EXAMENSARBETE. Effektivitetsvinster av en centralisering? En studie av en kommunal inköpsfunktion. Veronica Bladfält Sofie Cajander Sehlstedt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Effektivitetsvinster av en centralisering? En studie av en kommunal inköpsfunktion. Veronica Bladfält Sofie Cajander Sehlstedt"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Effektivitetsvinster av en centralisering? En studie av en kommunal inköpsfunktion Veronica Bladfält Sofie Cajander Sehlstedt Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 FÖRORD Förord Detta examensarbete har framställts under en tidsperiod på 20 veckor. Vi vill speciellt tacka Stina Gustafsson, Walborg Wallström och övriga medarbetare på Luleå Kommun för deras vänliga bemötande och all hjälp som vi fått. Vi vill även tacka vår handledare Anders Nilsson för allt stöd och all den återkoppling som vi fått under examensarbetets framställning. Ett stort tack riktas även till våra opponenter som kommit med löpande konstruktiv kritik och som hjälpt oss under arbetets gång. Vi vill även tacka de aktörer inom barn- och utbildningsförvaltningen som ställt upp på våra intervjuer och på så sätt bidragit med viktiga synpunkter. Luleå den 8/ Veronica Bladfält & Sofie Cajander Sehlstedt I

3 SAMMANFATTNING Sammanfattning Inköpsfunktioner inom kommunal verksamhet har under de senaste åren lidit av ineffektivitet i form av höga kostnader och felaktig resursfördelning. Denna ogynnsamma situation har lett till reformer så som ökad centralisering. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i en svensk kommun, skapa förståelse för hur effektiviteten påverkas av ovan nämnda reform. Mer specifikt hur den adaptiva respektive allokativa effektiviteten påverkas. Detta genom att skapa förståelse för aktörernas förändringsvilja och deras förutsättningar inför centralisering samt att med utgångspunkt i organisationens lagefterlevnad och resursfördelning, och hur dessa faktorer har påverkats i och med centraliseringen, göra tolkningar om effektiviteten. För att studera detta har ett kvalitativt angreppssätt antagits. Insamlingen av empirin har gjorts genom personliga intervjuer med berörda aktörer samt genom insamling av källmaterial rörande resursfördelning och lagefterlevnad. Empirin har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Utifrån analysen kunde konstateras att goda incitament inför en reform är viktiga att skapa samt att möjlighet till deltagande (inför och under en reform) bidrar till förändringsvilja och adaptiv effektivitet. Vidare framkom att allokativ effektivitet i flera avseenden kan påverkas positivt av centralisering. Nyckelord: Institutioner, effektivitet, reformer, centralisering, offentlig sektor II

4 ABSTRACT Abstract Purchasing functions within the public sector has in recent years suffered from inefficiencies in the form of higher costs and improper allocation of resources. This adverse situation has led to reforms such as greater centralization within the purchasing function. The purpose of this study is to, on the basis of a Swedish municipality create an understanding of how efficiency is affected by the above-mentioned reform. More specific, how the adaptive and allocative efficiency is affected. This is achieved by creating an understanding of actors willingness to change and their possible contradictions towards centralization. And, through study of resource allocation and the organizations compliance with legislation, and how these factors have been affected by centralization, conduct interpretations about the efficiency. To study this, a qualitative approach has been adopted. The collection of empirical data has been made through personal interviews with affected actors and by collecting source material relating to resource allocation and legislative compliance. Empirical data has been analyzed through a content analysis. Through the analysis it was found that good incentives for a reform is important to establish and that participation opportunities (before and during a reform) contributes to the willingness to change and therefore the adaptive efficiency. It could also be noted that allocative efficiency, in many aspects, can be positively affected by centralization. Keywords: Institutions, efficiency, reforms, centralization, public sector III

5 INNEHÅLL Innehåll 1. INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Disposition TEORETISK REFERENSRAM Institutionell teori Reformer New Public Management Effektivitet Effektivitet och institutioner Sammanfattning av teoretisk referensram METOD Vetenskapligt synsätt Vetenskaplig ansats Undersökningsstrategi Strategi Val av fall Beskrivning av fallet Tillvägagångssätt Litteraturstudie Urval Utformning av intervjuguider Datainsamling Analysmetod Reliabilitet Validitet Definitionsmässig validitet Extern validitet EMPIRI Källmaterial Intervjuer IV

6 4.2.1 Område Område Område ANALYS Källmaterial Köp från ramavtalsleverantörer Köp från e-handelsleverantörer Hämtköp Försenade betalningar Intervjuer Skolassistenter Pedagoger SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE DISKUSSION Slutsatser Teoretiskt bidrag Praktiska råd Förslag på fortsatt forskning Begränsningar Referenslista Bilaga 1 - Intervjuguide skolassistenter Bilaga 2 - Intervjuguide pedagoger Figurer Figur 1 - Disposition... 4 Figur 2 - Sammanfattning av teoretisk referensram Figur 3 - Barn- och utbildningsförvaltningens inköpsfunktion Tabeller Tabell 1 - Tolkning och kodning av intervjuer Tabell 2 - Köp från ramavtalsleverantörer Tabell 3 - Köp från e-handelsportalen Tabell 4 - Hämtköp Tabell 5 - Försenade betalningar V

7 INLEDNING 1. INLEDNING I detta inledande kapitel presenteras bakgrunden till det valda ämnet samt en problemdiskussion och problemformulering som mynnar ut i syftet med uppsatsen. Vidare definieras, för uppsatsen, centrala begrepp. 1.1 Bakgrund Centralisering och decentralisering är något som har diskuterats under lång tid och det finns inget bästa sätt att organisera beslutsfattandet på i alla situationer. Det beror på en rad olika faktorer, så som organisationens historia, tidigare erfarenheter, mål och strategier om det lämpar sig bäst att vara centraliserad eller decentraliserad. (Hollenbeck, Ellis, Humphrey, Garza, & Ilgen, 2011) Förändringar i allmänhet är svåra att genomföra och det kan finnas svårigheter i att gå från beslut till handling, speciellt om beslutsfattare och utförare av beslutet är olika personer (Brunsson, 1982). Det krävs därför ett stort engagemang inom organisationen för att förändringen ska få genomslagskraft (ibid). Inom kommuner där politikerna tar det slutliga beslutet och medarbetarna sedan ska genomföra förändringen är detta således viktigt. Det faktum att beslutsfattare och den som genomför beslutet är olika personer i en kommun gör att kommuner inte är lika flexibla som privata organisationer, där medarbetare ofta har större inflytande (Rainey, 1976). Det kan därför vara svårare att genomföra betydande förändringar i kommuner än i privata organisationer (ibid). Förändringar gällande organisationens grad av centralisering och decentralisering är således svåra att genomföra (Siverbo, 2004). Det är inte bara organisationens utformning som behöver förändras utan även organisationskulturen, i form av informella institutioner, så att medarbetarna blir öppna för förändringar och inte begränsas av de informella institutionerna (ibid). Beslutet om att förändra organisationen måste motivera medarbetarna för att förändringen ska genomföras och inte bara beslutas om (Brunsson, 1982). Vid en organisationsförändring spelar de informella institutionerna en stor roll eftersom de kan bromsa organisationens framtida utveckling (Siverbo, 2004). De informella institutionerna underlättar i normalfallet för handlingar i en organisation men i de fall där det krävs en större förändring kan motstånd uppstå på grund av de värderingar och antaganden som de befintliga institutionerna består av (ibid). Institutionerna blir i dessa fall ogynnsamma för organisationens utveckling (ibid). Det går ofta trender i centraliseringen och när några centraliserar sig följer andra efter (Hollenbeck et al., 2011). Under senare årtionden har offentlig sektor fått ett större krav på effektivitet (Hood, 1995) och har därmed gått mer och mer mot att likna den privata sektorn (Almqvist, 2006). New Public Management, NPM, är ett samlingsbegrepp som används för att beskriva de senaste decenniernas reformer inom offentlig sektor (ibid). Dessa reformer uppkom som ett svar på ett ökat effektivitetskrav (Hood, 1995) och 1

8 INLEDNING innebär att fler och fler idéer från den privata sektorn tillämpas inom den offentliga sektorn för att den ska fungera mer kostnadseffektivt (Almqvist, 2006). Enligt Brorström, Nilsson, Almqvist, Johnsson, & Ramberg (2010) finns det i dagsläget en tendens att gå mot mer centraliserade organisationer inom den privata sektorn, något som den offentliga sektorn har anammat. Den offentliga sektorn genomgår i nuläget stora förändringar där pendeln svänger tillbaka mot ökad centralisering. Kommunledningar har gradvis blivit mer centraliserade under de senaste åren vilket kan skapa ökade styrningseffekter som är avsedda att på sikt bidra till en effektivare organisation. (Brorström, Nilsson, Almqvist, Johnsson, & Ramberg, 2010) 1.2 Problemdiskussion Även om kommuner i nuläget går mot mer centraliserade organisationer så har trenden för svenska kommuner under tidigare år varit att ha en decentraliserad organisation där de anställda har befogenhet att fatta beslut (Almqvist, 2006). Det finns flera anledningar till att offentliga organisationer har decentraliserats genom åren, en av dessa är att den enskilde medarbetaren får ett större ansvar vilket i sin tur kan leda till att de anställda blir mer motiverade (ibid). Vidare har kommuner haft en idé om att en platt organisation leder till kostnadseffektivitet (Brorström & Siverbo, 2001). Det kan dock uppstå problem i decentraliserade organisationer just på grund av att ansvaret förs ned i organisationen, ett av dessa problem är suboptimering där den anställde främst agerar utifrån mål som gynnar den egna enheten (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Detta problem börjar nu träda fram i kommuner och dess inköpsfunktioner. Man ser en nackdel med den decentraliserade organisationen då kontrollen blir allt för liten och det är lätt att lagar och regler inte följs (Upphandling 24, 2011). Det finns, som tidigare nämnts, ingen bästa lösning som passar alla gällande organisationsform, centralisering är därför en aktuell fråga inom bland annat inköpsfunktioner (Axelsson & Laage-Hellman, 1991). Inköpsfunktionen inom en kommun består av mer än bara inköpsavdelningen, även medarbetare på lokal nivå i organisationen, så som pedagoger inom skolan och inköpssamordnarna på respektive enhet, är en del av kommunens totala inköpsfunktion (ibid). Med lokal nivå avses den operativa nivån inom organisationer, vilket vill säga den nivå där verksamhetens medarbetare befinner sig (Solli, 1991). Inköpsfunktioner är enligt ovan komplexa så till vida att de måste ta hänsyn både till externa faktorer i form av leverantörer och medborgare, men även till interna faktorer så som medarbetare inom organisationen (Axelsson & Laage-Hellman, 1991). Det räcker således inte med en passande organisationsform, avseende centralisering eller decentralisering, för att styra en inköpsfunktion (ibid). För att medarbetarna ska vara motiverade och prioritera rätt så måste även organisationskulturen, så som de informella institutionerna, stödja organisationsformen (ibid). De potentiella fördelarna med en centraliserad organisation är att den underlättar för att enhetliga principer tillämpas inom organisationen samt hjälper till att ta tillvara på stordriftsfördelar (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Detta lockar i dagsläget kommuner att centralisera sig för att nå en effektivare organisation (Brorström et al., 2010). 2

9 INLEDNING Effektivitetsbegreppet kan delas upp i två typer av effektivitet; adaptiv effektivitet, att organisationen är duktig på att anpassa sig till förändrade förutsättningar, och allokativ effektivitet, att resurser fördelas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. De två ovanstående effektivitetsbegreppen kan dock ses som motstridiga. Till exempel används resurserna inte alltid på effektivast möjliga sätt på kort sikt, om man måste satsa på kompetensutveckling för att utbilda medarbetare så att de är öppna för förändringen som ska genomföras. Vidare så gynnas allokativ effektivitet av erfarenhet och väl inarbetade rutiner eftersom verksamheten då kan bedrivas med så små transaktionskostnader som möjligt. En stark tro på de rutiner som finns försvårar dock förändringar, vilka är nödvändiga för en adaptiv effektivitet. En effektiv organisation har därmed förmågan att kombinera allokativ och adaptiv effektivitet och för varje enskild kommun kan möjligheten att lyckas med den kombinationen vara mycket betydelsefull. På grund av de ovan nämnda motsättningarna mellan de två effektivitetsbegreppen kan effektivitet ses som förmågan att hantera konkurrerande värden. (Brorström & Siverbo, 2001) Effektiviteten som är tänkt att följa av en centraliseringsreform inom en kommunal inköpsfunktion påverkas enligt ovan både av medarbetarnas förändringsförmåga och av organisationens resursfördelning. För att den önskade effektiviteten ska uppnås krävs således att organisationens institutioner stödjer reformen och att medarbetarna motiveras och engageras inför reformen. 1.3 Problemformulering Bakgrunden och problemdiskussionen har lett fram till följande två problemfrågeställningar: Hur upplever aktörer på lokal nivå att en kommunal inköpsfunktion påverkas av en centraliseringsreform? Hur påverkas den allokativa effektiviteten, i en kommunal inköpsfunktion, av en centraliseringsreform? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är: Att skapa förståelse för aktörernas upplevelser av en centraliseringsreform, samt att diskutera hur dessa upplevelser kan kopplas till adaptiv effektivitet och allokativ effektivitet. Att göra tolkningar om hur allokativ effektivitet påverkas av en centraliseringsreform i en kommunal inköpsfunktion. 1.5 Disposition Uppsatsen är uppbyggd efter det klassiskt deduktiva upplägget enligt figur 1 på nästa sida. 3

10 INLEDNING Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Inledning Teori Metod Empiri Analys Slutsatser Figur 1 Disposition I det inledande kapitlet presenteras uppsatsens bakgrund och problemdiskussion vilka har lett fram till problemfrågorna och syftet. I kapitel 2 presenteras de centrala teorierna som skapar uppsatsens teoretiska referensram, vilka sammanfattas i en figur i slutet av kapitlet. I kapitel 3 redogörs för hur studien är genomförd för att i det efterföljande kapitlet presentera resultatet av genomförd empiriinsamling. I kapitel 5 analyseras den insamlade empirin och i det avslutande kapitlet presenteras slutsatserna som kan dras samt svar på de inledande problemfrågorna och förslag på fortsatt forskning. 4

11 TEORI 2. TEORETISK REFERENSRAM I detta kapitel presenteras den teoretiska referensram som ligger till grund för att besvara uppsatsens frågeställningar och därmed uppfylla syftet. Inledningsvis diskuteras institutionell teori eftersom det är institutionerna som ligger till grund för organisationen, vidare diskuteras även reformer, New Public Management och effektivitet. 2.1 Institutionell teori Den institutionella teorin utvecklades för att visa hur en organisation påverkas och anpassar sig till de krav som ställs från dess omgivning (Scott, 2008). Den offentliga sektorn påverkas i hög grad av de krav som ställs från medborgarna där organisationen måste anpassa sig till samhällets värderingar, normer, regler och uppfattningar (Hatch, 2002). De återkommande handlingarna som består av de anställdas kunskap skapar rutiner i organisationen och det är just rutinerna som är grunden i institutionerna (ibid). Då institutioner är uppbyggda av rutiner underlättar de för handling och styr de anställdas beteende vilket skapar stabilitet i organisationen (Brorström et al., 2010). Institutionsteorin kan således förklara varför en organisation agerar på ett visst sätt i uppkomna situationer (Scott, 2008). Institutioner kan delas upp i formella och informella (North, 1990). De formella institutionerna består av nedskrivna regler och riktlinjer för en organisation och de informella institutionerna består av de anställdas normer och värderingar som inte är nedskrivna men ändå självklara för organisationens medlemmar (ibid). Det bör dock finnas en samstämmighet mellan de formella och de informella institutionerna för att nå önskad effektivitet i en organisation (Brorström & Siverbo, 2001). För att underlätta för att en förändring ska kunna äga rum i en organisation bör det finnas kunskap om de informella institutionerna som visar de normer och värderingar som skapat rutiner och processer (Brorström et al., 2007). Genom att en samstämmighet uppnås mellan de informella institutionerna och de formella institutionerna skapas institutionella arrangemang (ibid). Eftersom organisationer måste anpassa sig till nya krav, både inom organisationen och från omgivningen, förändras samspelet mellan institutionerna över tiden (ibid). De formella institutionerna kan förändras genom ett snabbt beslut som exempelvis en lagändring (North, 1990). För att de informella institutionerna ska förändras krävs dock att medarbetarnas normer och värderingar samstämmer med den formella förändringen, en process som kan vara tidskrävande (ibid). På grund av att relationen mellan formella och informella institutioner förändras över tiden kan ogynnsamma institutioner uppstå (Brorström et al., 2007). Ett exempel på detta är om en förändring av de formella institutionerna i form av nya regler och rutiner inte följs av en förändring av de informella institutionerna, dessa kommer då att motverka de nya reglerna och rutinerna och blir således ogynnsamma (ibid). Brorström & Siverbo (2001) anser att individer i offentlig sektor har en grundläggande roll i skapandet och förändrandet av informella institutioner. De anser vidare att de 5

12 TEORI institutioner som hämmar en förändring eller bromsar en gynnsam utveckling för organisationen bör förändras. Informella institutioner bör således utsättas för prövningar för att på så sätt behålla eller öka effektiviteten i organisationen samt för att ogynnsamma institutioner ska förebyggas (Brorström & Siverbo, 2001). Samtidigt som institutioner underlättar för handling inom den offentliga organisationen kan dessa vara så djupt rotade i organisationen att de försvårar förändringar (Brorström et al., 2010). Genom att skapa goda incitament till att genomföra en förändring underlättas även förändringen av de befintliga institutionerna inom organisationen (Heikkila & Isett, 2004). Externa omgivningsförändringar, ineffektivitet i organisationen och tillfällen då ny kunskap gör det omöjligt att organisera verksamheten på ett tillfredsställande sätt kan vara tillfällen då institutioner behöver omprövas för att upprätthålla effektiviteten inom organisationen (Brorström et al., 2010). Det är dock inte alltid med säkerhet som förändringar i institutionerna sker när ett behov uppstår, konservativa medarbetare kan motverka en förändring av institutionerna (ibid). Det är därför en utmaning för verksamhetens ledare att få dessa medarbetare att hantera nya situationer genom att skapa nya beteendemönster istället för att handla genom de befintliga rutinerna (ibid). Samtidigt som handling genom befintliga regler och rutiner minskar osäkerheten inom en kommunal organisation kan en förändring vara nödvändig för att upprätthålla organisationens effektivitet (Agevall, 2005). Hänsyn bör dock tas till att nyskapande och implementering av nya regler och rutiner kan innebära att motvilja och konflikter skapas bland de anställda (ibid). Genom att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och medarbetare på lokal nivå kan dock medarbetarnas engagemang öka vilket medför att den institutionella förändringen blir så effektiv som möjligt (Nooteboom, 2002; Solli, 1991). 2.2 Reformer Reformer är laddade begrepp som kan innebära betydande förändringar för en organisation, från en mindre bra position till en bättre och mer önskvärd position (Pollitt, 2004). Reformer är således medvetna förändringar som syftar att förbättra en organisations nuläge (ibid). Brunsson (2006a) talar om två faktorer som driver reformer; problem och lösningar. Han menar att om det funnits en ultimat lösning till de olika problem som uppstår i en organisation skulle inte nya reformer uppstå som lösning på de gamla. Exempelvis skulle inte en decentraliseringsreform leda till att tankar om centralisering uppkommer som en lösning på de problem som förr eller senare uppstår med decentraliseringen (Brunsson, 2006a). Organisationer pendlar således ständigt mellan dessa två organisationsformer (ibid). I komplexa organisationer, så som kommuner, kan reformer både lösa problem och skapa problem (Brunsson, 2006b). Detta eftersom den initiala reformen kan ge upphov till oförutsedda och oönskade effekter, dessa effekter bidrar i sin tur till att nya reformer uppstår (ibid). Reformer leder därför ofta till nya reformer i försök att skapa lösningar på de problem som uppstår genom strukturella förändringar av organisationen eller dess delar (Brunsson, 2006a). I vissa fall kan reformer stödja den adaptiva effektiviteten genom att öka organisationens förmåga att anpassa sig till förändringar (Brunsson, 2006b). 6

13 TEORI New Public Management New public management, NPM, är ett samlingsbegrepp för ett antal reformer inom offentlig sektor som uppkom på 1980-talet som ett svar på det ökade effektivitetskravet. NPM avser i första hand att göra offentlig sektor mer lik den privata sektorn, detta genom att implementera styrmodeller och att effektivisera verksamheten så att kommunerna blir mer lika storföretagen. NPM bidrar således till att gränserna mellan de offentliga och de privata verksamheterna suddas ut. Enligt Hood (1995) är NPM inte reformer som är till för att ändra de varor och tjänster som produceras av den offentliga sektorn. Han menar att NPM-reformerna har kommit till för att förändra det sätt som aktörer inom den offentliga sektorn kontrollerar och styr de varor och tjänster som produceras. (Hood, 1995) Reformer kan bidra till sammanhållning inom organisationer, detta eftersom reformer tenderar att bli ett gemensamt problem för medarbetare och alla blir delaktiga i reformerna då de genererar gemensamma diskussioner och oro kring förändringarna (Almqvist, 2006). Genom att implementera kommande reformer i ett tidigt skede och skapa diskussioner kan själva införandet av reformen underlättas då alla medarbetare känner sig involverade i förändringsprocessen (ibid). Den oro som förändringar kan skapa påverkar organisationens prestationsförmåga och effektivitet och kan leda till ökade kostnader (Almqvist, 2004). Det är därför mycket viktigt att de anställda får tid att förbereda sig inför en förändring så att den på så sätt genomförs så smärtfritt som möjligt (ibid). De anställda som kan identifiera sig med de nya värden som skapas genom en reform har lättare att acceptera den förändring som krävs, de anställda som är skeptiska till reformen är dock svårare att övertyga (Christensen & Lægreid, 2008). Ett generellt antagande enligt Christensen och Lægreid (2008) är att NPM-reformer oftast uppfattas som viktigare för de anställda på ledningsnivå än för de anställda på lokal nivå. Det kan bero på att anställda på ledningsnivå har lättare att identifiera sig med de positiva värden som kan erhållas av den tänkta reformen samt att de i större grad deltar i implementeringen av reformer (Christensen & Lægreid, 2008). Ett problem som kan uppkomma med återkommande reformer är att medarbetarnas motivation till reformerna sjunker i takt med att antalet reformer ökar, speciellt i de fall då reformerna handlar om besparingar och nedskärningar för att effektivisera organisationen (Kuhlmann, Bogumil, & Grohs, 2008). Uppföljningen av reformer kan många gånger vara bristande, detta på grund av att det kan vara svårt att analysera interna organisationsförändringar då det uppstår en tidsförskjutning mellan genomförandet och den effekt som förväntas av reformen (Almqvist, 2006). I och med denna förskjutning finns det inte alltid tillräckligt med tid inom organisationen att utvärdera förändringen på ett rättvisande sätt innan nästa förändring tar vid (ibid). En annan orsak till att organisationsförändringar inte analyseras fullt ut är att de förväntade effekterna många gånger inte stämmer överens med det verkliga utfallet och i vissa fall går organisationen tillbaka till utgångsläget innan reformen (ibid). Det kan bero på att analysen av vilka problem som kan uppstå i och med den reform som ska genomföras inte är tillräcklig (Montin, 2007). Exempelvis kan jämförelser med andra organisationer eller förvaltningar som genomgått likande förändringar bidra med viktig information (ibid). Vidare finns det två framstående 7

14 TEORI anledningar till varför offentlig sektor inte är lika förändringsbenägen som den privata sektorn (Borins, 2001). Den ena är att då det inte finns någon ägare inom offentlig sektor finns det inte heller lika stort kapital att tillgå för att dela ut bonus som incitament till de som genomför lyckosamma förändringar (ibid). Den andra anledningen är att misslyckade förändringar ofta blåses upp i media vilket gör konsekvenserna av misslyckanden ännu större (ibid). Dessa två anledningar gör att förändringar inte har samma grogrund i offentlig sektor som i privat sektor (ibid). Vilket i sin tur kan leda till att det inom offentlig sektor skapas reformer som leder till nya reformer som lösningar på de gamla, utan att man istället stannar upp och analyserar vad som kunde ha gjorts annorlunda (Brunsson, 2006b). I studier som Borins (2001) genomfört framkommer att den största drivkraften till förändringar inom den offentliga sektorn är interna problem, som exempelvis resursfördelning, kostnader och ineffektivitet. NPM och centralisering En centraliserad organisation kännetecknas av att besluten fattas på en hög hierarkisk nivå, ofta på chefsnivå, medan motsatsen, decentralisering, kännetecknas av att makten är fördelad på ett antal personer inom organisationen. I en helt centraliserad organisation ligger all makt på en person inom organisationen. Organisationer är dock sällan renodlat centraliserade eller decentraliserade, dessa två extremfall ses sällan i verkligheten. Organisationer har däremot olika grad av de två extremfallen. (Mintzberg, 1983) Något som observerats i samband med NPM-reformer är tydliga tendenser till centralisering, detta då styrning och kontroll inom offentlig sektor har ökat avsevärt i och med NPMs framfart (Agevall, 2005). Vissa av de områden inom organisationer som decentraliserats i och med tidigare års reformer har återgått till centralisering på grund av NPM (Almqvist, 2006). En av de ursprungliga tankarna med NPM-reformer var att frångå den byråkratiska styrmodellen, så som styrning utifrån fastställda regler och riktlinjer (ibid), vilket i dagsläget visat sig vara tveksamt då NPM snarare ses leda till ökad regelstyrning (Brorström, et al,. 2010). Vidare ämnar NPM-reformerna att genom ökade influenser från den privata sektorn skapa ökad effektivitet och lönsamhet (Almqvist, 2006). Hänsyn bör dock tas till att den empiriska forskningen inom NPM-området är begränsad vilket gör det svårt att säga om reformerna är lyckade eller misslyckade (Almqvist, 2006). Studier som genomförts på den offentliga sektorn i Tyskland har visat att det inte med säkerhet uppnås någon förändring i de viktiga faktorerna så som effektivitet och lönsamhet genom att förändra styrmodeller i organisationen (Kuhlmann et al., 2008). Hänsyn bör även tas till själva genomförandet av förändringen för att önskad effekt ska uppnås (Brunsson, 1982). 2.3 Effektivitet Termen effektivitet härstammar från latinets ord efficientia, vilket innebär förmågan att producera en effekt (Rutgers & van der Meer, 2010). Effektivitet uppnås när en given mängd resurser leder till maximal output eller när en given mängd output produceras genom minsta möjliga resursanvändning (Macintosh, 2002). Denna relation mellan 8

15 TEORI input och output har under 1900-talet kommit att definieras som teknisk effektivitet (Rutgers & van der Meer, 2010). Det finns dock forskning som pekar på att denna definition inte är tillräcklig inom offentliga organisationer, så som kommuner (ibid). Detta då de till skillnad från privata företag inte bara kan styra på vinst eller avkastning som önskad output utan även måste ta hänsyn till demokrati, integritet och legalitet (ibid). Önskad output för en offentlig organisation ses därmed som att skapa offentligt värde så som legitimitet och säkerhet (ibid). Det är därför inte möjligt att endast utvärdera på en önskad effekt när effektiviteten i en offentlig organisation ska fastställas (ibid). Effektivitet kan som tidigare nämnts delas upp i adaptiv effektivitet, att organisationen är duktig på att anpassa sig till förändrade förutsättningar, och allokativ effektivitet, att resurser fördelas ändamålsenligt och kostnadseffektivt (Brorström & Siverbo, 2001). Adaptiv effektivitet är sammankopplad med organisationens förändringsberedskap och förändringsförmåga i nya situationer, organisationen måste således vara anpassningsbar (ibid). För att detta ska uppnås krävs en kontinuerlig kompetensutveckling inom organisationen (ibid). Faktorer som påverkar förmågan att bibehålla den adaptiva effektiviteten är övervakning och kontroll, några av den centraliserade organisationens karaktäristika (ibid). Allokativ effektivitet uppnås när resurser fördelas så att de enheter som på bästa sätt kan nyttja resurserna får dem sig tilldelade, samt när transaktionskostnader, både interna och externa, minimeras (ibid). Även Almqvist (2006) framhåller att låga transaktionskostnader leder till ökad effektivitet. För att uppnå långsiktig effektivitet är flexibilitet och anpassningsförmåga viktiga faktorer, dessa faktorer kräver dock att resurser läggs på just dessa områden (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Det krävs helt enkelt resurser för att förändra arbetsrutiner och att omorganisera (ibid). När resurser läggs på dessa områden minskas dock den allokativa effektiviteten något (Brorström & Siverbo, 2001). För att uppnå långsiktig effektivitet är det dock nödvändigt att avsätta resurser till förändringen (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Begreppet effektivitet kan inom en organisation betyda en sak medan det inom en annan organisation kan betyda något helt annat (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Gemensamt för alla organisationer är dock en vilja att på bästa möjliga sätt uppfylla organisationens syfte (ibid). Effektivitet är således inget statiskt begrepp till sin betydelse utan organisationens ändamål spelar stor roll för vad effektivitet innebär (ibid). Vad som avses med de två effektivitetsbegreppen allokativ effektivitet respektive adaptiv effektivitet är således bundet till vad organisationen vill uppnå. Effektivitet kan därför mätas på olika sätt, exempelvis kan den mätas genom en jämförelse av effektiviteten innevarande år med den från föregående år (Coelli, Rao, O'Donnell, & Battese, 2005). Kriterierna som effektiviteten mäts på får inte vara för få så att synen på effektivitet blir för snäv, de får inte heller vara för många så att det blir svårt att skaffa sig en överblick över effektiviteten (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Amnås (1983) effektivitetsargument säger att en decentraliserad organisation kan leda till ökad effektivitet. När detta har undersökts empiriskt har det dock inte framkommit några effektivitetsvinster till följd av en decentraliseringsreform. Vid en undersökning 9

16 TEORI av verksamheten i Stockholms stad framkom tvärtom att effektiviteten hade minskat något i och med en decentralisering av organisationen. (Almqvist, 2006) För att nå ökad effektivitet och således närma sig den optimala relationen mellan input och output krävs arbetsfördelning och arbetsspecialisering; den som utför arbetsuppgiften ska ha rätt utbildning och således vara specialiserad på uppgiften (Karlöf, 2009). Det finns alltså ett samband mellan effektivitet och rolldifferentiering, vilket innebär att var och en av medarbetarna vet vad de ska göra och varje person tilldelas den uppgift de är mest lämpad att utföra (Sjøvold, 2008). När arbetsuppgifterna är klart uppdelade på detta sätt är det lättare att byta ut en person i organisationen utan att hela organisationens effektivitet påverkas, den nya personen har klart definierade uppgifter och vet vilka förväntningar som finns (ibid) Effektivitet och institutioner Det är viktigt att skilja på gynnsamma och ogynnsamma institutioner, inte minst när begreppet effektivitet studeras (Brorström & Siverbo, 2001). Detta på grund av att en utveckling mot en effektivare organisation kräver gynnsamma institutioner (ibid). Institutioner kan bli så djupt rotade inom en organisation att de hämmar organisationen och dess utveckling, detta genom viljan att bevara det befintliga beteendemönstret och på så sätt förhindra en förändring (Brorström, 2002). Detta trots att det krävs en förändring för att nå en effektivare organisation (ibid). Institutionerna blir i dessa fall ogynnsamma och förhindrar en långsiktigt effektiv organisation (Brorström & Siverbo, 2001). Institutioner har således ett avgörande inflytande över organisatorisk effektivitet och det är viktigt att institutionerna är anpassningsbara för att långsiktig effektivitet ska uppnås (ibid). Det är dock inte lätt att skapa förståelse bland medarbetare för att ogynnsamma institutioner föreligger och en förändring således måste genomföras (Brorström, et al., 2010). En ytterligare egenskap som krävs för effektivitet är att det institutionella arrangemanget är trovärdigt (Brorström & Siverbo, 2001). Effektivitet handlar således inte bara om input och output utan även om att ta till vara på, och om så är nödvändigt, att förändra de informella institutionerna inom organisationen (ibid). 2.4 Sammanfattning av teoretisk referensram Utifrån de teorier som behandlats ovan i detta kapitel kan det konstateras att reformer initieras på grund av att ett problem identifieras inom organisationen. Denna studie berör ett fall där ett problem i form av ineffektivitet har uppmärksammats inom inköpsfunktionen vilket har föranlett behovet av en reform. En reform har således genomförts i form av ökad centralisering av inköpsfunktionen, detta för att öka funktionens och således organisationens totala effektivitet. För att åstadkomma detta krävs förmågan att hantera de två, till viss del motsägande, effektivitetsbegreppen adaptiv effektivitet och allokativ effektivitet. Organisationens institutioner i form av inarbetade rutiner och värderingar samt lagar och regler påverkar i sin tur organisationens förmåga att förändras och således att uppnå effektivitet. Detta illustreras i figur 2 nedan. 10

17 TEORI Problem med ineffektivitet inom inköpsfunktioner Reform Institutioner Adaptiv effektivitet Allokativ effektivitet Total effektivitet Figur 2 Sammanfattning av teoretisk referensram 11

18 METOD 3. METOD I detta kapitel presenteras vald metod för den empiriska undersökningen och analysen, vidare presenteras även det valda fallet. Avslutningsvis diskuteras studiens validitet och reliabilitet. 3.1 Vetenskapligt synsätt Ett vetenskapligt metodsynsätt som finns inom det företagsekonomiska området är aktörssynsättet (Arbnor & Bjerke, 1994). Aktörssynsättet ser verkligheten som en social konstruktion som består av flera olika verklighetsbilder vilka kunskaparen söker förstå sambanden mellan (ibid). Detta synsätt handlar om att genom dialog förstå den sociala verkligheten (ibid). En del av vårt syfte är att skapa förståelse för hur medarbetare på lokal nivå inom kommunal verksamhet upplever en centraliseringsreform. Fokus ligger således på att skapa förståelse för hur medarbetarna upplever reformen vilket gör att denna studie antar ett aktörssynsätt. De samband som söks i aktörssynsättet är av två karaktäristika, en inre karaktär och en yttre karaktär (Arbnor & Bjerke, 1994). Den inre karaktären syftar till att aktörerna ska förstå sin egen situation bättre medan den yttre karaktären eftersträvar nyskapande och förändring (ibid). Den andra delen av syftet med denna studie, utöver den del som nämndes i stycket ovan, är att göra tolkningar om allokativ effektivitet. Detta genom att undersöka om transaktionskostnaderna påverkats i och med centraliseringen. Något som undersökts genom att följa upp hur ramavtalstroheten 1, andelen e-handelsköp 2, antal hämtköp 3 och antal försenade betalningar 4 har utvecklats och sedan diskuterats med aktuella aktörer. Detta bidrar till att aktörerna inom berörd förvaltning får en bättre förståelse för sin situation, vilket kan kopplas till den inre karaktären. På detta sätt har därmed även denna del av syftet inslag av aktörssynsättet. 3.2 Vetenskaplig ansats En deduktiv studie utgår från befintlig teori för att utifrån den härleda hypoteser vilka sedan undersöks empiriskt, denna ansats är även kallad bevisandets väg. En induktiv studie utgår från empiriska undersökningar för att skapa ny teori, denna ansats kallas upptäcktens väg. (Holme & Solvang, 1997, s. 51) Denna studie behandlar ett antal befintliga teorier vilka resulterar i en modell som undersöks empiriskt genom intervjuer och källmaterial. Detta gör att studien främst har en deduktiv ansats, det är dock sällan som en studie är rent deduktiv, helt utan inslag av induktion (Holme & Solvang, 1997). 1 Att hålla sig till slutna avtal och inte handla från andra tillgängliga leverantörer 2 Köp från leverantörer anslutna till ett kommunalt e-handelssystem 3 Köp där medarbetarna lämnar arbetsplatsen och åker till affärer för att handla 4 Fakturor som förfallit till betalning med en eller flera dagar 12

19 METOD 3.3 Undersökningsstrategi Den kvalitativa metoden utgår främst från forskarens uppfattningar och tolkningar av den undersökta situationen (Holme & Solvang, 1997) och är en beskrivande metod som passar bra till studier som vill förmedla en inblick i komplexa situationer (Denscombe, 2009). Detta då den skapar en djupare förståelse för det studerade fenomenet (ibid). En fördel med att göra en kvalitativ studie är att de teorier som studien genererar är förankrade i verkligheten (ibid). Då denna studie avser att skapa förståelse för hur medarbetare på lokal nivå upplever en reform som genomförts inom en kommunal inköpsfunktion, genom intervjuer och källmaterial, är det ett socialt fenomen som berörs. Källmaterialet som berörts i denna studie består av ett kvantitativt material som visar utfallet av gjorda inköp under innevarande år och tidigare år. Materialet användes som stöd för intervjuerna och analyserades kvalitativt tillsammans med resultatet från intervjuerna. Detta gör att studien får en kvalitativ prägel. Genom att utföra en studie med kvalitativ metod där material insamlats från intervjuer och källor ämnar vi att skapa en tydligare och mer helhetsinriktad bild av inköpsorganisationen, detta då den studeras från olika infallsvinklar. Vidare bidrar den information som fås ur källmaterialet till att resultatet kan vara generaliserbart och således jämförbart med andra delar inom den kommunala organisationen, utöver inköpsfunktionen vilken är den som studeras. Detta då källmaterialet är konkret och inte återger aktörernas upplevelser. Aktörernas upplevelser kan påverkas av den egna förändringsviljan och anpassningsförmågan vilket kan göra att de förbiser eventuella förbättringar av resursfördelningen och det finns således en risk med att endast förlita sig på intervjuer. 3.4 Strategi Det finns flera olika forskningsstrategier som alla lämpar sig olika väl i olika situationer, exempel på forskningsstrategier är experiment, enkätundersökning, analys av källmaterial, historisk studie och fallstudie (Yin, 2007). En fallstudie fokuserar på analys av förhållanden i ett specifikt fall, den lämpar sig speciellt väl när man undersöker processer och relationer inom dessa i ett specifikt urval (Denscombe, 2009). Vidare passar fallstudien bra när syftet med studien är att svara på frågor av hurkaraktär, när det är en aktuell händelse som undersöks och när forskaren har ringa kontroll över den situation som studeras (Yin, 2007). Även den historiska studien passar bra när ovanstående förhållanden föreligger (ibid). I dessa avseenden är fallstudien och den historiska studien likartade och de fungerar väl i likartade situationer, det som skiljer dem åt är det faktum att den historiska studien har förmågan att hantera det förflutna (ibid). Om en aktuell händelse undersöks genom att studera det förgångna överlappar den historiska strategin och fallstudiestrategin varandra (ibid). Eftersom denna studie undersöker inköpsfunktionen och omfattar medarbetare på lokal nivå inom denna funktion samt syftar till att svara på frågor av hur-karaktär antas en fallstudiestrategi. Vidare saknas kontroll över den situation som studeras och fokus ligger på nutida faktorer i ett socialt sammanhang, vilket enligt Yin (2007) även det gör att en fallstudie är den strategi som är att föredra. Eftersom det nutida läget för inköpsfunktionen jämförs med det tidigare läget görs en typ av historiskt studie, även 13

20 METOD trots att det handlar om nutida skeenden. Vilket enligt ovan gör att fallstudiestrategin och den historiska strategin i dessa fall överlappar varandra Val av fall En fallstudie kan vara både av multipel typ (flerfallsstudie) och av enkel typ (enfallsstudie). För att kategorisera studien i en av dessa två typer måste det studerade fallet/fallen definieras. Exempel på flerfallsstudier är då olika individers roller i den studerade situationen undersöks. Då en händelse, så som en organisationsförändring eller enhet, studeras ses studien istället som en enfallsstudie. Enfallsstudier lämpar sig väl i situationer där fallet som undersöks ses som representativt, vilket det gör då de lärdomar som dras från undersökningen antas vara av nytta för andra institutioner eller organisationer. Vidare finns två olika designer av enfallsstudier; en holistisk design med endast en analysenhet samt en design med flera analysenheter. (Yin, 2007) Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur en centraliseringsreform påverkar effektiviteten i en kommunal inköpsfunktion. Barn- och utbildningsförvaltningens inköpsfunktion inom Luleå Kommun har nyligen genomgått en organisatorisk förändring. Innan reformen var förvaltningen en decentraliserad organisation men då problem uppmärksammades omorganiserades inköpsfunktionen till en mer centraliserad funktion. Studiens syfte är att skapa förståelse för hur medarbetare på lokal nivå inom organisationen upplever reformen och utifrån det göra tolkningar om hur effektiviteten kan påverkas i och med centralisering. Något som kan vara av nytta för resterande förvaltningar inom Luleå Kommun inför och under deras reformer. Denna studie ses således som en enfallsstudie. Vidare intervjuades aktörer från de tre olika områden som för- och grundskolan är uppdelad i, de tre områdena utgör således studiens analysenheter varför enfallsstudien får en design med flera analysenheter. Hur aktörerna inom dessa analysenheter valts ut diskuteras under urval Beskrivning av fallet Det fall som undersöktes i denna studie är centraliseringen av barn- och utbildningsförvaltningens inköpsfunktion inom Luleå Kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen är en av totalt elva förvaltningar inom Luleå Kommun. För att underlätta för läsarens förståelse av fallet så illustreras inköpsfunktionen i nedanstående organisationsschema (figur 3). Fokus för denna studie ligger på den lokala nivån som syns i figuren. Inköpsfunktionen är som sagt det fall som undersökts. De olika analysenheterna består av de områden som för- och grundskolan inom Luleå Kommun är uppdelad i, detta då det är medarbetarna inom dessa områden som påverkats i och med centraliseringen. Det är således dessa aktörer som har den bästa informationen för att uppfylla studiens syfte. De olika områdena har varsin för- och grundskolechef och består av tre upptagningsområden (Luleå Kommun, 2011). Upptagningsområdena omfattar förskolor, familjedaghem, grundskolor och fritidshem inom ett geografiskt närbeläget område (ibid). Vidare liknar de tre områdena varandra vad gäller storlek och antal inköp. 14

21 METOD Luleå Kommun Kommunledning Central nivå Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Inköpschef Inköpssamordnare Lokal nivå Skolassistenter Pedagoger Figur 3 - Barn- och utbildningsförvaltningens inköpsfunktion Tanken med centraliseringsreformen är att pedagogerna ska få mer tid till sin huvudsakliga arbetsuppgift, vilken är undervisningen. Vidare är tanken att skolassistenterna ska utbildas i att beställa vilket ska bidra till att ramavtalstrohet och andel e-handelsköp ökar samt att hämtköp och antal försenade betalningar minskar. Båda ovanstående åtgärder påverkar i sin tur effektiviteten, eller mer specifikt den allokativa respektive adaptiva effektiviteten. För att undersöka detta användes källmaterial som visar hur dessa faktorer har förändrats efter centraliseringen, jämfört med innan. 3.5 Tillvägagångssätt Litteraturstudie Den litteratur och de artiklar som användes i denna studie söktes via Luleå tekniska universitets bibliotek. De böcker som använts söktes via universitetsbibliotekets katalog LUCIA och artiklarna söktes via databaser så som Emerald, ScienceDirect, Business Source Elite och Google Scholar. De sökord som användes är centralisering, decentralisering, new public management, institutionell teori, effektivitet, förändring, reform samt offentlig organisation. Vid sökningarna användes sökorden på engelska var för sig samt i kombination med varandra. Vidare genomfördes kedjesökningar för att hitta ytterligare material. 15

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Lean management styrning med regler eller värderingar?

Lean management styrning med regler eller värderingar? Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Lean management styrning med regler eller värderingar? med Göran Nilsson lektor vid Uppsala universitet Redaktör för handboken Ekonomistyrning Så här går

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele

Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele Inledning Kraljic presenterade 1983 en matris som behandlar inköp och leverantörsstrategier.

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Lotta Åstrand Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 83 % 75 % 24 % Förväntar sig stora förändringar i framtiden Bedriver förändring informellt, ad hoc eller

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER En europeisk handbok för tidig information om nya Narkotikaföreteelser I denna sammanfattning redovisas de viktigaste resultaten av ett europeiskt samarbete kring hur man snabbare,

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital Anna-Karin Tötterman Kommunikationsdimensionen i socialt kapital En studie av informationsdelning, förtroende t>ch social identitet vid en universitetsfakultet Åbo 2008 INNEHALLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Att Leda som Kvinna. Ett program som hjälper dig att hitta ditt eget bästa sätt att leda som kvinna

Att Leda som Kvinna. Ett program som hjälper dig att hitta ditt eget bästa sätt att leda som kvinna Att Leda som Kvinna Ett program som hjälper dig att hitta ditt eget som kvinna Att Leda som Kvinna Ett program som hjälper dig att som kvinna Syftet med programmet är att ge förutsättningar, kunskaper

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

C-UPPSATS. Föreställningar om en förändring av ekonomiska ansvarsenheter

C-UPPSATS. Föreställningar om en förändring av ekonomiska ansvarsenheter C-UPPSATS 2009:253 Föreställningar om en förändring av ekonomiska ansvarsenheter - en studie på chefsnivå i ett IT-företag Elina Johansson Elin Önhult Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Blueprint Ekonomistyrning - orsak och verkan Traditionell ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i en företagsmodell där en viss mängd input ger en viss mängd output.

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer