, vilket ansetts haft störst påverkan enligt de senaste undersökningarna Räntan anser 57 procent av mäklarna ha stor påverkan på bostadsrättsmarknaden och har därmed också gått om bankernas restriktiva utlåning. Jämfört med februarimätningen har andelen ökat med 2 procentenheter. I denna mätning anser 56 procent av mäklarna att bankernas restriktiva utlåning har stor påverkan på bostadsrättsmarknaden. Det är fortsatt en hög siffra, men andelen har minskat med 6 procentenheter sedan förra undersökningen. 53 procent av bostadsrättsmäklarna upplever att medias rapportering har en hög påverkansgrad på deras lokala marknad. Det är en ökning med 2 procentenheter sedan föregående undersökning, men något färre jämfört med småhusmarknaden. 49 procent av fastighetsmäklarna bedömer att arbetsmarknaden påverkar deras lokala bostadsrättsmarknad. Arbete och inkomstutveckling är centrala faktorer för att kunna köpa och äga en bostad. Jämfört med småhusmarknaden har arbetsmarknaden en lägre påverkansgrad för bostadsrätter. Likt småhusmarknaden har optimismen gällande den egna ekonomin gått om allmän oro och försiktighet. 39 procent av mäklarna bedömer att optimism gällande den egna ekonomin påverkar deras marknad. Det är en ökning med 3 procentenheter sedan förra undersökningen, lika stor ökning som på småhusmarknaden. Allmän oro och försiktighet hos köpare och säljare anser 33 procent av mäklarna påverkar den lokala bostadsrättsmarknaden i hög grad. Andelen har minskat med 4 procentenheter jämfört med februarimätningen. Det tyder på en tryggare bostadsmarknad jämfört med undersökningen i november 2012 då andelen uppgick till hela 70 procent. Stort utbud upplever 29 procent av fastighetsmäklarna ha stor påverkan på den lokala bostadsrättsmarknaden. Det är på samma nivå som i förra undersökningen. 2014:2 mäklarinsikt 8

9 påverkan Längst ner på listan över påverkansfaktorer hamnar pessimism gällande den egna ekonomin. 21 procent av bostadsrättsmäklarna bedömer att pessimism gällande den egna ekonomin hos köpare och säljare har en stor påverkan på bostadsrättsmarknaden. Det är en liten minskning jämfört med februarimätningen. Splittrad bild på länsnivå bostadsrättsmarknadens påverkansfaktorer Följande tre tabeller ger en överblick över länsvisa skillnader i de faktorer som just nu totalt sett påverkar den lokala marknaden allra mest; litet utbud, räntan och bankernas restriktiva utlåning. Tabell 5. Litet utbud, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Västmanland 91% Gävleborg 87% Stockholm 79% Uppsala 79% Södermanland 78% Östergötland 71% Västra Götaland 71% Örebro 70% Värmland 69% Norrbotten 69% Halland 65% Västerbotten 62% Dalarna 58% Jönköping 53% Kalmar 53% Kronoberg 50% Blekinge 50% Västernorrland 48% Skåne 40% Gotland 38% Jämtland 36% Riket 68% Tabell 6. Räntan, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Halland 80% Blekinge 70% Kronoberg 67% Uppsala 64% Stockholm 62% Västerbotten 62% Västra Götaland 61% Dalarna 58% Skåne 54% Norrbotten 54% Jönköping 53% Gävleborg 53% Södermanland 52% Örebro 50% Jämtland 45% Västmanland 43% Västernorrland 43% Kalmar 40% Gotland 38% Värmland 38% Östergötland 35% Riket 57% Tabell 7. Bankernas restriktiva utlåning, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Blekinge 80% Gotland 77% Skåne 76% Halland 74% Gävleborg 67% Jönköping 65% Västmanland 61% Stockholm 57% Södermanland 56% Dalarna 55% Jämtland 55% Västerbotten 54% Uppsala 51% Västernorrland 50% Östergötland 48% Värmland 46% Västra Götaland 45% Kronoberg 33% Kalmar 33% Norrbotten 23% Örebro 20% Riket 56% 2014:2 mäklarinsikt 9

10 småhus Priser, utbud och efterfrågan Små förändringar på småhusmarknaden Under det senaste kvartalet har priserna på småhus gått upp med 4 procent i riket enligt Svensk Mäklarstatistik och utbudet har varit lägre än på flera år. Prisutvecklingen är av stort privat- och samhällsekonomiskt intresse och förklaras bland annat av konjunkturläget och räntenivåer men också av hur utbud och efterfrågan utvecklas. På småhusmarknaden bedömer majoriteten av fastighetsmäklarna att priserna och utbudet blir oförändrade. Men det är delade meningar om efterfrågan kommer att öka eller förbli oförändrad. De senaste tre månaderna har vi sett en försiktig prisuppgång på småhus med 4 procent. Under maj månad steg småhuspriserna med 2 procent i hela riket, enligt Svensk Mäklarstatistiks senaste statistik som presenterades den 17 juni Statistiken visar även att medelpriset på en villa är kr. Prisutvecklingen visar stora variationer beroende på var småhuset är beläget men också mellan de olika orterna inom ett län. Tabell 9. Bedömning av hur utbudet kommer att utvecklas kvartal 3. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Ökat utbud 34% 67% Oförändrat utbud 58% 28% Minskat utbud 8% 5% Majoriteten bedömer oförändrade priser Majoriteten av Sveriges fastighetsmäklare, 59 procent, bedömer att priserna förblir oförändrade under årets tredje kvartal, perioden juli till och med september. Jämfört med föregående undersökning är det något fler, 38 procent, som bedömer att priserna kommer stiga. Andelen som bedömer att priserna kommer sjunka har minskat med en procentenhet till 3 procent. Det är den lägsta noteringen sedan mätningarna började år Totalt förutser i princip alla fastighetsmäklare i undersökningen att priserna antingen kommer bli oförändrade eller stiga på småhusmarknaden. Tabell 8. Bedömning av hur priset kommer att utvecklas kvartal 3. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Stigande priser 38% 36% Oförändrade priser 59% 60% Sjunkande priser 3% 4% Oförändrat utbud av småhus Jämfört med förra Mäklarinsikt så har mäklarna gjort en annan bedömning av utbudet på småhusmarknaden den här gången. För kvartal 2 trodde en klar majoritet, 67 procent, att utbudet skulle öka men nu bedömer endast 34 procent av fastighetsmäklarna att utbudet kommer bli öka. Det är en rejäl minskning. De flesta mäklare, 58 procent, tror istället att utbudet kommer att bli oförändrat den kommande perioden. 2014:2 mäklarinsikt 10

11 småhus Varannan mäklare tror på ökad efterfrågan Efterfrågan bedöms bli oförändrad eller öka under juli till och med september enligt 96 procent av mäklarna. 47 procent tror på ökad efterfrågan och nästan varannan mäklare, 49 procent, tror på oförändrad efterfrågan. Andelen mäklare som tror på minskad efterfrågan har ökat lite jämfört med föregående undersökning från 2 procent till 4 procent. Tabell 10. Bedömning av hur efterfrågan kommer att utvecklas kvartal 3. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Ökad efterfrågan 47% 58% Oförändrad efterfrågan 49% 40% Minskad efterfrågan 4% 2% Diagram 3. Hur bedömer du att följande faktorer för småhus kommer att utvecklas under kvartal 3, juli till och med september? 70% 60% 50% 40% 30% 20% Öka Oförändrat Minska 10% 0% Utbudet Efterfrågan Priset I sammanfattning bedömer en majoritet av mäklarna att priserna förblir oförändrade fram till och med september. En majoritet av mäklarna bedömer även att utbudet kommer att förbli oförändrat. Det råder delade meningar om efterfrågan. Hälften av mäklarna bedömer en ökad efterfrågan medan andra hälften bedömer en oförändrad efterfrågan. Det är en tydlig förändring jämfört med februarimätningen då en majoritet bedömde att efterfrågan skulle öka. Utbudets utveckling enligt Hemnet Under perioden som vår undersökning pågick (v ) har i genomsnitt småhus legat ute till försäljning på Hemnet varje vecka. På årsbasis är det en minskning med 14 procent jämfört med samma period Tittar vi på utbudets utveckling under perioden juli till september 2013 (v , kvartal ) och jämför med perioden innan, april till juni 2013 (v kvartal ), ser vi att det genomsnittliga utbudet på veckobasis minskade med endast 1,3 procent. Utbudet är starkt sammankopplat med både säsongsvariationer på marknaden och det aktuella konjunkturläget i svensk ekonomi. Även andra faktorer kan spela in. 2014:2 mäklarinsikt 11

12 Priser, utbud och efterfrågan bostadsrätter Stabilt på bostadsrättsmarknaden Under det senaste kvartalet har priserna på bostadsrätter ökat med 4 procent, enligt Svensk Mäklarstatistik. Fastighetsmäklarna bedömer att priserna blir oförändrade eller stiger. Utbudet bedöms bli oförändrat, men likt småhus är det delade meningar om efterfrågan kommer att öka eller förbli oförändrad för bostadsrätter. Tabell 11. Bedömning av hur priserna kommer att utvecklas kvartal 3. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Stigande priser 40% 42% Oförändrade priser 55% 54% Sjunkande priser 5% 4% Utbud bedöms ligga på en stabil nivå Ungefär två tredjedelar av fastighetsmäklarna bedömer att utbudet på bostadsrätter kommer förbli oförändrat. 31 procent bedömer att det kommer finnas fler bostadsrätter till salu under perioden juli till och med september och 8 procent av mäklarna tror att utbudet kommer att minska. Inför kvartal 2, april till och med juni, bedömde en majoritet av mäklarna att utbudet skulle öka, men inför kvartal 3 bedömer majoriteten att utbudet kommer bli oförändrat. Tabell 12. Bedömning av hur utbudet kommer att utvecklas kvartal 2. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Ökat utbud 31% 53% Oförändrat utbud 61% 42% Minskat utbud 8% 5% De senaste tre månaderna har priserna på bostadsrätter ökat med 4 procent i hela landet. Under maj månad steg småhuspriserna med en procent, enligt Svensk Mäklarstatistiks senaste statistik som presenterades den 17 juni Statistiken visar även att medelpriset per kvadratmeter är kr. Prisutvecklingen visar stora variationer beroende på var bostadsrätten är belägen men också mellan de olika orterna inom ett län. En majoritet tror på stigande eller oförändrade priser Inför det tredje kvartalet ger landets fastighetsmäklare en likartad bild av prisutvecklingen som den de gav inför det andra kvartalet. 55 procent av fastighetsmäklarna bedömer att priserna på den lokala bostadsrättsmarknaden kommer att vara oförändrade. Andelen mäklare som tror på fortsatt stigande priser på bostadsrättsmarknaden har sjunkit, med två procentenheter, till 40 procent. Endast 5 procent förutspår sjunkande priser. Oförändrad efterfrågan det kommande kvartalet Fastighetsmäklarna bedömer att efterfrågan på bostadsrätter kommer förbli oförändrad under det tredje kvartalet i år. 43 procent av mäklarna bedömer att efterfrågan kommer att öka. Det är något färre jämfört med föregående undersökning som genomfördes i februari, då 50 procent bedömde en ökning. Endast 4 procent tror att efterfrågan kommer att minska, vilket är ungefär i samma nivå som kvartal 2. Tabell 13. Bedömning av hur efterfrågan kommer att utvecklas kvartal 2. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Ökad efterfrågan 43% 50% Oförändrad efterfrågan 53% 47% Minskad efterfrågan 4% 3% 2014:2 mäklarinsikt 12

13 bostadsrätter Diagram 4. Hur bedömer du att följande faktorer för bostadsrätter kommer att utvecklas under kvartal 3, juli till och med september? 70% 60% 50% 40% 30% 20% Öka Oförändrat Minska 10% 0% Utbudet Efterfrågan Priset Landets fastighetsmäklare ger en likartad bild över bostadsrättmarknaden och småhusmarknaden. Majoriteten bedömer att utbud, efterfrågan och pris kommer ligga på en oförändrad nivå under månaderna juli till och med september. Likt småhusmarknaden är mäklarna lite oense om efterfrågan kommer förbli oförändrad eller öka. Utbudets utveckling enligt Hemnet Under perioden som vår undersökning pågick (v ) har i genomsnitt bostadsrätter legat ute till försäljning på Hemnet varje vecka. På årsbasis är det en minskning med 12 procent jämfört med samma period Tittar vi på utbudets utveckling under perioden juli till september 2013 (v , kvartal ) och jämför med perioden innan, april till juni 2013 (v kvartal ), ser vi att det genomsnittliga utbudet på veckobasis minskade med 14 procent. Utbudet är starkt sammankopplat med både säsongsvariationer på marknaden och det aktuella konjunkturläget i svensk ekonomi. Även andra faktorer kan spela in. 2014:2 mäklarinsikt 13

14 köp- och säljspecial Därför köper och säljer vi Småhus Skilsmässa gör att småhusägare säljer Vi har även bett fastighetsmäklarna som medverkat i vår undersökning att ange de främsta orsakerna till att hushåll väljer att sälja sitt småhus. Den allra vanligaste orsaken uppges vara skilsmässa, enligt 75 procent av fastighetsmäklarna. Därefter följer åldersskäl, det vill säga hög ålder, enligt 65 procent av mäklarna. 49 procent uppger att nyligen utflugna barn/mindre boende även är en vanligt förekommande orsak till flytt. Förra året ställde vi samma fråga till mäklarna i Mäklarinsikt 2013:2, och då angav 73 procent att skilsmässa är den främsta orsaken till flytt. Även övriga alternativ är på ungefär samma nivå som i förra årets undersökning. Diagram 5. Vilka är just nu de vanligaste skälen till att man säljer sitt småhus? Skilsmässa 75% Åldersskäl, hög ålder 65% Nyligen utflugna barn/vill ha mindre boende Tillökning i familjen/behov av större boende 44% 49% Blivit änka/änkeman 38% Ska flytta ihop med en ny partner 24% Arbete på annan ort/land Förbättrad ekonomi, vill byta upp sig 12% 15% Försämrad ekonomi, vill sänka sina Annat, öppet Studier på annan ort/land 3% 1% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 2014:2 mäklarinsikt 14

15 special Flytt till småhus när familjen växer Det vanligaste skälet till ett husköp är att hushållet är i behov av ett större boende, ofta på grund av tillökning i familjen. Det uppger hela 90 procent av mäklarna. Sedan anger 61 procent av mäklarna att många köper ett småhus när de ska flytta ihop med sin partner. På tredje plats med 32 procent av mäklarnas svar kommer förbättrad ekonomi som innebär att hushållet vill byta upp sig till ett större eller bättre boende. Liknande bedömning gjorde mäklarna i förra årets undersökning. Det som skiljer sig mest från den undersökningen är att fler mäklare anser att skälen svårt att få tag på hyresrätt, flytta hemifrån och åldersskäl har blivit mer förekommande orsaker till flytt. Diagram 6. Vilka är just nu de vanligaste skälen till att man köper ett småhus? Tillökning i familjen/behov av större boende Ska flytta ihop med en ny partner Förbättrad ekonomi, vill byta upp sig Nyligen utflugna barn/vill ha mindre boende Skilsmässa Arbete på annan ort/land Svårt att få tag på en hyresrätt Ska flytta hemifrån Åldersskäl, hög ålder Blivit änka/änkeman Annat, öppet Försämrad ekonomi, vill sänka sina Studier på annan ort/land 20% 16% 11% 7% 7% 7% 4% 3% 2% 0% 32% 61% 90% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2014:2 mäklarinsikt 15

16 köp- och säljspecial Därför köper och säljer vi Bostadsrätter Tillökning eller ny partner gör att bostadsrättsägarna flyttar De främsta anledningarna till försäljning av bostadsrätten skiljer sig betydligt från skälen till flytt från villan. De flesta säljer bostadsrätten för att hushållet är i behov av större, ofta på grund av tillökning i familjen, enligt 81 procent av fastighetsmäklarna. Vidare anger 63 procent av mäklarna att en vanlig orsak till flytt är att säljaren ska flytta ihop med en ny partner. Skilsmässa uppger 43 procent av mäklarna som en vanligt förekommande anledning. Jämfört med Mäklarinsikt 2013:2 så är det lika stor andel av mäklarna som svarar att behovet av större är den anledning som är mest förekommande. Andelen som uppger skälet att flytta ihop med en ny partner har sjunkit med 7 procentenheter sedan vi ställde frågan förra gången. I denna undersökning uppger fler mäklare att skilsmässa är anledningen till flytt jämfört med förra året. Diagram 7. Vilka är just nu de vanligaste skälen till att man säljer sin bostadsrätt? Tillökning i familjen/behov av större boende 81% Ska flytta ihop med en ny partner 63% Skilsmässa 43% Förbättrad ekonomi, vill byta upp sig Arbete på annan ort/land Åldersskäl, hög ålder Nyligen utflugna barn/vill ha mindre boende Blivit änka/änkeman Studier på annan ort/land 27% 23% 22% 18% 13% 9% Annat, öppet Försämrad ekonomi, vill sänka sina 4% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 2014:2 mäklarinsikt 16

17 Relationer styr köp av bostadsrätt special Anledningarna till varför man köper en bostadsrätt varierar något mer än vid köp av ett småhus. I topp hamnar skilsmässa, flytta ihop, flytta hemifrån och behov av större. De fyra svaren samlar i stort sett lika många mäklare, svarsandelarna ligger i intervallet procent. Behovet av mindre får nästan samma procenttal som behov av större och hamnar därmed på fjärde plats. Topplaceringarna hamnar i stort sett på samma nivå som i förra årets Mäklarinsikt, Mäklarinsikt 2013:2. En avvikelse är att betydligt större andel av mäklarna, 34 procent, uppger att bristen på hyresrätter är en anledning till att många väljer att köpa en bostadsrätt. Diagram 8. Vilka är just nu de vanligaste skälen till att man köper en bostadsrätt? Skilsmässa Ska flytta ihop med en ny partner Ska flytta hemifrån Tillökning i familjen/behov av större boende Nyligen utflugna barn/vill ha mindre boende Åldersskäl, hög ålder Svårt att få tag på en hyresrätt Blivit änka/änkeman Förbättrad ekonomi, vill byta upp sig Arbete på annan ort/land Studier på annan ort/land Försämrad ekonomi, vill sänka sina Annat, öppet 15% 10% 8% 4% 2% 28% 34% 37% 43% 53% 52% 49% 49% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 2014:2 mäklarinsikt 17

18 fritidshus special Priser, utbud och efterfrågan Närhet till vatten lockar vid köp av fritidshus I Sverige finns det cirka fritidshus och under det senaste året har priserna på fritidshus stigit med 3 procent. I dag är medelpriset på ett fritidshus kr. Inför det kommande kvartalet bedömer majoriteten av mäklarna att priserna kommer förbli oförändrade. De flesta mäklare bedömer att utbud och efterfrågan blir oförändrat eller kommer att öka. Stabila priser på fritidshus Medelpriset på ett fritidshus har stigit med 3 procent den senaste tolvmånadersperioden. I dag är medelpriset på ett fritidshus kr enligt Svensk Mäklarstatistik. Prisutvecklingen visar stora variationer beroende på var fritidshuset är beläget men också mellan de olika orterna inom ett län. Inför årets tredje kvartal, juli till och med september, bedömer 67 procent av landets fastighetsmäklare att priserna kommer ligga kvar på en oförändrad nivå. Det är ungefär på samma nivå som I undersökningen från 2013 trodde en av tio att priserna skulle stiga, men i årets undersökning är det dubbelt så många, två av tio, som tror det. Tvärtom är det bland de som tror på sjunkande priser. År 2013 var det 27 procent av mäklarna som trodde på sjunkande priser och i år så har andelen minskat till 11 procent. Tabell 14. Bedömning av hur priserna kommer att utvecklas under kvartal 3. Tabell 15. Bedömning av hur utbudet kommer att utvecklas under kvartal 3. Kvartal 3 (juli-sep) 2014 Kvartal 3 (juli-sep) 2013 Ökat utbud 43% 49% Oförändrat utbud 46% 36% Minskat utbud 11% 15% Tabell 16. Bedömning av hur efterfrågan kommer att utvecklas under kvartal 3. Kvartal 3 (juli-sep) 2014 Kvartal 3 (juli-sep) 2013 Ökad efterfrågan 38% 25% Oförändrad efterfrågan 50% 54% Minskad efterfrågan 12% 21% Kvartal 3 (juli-sep) 2014 Kvartal 3 (juli-sep) 2013 Stigande priser 22% 10% Oförändrade priser 67% 63% Sjunkande priser 11% 27% Utbud och efterfrågan väntas bli oförändrade Majoriteten, 46 procent, av mäklarna tror på ett oförändrat utbud det kommande kvartalet, men nästan lika många, 43 procent, tror på ett ökat utbud. Årets undersökning visar en tydlig skillnad mot förra året. Varannan mäklare bedömde att utbudet skulle öka under juli till september 2013, men i år är det inte lika många som tror på en lika gynnsam utveckling. Däremot är mäklarna ense om att antalet fritidshus inte kommer att sjunka. Hälften av mäklarna förutspår en oförändrad efterfrågan. Andelen som bedömer att efterfrågan kommer att öka är fler i år, 38 procent, jämfört med 2013, 25 procent. Nära en av tio mäklare tror på en minskad efterfrågan på fritidshus. Det är en minskning jämfört med förra året. 2014:2 mäklarinsikt 18

19 special Strand- eller sjönära läge toppar listan Precis som förra fritidshussäsongen blir ett fritidshus mer attraktivt om det har ett strand- eller sjönära läge. Nästan alla fastighetsmäklare, 99 procent, uppger att det ökar efterfrågan. På andra plats kommer indraget vatten med 85 procent och därefter kommer omgivningarna, 81 procent. Till skillnad från förra året så anser fler mäklare att permanentbostadsstandard och hög standard ökar efterfrågan. Närheten till fjäll eller större stad har också fått ökad betydelse för vad som gör ett fritidshus mer attraktivt jämfört med förra året. I Mäklarinsikt nummer frågade vi mäklarna om det finns en pendlingsgräns i restid mellan hem och fritidshus. En majoritet av mäklarna svarade då att det finns en kritisk gräns vid 1,5-2 timmar. I denna undersökning har vi frågat om kort restid höjer efterfrågan och 44 procent av mäklarna tycket det. Diagram 9. Vad höjer efterfrågan på ett fritidshus? Stor positiv påverkan. Strand- eller sjönära läge: 99% Indraget vatten: 85% Omgivningarna: 81% Bilväg ända fram: 78% Permanentbostadsstandard: 77% Hög standard: 76% Kort restid: 44% Plats för många personer/flera familjer: 41% Gästhus: 35% Närhet till fjäll: 30% Nära större stad: 26% Möjlighet att komma till huset med buss 25% Närhet till nöjen och affärer: 18% Nära till närmaste granne: 9% Renoveringsbehov: 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% Utbudets utveckling enligt Hemnet I slutet av maj fanns det i genomsnitt fritidshus till försäljning på Hemnet. På årsbasis är det en minskning med 8 procent jämfört med samma period Utbudet är starkt sammankopplat med både säsongsvariationer på marknaden och det aktuella konjunkturläget i svensk ekonomi. Även andra faktorer kan spela in. 2014:2 mäklarinsikt 19

20 Sveriges bostadsbestånd Fakta Den privatägda marknaden uppgår till 60 procent I Sverige fanns det drygt 4,6 miljoner bostäder vid utgången av De fördelades på 2,6 miljoner bostäder i flerbostadshus och cirka 2 miljoner i småhus. Av dessa uppgick andelen hyresrätter till cirka 1,7 miljoner bostäder, varav 1,6 miljoner hyresrätter i flerbostadshus och knappt hyresrätter i småhus. Därmed uppgick den privatägda marknaden till cirka 60 procent av det totala beståndet, eller 2,8 miljoner bostäder. Under 2013 färdigställdes bostäder visar siffror från SCB. Det är en ökning med 12 procent jämfört med Det är även det högsta antalet färdigställda bostäder under ett år sedan Men för att möta befolkningsökningen och för att skapa dynamik på marknaden behövs det fler bostäder, särskilt i tillväxtregionerna. Sverige har ett lågt byggande jämfört med våra nordiska grannländer med 3 lägenheter per 1000 invånare. Det är under EU-snittet som är på runt 5 lägenheter per 1000 invånare. Det behövs också en blandning av boendeformer och upplåtelseformer för att svara mot hushållens olika behov. Balansen mellan upplåtelseformerna har förändrats under senare år. Andelen småhus är förhållandevis konstant medan hyresrätterna minskat och bostadsrätterna ökat. Det beror bland annat på att andelen hyresrätter har minskat som en följd av att många av dem ombildats till bostadsrätter samtidigt som det byggts fler nya bostadsrätter än hyresrätter. Tabell 17. Antal och andel lägenheter efter hustyp, upplåtelseform och län, Län Antal lägenheter Antal lägenheter i flerbostadshus efter upplåtelseform Flerbostadshus Småhus Totalt Andel flerbostadshus Andel småhus Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Totalt Andel hyresrätt Andel bostadsrätt Stockholm % 27% % 51% Uppsala % 42% % 46% Södermanland % 45% % 28% Östergötland % 42% % 25% Jönköping % 53% % 25% Kronoberg % 58% % 15% Kalmar % 58% % 25% Gotland % 63% % 38% Blekinge % 56% % 23% Skåne % 45% % 37% Halland % 60% % 21% Västra Götaland % 44% % 31% Värmland % 54% % 30% Örebro % 47% % 21% Västmanland % 42% % 40% Dalarna % 58% % 29% Gävleborg % 52% % 25% Västernorrland % 52% % 40% Jämtland % 54% % 34% Västerbotten % 48% % 29% Norrbotten % 52% % 24% Hela riket % 44% % 36% Källa: SCB. 2 Från totalsumman har vi tagit bort bostäder där uppgift saknades, samt tagit med specialbostäder i beräkningen av flerbostadshus. 2014:2 mäklarinsikt 20

21 Så gick undersökningen till 2014:2 Metod Undersökningen genomfördes genom en webbaserad undersökning. Den administrerades genom att ett skickades till varje respondent med en länk till frågeformuläret. Ett följebrev inkluderades där syftet med undersökningen förklarades. Cirka en vecka efter att länken skickats till respondenterna gick en första påminnelse ut till dem som inte svarat. Sammanlagt skickades fyra påminnelser ut. Målgrupp och urval Samtliga av Mäklarsamfundets ledamöter (registrerade fastighetsmäklare) kontaktades vilket innebär att vi arbetade med ett totalurval. Ett totalurval betyder att man inte gör något urval inom sin målgrupp utan samtliga i målgruppen kontaktas, risken för snedvridet urval elimineras därmed och den statistiska säkerheten ökar. Ett totalurval betyder vidare att vi kan se säkra resultat på små separata grupper eftersom samtliga inom gruppen tillfrågas. Enkät Enkäten baseras på den enkät som använts sedan starten av Mäklarinsikt Frågor Vilket län är du verksam i? (Svar: 1 av Sveriges 21 län) Förmedlar du? (Småhus, Bostadsrätter, Fritidshus) SMÅHUS Hur bedömer du att utbudet för småhus kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = minska avsevärt och 5 = öka avsevärt) Hur bedömer du att efterfrågan för småhus kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = minska avsevärt och 5 = öka avsevärt) Hur bedömer du att priset på småhus kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = sjunka mycket, 5 = öka mycket) Hur påverkar följande faktorer din småhusmarknad just nu? (Svar graderas 1 till 5, 1 = liten påverkan, 5 = stor påverkan) - Räntan - Arbetsmarknaden - Bankernas restriktiva utlåning - Litet utbud - Stort utbud - Optimism gällande den egna ekonomin - Pessimism gällande den egna ekonomin - Allmän oro och försiktighet - Media SMÅHUS SPECIAL Vilka är just nu de vanligaste skälen till att man säljer sitt småhus? Tillökning i familjen/behov av större boende Skilsmässa Blivit änka/änkeman Nyligen utflugna barn/vill ha mindre boende Åldersskäl, hög ålder Ska flytta ihop med en ny partner Arbete på annan ort/land Studier på annan ort/land Försämrad ekonomi, vill sänka sina boendekostnader Förbättrad ekonomi, vill byta upp sig Annat, öppet Vilka är just nu de vanligaste skälen till att man köper ett småhus? Tillökning i familjen/behov av större boende Skilsmässa Blivit änka/änkeman Nyligen utflugna barn/vill ha mindre boende Åldersskäl, hög ålder Ska flytta ihop med en ny partner Ska flytta hemifrån Svårt att få tag på en hyresrätt Arbete på annan ort/land Studier på annan ort/land Försämrad ekonomi, vill sänka sina boendekostnader Förbättrad ekonomi, vill byta upp sig Annat, öppet BOSTADSRÄTTER Hur bedömer du att utbudet på bostadsrätter kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = minska avsevärt och 5 = öka avsevärt) Hur bedömer du att efterfrågan på bostadsrätter kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = minska avsevärt och 5 = öka avsevärt) Hur bedömer du att priset på bostadsrätter kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = sjunka mycket, 5 = öka mycket) Hur påverkar följande faktorer din bostadsrättsmarknad just nu? (Svar graderas 1 till 5, 1 = liten påverkan, 5 = stor påverkan) - Räntan - Arbetsmarknaden - Bankernas restriktiva utlåning - Litet utbud - Stort utbud - Optimism gällande den egna ekonomin - Pessimism gällande den egna ekonomin - Allmän oro och försiktighet - Media BOSTADSRÄTTER SPECIAL Vilka är just nu de vanligaste skälen till att man säljer sin bostadsrätt? Tillökning i familjen/behov av större boende Skilsmässa Blivit änka/änkeman Nyligen utflugna barn/vill ha mindre boende Åldersskäl, hög ålder Ska flytta ihop med en ny partner Arbete på annan ort/land Studier på annan ort/land Försämrad ekonomi, vill sänka sina boendekostnader Förbättrad ekonomi, vill byta upp sig Annat, öppet Vilka är just nu de vanligaste skälen till att man köper en bostadsrätt? Tillökning i familjen/behov av större boende Skilsmässa Blivit änka/änkeman Nyligen utflugna barn/vill ha mindre boende Åldersskäl, hög ålder Ska flytta ihop med en ny partner Ska flytta hemifrån Svårt att få tag på en hyresrätt Arbete på annan ort/land Studier på annan ort/land Försämrad ekonomi, vill sänka sina boendekostnader Förbättrad ekonomi, vill byta upp sig Annat, öppet FRITIDSHUS Hur bedömer du att följande faktorer kommer att utvecklas juli till och med september? (1 = minska avsevärt och 5 = öka avsevärt) Utbudet kommer att: Köpintresset kommer att: Priset kommer att: Vad höjer efterfrågan på ett fritidshus? (Svar graderas 1 till 5) Strand- eller sjönära läge: Närhet till fjäll: Hög standard: Permanentbostadsstandard: Renoveringsbehov: Indraget vatten: Gästhus: Plats för många personer/flera familjer: Bilväg ända fram: Möjlighet att komma till huset med buss eller tåg: Nära till närmaste granne: Närhet till nöjen och affärer: Nära större stad: Omgivningarna: Kort restid: Annat... SPECIALFRÅGA I september är det val. Påverkas din lokala bostadsmarknad av att det är val i år? På vilket sätt? (Fritextsvar) Fältperiod Undersökningen pågick mellan den 5 maj och 2 juni Bortfallsredovisning: Bruttourval = Antal inbjudna: Ej i målgruppen (t ex föräldraledighet, sjukskrivning, felaktig adress, slutat, förmedlar ej): 227 Kompletta svar: Svarsfrekvens = Antal kompletta svar/nettourval: 21 procent :2 mäklarinsikt 21

22 Om Mäklarinsikt Mäklarinsikt är Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. I undersökningen bedömer Mäklarsamfundets medlemmar, över hela Sverige, den svenska bostadsmarknaden utifrån sin lokala marknad, i dagliga kontakter och samtal med sina kunder. Mäklarinsikt genomförs av Mäklarsamfundet med hjälp av ett webbaserat verktyg som heter Webropol. Mäklarinsikt presenteras fyra gånger per år. Denna gång genomfördes undersökningen under perioden 5 maj till 2 juni mäklare har svarat. Våra fastighetsmäklare bedömer bostadsrätter och småhus separat det närmaste kvartalet, det vill säga juli till och med september Information om metod, svarsperiod etc. hittar du längst bak i rapporten. Vi har även brutit ned undersökningen på länsnivå. På vår hemsida kan du hämta kortfattade länsrapporter. Materialet får fritt användas om källa anges. Källa: Mäklarinsikt 2014:2. Mäklarinsikt är Mäklarsamfundets undersökning om bostadsmarknaden. Om Mäklarsamfundet Mäklarsamfundet är branschorganisationen för Sveriges fastighetsmäklare. Vi samlar cirka anslutna fastighetsmäklare. De utgör en majoritet, 84 procent, av den samlade kåren. Läs mer om oss på :2 mäklarinsikt 22