Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist

Transkript

1 Moralfrågor Undersökning: Moralfrågor Projektnummer: Uppdragsgivare: Vår Bostad Tid för fältarbete: 24 april - 7 maj 1996 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Telefonintervjuer Projektledare: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist Majoriteten av de tillfrågade svenskarna anser att alla eller vissa servicetjänster ska ge rätt till avdrag. En femtedel anser att ingen servicetjänst ska ge rätt till avdrag, även om det skulle ge fler jobb. 16 procent betalar ofta eller ibland svart för tjänster som utförs av tex hantverkare, städerska, fönsterputsare eller barndagvårdare. Enligt drygt hälften av respondenterna borde det absolut eller kanske vara tillåtet att anlita tex hantverkare, städerska, fönsterputsare eller barndagvårdare utan att betala arbetsgivaravgift. Hyresgäster som själv städar gården, trapporna etc ska enligt en klar majoritet inte behöva betala skatt för att de fått hyran nedsatt. Majoriteten av svenskarna skulle inte göra något om de såg sin granne arbeta trots att han/hon är arbetslös och går på A-kassa. Något färre, men ändå en majoritet skulle inte heller göra något om den sjukpensionerade bekanten arbetade extra. Berättar arbetskamraten om ett lyckat skattefusk så skulle ytterst få ringa skattemyndigheten och tala om detta. Man skulle istället tala om för arbetskamraten att det är fel att fuska eller bara låta det passera.

2 Om man känner till att någon bränner sprit hemma skulle en av fem betona olagligheten i detta, en av sju skulle be att få köpa några flaskor och lika många skulle rapportera till polisen. Varannan ställer sig tveksam till hur man skulle agera. Om man upptäcker någon som snattar varor i mataffären så säger man till personen ifråga att lägga tillbaka varan eller så säger man till personalen. Vilka tjänster ska ge rätt till avdrag i deklarationen? 46 procent av de tillfrågade svenskarna anser att alla servicetjänster ska ge rätt till avdrag. 24 procent anser att vissa arbetsuppgifter ska ge rätt till avdrag medan något färre, 20 procent, anser att ingen ska få några avdrag även om fler skulle få jobb. Var tionde tillfrågad (10%) är osäker i denna fråga och svarade tveksam, vet ej. Det är fler män (49%) än vad det är kvinnor (42%) som tycker att alla servicetjänster ska ge rätt till avdrag. Ett intressant resultat av denna fråga är att ungdomar i års åldern i mindre utsträckning än andra är av åsikten att ingen ska få göra avdrag även om fler skulle få jobb (11%). En annan utmärkande grupp är de egna företagarna, där hela 66 procent är av uppfattningen att alla servicetjänster ska ge rätt till avdrag. (Observeras bör dock att basen för denna grupp är relativt liten). Boende i storstäder tenderar också att i större utsträckning än övriga (52%) att vara för alternativet att alla servicetjänster ska ge rätt till avdrag. Tittar man på denna fråga i förhållande till partipreferens finner man att det främst är de moderata sympatisörerna (57%) som är för avdrag på alla servicetjänster. Bland de socialdemokratiska sympatisörerna är det inte lika många som är för detta (41%), de anser istället i större utsträckning än andra att ingen ska få göra avdrag även om det skulle innebära att fler skulle få arbete (25%). 2

3 Betala svart för tjänster som utförs i hemmet 16 procent svara ja på frågan om de betalar svart för tjänster som utförs av tex hantverkare, städerska, fönsterputsare eller barndagvårdare. Av dessa är det tre procent som ofta betalar svart och 13 procent som gör det ibland. En av tio (10%) uppger att det sällan händer att de betalar svart för denna typ av tjänster. Majoriteten av de tillfrågade (72%) svarar dock nej på frågan om det händer att de betalar svart för hantverkare, städerska, fönsterputsare eller barndagvårdare. Två procent är tveksamma. Det är fler män (21%) än vad det är kvinnor (10%) som svarar att det händer att de betalar svart för dessa tjänster. Pensionärerna är de som i störst utsträckning (86%) svarar att de aldrig betalar svart för den här typen av tjänster. Även i denna fråga utmärker sig de egna företagarna. 46 procent av dessa svarar ja på frågan om det händer att de betalar svart för tjänster som utförs av hantverkare, städerska, fönsterputsare eller barndagvårdare. Tjänster i hemmet utan att betala arbetsgivaravgift En tredjedel av svenskarna (30%) tycker absolut att det borde vara tillåtet att anlita tex hantverkare, städerska, fönsterputsare eller barndagvårdare utan att betala arbetsgivaravgift. En fjärdedel (26%) tycker att det kanske borde vara tillåtet. Två femtedelar (39%) tycker dock inte alls att det borde tillåtas och sex procent är tveksamma. Här finns inga större skillnader i uppfattningen mellan könen. Åsikterna varierar däremot i de olika åldersgrupperna. Att det absolut borde vara tillåtet att anlita den här typen av hjälp utan att behöva betala arbetsgivaravgifter tycker 36 procent av de som är mellan år. Vid en jämförelse med ungdomarna, i års åldern, finner man att det där är betydligt färre (23%) som svarar ja absolut på denna fråga. 3

4 Detta kan dock delvis vägas upp av att ungdomar i större utsträckning än övriga åldersgrupper svarat att det kanske borde vara tillåtet att anlita hantverkare m.fl. utan att behöva betala arbetsgivaravgifter (33%). Anställda i privat tjänst (36%) är mer benägna att svara ja absolut på denna fråga än anställda i offentlig tjänst (25%). De socialistiska väljarna (43%) är i större utsträckning än de borgerliga (33%) emot ett slopande av arbetsgivaravgift vid anlitande av hantverkare, städerska, fönsterputsare eller barndagvårdare. Ska hyresgäster betala skatt för nedsatt hyra En klar majoritet av de tillfrågade svenskarna (89%) tycker inte att det är rätt att hyresgäster som själv städar gården, trapporna etc ska betala skatt för att de fått hyran nedsatt. Endast fyra procent tycker att de absolut skall betala och något färre, tre procent, att de kanske skall betala skatt. Andelen tveksamma är här tre procent. Även i denna fråga varierar åsikten med ålder. Även om den dominerande åsikten är att hyresgäster som själva städar m.m. ska slippa skatt för nedsatt hyra, så anser ungdomar i något större utsträckning än övriga åldersgrupper att hyresgäster ska betala skatt för detta. Tretton procent av ungdomarna tycker att de absolut eller kanske skall betala skatt mot endast fem procent av åringarna. Några moraliska dilemman Intervjupersonerna ställdes inför fem hypotetiska frågor och fick för vart och ett bedöma vad de skulle göra i respektive situation. "Du vet att din granne är arbetslös, får A-kassa, men ändå jobbar hos en god vän. Vad gör du?" 4

5 Majoriteten av de tillfrågade (78%) gör ingenting i en situation som den som beskrivs ovan. 12 procent skulle dock prata med grannen och tala om att han/hon gör fel. Endast fyra procent skulle ringa arbetslöshetskassan och göra en anmälan. Sex procent är tveksamma till hur de skulle hantera situationen. Vid en jämförelse mellan medlemmarna i de olika fackföreningarna finner man att det är fler TCO-medlemmar (17%) än vad det är LO-medlemmar (9%) som skulle prata med grannen och tala om att denne gör fel. Miljöpartisterna känner också ett något större ansvar än övriga för att informera grannen om att denna handlat felaktigt (23%). "En person i bekantskapskretsen är sjukpensionerad, men du vet att personen i fråga jobbar extra i närbutiken. Vad gör du?" I denna fråga är andelen som skulle vara passiva, och inte göra någonting, något färre, men ändå i majoritet (64%). Bland de som väljer att agera går 28 procent på alternativet att säga till personen att han/hon inte kan vara sjukpensionär och arbeta samtidigt och fem procent på alternativet att ringa till försäkringskassan och göra en anmälan. Fyra procent av respondenterna är tveksamma till vad de skulle göra. Kvinnorna visar sig något mer handlingskraftiga i denna fråga än männen. En tredjedel av kvinnorna (30%) skulle tala om för personen att han eller hon inte kan vara sjukpensionerad och samtidigt jobba extra i närbutiken. Bland männen skulle en fjärdedel (25%) göra samma sak. I denna moraliska frågeställning finner man en del skillnader i val av handlingsstrategi mellan boende på landsbygd och boende i storstäder. Boende på landsbygden eller i tätort med mindre än 3000 invånare är i större utsträckning än storstadsborna för alternativet att gör ingenting i denna situation (70%). Bland boende i storstäder är andelen som ingenting gör betydligt lägre (57%), man tenderar istället i storstäderna att i större utsträckning än övriga, vilja tala med personen i fråga (34%). 5

6 "Din arbetskamrat berättar om sitt lyckade skattefusk med en ny fiffig metod. Vad gör du?" 45 procent gör ingenting i denna situation. Drygt en tredjedel (32%) talar dock i detta läge om för arbetskamraten att det är fel att fuska. Åtta procent försöker med samma trix och sju procent säger åt arbetskamraten att det verkligen var en fiffig metod. Endast två procent ringer skattemyndigheten och talar om vem som fuskat och hur. Sex procent svarar tveksam, vet ej när det ställs inför denna fråga. Kvinnor (39%) är mer benägna än män (25%) att vilja tala om för arbetskamraten hur fel det är att fuska. Männen (13%) är istället i större utsträckning än kvinnorna (4%) för alternativet att försöka med samma trix. I linje med detta ligger också att det är fler män (10%) än kvinnor (4%) som säger till arbetskamraten att det verkligen var en fiffig metod. Privat anställda (13%) är mer för alternativet att försöka med samma trix än offentligt anställda (5%). De offentligt anställda (39%) är istället mer för alternativet att prata med arbetskamraten än de privat anställda (26%). "Du vet att din granne bränner sprit hemma. Vad gör du?" Drygt en femtedel (22%) skulle i detta fall säga åt grannen att det är olagligt att bränna sprit hemma och något färre, 15 procent, skulle gå till polisen och berätta att grannen håller på med hembränning. 15 procent skulle be grannen om att få köpa några flaskor. Nästan hälften (49%) av de tillfrågade svenskarna är dock tveksamma till vad de skulle göra i en sådan här situation. Kvinnorna visar på en högre moral än männen i denna fråga. 28 procent av kvinnorna skulle prata med grannen om att hembränning är olagligt mot 16 procent av männen. Det är också fler kvinnor (20%) än vad det är män (9%) som skulle 6

7 berätta om grannens hembränning för polisen. Männen (24%) är istället i mycket större utsträckning än kvinnorna (6%) för alternativet att be att få köpa några flaskor. Även här finner man skillnader i tillvägagångssätten mellan anställda i privat och offentlig tjänst. Den privat anställda (24%) är mer intresserad av att få köpa några flaskor av grannen än den offentligt anställda (12%), som istället i större utsträckning än den förra vill gå till polisen och berätta om grannens hembränning (8% resp 17%). Intressant är också att medlemmar i LO (25%) i större utsträckning än medlemmar i TCO (12%) och SACO (10%) skulle be om att få köpa några flaskor av grannen. Motsvarande förhållande återfinns också bland arbetare och tjänstemän, där 25 procent av arbetarna svarar att de skulle be att få köpa ett par flaskor mot 12 procent av tjänstemännen. Kds väljare (41%) är de som är mest benägna att vilja gå till polisen för att berätta att hembränning pågår hos grannen. Vänsterpartisterna är i denna fråga deras raka motsats, då 24 procent av dessa skulle be att få köpa några flaskor av grannen, vilket ingen kds sympatisör skulle göra. "Du upptäcker att någon snattar varor mitt framför ögonen på dig i mataffären. Vad gör du?" I den situation som här beskrivs är man mer aktiv än i de tidigare beskrivna fallen. En tredjedel (32%) av respondenterna svarar att de skulle säga till personen att lägga tillbaka varan och nästan hälften (47%) skulle säga till personalen. Endast 16 procent svarar att de ingenting skulle göra. Fem procent är tveksamma. Männen (36%) är mer, för alternativet att direkt säga till snattaren att lägga tillbaka varan, än kvinnorna (28%). Kvinnorna vill istället gå till personalen och säga till (50%) åringar tenderar också att i större utsträckning än genomsnittet vilja säga till personalen (55%). 7

8 Arbetare och medlemmar i LO är något mer för alternativet att inte göra någonting än övriga (21% resp 25%). 8