Framtidens ekonomi med nya ekonomiska spelregler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens ekonomi med nya ekonomiska spelregler"

Transkript

1 Framtidens ekonomi med nya ekonomiska spelregler Karin Frejarö Ann-Marie Svensson Du blir bra på det du tränar på. Att springa, räkna på komplexa formler, odla, leva enligt samhällets normer Det du gör ofta faller sig naturligt och det blir enkelt. För den som har en vision om ett annat samhällsbygge blir det därför viktigt att träna på det som stödjer den visionen. Det är inte alltid så lätt. Trots att tillväxtkritiska idéer inte avfärdas lika enkelt numera. Trots att klimatfrågan vuxit i mångas medvetande liksom insikten om att det krävs förändringar. Trots att så kallade klimatskeptiker har fått svårare att göra sig hörda. Trots det är det svårt. För vi har länge tränat på att leva på ett ohållbart sätt. I den här texten kommer vi att behandla pengar, ränta, tillväxt, hur vi värderar framtiden och vilka drivkrafter vi bygger vår ekonomi kring. Vi tror att ekonomin kan byggas utifrån andra värderingar än idag, att ränta är något vi väljer eller kan välja bort och att vi behöver träna på hållbara ekonomiska lösningar! Ekonomi handlar om värderingar Ekonomiska teorier har kommit att betraktas som absoluta sanningar snarare än som något vi styr med våra värderingar. Ekonomi är ett verktyg för att uppnå det vi tycker är värdefullt. Om vi tycker att långsiktighet, jämlikhet, ekologisk hänsyn och demokrati är viktiga värden behöver vi en ekonomi som stödjer dessa värden. Tyvärr har huvudfåran inom ekonomi länge pekat åt ett annat håll och snarare 119

2 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON premierat kortsiktighet, ekologiskt ohållbara aktiviteter och ökade klimatutsläpp. För att skapa nya ekonomiska modeller som går bortom dagens kortsiktiga vinstmaximering måste vi bygga ekonomin från andra utgångspunkter än idag. Dagens tillväxtorienterade ekonomi bygger på två antaganden; 1) att ekonomin alltid kan och bör växa och 2) att människans huvudsakliga drivkraft är största möjliga ekonomiska nytta för sig själv. Således är också de ekonomiska systemen utformade efter dessa antaganden. Antagandet om att pengar kan växa kommer från en tid där naturen sågs som oändlig och där konsekvenser för andra någon annanstans inte var kända. Dagens verklighet ser dock annorlunda ut. Vi lever i en tid när vi vet att jorden är en begränsad enhet och att människans aktiviteter påverkar alla ekosystem och samhällen. Och där vi kan se att det som framstår som att pengar växer egentligen är överföring genom ett ohållbart uttag av naturresurser eller utnyttjande av människor i andra länder. Vi återkommer strax till räntans och tillväxtens roll i detta. Om man ser att alla aktiviteter hänger ihop på det här sättet blir också det andra antagandet problematiskt som grund. Det har på många sätt visats på senare år att jämlikare samhällen fungerar bättre och att samarbete många gånger är effektivare än konkurrens. Elinor Ostrom fick 2009 det så kallade nobelpriset i ekonomi för sin forskning om hur människor genom samarbete och frivillig organisering kan skapa livskraftiga enheter som förvaltar ömtåliga och knappa resurser på ett hållbart sätt. (Ostrom, 2009) Det sätter ett stort frågetecken kring den pessimistiska bild av människan som egennyttig, som den ekonomiska vetenskapen är byggd kring. Egennyttan blir däremot lätt en självuppfyllande profetia i ett samhälle där normen är att vi alla förväntas vakta på varandra, oroa oss för avkastningen på vårt sparande och där en god ekonomi självklart växer. 120

3 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER Olika grundantaganden ger olika slutsatser Dagens grundantaganden för ekonomin är inte självklara. Redan Aristoteles gjorde skillnad på oikonomi och krematism: Oikonomi präglas av långsiktighet. Man tar hänsyn till hela hushållets (eller samhällets) kostnader och intäkter och är inriktad på det konkreta bruksvärdet. Det gör att det finns en naturlig mättnads gräns för ekonomin. Krematism, däremot, präglas av kortsiktighet. Hänsyn tas endast till parternas kostnader och intäkter och man är inriktad på bytesvärdet. Det vill säga, det motsvarar inte nöd vändigtvis direkt ett verkligt behov och det finns inte någon naturlig mättnadsgräns. Hänsyn tas inte heller till externa effekter av ens aktiviteter, dvs. som påverkar någon eller något annat, exempelvis miljöförstöring. Den som är oikonomisk i Aristoteles bemärkelse når en nivå där hen är nöjd, medan det med ett krematistiskt synsätt alltid är bättre att få mer. Inom nationalekonomin har krematismen blivit ett dominerande synsätt. Men inom exempelvis ekonomisk sociologi, ekologisk ekonomi och feministisk ekonomi lyfts ekonomiska perspektiv som bygger på oikonomiska utgångspunkter. För alla oss som söker efter nya sätt att organisera ekonomin på är det intressant. I Naturvårdsverkets antologi Om möjligheter för människan och allt annat levande (2011) pekar flera av författarna på de möjligheter det skulle kunna innebära att organisera ekonomin efter bruksvärden (oikonomi) snarare än bytesvärden (krematism). Bland annat skriver Alf Hornborg att med modern, neoklassisk nationalekonomi kom fokuseringen på krematistik och monetära bytesvärden att överskugga alla andra hänsyn. Därför är det inte särskilt förvånande att denna begreppsapparat nu visar sig vara ett klumpigt redskap för att hantera frågor om global resursförvaltning och han menar att det behövs ett helt annat teoretiskt ramverk och ordförråd än de nuvarande för att klara framtidsfrågorna. I samma antologi resonerar Richard Swedberg kring möjligheterna att inkludera mer av hushållsekonomins logik i marknadsekonomi, eller att utforma en modern hushållsekonomi. Också detta med utgångspunkt i en mer oikonomisk ekonomi. 121

4 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON En viktig förutsättning för att ekonomin ska kunna frånkopplas från natur och bruksvärden på det sätt som sker i en krematistisk ekonomi är att man kan monetarisera allting, omvandla allt värde till pengar. Pengar är för att citera Margrit Kennedy en av mänsklighetens mest geniala uppfinningar (JAK, 2008). De har möjliggjort den specialisering som är en av förutsättningarna för vår civilisation. Problemet uppstår dock när pengarna inte cirkulerar, utan koncentreras på ett obalanserat sätt, där en del snart har mycket mer än de behöver. På Aristoteles tid fanns det ingen stor risk med ett stort avstånd mellan bruksvärde och bytesvärde krematism och oikonomi men i samhället idag har problemen växt genom pengars frikoppling från den reala ekonomin. Pengar är inte längre endast ett medel för handel, utan en handelsvara i sig själv. På så många områden har vi som människor och samhällen länge tränat på att göra saker på ett ohållbart sätt. Tränat på att frakta oss med bil och på att köpa nytt istället för att laga, men också tränat på att värdera saker enligt krematismens logik. Att känna oro när pengarna inte växer, när tillväxten sjunker, när vi hör på nyheterna att konsumtionen går ner och så vidare. Det är logiskt, eftersom det är de ramar som samhällsekonomin byggts inom. Räntans roll Räntan spelar en central roll i den krematistiska ekonomin. Den driver på kravet på ständig tillväxt och den bygger på idén om att pengar kan växa av sig själva. JAK Medlemsbank har bildats som en reaktion på räntans omvända Robin Hood-princip. Ränta utgår från värderingen att den som har pengar över, pengar att låna ut till någon annan, borde få ersättning för det. Det vill säga att det är en uppoffring för den som lånar ut sina pengar och att den som lånar bör betala tillbaka mer än hen har lånat, som tack. För att detta ska vara möjligt krävs att de lånade penarna på något sätt har växt under tiden. Att tänka i räntetermer har de flesta av oss fått lära sig sedan barnsben. I tidningen Lyckoslanten nr 3, 1999 finns ett beskrivande 122

5 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER exempel i kapitlet Vad är ränta? : Säg att du har något du tycker väldigt mycket om. En dag kommer din kompis och frågar om han eller hon får låna den saken ett tag. Det vill du egentligen inte. Du vill inte vara utan din pryl. Men då får du en idé. Du kommer på att du kan tjäna på att du har någonting som din kompis gärna vill ha. Du säger att du vill ha något i ersättning om du ska låna ut den. En chokladkaka till exempel. Då kan man säga att chokladkakan är räntan som din kompis får betala för att låna din pryl. Räntan är problematisk på minst två sätt: 1) Räntan flyttar över resurser från de som har mindre och behöver låna, till de som har mer och kan låna ut, det vill säga den leder till ökad ojämlikhet. 2) Räntan bygger på kravet på ständig obegränsad tillväxt genom att bygga in en förväntan om att pengar ska växa i all ekonomisk aktivitet. Men även en begränsad tillväxt på kort sikt får stora effekter på längre sikt, eftersom den växer exponentiellt. Exempelvis visar den franske ekonomen Thomas Piketty hur jordens befolkning ökade med i snitt blygsamma 0,8 % per år mellan 1700 och Detta ledde ändå till en tiodubbling av jordens befolkning under perioden, från 600 miljoner till 7 miljarder. Skulle vi fortsätta i samma hastighet är vi över 70 miljarder människor år 2300! Thomas Piketty blev allmänt känd under 2014 för sin bok Kapitalet i det tjugoförsta århundradet. Boken bygger på forskning i många länder och visar entydigt hur den rikaste procenten av befolkningen har blivit allt rikare på övrigas bekostnad. Samhällets ekonomiska tillväxt och mer därtill hamnar hos dem som äger mest kapital. Piketty visar att avkastningen på kapital historiskt har varit större än den ekonomiska tillväxten. Detta har bidragit till förmögenhetskoncentrationer och ökade ekonomiska klyftor. I en värld utan ekonomisk tillväxt, med ränta, skulle det bli extra tydligt att resurser oavbrutet överförs från 99 % av befolkningen till de få som äger mycket kapital. Så länge vi har haft ekonomisk tillväxt har det inte varit lika tydligt. Eftersom räntan har blivit ett centralt verktyg i all ekonomisk aktivitet finns också räntekostnader inbakade i priset på det vi konsumerar. Om du t.ex. köper ett bord, så har skogsägaren huggit ned 123

6 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON trädet. När hen sålde det vidare till sågverket fanns kostnader för lån till exempelvis skogsmaskiner inbakade i priset. På såg verket har man räntekostnader för fastigheten som bakas in i priset när träet säljs vidare till möbelfabriken som i sin tur lägger på sina kapitalkostnader när bordet säljs vidare till möbelaffären. En betydande del av det vi i slutändan betalar för produkter i affären, är räntor. Ekonomisk tillväxt inom områden som vi behöver satsa på för att få en hållbar utveckling ur miljösynpunkt är bra. Till exempel ekologisk odling, mer tågresor osv. Tillväxten sker då på bekostnad av tillväxt av kemijordbruk och bilresor. Vi har dock i vårt samhälle länge tränat på, och utformat ekonomins spelregler så att vinst, avkastning eller ränta är målet. Att istället välja en ekonomi som ett medel att uppnå en viss verksamhet förutsätter andra spelregler. Vi ser det exempelvis inom kooperationen, där vinsten inte är målet. Då förutsätts att man istället pratar mer om vad man tillsammans vill uppnå med sin verksamhet. Vad är nyttan om man bortser från vinsten eller räntan? Den dagen, den glädjen... Tage Danielsson sa en gång; Varför säga den dagen, den sorgen. Vore det inte bättre att säga den dagen, den glädjen?. Vid en jämförelse ser det alltså ut som om vägbyggen är mer ekonomiska än järnvägsbyggen, trots att järnväg inte alls ger samma påverkan på klimatförändringar. Nyttan med järnvägen på lång sikt får knappt något värde i kalkylen och klimatkostnader för bilvägen ser ut att vara mycket små eftersom de kommer långt fram i tiden. Vi fattar dagligen stora beslut som får konsekvenser för kommande generationer. Hur värderar vi en god miljö, ekosystemtjänster, våra barn och barnbarns livsmöjligheter och välfärd? När vi gör en samhällsekonomisk kalkyl som sträcker sig framåt i tiden måste vi någonstans bestämma oss för det. En hög diskonteringsränta innebär att vi värderar kostnader och nyttor som infaller i framtiden till nästan noll. Vi är otåliga och förväntar oss hög tillväxt. En negativ diskonteringsränta skulle däremot 124

7 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER innebära att vi sätter ett högt värde på framtida kostnader och nyttor, att vi inte är särskilt otåliga och att vi tror att tillväxten kommer att vara låg eller ingen alls. Kristin Lilieqvist visar i sin uppsats Vad är framtiden värd? att de flesta svenska myndigheter använder en standardränta på 4 % vid investeringar, en nivå som snabbt får stora effekter i kalkylen. (Lilieqvist, 2010) Att värdera klimatet Klimatpolitiken nämns ofta i diskonteringssammanhang. De negativa konsekvenserna av dagens utsläpp av växthusgaser kommer framför allt att upplevas i framtiden. Översvämningar, torka, sötvattenbrist, förlust av arter och ekosystemtjänster m.m. riskerar att orsaka mycket lidande och förluster, alldeles oavsett de ekonomiska konsekvenserna. (Lilieqvist, 2010) För att undvika att drabbas av dessa effekter krävs omedelbara investeringar i exempelvis förnyelsebar energi, effektiviseringar och biobränslen. Eftersom åtgärdernas kostnader infaller tidigare och inte diskonteras lika mycket, får uppoffringarna idag större vikt än de stora kostnader som sannolikt väntar i framtiden om vi låter bli att investera i utsläppsminskningar. Hur vi värderar framtiden och den räntenivå vi sätter får alltså mycket konkret effekt eftersom kalkylen visar att kortsiktigt är mer lönsamt än långsiktigt. Att ifrågasätta obegränsad tillväxt och räntans pådrivande roll innebär inte att ifrågasätta att vi organiserar samhället med en marknadsekonomi eller önskan om samhällets utveckling. Bara dess självklara koppling till tillväxt och bristande koppling till miljön, naturresurserna och själva förutsättningarna för liv. Utan ränta uppmuntrar vi andra drivkrafter i ekonomin Du blir bra på det du tränar på. För många av oss är det enkelt och naturligt att låna saker av varandra, låna ut pengar till varandra eller på andra sätt hjälpas åt, inom familjen eller nära vänner. Så snart vi är utanför dessa sociala gränser blir det däremot svårare. 125

8 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON Ekonomi och pengar har blivit något högst privat, fast det i allra högsta grad handlar om gemensamma angelägenheter, hushållning med resurser. I Richard Swedbergs text kring en modern hushållsekonomi (Hammar, 2011) lyfts just frågan om ekonomins syfte. En bytesinriktad ekonomi, med målet att uppnå välstånd eller välmående, har en naturlig begränsning. Begränsningen är kopplad till människans behov, som uppfylls på ett naturligt sätt i en hushållsekonomi, medan en marknadsekonomi snarare är inriktad på efterfrågan, som uttrycks genom pengar. En ekonomi utformad efter denna logik hanterar också resurser på ett mer varsamt sätt. Vi tror att vi som människor och samhälle behöver träna på samarbete och på att uppmuntra de drivkrafter som bygger en långsiktig ekonomi. I JAK Medlemsbank har vi skapat ett sammanhang för att träna på detta. I vår vision för framtiden använder vi inte ränta. Vi satsar på investeringar med långsiktig nytta där vi tar kostnaderna tidigt och nyttan kommer efterhand. När vi räknar på framtiden sätter vi som samhälle en negativ ränta när vi diskonterar eftersom vi ser att nyttorna av de investeringar vi gör idag kommer att vara stora i framtiden, och omvänt kostnaderna omfattande om vi inte undviker dem redan nu. Genom att räntefritt låna ut pengar till varandra tror vi att vi undviker att förstärka ojämlik fördelning av resurser och att resurserna istället finns för att användas där de behövs. I en räntefri ekonomi skulle avkastningskravet på kapital inte pressa verksamheter till att prioritera kortsiktig kapitalavkastning före miljöhänsyn. Vi skulle lättare kunna styra in på en prioritering av långsiktiga verksamheter som är bra för klimat och miljö. I en räntefri ekonomi skulle resurser kunna stanna kvar hos 99 % av befolkningen istället för att fortsätta att överföras till de som redan har mycket. Om vi 99 % bestämde oss för att driva en hållbar utveckling så skulle det finnas resurser för det. Det finns idag en mångfald av idéer för att ställa om, som stoppas av att det saknas resurser. Pengar som idag betalas i räntor eller vinstutdelningar till relativt få. 126

9 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER Vi behöver träna på en räntefri oikonomisk modell för samhället, där andra drivkrafter i ekonomin tillåts ta större plats jämfört med idag. Det skulle uppmuntra till att organisera ekonomin som ett medel snarare än ett mål i sig. Samverkan skulle uppmuntras snarare än egennytta, långsiktighet snarare än kortsiktighet och behovstillfredsställelse snarare än spekulationsvinster. Att vrida ekonomin från snabba klipp till långsiktighet går bra om man får träffas och prata om vad som är viktigt, i folkrörelserna, i de politiska partierna, i omställningsgrupper eller i andra sammanhang. Handlingsutrymmet ökar när man väljer bort ränta och vinstdrivande verksamheter. Vi får ett utrymme för mångfald av olika lösningar som både kan vara lokala och globala, där positiva drivkrafter får blomma ut. Istället för att träna på att se om vårt eget hus tränar vi på att se om vårt gemensamma hus. Låt oss skippa räntan, släppa fram mångfalden och låta resurserna användas till att, så mycket som möjligt, undvika de överhängande klimathoten. Referenser Hammar, KG, Swedberg. R. m.fl. (2011). Om möjligheter. För människan och allt levande. Stockholm: Naturvårdsverket. JAK. (2008). JAK Boken. Om räntefri eknomi och ekonomisk frigörelse. JAK Medlemsbank. Lilieqvist, K. (2010). Vad är framtiden värd? Svenska myndigheters användning av diskonteringsränta. Uppsala: C-uppsats, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Ostrom, E. (2009). Allmänningen som samhällsinstitution. Arkiv förlag. Piketty, T (2014). Capital in the Twenty-First Century. Harvard University Press. 127

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Världens Eko, 19 september 2006 Thomas Hahn hahn@ctm.su.se Desillusionerad? Yes! Desillusionerad?

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Tid är inte pengar utan pengar är tid.

Tid är inte pengar utan pengar är tid. Published by Erik Dahlén at Smashwords Copyright Erik Dahlén This copy is for your private use only, no distribution is allowed without consent from the author. Denna kopian är enbart för ditt privata

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet?

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? 130928/BW Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? Vi lever som om vi hade tillgång till tre jordklot, började Tobias Jansson sin föreläsning om cirkulär ekonomi på Ekocentrum i Göteborg

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 Hållbarhet bortom CSR Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 1 Hållbarhetsutmaningen En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse Landsbygdskonferensen Emmaboda Omställning Sverige -en ny folkrörelse Transitionrörelsen Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens Låt oss göra någonting

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

JAK Boken. om Räntefri ekonomi och Ekonomisk frigörelse

JAK Boken. om Räntefri ekonomi och Ekonomisk frigörelse JAK Boken om Räntefri ekonomi och Ekonomisk frigörelse 1 Digitaltryck: AHL ORIGINAHL, Skinnskatteberg 2009 Andra upplagans första tryckning ISBN 91-631-8310-2 ISBN 978-91-631-8310-2 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vilka är våra hjältar?

Vilka är våra hjältar? Inledning Konsumtionen har ökat kraftigt de senaste hundra åren. Men lyckligare har vi inte blivit. Varför fortsätter vi ändå att konsumera allt mera? Hur ska vi tillräckligt snabbt lära oss att leva med

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07 Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 2014 06 07 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Frågor och möjliga svar om hållbarhet, styrbarhet och mätbarhet

Frågor och möjliga svar om hållbarhet, styrbarhet och mätbarhet Frågor och möjliga svar om hållbarhet, styrbarhet och mätbarhet En hållbar linje? Hållbarhet innebär en livsföring som tillgodoser våra behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Tillsammans är vi Sveriges största medlemsbank JAK har cirka 39 000 medlemmar över hela Sverige och vilar

Läs mer

Företags- och Personalekonomi 01 722G88

Företags- och Personalekonomi 01 722G88 Företags- och Personalekonomi 01 722G88 företagsekonomi s 2011-11-09 2 Ekonomiska grundbegrepp s Utgifter Inbetalningar Kostnader Utbetalningar Intäkter Inkomster Företag Ekonomi 2011-11-09 3 s Begreppet

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN.

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. Ett räntefritt CSN Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. JAK Medlemsbank är en bank i Sverige idag som jobbar med räntefri ekonomi och som fungerar

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Helsingborg stämmer Kommuninvest Helsingborgs stad stämmer Kommuninvest och vill ha tillbaka pengar som med förlust placerats i amerikanska kommunobligationer.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Lagnummer: Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013. Semifinalstentamen. 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng)

Lagnummer: Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013. Semifinalstentamen. 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng) Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013 Semifinalstentamen 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng) Beskriv de, enligt Kotler, fem viktigaste faktorerna du vid marknadsföringsstudier bör ta hänsyn till

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer