Policy för internationalisering

Transkript

1 Policy för internationalisering Rektors beslutsmöte 27 april 2015 Dnr. LNU 2015/

2 Internationalisering en del av Linnékulturen Från ord till handling I visions- och strategidokumentet för perioden En resa in i framtiden formuleras den värdegrund och de visioner som konstituerar och ger Linnéuniversitetet dess särprägel. Där fångas universitetets ambition i nyckelorden nytänkande, nyfikenhet, närhet och nytta. Med en annan formulering fastslås att Linnéuniversitetet vill vara en kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda vilket syftar på värdegrunden ovan, men också på att Carl von Linné visserligen hade rötterna i Småland, men samtidigt hade hela världen som sitt arbetsfält. Under rubriken Globala värden i strategidokumentet utvecklas sedan internationalisering som ett område som ska ge Linnéuniversitetet excellens och attraktionskraft. Detta policydokument tar vid där visions- och strategidokumentet slutar och ger ytterligare konkretion och vägledning. Eftersom Linnéuniversitetet är en stor och heterogen organisation behöver olika enheter utifrån sina förutsättningar sedan konkretisera arbetet i verksamhets- och handlingsplaner. Centralt följs sedan aktiviteterna upp via dialoger och verksamhetsbeskrivningar. Vi går därmed från ord till handling. Några fundamentala synsätt i policyn för internationalisering I ett globalt perspektiv stärker internationalisering av högre utbildning den internationella gemenskapen och gynnar demokrati och mångfald. Denna policy har utöver detta ett lärosätesperspektiv och fokuserar på internationalisering som en mycket viktig aspekt i Linnéuniversitetets kvalitetsarbete. På det sättet blir internationaliseringen ett medel för att uppnå högsta kvalitet i verksamhetens olika delar. Konceptet blir därmed betydligt vidare än till exempel lärar- och studentutbyten och definieras här som hela den process som integrerar en internationell dimension i verksamheten och dess miljöer. Det betyder att internationaliseringsarbetet visar sig i både ledningen, utbildningen, forskningen, verksamhetsstödet och i den fysiska och digitala kunskapsmiljön. Denna perspektivförskjutning är vårt svar på att vi nu lever och verkar i en värld som karaktäriseras av ökande globala flöden av människor, kunskap och kapital. Internationaliseringsarbetet på Linnéuniversitetet syftar till att stärka studenters och anställdas förmåga att förstå och aktivt verka i denna komplexa miljö. Ovanstående leder till att internationaliseringen inte kan ses som en specialistangelägenhet för ett fåtal dedicerade personer, utan som en gemensam strävan där den strategiska, administrativa och akademiska ledningen på olika nivåer äger frågan och där studenter, lärare, forskare och administratörer är engagerade. Vi vill specifikt betona lärarens viktiga roll i skapandet av en positiv internationell kunskaps- och lärandemiljö. Ett internationellt perspektiv och tvärvetenskapliga samarbeten är ofta nödvändiga komponenter för att svara mot de samhällsutmaningar som blir allt viktigare i utvecklingen av såväl utbildning som forskning. Internationalisering är ett svar på utvecklingen av samhälleliga drivkrafter i universitets verksamhet. De är tillsammans kvalitetsdrivande och alltmer avgörande för värdeutveckling och attraktivitet. Sammanfattningsvis syftar denna policy till ett kulturskifte att internationalisering på sikt blir en del av vår gemensamma värdegrund, något som präglar det mesta vi gör på universitetet. Först då arbetar vi fullt ut i Linnés anda och tradition med en självklar integrering av människorna och organisationen i det internationella samfundet. Då övergår internationalisering från att vara något vi gör, till att vara något vi är en del av Linnékulturen.

3 En kreativ kunskapsmiljö En internationell kreativ kunskapsmiljö karaktäriseras av att svenska och internationella studenter, lärare och forskare samarbetar i verksamheten, samt att internationella perspektiv finns i utbildning och forskning. Rekrytering av internationella studenter stärker denna miljö och är angeläget både i ett nationellt och regionalt perspektiv. Linnéuniversitet ska i det sammanhanget dra nytta av nationella gemensamma satsningar och prioriteringar. Forskning inom internationella projekt, sommaruniversitetet, internationella konferenser och samarbetsprojekt samt värdskap för andra internationella arrangemang är exempel på aktiviteter som stärker Linnéuniversitetets varumärke och kunskapsmiljö. Lika väsentlig som den sociala eller intellektuella närheten är den fysiska och digitala miljöns utformning. Mötesplatser mellan lärare, forskare och studenter ska finnas och internationella studenter och gäster ska ges ett välkomnande och professionellt bemötande. Den internationella kunskapsmiljön förutsätter goda kommunikationsvägar och information på både svenska och engelska. Linnéuniversitetets webb är i det sammanhanget ett viktigt verktyg som bör prioriteras och tillföras internationell kvalitet. Den fysiska mötesplatsens utformning har ett starkt symbolvärde och kan signalera att Linnéuniversitetet är och vill vara ett internationellt universitet där närhet är en ledstjärna. En sådan miljö stimulerar öppenhet och kunskapsutbyte mellan olika kulturer, åldrar och vetenskapliga discipliner. Universitetet attraherar internationellt framgångsrika forskare/lärare och rekryterar aktivt internationella studenter som ett led i sitt kvalitetsarbete. Lärare/forskare vid Linnéuniversitetet har tillgång till adekvat kompetensutveckling inom internationaliseringsområdet, exempelvis genom utbildningar i språk och interkultur. Vidareutveckling av lärosätets naturliga fysiska och digitala mötesplatser till arenor för gränsöverskridande idéutbyten och kreativa samarbeten. Antalet internationella konferenser vid Linnéuniversitetet ökar. Universitetets hemsidor och tryckta material på engelska vidareutvecklas och förtydligas för en internationell publik. Utmanande utbildningar Linnéuniversitetet vill ta tillvara och utveckla ett internationellt mindset hos studenter och personal samt stimulera lärandeprocesser som rustar studenterna att framgångsrikt verka i en globaliserad värld. Internationalisering på hemmaplan är för ett lärosäte som Linnéuniversitetet lika viktig som möjligheter till fysisk mobilitet och det ska därför finnas internationella perspektiv i utbildningarnas innehåll. Andelen lärare med internationell erfarenhet ska öka och alla studenter ska ges möjlighet att möta studenter från andra länder samt tillbringa en period av sin utbildning utomlands. Linnéuniversitetet ska erbjuda ett rikt och attraktivt utbud av internationella kurser och program. Detta är en förutsättning för att universitetet ska bli en internationellt vibrerande kunskapsmiljö där interkulturella möten sker och svenska och internationella studenter och lärare/forskare samarbetar. Samtliga utbildningsprogram låter svenska studenter möta internationella studenter och lärare och utmaningarna med det globala klassrummet beaktas. Samtliga utbildningsprogram ska erbjuda studier vid, eller annan interaktion med, minst ett för utbildningsområdet relevant utländskt lärosäte. Ett uttalat och konkretiserat internationellt perspektiv ska finnas i samtliga utbildningar.

4 Framstående forskning och forskarutbildning Internationaliseringen av forskningen är mycket viktig eftersom den främjar kvalitetsutveckling och bidrar till kreativa och internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. Internationellt synliga forskningsmiljöer attraherar framstående forskare och studenter och är ofta en förutsättning för extern finansiering. Genom ett ökat deltagande i internationella externfinansierade samarbetsprojekt och fler publikationer i internationellt välrenommerade tidskrifter samt aktivt deltagande i internationella konferenser stärks Linnéuniversitets position. Att på ett systematiskt sätt arbeta med forskarutbildningens internationalisering och att regelmässigt rekrytera både doktorander, lärare och forskare internationellt lägger grunden för att bidra till en framtida positiv utveckling inom internationaliseringen. Forskningen och forskarutbildningens internationalisering ska därför vara en stående punkt på dagordningen hos de enheter som fattar strategiska beslut om eller kvalitetsgranskar forskning och forskarutbildning. Andelen forskare med aktiva och långsiktiga internationella samarbeten, särskilt med internationellt framstående lärosäten, ska öka. Sådana samarbeten och nätverk ska beaktas vid anställning och befordran. Antalet internationella publiceringar och externa ansökningar med internationella partners ska öka. Linnéuniversitetet arbetar långsiktigt och systematiskt med forskarutbildningens internationalisering (exempelvis genom kortare eller längre utlandsvistelser för forskarstuderande). Verksamhetsstöd med internationell kompetens Ett kunnigt och serviceinriktat verksamhetsstöd som utgår från kärnverksamhetens behov och organiseras utifrån närhetsprincipen är av central vikt för utbildningens och forskningens internationalisering. Verksamhetsstödet står i många hänseenden för kontinuitet och ackumulerad kunskap och blir det ramverk som stödjer kärnverksamhetens internationalisering. Ofta är den administrativa och tekniska personalen ansiktet utåt gentemot internationella studenter och gästlärare och av det skälet är det angeläget att tillvarata och utveckla TA-personalens internationella erfarenheter, interkulturella kompetens och språkkunskaper. samarbetsavtalen utvärderas och att kunskap om de olika avtalen finns i eller nära kärnverksamheten. Linnéuniversitetet har övergripande och väl fungerande system för att dokumentera, utvärdera och följa upp internationaliseringsarbetet som en naturlig del av lärosätets kvalitetsarbete. Verksamhetsstödets internationella kompetens tas till vara och utvecklas inom ramen för en central kompetensutvecklingsplan. Vid ett lärosäte av Linnéuniversitetet storlek behövs övergripande och väl fungerande system för att systematiskt dokumentera, utvärdera och följa upp händelser inom internationaliseringen. Likaså behövs rutiner för informationsackumulering för att organisatoriskt lärande ska uppstå. Linnéuniversitet gagnas av att ha många samarbetsavtal med lärosäten utomlands, men inte till den grad att utbudet blir svåröverskådligt, administrationen alltför krävande eller kvaliteten inte kan säkras. Det är därför angeläget för både akademi och verksamhetsstöd att

5 En globalt orienterad ledning Ett synligt intresse för globala frågor hos personer som har en ledande ställning är avgörande för att internationaliseringen ska genomsyra verksamheten. Personer i uttalad och formell ledande ställning är självklart betydelsefulla förebilder, men även läraren som undervisar studenter och forskaren som handleder doktorander har en mycket viktig funktion som förebild. förankring och fakultetsförankring, samordnar och initierar arbetet. Internationaliseringsarbetet ska ha en tydlig och väl kommunicerad organisation och medelstilldelning som följer närhetsprincipen. Även incitamentsstrukturen påverkar starkt vad som uträttas i en organisation. Det internationella engagemang som finns hos medarbetare och studenter bör tydligare än idag synliggöras och belönas. I detta synliggörande ligger också att säkerställa en bred och generös kommunikation av internationella erfarenheter. På så sätt uppstår det organisatoriska lärande som motiverar betydande satsningar på internationalisering. För att skapa högsta möjliga grad av engagemang organiseras internationaliseringsarbetet efter närhetsprincipen, vilket innebär att ansvaret ligger på lägsta ändamålsenliga verksamhetsnivå. Det kan innebära olika nivåer beroende på frågeställning, men principen är ökad decentralisering av ansvar och genomförande. I internationaliseringsarbetet är Linnéuniversitetets position som ett Europeiskt internationellt universitet en självklar utgångspunkt och vi ska ta vara på de fungerande partnerskap vi redan har runtom i världen. Samtidigt ska vi med nyfikenhet utforska nya möjliga samarbeten och samverkansformer. Deltagande i externfinansierade projekt, väl strukturerad och uthållig rekrytering av internationella studenter samt utveckling av gemensamma studieprogram gynnar ett långsiktigt och hållbart internationaliseringsarbete. Den övergripande ambitionen är att de samarbetsavtal vi har eller utvecklar bygger på kvalitet. Avtalsarbetet bör följa närhetsprincipen så att kunskap om avtalet finns nära studenter och anställda, men att centrala riktlinjer för avtalsskrivande följs. Ledningspersoner på olika nivåer är, tillsammans med lärare och forskare, aktiva i att driva internationaliseringen både internt och externt. Ledning på central nivå och fakultetsnivå ansvarar för strategisk styrning, planering och uppföljning av internationaliseringsarbetet och dess resursanvändning. En kommitté för internationalisering, med akademisk