Krishantering i relation till media

Transkript

1 Krishantering i relation till media Klas Backholm Åbo Akademi Vasa Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 1

2 Klas Backholm, tel , Forskar främst i hur journalister själva mår efter att ha jobbat i krissituationer Kontaktperson i Finland för nätverket Dart Center for Journalism and Trauma,

3 Introduktion Vad är en traumatisk kris? Plötslig oväntad situation som ligger utanför vår kontroll och utgör ett hot mot vår trygghet och existens. En kris ställer till med stor oreda för en mindre eller större grupp människor, i hela samhället och inom personen. Bränder, storolyckor, översvämningar, naturkatastrofer, dödsfall osv Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 3

4 Varför är det viktigt att prata om medierna då vi diskuterar krisberedskap? Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 4

5 Introduktion Nyhetsmedierna - en del av samhället, och en maktfaktor att räkna med Samhällets vakthund: granskar stora och små organisationer (kommuner, skolor, företag) Medierna en del av vår vardag Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 5

6 Introduktion Mediernas roll är att förmedla nyheter och information om händelser som plötsliga kriser Medierna kommer att vara närvarande vid kriser Medierna styvmoderligt behandlade vid kriser Å ena sidan ses de som gamar Å andra sidan använder vi alla dem Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 6

7 Hur jobbar en journalist med en kris? För att kunna förbereda er på att möta medierna, måste ni känna till hur journalisterna jobbar Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 7

8 Hur jobbar en journalist med en kris? Journalister är ofta bland de första som (1) informeras om och (2) är på plats vid en händelse ibland före räddningspersonal Journalister jobbar parallellt både från platsen i fråga och från redaktionen Autopiloten kopplas på rutin för journalister Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 8

9 Hur jobbar en journalist med en kris? 1. Fakta, vad har hänt? (detaljer från krisen, vad, var, när, hur + situationsbeskrivning på plats). Exempel: Kauhajoki1 Görs så fort man hinner, inom 10 min 1 h efter händelsen. Den allra första rapporten kräver inte någon att intervjua. Hemmaredaktionen börjar jobba för högtryck Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 9

10 Hur jobbar en journalist med en kris? 2. Bekräftelse av myndigheter Polisen, brandchefen, rektorn berättar en officiell version av det som hänt. Kauhajoki 2 Inom 1-2 timmar efter händelsen Journalisterna har bråttom med att få sin intervju. Andra yrkesgrupper förstår inte brådskan Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 10

11 Hur jobbar en journalist med en kris? Om ingen sakkunnig officiellt bekräftar vad som hänt, söker journalisterna upp ögonvittnen och sprider rykten, inte sanningar. 3. Ögonvittnesskildringar Exempel: Jokela Ögonvittnen en traditionell del av krisjournalistiken, och därmed ett måste för journalisten och läsaren Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 11

12 Hur jobbar en journalist med en kris? Görs oftast på plats de första timmarna efter händelsen, parallellt med intervjuer med myndigheter Kan fortsätta i dagar efter händelsen 4. Syndabockssökande Vems var felet (Polisens? Skolans?) Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 12

13 Hur jobbar en journalist med en kris? Drar igång direkt efter händelsen Sökandet görs ofta via hemmaredaktionen Ökar pressen på myndigheterna/skolan direkt efter en händelse de blir anklagade Kan fortsätta i dagar, veckor och år efter händelsen Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 13

14 Hur jobbar en journalist med en kris? Punkt 1-4 görs delvis vid krisplatsen. Kom ihåg: journalisten åker inte hem utan juttu!!! Är krisen nationell, jobbar regionala redaktioner med att få en regional vinkel! Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 14

15 Hur jobbar en journalist med en kris? 5. Vad händer nu? (Begravning, samhället går vidare, hur förebygga liknande?) Rapporter som blickar framåt Görs dagarna och veckorna efter händelsen Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 15

16 Hur jobbar en journalist med en kris? 6. Rättsprocessen Både om själva händelsen, och eventuella nya lagar 7. Årsdagar och högtider Första julen, första skolavslutningen Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 16

17 Hur jobbar en journalist med en kris? Punkt 1-7: Under hela denna tid KRÄVER journalisten att det finns någon ansvarig att tala med exempelvis inom er organisation. Ett nej tolereras inte Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 17

18 Organisationens möte med media Utbilningsstyrelsens rekommendationer (Rautava, n.d.): I läroplansgrunderna förutsätts att skolor och yrkesläroanstalter gör upp en plan för elevvården i läroplanen. Planen skall innehålla åtgärder samt arbets- och ansvarsfördelning för att förhindra, upptäcka och åtgärda problem- och krissituationer. Krisplanen borde ha klara och entydiga handlingsdirektiv. Trots att alla situationer inte kan förutses kan de uppgjorda handlingsmodellerna också tillämpas i andra situationer Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 18

19 Organisationens möte med media För att utveckla och upprätthålla krisberedskap och organisera krisverksamheten vore det bra med en krisgrupp i skolan. Med andra ord skolans krisgrupp är de som främst jobbar med att bygga upp krisplanen Huvudsyftet med planen är förstås elevernas och personalens säkerhet men glöm inte bort kontakten och informationen till medier i planen Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 19

20 Organisationens möte med media I sin modell till krisplan för skolor ( lyfter Utbildningsstyrelsen fram Information vid kriser som en skild del, där man listar att följande saker åtminstone ska finnas i planen: - Vem är den informationsansvarige (rektor) Hur sköts information till personalen och eleverna eller de studerande Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 20

21 Organisationens möte med media Hur sköts information till hemmen Anvisningar för hur man går till väga i förhållande till medierna Planen ska vara till för de drabbades, organisationens, mediernas och läsarnas bästa! Inte som ett hinder för någon av dessa parter. Några tips för krisgruppen då mediedelen planeras: Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 21

22 Organisationens möte med media Sträva efter a friendly handshake mellan din organisation och medierna, genom förebyggande arbete mellan parterna! Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 22

23 Organisationens möte med media Kontrollera med myndigheterna vem som får och ska uttala sig i vilka situationer. Era medieansvariga - två-tre personer tar hand om HELA medieansvaret. T.ex. huvudansvar hos rektor som får hjälp av en anställda. De är STÄNDIGT tillgängliga, från början av krisen, och uppdaterade av resten av personalen. INGEN annan pratar med medierna, de hänvisar till kontaktpersonerna Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 23

24 Organisationens möte med media Modeller för pressmeddelanden och intervjutillfällen finns bl.a. i Kommunförbundets Var beredd guide (2009) och i Lundälv & Moberg (2006). Enl rekommendationen bör i ett pressmeddelande svar ges på dessa frågor: 1. Vad har hänt? 2. Varför är det som hänt viktigt? 3. Vad baserar sig infon på? 4. Vad har det som hänt för följder? 5. Vilken bakgrundsinformation finns att få? 6. Kontaktinformation Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 24

25 Organisationens möte med media Kom överens om er informationspolicy, och ge inte ut info ni inte vill att ska gå ut. Men ljug aldrig, då kan ni göra krisen värre. Planera mediekontakten så att den motsvarar journalisternas arbetstakt Identifiera i planen de svaga länkarna/ flaskhalsarna i organisationen. Ingen som kan svara i telefon, interna stridigheter bland personalen Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 25

26 Organisationens möte med media Göm er inte för media! Då sprids ryktena. Planera så ni kan ställa upp för journalisterna redan i ett skede då ni inte kan säga något ännu. Spekulera inte i eventuella orsaker eller syndabockar, förrän ni med säkerhet känner till fakta Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 26

27 Organisationens möte med media Var beredd på syndabocksreportaget. Det var skolans fel. Vad säger ni då? Vad säger ni till medierna om det verkligen var ert fel? Ska barn skyddas från medieexponering? Svår fråga, beror delvis på barnets ålder: att skydda barn just efter krisen ger dem möjlighet att senare, då de hunnit tänka efter och behandla det som hänt, själva/tillsammans med föräldrar i lugn och ro ta ett beslut om de vill delta i medierna eller inte Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 27

28 Organisationens möte med media Behåll lugnet gentemot media. Om ni väljer att ta strid, låt striden vänta tills krisen är över. Skadliga osanningar i medier måste däremot rättas till direkt för att förhindra ryktesspridning. Ni kan inte förutspå allt en ordentlig mediecirkus får man bara försöka rida ut Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 28

29 Organisationens möte med media Medierna vill vara med på begravningen, på skolavslutningen... Ställ på ett eller annat sätt upp då också. Senare motsvarande händelser på annat håll lyfts upp i de lokala medierna, genom att återblicka på er kris var beredda på detta Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 29

30 Organisationens möte med media Öva! Både planen i övrigt, och kontakten till medierna. Praktiska övningar är enda sättet att minnas vem som gör vad då något händer. Ta in mediernas krisreportage i undervisningen (1) som en del av den allmänna mediefostran som ni ger i normalläge och (2) genom att ha en förberedd struktur för hur ni pratar med eleverna om vad som skrivits efter er kris Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 30

31 Workshop Fråga 1 - Får en journalist intervjua chockade människor? Fråga 2 Får en journalist intervjua minderåriga? Fråga 3 Får en journalist komma in i en skola och börja göra intervjuer? Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 31

32 Får en journalist intervjua chockade människor? Chockade människor......vill ofta berätta om vad som hänt åt vem som helst som vill lyssna, även journalister....tänker där och då inte på konsekvenserna av att ha pratat med en journalist....har svårt att inse vad det innebär att ställa upp på en intervju. Vissa förstår inte att det är frågan om en intervju, trots att de blivit informerade om detta Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 32

33 Får en journalist intervjua chockade människor? Journalistreglerna: I nyhetsförmedlingen om sjukdoms- och dödsfall samt offer för olyckor och brott ska diskretion alltid iakttas. Inget direkt förbud att intervjua chockade, men journalisten ska klart uppge sin uppgift, och med sunt bondförnuft avgöra om personen klarar en intervju Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 33

34 Får en journalist intervjua minderåriga? Barn kan vara väldigt villiga att ställa upp för media. Att som ung se sig själv på tv säga konstiga saker/bli retad för att man var på tv kan förvärra traumat. Intervjuer efter Jokela fick många barn att må sämre men också några barn att må bättre Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 34

35 Får en journalist intervjua minderåriga? - Journalistregler och guider: Var speciellt noggrann då du överväger ifall du ska intervjua ett traumatiserat barn är barnet verkligen nödvändigt att ha med i produkten? Sällan är detta fallet. - Klara regler för undre åldersgräns för intervjuande saknas. Redaktioner har egen policy ska alla under 15/18 som intervjuas ha fått föräldrarnas tillstånd? Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 35

36 Får en journalist intervjua minderåriga? FNB: Pyydä aina huoltajan tai mukana olevien aikuisten lupa haastattelun julkaisemiseen, jos haastattelet alle 15-vuotiasta ja hänet voi tunnistaa nimen, kuvan tai muiden tuntomerkkien perusteella. Esimerkiksi päiväkodeissa tai kouluissa tehtävät haastattelut sovitaan etukäteen ja henkilökunta ottaa yhteyttä vanhempiin Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 36

37 Får en journalist intervjua minderåriga? Jos haastattelet lapsia tai nuoria ilman, että siitä olisi sovittu ennalta, pyydä heitä soittamaan huoltajilleen tai puhu itse näiden kanssa. Kun kyse on poikkeuksellisen järkyttävästä tilanteesta tai arkaluontoisesta haastattelulausunnosta, hanki huoltajien suostumus myös 15 vuotta täyttäneiden alaikäisten haastattelemiseen Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 37

38 Får en journalist intervjua minderåriga? Joissain kriisitilanteissa tiedon hankkiminen voi myös vaatia alaikäisten silminnäkijöiden haastattelemista. Haastattele ensisijaisesti niitä lapsia tai nuoria, jotka ovat huoltajan tai muun tutun aikuisen seurassa. Kerro ensin, kuka olet, ja kysy lupa. Älä julkaise kuvaa tai videota alaikäisen haastattelusta kriisitilanteesta, jollet ole saanut siihen huoltajan tai muun läheisen aikuisen lupaa Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 38

39 Får en journalist komma in i en skola och börja göra intervjuer? Journalistreglerna: Aktiviteter som äger rum på en offentlig plats är det i allmänhet tillåtet att referera och avbilda utan vederbörandes tillstånd. Skolan tolkas som en offentlig plats Officiellt allmänt förbud mot journalister finns inte Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 39

40 Får en journalist komma in i en skola och börja göra intervjuer? Reglerna: Även då offentligt material publiceras bör man iaktta skyddet för privatlivet. Allt offentligt material är inte nödvändigtvis publicerbart. Särskild försiktighet bör iakttas då man behandlar frågor som rör minderåriga. Journalistens/redaktionens eget beslut om man intervjuar/använder material eller ej Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 40

41 Får en journalist komma in i en skola och börja göra intervjuer? Utbildningsstyrelsen: tolkningsfråga utan klart svar I en skola får en rektor eller lärare begränsa tillämpningen av offentlig plats-principen, om t.ex. en journalist stör undervisningen Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 41

42 Får en journalist komma in i en skola och börja göra intervjuer? En sådan begränsning kan INTE göras t.ex. på en skolgård för den direkta undervisningen störs inte! Rekommendation: Skolan och medierna bör i samarbete hitta en lösning, som att journalisten ber om lov att komma till skolan, och om intervjuer med barn görs så behöver man föräldrars tillstånd Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 42

43 Referenser Litteratur: Brayne, M. (2007). Trauma & Journalism. A Guide for Journalists, Editors & Managers ( Englund, L. (2008). Katastrofens öga. En studie av journalisters arbete på olycksplats Journalistförbundet (2010). Journalistreglerna. ( fliken spelregler) Oikeusministeriö (2009). Jokelan koulusurmat Tutkintalautakunnan raportti. Opinionsnämnden för massmedier (2010). Deta är opinionsnämnden för massmedier. ( Raittila, P., Haara, P., Kangasluoma, L., Koljonen, K., Kumpu, V., & Väliverronen, J. (2009). Kauhajoen koulusurmat mediassa Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 43

44 Referenser Raittila, P., Johansson, K., Juntunen, L., Kangasluoma, L., Koljonen, K., Kumpu, V., et al. (2008) Jokelan koulusurmat mediassa Rautava, M. (n.d.). Att göra en krisplan för skolan. ( fliken trygghet och elevvård) Rautava, M. (1997). Koulun kriisitoimintamalli tukiaineisto peruskoulujen, lukijoiden ja ammattioppilaitosten kriisityön kehittämiseen. Saari, S. (2000). Kuin salama kirkkaalta taivaalta Saarsalmi, O. (Ed) (2008). Säkerhetsplanering i dagvården. Simpson, R. and W. Coté (2006) Covering Violence: A Guide to Ethical Reporting About Victims & Trauma Teichroeb, R. (2000). Att rapportera om barn och trauma. En guide för journalister Utbildningsstyrelsen (2010). Kriser och medierna. ( fliken trygghet och elevvård) Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 44

45 Referenser Utbildningsstyrelsen (2010). Utkast till en krisplan. ( fliken trygghet och elevvård) Åbo Akademi University - Strandgatan Vasa 45