Framtidens ekonomi med nya ekonomiska spelregler

Transkript

1 Framtidens ekonomi med nya ekonomiska spelregler Karin Frejarö Ann-Marie Svensson Du blir bra på det du tränar på. Att springa, räkna på komplexa formler, odla, leva enligt samhällets normer Det du gör ofta faller sig naturligt och det blir enkelt. För den som har en vision om ett annat samhällsbygge blir det därför viktigt att träna på det som stödjer den visionen. Det är inte alltid så lätt. Trots att tillväxtkritiska idéer inte avfärdas lika enkelt numera. Trots att klimatfrågan vuxit i mångas medvetande liksom insikten om att det krävs förändringar. Trots att så kallade klimatskeptiker har fått svårare att göra sig hörda. Trots det är det svårt. För vi har länge tränat på att leva på ett ohållbart sätt. I den här texten kommer vi att behandla pengar, ränta, tillväxt, hur vi värderar framtiden och vilka drivkrafter vi bygger vår ekonomi kring. Vi tror att ekonomin kan byggas utifrån andra värderingar än idag, att ränta är något vi väljer eller kan välja bort och att vi behöver träna på hållbara ekonomiska lösningar! Ekonomi handlar om värderingar Ekonomiska teorier har kommit att betraktas som absoluta sanningar snarare än som något vi styr med våra värderingar. Ekonomi är ett verktyg för att uppnå det vi tycker är värdefullt. Om vi tycker att långsiktighet, jämlikhet, ekologisk hänsyn och demokrati är viktiga värden behöver vi en ekonomi som stödjer dessa värden. Tyvärr har huvudfåran inom ekonomi länge pekat åt ett annat håll och snarare 119

2 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON premierat kortsiktighet, ekologiskt ohållbara aktiviteter och ökade klimatutsläpp. För att skapa nya ekonomiska modeller som går bortom dagens kortsiktiga vinstmaximering måste vi bygga ekonomin från andra utgångspunkter än idag. Dagens tillväxtorienterade ekonomi bygger på två antaganden; 1) att ekonomin alltid kan och bör växa och 2) att människans huvudsakliga drivkraft är största möjliga ekonomiska nytta för sig själv. Således är också de ekonomiska systemen utformade efter dessa antaganden. Antagandet om att pengar kan växa kommer från en tid där naturen sågs som oändlig och där konsekvenser för andra någon annanstans inte var kända. Dagens verklighet ser dock annorlunda ut. Vi lever i en tid när vi vet att jorden är en begränsad enhet och att människans aktiviteter påverkar alla ekosystem och samhällen. Och där vi kan se att det som framstår som att pengar växer egentligen är överföring genom ett ohållbart uttag av naturresurser eller utnyttjande av människor i andra länder. Vi återkommer strax till räntans och tillväxtens roll i detta. Om man ser att alla aktiviteter hänger ihop på det här sättet blir också det andra antagandet problematiskt som grund. Det har på många sätt visats på senare år att jämlikare samhällen fungerar bättre och att samarbete många gånger är effektivare än konkurrens. Elinor Ostrom fick 2009 det så kallade nobelpriset i ekonomi för sin forskning om hur människor genom samarbete och frivillig organisering kan skapa livskraftiga enheter som förvaltar ömtåliga och knappa resurser på ett hållbart sätt. (Ostrom, 2009) Det sätter ett stort frågetecken kring den pessimistiska bild av människan som egennyttig, som den ekonomiska vetenskapen är byggd kring. Egennyttan blir däremot lätt en självuppfyllande profetia i ett samhälle där normen är att vi alla förväntas vakta på varandra, oroa oss för avkastningen på vårt sparande och där en god ekonomi självklart växer. 120

3 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER Olika grundantaganden ger olika slutsatser Dagens grundantaganden för ekonomin är inte självklara. Redan Aristoteles gjorde skillnad på oikonomi och krematism: Oikonomi präglas av långsiktighet. Man tar hänsyn till hela hushållets (eller samhällets) kostnader och intäkter och är inriktad på det konkreta bruksvärdet. Det gör att det finns en naturlig mättnads gräns för ekonomin. Krematism, däremot, präglas av kortsiktighet. Hänsyn tas endast till parternas kostnader och intäkter och man är inriktad på bytesvärdet. Det vill säga, det motsvarar inte nöd vändigtvis direkt ett verkligt behov och det finns inte någon naturlig mättnadsgräns. Hänsyn tas inte heller till externa effekter av ens aktiviteter, dvs. som påverkar någon eller något annat, exempelvis miljöförstöring. Den som är oikonomisk i Aristoteles bemärkelse når en nivå där hen är nöjd, medan det med ett krematistiskt synsätt alltid är bättre att få mer. Inom nationalekonomin har krematismen blivit ett dominerande synsätt. Men inom exempelvis ekonomisk sociologi, ekologisk ekonomi och feministisk ekonomi lyfts ekonomiska perspektiv som bygger på oikonomiska utgångspunkter. För alla oss som söker efter nya sätt att organisera ekonomin på är det intressant. I Naturvårdsverkets antologi Om möjligheter för människan och allt annat levande (2011) pekar flera av författarna på de möjligheter det skulle kunna innebära att organisera ekonomin efter bruksvärden (oikonomi) snarare än bytesvärden (krematism). Bland annat skriver Alf Hornborg att med modern, neoklassisk nationalekonomi kom fokuseringen på krematistik och monetära bytesvärden att överskugga alla andra hänsyn. Därför är det inte särskilt förvånande att denna begreppsapparat nu visar sig vara ett klumpigt redskap för att hantera frågor om global resursförvaltning och han menar att det behövs ett helt annat teoretiskt ramverk och ordförråd än de nuvarande för att klara framtidsfrågorna. I samma antologi resonerar Richard Swedberg kring möjligheterna att inkludera mer av hushållsekonomins logik i marknadsekonomi, eller att utforma en modern hushållsekonomi. Också detta med utgångspunkt i en mer oikonomisk ekonomi. 121

4 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON En viktig förutsättning för att ekonomin ska kunna frånkopplas från natur och bruksvärden på det sätt som sker i en krematistisk ekonomi är att man kan monetarisera allting, omvandla allt värde till pengar. Pengar är för att citera Margrit Kennedy en av mänsklighetens mest geniala uppfinningar (JAK, 2008). De har möjliggjort den specialisering som är en av förutsättningarna för vår civilisation. Problemet uppstår dock när pengarna inte cirkulerar, utan koncentreras på ett obalanserat sätt, där en del snart har mycket mer än de behöver. På Aristoteles tid fanns det ingen stor risk med ett stort avstånd mellan bruksvärde och bytesvärde krematism och oikonomi men i samhället idag har problemen växt genom pengars frikoppling från den reala ekonomin. Pengar är inte längre endast ett medel för handel, utan en handelsvara i sig själv. På så många områden har vi som människor och samhällen länge tränat på att göra saker på ett ohållbart sätt. Tränat på att frakta oss med bil och på att köpa nytt istället för att laga, men också tränat på att värdera saker enligt krematismens logik. Att känna oro när pengarna inte växer, när tillväxten sjunker, när vi hör på nyheterna att konsumtionen går ner och så vidare. Det är logiskt, eftersom det är de ramar som samhällsekonomin byggts inom. Räntans roll Räntan spelar en central roll i den krematistiska ekonomin. Den driver på kravet på ständig tillväxt och den bygger på idén om att pengar kan växa av sig själva. JAK Medlemsbank har bildats som en reaktion på räntans omvända Robin Hood-princip. Ränta utgår från värderingen att den som har pengar över, pengar att låna ut till någon annan, borde få ersättning för det. Det vill säga att det är en uppoffring för den som lånar ut sina pengar och att den som lånar bör betala tillbaka mer än hen har lånat, som tack. För att detta ska vara möjligt krävs att de lånade penarna på något sätt har växt under tiden. Att tänka i räntetermer har de flesta av oss fått lära sig sedan barnsben. I tidningen Lyckoslanten nr 3, 1999 finns ett beskrivande 122

5 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER exempel i kapitlet Vad är ränta? : Säg att du har något du tycker väldigt mycket om. En dag kommer din kompis och frågar om han eller hon får låna den saken ett tag. Det vill du egentligen inte. Du vill inte vara utan din pryl. Men då får du en idé. Du kommer på att du kan tjäna på att du har någonting som din kompis gärna vill ha. Du säger att du vill ha något i ersättning om du ska låna ut den. En chokladkaka till exempel. Då kan man säga att chokladkakan är räntan som din kompis får betala för att låna din pryl. Räntan är problematisk på minst två sätt: 1) Räntan flyttar över resurser från de som har mindre och behöver låna, till de som har mer och kan låna ut, det vill säga den leder till ökad ojämlikhet. 2) Räntan bygger på kravet på ständig obegränsad tillväxt genom att bygga in en förväntan om att pengar ska växa i all ekonomisk aktivitet. Men även en begränsad tillväxt på kort sikt får stora effekter på längre sikt, eftersom den växer exponentiellt. Exempelvis visar den franske ekonomen Thomas Piketty hur jordens befolkning ökade med i snitt blygsamma 0,8 % per år mellan 1700 och Detta ledde ändå till en tiodubbling av jordens befolkning under perioden, från 600 miljoner till 7 miljarder. Skulle vi fortsätta i samma hastighet är vi över 70 miljarder människor år 2300! Thomas Piketty blev allmänt känd under 2014 för sin bok Kapitalet i det tjugoförsta århundradet. Boken bygger på forskning i många länder och visar entydigt hur den rikaste procenten av befolkningen har blivit allt rikare på övrigas bekostnad. Samhällets ekonomiska tillväxt och mer därtill hamnar hos dem som äger mest kapital. Piketty visar att avkastningen på kapital historiskt har varit större än den ekonomiska tillväxten. Detta har bidragit till förmögenhetskoncentrationer och ökade ekonomiska klyftor. I en värld utan ekonomisk tillväxt, med ränta, skulle det bli extra tydligt att resurser oavbrutet överförs från 99 % av befolkningen till de få som äger mycket kapital. Så länge vi har haft ekonomisk tillväxt har det inte varit lika tydligt. Eftersom räntan har blivit ett centralt verktyg i all ekonomisk aktivitet finns också räntekostnader inbakade i priset på det vi konsumerar. Om du t.ex. köper ett bord, så har skogsägaren huggit ned 123

6 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON trädet. När hen sålde det vidare till sågverket fanns kostnader för lån till exempelvis skogsmaskiner inbakade i priset. På såg verket har man räntekostnader för fastigheten som bakas in i priset när träet säljs vidare till möbelfabriken som i sin tur lägger på sina kapitalkostnader när bordet säljs vidare till möbelaffären. En betydande del av det vi i slutändan betalar för produkter i affären, är räntor. Ekonomisk tillväxt inom områden som vi behöver satsa på för att få en hållbar utveckling ur miljösynpunkt är bra. Till exempel ekologisk odling, mer tågresor osv. Tillväxten sker då på bekostnad av tillväxt av kemijordbruk och bilresor. Vi har dock i vårt samhälle länge tränat på, och utformat ekonomins spelregler så att vinst, avkastning eller ränta är målet. Att istället välja en ekonomi som ett medel att uppnå en viss verksamhet förutsätter andra spelregler. Vi ser det exempelvis inom kooperationen, där vinsten inte är målet. Då förutsätts att man istället pratar mer om vad man tillsammans vill uppnå med sin verksamhet. Vad är nyttan om man bortser från vinsten eller räntan? Den dagen, den glädjen... Tage Danielsson sa en gång; Varför säga den dagen, den sorgen. Vore det inte bättre att säga den dagen, den glädjen?. Vid en jämförelse ser det alltså ut som om vägbyggen är mer ekonomiska än järnvägsbyggen, trots att järnväg inte alls ger samma påverkan på klimatförändringar. Nyttan med järnvägen på lång sikt får knappt något värde i kalkylen och klimatkostnader för bilvägen ser ut att vara mycket små eftersom de kommer långt fram i tiden. Vi fattar dagligen stora beslut som får konsekvenser för kommande generationer. Hur värderar vi en god miljö, ekosystemtjänster, våra barn och barnbarns livsmöjligheter och välfärd? När vi gör en samhällsekonomisk kalkyl som sträcker sig framåt i tiden måste vi någonstans bestämma oss för det. En hög diskonteringsränta innebär att vi värderar kostnader och nyttor som infaller i framtiden till nästan noll. Vi är otåliga och förväntar oss hög tillväxt. En negativ diskonteringsränta skulle däremot 124

7 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER innebära att vi sätter ett högt värde på framtida kostnader och nyttor, att vi inte är särskilt otåliga och att vi tror att tillväxten kommer att vara låg eller ingen alls. Kristin Lilieqvist visar i sin uppsats Vad är framtiden värd? att de flesta svenska myndigheter använder en standardränta på 4 % vid investeringar, en nivå som snabbt får stora effekter i kalkylen. (Lilieqvist, 2010) Att värdera klimatet Klimatpolitiken nämns ofta i diskonteringssammanhang. De negativa konsekvenserna av dagens utsläpp av växthusgaser kommer framför allt att upplevas i framtiden. Översvämningar, torka, sötvattenbrist, förlust av arter och ekosystemtjänster m.m. riskerar att orsaka mycket lidande och förluster, alldeles oavsett de ekonomiska konsekvenserna. (Lilieqvist, 2010) För att undvika att drabbas av dessa effekter krävs omedelbara investeringar i exempelvis förnyelsebar energi, effektiviseringar och biobränslen. Eftersom åtgärdernas kostnader infaller tidigare och inte diskonteras lika mycket, får uppoffringarna idag större vikt än de stora kostnader som sannolikt väntar i framtiden om vi låter bli att investera i utsläppsminskningar. Hur vi värderar framtiden och den räntenivå vi sätter får alltså mycket konkret effekt eftersom kalkylen visar att kortsiktigt är mer lönsamt än långsiktigt. Att ifrågasätta obegränsad tillväxt och räntans pådrivande roll innebär inte att ifrågasätta att vi organiserar samhället med en marknadsekonomi eller önskan om samhällets utveckling. Bara dess självklara koppling till tillväxt och bristande koppling till miljön, naturresurserna och själva förutsättningarna för liv. Utan ränta uppmuntrar vi andra drivkrafter i ekonomin Du blir bra på det du tränar på. För många av oss är det enkelt och naturligt att låna saker av varandra, låna ut pengar till varandra eller på andra sätt hjälpas åt, inom familjen eller nära vänner. Så snart vi är utanför dessa sociala gränser blir det däremot svårare. 125

8 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON Ekonomi och pengar har blivit något högst privat, fast det i allra högsta grad handlar om gemensamma angelägenheter, hushållning med resurser. I Richard Swedbergs text kring en modern hushållsekonomi (Hammar, 2011) lyfts just frågan om ekonomins syfte. En bytesinriktad ekonomi, med målet att uppnå välstånd eller välmående, har en naturlig begränsning. Begränsningen är kopplad till människans behov, som uppfylls på ett naturligt sätt i en hushållsekonomi, medan en marknadsekonomi snarare är inriktad på efterfrågan, som uttrycks genom pengar. En ekonomi utformad efter denna logik hanterar också resurser på ett mer varsamt sätt. Vi tror att vi som människor och samhälle behöver träna på samarbete och på att uppmuntra de drivkrafter som bygger en långsiktig ekonomi. I JAK Medlemsbank har vi skapat ett sammanhang för att träna på detta. I vår vision för framtiden använder vi inte ränta. Vi satsar på investeringar med långsiktig nytta där vi tar kostnaderna tidigt och nyttan kommer efterhand. När vi räknar på framtiden sätter vi som samhälle en negativ ränta när vi diskonterar eftersom vi ser att nyttorna av de investeringar vi gör idag kommer att vara stora i framtiden, och omvänt kostnaderna omfattande om vi inte undviker dem redan nu. Genom att räntefritt låna ut pengar till varandra tror vi att vi undviker att förstärka ojämlik fördelning av resurser och att resurserna istället finns för att användas där de behövs. I en räntefri ekonomi skulle avkastningskravet på kapital inte pressa verksamheter till att prioritera kortsiktig kapitalavkastning före miljöhänsyn. Vi skulle lättare kunna styra in på en prioritering av långsiktiga verksamheter som är bra för klimat och miljö. I en räntefri ekonomi skulle resurser kunna stanna kvar hos 99 % av befolkningen istället för att fortsätta att överföras till de som redan har mycket. Om vi 99 % bestämde oss för att driva en hållbar utveckling så skulle det finnas resurser för det. Det finns idag en mångfald av idéer för att ställa om, som stoppas av att det saknas resurser. Pengar som idag betalas i räntor eller vinstutdelningar till relativt få. 126

9 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER Vi behöver träna på en räntefri oikonomisk modell för samhället, där andra drivkrafter i ekonomin tillåts ta större plats jämfört med idag. Det skulle uppmuntra till att organisera ekonomin som ett medel snarare än ett mål i sig. Samverkan skulle uppmuntras snarare än egennytta, långsiktighet snarare än kortsiktighet och behovstillfredsställelse snarare än spekulationsvinster. Att vrida ekonomin från snabba klipp till långsiktighet går bra om man får träffas och prata om vad som är viktigt, i folkrörelserna, i de politiska partierna, i omställningsgrupper eller i andra sammanhang. Handlingsutrymmet ökar när man väljer bort ränta och vinstdrivande verksamheter. Vi får ett utrymme för mångfald av olika lösningar som både kan vara lokala och globala, där positiva drivkrafter får blomma ut. Istället för att träna på att se om vårt eget hus tränar vi på att se om vårt gemensamma hus. Låt oss skippa räntan, släppa fram mångfalden och låta resurserna användas till att, så mycket som möjligt, undvika de överhängande klimathoten. Referenser Hammar, KG, Swedberg. R. m.fl. (2011). Om möjligheter. För människan och allt levande. Stockholm: Naturvårdsverket. JAK. (2008). JAK Boken. Om räntefri eknomi och ekonomisk frigörelse. JAK Medlemsbank. Lilieqvist, K. (2010). Vad är framtiden värd? Svenska myndigheters användning av diskonteringsränta. Uppsala: C-uppsats, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Ostrom, E. (2009). Allmänningen som samhällsinstitution. Arkiv förlag. Piketty, T (2014). Capital in the Twenty-First Century. Harvard University Press. 127