Fågelinventering Ulatofta 5:21 och Sallerup 5:10

Transkript

1 Fågelinventering Ulatofta 5:21 och Sallerup 5:10 Hörby kommun Bedömning av rovfågelförekomst Richard Ottvall Richard Ottvall Frostavallsvägen Höör Telefon: Mobil: E-post:

2 Sammanfattning Under 2014 har rovfågelfaunan undersökts inför en eventuell etablering av enstaka vindkraftverk på fastigheterna Ulatofta 5:21 och Sallerup 5:10 i Hörby kommun. Det inventerade området omfattar i huvudsak jordbruksmark med inslag av skogsdungar. Denna studies upplägg har haft som mål att fastställa häckande rovfåglar och ugglor inom 1 km från positionerna för de planerade vindkraftverken. Säker häckning har för rovfåglar fastställts genom observation av ruvande vuxna fåglar eller årsungar på boplats. Förekomst av ugglor har fastställts vid nattinventering och avlyssning efter tiggande ungar. Inventeringen genomfördes under 6 dagar mars juni samt en natt 30 juni 1 juli Fältstudierna resulterade i en funnen boplats av röd glada ca 550 m från verket på Ulatofta 5:21 och ca 1,5 km från det andra verket på Sallerup 5:10. I övrigt hittades 3 revir av ormvråk med lyckad häckning i åtminstone ett fall. Även om tornfalk och sparvhök observerades i det inventerade området bedöms inte dessa arter ha häckat här. Kattuggla häckade med 2 par. Röd glada är listad på fågeldirektivets bilaga 1 men är inte rödlistad i Sverige och arten är i en fas av exceptionell återhämtning och ökning av beståndet. En vindkraftetablering innebär en viss kollisionsrisk för de häckande individerna av arten i området. De senaste rekommendationerna från Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige anger minst 1 km skyddsavstånd från vindkraftverk vid platser med större antal bon och i områden med koncentrationer av röd glada. Det aktuella boet av röd glada ligger inte på en plats med ett stort antal bon av arten, inte i ett område med koncentrationer av arten och inte heller i absolut närhet av de två planerade vindkraftverken. Utförare Richard Ottvall, disputerad ekolog och ornitolog med drygt 25 års erfarenhet av inventeringar och forskningsarbete på fåglar i Sverige och utomlands. Tidigare hade Richard en tjänst som forskare vid Lunds universitet men driver idag ett eget företag med bl.a. konsultrådgivning i vindkraftärenden. 1

3 Bakgrund Vindkraftetablering innebär en risk att fåglar omkommer genom kollisioner med vindkraftverkets torn eller oftare med rotorbladen. Kollisionsrisken är dock ofta låg där de flesta verk orsakar inga eller ett fåtal dödsfall årligen, men undantag finns. En olämplig placering av vindkraftverk kan medföra hög kollisionsrisk och dödlighet hos fåglar. De största och allvarligaste effekterna av kollisioner kan observeras hos långlivade rovfågelsarter som blir könsmogna sent i livet. Fågelarter som är kraftigt överrepresenterade i studier av kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk är havsörn, kungsörn, röd glada, tornfalk och måsfåglar (Rydell m.fl. 2011). Många rovfåglar är utpräglade termikflygare som utnyttjar uppåtgående vindar vid födosök och revirmarkeringar. De födosöker regelbundet i öppen terräng med goda vind och termikförhållanden, dvs. på platser där också vindkraftetableringar ofta är som mest gynnsamma. Även om kollisionsrisken i normalfallet är liten kan vindkraftverk också påverka fåglarna negativt på andra sätt. Störningseffekter och biotopförlust kan vara betydande under vissa omständigheter för en del fågelarter, dock mer sällan för rovfågelarter. Flera studier pekar på att fågelfaunan kan påverkas påtagligt med halveringar av antal häckande par i ett område upp till 500 m radie från vindkraftverk. Smålom och storlom är exempel på fågelarter där störningsrisken kan vara betydelsefull (Rydell m.fl. 2011). Det mest effektiva och rimliga sättet att minimera negativa effekter på fåglar är att undvika att bygga vindkraft på platser där riskerna för kollisioner eller störning bedöms som särskilt stora. Olycksfrekvenser skiljer sig mellan olika miljöer och risken för olyckor är som störst vid våtmarker, kustnära områden, bergsryggar, åsar och höjder (Rydell m.fl. 2011). Produktionsskog i flack terräng och öppet odlingslandskap är ofta lågriskområden med liten påverkan av vindkraft på fågellivet. Vid förekomst av fåglar som är känsliga för påverkan av vindkraft kan det vara nödvändigt att undvika vindkraftverk nära boplatser av t.ex. rovfåglar. Den här studien utgör en riktad inventering av rovfåglar och ugglor inom 1 km från placeringen av två planerade vindkraftverk i Hörby kommun. Inventeringen har haft som mål att fastställa säkert häckande par i det inventerade området. Storleken på området omfattar den vid vindkraftetablering rekommenderade buffertzonen kring boplatser av särskilt skyddsvärda medelstora rovfåglar (Rydell m.fl. 2011, Sveriges Ornitologiska Förening 2013). 2

4 Metodik I mars april innan lövsprickningen genomsöktes dungarna i området efter risbon som kunde ha tillverkats av rovfåglar. Vid lämpliga observationspunkter spanades under hela perioden efter rovfåglar som uppehöll sig nära en möjlig boplats. Flertalet rovfågelsarter är som mycket aktiva nära boet under dessa två tidiga vårmånader. Bivråkshanen spelflyger i reviret främst under andra halvan i maj juni, men även senare under häckningssäsongen. Vid funna risbon gjordes återbesök för att kontrollera om de användes av rovfåglar. När en säker boplats hittades med ruvande vuxen fågel gjordes återbesök för att följa upp utfallet av häckningen. Inventeringen genomfördes under 6 dagar mars juni samt en natt 30 juni 1 juli 2014 i totalt 18 timmar. Inventeringsdagar: 13 mars Sol, klart till halvklart, måttlig VSV vind, +14 grader. 14 mars Sol, halvklart, svag VNV vind, +6 grader. 13 april Halvklart till mulet, måttlig V vind, +8 grader. 17 april Sol, klart till halvklart, svag SSV vind, +6 grader. 29 maj Sol, klart till halvklart, svag till måttlig NO vind, +14 grader. 27 juni Sol, halvklart, svag vind, +18 grader. 30 juni-1 juli Klart till halvklart, vindstilla, +13 grader. Resultat av inventeringen Det inventerade området omfattar främst jordbruksmark med inslag av skogsdungar. Området är relativt lättinventerat med goda möjligheter till en fullständig täckning av de häckande rovfåglarna och ugglor. Inom det inventerade området fanns 3 revir av ormvråk med spelflygande fåglar på två platser samt en använd boplats, 1 revir röd glada och 2 revir kattuggla med tiggande ungar. Några möjliga risbon för rovfåglar hittades i mars april och observationer av ormvråk och röd glada gjordes med ruvande fåglar på två boplatser. Övriga funna risbon användes inte som boplats av rovfåglar under 2014 (ett gammalt bo i aldunge mellan Ulatofta och Brorslund samt ett bo i närheten av aktiv boplats av röd glada). Vid uppföljning av dessa häckningar konstaterades 2 stora ungar i gladboet samt en lyckad häckning i ormvråksboet. Boplatsen för röd glada låg ca 3

5 550 m öster om placeringen för vindkraftverket på Ulatofta 5:21 och ca 1,5 km norr om vindkraftverket på Sallerup 5:10. Det aktiva ormvråksboet låg ca 1 km sydost om Sallerup 5:10, på gränsen av inventeringsområdet. Ca 150 m norr om verket på Sallerup 5:10 fanns ett risbo troligen tillverkat av ormvråk och som låg inom ett ormvråksrevir, men detta bo användes inte av ormvråk eller annan rovfågel under Boet var relativt välhållet och kan ha använts under Utöver de säkerställda häckningarna av röd glada, ormvråk och kattuggla sågs sparvhök och tornfalk tillfälligt i området. Översikt av funna boplatser av rovfåglar inom 1 km från placeringen av planerade vindkraftverk på fastighet Ulatofta 5:21 (nummer 1 vid blå punkt) samt Sallerup 5:10 (nummer 2 vid blå punkt). Röd punkt motsvarar boplatsen av röd glada (ca 550 m från verk 1 och 1,5 km från verk 2). Rosa punkter motsvarar boplatser inom ormvråksrevir där boplatsen i söder (ca 1 km från verk 2) användes av ormvråk under 2014 medan den andra boplatsen (ca 150 m från verk 2) inte var bebodd under I närheten sågs dock spelflygande ormvråkar i mars Grå punkt motsvarar ungefärligt område för central del av ormvråksrevir utan att boplats kunde påträffas. Karta Copyright 2014 Metria. 4

6 Bedömning av inventeringen Förekomsten av häckande rovfåglar och ugglor var som förväntad i ett odlingslandskap i centrala Skåne med en tämligen ordinär fågelfauna. Det är möjligt att sparvhök, tornfalk och hornuggla häckar vissa år, men överlag är inte förutsättningarna i området särskilt goda som häckningsplats för rovfåglar. Odlingslandskap lyfts också fram som en naturtyp där risken för kollisioner eller undanträngningar av fåglar ofta är marginella vid vindkraftetablering. Röd glada och vindkraft Ormvråk och kattuggla är inte upptagna på hotlistor eller på EU:s fågeldirektiv. Boplatsen av röd glada i området har ett möjligt skyddsvärde då arten är upptagen på fågeldirektivets bilaga 1. Röd glada bedöms inte längre vara hotad i Sverige och den är inte listad på den nationella rödlistan. Arten är dock med på den internationella rödlistan då det finns minskande populationer i artens globala utbredningsområde. Det svenska beståndet utgör ca 10 % av världspopulationen, som i stor utsträckning är begränsad till Europa, och kan därför anses ha ett särskilt skyddsvärde. Den röda gladan har haft en exceptionell utveckling i Sverige sedan 1970-talet då det svenska beståndet utgjordes av knappt 50 par. Omkring år 2008 bedömdes den svenska populationen utgöras av drygt 2000 par varav 95 % påträffades i Skåne (Ottosson m.fl. 2012). Ökningen har fortsatt med fortsatt spridning och expansion i län utanför Skåne och antalet utsträckande röda glador höstetid vid Falsterbo i sydvästra Skåne har fördubblats de senaste 10 åren (Falsterbo fågelstation). Ingenting tyder på att tillväxten avtagit och idag finns sannolikt närmare 2500 par i landet med åtminstone 2000 par i Skåne. Röd glada häckar främst i jordbruksmark och endast i låga tätheter i skogsbygd. Den skånska jordbruksmarken omfattar ca 5500 km 2 och det är rimligt att göra antagandet att ca 2000 par röda glador har sina boplatser på denna areal. Det innebär en genomsnittlig täthet av drygt 0,3 par/km 2 skånsk jordbruksmark. Rovfåglar som fågelgrupp är särskilt utsatta för kollisioner med vindkraftverk. Olycksfrekvensen har uppskattats till i genomsnitt 0,1 rovfåglar/vindkraftverk och år, och givet antagandet att i Skåne är en tredjedel av dessa dödsfall röda glador, dödas årligen ca 10 röda glador i samband med kollisioner med vindkraftverk (Rydell m.fl. 2011). Då det finns i storleksordningen röda glador i Skåne efter häckningssäsongen har vindkraftverken på den skånska skalan en marginell, om någon, effekt på artens svenska beståndsstorlek. Lokalt kan dock vindkraftverk innebära att häckningar misslyckas om häckande individer dödas vid kollisioner med intilliggande vindkraftverk. Det är inte troligt att de röda gladorna kommer att överge boplatsen vid en eventuell etablering av vindkraftverk, även det verk på Ulatofta 5:21 vars placering ligger närmast boplatsen. 5

7 Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige (SOF) rekommenderar vid vindkraftetablering en buffertzon av minst 1 km kring platser med större antal bon och i områden med koncentrationer av röd glada. Naturvårdsverkets kunskapsöversikt (Rydell m.fl. 2011) följde en tidigare rekommendation från SOF med en mer generell buffertzon av 1 km kring boplatser då röd glada ingår i gruppen medelstora rovfåglar (Tabell 8.1 i Rydell m.fl. 2011). Att särskild hänsyn tas till röda glador i län utanför Skåne där arten fortfarande är relativt ovanlig är fullt rimligt för att inte artens pågående expansion ska äventyras. Frågan är hur man tar hänsyn till riskerna för häckande röda glador vid vindkraftetablering i Skåne? Konsekvensen av att använda 1 km buffertzon kring samtliga boplatser av röd glada i Skåne tål att fundera på. Buffertzoner av 1 km kring boplatser av 2000 par motsvarar något förenklat drygt 6000 km 2, alltså en något större yta än hela den skånska jordbruksarealen. Givetvis är inte de röda gladorna jämnt fördelade i skånsk jordbruksmark, men det blir svårt att hitta utrymmen där ens enstaka eller några få verk kan placeras. I praktiken blir det därför närmast tvärstopp för fortsatt vindkraftetablering på skånsk jordbruksmark eftersom den röda gladan i dag är så talrik. De uppdaterade rekommendationerna från SOF pekar på möjligheten att i Skåne applicera en buffertzon vid höga tätheter av häckande röda glador och vid höga koncentrationer av arten. Referenser Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J. & Green, M Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar: En Syntesrapport. Rapport Naturvårdsverket. Sveriges Ornitologiska Förening Uppdaterad version av föreningens vindkraftpolicy daterad hösten 2013: 6