Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola. - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola. - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv"

Transkript

1 Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv December 2001

2 Förord Det sker en spännande utveckling på skolområdet i Sverige. I och med att friskoleetableringarna ökar får allt fler familjer möjlighet att välja skola för sina barn. För den som följer den politiska debatten är det ingen nyhet att friskoleutvecklingen är omstridd i flera politiska partier. Men vad anser barnfamiljerna? Tycker de att det är bra med valfrihet? Med s yfte att få svar på bland annat denna fråga har Svenskt Näringsliv gett Demoskop i uppdrag att genomföra en undersökning bland föräldrar med barn i friskola respektive kommunal skola. En liknande undersökning gjordes Undersökningen ger ett tydligt s var på frågan. Det finns ett oerhört starkt stöd för valfrihet bland föräldrarna. Detta gäller oavsett om de har sitt barn i en fristående skola eller i en kommunal skola. Men alla anser inte att de har valfrihet. Dessvärre är det fyra av tio bland de föräldrar som har sitt barn i en kommunal skola som anser att de inte har en reell valfrihet eftersom det inte finns en fristående skola i närheten. Trots att de inte anser sig ha valfrihet i dagens läge så svarar hela 83 % av dessa f ö r ä l d r a r a t t d e t ä r b r a med valfrihet mellan kommunala och fristående skolor. Det är uppenbart att föräldrarnas inställning till valfrihet inte har tagit intryck av den politiska debatten. Föräldrarna vill ha valfrihet. Det finns en förutfattad mening om att det är barn till högutbildade som går i fristående skolor. Undersökningen visar att detta är fel. Det finns inte någon skillnad vad beträffar utbildningsnivå hos friskoleföräldrar och föräldrar som har barn i en kommunal skola men som hade möjlighet att välja en f r i s t å e n d e s kola. Vid en jämförelse av hushållets inkomstnivå finns det inte heller någon skillnad mellan dessa två grupper. Däremot finns det en påtagligt lägre andel höginkomsttagare i den grupp som har sitt barn i en kommunal skola och som anser sig inte haft valmö jlighet. Vi kan också konstatera att barn som går i friskolor i högre utsträckning bor i hyreslägenhet och en större andel av föräldrarna är ensamstående. Nästan vart fjärde friskolebarn har en eller två föräldrar som är födda utomlands vilket är en betydligt högre andel än för de barn som går i en kommunal skola. Undersökningen visar således, precis som 1999 års, att det är många invandrarföräldrar som väljer en fristående skola för sina barn. Där det finns valfrihet finns det inget fog för det i debatte n o f t a framförda påståendet att friskoleetableringar leder till en ökad segregation. Resultatet av undersökningen visar på motsatsen. Årets undersökning har kompletterats med frågan om föräldrarna anser att skolan är en trygg plats för barnet. Här finns de t en mycket påtaglig skillnad mellan friskoleföräldrar och föräldrar som har sitt barn i en kommunal skola. De föräldrar som valt en friskola uppfattar också denna som en tryggare plats för sitt barn. 7 av 10 friskoleföräldrar anser att skolan är en mycket trygg plats mot endast en av tre bland de som har sitt barn i en kommunal skola. Svenskt Näringsliv bejakar den utveckling mot ökad valfrihet som sker på skolområdet. Det är viktigt att friskoleutvecklingen får fortsätta. Konkurrens och valfrihet på skol området har uppenbarligen ett starkt föräldrastöd. Undersökningen visar att det alltjämt finns många föräldrar som inte har möjlighet att välja på grund av att det inte finns någon fristående skola på orten. Att förverkliga valfriheten även för dessa är et t viktigt mål. Att förverkliga denna valfrihet för alla borde vara ett viktigt mål även för l a n d e t s p o l i t i k e r. Ulla Ericson Programansvarig Svenskt Näringsliv ii

3 Inledning På uppdrag av Svenskt Näringsliv och Friskolornas Riksförbund har Demoskop genomfört en undersökning riktad till föräldrar med grundskolebarn i friskola respektive kommunal skola. Syftet med undersökningen är att kartlägga eventuella demografiska skillnader och likheter mellan föräldrar som har sina barn i friskola respektive kommunal skola. Med demografiska faktorer avses tex familjestorlek, utbildning och inkomst. Syftet med undersökningen var också att ger svar på frågor om varför man väljer en viss skola till sitt barn, om barnet trivs i skolan och vilka möjligheter man som förälder har att påverka utbildningen. Undersökningen riktades till ett slumpmässigt urval av föräldrar som har barn i grundskolan. I avsnittet Vilka elever avser intervjuerna? finns det beskrivet hur urvalet togs fram. I rapporten finns tre föräldragrupper definierade:?? Föräldrar som har barn i friskola och som anger att de hade möjlighet att välja en kommunal skola.?? Föräldrar som har barn i kommunal skola och som anger att de hade möjlighet att välja en friskola.?? Föräldrar som har barn i kommunal skola men som anger att de inte hade möjlighet att välja en friskola. Anledningen till att det inte redovisas någon grupp av föräldrar som har barn i friskola och som inte hade möjlighet att välja en kommunal skola är att denna grupp endast utgör 2 procent av de intervjuade friskoleföräldrarna. Undersökningen genomfördes i form av telefonintervjuer från Demoskops telefonintervjuarcentral i Stockholm under perioden 5-29 november intervjuer gjordes. Demoskops projektledare är Katrin Bergmark och uppdragsgivare på Svenskt Näringsliv är Ulla Ericson. iii

4 Sammanfattning Syftet med undersökningen är att kartlägga om det finns några skillnader mellan föräldrar med barn i friskola och föräldrar med barn i kommunal skola. Frågorna handlar bl a om varför man väljer en viss skola till sitt barn, om barnet trivs i skolan, samarbetet mellan familjen och skolan och om utbildningen anpassas efter barnens behov. I undersökningen görs även jämförelser mellan de två föräldragrupperna med avseende på ett antal demografiska frågor, t ex familjestorlek, utbildningsnivå och inkomstnivå. Resultaten visar att det finns vissa skillnader mellan föräldrar som har barn i friskola respektive barn i kommunal skola. Det finns även några skillnader mellan föräldrar som hade kunnat välja en friskola men som valde en kommunal skola och föräldrar som inte kunde välja en friskola. Del 1 I stort sett alla föräldrar som har sitt barn i en friskola upplever att de hade möjligheten att välja mellan en friskola och en kommunal skola. Bland föräldrar med barn i kommunal skola anger nästan sex av tio att de hade en valmöjlighet. Enligt föräldrarna själva är den främsta orsaken till att de inte kunde välja en friskola att det inte finns någon friskola i närheten. Bland föräldrar med barn i friskola anser i stort sett alla att det är bra att man kan välja. Även bland föräldrar med barn i kommunal skola anser en klar majoritet, drygt åtta av tio, att valmöjligheten är bra. De föräldrar som anser att det är bra att man kan välja mellan friskolor och kommunala skolor fick motivera sitt svar. Resultatet visar att argumenten i stort sett är samma oavsett om föräldern har barnet i en kommunal skola eller en friskola. Friskoleföräldrarna ger dock mer utförliga svar än föräldrar med barn i kommunal skola. Svaren kan grupperas i tre huvudområden och handlar om följande:?? Valfrihet är i sig något positivt. Som förälder bör man ha rätt att kunna välja en passande skola till sitt barn.?? Det är bra att kunna välja en speciell pedagogik/inriktning eller en skola som är anpassad efter barnets behov.?? Det är bra med konkurrens. Konkurrensen är positiv eftersom den leder till bättre kvalitet. Skolorna kommer att anpassas och erbjuda det som föräldrar/barn efterfrågar. De föräldrar som svarade att det inte är bra att man kan välja mellan friskolor och kommunala skolor anser ofta att friskolor kan innebära att barnen inte får samma start i livet och att friskolor kan leda till klasskillnader. Flera nämner också att friskolor skapar en konkurrens mellan elever som inte är bra och att det skapas konkurrens om lärare och kommunens pengar. De två vanligaste orsakerna till att en viss skola väljs bland friskoleföräldrar är att skolan har bra undervisning och att det är en liten skola. Bland föräldrar med barn i iv

5 kommunal skola är de två vanligaste orsakerna att det var den skola som låg närmast och att kamrater eller syskon redan gick/skulle börja i den skolan. Avståndet till skolan skiljer sig åt mellan barn i friskola och kommunal skola. Friskolebarn har oftare längre till sin skola än barn i kommunal skola. En majoritet bland barn i kommunal skola går eller cyklar till skolan medan barn i friskola inte går och cyklar i lika stor utsträckning. Barn i friskola åker oftare än övriga barn med lokaltrafik eller bil med föräldrar/vänner. I princip alla föräldrar anger att barnet trivs i skolan. Barn i friskola trivs dock i större utsträckning mycket bra. Även när det gäller om föräldern är nöjd med skolan är mönstret det samma, dvs i stort sett alla föräldrar är nöjda med skolan men friskoleföräldrar är i större utsträckning mycket nöjda. När det gäller föräldrarnas möjligheter att påverka undervisningen visar resultatet påtagliga skillnader mellan de två föräldragrupperna. Nästan åtta av tio föräldrar med barn i friskola anser att de i stor utsträckning kan påverka skolan medan motsvarande andel bland föräldrar med barn i kommunal skola är knappt varannan. Möjligheten att påverka utnyttjas också i större utsträckning av föräldrar som har barn i friskola. När det gäller samarbetet mellan skolan och hemmet tycker en majoritet av föräldrarna med barn i friskola att det fungerar bra i mycket stor utsträckning. Motsvarande andel bland föräldrar med barn i kommunal skola är en av tre. Samma mönster gäller när föräldrarna får svara på om de anser att skolan är en trygg plats för barnet. Varannan friskoleförälder tycker att skolan anpassar utbildningen efter barnets behov i mycket stor utsträckning. Föräldrar med barn i kommunal skola är inte lika positiva, endast två av tio anger att utbildningen anpassas i mycket stor utsträckning. Del 2 I del två har ett antal bakgrundsvariabler kartlagts och resultatet visar att det i flera fall finns skillnader mellan föräldrar som har barn i friskola och föräldrar som har barn i kommunal skola. När det gäller antal vuxna i hushållet som förvärvsarbetar finns det inga skillnader mellan föräldrar med barn i friskola respektive kommunal skola. I drygt åtta av tio familjer förvärvsarbetar båda. Om man tittar på familjer med en ensamstående förälder finns det inte heller några skillnader mellan föräldragrupperna. Även bland ensamstående föräldrar förvärvsarbetar runt åtta av tio. Bland barn i friskola har hälften föräldrar som är akademiker. Det finns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan friskoleföräldrar och föräldrar som har barn i kommunal skola men hade möjlighet att välja en friskola. Däremot är skillnaden tydlig jämfört med den grupp föräldrar som inte hade någon valmöjlighet och har barn i kommunal skola. Knappt en av tre bland dessa föräldrar har universitetsutbildning. v

6 När det gäller inkomstnivå är mönstret det samma som för utbildningsnivå. Föräldrar som inte hade möjlighet att välja en friskola är i mindre utsträckning höginkomsttagare. Föräldrar som har barn i kommunal skola bor i mindre utsträckning än friskoleföräldrar i hyreslägenhet och oftare i villa eller radhus. Det är något vanligare att ett barn i kommunal skola inte har några syskon i grundskoleåldern. Om man tittar på totala antalet personer som permanent bor i hushållet är familjer med barn i friskola något större än familjer med barn i kommunal skola. En större andel föräldrar är ensamstående bland friskoleföräldrarna. Nästan två av tio av de som valt friskola är ensamstående, motsvarande siffra för de som har barn i kommunal skola är en av tio. Även när det gäller partisympati finns vissa skillnader. Bland friskoleföräldrar skulle en av tre rösta på det borgerliga blocket om det var riksdagsval idag. Motsvarande andel för föräldrar med barn i kommunal skola är ungefär en av fyra. Resultatet visar att en större andel av friskolebarnen har föräldrar som är födda utanför Sverige. Drygt två av tio friskolebarn har en eller två föräldrar som är födda utanför Sverige medan motsvarande uppgift för barn i kommunal skola är en av sex. Sammanfattningsvis visar undersökningen att föräldrar med barn i friskola respektive kommunal skola skiljer sig åt i flera fall. Föräldrar med barn i friskola anser i större utsträckning än föräldrar med barn i kommunal skola att:?? det är bra att man kan välja skola till sitt barn?? barnet trivs i skolan?? de är nöjda med skolan?? de har möjlighet att påverka skolan?? de utnyttjar möjligheten att påverka*?? skolan är en trygg plats för barnet?? samarbetet mellan skolan och familjen fungerar bra?? skolan anpassar utbildningen efter barnets behov?? de bor i hyreslägenhet?? barnet har syskon i grundskoleålder?? föräldern är ensamstående?? de röstar på det borgerliga blocket?? föräldrarna är födda utanför Sverige?? barnet har längre till skolan?? barnet åker bil eller med lokaltrafiken till skolan?? de är höginkomsttagare*?? de är högutbildade* De tre områdena ovan som är markerade (*) i listan ovan innebär att det inte finns någon skillnad mellan friskoleföräldrar och föräldrar som anger att de hade möjlighet att välja en friskola men valde en kommunal skola. vi

7 Innehållsförteckning Del 1 - Vad tycker man som förälder om skolan och vilka möjligheter har man att påverka sitt barns utbildning?...2 Valmöjlighet...3 Varför hade man inte möjlighet att välja mellan en friskola och en kommunal skola?...4 Det är bra att valmöjligheten finns...5 Varför är det bra respektive dåligt att kunna välja?...7 Varför väljer man en viss skola till sitt barn?...9 Ligger skolan nära hemmet?...12 Hur tar sig barnet till skolan?...14 Hur trivs barnet i skolan?...15 Hur nöjd är man med sitt barns skola?...17 Möjligheten att påverka sitt barns utbildning...19 Utnyttjas möjligheten att påverka?...21 Samarbete och trygghet...23 Del 2 - Skillnader och likheter mellan föräldrar med avseende på olika bakgrundsfaktorer Sysselsättning bland föräldrar...26 Familjens utbildningsnivå...28 Familjens inkomst...29 Boendeform...30 Familjestorlek och antal barn i grundskolan...31 Ensamstående eller sammanboende?...32 Partisympati...33 Född i Sverige eller utomlands...34 Skillnader mellan de tre föräldragrupperna...35 Hur undersökningen gjordes...37 Vilka elever avser intervjuerna?

8 Del 1 - Vad tycker man som förälder om skolan och vilka möjligheter har man att påverka sitt barns utbildning? I detta avsnitt av rapporten redovisas frågor som bl a handlar om varför man väljer en viss skola till sitt barn, hur nöjd föräldern är med skolan, om barnet trivs i skolan och vilka möjligheter man som förälder har att påverka utbildningen. Jämförelser görs mellan de tre föräldragrupperna:?? Föräldrar som har barn i friskola och som anger att de hade möjlighet att välja en kommunal skola. I rapporten benämns denna grupp föräldrar med barn i friskola.?? Föräldrar som har barn i kommunal skola och som anger att de hade möjlighet att välja en friskola. I rapporten benämns denna grupp föräldrar med valmöjlighet och med barn i kommunal skola.?? Föräldrar som har barn i kommunal skola men som anger att de inte hade möjlighet att välja en friskola. I rapporten benämns denna grupp föräldrar utan valmöjlighet och med barn i kommunal skola. 2

9 Valmöjlighet En viktig bakgrundsvariabel som undersökningen kartlägger är hur många av föräldrarna som upplever att de hade möjlighet att välja mellan en friskola och en kommunal skola. Resultatet visar att en majoritet bland föräldrar med barn i kommunal skola hade möjlighet att välja en friskola. Hade du möjlighet att välja mellan kommunal skola och friskola? Bas: Samtliga Friskola Kommunal skola % 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej Vet ej/ Ej svar I stort sett alla, 98 procent, av de föräldrar som har sitt barn i en friskola upplever att de hade möjligheten att välja mellan en friskola och en kommunal skola. Även bland föräldrar med barn i kommunal skola upplever en majoritet, nästan sex av tio, att de hade en valmöjlighet. Bland föräldrar som har barn i kommunal skola anser högutbildade och höginkomsttagare i större utsträckning än andra undergrupper att de hade en valmöjlighet. Förändringar över tiden 1999 ansåg fyra av tio föräldrar med barn i kommunal skola att de hade haft möjlighet att välja en friskola till sitt barn. Idag är andelen större, nära sex av tio föräldrar med barn i kommunal skola anger att de hade haft möjlighet att välja en friskola till sitt barn. Både undersökningen från 1999 och 2001 visar att bland föräldrar med barn i friskola anser endast några enstaka att de inte hade möjlighet att välja en kommunal skola. 3

10 Varför hade man inte möjlighet att välja mellan en friskola och en kommunal skola? De föräldrar som ansåg att de inte hade någon valmöjlighet fick ange varför de inte hade det. Eftersom det i stort sett endast är föräldrar med barn i kommunal skola som anger att de inte hade någon valmöjlighet är föräldrar med barn i friskola exkluderade från diagrammet nedan. Varför hade du inte möjlighet att välja mellan en kommunal skola och en friskola? Bas: Föräldrar med barn i kommunal skola som anger att de ej hade möjlighet att välja en friskola, 332 intervjuer Fanns ingen skola i närheten 67 Fanns inte plats/kö Den främsta, och i stort sett enda, orsaken som nästan sju av tio anger är att det inte fanns någon friskola i närheten. En av tjugo anger att det inte fanns plats på friskolan för barnet. Övriga, dvs en av fyra, kan inte ange någon orsak till varför de inta hade någon valmöjlighet. 4

11 Det är bra att valmöjligheten finns De intervjuade fick ta ställning till om det är bra att kunna välja mellan friskolor och kommunala skolor. En klar majoritet anser att valmöjligheten är positiv. Andel som tycker att det är bra att man kan välja mellan kommunal skola och friskola Bas: Samtliga Friskola 99 valmöjlighet 88 ej valmöjlighet I stort sett alla föräldrar med barn i friskola anser att det är bra att man kan välja. Även bland föräldrar med barn i kommunal skola anser en klar majoritet att valmöjligheten är bra, andelarna är dock mindre jämfört med hur föräldrar med barn i friskola svarar. Bland föräldrar med valmöjlighet och barn i kommunal skola anser nio av tio att det är bra att man kan välja medan något färre, drygt åtta av tio, bland föräldrar utan valmöjlighet håller med om att valmöjligheten är bra. Skillnaden mellan dessa två grupper är statistiskt säkerställd Knappt en av tio föräldrar med barn i kommunal skola är negativt inställda till möjligheten att välja mellan kommunal skola och friskola. Bland föräldrar med barn i kommunal skola är kvinnor och höginkomsttagare något mer positiva till valmöjligheten jämfört med övriga undergrupper. Partisympati har betydelse för hur man svarar i denna fråga. Bland föräldrar med barn i kommunal skola är de som röstar på blocket där S, V och Mp ingår inte lika positiva till valmöjligheten som det borgerliga blocket. Bland föräldrar med barn i friskola är man lika positiv till valmöjligheten oavsett vilket block man hör till. 5

12 Förändringar över tiden Det har inte skett någon förändring mellan de två undersökningarna när det gäller inställningen till om det är bra att man kan välja mellan kommunala skolor och friskolor. 6

13 Varför är det bra respektive dåligt att kunna välja? De föräldrar som anser att det är bra att man kan välja mellan friskolor och kommunala skolor fick motivera sitt svar. Resultatet visar att argumenten i stort sett är samma oavsett om föräldern har barnet i en kommunal skola eller en friskola. Friskoleföräldrarna ger dock mer utförliga svar än föräldrar med barn i kommunal skola. Svaren kodades i efterhand och bland de föräldrar som är positiva till valmöjligheten framkommer följande orsaker:?? Valfrihet är något positivt. Varannan förälder med barn i friskola tar upp synpunkter som handlar om att valfrihet är positivt, att det är bra att kunna välja en skola som passar barnet. Bland föräldrar med barn i kommunal skola anger nära sju av tio att valfrihet är något positivt.?? Pedagogik/Inriktning. Många svar handlar om att valmöjligheten gör det möjligt att välja en speciell pedagogik eller en speciell inriktning (tex språk, musik). Det är också positivt att man kan välja en skola som är anpassad efter barnets behov. Drygt tre av tio föräldrar med barn i friskola och drygt två av tio föräldrar med barn i kommunal skola nämner orsaker som rör detta område.?? Konkurrens/Kvalitet. Det skapas en positiv konkurrens som i förlängningen innebär bättre kvalitet på undervisning och lärare och att skolorna kommer att erbjuda det som efterfrågas. En av tio föräldrar nämner orsaker som rör detta område.?? Bland föräldrar med barn i friskola lämnar tre av tio även andra synpunkter än de tre områden som nämns ovan. En av tio föräldrar med barn i kommunal skola lämnar också ytterligare synpunkter. Det handlar t ex om att man som förälder får större inflytande, möjligheten att kunna välja en liten skola, att friskolor är bättre än kommunala skolor etc. De svar som inte rör de tre områdena ovan finns återgivna i en bilaga till rapporten. De föräldrar som svarade att det inte är bra att man kan välja mellan friskolor och kommunala skolor fick också motivera sitt svar. Svaren kodades i efterhand och bland de 74 föräldrar som är negativa till valmöjligheten framkommer följande orsaker:?? Friskolor kan hindra att alla barn får samma förutsättningar och friskolorna kan skapa klasskillnader. Detta är den klart vanligaste orsaken som nämns. Sex av tio tar upp synpunkter som rör detta område.?? Det skapas en konkurrens mellan elever som inte är bra. Det är också negativt att det blir konkurrens om kommunens pengar och om lärare. Två av tio tar upp synpunkter som rör detta område.?? En av tio lämnar andra typer av kommentarer, bla att de kommunala skolorna är bra och det finns därför inte något behov av friskolor, att friskolor innebär 7

14 svårigheter för kommunen att ha inblick i skolverksamheten, att det försvårar kommunens planering. De svar som inte rör inom de två områdena ovan finns återgivna i en bilaga till rapporten. 8

15 Varför väljer man en viss skola till sitt barn? För att kartlägga varför man väljer en viss skola till sitt barn fick föräldrarna först ange det viktigaste skälet till att de valde en viss skola till sitt barn, därefter fick de ange om det även fanns ytterligare orsaker till valet av skolan. Föräldrarna fick spontant ange den viktigaste orsaken. Svaren kodades i efterhand och tabellen nedan visar vad föräldrarna anger som den viktigaste orsaken. Främsta orsaken till att en viss skola valdes Föräldrar med barn i friskola Föräldrar med barn i kommunal skola, hade valmöjlighet Föräldrar med barn i kommunal skola, hade ej valmöjlighet Bra undervisning 23% 9% 4% Kulturell anknytning 11% 4% 2% Närhet, denna skola ligger närmast 8% 54% 65% Liten skola 8% 4% 4% Ville att barnet skulle gå i friskola 8% 0% 1% Religiös anknytning 6% 0% 0% Missnöjda med en tidigare skola som barnet gått i 5% 1% 0% Bra miljö 4% 3% 2% Kamrater som skulle börja/redan gick i denna skola 3% 14% 6% Syskon som redan gick i denna skola 3% 3% 2% Trivdes inte i en tidigare skola 3% 0% 0% Särskilda behov som denna skola kan tillgodose (tex läs/skrivsvårigheter, damp) 2% 1% 2% Bra rykte/lärare 2% 1% 0% Tidigare gått i förskola på denna skola 1% 1% 1% Barnet har valt själv 1% 0% 0% Rädda/bevara skolan på orten 1% 0% 0% Ville att barnet skulle gå i kommunal skola 0% 1% 0% Flyttade och det blev då denna skola 0% 1% 1% Övrigt 10% 1% 3% Svaren skiljer sig åt mellan föräldrar som har barn i friskola och föräldrar som har barn i kommunal skola. De fyra vanligaste orsakerna bland friskoleföräldrar är att skolan hade bra undervisning (speciellt sätt att undervisa, rykte om att ha bra undervisning, speciell pedagogik etc), kulturell anknytning (språk, kultur etc), att det var en liten skola och att det var den skola som låg närmast. Bland föräldrar med barn i kommunal skola är de fyra vanligaste orsakerna att det var den skola som låg närmast, att kamrater gick i den skolan, att skolan hade bra undervisning och att det var en liten skola. 9

16 Bland föräldrar som har barn i kommunal skola är den klart vanligaste orsaken att det var den skola som låg närmast, drygt hälften av föräldrarna anger denna orsak. Bland friskoleföräldrar finns det inte någon enstaka dominerande orsak till varför man valt en speciell skola. Föräldrarna fick även ange om det fanns ytterligare orsaker till varför man hade valt just denna skola för sitt barn. I tabellen nedan har vi lagt ihop samtliga svar från denna och föregående fråga. Diagrammet visar således hur många som sammanlagt nämner olika orsaker att välja en specifik skola. Orsaker till varför en viss skola valdes Föräldrar med barn i friskola Föräldrar med barn i kommunal skola, hade valmöjlighet Föräldrar med barn i kommunal skola, hade ej valmöjlighet Bra undervisning 41% 21% 14% Liten skola 26% 9% 11% Bra miljö 17% 9% 6% Kulturell anknytning 17% 6% 3% Ville att barnet skulle gå i friskola 16% 0% 1% Närhet, denna skola ligger närmast 15% 67% 73% Missnöjda med en tidigare skola som barnet gått i 10% 1% 1% Kamrater som skulle börja/redan gick i denna skola 8% 31% 19% Trivdes inte i en tidigare skola 8% 1% 0% Religiös anknytning 8% 0% 0% Syskon som redan gick i denna skola 7% 9% 6% Bra rykte 4% 6% 2% Tidigare gått i förskola på denna skola 4% 4% 4% Särskilda behov som denna skola kan tillgodose (tex läs/skrivsvårigheter, damp) 3% 2% 3% Erfarenhet/känner själv till 3% 1% 0% Bra skola / bra lärare 2% 2% 1% Flyttade och det blev då denna skola 1% 2% 2% Rädda/bevara skolan på orten 1% 0% 1% Barnet har valt själv 1% 0% 0% Ville att barnet skulle gå i kommunal skola 0% 2% 0% Skolskjuts 0% 1% 1% Övrigt 23% 4% 5% Tabellen ovan visar att även om föräldrarna får ange fler än en orsak så blir rangordningen av orsakerna i stort sett samma. Sammanfattningsvis visar resultatet på denna fråga att föräldrar med barn i friskola mer aktivt väljer en viss skola (skolor med passande pedagogik, bra skolmiljö) medan föräldrar med barn i friskola anger mer passiva orsaker (den skola som låg närmast, kompisar som redan gick i skolan). 10

17 När det gäller de två frågorna om varför man valde en specifik skola till sitt barn hamnar några av de spontana svaren under svarsalternativet Övrigt. Dessa svar finns återgivna i sin helhet i en bilaga till rapporten. 11

18 Ligger skolan nära hemmet? De intervjuade fick svara på frågan om hur långt från hemmet skolan ligger. Resultatet visar att det finns skillnader mellan friskolebarn och kommunala skolbarn. Hur långt ifrån hemmet ligger skolan som ditt barn går i? Bas: Samtliga 13 Friskola Mindre än 500 m Mellan 0,5-2 km Längre bort än 2 km valmöjlighet ej valmöjlighet Tre av tio skolbarn i kommunala skolor har mindre än 500 meter till skolan. Bland friskolebarn har endast drygt var tionde mindre än 500 meter till skolan. Drygt hälften av friskolebarnen har över 2 kilometer till skolan. Detta är en större andel än bland barn i kommunal skola. Det finns även en skillnad mellan barn i kommunal skola som hade valmöjlighet och barn i kommunal skola som inte hade valmöjlighet. I den första gruppen anger tre av tio att skolan ligger längre bort än 2 kilometer och i den andra gruppen anger nästan fyra av tio att skolan ligger längre bort än 2 kilometer. När det gäller kommunala skolor är det främst barn i högstadiet som har längre till skolan. När det gäller friskolor har barn i högstadiet och mellanstadiet längre till skolan än de som går i lågstadiet. Barn som går i kommunal skola och där en eller båda föräldrarna är födda utomlands har i större utsträckning nära till skolan jämfört med barn som har föräldrar som är födda i Sverige. Förändringar över tiden En jämförelse med undersökningarna från 1995 och 1999 visar att friskolebarnen idag har en längre resväg till skolan hade 23 procent mindre än 0,5 kilometer 12

19 till skolan, 1999 hade 17 procent mindre än 0,5 kilometer och i år har 13 procent mindre än 0,5 kilometer till skolan. Barn friskola i Mindre än 0,5 km 0,5-2 km Över 2 km % 30% 56% % 26% 56% % 35% 41% När det gäller barn i kommunal skola har det inte skett någon förändring mellan de två mätningarna. 13

20 Hur tar sig barnet till skolan? En fråga i undersökningen kartlägger på vilket sätt barnen tar sig till skolan och även i denna fråga finns skillnader beroende på om barnet går i friskola eller kommunal skola. På vilket sätt tar sig barnet normalt till skolan? Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet Skolskjuts Lokaltrafik Bil med förälder/ anhörig Går/cyklar/ moped o dyl Annat ej valmöjlighet Att fler barn i kommunal skola går eller cyklar till skolan är inte oväntat eftersom de i större utsträckning än friskolebarn har nära till skolan. När det gäller skolskjuts och lokaltrafik är det ungefär en av tre som tar sig till skolan på detta sätt oavsett om barnet går i kommunal skola eller friskola. Det finns dock en tydlig skillnad som till stor del beror på att kommunen inte ordnar skolskjuts till friskolor. Bland friskolebarnen åker en av fyra med lokaltrafik och endast en av tjugo med skolskjuts. Motsvarande andelar bland barn i kommunal skola som åker med lokaltrafik är en av tio och med skolskjuts nästan två av tio. Bland elever i friskola åker en av tre bil med förälder eller vän till skolan. Motsvarande andel bland barn i kommunal skola är drygt en av tio. 14

21 Hur trivs barnet i skolan? Det kan konstateras att nästan alla föräldrar anger att barnet trivs mycket eller ganska bra i skolan. Enligt föräldrarna trivs dock barn i friskola i större utsträckning mycket bra. Hur trivs ditt barn i sin skola? Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket bra Ganska bra Vet ej/ Ej svar Ganska dåligt Mycket dåligt Drygt åtta av tio föräldrar med barn i friskola anger att barnet trivs mycket bra medan det är färre föräldrar till barn i kommunal skola som anger att barnet trivs mycket bra. I samtliga tre föräldragrupper anser dock minst sex av tio att barnet trivs mycket bra. Det finns även en skillnad mellan de två föräldragrupperna med barn i kommunal skola. Bland föräldrar med valmöjlighet och barn i kommunal skola anger sju av tio att barnet trivs mycket bra och bland föräldrar som inte hade valmöjlighet anger 59 procent att barnet trivs mycket bra. I stort sett igen förälder anger att barnet trivs dåligt i skolan. Barn i låg- och mellanstadiet trivs bättre än barn i högstadiet. I tabellen nedan redovisas andel föräldrar som anger att barnet trivs mycket bra. Friskola Kommunal skola Lågstadiet 90% 70% Mellanstadiet 84% 63% Högstadiet 76% 56% 15

22 Föräldrar som har stora möjligheter att påverka utbildningen anger oftare att barnen trivs mycket bra i skolan. Detta mönster gäller för både föräldrar med barn i friskola och barn i kommunal skola. Föräldrar som är födda utomlands och har barn i kommunal skola anger i större utsträckning än föräldrar födda i Sverige att barnen trivs i skolan. Förändringar över tiden Jämfört med undersökningarna från 1995 och 1999 har inga förändringar skett bland friskolebarnen när det gäller hur bra barnet trivs i skolan. Det finns inte heller någon skillnad med avseende på hur föräldrar med barn i kommunal skola svarade 1999 och hur de svarar idag. 16

23 Hur nöjd är man med sitt barns skola? För att ta reda på vad föräldrarna anser om sitt barns skola fick de ange hur nöjda de själva är med skolan. I stort sett alla är mycket eller ganska nöjda med skolan. Föräldrar med barn i friskola är dock i större utsträckning mycket nöjda jämfört med föräldrar med barn i kommunal skola. Hur nöjd är du som förälder med ditt barns skola? Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket nöjd Ganska nöjd Vet ej/ Ej svar Ganska missnöjd Mycket missnöjd Sju av tio föräldrar med barn i friskola är mycket nöjda med skolan medan färre, fyra av tio, bland föräldrar med barn i kommunal skola är mycket nöjda. Endast 1 procent av friskoleföräldrarna anger att de är missnöjda, motsvarande andel för de två föräldragrupperna med barn i kommunal skola är en av tjugo. Föräldrarna är mest nöjda med skolorna när barnen går i låg- eller mellanstadiet. Detta mönster gäller oavsett om barnet går i friskola eller kommunal skola. För samtliga föräldrar gäller att de som anser att de har stora möjligheter att påverka sitt barns utbildning är också mer nöjda med skolan än föräldrar som anser att de har små möjligheter att påverka utbildningen. Bland föräldrar med barn i friskola är de som röstar på det borgerliga blocket i större utsträckning nöjda med skolan. 17

24 Förändringar över tiden Jämfört med undersökningarna från 1995 och 1999 finns inga skillnader, föräldrar till barn i friskola svarade på samma sätt då som de svarar idag. Även föräldrar med barn i kommunal skola svarar på samma sätt som de gjorde

25 Möjligheten att påverka sitt barns utbildning Föräldrarna fick besvara en fråga om de tycker att de har möjlighet att påverka sitt barns skola, tex vad gäller undervisning, upplägg och innehåll. Resultatet visar påtagliga skillnader beroende på om barnet går i en friskola eller en kommunal skola. Hur stora möjligheter tycker du att du har att påverka ditt barns skola? Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stora Ganska stora Vet ej/ Ej svar Ganska små Mycket små Inga möjligheter Två av tio föräldrar med barn i friskola anger att de har mycket stora möjligheter att påverka och ytterligare drygt fem av tio anger att de har ganska stora möjligheter. Övriga, en av sex, anser att de har små eller inga möjligheter att påverka. Bland föräldrar med valmöjlighet och barn i kommunal skola anser knappt en av tio att de har mycket stora möjligheter att påverka och ytterligare fyra av tio att de har ganska stora möjligheter att påverka. Nära hälften av föräldrarna anser därmed att de har små eller inga möjligheter att påverka. Föräldrar utan valmöjlighet och barn i kommunal skola svarar i stor utsträckning på samma sätt. Enda skillnaden är att något fler föräldrar som hade valmöjlighet anser att de har mycket eller ganska stora möjligheter att påverka skolan. Bland friskoleföräldrar är det främst de som har barn i lågstadiet som upplever att de har mycket stora möjligheter att påverka utbildningen och bland föräldrar med barn i kommunal skola är det främst de som har barn i låg- och mellanstadiet som upplever att de har möjlighet att påverka. Friskoleföräldrar som röstar på det borgerliga blocket anser i större utsträckning än övriga friskoleföräldrar att de har mycket eller ganska stora möjligheter att påverka sitt barns utbildning. 19

26 Friskoleföräldrar som är födda i Sverige anser i större utsträckning än föräldrar födda utanför Sverige att de har möjlighet att påverka barnets skola. Förändringar över tiden Det har inte skett några förändringar över tiden med avseende på i vilken utsträckning föräldrarna har möjlighet att påverka sitt barns skola. 20

27 Utnyttjas möjligheten att påverka? För att ta reda på om föräldrarna utnyttjar möjligheten att påverka ställdes en fråga om detta. Undersökningsresultatet visar att möjligheten utnyttjas i olika grad, delvis beroende på om föräldern har barnet i en friskola eller en kommunal skola. Hur ofta utnyttjar du möjligheten att påverka ditt barns skola? Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket ofta Ganska ofta Vet ej/ Ej svar Ganska sällan Mycket sällan Aldrig Möjligheten att påverka utnyttjas i större utsträckning av föräldrar som har barn i friskola än av föräldrar med barn i kommunal skola. Knappt hälften av föräldrarna med barn i friskola utnyttjar möjligheten att påverka mycket ofta eller ganska ofta. Bland föräldrar utan valmöjlighet och med barn i kommunal skola anger en av tre att de mycket eller ganska ofta utnyttjar möjligheten och bland föräldrar med valmöjlighet och barn i kommunal skola är motsvarande andel nästan fyra av tio. Skillnaden mellan dessa två grupper är dock inte statistiskt säkerställd. Det är oftast föräldrar som anger att de har stora möjligheter att påverka som också utnyttjar möjligheten att påverka. Detta mönster gäller för både föräldrar med barn i kommunal skola och i friskola. Bland föräldrar med barn i kommunal skola utnyttjas möjligheten att påverka mest när det gäller barn i låg- och mellanstadiet. Friskoleföräldrar som är födda i Sverige utnyttjar möjligheten att påverka i större utsträckning än föräldrar födda utanför Sverige. 21

28 Förändringar över tiden 1999 angav drygt varannan (52%) förälder med barn i friskola att de mycket ofta eller ganska ofta utnyttjade möjligheten att påverka barnets skola. Idag är andelen något mindre (45%). Bland föräldrar med barn i kommunal skola har det inte skett någon förändring jämfört med

29 Samarbete och trygghet Föräldrarna fick ta ställning till om skolan anpassar utbildningen efter barnets behov, om samarbetet mellan skolan och hemmet fungerar bra och om skolan är en trygg plats för barnet. Det påstående som föräldrarna i störst utsträckning instämmer i är att skolan är en trygg plats och att samarbetet mellan skolan och hemmet fungerar bra. Det finns dock mycket tydliga skillnader mellan föräldrar med barn i friskola och föräldrar med barn i kommunal skola. I vilken utsträckning anser du att skolan är en trygg plats för ditt barn? Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor Ganska stor Vet ej/ Ej svar Ganska liten Mycket liten En klar majoritet, sju av tio, bland friskoleföräldrar anser att skolan i mycket stor utsträckning är en trygg plats för barnet. Motsvarande andel bland de två föräldragrupperna med barn i kommunal skola är endast en av tre. Ungefär en av tio föräldrar med barn i kommunal skola är uttalat kritiska och anser att skolan i ganska eller mycket liten utsträckning är en trygg plats. Föräldrar med barn i kommunat högstadium anser inte i lika stor utsträckning som föräldrar med barn i lågstadiet att skolan är en trygg plats. De föräldrar som anser att de i störst utsträckning har möjlighet att påverka skolan anser också i större utsträckning än övriga att skolan är en trygg plats för barnet. Detta mönster gäller både för föräldrar med barn i kommunal skola och i friskola. Föräldrar födda i Sverige och med barn i kommunal skola anser i större utsträckning än föräldrar födda utanför Sverige att skolan är en trygg plats för barnet. 23

30 I vilken utsträckning anser du att samarbetet mellan skolan och hemmet fungerar bra? Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor Ganska stor Ganska liten Mycket liten En klar majoritet, sju av tio, bland föräldrar med barn i friskola anser att samarbetet mellan skolan och hemmet fungerar bra i mycket stor utsträckning. Andelen är betydligt lägre bland föräldrar med barn i kommunal skola. I de båda föräldragrupperna med barn i kommunal skola är motsvarande andel en av tre. En av tio i de båda föräldragrupperna med barn i kommunal skola anser att samarbetet fungerar bra endast i ganska eller mycket liten utsträckning. Föräldrar med barn i lågstadiet anser i större utsträckning än föräldrar med barn i mellan- och högstadiet att samarbetet mellan hemmet och skolan fungerar bra. Detta mönster gäller både för föräldrar med barn i kommunal skola och friskola. De föräldrar som anser att de i störst utsträckning har möjlighet att påverka skolan anser också i större utsträckning än övriga att samarbetet fungerar bra. Detta mönster gäller både för föräldrar med barn i kommunal skola och i friskola. Föräldrar som röstar på det borgerliga blocket är i större utsträckning nöjda med samarbetet med skolan. 24

31 I vilken utsträckning anser du att skolan anpassar utbildningen efter ditt barns behov? Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor Ganska stor Vet ej/ Ej svar Ganska liten Mycket liten Föräldrar med barn i friskola skiljer sig tydligt från föräldrar med barn i kommunal skola när det gäller om skolan anpassar undervisningen till barnens behov. Varannan friskoleförälder tycker att undervisningen anpassas i mycket stor utsträckning medan motsvarande andelar bland föräldrar med barn i kommunal skola är drygt två av tio (bland föräldrar som hade valmöjlighet) och en av sex (bland föräldrar utan valmöjlighet). Skillnaden mellan de två föräldragrupperna med barn i kommunal skola är statistiskt signifikant. Två av tio i de båda föräldragrupperna med barn i kommunal skola anser att undervisningen anpassas endast i ganska eller mycket liten utsträckning. Bland friskoleföräldrar är andelen kritiska endast en av tjugo. Kvinnor som har barn i friskola anger i större utsträckning än män med barn i friskola att undervisningen anpassas efter barnets behov. Föräldrar med barn i låg- och mellanstadiet anser i större utsträckning än föräldrar med barn i högstadiet att undervisningen anpassas efter barnets behov. Detta mönster gäller både för föräldrar med barn i kommunal skola och friskola. De föräldrar som anser att de i störst utsträckning har möjlighet att påverka skolan anser också i större utsträckning än övriga att undervisningen anpassas efter barnets behov. Detta mönster gäller både för föräldrar med barn i kommunal skola och i friskola. 25

32 Del 2 - Skillnader och likheter mellan föräldrar med avseende på olika bakgrundsfaktorer. Undersökningen har kartlagt skillnader och likheter mellan föräldrar som har barn i friskola respektive kommunal skola. Det visar sig att det finns vissa skillnader med avseende på de bakgrundsfaktorer som ingår i undersökningen. I slutet av intervjun fick de intervjuade svara på ett antal frågor som bl a handlar om familjestorlek, inkomst och utbildning. Nedan redovisas resultaten från dessa frågor. Sysselsättning bland föräldrar Det finns inte några synliga skillnader mellan de tre föräldragrupperna med avseende på om man förvärvsarbetar eller ej. Diagrammet nedan visar familjer med två vuxna. Antal förvärvsarbetande i hushållet Bas: Sammanboende Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Ingen el fler I hushåll med två vuxna finns det inga skillnader mellan de tre föräldragrupperna. I nästan nio av tio familjer förvärvsarbetar båda och i en av tio familjer arbetar endast den ena föräldern. 26

33 Om man tittar på familjer med en ensamstående förälder finns det inte heller några skillnader mellan föräldragrupperna. Bland ensamstående föräldrar förvärvsarbetar drygt åtta av tio. Förändringar över tiden Det har inte skett någon förändring mellan de två mätningarna när det gäller antal i hushållet som förvärvsarbetar. 27

34 Familjens utbildningsnivå Grupperna skiljer sig åt vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå. Vilken skolutbildning har du? Bas: Samtliga, frågan avser den intervjuade förälderns utbildning Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Grundskola Gymnasium Universitet/ högskola Vet ej/ ej svar Diagrammet visar vilken utbildning den intervjuade föräldern har. Bland barn i friskola har hälften föräldrar som är akademiker. Det finns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan friskoleföräldrar och föräldrar som har barn i kommunal skola men hade möjlighet att välja en friskola. Däremot är skillnaden tydlig jämfört med den grupp föräldrar som inte hade någon valmöjlighet och har barn i kommunal skola. Knappt en av tre bland dessa föräldrar har universitetsutbildning. Oavsett om man tittar på sammanboende eller ensamstående föräldrar är mönstret i stort sett det samma. Bland ensamstående föräldrar i friskola har varannan universitetsutbildning medan motsvarande andelar bland föräldrar med valmöjlighet och barn i kommunal skola är knappt fyra av tio och andelen bland föräldrar utan valmöjlighet är knappt tre av tio. Bland föräldrar med barn i friskola är ungefär lika många män som kvinnor högutbildade. Bland föräldrar med barn i kommunal skola är männen i större utsträckning än kvinnorna högutbildade. Förändringar över tiden Det har inte skett någon förändring mellan de två mätningarna när det gäller utbildningsnivå. 28

35 Familjens inkomst Inkomstnivån har i stor utsträckning samband med utbildningsnivån. Eftersom föräldrar med barn i friskola har en högre utbildningsnivå än föräldrar utan valmöjlighet och med barn i kommunal skola finns även en skillnad mellan dessa grupper när det gäller inkomstnivå. Anser du att ni i hushållet är höginkomsttagare, medelinkomsttagare eller höginkomsttagare? Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Höginkomsttagare Medelinkomsttagare Låginkomsttagare Vet ej/ ej svar Diagrammet ovan visar svaren från alla familjer oavsett om föräldern är ensamstående eller sammanboende. Det finns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan friskoleföräldrar och föräldrar som har barn i kommunal skola men hade möjlighet att välja en friskola. I båda dessa grupper är det två av tio som anger att hushållet är höginkomsttagare. Däremot skiljer sig den tredje föräldragruppen från de två första grupperna. Drygt en av tio föräldrar som inte hade valmöjlighet och som har barn i kommunal skola anger att hushållet är höginkomsttagare. Om man endast tittar på ensamstående föräldrar är det en mindre andel som anser att hushållet är höginkomsttagare. Däremot kvarstår de tre gruppernas förhållande till varandra, dvs föräldrar utan valmöjlighet och med barn i kommunal skola anser i mindre utsträckning än övriga två grupper att de är höginkomsttagare. Förändringar över tiden Bland föräldrar som hade valmöjlighet och har barn i kommunal skola är det idag något fler än tidigare som anger att de är höginkomsttagare. I övriga fall har det inte skett någon förändring. 29

36 Boendeform Det finns vissa skillnader när det gäller boendet. Hur bor familjen? Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Hyreslägenhet Bostadsrätt Radhus, villa Gård Annat Bland friskoleföräldrar bor sex av tio i villa eller radhus. En av tio bor i bostadsrätt och två av tio i hyreslägenhet. Föräldrar som har barn i kommunal skola bor i mindre utsträckning än friskoleföräldrar i hyreslägenhet och oftare i villa eller radhus. Hög- och medelinkomsttagare bor i större utsträckning i villa eller radhus. Detta mönster gäller för samtliga tre föräldragrupper. Inte oväntat bor ensamstående föräldrar oftare i hyreslägenhet eller bostadsrätt. Förändringar över tiden Det har inte skett någon förändring mellan de två mätningarna när det gäller boendeform. 30

37 Familjestorlek och antal barn i grundskolan Undersökningen visar att det finns vissa skillnader mellan familjer som har sina barn i friskola respektive kommunal skola med avseende på hushållets storlek. Antal barn som går i grundskolan Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% el fler Det är något vanligare att ett barn i kommunal skola inte har några syskon i grundskoleåldern. Bland barn i kommunal skola har drygt fyra av tio inte något syskon i grundskoleåldern och bland barn i friskola har en av tre inget syskon i grundskoleåldern. Om man tittar på totala antalet personer som permanent bor i hushållet är familjer med barn i friskola något större än familjer med barn i kommunal skola. Förändringar över tiden Bland föräldrar med barn i kommunal skola är det idag fler än tidigare som anger att de endast har ett barn i grundskolan. 31

38 Ensamstående eller sammanboende? Den intervjuade föräldern fick ange om han/hon var ensamstående eller sammanboende. Är du ensamstående eller sammanboende? Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Ensamstående Sammanboende En större andel föräldrar är ensamstående bland friskoleföräldrarna. Två av tio som har barn i friskola är ensamstående, motsvarande siffra för de två föräldragrupper som har barn i kommunal skola är en av tio. Förändringar över tiden Bland föräldrar som hade valmöjlighet och som har barn i kommunal skola är det idag fler än tidigare som anger att de är ensamstående. 32

39 Partisympati Andelen som röstar på blocket där S, V och Mp ingår respektive det borgerliga blocket skiljer sig åt mellan föräldragrupperna. Hur skulle du rösta om det vore val idag? Bas: Samtliga, frågan avser hur den intervjuade föräldern skulle rösta Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% m, fp, c, kd s, v, mp Annat parti Vet ej/ej rösta/ rösta blankt Bland friskoleföräldrar skulle en av tre rösta på det borgerliga blocket om det var riksdagsval idag. Andel som skulle rösta på det borgerliga blocket är något mindre bland de två föräldragrupperna som har barn i kommunal skola. Bland föräldrar som hade valmöjlighet och som har barn i kommunal skola anger en större andel än bland friskoleföräldrar att de skulle rösta på blocket med S, V och Mp. En av fyra har valt att inte svara på denna fråga eftersom de inte vill svara, inte vet vad de skulle rösta på, inte skulle rösta eller skulle rösta blankt. Förändringar över tiden Det har inte skett någon förändring mellan de två mätningarna när det gäller partisympati. 33

40 Född i Sverige eller utomlands I intervjun ombads föräldern att svara på om de själva eller den andra föräldern var född i eller utanför Sverige. Förälder född utanför Sverige Bas: Samtliga Friskola valmöjlighet ej valmöjlighet % 20% 40% 60% 80% 100% Ena föräldern Båda föräldrarna Ingen förälder född utanför Sverige Det är fler barn i friskolor än i kommunala skolor som har föräldrar som är födda utanför Sverige. Andel barn med föräldrar födda utanför Sverige är drygt två av tio bland friskolebarn och ungefär en av sex bland barn i kommunal skola. Bland de barn som hade en eller båda föräldrarna födda utomlands ställdes även en fråga om var barnet var fött. Bland både föräldrar med barn i friskola och föräldrar med barn i kommunal skola är även barnet i ett fall av tio fött utomlands. Förändringar över tiden Det har inte skett någon förändring mellan de två mätningarna med avseende på hur stor andel av föräldrarna som är födda utanför Sverige. 34

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Friskoleurval med segregation som resultat

Friskoleurval med segregation som resultat Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete

Läs mer

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 FEBRUARI 2001 T-20963 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Om undersökningen. Undersökningen har genomförts mellan 27 mars 10 april 2014. Sammantaget har 3300 intervjuer genomförts.

Om undersökningen. Undersökningen har genomförts mellan 27 mars 10 april 2014. Sammantaget har 3300 intervjuer genomförts. Om undersökningen Undersökningen har genomförts mellan 27 mars 1 april 14. Sammantaget har 33 intervjuer genomförts. intervjuer har genomförts i Sifo:s telefonbuss, en omnibusundersökning där frågorna

Läs mer

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv? Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?

Läs mer

Rapport: EU-undersökning april 2014

Rapport: EU-undersökning april 2014 Rapport: EU-undersökning april 2014 Undersökningen genomfördes i Novus sverigepanel med 1000 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18-79 under perioden 16-23 april 2014. Nedan följer en

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet 2016-03-17

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet 2016-03-17 Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 216-3-17 Inledande ord I vår förra skolenkät år 213 såg vi att det i alldeles för stor utsträckning fanns brister i hur man anpassar

Läs mer

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Kärnkraftsopinionen 25 år efter folkomröstningen

Kärnkraftsopinionen 25 år efter folkomröstningen Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Kärnkraftsopinionen 25 år efter folkomröstningen 2005-03 - T - 111342 Kontaktpersoner: TEMO: Arne Modig 073 950 3005, David Ahlin 073 950 3016 TEMO AB, P.O. BOX

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring

Läs mer

Kännedomsundersökning 2015

Kännedomsundersökning 2015 1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra

Läs mer

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %) Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna

Läs mer

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under

Läs mer

Resultat. Kommunernas hantering av läs- och skrivsvårigheter. Dyslexiförbundet FMLS. Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) Inläsningstjänst

Resultat. Kommunernas hantering av läs- och skrivsvårigheter. Dyslexiförbundet FMLS. Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) Inläsningstjänst Resultat Kommunernas hantering av läs- och skrivsvårigheter Dyslexiförbundet FMLS Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) Inläsningstjänst 13-8-31 Om undersökningen Syftet med undersökningen var

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Göteborg Maj 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...

Läs mer

Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist

Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist Moralfrågor Undersökning: Moralfrågor Projektnummer: 3251970 Uppdragsgivare: Vår Bostad Tid för fältarbete: 24 april - 7 maj 1996 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Män och kvinnor 15 år och äldre

Läs mer

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet 14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

Kvaliteten i din hemtjänst Kungsholmen

Kvaliteten i din hemtjänst Kungsholmen Kvaliteten i din hemtjänst Stadsledningskontorets brukarundersökning 20 November 20 1 Inledning Beskrivning av genomförandet av undersökningen Metod: Postala enkäter med två skriftliga påminnelser Målgrupp:

Läs mer

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet. Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015

UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015 UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015 Kund: Unionen Kontakt: Åsa Märs 28 maj 2015 Kontakt på Novus: Freja Blomdahl +46 76 262 04 53 freja.blomdahl@novus.se Om undersökningen Metod: Webbaserade

Läs mer

KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN. Rapport september 2003. 1

KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN. Rapport september 2003. 1 KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN Rapport september 2003. 1 Välkommen till Telias kommunikationsbarometer för företag Telias kommunikationsbarometer för företag är en återkommande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor

Läs mer

Skolan avgörande valfråga del II

Skolan avgörande valfråga del II Skolan avgörande valfråga del II rörelser i opinionen i skolfrågan inför valet 2010 Rapport från Lärarförbundet 2010-08-26 Väljarna har bestämt sig skolfrågan är viktigast! Under sommaren har en allt tydligare

Läs mer

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Stockholm stad Förskoleundersökning 2014. 023387 Förskolan Pärlan

Stockholm stad Förskoleundersökning 2014. 023387 Förskolan Pärlan Stockholm stad Förskoleundersökning 2 27 Förskolan Pärlan Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Övergripande resultat Förskola per år Förskola

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas

Läs mer

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...

Läs mer

Resultat av enkät till assistansberättigade

Resultat av enkät till assistansberättigade Bilaga 6 Resultat av enkät till assistansberättigade Resultaten i tabellerna i denna bilaga baseras på resultaten från den enkätundersökning Assistanskommittén låtit Statistiska Centralbyrån göra. Frågorna

Läs mer

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst

Läs mer

Stockholm stad Familjedaghem 2014

Stockholm stad Familjedaghem 2014 Stockholm stad Familjedaghem 24 Myhrberg, Ann-Cathrine Skarpnäck stadsdel Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat övergripande resultat per år

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15 BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 AVGRÄNSNINGAR & GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 3 3.1 AVSER BESÖKET ETT NYBESÖK...4

Läs mer

Enkät i förskoleklass

Enkät i förskoleklass Enkät i förskoleklass Undersökning genomförd våren 2013 i förskoleklass Stockholm Sjuling 6 Södermalmsskolan Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika

Läs mer

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före

Läs mer

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012 Kvalitet i äldreomsorgen Resultat av en brukarundersökning Februari 2013 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av den femte brukarundersökningen inom äldreomsorgen, som genomfördes under september-oktober.

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Befolkningsuppföljning

Befolkningsuppföljning RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014

Läs mer

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro. Oktober 2015

Väljaropinion i samarbete med Metro. Oktober 2015 Väljaropinion i samarbete med Metro Oktober Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Slutsatser och rekommendationer 5. Att läsa rapporten

Läs mer

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger

Läs mer

UNDERSÖKNING OM ALLMÄNHETENS SYN PÅ ARBETE EFTER 65 OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

UNDERSÖKNING OM ALLMÄNHETENS SYN PÅ ARBETE EFTER 65 OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN UNDERSÖKNING OM ALLMÄNHETENS SYN PÅ ARBETE EFTER 65 OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Kund: AMF Kontakt: Ulrika Sundbom Datum: 4 oktober, 2013 Anna Ragnarsson Mobil: 0720 700 432 anna.ragnarsson@novus.se Målgrupp

Läs mer

Två rapporter om bedömning och betyg

Två rapporter om bedömning och betyg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning

Läs mer

Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher

Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom torsdag den 7 april 06 Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher SEB har under perioden december 05 - februari 06 låtit Sifo/Research International

Läs mer

Utvärdering av Gunghästen

Utvärdering av Gunghästen Utvärdering av Gunghästen 008 Utvärdering av Gunghästen Om Gunghästen Gunghästens Korttidsboende ligger centralt beläget, bakom polishuset, och är sammanbyggt med förskolan Gunghästen. Här finns platser

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro. December 2015

Väljaropinion i samarbete med Metro. December 2015 Väljaropinion i samarbete med Metro ember Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med november 26,9% 26, 21,0% 20, 22, 21, 0% 6,8% 7, 7, 4,9% 6, 4, 5,1% 5, 2,8% 3, 2, 2, 1, M C L

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Lerums kommun Lerums.kommun@lerum.se Beslut för fritidshem efter tillsyn i Lerums kommun Beskgt 2 (6) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen har

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1907 av Isabella Hökmark (M) Lag om valfrihet för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27

EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 EXECUTIVE SUMMARY Hållbarhet i svenska företag Demoskop En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 Demoskop AB, Floragatan 13, 114 75 Stockholm, Sweden Tel

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro. April 2016

Väljaropinion i samarbete med Metro. April 2016 Väljaropinion i samarbete med Metro Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med mars 23, 24, 23, 23, 24,9% 21,9% 0% 7,8% 6, 5, 7, 5, 3, 5,0% 3, 2, 3, 2,1% 2, 1,0% M C L KD MP S V

Läs mer

Måttbandet nr 143 januari 2007

Måttbandet nr 143 januari 2007 Måttbandet nr 143 januari 2007 Eleverna ger högt betyg åt Kulturskolans verksamhet! Sammanställning av enkät till Kulturskolans elever hösten 2006. Gunilla Carlson planeringssekreterare GOTLANDS KOMMUN

Läs mer

Handelskammarens rapport nr 4 2005. Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län

Handelskammarens rapport nr 4 2005. Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län Handelskammarens rapport nr 4 2005 Folkets röst om E22 Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län Inledning Frågan om väg E22:s utbyggnad och betydelse för den sydsvenska tillväxten

Läs mer

Syftet med en personlig handlingsplan

Syftet med en personlig handlingsplan Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om

Läs mer

Rapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06

Rapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06 Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-

Läs mer

Snabbslumpade uppgifter från flera moment.

Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Uppgift nr Ställ upp och dividera utan hjälp av miniräknare talet 48 med 2 Uppgift nr 2 Skriv talet 3 8 00 med hjälp av decimalkomma. Uppgift nr 3 Uppgift nr

Läs mer

Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist 1 2 Luleå kommun är en till ytan liten och tätbefolkad kommun. Förutsättningarna

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro. Maj 2016

Väljaropinion i samarbete med Metro. Maj 2016 Väljaropinion i samarbete med Metro Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med april 22,1% 23, 22, 23, 22,9% 23, 0% 7,9% 7, 7,8% 6, 5, 4, 5, 2,8% 2,8% 3, 2, 2,1% 1, M C L KD MP S

Läs mer

Rapport: Sveriges studenters syn på framtidens arbetsmarknad 2009-07-07

Rapport: Sveriges studenters syn på framtidens arbetsmarknad 2009-07-07 Rapport: Sveriges studenters syn på framtidens arbetsmarknad 2009-07-07 1 Innehållsförteckning Om undersökningen s. 3 Huvudresultat s. 4 När påbörjade du dina studier? s. 5 Vad läser du nu? s. 6 Tycker

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade

Läs mer

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen

ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen Gymnasieantagningen i Örebro län På Gymnasieantagningens hemsida www.orebro.se/gymnasieantagningen hittar du information om vad

Läs mer

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Sida 2 av 6 Regler för placering i förskola och pedagogisk omsorg Barn erbjuds förskoleplats från och med ett års ålder i den omfattning

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Blekinge, 15 maj 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Den globala ekonomiska utvecklingen går fortsatt trögt och det är framför allt Europa som utgör sänket

Läs mer

Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex

Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex Tensta Gymnasium vt-06 Antonis Papadopoulos NV3A Handledare: Per Anderhag Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte...

Läs mer

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder

Läs mer

Friskis&Svettis Linköping

Friskis&Svettis Linköping ServCheck 0 Medlemsundersökning 0 ServCheck ServCheck 0 Var brukar du oftast träna? 5% Ej svar % (Bas=775) 6% ServCheck 0 Du är? Bas=755 67 Bas=80 7 7 Bas=79 5 6 0 0 0 60 80 00 Man Kvinna Ej svar ServCheck

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer