Framtidens ekonomi med nya ekonomiska spelregler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens ekonomi med nya ekonomiska spelregler"

Transkript

1 Framtidens ekonomi med nya ekonomiska spelregler Karin Frejarö Ann-Marie Svensson Du blir bra på det du tränar på. Att springa, räkna på komplexa formler, odla, leva enligt samhällets normer Det du gör ofta faller sig naturligt och det blir enkelt. För den som har en vision om ett annat samhällsbygge blir det därför viktigt att träna på det som stödjer den visionen. Det är inte alltid så lätt. Trots att tillväxtkritiska idéer inte avfärdas lika enkelt numera. Trots att klimatfrågan vuxit i mångas medvetande liksom insikten om att det krävs förändringar. Trots att så kallade klimatskeptiker har fått svårare att göra sig hörda. Trots det är det svårt. För vi har länge tränat på att leva på ett ohållbart sätt. I den här texten kommer vi att behandla pengar, ränta, tillväxt, hur vi värderar framtiden och vilka drivkrafter vi bygger vår ekonomi kring. Vi tror att ekonomin kan byggas utifrån andra värderingar än idag, att ränta är något vi väljer eller kan välja bort och att vi behöver träna på hållbara ekonomiska lösningar! Ekonomi handlar om värderingar Ekonomiska teorier har kommit att betraktas som absoluta sanningar snarare än som något vi styr med våra värderingar. Ekonomi är ett verktyg för att uppnå det vi tycker är värdefullt. Om vi tycker att långsiktighet, jämlikhet, ekologisk hänsyn och demokrati är viktiga värden behöver vi en ekonomi som stödjer dessa värden. Tyvärr har huvudfåran inom ekonomi länge pekat åt ett annat håll och snarare 119

2 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON premierat kortsiktighet, ekologiskt ohållbara aktiviteter och ökade klimatutsläpp. För att skapa nya ekonomiska modeller som går bortom dagens kortsiktiga vinstmaximering måste vi bygga ekonomin från andra utgångspunkter än idag. Dagens tillväxtorienterade ekonomi bygger på två antaganden; 1) att ekonomin alltid kan och bör växa och 2) att människans huvudsakliga drivkraft är största möjliga ekonomiska nytta för sig själv. Således är också de ekonomiska systemen utformade efter dessa antaganden. Antagandet om att pengar kan växa kommer från en tid där naturen sågs som oändlig och där konsekvenser för andra någon annanstans inte var kända. Dagens verklighet ser dock annorlunda ut. Vi lever i en tid när vi vet att jorden är en begränsad enhet och att människans aktiviteter påverkar alla ekosystem och samhällen. Och där vi kan se att det som framstår som att pengar växer egentligen är överföring genom ett ohållbart uttag av naturresurser eller utnyttjande av människor i andra länder. Vi återkommer strax till räntans och tillväxtens roll i detta. Om man ser att alla aktiviteter hänger ihop på det här sättet blir också det andra antagandet problematiskt som grund. Det har på många sätt visats på senare år att jämlikare samhällen fungerar bättre och att samarbete många gånger är effektivare än konkurrens. Elinor Ostrom fick 2009 det så kallade nobelpriset i ekonomi för sin forskning om hur människor genom samarbete och frivillig organisering kan skapa livskraftiga enheter som förvaltar ömtåliga och knappa resurser på ett hållbart sätt. (Ostrom, 2009) Det sätter ett stort frågetecken kring den pessimistiska bild av människan som egennyttig, som den ekonomiska vetenskapen är byggd kring. Egennyttan blir däremot lätt en självuppfyllande profetia i ett samhälle där normen är att vi alla förväntas vakta på varandra, oroa oss för avkastningen på vårt sparande och där en god ekonomi självklart växer. 120

3 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER Olika grundantaganden ger olika slutsatser Dagens grundantaganden för ekonomin är inte självklara. Redan Aristoteles gjorde skillnad på oikonomi och krematism: Oikonomi präglas av långsiktighet. Man tar hänsyn till hela hushållets (eller samhällets) kostnader och intäkter och är inriktad på det konkreta bruksvärdet. Det gör att det finns en naturlig mättnads gräns för ekonomin. Krematism, däremot, präglas av kortsiktighet. Hänsyn tas endast till parternas kostnader och intäkter och man är inriktad på bytesvärdet. Det vill säga, det motsvarar inte nöd vändigtvis direkt ett verkligt behov och det finns inte någon naturlig mättnadsgräns. Hänsyn tas inte heller till externa effekter av ens aktiviteter, dvs. som påverkar någon eller något annat, exempelvis miljöförstöring. Den som är oikonomisk i Aristoteles bemärkelse når en nivå där hen är nöjd, medan det med ett krematistiskt synsätt alltid är bättre att få mer. Inom nationalekonomin har krematismen blivit ett dominerande synsätt. Men inom exempelvis ekonomisk sociologi, ekologisk ekonomi och feministisk ekonomi lyfts ekonomiska perspektiv som bygger på oikonomiska utgångspunkter. För alla oss som söker efter nya sätt att organisera ekonomin på är det intressant. I Naturvårdsverkets antologi Om möjligheter för människan och allt annat levande (2011) pekar flera av författarna på de möjligheter det skulle kunna innebära att organisera ekonomin efter bruksvärden (oikonomi) snarare än bytesvärden (krematism). Bland annat skriver Alf Hornborg att med modern, neoklassisk nationalekonomi kom fokuseringen på krematistik och monetära bytesvärden att överskugga alla andra hänsyn. Därför är det inte särskilt förvånande att denna begreppsapparat nu visar sig vara ett klumpigt redskap för att hantera frågor om global resursförvaltning och han menar att det behövs ett helt annat teoretiskt ramverk och ordförråd än de nuvarande för att klara framtidsfrågorna. I samma antologi resonerar Richard Swedberg kring möjligheterna att inkludera mer av hushållsekonomins logik i marknadsekonomi, eller att utforma en modern hushållsekonomi. Också detta med utgångspunkt i en mer oikonomisk ekonomi. 121

4 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON En viktig förutsättning för att ekonomin ska kunna frånkopplas från natur och bruksvärden på det sätt som sker i en krematistisk ekonomi är att man kan monetarisera allting, omvandla allt värde till pengar. Pengar är för att citera Margrit Kennedy en av mänsklighetens mest geniala uppfinningar (JAK, 2008). De har möjliggjort den specialisering som är en av förutsättningarna för vår civilisation. Problemet uppstår dock när pengarna inte cirkulerar, utan koncentreras på ett obalanserat sätt, där en del snart har mycket mer än de behöver. På Aristoteles tid fanns det ingen stor risk med ett stort avstånd mellan bruksvärde och bytesvärde krematism och oikonomi men i samhället idag har problemen växt genom pengars frikoppling från den reala ekonomin. Pengar är inte längre endast ett medel för handel, utan en handelsvara i sig själv. På så många områden har vi som människor och samhällen länge tränat på att göra saker på ett ohållbart sätt. Tränat på att frakta oss med bil och på att köpa nytt istället för att laga, men också tränat på att värdera saker enligt krematismens logik. Att känna oro när pengarna inte växer, när tillväxten sjunker, när vi hör på nyheterna att konsumtionen går ner och så vidare. Det är logiskt, eftersom det är de ramar som samhällsekonomin byggts inom. Räntans roll Räntan spelar en central roll i den krematistiska ekonomin. Den driver på kravet på ständig tillväxt och den bygger på idén om att pengar kan växa av sig själva. JAK Medlemsbank har bildats som en reaktion på räntans omvända Robin Hood-princip. Ränta utgår från värderingen att den som har pengar över, pengar att låna ut till någon annan, borde få ersättning för det. Det vill säga att det är en uppoffring för den som lånar ut sina pengar och att den som lånar bör betala tillbaka mer än hen har lånat, som tack. För att detta ska vara möjligt krävs att de lånade penarna på något sätt har växt under tiden. Att tänka i räntetermer har de flesta av oss fått lära sig sedan barnsben. I tidningen Lyckoslanten nr 3, 1999 finns ett beskrivande 122

5 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER exempel i kapitlet Vad är ränta? : Säg att du har något du tycker väldigt mycket om. En dag kommer din kompis och frågar om han eller hon får låna den saken ett tag. Det vill du egentligen inte. Du vill inte vara utan din pryl. Men då får du en idé. Du kommer på att du kan tjäna på att du har någonting som din kompis gärna vill ha. Du säger att du vill ha något i ersättning om du ska låna ut den. En chokladkaka till exempel. Då kan man säga att chokladkakan är räntan som din kompis får betala för att låna din pryl. Räntan är problematisk på minst två sätt: 1) Räntan flyttar över resurser från de som har mindre och behöver låna, till de som har mer och kan låna ut, det vill säga den leder till ökad ojämlikhet. 2) Räntan bygger på kravet på ständig obegränsad tillväxt genom att bygga in en förväntan om att pengar ska växa i all ekonomisk aktivitet. Men även en begränsad tillväxt på kort sikt får stora effekter på längre sikt, eftersom den växer exponentiellt. Exempelvis visar den franske ekonomen Thomas Piketty hur jordens befolkning ökade med i snitt blygsamma 0,8 % per år mellan 1700 och Detta ledde ändå till en tiodubbling av jordens befolkning under perioden, från 600 miljoner till 7 miljarder. Skulle vi fortsätta i samma hastighet är vi över 70 miljarder människor år 2300! Thomas Piketty blev allmänt känd under 2014 för sin bok Kapitalet i det tjugoförsta århundradet. Boken bygger på forskning i många länder och visar entydigt hur den rikaste procenten av befolkningen har blivit allt rikare på övrigas bekostnad. Samhällets ekonomiska tillväxt och mer därtill hamnar hos dem som äger mest kapital. Piketty visar att avkastningen på kapital historiskt har varit större än den ekonomiska tillväxten. Detta har bidragit till förmögenhetskoncentrationer och ökade ekonomiska klyftor. I en värld utan ekonomisk tillväxt, med ränta, skulle det bli extra tydligt att resurser oavbrutet överförs från 99 % av befolkningen till de få som äger mycket kapital. Så länge vi har haft ekonomisk tillväxt har det inte varit lika tydligt. Eftersom räntan har blivit ett centralt verktyg i all ekonomisk aktivitet finns också räntekostnader inbakade i priset på det vi konsumerar. Om du t.ex. köper ett bord, så har skogsägaren huggit ned 123

6 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON trädet. När hen sålde det vidare till sågverket fanns kostnader för lån till exempelvis skogsmaskiner inbakade i priset. På såg verket har man räntekostnader för fastigheten som bakas in i priset när träet säljs vidare till möbelfabriken som i sin tur lägger på sina kapitalkostnader när bordet säljs vidare till möbelaffären. En betydande del av det vi i slutändan betalar för produkter i affären, är räntor. Ekonomisk tillväxt inom områden som vi behöver satsa på för att få en hållbar utveckling ur miljösynpunkt är bra. Till exempel ekologisk odling, mer tågresor osv. Tillväxten sker då på bekostnad av tillväxt av kemijordbruk och bilresor. Vi har dock i vårt samhälle länge tränat på, och utformat ekonomins spelregler så att vinst, avkastning eller ränta är målet. Att istället välja en ekonomi som ett medel att uppnå en viss verksamhet förutsätter andra spelregler. Vi ser det exempelvis inom kooperationen, där vinsten inte är målet. Då förutsätts att man istället pratar mer om vad man tillsammans vill uppnå med sin verksamhet. Vad är nyttan om man bortser från vinsten eller räntan? Den dagen, den glädjen... Tage Danielsson sa en gång; Varför säga den dagen, den sorgen. Vore det inte bättre att säga den dagen, den glädjen?. Vid en jämförelse ser det alltså ut som om vägbyggen är mer ekonomiska än järnvägsbyggen, trots att järnväg inte alls ger samma påverkan på klimatförändringar. Nyttan med järnvägen på lång sikt får knappt något värde i kalkylen och klimatkostnader för bilvägen ser ut att vara mycket små eftersom de kommer långt fram i tiden. Vi fattar dagligen stora beslut som får konsekvenser för kommande generationer. Hur värderar vi en god miljö, ekosystemtjänster, våra barn och barnbarns livsmöjligheter och välfärd? När vi gör en samhällsekonomisk kalkyl som sträcker sig framåt i tiden måste vi någonstans bestämma oss för det. En hög diskonteringsränta innebär att vi värderar kostnader och nyttor som infaller i framtiden till nästan noll. Vi är otåliga och förväntar oss hög tillväxt. En negativ diskonteringsränta skulle däremot 124

7 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER innebära att vi sätter ett högt värde på framtida kostnader och nyttor, att vi inte är särskilt otåliga och att vi tror att tillväxten kommer att vara låg eller ingen alls. Kristin Lilieqvist visar i sin uppsats Vad är framtiden värd? att de flesta svenska myndigheter använder en standardränta på 4 % vid investeringar, en nivå som snabbt får stora effekter i kalkylen. (Lilieqvist, 2010) Att värdera klimatet Klimatpolitiken nämns ofta i diskonteringssammanhang. De negativa konsekvenserna av dagens utsläpp av växthusgaser kommer framför allt att upplevas i framtiden. Översvämningar, torka, sötvattenbrist, förlust av arter och ekosystemtjänster m.m. riskerar att orsaka mycket lidande och förluster, alldeles oavsett de ekonomiska konsekvenserna. (Lilieqvist, 2010) För att undvika att drabbas av dessa effekter krävs omedelbara investeringar i exempelvis förnyelsebar energi, effektiviseringar och biobränslen. Eftersom åtgärdernas kostnader infaller tidigare och inte diskonteras lika mycket, får uppoffringarna idag större vikt än de stora kostnader som sannolikt väntar i framtiden om vi låter bli att investera i utsläppsminskningar. Hur vi värderar framtiden och den räntenivå vi sätter får alltså mycket konkret effekt eftersom kalkylen visar att kortsiktigt är mer lönsamt än långsiktigt. Att ifrågasätta obegränsad tillväxt och räntans pådrivande roll innebär inte att ifrågasätta att vi organiserar samhället med en marknadsekonomi eller önskan om samhällets utveckling. Bara dess självklara koppling till tillväxt och bristande koppling till miljön, naturresurserna och själva förutsättningarna för liv. Utan ränta uppmuntrar vi andra drivkrafter i ekonomin Du blir bra på det du tränar på. För många av oss är det enkelt och naturligt att låna saker av varandra, låna ut pengar till varandra eller på andra sätt hjälpas åt, inom familjen eller nära vänner. Så snart vi är utanför dessa sociala gränser blir det däremot svårare. 125

8 KARIN FREJARÖ & ANN-MARIE SVENSSON Ekonomi och pengar har blivit något högst privat, fast det i allra högsta grad handlar om gemensamma angelägenheter, hushållning med resurser. I Richard Swedbergs text kring en modern hushållsekonomi (Hammar, 2011) lyfts just frågan om ekonomins syfte. En bytesinriktad ekonomi, med målet att uppnå välstånd eller välmående, har en naturlig begränsning. Begränsningen är kopplad till människans behov, som uppfylls på ett naturligt sätt i en hushållsekonomi, medan en marknadsekonomi snarare är inriktad på efterfrågan, som uttrycks genom pengar. En ekonomi utformad efter denna logik hanterar också resurser på ett mer varsamt sätt. Vi tror att vi som människor och samhälle behöver träna på samarbete och på att uppmuntra de drivkrafter som bygger en långsiktig ekonomi. I JAK Medlemsbank har vi skapat ett sammanhang för att träna på detta. I vår vision för framtiden använder vi inte ränta. Vi satsar på investeringar med långsiktig nytta där vi tar kostnaderna tidigt och nyttan kommer efterhand. När vi räknar på framtiden sätter vi som samhälle en negativ ränta när vi diskonterar eftersom vi ser att nyttorna av de investeringar vi gör idag kommer att vara stora i framtiden, och omvänt kostnaderna omfattande om vi inte undviker dem redan nu. Genom att räntefritt låna ut pengar till varandra tror vi att vi undviker att förstärka ojämlik fördelning av resurser och att resurserna istället finns för att användas där de behövs. I en räntefri ekonomi skulle avkastningskravet på kapital inte pressa verksamheter till att prioritera kortsiktig kapitalavkastning före miljöhänsyn. Vi skulle lättare kunna styra in på en prioritering av långsiktiga verksamheter som är bra för klimat och miljö. I en räntefri ekonomi skulle resurser kunna stanna kvar hos 99 % av befolkningen istället för att fortsätta att överföras till de som redan har mycket. Om vi 99 % bestämde oss för att driva en hållbar utveckling så skulle det finnas resurser för det. Det finns idag en mångfald av idéer för att ställa om, som stoppas av att det saknas resurser. Pengar som idag betalas i räntor eller vinstutdelningar till relativt få. 126

9 FRAMTIDENS EKONOMI MED NYA EKONOMISKA SPELREGLER Vi behöver träna på en räntefri oikonomisk modell för samhället, där andra drivkrafter i ekonomin tillåts ta större plats jämfört med idag. Det skulle uppmuntra till att organisera ekonomin som ett medel snarare än ett mål i sig. Samverkan skulle uppmuntras snarare än egennytta, långsiktighet snarare än kortsiktighet och behovstillfredsställelse snarare än spekulationsvinster. Att vrida ekonomin från snabba klipp till långsiktighet går bra om man får träffas och prata om vad som är viktigt, i folkrörelserna, i de politiska partierna, i omställningsgrupper eller i andra sammanhang. Handlingsutrymmet ökar när man väljer bort ränta och vinstdrivande verksamheter. Vi får ett utrymme för mångfald av olika lösningar som både kan vara lokala och globala, där positiva drivkrafter får blomma ut. Istället för att träna på att se om vårt eget hus tränar vi på att se om vårt gemensamma hus. Låt oss skippa räntan, släppa fram mångfalden och låta resurserna användas till att, så mycket som möjligt, undvika de överhängande klimathoten. Referenser Hammar, KG, Swedberg. R. m.fl. (2011). Om möjligheter. För människan och allt levande. Stockholm: Naturvårdsverket. JAK. (2008). JAK Boken. Om räntefri eknomi och ekonomisk frigörelse. JAK Medlemsbank. Lilieqvist, K. (2010). Vad är framtiden värd? Svenska myndigheters användning av diskonteringsränta. Uppsala: C-uppsats, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Ostrom, E. (2009). Allmänningen som samhällsinstitution. Arkiv förlag. Piketty, T (2014). Capital in the Twenty-First Century. Harvard University Press. 127

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Från ekonomiskt till hållbart

Från ekonomiskt till hållbart Från ekonomiskt till hållbart Om konsten att (sluta) äta en planet Om ekonomins radikala förändringsbehov, från tanke till handling. Presentation vid Klimatriksdagen, Norrköping, 7 juni 2014. Karl Johan

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus

Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus 2016 09 28 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten Börje Eklund orolig för

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Cecilia Solér Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Ju mer vi tjänar desto mer bidrar vi till klimatförändringarna!

Läs mer

Allmänningens grunder

Allmänningens grunder Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Allmänningens grunder Bengt-Åke Wennberg Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Vi ska tala om sparpengar.

Vi ska tala om sparpengar. Vi ska tala om sparpengar. De pengar vi inte ska använda just nu, utan framför allt om kanske 3, 5 eller 10 år. Hur gör vi för att ta bättre hand om dem, få utmer av dem, men också få en bättre bild av

Läs mer

Utveckling utan tillväxt?

Utveckling utan tillväxt? Utveckling utan tillväxt? Västra Götalandsregionen och Reväst 2014-03-28 Når vi Det goda livet genom att öka BNP? Lycka BNP och är tillväxt möjlig? Ekologisk Ekonomisk Social hållbarhet Ekologisk Ekonomisk

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Motion #1 Ändra fotnoten hur ung definieras Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Mötet föreslås att i kapitel

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 Hållbarhet bortom CSR Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 1 Hållbarhetsutmaningen En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

Frågor till människan i naturen

Frågor till människan i naturen Frågor till människan i naturen Mål 1 - häfte: Känna till hur människan har utvecklats och startade att påverka naturen. 1) Hur skiljer sig människan från andra djurarter på jorden? 2) Människoarten homo

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Polarbröd skapar möjligheter att äta gott och sunt nu och i generationer

Polarbröd skapar möjligheter att äta gott och sunt nu och i generationer Polarbröd skapar möjligheter att äta gott och sunt nu och i generationer I Polarbrödsfamiljen har vi bakat bröd i fem generationer 2012 ställde vi oss frågan, vad behöver vi göra för att kunna fortsätta

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

E N S K E D E I K ENSKEDEMODELLEN

E N S K E D E I K ENSKEDEMODELLEN Enskedemodellen handlar i grund och botten om ett förändrat synsätt på hur en verksamhet bör bedrivas för att skapa bra förutsättningar för en välfungerande barn- och ungdomsfotboll. Konceptet är helt

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

BLICKEN MOT FRAMTIDEN

BLICKEN MOT FRAMTIDEN UNGDOMSBAROMETERN 2016 BLICKEN MOT FRAMTIDEN Framtidstro är avgörande för ett meningsfullt liv. Utan positiva framtidsutsikter ter sig också nuet dystert. Ungdomarna ser ljust på sin egen framtid, men

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund.

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Världens Eko, 19 september 2006 Thomas Hahn hahn@ctm.su.se Desillusionerad? Yes! Desillusionerad?

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Hållbarhetsmyten. varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG. Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35

Hållbarhetsmyten. varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG. Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35 Martin Andersson Christer Gunnarsson Hållbarhetsmyten varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd Fossilfritt Uppsala 2030 Klimatpositivt Uppsala 2050 Bakgrund till nya klimatmålet

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING

HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING Lars Westin Professor i Regionalekonomi CERUM Umeå universitet Hållbar utveckling = Hållbar resurshushållning = Ekonomi Läran om hushållning med knappa tillgångar. Resurser

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer