En hel del frågor till Martin Green handlar om skogshöns, framför allt tjäder som är en vanlig fågel norr om Mälardalen.

Transkript

1 Vindvals syntesrapport Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss publicerades 2011 och har fått stort genomslag. Rapporten åberopas av såväl domstolar som sökande vid prövning. Den används av myndigheters handläggare och konsulter inför inventering och tillståndsgivning. Vilken ny kunskap har tillkommit sedan rapporten gavs ut? Här intervjuas Martin Green, huvudförfattare till den del som handlar om fåglar. Jag har fått många frågor. Oftast handlar det om skyddsavstånd till boplats, spelplats eller fågellokal. Det är viktigt att läsa den kringliggande texten för att få en helhetsbild. Det räcker inte att bara använda tabellen. Det står tydligt i rapporten att skyddsavstånden inte är vetenskapligt belagda. De bygger på försiktighetsprincipen och är ursprungligen baserade på rekommendationer från Sveriges Ornitologiska Förening. Men i och med att flera domstolar har hänvisat till rekommendationerna blir de praxis och får en formell betydelse. --Det finns inget vetenskapligt stöd för att vi inte ska bygga vindkraft inom två kilometer från örnbon. Exakt var gränsen hamnar är en kompromiss mellan olika intressen. Grunden för detta ligger i logiken med att ju längre bort, desto mindre risk. En hel del frågor till Martin Green handlar om skogshöns, framför allt tjäder som är en vanlig fågel norr om Mälardalen. Vi vet inte mycket om hur tjädern påverkas av vindkraft, men vi vet att den trivs i uppvuxen skog. Det viktigaste för tjädern är att man låter skogen vara. En och annan tjäder kan kollidera med tornet, men tjädern är talrik. Det skjuts runt tjädrar varje år. Låter man skogen vara så opåverkad som möjligt är sannolikheten för negativ påverkan vid vindkraftetablering troligen låg. Jag är kritisk till att man generellt ska ha skyddsavstånd till spelplats för tjäder när det gäller en vindkraftetablering men inte när det gäller andra former av exploatering.

2 Att det finns restriktioner för vindkraft, men inte för skogsbruk där det framför allt skulle behövas, innebär enligt Martin Green, att vi silar mygg och sväljer kameler. Han är också kritisk till antalsgränser som är svåra att omsätta i praktiken. Exempelvis när det gäller skyddsavstånd till tjäderspelplatser, att spel med över fem tuppar ska skyddas. Vid en inventering ena dagen kan man se fyra tjädrar, nästa dag sex. Tjäderspel sker heller inte på en fixerad geografisk punkt utan det handlar snarare om ett lite större område, och de flesta spelplatser är inte kända. Ju längre söder ut desto ovanligare är tjädern. En spelplats i Skåne har därmed ett högre regionalt skyddsvärde än en slumpvis vald tjäderspelplats i norra Sverige. De forskningsresultat som tillkommit sedan syntesrapporten skrevs ( ) har i stort förstärkt stödet för det allmänna innehållet i rapporten när det gäller fåglar, anser Martin Green som därför inte ser något behov av att revidera syntesrapporten just nu. Att nattskärran och andra nattaktiva fåglar som ugglor, inte tas upp närmare i syntesrapporten beror på att utbyggnaden av vindkraft i skog, då rapporten skrevs, inte hade kommit lika långt som den gjort i dag. Därmed saknades kunskap, och frågorna hade då heller inte väckts i någon större omfattning Visst kan man säga att vi behöver mer kunskap om nattskärror och vindkraft vi har ju ingen kunskap alls om detta. Men kunskapsläget bör öka successivt i takt med att kontrollprogram genomförs och utvärderas. En av de viktigare uppgifterna nu, är att ta vara på den kunskap som kommer fram genom kontrollprogrammen. Det vore bra om resultaten från programmen samlades ihop och blev tillgängliga publikt, så att alla intresserade kan se vad som är gjort. Genom att samla resultat exempelvis om tjäder och nattskärra men även om andra arter från flera olika platser, finns en möjlighet att testa resultaten statistiskt och vetenskapligt. Även om det bara handlar om ett fåtal ställen, är den kunskapen bättre än ingen alls, hävdar Martin Green. Detta kräver att myndigheterna sköter kontrollprogrammen på ett bra sätt, och är mer medvetna om vikten av att följa upp och utvärdera dem. Men jag är ganska kritisk till hur det hanteras på sina håll så här långt. En annan förändring på senare år är att verken som byggs ofta är högre. Då ökar risken för fåglar. Fler fåglar förolyckas vid högre (och större) verk. Det är en kunskap, som kommit till efter att rapporten skrevs.

3 Å andra sidan producerar högre verk mer el. Så i relation till den mängd el som produceras, blir dödligheten för fåglar lägre. De senaste åren har det tagits fram olika tekniska lösningar för att upptäcka fåglar och stoppa verken när en rovfågel kommer i närheten. Men det är problematiskt att kunna stoppa och starta verken snabbt och effektivt, utan ökat slitage. Sätter man gränsen för exempelvis 200 meter, tar det inte många sekunder för en örn att flyga den sträckan. Alternativet är ett längre avstånd, men då får verken stå stilla större delen av tiden, om det är mycket örn i området. Artskyddsförordningen (ASF), som säger att det är förbjudet att avsiktligt döda eller skada fåglar är omdiskuterad i vindkraftsammanhang. EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv, som är grunden till artskyddsförordningen, tolkas förmodligen hårdare i Sverige än i andra länder, just i vindkraftssammanhang. Vissa verksamheter jordbruk och skogsbruk är automatiskt undantagna. Det är konstigt att artskyddsförordningen åberopas när det gäller vindkraft, medan skogsbruket har ett frikort. Om syftet är bästa möjliga fågelskydd så är detta helt ologiskt. Martin Green har tidigare kritiserat artskyddsförordningen varför skriva en lag, som är omöjligt att använda såsom den är skriven? Ett annat problem ligger inte i själva förordningen, utan i det sätt som man har försökt omsätta den i praktiken. ASF är generell (den gäller alla arter), men i handboken för ASF har man publicerat en lista på arter som man bör ta extra hänsyn till, det vill säga applicera artskyddsförordningen på. Denna lista består av rödlistade arter (Svenska rödlistan), arter i Fågeldirektivets bilaga 1 samt arter, som haft en hög minskningstakt under en viss tidsperiod. Problemet här är att endast Fågeldirektivets bilaga 1 är fast, eller har varit det så här långt. Övriga listor är föränderliga. Rödlistan uppdateras vart femte år och arter kommer och går i denna. Minskning kan förbytas i ökning inom några få år. Att då använda en fast lista när verkligheten hela tiden förändras blir bara fel och opraktiskt. Idag finns en lista som skrevs Sedan dess har en ny Rödlista publicerats, ännu en ny kommer 2015, och många fågeltrender har förändrats. I just vindkraftsammanhang bör man givetvis bry sig mest om de arter som antingen är verkligt hotade, eller som löper störst risk att påverkas av vindkraft. Martin Greens personliga uppfattning är att vi ägnar för mycket energi och resurser åt enstaka dödsfall för enskilda arter, och för lite åt att skydda själva livsmiljöerna.

4 -Det behövs en helhetssyn. Ta kungsörnen vill vi skydda och bevara kungsörnsstammen, då ska vi skydda de miljöer där kungsörnen trivs. En vanlig synpunkt från projektörer är bristen på enhetlighet i de krav som ställs. Är det möjligt eller önskvärt att få till likvärdiga kravnivåer på inventeringar? -Jag förstår till fullo att det är irriterande att kraven inte är desamma överallt. Jag tycker nog ändå att genom både syntesrapporten och inte minst det kunskapsstöd, som vi bidragit med till myndigheterna, exempelvis genom Vindvals forskarträffar med länsstyrelserna, har vi fått ökad kunskap. I dag är därför förutsättningarna bättre för att kunna omsätta kunskaperna i mer likformade krav. Man kan dock ha i åtanke att det är människor som fattar beslut och människor lyssnar givetvis på många olika informationskällor. Därmed kommer det alltid att finnas skiljaktigheter i beslut av olika Miljöprövningsdelegationer och domstolar. Detta, så länge samhället inte bestämmer sig för att det ska vara likvärdiga krav överallt. Hur länge är en inventering aktuell? Det är svårt att dra en bestämd gräns, när det hela tiden sker förändringar i miljön. Har det bara gått tre år, finns det ingen anledning att göra en helt ny inventering, men kanske när fem år har gått. På den internationella konferensen CWE2013 höll du en workshop om kontrollprogram för fåglar. Du ställde frågan talar vi för mycket om vindkraft? Vad menade du med det? Vindkraften har ett oförtjänt dåligt rykte när det gäller fåglar. Det är mycket som påverkar fåglar på ett negativt sätt, men i debatten är det ofta bara vindkraften som lyfts fram. Om det är fåglarna man vill skydda, så är det den samlade påverkan som borde vara intressant från alla typer av exploatering. Text: Kajsa Olsson (2014) FAKTARUTA om försiktighetsprincipen: Tre principer ska vara vägledande för användningen av försiktighetsprincipen [KOM (2000)] en så fullständig vetenskaplig bedömning som möjligt, och fastställande, så långt det går, av graden av vetenskaplig osäkerhet; en bedömning av risken och möjliga konsekvenser av att inte vidta åtgärder;

5 att alla berörda parter deltar i studien av försiktighetsåtgärderna, så snart resultaten från den vetenskapliga bedömningen och/eller riskbedömningen finns tillgängliga.