EXAMENSARBETE. Effektivitetsvinster av en centralisering? En studie av en kommunal inköpsfunktion. Veronica Bladfält Sofie Cajander Sehlstedt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Effektivitetsvinster av en centralisering? En studie av en kommunal inköpsfunktion. Veronica Bladfält Sofie Cajander Sehlstedt"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Effektivitetsvinster av en centralisering? En studie av en kommunal inköpsfunktion Veronica Bladfält Sofie Cajander Sehlstedt Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 FÖRORD Förord Detta examensarbete har framställts under en tidsperiod på 20 veckor. Vi vill speciellt tacka Stina Gustafsson, Walborg Wallström och övriga medarbetare på Luleå Kommun för deras vänliga bemötande och all hjälp som vi fått. Vi vill även tacka vår handledare Anders Nilsson för allt stöd och all den återkoppling som vi fått under examensarbetets framställning. Ett stort tack riktas även till våra opponenter som kommit med löpande konstruktiv kritik och som hjälpt oss under arbetets gång. Vi vill även tacka de aktörer inom barn- och utbildningsförvaltningen som ställt upp på våra intervjuer och på så sätt bidragit med viktiga synpunkter. Luleå den 8/ Veronica Bladfält & Sofie Cajander Sehlstedt I

3 SAMMANFATTNING Sammanfattning Inköpsfunktioner inom kommunal verksamhet har under de senaste åren lidit av ineffektivitet i form av höga kostnader och felaktig resursfördelning. Denna ogynnsamma situation har lett till reformer så som ökad centralisering. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i en svensk kommun, skapa förståelse för hur effektiviteten påverkas av ovan nämnda reform. Mer specifikt hur den adaptiva respektive allokativa effektiviteten påverkas. Detta genom att skapa förståelse för aktörernas förändringsvilja och deras förutsättningar inför centralisering samt att med utgångspunkt i organisationens lagefterlevnad och resursfördelning, och hur dessa faktorer har påverkats i och med centraliseringen, göra tolkningar om effektiviteten. För att studera detta har ett kvalitativt angreppssätt antagits. Insamlingen av empirin har gjorts genom personliga intervjuer med berörda aktörer samt genom insamling av källmaterial rörande resursfördelning och lagefterlevnad. Empirin har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Utifrån analysen kunde konstateras att goda incitament inför en reform är viktiga att skapa samt att möjlighet till deltagande (inför och under en reform) bidrar till förändringsvilja och adaptiv effektivitet. Vidare framkom att allokativ effektivitet i flera avseenden kan påverkas positivt av centralisering. Nyckelord: Institutioner, effektivitet, reformer, centralisering, offentlig sektor II

4 ABSTRACT Abstract Purchasing functions within the public sector has in recent years suffered from inefficiencies in the form of higher costs and improper allocation of resources. This adverse situation has led to reforms such as greater centralization within the purchasing function. The purpose of this study is to, on the basis of a Swedish municipality create an understanding of how efficiency is affected by the above-mentioned reform. More specific, how the adaptive and allocative efficiency is affected. This is achieved by creating an understanding of actors willingness to change and their possible contradictions towards centralization. And, through study of resource allocation and the organizations compliance with legislation, and how these factors have been affected by centralization, conduct interpretations about the efficiency. To study this, a qualitative approach has been adopted. The collection of empirical data has been made through personal interviews with affected actors and by collecting source material relating to resource allocation and legislative compliance. Empirical data has been analyzed through a content analysis. Through the analysis it was found that good incentives for a reform is important to establish and that participation opportunities (before and during a reform) contributes to the willingness to change and therefore the adaptive efficiency. It could also be noted that allocative efficiency, in many aspects, can be positively affected by centralization. Keywords: Institutions, efficiency, reforms, centralization, public sector III

5 INNEHÅLL Innehåll 1. INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Disposition TEORETISK REFERENSRAM Institutionell teori Reformer New Public Management Effektivitet Effektivitet och institutioner Sammanfattning av teoretisk referensram METOD Vetenskapligt synsätt Vetenskaplig ansats Undersökningsstrategi Strategi Val av fall Beskrivning av fallet Tillvägagångssätt Litteraturstudie Urval Utformning av intervjuguider Datainsamling Analysmetod Reliabilitet Validitet Definitionsmässig validitet Extern validitet EMPIRI Källmaterial Intervjuer IV

6 4.2.1 Område Område Område ANALYS Källmaterial Köp från ramavtalsleverantörer Köp från e-handelsleverantörer Hämtköp Försenade betalningar Intervjuer Skolassistenter Pedagoger SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE DISKUSSION Slutsatser Teoretiskt bidrag Praktiska råd Förslag på fortsatt forskning Begränsningar Referenslista Bilaga 1 - Intervjuguide skolassistenter Bilaga 2 - Intervjuguide pedagoger Figurer Figur 1 - Disposition... 4 Figur 2 - Sammanfattning av teoretisk referensram Figur 3 - Barn- och utbildningsförvaltningens inköpsfunktion Tabeller Tabell 1 - Tolkning och kodning av intervjuer Tabell 2 - Köp från ramavtalsleverantörer Tabell 3 - Köp från e-handelsportalen Tabell 4 - Hämtköp Tabell 5 - Försenade betalningar V

7 INLEDNING 1. INLEDNING I detta inledande kapitel presenteras bakgrunden till det valda ämnet samt en problemdiskussion och problemformulering som mynnar ut i syftet med uppsatsen. Vidare definieras, för uppsatsen, centrala begrepp. 1.1 Bakgrund Centralisering och decentralisering är något som har diskuterats under lång tid och det finns inget bästa sätt att organisera beslutsfattandet på i alla situationer. Det beror på en rad olika faktorer, så som organisationens historia, tidigare erfarenheter, mål och strategier om det lämpar sig bäst att vara centraliserad eller decentraliserad. (Hollenbeck, Ellis, Humphrey, Garza, & Ilgen, 2011) Förändringar i allmänhet är svåra att genomföra och det kan finnas svårigheter i att gå från beslut till handling, speciellt om beslutsfattare och utförare av beslutet är olika personer (Brunsson, 1982). Det krävs därför ett stort engagemang inom organisationen för att förändringen ska få genomslagskraft (ibid). Inom kommuner där politikerna tar det slutliga beslutet och medarbetarna sedan ska genomföra förändringen är detta således viktigt. Det faktum att beslutsfattare och den som genomför beslutet är olika personer i en kommun gör att kommuner inte är lika flexibla som privata organisationer, där medarbetare ofta har större inflytande (Rainey, 1976). Det kan därför vara svårare att genomföra betydande förändringar i kommuner än i privata organisationer (ibid). Förändringar gällande organisationens grad av centralisering och decentralisering är således svåra att genomföra (Siverbo, 2004). Det är inte bara organisationens utformning som behöver förändras utan även organisationskulturen, i form av informella institutioner, så att medarbetarna blir öppna för förändringar och inte begränsas av de informella institutionerna (ibid). Beslutet om att förändra organisationen måste motivera medarbetarna för att förändringen ska genomföras och inte bara beslutas om (Brunsson, 1982). Vid en organisationsförändring spelar de informella institutionerna en stor roll eftersom de kan bromsa organisationens framtida utveckling (Siverbo, 2004). De informella institutionerna underlättar i normalfallet för handlingar i en organisation men i de fall där det krävs en större förändring kan motstånd uppstå på grund av de värderingar och antaganden som de befintliga institutionerna består av (ibid). Institutionerna blir i dessa fall ogynnsamma för organisationens utveckling (ibid). Det går ofta trender i centraliseringen och när några centraliserar sig följer andra efter (Hollenbeck et al., 2011). Under senare årtionden har offentlig sektor fått ett större krav på effektivitet (Hood, 1995) och har därmed gått mer och mer mot att likna den privata sektorn (Almqvist, 2006). New Public Management, NPM, är ett samlingsbegrepp som används för att beskriva de senaste decenniernas reformer inom offentlig sektor (ibid). Dessa reformer uppkom som ett svar på ett ökat effektivitetskrav (Hood, 1995) och 1

8 INLEDNING innebär att fler och fler idéer från den privata sektorn tillämpas inom den offentliga sektorn för att den ska fungera mer kostnadseffektivt (Almqvist, 2006). Enligt Brorström, Nilsson, Almqvist, Johnsson, & Ramberg (2010) finns det i dagsläget en tendens att gå mot mer centraliserade organisationer inom den privata sektorn, något som den offentliga sektorn har anammat. Den offentliga sektorn genomgår i nuläget stora förändringar där pendeln svänger tillbaka mot ökad centralisering. Kommunledningar har gradvis blivit mer centraliserade under de senaste åren vilket kan skapa ökade styrningseffekter som är avsedda att på sikt bidra till en effektivare organisation. (Brorström, Nilsson, Almqvist, Johnsson, & Ramberg, 2010) 1.2 Problemdiskussion Även om kommuner i nuläget går mot mer centraliserade organisationer så har trenden för svenska kommuner under tidigare år varit att ha en decentraliserad organisation där de anställda har befogenhet att fatta beslut (Almqvist, 2006). Det finns flera anledningar till att offentliga organisationer har decentraliserats genom åren, en av dessa är att den enskilde medarbetaren får ett större ansvar vilket i sin tur kan leda till att de anställda blir mer motiverade (ibid). Vidare har kommuner haft en idé om att en platt organisation leder till kostnadseffektivitet (Brorström & Siverbo, 2001). Det kan dock uppstå problem i decentraliserade organisationer just på grund av att ansvaret förs ned i organisationen, ett av dessa problem är suboptimering där den anställde främst agerar utifrån mål som gynnar den egna enheten (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Detta problem börjar nu träda fram i kommuner och dess inköpsfunktioner. Man ser en nackdel med den decentraliserade organisationen då kontrollen blir allt för liten och det är lätt att lagar och regler inte följs (Upphandling 24, 2011). Det finns, som tidigare nämnts, ingen bästa lösning som passar alla gällande organisationsform, centralisering är därför en aktuell fråga inom bland annat inköpsfunktioner (Axelsson & Laage-Hellman, 1991). Inköpsfunktionen inom en kommun består av mer än bara inköpsavdelningen, även medarbetare på lokal nivå i organisationen, så som pedagoger inom skolan och inköpssamordnarna på respektive enhet, är en del av kommunens totala inköpsfunktion (ibid). Med lokal nivå avses den operativa nivån inom organisationer, vilket vill säga den nivå där verksamhetens medarbetare befinner sig (Solli, 1991). Inköpsfunktioner är enligt ovan komplexa så till vida att de måste ta hänsyn både till externa faktorer i form av leverantörer och medborgare, men även till interna faktorer så som medarbetare inom organisationen (Axelsson & Laage-Hellman, 1991). Det räcker således inte med en passande organisationsform, avseende centralisering eller decentralisering, för att styra en inköpsfunktion (ibid). För att medarbetarna ska vara motiverade och prioritera rätt så måste även organisationskulturen, så som de informella institutionerna, stödja organisationsformen (ibid). De potentiella fördelarna med en centraliserad organisation är att den underlättar för att enhetliga principer tillämpas inom organisationen samt hjälper till att ta tillvara på stordriftsfördelar (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Detta lockar i dagsläget kommuner att centralisera sig för att nå en effektivare organisation (Brorström et al., 2010). 2

9 INLEDNING Effektivitetsbegreppet kan delas upp i två typer av effektivitet; adaptiv effektivitet, att organisationen är duktig på att anpassa sig till förändrade förutsättningar, och allokativ effektivitet, att resurser fördelas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. De två ovanstående effektivitetsbegreppen kan dock ses som motstridiga. Till exempel används resurserna inte alltid på effektivast möjliga sätt på kort sikt, om man måste satsa på kompetensutveckling för att utbilda medarbetare så att de är öppna för förändringen som ska genomföras. Vidare så gynnas allokativ effektivitet av erfarenhet och väl inarbetade rutiner eftersom verksamheten då kan bedrivas med så små transaktionskostnader som möjligt. En stark tro på de rutiner som finns försvårar dock förändringar, vilka är nödvändiga för en adaptiv effektivitet. En effektiv organisation har därmed förmågan att kombinera allokativ och adaptiv effektivitet och för varje enskild kommun kan möjligheten att lyckas med den kombinationen vara mycket betydelsefull. På grund av de ovan nämnda motsättningarna mellan de två effektivitetsbegreppen kan effektivitet ses som förmågan att hantera konkurrerande värden. (Brorström & Siverbo, 2001) Effektiviteten som är tänkt att följa av en centraliseringsreform inom en kommunal inköpsfunktion påverkas enligt ovan både av medarbetarnas förändringsförmåga och av organisationens resursfördelning. För att den önskade effektiviteten ska uppnås krävs således att organisationens institutioner stödjer reformen och att medarbetarna motiveras och engageras inför reformen. 1.3 Problemformulering Bakgrunden och problemdiskussionen har lett fram till följande två problemfrågeställningar: Hur upplever aktörer på lokal nivå att en kommunal inköpsfunktion påverkas av en centraliseringsreform? Hur påverkas den allokativa effektiviteten, i en kommunal inköpsfunktion, av en centraliseringsreform? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är: Att skapa förståelse för aktörernas upplevelser av en centraliseringsreform, samt att diskutera hur dessa upplevelser kan kopplas till adaptiv effektivitet och allokativ effektivitet. Att göra tolkningar om hur allokativ effektivitet påverkas av en centraliseringsreform i en kommunal inköpsfunktion. 1.5 Disposition Uppsatsen är uppbyggd efter det klassiskt deduktiva upplägget enligt figur 1 på nästa sida. 3

10 INLEDNING Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Inledning Teori Metod Empiri Analys Slutsatser Figur 1 Disposition I det inledande kapitlet presenteras uppsatsens bakgrund och problemdiskussion vilka har lett fram till problemfrågorna och syftet. I kapitel 2 presenteras de centrala teorierna som skapar uppsatsens teoretiska referensram, vilka sammanfattas i en figur i slutet av kapitlet. I kapitel 3 redogörs för hur studien är genomförd för att i det efterföljande kapitlet presentera resultatet av genomförd empiriinsamling. I kapitel 5 analyseras den insamlade empirin och i det avslutande kapitlet presenteras slutsatserna som kan dras samt svar på de inledande problemfrågorna och förslag på fortsatt forskning. 4

11 TEORI 2. TEORETISK REFERENSRAM I detta kapitel presenteras den teoretiska referensram som ligger till grund för att besvara uppsatsens frågeställningar och därmed uppfylla syftet. Inledningsvis diskuteras institutionell teori eftersom det är institutionerna som ligger till grund för organisationen, vidare diskuteras även reformer, New Public Management och effektivitet. 2.1 Institutionell teori Den institutionella teorin utvecklades för att visa hur en organisation påverkas och anpassar sig till de krav som ställs från dess omgivning (Scott, 2008). Den offentliga sektorn påverkas i hög grad av de krav som ställs från medborgarna där organisationen måste anpassa sig till samhällets värderingar, normer, regler och uppfattningar (Hatch, 2002). De återkommande handlingarna som består av de anställdas kunskap skapar rutiner i organisationen och det är just rutinerna som är grunden i institutionerna (ibid). Då institutioner är uppbyggda av rutiner underlättar de för handling och styr de anställdas beteende vilket skapar stabilitet i organisationen (Brorström et al., 2010). Institutionsteorin kan således förklara varför en organisation agerar på ett visst sätt i uppkomna situationer (Scott, 2008). Institutioner kan delas upp i formella och informella (North, 1990). De formella institutionerna består av nedskrivna regler och riktlinjer för en organisation och de informella institutionerna består av de anställdas normer och värderingar som inte är nedskrivna men ändå självklara för organisationens medlemmar (ibid). Det bör dock finnas en samstämmighet mellan de formella och de informella institutionerna för att nå önskad effektivitet i en organisation (Brorström & Siverbo, 2001). För att underlätta för att en förändring ska kunna äga rum i en organisation bör det finnas kunskap om de informella institutionerna som visar de normer och värderingar som skapat rutiner och processer (Brorström et al., 2007). Genom att en samstämmighet uppnås mellan de informella institutionerna och de formella institutionerna skapas institutionella arrangemang (ibid). Eftersom organisationer måste anpassa sig till nya krav, både inom organisationen och från omgivningen, förändras samspelet mellan institutionerna över tiden (ibid). De formella institutionerna kan förändras genom ett snabbt beslut som exempelvis en lagändring (North, 1990). För att de informella institutionerna ska förändras krävs dock att medarbetarnas normer och värderingar samstämmer med den formella förändringen, en process som kan vara tidskrävande (ibid). På grund av att relationen mellan formella och informella institutioner förändras över tiden kan ogynnsamma institutioner uppstå (Brorström et al., 2007). Ett exempel på detta är om en förändring av de formella institutionerna i form av nya regler och rutiner inte följs av en förändring av de informella institutionerna, dessa kommer då att motverka de nya reglerna och rutinerna och blir således ogynnsamma (ibid). Brorström & Siverbo (2001) anser att individer i offentlig sektor har en grundläggande roll i skapandet och förändrandet av informella institutioner. De anser vidare att de 5

12 TEORI institutioner som hämmar en förändring eller bromsar en gynnsam utveckling för organisationen bör förändras. Informella institutioner bör således utsättas för prövningar för att på så sätt behålla eller öka effektiviteten i organisationen samt för att ogynnsamma institutioner ska förebyggas (Brorström & Siverbo, 2001). Samtidigt som institutioner underlättar för handling inom den offentliga organisationen kan dessa vara så djupt rotade i organisationen att de försvårar förändringar (Brorström et al., 2010). Genom att skapa goda incitament till att genomföra en förändring underlättas även förändringen av de befintliga institutionerna inom organisationen (Heikkila & Isett, 2004). Externa omgivningsförändringar, ineffektivitet i organisationen och tillfällen då ny kunskap gör det omöjligt att organisera verksamheten på ett tillfredsställande sätt kan vara tillfällen då institutioner behöver omprövas för att upprätthålla effektiviteten inom organisationen (Brorström et al., 2010). Det är dock inte alltid med säkerhet som förändringar i institutionerna sker när ett behov uppstår, konservativa medarbetare kan motverka en förändring av institutionerna (ibid). Det är därför en utmaning för verksamhetens ledare att få dessa medarbetare att hantera nya situationer genom att skapa nya beteendemönster istället för att handla genom de befintliga rutinerna (ibid). Samtidigt som handling genom befintliga regler och rutiner minskar osäkerheten inom en kommunal organisation kan en förändring vara nödvändig för att upprätthålla organisationens effektivitet (Agevall, 2005). Hänsyn bör dock tas till att nyskapande och implementering av nya regler och rutiner kan innebära att motvilja och konflikter skapas bland de anställda (ibid). Genom att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och medarbetare på lokal nivå kan dock medarbetarnas engagemang öka vilket medför att den institutionella förändringen blir så effektiv som möjligt (Nooteboom, 2002; Solli, 1991). 2.2 Reformer Reformer är laddade begrepp som kan innebära betydande förändringar för en organisation, från en mindre bra position till en bättre och mer önskvärd position (Pollitt, 2004). Reformer är således medvetna förändringar som syftar att förbättra en organisations nuläge (ibid). Brunsson (2006a) talar om två faktorer som driver reformer; problem och lösningar. Han menar att om det funnits en ultimat lösning till de olika problem som uppstår i en organisation skulle inte nya reformer uppstå som lösning på de gamla. Exempelvis skulle inte en decentraliseringsreform leda till att tankar om centralisering uppkommer som en lösning på de problem som förr eller senare uppstår med decentraliseringen (Brunsson, 2006a). Organisationer pendlar således ständigt mellan dessa två organisationsformer (ibid). I komplexa organisationer, så som kommuner, kan reformer både lösa problem och skapa problem (Brunsson, 2006b). Detta eftersom den initiala reformen kan ge upphov till oförutsedda och oönskade effekter, dessa effekter bidrar i sin tur till att nya reformer uppstår (ibid). Reformer leder därför ofta till nya reformer i försök att skapa lösningar på de problem som uppstår genom strukturella förändringar av organisationen eller dess delar (Brunsson, 2006a). I vissa fall kan reformer stödja den adaptiva effektiviteten genom att öka organisationens förmåga att anpassa sig till förändringar (Brunsson, 2006b). 6

13 TEORI New Public Management New public management, NPM, är ett samlingsbegrepp för ett antal reformer inom offentlig sektor som uppkom på 1980-talet som ett svar på det ökade effektivitetskravet. NPM avser i första hand att göra offentlig sektor mer lik den privata sektorn, detta genom att implementera styrmodeller och att effektivisera verksamheten så att kommunerna blir mer lika storföretagen. NPM bidrar således till att gränserna mellan de offentliga och de privata verksamheterna suddas ut. Enligt Hood (1995) är NPM inte reformer som är till för att ändra de varor och tjänster som produceras av den offentliga sektorn. Han menar att NPM-reformerna har kommit till för att förändra det sätt som aktörer inom den offentliga sektorn kontrollerar och styr de varor och tjänster som produceras. (Hood, 1995) Reformer kan bidra till sammanhållning inom organisationer, detta eftersom reformer tenderar att bli ett gemensamt problem för medarbetare och alla blir delaktiga i reformerna då de genererar gemensamma diskussioner och oro kring förändringarna (Almqvist, 2006). Genom att implementera kommande reformer i ett tidigt skede och skapa diskussioner kan själva införandet av reformen underlättas då alla medarbetare känner sig involverade i förändringsprocessen (ibid). Den oro som förändringar kan skapa påverkar organisationens prestationsförmåga och effektivitet och kan leda till ökade kostnader (Almqvist, 2004). Det är därför mycket viktigt att de anställda får tid att förbereda sig inför en förändring så att den på så sätt genomförs så smärtfritt som möjligt (ibid). De anställda som kan identifiera sig med de nya värden som skapas genom en reform har lättare att acceptera den förändring som krävs, de anställda som är skeptiska till reformen är dock svårare att övertyga (Christensen & Lægreid, 2008). Ett generellt antagande enligt Christensen och Lægreid (2008) är att NPM-reformer oftast uppfattas som viktigare för de anställda på ledningsnivå än för de anställda på lokal nivå. Det kan bero på att anställda på ledningsnivå har lättare att identifiera sig med de positiva värden som kan erhållas av den tänkta reformen samt att de i större grad deltar i implementeringen av reformer (Christensen & Lægreid, 2008). Ett problem som kan uppkomma med återkommande reformer är att medarbetarnas motivation till reformerna sjunker i takt med att antalet reformer ökar, speciellt i de fall då reformerna handlar om besparingar och nedskärningar för att effektivisera organisationen (Kuhlmann, Bogumil, & Grohs, 2008). Uppföljningen av reformer kan många gånger vara bristande, detta på grund av att det kan vara svårt att analysera interna organisationsförändringar då det uppstår en tidsförskjutning mellan genomförandet och den effekt som förväntas av reformen (Almqvist, 2006). I och med denna förskjutning finns det inte alltid tillräckligt med tid inom organisationen att utvärdera förändringen på ett rättvisande sätt innan nästa förändring tar vid (ibid). En annan orsak till att organisationsförändringar inte analyseras fullt ut är att de förväntade effekterna många gånger inte stämmer överens med det verkliga utfallet och i vissa fall går organisationen tillbaka till utgångsläget innan reformen (ibid). Det kan bero på att analysen av vilka problem som kan uppstå i och med den reform som ska genomföras inte är tillräcklig (Montin, 2007). Exempelvis kan jämförelser med andra organisationer eller förvaltningar som genomgått likande förändringar bidra med viktig information (ibid). Vidare finns det två framstående 7

14 TEORI anledningar till varför offentlig sektor inte är lika förändringsbenägen som den privata sektorn (Borins, 2001). Den ena är att då det inte finns någon ägare inom offentlig sektor finns det inte heller lika stort kapital att tillgå för att dela ut bonus som incitament till de som genomför lyckosamma förändringar (ibid). Den andra anledningen är att misslyckade förändringar ofta blåses upp i media vilket gör konsekvenserna av misslyckanden ännu större (ibid). Dessa två anledningar gör att förändringar inte har samma grogrund i offentlig sektor som i privat sektor (ibid). Vilket i sin tur kan leda till att det inom offentlig sektor skapas reformer som leder till nya reformer som lösningar på de gamla, utan att man istället stannar upp och analyserar vad som kunde ha gjorts annorlunda (Brunsson, 2006b). I studier som Borins (2001) genomfört framkommer att den största drivkraften till förändringar inom den offentliga sektorn är interna problem, som exempelvis resursfördelning, kostnader och ineffektivitet. NPM och centralisering En centraliserad organisation kännetecknas av att besluten fattas på en hög hierarkisk nivå, ofta på chefsnivå, medan motsatsen, decentralisering, kännetecknas av att makten är fördelad på ett antal personer inom organisationen. I en helt centraliserad organisation ligger all makt på en person inom organisationen. Organisationer är dock sällan renodlat centraliserade eller decentraliserade, dessa två extremfall ses sällan i verkligheten. Organisationer har däremot olika grad av de två extremfallen. (Mintzberg, 1983) Något som observerats i samband med NPM-reformer är tydliga tendenser till centralisering, detta då styrning och kontroll inom offentlig sektor har ökat avsevärt i och med NPMs framfart (Agevall, 2005). Vissa av de områden inom organisationer som decentraliserats i och med tidigare års reformer har återgått till centralisering på grund av NPM (Almqvist, 2006). En av de ursprungliga tankarna med NPM-reformer var att frångå den byråkratiska styrmodellen, så som styrning utifrån fastställda regler och riktlinjer (ibid), vilket i dagsläget visat sig vara tveksamt då NPM snarare ses leda till ökad regelstyrning (Brorström, et al,. 2010). Vidare ämnar NPM-reformerna att genom ökade influenser från den privata sektorn skapa ökad effektivitet och lönsamhet (Almqvist, 2006). Hänsyn bör dock tas till att den empiriska forskningen inom NPM-området är begränsad vilket gör det svårt att säga om reformerna är lyckade eller misslyckade (Almqvist, 2006). Studier som genomförts på den offentliga sektorn i Tyskland har visat att det inte med säkerhet uppnås någon förändring i de viktiga faktorerna så som effektivitet och lönsamhet genom att förändra styrmodeller i organisationen (Kuhlmann et al., 2008). Hänsyn bör även tas till själva genomförandet av förändringen för att önskad effekt ska uppnås (Brunsson, 1982). 2.3 Effektivitet Termen effektivitet härstammar från latinets ord efficientia, vilket innebär förmågan att producera en effekt (Rutgers & van der Meer, 2010). Effektivitet uppnås när en given mängd resurser leder till maximal output eller när en given mängd output produceras genom minsta möjliga resursanvändning (Macintosh, 2002). Denna relation mellan 8

15 TEORI input och output har under 1900-talet kommit att definieras som teknisk effektivitet (Rutgers & van der Meer, 2010). Det finns dock forskning som pekar på att denna definition inte är tillräcklig inom offentliga organisationer, så som kommuner (ibid). Detta då de till skillnad från privata företag inte bara kan styra på vinst eller avkastning som önskad output utan även måste ta hänsyn till demokrati, integritet och legalitet (ibid). Önskad output för en offentlig organisation ses därmed som att skapa offentligt värde så som legitimitet och säkerhet (ibid). Det är därför inte möjligt att endast utvärdera på en önskad effekt när effektiviteten i en offentlig organisation ska fastställas (ibid). Effektivitet kan som tidigare nämnts delas upp i adaptiv effektivitet, att organisationen är duktig på att anpassa sig till förändrade förutsättningar, och allokativ effektivitet, att resurser fördelas ändamålsenligt och kostnadseffektivt (Brorström & Siverbo, 2001). Adaptiv effektivitet är sammankopplad med organisationens förändringsberedskap och förändringsförmåga i nya situationer, organisationen måste således vara anpassningsbar (ibid). För att detta ska uppnås krävs en kontinuerlig kompetensutveckling inom organisationen (ibid). Faktorer som påverkar förmågan att bibehålla den adaptiva effektiviteten är övervakning och kontroll, några av den centraliserade organisationens karaktäristika (ibid). Allokativ effektivitet uppnås när resurser fördelas så att de enheter som på bästa sätt kan nyttja resurserna får dem sig tilldelade, samt när transaktionskostnader, både interna och externa, minimeras (ibid). Även Almqvist (2006) framhåller att låga transaktionskostnader leder till ökad effektivitet. För att uppnå långsiktig effektivitet är flexibilitet och anpassningsförmåga viktiga faktorer, dessa faktorer kräver dock att resurser läggs på just dessa områden (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Det krävs helt enkelt resurser för att förändra arbetsrutiner och att omorganisera (ibid). När resurser läggs på dessa områden minskas dock den allokativa effektiviteten något (Brorström & Siverbo, 2001). För att uppnå långsiktig effektivitet är det dock nödvändigt att avsätta resurser till förändringen (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Begreppet effektivitet kan inom en organisation betyda en sak medan det inom en annan organisation kan betyda något helt annat (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Gemensamt för alla organisationer är dock en vilja att på bästa möjliga sätt uppfylla organisationens syfte (ibid). Effektivitet är således inget statiskt begrepp till sin betydelse utan organisationens ändamål spelar stor roll för vad effektivitet innebär (ibid). Vad som avses med de två effektivitetsbegreppen allokativ effektivitet respektive adaptiv effektivitet är således bundet till vad organisationen vill uppnå. Effektivitet kan därför mätas på olika sätt, exempelvis kan den mätas genom en jämförelse av effektiviteten innevarande år med den från föregående år (Coelli, Rao, O'Donnell, & Battese, 2005). Kriterierna som effektiviteten mäts på får inte vara för få så att synen på effektivitet blir för snäv, de får inte heller vara för många så att det blir svårt att skaffa sig en överblick över effektiviteten (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Amnås (1983) effektivitetsargument säger att en decentraliserad organisation kan leda till ökad effektivitet. När detta har undersökts empiriskt har det dock inte framkommit några effektivitetsvinster till följd av en decentraliseringsreform. Vid en undersökning 9

16 TEORI av verksamheten i Stockholms stad framkom tvärtom att effektiviteten hade minskat något i och med en decentralisering av organisationen. (Almqvist, 2006) För att nå ökad effektivitet och således närma sig den optimala relationen mellan input och output krävs arbetsfördelning och arbetsspecialisering; den som utför arbetsuppgiften ska ha rätt utbildning och således vara specialiserad på uppgiften (Karlöf, 2009). Det finns alltså ett samband mellan effektivitet och rolldifferentiering, vilket innebär att var och en av medarbetarna vet vad de ska göra och varje person tilldelas den uppgift de är mest lämpad att utföra (Sjøvold, 2008). När arbetsuppgifterna är klart uppdelade på detta sätt är det lättare att byta ut en person i organisationen utan att hela organisationens effektivitet påverkas, den nya personen har klart definierade uppgifter och vet vilka förväntningar som finns (ibid) Effektivitet och institutioner Det är viktigt att skilja på gynnsamma och ogynnsamma institutioner, inte minst när begreppet effektivitet studeras (Brorström & Siverbo, 2001). Detta på grund av att en utveckling mot en effektivare organisation kräver gynnsamma institutioner (ibid). Institutioner kan bli så djupt rotade inom en organisation att de hämmar organisationen och dess utveckling, detta genom viljan att bevara det befintliga beteendemönstret och på så sätt förhindra en förändring (Brorström, 2002). Detta trots att det krävs en förändring för att nå en effektivare organisation (ibid). Institutionerna blir i dessa fall ogynnsamma och förhindrar en långsiktigt effektiv organisation (Brorström & Siverbo, 2001). Institutioner har således ett avgörande inflytande över organisatorisk effektivitet och det är viktigt att institutionerna är anpassningsbara för att långsiktig effektivitet ska uppnås (ibid). Det är dock inte lätt att skapa förståelse bland medarbetare för att ogynnsamma institutioner föreligger och en förändring således måste genomföras (Brorström, et al., 2010). En ytterligare egenskap som krävs för effektivitet är att det institutionella arrangemanget är trovärdigt (Brorström & Siverbo, 2001). Effektivitet handlar således inte bara om input och output utan även om att ta till vara på, och om så är nödvändigt, att förändra de informella institutionerna inom organisationen (ibid). 2.4 Sammanfattning av teoretisk referensram Utifrån de teorier som behandlats ovan i detta kapitel kan det konstateras att reformer initieras på grund av att ett problem identifieras inom organisationen. Denna studie berör ett fall där ett problem i form av ineffektivitet har uppmärksammats inom inköpsfunktionen vilket har föranlett behovet av en reform. En reform har således genomförts i form av ökad centralisering av inköpsfunktionen, detta för att öka funktionens och således organisationens totala effektivitet. För att åstadkomma detta krävs förmågan att hantera de två, till viss del motsägande, effektivitetsbegreppen adaptiv effektivitet och allokativ effektivitet. Organisationens institutioner i form av inarbetade rutiner och värderingar samt lagar och regler påverkar i sin tur organisationens förmåga att förändras och således att uppnå effektivitet. Detta illustreras i figur 2 nedan. 10

17 TEORI Problem med ineffektivitet inom inköpsfunktioner Reform Institutioner Adaptiv effektivitet Allokativ effektivitet Total effektivitet Figur 2 Sammanfattning av teoretisk referensram 11

18 METOD 3. METOD I detta kapitel presenteras vald metod för den empiriska undersökningen och analysen, vidare presenteras även det valda fallet. Avslutningsvis diskuteras studiens validitet och reliabilitet. 3.1 Vetenskapligt synsätt Ett vetenskapligt metodsynsätt som finns inom det företagsekonomiska området är aktörssynsättet (Arbnor & Bjerke, 1994). Aktörssynsättet ser verkligheten som en social konstruktion som består av flera olika verklighetsbilder vilka kunskaparen söker förstå sambanden mellan (ibid). Detta synsätt handlar om att genom dialog förstå den sociala verkligheten (ibid). En del av vårt syfte är att skapa förståelse för hur medarbetare på lokal nivå inom kommunal verksamhet upplever en centraliseringsreform. Fokus ligger således på att skapa förståelse för hur medarbetarna upplever reformen vilket gör att denna studie antar ett aktörssynsätt. De samband som söks i aktörssynsättet är av två karaktäristika, en inre karaktär och en yttre karaktär (Arbnor & Bjerke, 1994). Den inre karaktären syftar till att aktörerna ska förstå sin egen situation bättre medan den yttre karaktären eftersträvar nyskapande och förändring (ibid). Den andra delen av syftet med denna studie, utöver den del som nämndes i stycket ovan, är att göra tolkningar om allokativ effektivitet. Detta genom att undersöka om transaktionskostnaderna påverkats i och med centraliseringen. Något som undersökts genom att följa upp hur ramavtalstroheten 1, andelen e-handelsköp 2, antal hämtköp 3 och antal försenade betalningar 4 har utvecklats och sedan diskuterats med aktuella aktörer. Detta bidrar till att aktörerna inom berörd förvaltning får en bättre förståelse för sin situation, vilket kan kopplas till den inre karaktären. På detta sätt har därmed även denna del av syftet inslag av aktörssynsättet. 3.2 Vetenskaplig ansats En deduktiv studie utgår från befintlig teori för att utifrån den härleda hypoteser vilka sedan undersöks empiriskt, denna ansats är även kallad bevisandets väg. En induktiv studie utgår från empiriska undersökningar för att skapa ny teori, denna ansats kallas upptäcktens väg. (Holme & Solvang, 1997, s. 51) Denna studie behandlar ett antal befintliga teorier vilka resulterar i en modell som undersöks empiriskt genom intervjuer och källmaterial. Detta gör att studien främst har en deduktiv ansats, det är dock sällan som en studie är rent deduktiv, helt utan inslag av induktion (Holme & Solvang, 1997). 1 Att hålla sig till slutna avtal och inte handla från andra tillgängliga leverantörer 2 Köp från leverantörer anslutna till ett kommunalt e-handelssystem 3 Köp där medarbetarna lämnar arbetsplatsen och åker till affärer för att handla 4 Fakturor som förfallit till betalning med en eller flera dagar 12

19 METOD 3.3 Undersökningsstrategi Den kvalitativa metoden utgår främst från forskarens uppfattningar och tolkningar av den undersökta situationen (Holme & Solvang, 1997) och är en beskrivande metod som passar bra till studier som vill förmedla en inblick i komplexa situationer (Denscombe, 2009). Detta då den skapar en djupare förståelse för det studerade fenomenet (ibid). En fördel med att göra en kvalitativ studie är att de teorier som studien genererar är förankrade i verkligheten (ibid). Då denna studie avser att skapa förståelse för hur medarbetare på lokal nivå upplever en reform som genomförts inom en kommunal inköpsfunktion, genom intervjuer och källmaterial, är det ett socialt fenomen som berörs. Källmaterialet som berörts i denna studie består av ett kvantitativt material som visar utfallet av gjorda inköp under innevarande år och tidigare år. Materialet användes som stöd för intervjuerna och analyserades kvalitativt tillsammans med resultatet från intervjuerna. Detta gör att studien får en kvalitativ prägel. Genom att utföra en studie med kvalitativ metod där material insamlats från intervjuer och källor ämnar vi att skapa en tydligare och mer helhetsinriktad bild av inköpsorganisationen, detta då den studeras från olika infallsvinklar. Vidare bidrar den information som fås ur källmaterialet till att resultatet kan vara generaliserbart och således jämförbart med andra delar inom den kommunala organisationen, utöver inköpsfunktionen vilken är den som studeras. Detta då källmaterialet är konkret och inte återger aktörernas upplevelser. Aktörernas upplevelser kan påverkas av den egna förändringsviljan och anpassningsförmågan vilket kan göra att de förbiser eventuella förbättringar av resursfördelningen och det finns således en risk med att endast förlita sig på intervjuer. 3.4 Strategi Det finns flera olika forskningsstrategier som alla lämpar sig olika väl i olika situationer, exempel på forskningsstrategier är experiment, enkätundersökning, analys av källmaterial, historisk studie och fallstudie (Yin, 2007). En fallstudie fokuserar på analys av förhållanden i ett specifikt fall, den lämpar sig speciellt väl när man undersöker processer och relationer inom dessa i ett specifikt urval (Denscombe, 2009). Vidare passar fallstudien bra när syftet med studien är att svara på frågor av hurkaraktär, när det är en aktuell händelse som undersöks och när forskaren har ringa kontroll över den situation som studeras (Yin, 2007). Även den historiska studien passar bra när ovanstående förhållanden föreligger (ibid). I dessa avseenden är fallstudien och den historiska studien likartade och de fungerar väl i likartade situationer, det som skiljer dem åt är det faktum att den historiska studien har förmågan att hantera det förflutna (ibid). Om en aktuell händelse undersöks genom att studera det förgångna överlappar den historiska strategin och fallstudiestrategin varandra (ibid). Eftersom denna studie undersöker inköpsfunktionen och omfattar medarbetare på lokal nivå inom denna funktion samt syftar till att svara på frågor av hur-karaktär antas en fallstudiestrategi. Vidare saknas kontroll över den situation som studeras och fokus ligger på nutida faktorer i ett socialt sammanhang, vilket enligt Yin (2007) även det gör att en fallstudie är den strategi som är att föredra. Eftersom det nutida läget för inköpsfunktionen jämförs med det tidigare läget görs en typ av historiskt studie, även 13

20 METOD trots att det handlar om nutida skeenden. Vilket enligt ovan gör att fallstudiestrategin och den historiska strategin i dessa fall överlappar varandra Val av fall En fallstudie kan vara både av multipel typ (flerfallsstudie) och av enkel typ (enfallsstudie). För att kategorisera studien i en av dessa två typer måste det studerade fallet/fallen definieras. Exempel på flerfallsstudier är då olika individers roller i den studerade situationen undersöks. Då en händelse, så som en organisationsförändring eller enhet, studeras ses studien istället som en enfallsstudie. Enfallsstudier lämpar sig väl i situationer där fallet som undersöks ses som representativt, vilket det gör då de lärdomar som dras från undersökningen antas vara av nytta för andra institutioner eller organisationer. Vidare finns två olika designer av enfallsstudier; en holistisk design med endast en analysenhet samt en design med flera analysenheter. (Yin, 2007) Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur en centraliseringsreform påverkar effektiviteten i en kommunal inköpsfunktion. Barn- och utbildningsförvaltningens inköpsfunktion inom Luleå Kommun har nyligen genomgått en organisatorisk förändring. Innan reformen var förvaltningen en decentraliserad organisation men då problem uppmärksammades omorganiserades inköpsfunktionen till en mer centraliserad funktion. Studiens syfte är att skapa förståelse för hur medarbetare på lokal nivå inom organisationen upplever reformen och utifrån det göra tolkningar om hur effektiviteten kan påverkas i och med centralisering. Något som kan vara av nytta för resterande förvaltningar inom Luleå Kommun inför och under deras reformer. Denna studie ses således som en enfallsstudie. Vidare intervjuades aktörer från de tre olika områden som för- och grundskolan är uppdelad i, de tre områdena utgör således studiens analysenheter varför enfallsstudien får en design med flera analysenheter. Hur aktörerna inom dessa analysenheter valts ut diskuteras under urval Beskrivning av fallet Det fall som undersöktes i denna studie är centraliseringen av barn- och utbildningsförvaltningens inköpsfunktion inom Luleå Kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen är en av totalt elva förvaltningar inom Luleå Kommun. För att underlätta för läsarens förståelse av fallet så illustreras inköpsfunktionen i nedanstående organisationsschema (figur 3). Fokus för denna studie ligger på den lokala nivån som syns i figuren. Inköpsfunktionen är som sagt det fall som undersökts. De olika analysenheterna består av de områden som för- och grundskolan inom Luleå Kommun är uppdelad i, detta då det är medarbetarna inom dessa områden som påverkats i och med centraliseringen. Det är således dessa aktörer som har den bästa informationen för att uppfylla studiens syfte. De olika områdena har varsin för- och grundskolechef och består av tre upptagningsområden (Luleå Kommun, 2011). Upptagningsområdena omfattar förskolor, familjedaghem, grundskolor och fritidshem inom ett geografiskt närbeläget område (ibid). Vidare liknar de tre områdena varandra vad gäller storlek och antal inköp. 14

21 METOD Luleå Kommun Kommunledning Central nivå Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Inköpschef Inköpssamordnare Lokal nivå Skolassistenter Pedagoger Figur 3 - Barn- och utbildningsförvaltningens inköpsfunktion Tanken med centraliseringsreformen är att pedagogerna ska få mer tid till sin huvudsakliga arbetsuppgift, vilken är undervisningen. Vidare är tanken att skolassistenterna ska utbildas i att beställa vilket ska bidra till att ramavtalstrohet och andel e-handelsköp ökar samt att hämtköp och antal försenade betalningar minskar. Båda ovanstående åtgärder påverkar i sin tur effektiviteten, eller mer specifikt den allokativa respektive adaptiva effektiviteten. För att undersöka detta användes källmaterial som visar hur dessa faktorer har förändrats efter centraliseringen, jämfört med innan. 3.5 Tillvägagångssätt Litteraturstudie Den litteratur och de artiklar som användes i denna studie söktes via Luleå tekniska universitets bibliotek. De böcker som använts söktes via universitetsbibliotekets katalog LUCIA och artiklarna söktes via databaser så som Emerald, ScienceDirect, Business Source Elite och Google Scholar. De sökord som användes är centralisering, decentralisering, new public management, institutionell teori, effektivitet, förändring, reform samt offentlig organisation. Vid sökningarna användes sökorden på engelska var för sig samt i kombination med varandra. Vidare genomfördes kedjesökningar för att hitta ytterligare material. 15

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

HfR- konferens 7-8 maj Högskolans omvärld

HfR- konferens 7-8 maj Högskolans omvärld HfR- konferens 7-8 maj 2015 Högskolans omvärld Egenskaper hos framgångsrika organisationer Ett institutionellt perspektiv: Utveckling och tillstånd förklaras av normer och värderingar som styr och påverkar

Läs mer

Lean management styrning med regler eller värderingar?

Lean management styrning med regler eller värderingar? Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Lean management styrning med regler eller värderingar? med Göran Nilsson lektor vid Uppsala universitet Redaktör för handboken Ekonomistyrning Så här går

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Handfasta råd och tips för en lyckad IT-investering

Handfasta råd och tips för en lyckad IT-investering Handfasta råd och tips för en lyckad IT-investering - Att upphandla IT-system för framtiden - Seminarium Bank 2.0 12 november 2009 Johan Nylén, Partner, Baker & McKenzie Advokatbyrå Juristens utmaningar

Läs mer

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Blueprint Ekonomistyrning - orsak och verkan Traditionell ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i en företagsmodell där en viss mängd input ger en viss mängd output.

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Xxxx Kommunicera förändring

Xxxx Kommunicera förändring Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-14, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

C-UPPSATS. Utformning av mål i kommunala förvaltningars balanserade styrkort

C-UPPSATS. Utformning av mål i kommunala förvaltningars balanserade styrkort C-UPPSATS 2008:255 Utformning av mål i kommunala förvaltningars balanserade styrkort - en fallstudie i Luleå kommun. Elin Holma Jessica Mella Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar

Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar En kvalitativ studie av Länsförsäkringar, Kalmar Bilcentrum AB, Goexcellent och Swedbank Författare: Abdillahi Mohammed Handledare: Petter Boye Fristående

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Intressekonflikter & Incitament Romanesco Capital Management 556761-9654

Intressekonflikter & Incitament Romanesco Capital Management 556761-9654 Intressekonflikter & Incitament Romanesco Capital Management 556761-9654 INTERNA REGLER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER Dessa interna regler har fastställts av styrelsen för Romanesco Capital Management

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Syftet med denna lärgruppsplan är att den ska fungera som en reseguide när du och din förening

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen VaraLean Förbättringsarbete i vardagen Maria Viidas, Kvalitetschef Kort om mig Pedagogen Göteborg Högskolan Väst Högskolan i Borås Karlstads Universitet Upplägg på dagen Vad är lean? Varför nu? (Hur) hänger

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Service Innovation - medarbetarnas uppfattning om sin roll i skapandet och utvecklingen av innovationer i tjänsteföretag

Service Innovation - medarbetarnas uppfattning om sin roll i skapandet och utvecklingen av innovationer i tjänsteföretag Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Kandidatuppsats 10 poäng HT 2006 Service Innovation - medarbetarnas uppfattning om sin roll i skapandet och utvecklingen av innovationer i tjänsteföretag

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

New Public Management

New Public Management New Public Management En världsförändring eller samma koncept i ny förpackning? Ingela Målqvist Personalvetare/Utredare Institutionen för folkhälsovetenskap ingela.malqvist@ki.se Upplägg NPM Avreglerade

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

EXAMENSARBETE. Simons styrmodell eller sunt förnuft? En fallstudie av Älvsbyhus. Sofhia Blomqvist Johanna Sundström 2014

EXAMENSARBETE. Simons styrmodell eller sunt förnuft? En fallstudie av Älvsbyhus. Sofhia Blomqvist Johanna Sundström 2014 EXAMENSARBETE Simons styrmodell eller sunt förnuft? En fallstudie av Älvsbyhus Sofhia Blomqvist Johanna Sundström 2014 Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1 CHEF OCH LEDARSKAP Sida 1 GISLAVEDS KOMMUNS LEDNINGSVISION Som chef i Gislaveds kommun står du för skillnaden mellan en fungerande verksamhet och en mycket bra verksamhet. I ditt ledarskap är du modig

Läs mer

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan Författare: Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för

Läs mer