Dödsboets bankärenden

Transkript

1 Dödsboets bankärenden En guide för dödsboförvaltare Danske Bank Abp Registrerad hemort och adress Helsingfors, Kolkajsgränden 2, DANSKE BANK FO-nummer FI

2 Dödsboets bankärenden en guide för dödsboförvaltare Ett dödsfall är en svår situation för de anhöriga och trots sorgen kräver det många praktiska arrangemang. I denna guide ger vi instruktioner och råd som vi hoppas ska hjälpa er i bankärendena då en nära anhörig till er har dött. Hur får banken information om att en kund har dött? Danske Bank Abp får informationen om dödsfall antingen av en nära anhörig till den avlidne eller från Befolkningsregistercentralen. Det är bra om en anhörig meddelar banken om dödsfallet så fort som möjligt, eftersom informationen från Befolkningsregistercentralen ofta förmedlas först efter att man redan borde ha tagit itu med ärenden gällande bouppteckningen och -utredningen. I samband med meddelandet ska man till Danske Bank lämna en dödsattest eller ett ämbetsbevis med uppgifter om dödsfallet och den avlidnes identitet. Danske Bank bistår i dödsboets bankärenden Fullmakt för skötsel av dödsboets bankärenden i Danske Bank Med denna guide följer en fullmakt, med hjälp av vilken ni enkelt kan sköta boets bankärenden och penningaffärer i Danske Bank. För bankärenden behövs en individualiserad fullmakt; en öppen rättegångsfullmakt räcker inte. Danske Bank har tagit fram en modell för fullmakt för att underlätta skötseln av bankärenden i Danske Bank. Genom fullmakt är det möjligt att befullmäktiga en person att handla för dödsboets räkning. Genom fullmakt kan den befullmäktigade bl.a. få uppgifter om den avlidnes alla bankärenden och dispositionsrätten till den avlidnes konton, tömma bankfacket och sälja de placeringar som finns i den avlidnes namn. Dödsboets delägare kan begränsa befullmäktigandet genom att i fullmakten kryssa för de punkter för vilka fullmakt inte beviljas. Den givna kontofullmakten gäller i Danske Banks alla servicekanaler, såsom webbanken, telefonbanken och på kontoren. Fullmakten ska lämnas till Danske Bank i original. Med tanke på samtliga dödsbodelägares intressen krävs det att alla dokument om dödsboet studeras noggrant för utredning av dödsbodelägarna. Därför önskar vi att Danske Bank får ta del av dessa dokument i god tid innan dödsboets bankärenden börjar skötas. Fullmakten börjar gälla när fullmakten i original och de dokument som behövs för utredning av dödsbodelägarna och eventuella innehavare av besittningsrätten och/eller dispositionsrätten (bouppteckningsinstrumentet jämte bilagor) har lämnats till banken och banken har haft tillräcklig tid på sig att gå igenom dessa dokument. Dödsboets bankärenden i Danske Bank Dödsboets ärenden före bouppteckningen För bouppteckning ska man be banken om saldo- och ränteintyg över den avlidnes och den efterlevande makans/ makens kundrelation. Intyget upprättas enligt läget på dödsdagen. I intyget uppräknas alla konton, bankfack, notariatdepåer, fonder, lån, säkerheter för lånen och borgen som den avlidne har i Danske Bank-koncernen. Uppgifterna om placeringsprodukter i något annat bolag (t.ex. Mandatum Livförsäkringsaktiebolag) som har anskaffats via Danske Bank ska begäras från det aktuella bolaget. Ovannämnda uppgifter kan lämnas på begäran av en bodelägare eller någon annan person som sköter boets ärenden. Dessutom kan denne tillsammans med bankens tjänsteman göra en förteckning över innehållet i den avlidnes bankfack, om denne har nyckeln till bankfacket. En bodelägare eller någon annan person som sköter boets ärenden får även betala el- och telefonräkningar, räkningar på bolagsvederlag och andra motsvarande återkommande räkningar samt fakturor i direkt anknytning till dödsfallet, såsom sjukhus-, begravnings- och minneshögtidsfakturor. De betalas från det konto som står i den avlidnes namn endast om fakturan på ett tydligt sätt innehåller grunden för avgiften som anknyter till den avlidne. Arvsskatterna ingår inte dödsboets skulder, och de kan betalas från boets konto endast om alla delägare ger sitt samtycke till det. Dödsboets ärenden efter bouppteckningen När dödsboets ärenden sköts ska Danske Bank ges en utredning över dödsbodelägarna om inte det är fråga om ärenden som anges under rubriken Dödsboets ärenden före bouppteckningen. Genom utredningen skyddas ställningen och rättigheterna för alla bodelägare. 2 3

3 För att fastställa dödsbodelägarna ska lagstadgade arvingarna till den avlidne fiering av kunden lönar det sig att delägare, den efterlevande makan/ man för banken uppvisa en kopia av kan konstateras. Dessutom ska utred- besöka kontoret i samband med upp- maken och de sekundära arvingarna bouppteckningsinstrumentet med bila- ningen innehålla gällande ämbetsbetyg dragen, såvida inte dödsboets delägare och uppgifter om alla kända tillgångar gor (t.ex. testamenten och äktenskaps- för alla delägare. eller den befullmäktigade har tillgång och ansvarsförbindelser som den förorden) samt magistratens bekräftelse. Banken rekommenderar att uppgifterna om delägarna i bouppteckningen bekräftas vid magistraten på den avlidnes senaste hemort och speciellt när dödsboet har flera delägare eller utredandet av uppgifterna om delägarna i övrigt är arbetsamt. Detta underlättar och påskyndar uträttandet av dödsboets ärenden i banker, försäkringsbolag, hos myndigheter och på andra ställen där ärendena om den avlidne sköts. Magistratens bekräftande är avgiftsbelagt. Information om bekräftande av uppgifterna om delägarna i en bouppteckning finns på magistraternas webbplats på Om bouppteckningen inte har bekräftats vid magistraten, ska även en oavbruten släktutredning visas till banken. Med oavbruten släktutredning avses en kedja av ämbetsbetyg för den avlidne. Ämbetsbetygen ska vara beställda för bouppteckningen. Det ska kunna vara möjligt att följa kedjan från den avlidnes dödsögonblick bakåt till det år som denne fyllde 15 år. Släktutredningen ska vara så omfattande att de Om ett bouppteckningsinstrument inte har gjorts upp, ska en oavbruten släktutredning och kopior av de befintliga testamentena och äktenskapsförorden uppvisas så att dödsbodelägarna kan fastställas. Därutöver behövs en försäkran av alla dödsbodelägare om att de inte har kännedom om andra testamenten eller några testamenten överhuvudtaget. Av ämbetsbetygen överlåts endast kopior till banken. För att dödsboets ärenden ska kunna skötas i banken ska banken ha några dagar på sig att ta del av ovannämnda handlingar och att kontrollera att alla nödvändiga handlingar har lämnats till banken. Därför bör handlingarna, inklusive kontaktinformationen, lämnas till Danske Banks kontor på förhand. Banken tar kontakt när handlingarna har granskats. På så vis behöver den person som sköter dödsboets ärenden inte vänta i onödan. Kopiorna av handlingarna och fullmakten i original kan också skickas per post på adressen: Danske Bank Dödsbo PB DANSKE BANK eller skannas och skickas per e-post på adressen kuolinpesa@danskebank.fi. För identi- till Danske Banks servicenycklar. För att boets ärenden ska kunna skötas ska alla bodelägare samtidigt vara närvarande i banken. Alternativt ska de personer som är frånvarande ge företrädaren för boet en individualiserad fullmakt. Om ärendet anknyter till en sådan egendom som någon annan person än dödsbodelägaren har besittningsrätt till, ska även denna person vara närvarande eller underteckna en fullmakt. Ett dödsbos ärenden sköts vanligen av en delägare i dödsboet med fullmakt av de andra delägarna. Se Fullmakt för skötsel av dödsboets bankärenden. Om det inte går att besluta om dödsboets ärenden gemensamt av en eller annan anledning, kan tingsrätten på ansökan av en arvinge utse en boutredningsman för dödsboet. Om en boutredningsman har utsetts, har denne ensamrätt att sköta boets alla bankärenden. Boutredningsman är i de flesta fall en advokat. Bouppteckningsinstrument och bouppteckning Bouppteckningsinstrumentet är ett dokument med namn på alla dödsbo- avlidne hade i dödsögonblicket. I tillläggsuppgifterna i bouppteckningsinstrumentet ska man dessutom anteckna alla personförsäkringar som den avlidne hade i dödsögonblicket. Den efterlevande makans/ makens tillgångar, inklusive spar- och placeringsförsäkringar och skulder, ska också tas upp i bouppteckningsinstrumentet. Trots att den efterlevandes egendom ska anges i bouppteckningsinstrumentet har denne fortfarande självständig bestämmanderätt över egendomen. Arvsbeskattningen sker på basis av bouppteckningsinstrumentet. Arvsskatten beräknas i regel utifrån de värden som anges i bouppteckningsinstrumentet. Om en del av den ärvda egendomen senare säljs, beräknas en eventuell kapitalinkomstskatt på överlåtelsevinsten på skillnaden mellan köpeskillingen och det värde som har använts i arvsbeskattningen. Den kapitalinkomstskatt som ska betalas på överlåtelsevinsten är ofta högre än arvsskatten, vilket bör beaktas i synnerhet om avsikten är att sälja av egendom de närmaste åren. Om arvingarna har för avsikt att senare 4 5

4 sälja exempelvis en bostad som den är lagstadgade arvingar, med stöd av kusiner. Sekundära arvingar är m.a.o. Genom universellt testamente förord- avlidne har ägt bör de på så vis före giftorätt den efterlevande maken/makan inte delägare i en egen släktings döds- nas egendomen helt eller delvis till en bouppteckningen utreda bostadens och universella testamentstagare. bo utan delägare i släktingens efterle- viss person. Genom särskilt testamente värde. Experthjälp erbjuds av Kiinteistömaailma Bouppteckningsinstrumentet används vanligen också som egendomsförteckning vid bodelning och arvskifte. Vid bodelning delas den avlidnes och dennes makas/makes giftorättsgods. Ett arvskifte å andra sidan innebär att den egendom som hör till den avlidnes dödsbo delas mellan dödsbodelägarna. Enligt lag ska bouppteckning förrättas inom tre månader från dödsfallet. Bouppteckningsinstrumentet med bilagor ska lämnas in till skattemyndigheten på den avlidnes senaste hemort inom en månad från det att det gjordes upp. Anvisningar för bouppteckning kan efterfrågas på skattebyrån på den avlidnes senaste hemort. Information finns också på skatteförvaltningens webbplats skatteanvisningar/arvs och gåvobeskattning. Dödsbodelägare Alla dödsbodelägare har rätt att få uppgifter om den avlidnes bankärenden från och med dödsdagen. I fråga om bankärendena före dödsdagen ska dödsbodelägarna begära uppgifterna av banken gemensamt. Delägare i dödsbo Lagstadgade arvingar Lagstadgade arvingar är den avlidnes barn och deras avkomlingar den efterlevande makan/maken om den avlidne inte har barn eller barnbarn den avlidnes föräldrar om den avlidne inte har barn, barnbarn eller efterlevande maka/make om den avlidnes föräldrar har dött före den avlidne, ersätts de av barn till desamma eller deras avkomlingar om mor- och farföräldrarna är döda, deras barn om den avlidne inte har barn, barnbarn, efterlevande maka/ make, föräldrar eller syskon. Kusiner är inte längre arvingar. Om den avlidne hade levt som änka/ änkling och makan/ maken som avled först inte hade barn, är delägare i änkans/ änklingens dödsbo även de nära anhöriga till den först avlidna makan/maken som ännu levde när änkan/ änklingen avled (s.k. sekundära arvingar). Med nära anhöriga avses släktingar som är närmare släkt än vande makes/makas dödsbo. Den maka/make som har avlidit först har emellertid genom testamente kunnat häva sina släktingars arvsrätt t.ex. genom att upprätta ett testamente till förmån för sin make/maka. Den efterlevandes ställning när denne inte är en lagstadgad arvinge eller testamentstagare En efterlevande maka/make som har giftorätt till makans/ makens egendom är delägare i dödsboet fram till den tidpunkt då delning förrättas. Oberoende av giftorätten eller delägarskapet i dödsboet har den efterlevande besittningsrätt till det gemensamt använda hemmet och hemlösöret. Den efterlevande har rätt att få bo i det gemensamma hemmet trots att äganderätten till hemmet övergår till den avlidnes arvingar. Hemmet får inte säljas eller pantsättas utan den efterlevandes tillstånd. Testamentstagarens ställning Ett testamente kan vara ett universellt testamente, ett särskilt testamente eller ett besittningsrättstestamente. Dessutom kan ett testamente vara en kombination av de tre typerna ovan. Endast de universella testamentstagarna är utifrån testamentet dödsbodelägare. erhålls ett bestämt föremål eller en andel av det. Genom besittningsrättstestamente beviljas rätt att besitta en bestämd egendom, dvs. förfoga över egendomen och få avkastningen av den. För försäljning eller pantsättning av egendomen behövs tillstånd från både besittningsrättstagaren och ägaren. Om en testamentstagare vill åberopa testamentet, ska denne delge testamentet till de lagstadgade arvingarna, dvs. de personer vars arvsrätt testamentet påverkar. Om några lagstadgade arvingar inte finns, ska testamentet delges staten/ Statskontoret. När testamentet har delgetts börjar en klandertid på 6 månader. Om en arvinge inte inom utsatt tid väcker klandertalan om testamentet eller om denne dessförinnan avstår från sin rätt att klandra testamentet, är testamentet lagakraftvunnet för arvingen. Om handlingarna inte innefattar meddelanden av varje lagstadgad arvinge om att denne godkänner testamentet eller annars avstår från sin klanderrätt, ska ett lagkraftsbevis sökas för testamentet vid tingsrätten på den avlidnes senaste hemort. Om testamentstagaren anser att en bröstarvinge har haft 6 7

5 för avsikt att även avstå från sin laglott, för statens arvsärenden. Mer informa- avvittrings- och/eller arvskiftesinstru- hyresavtal för bankfack och avtal om kräver banken, för att undvika olika tion, se mentet för banken. Därutöver behövs regelbundet fondsparande. Alla avtal tolkningar, att laglottsarvingen även ring/arvsärenden. en kopia av bouppteckningsinstrumen- om automatisk betaltjänst, exempelvis ska visa ett skriftligt meddelande om att denne inte kräver på sin laglott. Om ett skriftligt meddelande inte finns, anser banken att laglottsarvingen fortfarande är delägare i dödsboet. Trots testamentet och dess laga kraft har den efterlevande makan/maken besittningsrätt till det gemensamma hemmet inklusive lösöret och barnen har rätt till en laglott om de har yrkat på den inom utsatt tid. Dödsbo med en enda delägare Om dödsboet har endast en delägare får denne förvalta och besitta egendomen genast när dödsboets handlingar har granskats. En fullmakt eller ett arvskiftesinstrument behövs då inte. För att förvalta dödsboet och överföra egendomen i dödsbodelägarens namn behövs endast en kopia av bouppteckningsinstrumentet, som magistraten har bekräftat eller som innehåller en oavbruten släktutredning, och andra dokument varav det framgår att personen i fråga är den enda delägaren i dödsboet. Dödsbo som saknar arvingar Om ett dödsbo saknar arvingar går arvet till staten. Statskontoret ansvarar Överföring av egendomen i den efterlevande makens/makans eller en arvinges namn För att den avlidnes egendom ska kunna överföras till den efterlevande makan/maken eller en arvinge krävs ett avvittrings- och/eller arvskiftesinstrument. Om en av dödsbodelägarna är minderårig eller annars under intressebevakning ska man söka en boutredningsman för arvskifte. Alternativt ska man ansöka om tillstånd för arvskifte hos magistraten. Om egendomen överförs utifrån ett särskilt testamente, överförs den till testamentstagaren när dödsbodelägarna eller boutredningsmannen beslutar att överlåta egendomen till denne. Banken kan m.a.o. inte överlåta dödsboets egendom till den särskilda testamentstagaren utan dödsboets tillstånd, även om testamentet är lagakraftvunnet. Om dödsboet har värdeandelar eller fonder som vid delningen eller arvskiftet övergår till den efterlevande eller arvingarna, ska man för registrering av överföringen av äganderätten presentera det ursprungliga lagakraftvunna tet med bilagor för att banken ska kunna kontrollera att samtliga dödsbodelägare har deltagit i delningen och/eller arvskiftet. I egenskap av förare av egendomsregistret ska banken enligt lagen kontrollera överlåtelsehandlingen för värdeandelar och fonder. En fullmakt ensam räcker inte för att överföra egendomen. För fördelningen av de medel som finns på den avlidens konto ansvarar den person som dödsbodelägarna har gett dispositionsrätten till kontot. Om ingen har dispositionsrätten till kontot kan dödsbodelägarna ge en fullmakt för kontoanvändning som en del av avvittrings- och/eller arvskiftesinstrumentet. Av fullmakten ska det på ett tydligt och entydigt sätt framgå från vilket konto och till vem medel överförs samt beloppet på de medel som ska överföras. Avtal och fullmakter som den avlidne ingått och gett under sin livstid Avtal De avtal som den avlidne ingått under sin livstid är bindande för dödsboet. Sådana avtal kan t.ex. vara kontoavtal, skuld- eller borgensförbindelser, återkommande betalningar och direktdebitering, fortsätter att gälla trots dödsfallet. Avtalen om automatisk betaltjänst kan dock sägas upp i Danske Bank om en dödsbodelägare kräver det. Alla bank- och kreditkort och servicenycklar som står i den avlidnes namn avslutas. Om den avlidne har innehaft ett konto tillsammans med en annan person, kan den andra kontoinnehavaren fortsätta att använda kontot som normalt. Denne bör dock öppna ett nytt konto för eget bruk om denne inte vill att de övriga dödsbodelägarna ska få kännedom om dennes kontotransaktioner. Fullmakter När Danske Bank har fått information om att en kund har avlidit häver banken automatiskt användarrättigheterna till den avlidnes banktjänster. Detta gäller även den avlidnes kredit- och bankkort och samtliga fullmakter för kontoanvändning. Dödsboets skulder Frånfället avlägsnar inte den avlidnes skuld- eller borgensförbindelser och påverkar inte de panter denne har satt. Den avlidnes skulder ska betalas ur 8 9

6 den egendom som blev kvar efter den banken inom ett år från det att den som utom av den normala arvsbeskatt- Det lönar sig att boka tid för besök på avlidne. När en gäldenär eller en av har rätt till sparmedlen fick kännedom ningen. Den kapitalinkomstskatt som kontor. Det är enkelt att boka tid för gäldenärerna avlider förfaller skul- om en eventuell överföring av rätten, ska betalas på sparmedlen dras av besök på det önskade kontoret via derna och lånen till betalning, om ban- dock senast tre år efter dödsfallet. från värdet på den ärvda egendomen i Danske Banks personliga kundtjänst ken separat kräver detta. Om ett dödsbo inte kan återbetala lånet på en gång och inte vill sälja av dödsboets egendom för att betala skulden eller överföra boet i boutredningsmannens besittning, bör dödsboet kontakta banken för att göra upp en betalningsplan. Dödsboets egendom får inte delas ut till dödsbodelägarna eller de särskilda testamentstagarna innan dödsboets skulder har återbetalats. Om dödsboet har mer skulder än tillgångar ska dödsbodelägarna sträva efter att ingå ett avtal om återbetalning av skulderna med dödsboets borgenärer. Den avlidnes samtliga borgenärer ska bemötas jämlikt. Om ett avtal inte kan ingås mellan dödsboet och samtliga borgenärer bör man söka en boutredningsman. Danske Banks Sparavtal Avtal om bundet långsiktigt sparande (LS-avtal), dvs. Danske Banks Sparavtal, upphör att gälla när spararen avlider och inga avtalsenliga inbetalningar kan göras på sparkontot efter dödsfallet. När spararen avlider övergår rätten till sparmedlen till rättsinnehavarna till spararen. Meddelandet om dödsfallet och om överföringen av rätten ska lämnas till När banken har fått informationen om spararens dödsfall t.ex. från befolkningsdatasystemet har banken rätt att överföra placeringsobjekten i rättsinnehavarnas namn utanför Sparavtalet. Vid behov öppnas ett nytt förvar för placeringsobjekten utanför Sparavtalet. För det nya avtalet gäller då de allmänna villkoren för Placeringstjänsten och förvaring, som ingår i Sparavtalet. Sparmedlen realiseras eller placeringsobjekten överförs till en enskild person eller instans som har rätt till sparmedlen utan dröjsmål efter att banken har fått ett godtagbart skriftligt meddelande om överföring av sparmedlen till följd av ett dödsfall och om vilka åtgärder de som har rätt till sparmedlen önskar att banken vidtar. Sparmedlen i Sparavtalet (LS-avtalet) räknas in i de beskattningsbara kapitalinkomsterna för dödsboet eller testamentstagaren det år den avlidne gick bort enligt värdet på dödsdagen. Kapitalinkomsterna beskattas enligt gällande skattesats för kapitalinkomster. De sparmedel som arv- eller testamentstagaren har fått omfattas dess- arvsbeskattningen. Avkastningen på sparmedlen utgör efter den dag som den avlidne gick bort en beskattningsbar inkomst för dödsboet eller arveller testamentstagaren. För att ni ska kunna börja förvalta dödsboets konton och eventuella övriga tillgångar i Danske Bank, ber vi att den person som sköter dödsboets ärenden kontaktar vår kundtjänst. Våra experter hjälper till med att kartlägga den ekonomiska helheten i anslutning till dödsboet, de åtgärder som genast måste vidtas samt de ärenden som bör beaktas på lång sikt. Kundtjänst I ärenden gällande dödsbo betjänas ni av telefonbanken, tfn må fre 9 16 (lna/msa) Danske Banks kontor för privatkunder Dödsbodelägare som har Danske Banks servicenycklar och som har lämnat ovannämnda fullmakt till banken kan också sköta dödsboets ärenden via webbanken. på nummer må fre 9 16 (lna/msa). Mer information om dödsboärenden finns på finska på Danske Banks webbplats på adressen www. danskebank.fi, under Asiakaspalvelu. Välj som ämne Kuolinpesäasiat (dödsboärenden). Nyttiga länkar /Ansökningsärenden/Arvsfrågor av uppgifterna om delägarna i en bouppteckning skatteanvisningar/arvs och gåvobeskattning. Denna guide för ett dödsbos bankärenden är en broschyr med allmän information och är endast avsedd för skötsel av ett dödsbos bankärenden i Danske Bank. Bouppteckningen, dödsboet och arvskiftet kan vara anknutna till specialsituationer som vi inte har kunnat behandla i denna guide. Man ska inte förrätta bouppteckning, bodelning, arvskifte eller liknande endast på basis av innehållet i denna guide