14 dialogseminarier. från Jokkmokk till Helsingborg om kulturmiljövårdens hantverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "14 dialogseminarier. från Jokkmokk till Helsingborg om kulturmiljövårdens hantverk"

Transkript

1 14 dialogseminarier från Jokkmokk till Helsingborg om kulturmiljövårdens hantverk

2 Titel: 14 dialogseminarier från Jokkmokk till Helsingborg om kulturmiljövårdens hantverk Redigering: Gunnar Almevik Henrik Larsson Linda Lindblad Utgivning: Hantverkslaboratoriet Göteborgs universitet Box 77 SE MARIESTAD 2

3 Innehållsförteckning Inledning s. 5 Hantverkslaboratoriet Dialogseminariernas syfte och tillvägagångssätt Källkritik och rapportens disposition Generella behov och problembeskrivningar s. 8 Satsningen på Hantverkslaboratoriet Byggnadsvårdsfältet Praktiskt arbete i historisk trädgård Landskapet som ny arena Det livslånga lärandet Marknad, entreprenörskap och affärsutveckling Kulturmiljövårdens bidragssystem Beställarkompetens Samverkan mellan teori och praktik Statusen på hantverkskunskaper s. 15 Hotade hantverkskunskaper Svaga hantverkskunskaper Nya och nygamla intresseområden Projektbank s. 18 Projektbank för byggnadsvården Projektbank för landskapsvården Projektbank för historiskt trädgårdsarbete Prioriterade projekt s. 32 Tillvägagångssätt i prioritering av projekt Prioriterade projekt 2011 Prioriterade projekt 2012 Bilaga 1 Minnesanteckningar Jönköping och Kalmar Örebro och Värmland Västra Götaland Skåne Blekinge och Kronoberg Gotland Stockholm Uppsala och Västmanland Södermland och Östergötland Dalarna Gävleborg Jämtland och Västernorrland Norrbotten och Västerbotten (Jokkmokk) Västerbotten (Umeå) Bilaga 2 Inbjudningar 3

4 4

5 Inledning Hantverkslaboratoriet Sverige är rikt på kulturmiljöer, men det är en rikedom som kräver resurser för att vidmakthålla. En resurs som fodras är kunskap. Många av våra skyddade kulturmiljöer är producerade eller präglade av hantverk, och insatserna för restaurering, underhåll och skötsel måste följaktligen anpassas till detta faktum. Hantverkskunskap är således avgörande för kulturmiljövården. En uppdelning av immateriellt och materiellt kulturarv blir problematisk när det gäller hantverk, eftersom det ena fortlever genom det andra. Hantverk är ett redskap för god kulturmiljövård och kulturmiljövården en förutsättning för många hantverks överlevnad. Hantverkskunskaper måste utövas. Hantverk lever och utvecklas endast i praktiken. Hantverkslaboratoriet är ett nytt försök att bemöta detta gamla problem, nämligen behovet av hantverkskompetens för att vårda äldre byggnader och kulturmiljöer. Göteborgs universitet och Riksantikvarieämbetet skapar därför, tillsammans med Svenska kyrkan, Statens Fastighetsverk, Sveriges hembygdsförbund, Västarvet, Västra Götalandsregionen, Mariestads kommun och andra myndigheter, hantverksföretag och branschorganisationer, ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk. Hantverkslaboratoriets uppdrag är kortfattat: att dokumentera, tradera och utveckla svaga och hotade hantverkskunskaper, samt att initiera hantverksinriktad forskning och utvecklingsarbete inom kulturmiljövårdens praktik. Ambitionen är också att utveckla och tillhandahålla ett kvalificerat expertstöd och en kunskapsbank för professionella som arbetar praktiskt eller ansvarar för vård av våra kulturskatter. Dialogseminariernas syfte & tillvägagångssätt Hantverkslaboratoriet har genomfört 14 dialogseminarier runt om i landet med syftet att informera om Hantverkslaboratoriet, att bjuda in till diskussion om verksamhetens utformning, samt att samla in förslag på projekt och samarbeten. Aktörer från landets 21 län har inbjudits till 14 platser, från Jokkmokk i norr till Helsingborg i söder: 5 nov Kalmar & Jönköping, Eksjö, Krusagården i samarbete med Byggnadsvård Qvarnarp 9 nov Örebro & Värmland, Karlstad, i samarbete med Värmlands museum 12 nov Västra Götaland & Halland, Lerum, i samarbete med Byggnadsvård Nääs 18 nov Skåne, Helsingborg, i samarbete med Fredriksdals museum 19 nov Blekinge & Kronoberg, Karlskrona, Hübendickska huset i samarbete med Fortifikationsverket och Ankdammen 23 nov Gotland, Visby, i samarbete med Gotlands museum 24 nov Stockholm, i samarbete med Skansen och Statens Fastighetsverk 25 nov Uppsala & Västmanland, Västerås, i samarbete med Västmanlands museum 26 nov Sörmland & Östergötland, Julita, i samarbete med Nordiska museet 5

6 2 dec Dalarna, Leksand, i samarbete med Stiftelsen Hantverk och utbildning 3 dec Gävleborg, Gävle, i samarbete med Länsmuseet Gävleborg 7 dec Jämtland & Västernorrland, Östersund, i samarbete med Jamtli 10 dec Västerbotten & Norrbotten, Jokkmokk, i samarbete med Ajtte 21 jan Västerbotten, Umeå, i samarbete med Västerbottens museum Utskick har gjorts huvudsakligen till hantverkare, företag och materialproducenter inom kulturmiljöns hantverk. Utbildningsinstitutioner, länsstyrelsernas kultur och naturvårdsenheter, hemslöjdskonsulenterna, byggnadsvårdscentran, besöksträdgårdar, länsmuseerna, stiften m.fl. har bjudits in att medverka. Totalt har dialogseminarierna samlat 320 personer. I snitt har 23 personer medverkat vid varje tillfälle, med flest deltagare i Stockholm som samlade 38 personer och minst på Gotland där 14 personer medverkade. Huvuddelen av deltagarna är hantverkare eller utförare inom fälten bygghantverk. Den alltigenom dominerande frågan som återspeglar deltagarnas kompetens har varit bygghantverk, byggnadsvård och restaurering. Landskapsvårdsfältet har varit sämre men kontinuerligt representerat, medan trädgårdsmästarna med få undantag endast medverkat på storstadsregionernas seminarier. Deltagarna kan grovt delats in i följande kategorier (antal personer): Hantverkare och entreprenörer 171 Varav bygghantverkare (116) Varav målare (18) Varav landskapsvårdare och trädgårdsarbetare (37) Materialproducenter 8 Konsulter 25 Beställare 14 Myndighet 71 Övriga 31 Seminarierna har genomförts under en halvdag, förmiddag eller eftermiddag. Deltagarna har bjudits på fika och lunch, men ingen ersättning har utgått. Resor och arbetstid har bekostats av var och en. Deltagandet bygger på ideellt engagemang i frågor om hantverk och kulturmiljövård. Ett standardprogram har genomförts enligt följande punkter: Presentation av värdinstitutionen Presentation av Hantverkslaboratoriet Genomgång av frågeställningar Gruppdiskussioner Summering och diskussion Gruppdiskussionerna har varit huvudnumret. Beroende på antalet deltagare har antingen två eller tre grupper formerats. När antalet deltagare med kompetens och inriktning mot landskapsfrågor och trädgårdsfrågor varit tillräckligt många så har en grupp formerats kring dessa teman. Seminarierna har genomförts av Gunnar Almevik, Henrik Larsson och Linda Lindblad. Vid fyra tillfällen har också Pierre Nestlog medverkat. I de flesta fall har varje grupp haft en seminarieledare som tillika fungerat som sekreterare. Att både leda diskussionen och samtidig föra minnesanteckningar är svårt, och det har självklart inverkan på resultatet. 6

7 De huvudsakliga frågeteman som behandlats i gruppdiskussionerna är: 1. Kunskapssituationen 2. Materialförsörjningen 3. Förslag på projekt 4. Nätverk och samarbete Centrala frågor ur den frågelista som funnits med är: - Hur ser kunskapssituationen ut i din region? - Vilka kunskapsbrister finns i din region? - Vilka styrkeområden finns i din region? - Vilka hantverkstraditioner anser du vara svaga eller direkt hotade i din region? - Känner du till unika traditionsbärare eller företag i din region? - Hur ser materialförsörjningen ut i din region? - Bristområden i din region på kvalitativt material? - Behov av insatser för förbättrad materialförsörjning? - Områden där materialförsörjningen är god? - Vilka forskningsinsatser skulle du vilja se? - Vilka dokumentationsinsatser skulle du vilja se? - Vilka utvecklingsprojekt, uppföljningar eller utvärderingar skulle du vilja se? - Har du projektidéer som kan säkra eller utveckla kulturmiljövårdens hantverk? - Vilka nätverk och vilket kunskapsstöd skulle du vilja ha tillgång till? - Vilka samarbeten som kan underlätta och förbättra din praktiska vardag önskar du? Källkritik och rapportens disposition I en bilaga till rapporten finns minnesanteckningarna från respektive dialogseminarium. Anteckningarna från gruppdiskussionerna är sammanställda till ett dokument. Texterna är grovt redigerade. Uppgifter och förslag i anteckningarna är inte värderade eller källkritiskt granskade. Påståenden om sakförhållanden skall läsas som någons utsaga eller uppgift. Vi har bedömt det som ett egenvärde att registrera uppfattningar och tolkningar som finns inom kulturmiljövården, utan att de nödvändigtvis är sanna eller i logisk mening rimliga eller giltiga. Överlag har personnamn tagits bort. Vem som har sagt vad har inte registrerats, men vi har undantagsvis namngett personer som har eller avser att genomföra ett projekt, företräder ett företag som omnämns eller besitter särskilt intressanta kunskaper inom fältet. Namn på traditionsbärare som kommit fram under seminariet har registrerats. Den inledande sammanfattningen innehåller dels en övergripande analys av behov och problem som har formulerats och som vi uppfattar, antingen som samstämmig eller pregnant, eller som regionalt särpräglad. I viss utsträckning tolkar vi problemens eller behovens möjliga samband med andra fenomen. Därefter följer en listning av förslag på projekt eller andra mer konkreta insatser som deltagarna har presenterat. Grunden för urval är subjektiv och handlar inte nödvändigtvis om representativa förslag. Sorteringen handlar om förslag som berör Hantverkslaboratoriet, dvs. om det faller inom ramen för verksamhetens uppdrag och kompetens. Urvalet beaktar också bedömningar om genomförbarhet och relevans och nytta för kulturmiljövården. Avslutningsvis presenteras ytterligare ett urval som vi ser som högst intressanta, relevanta, nyttiga och genomförbara projekt som Hantverkslaboratoriet, beroende av finansieringssituationen, kan och bör arbeta med inom de närmsta verksamhetsåren 2011 och

8 Generella behov och problembeskrivningar Satsningen på Hantverkslaboratoriet Under dialogseminarierna har satsningen på Hantverkslaboratoriets bekräftats. Det finns behov av en nationell aktör som samordnar, stödjer och samlar in kunskap inom kulturmiljövårdens hantverksfält. Satsningen bekräftas vad gäller inriktning och arbetssätt, exempelvis framhålls vikten av hantverksseminarier, forskningsförmedling, utvecklade och anpassade gesäll- och mästarprover, långtidsuppföljningar av material och teknik. Flera av de projekt som initierades under 2010 har också påkallats under seminarierna, bland andra kalkprojekten, standard för användning av träställningar och hjälpmedel i byggnadsvården, användning av historiskt växtmaterial och inventering av utbildning inom byggnadsvården. En otydlighet i kommunikationen som framkommit under seminarierna gäller hantverksbegreppet. Yrkesverksamma inom bygghantverk och byggnadsvård har förståelse för hantverksbegreppet. Landskapsvårdare och trädgårdsarbetare identifierar eller definierar sig däremot inte som hantverkare. De är trädgårdsmästare eller landskapsvårdare. Förankringen i byggbranschen och de areella näringarna ifrågasätts. Det här är en kritik som måste tas på stort allvar. Två viktiga insatser för 2011 är: 1. Att inrätta hantverksrådet och utse representanter med tydlig branschförankring 2. Att satsa på företagsnätverk som samverkansparter i regionerna. En delvis ny inriktning som förs fram som en angelägen uppgift för Hantverkslaboratoriet är kompetensinsatser och fortbildning för yrkesverksamma. Det råder stor samstämmighet i uppfattningen att visionen om det livslånga lärandet brister. Fortbildning har inte tidigare formulerats som verksamhetsinriktning för Hantverkslaboratoriet, men här kan det finnas anledning att tänka om. En möjlighet kan vara att samverka med företagsnätverken och de regionala noderna kring fortbildning. Hantverkslaboratoriet enligt förslag kunna utveckla en nationell utbildningskatalog för livslångt lärande inom kulturmiljövårdens hantverk, som samordnas av hantverkskoordinatorerna och som fylls på med utbud av de många företagen och institutionerna som finns i landet. Byggnadsvårdsfältet Byggnadsvårdsfältet dominerar kulturmiljövården. I jämförelse med trädgård och landskapsvård är byggnadsvårdsfältet välförsörjt med kunniga hantverkare, specialiserade företag, utbildningar och nätverk. Projektet Tradition och byggproduktion som drevs av RAÄ har haft betydelse för fältets utveckling. Svenska byggnadsvårdsföreningens aktiva arbete genom tidskriften Byggnadskultur, länsombuden och föreningens byggnadsvårdsläger tar också upp som värdefulla insatser. Byggnadsvårdscentrum finns på många platser i landet, varav många drivs helt kommersiellt. En allmän uppfattning är att samarbetet mellan antikvarier och hantverkare har blivit bättre under senare tid, även om projektsituationerna inte alltid möjliggör den optimala dialogen. Rollerna har förskjutits genom att hantverkare och företag som är nischade inom kulturmiljövården har införlivat ett antikvariskt perspektiv. Byggnadsantikvarier som tidigare förmedlade kunskap och krav kring material och teknik står snarast inför utmaningen, vad gäller byggnadsvård och restaurering, att fördjupa den egna antikvariska metodiken och den kulturhistoriska sakkunskapen. 8

9 Utbildningssituationen inom byggnadsvården håller på att förändras. I början av 2000-talet fanns flera byggnadsvårds- eller bygghantverksutbildningar inom KY (Kvalificerad Yrkesutbildning), Kunskapslyftet, Folkhögskola eller som arbetsmarknadsutbildning. Idag finns antikvarieutbildningar på Gotland och Göteborg och byggnadsvård och bygghantverksutbildningar i Mariestad och Kramfors. Timmermansutbildningarna i Dalarna är hotade. Utbildningen vid Dacapo Hantverksskola, numera Kulturvård vid Göteborgs universitet omnämns återkommande i positiva ordalag, som den nu främsta aktören som försörjer fältet med kvalificerad hantverkskompetens. De tidigare arbetsmarknadsutbildningarna och de kortare utbildningarna inom KY var inte oproblematiska. De gav relativt grunda kunskaper, som i kombination med avsaknad av förkunskapskrav, och resulterade därför inte i pålitliga kvalifikationer för praktisk byggnadsvård. Här saknas alltjämt en nationell samordning kring kvalifikationskrav, och situationen med många svaga och överlappande utbildningar kan komma upp igen. För närvarande behandlar Myndigheten för Yrkeshögskoleutbildningar två nya program inom fältet bygghantverk, byggnadsvård och varsam ombyggnad. Den främsta utmaningen som bekräftas genom dialogseminarierna är det livslånga lärandet genom fortbildning och andra kompetensinsatser för de redan yrkesverksamma. Behov av kompetensinsatser finns och dessa beskrivs ingående i efterföljande kapitel. En annan efterfrågad insats är bildande av företagsnätverk. Många hantverkare och byggföretag är ensamma och känner sig ensamma. Unga nyutbildade startar egna företag och blir också ensamma. De ser inte byggbranschens konventionella sammanslutningar som helt relevanta. De små företagen och enskilda hantverkarna har svårt att ta lärlingar med det ekonomiska och reella ansvar som tillkommer. Även om återväxten tillgodoses av utbildningar som Dacapo så saknas erfarenhetsöverföring. En utbildning kan inte ersätta den ackumulerade praktiska kunskapen. Bristande samarbete och dialog är ett hinder och hot mot kunskapstradering. Detta kan delvis avhjälpas genom starka företagsnätverk. I Sverige finns 5-6 aktiva företagsnätverk inom byggnadsvårdsfältet och FIBOR (Företag inom byggnadsvård och restaurering) som nationellt samlande organisation. Byggnadsvård Qvarnarp har utvecklats från byggnadsvårdscentrum till företagsnätverk med nyskapande inslag som exempelvis gemensamt kursutbud för att bilda privatkunder som beställare, mentorskap för unga företagare, stödinsatser som kvalitetsprogram och kompetensutveckling för medlemmar. Praktiskt arbete i historisk trädgård I bygg- och anläggningsprojekt är trädgårdsarbetet satt på undantag. Trädgårdsfolket kommer in sent i projekten och med uppgift att fixa till grönytorna mellan husen. I anläggningsprojekt säkras sällan den långsiktiga skötseln, och hänsyn till befintligt växtmaterial och historiska strukturer brister. Den trädgårdshistoriska kompetensen inom kulturmiljövården är också svag. I bygg- och restaureringsprojekt tas sällan någon större hänsyn till trädgårdsmiljöerna. Allmänna antikvariska krav kan ställas på främst fysiska strukturer som gångar och element som murar och staket, men sällan uppmärksammas det historiska växtmaterialet. Skötselplaner saknas i allmänhet som beaktar historiska aspekter, och skötseluppgifterna värderas lågt; som om det inte fodras någon särskild kompetens för att sköta historiska trädgårdar. Kompetensen hos antikvariska myndigheter och förvaltare av värdefulla park- och trädgårdsmiljöer är i allmänhet låg; så låg att man sällan ens har förmåga att definiera problemen. Man saknar kompetens att värdera miljöernas status och man saknar kompetens att se behov av att ta in trädgårdshistorisk kompetens. Man saknar kompetens att formulera en beställning. Däremot finns viss öppenhet att arbeta med trädgårdsdesign och mer uppseendeväckande punktinsatser. Insikten 9

10 saknas att det historiska växtmaterialet och det biologiska kulturarvet kräver både kontinuerlig skötsel och utveckling genom historiskt inriktad förökning och föryngring av växtmiljöer. Inom fältet historisk park och trädgård finns mycket att önska. Hantverkslaboratoriets möjliga roll kan vara: Att påtala bristen i de forum och i samtal med aktörer som borde ta större ansvar för strukturella insatser Att prioritera trädgårdsfältet i bemanning och projektinsatser Att initialt satsa på att bygga nätverk mellan intresserade praktiker i historiska trädgårdsmiljöer. Att prioritera pilotprojekt och att skapa och lyfta fram goda exempel. Landskapet som ny arena Landskapsvård är på frammarsch. Jordbrukspolitiken, satsningar på landsbygdsutveckling, de nya kulturreservaten, landskapskonventionen tillsammans med trender i samhället har uppmärksammat kulturlandskapets värden. Detta ställer nya krav på naturvården och kulturmiljövården att bli bättre på att samarbeta. Här påtalas brister. Jordbruksverket är en viktig aktör genom landsbygdsenheterna och bidragen till landsbygdsprojekt. Landskapsvården och det historiskt inriktade landskapsbrukandet rymmer nya mötesplatser och samverkansmöjligheter. Hemslöjden är en aktör som på ett direkt sätt kan både bidra till och nyttja kulturlandskapet. Landskapsvården skulle i större utsträckning kunna förse byggnadsvården och hemslöjden med material, exempelvis vass, näver, specialvirke. Det finns också intressanta kopplingar mellan trädgård och landskapsvård. Kan man få folk att använda lien i privatträdgårdar? Kan man bevara och sprida kunskap om kulturlandskapets flora i hemträdgården? Eller omvänt, kan vi behöva bruka kulturlandskapets liksom hortikultur? Det nationella nätverket som Hantverkslaboratoriet tillsammans med Riksantikvarieämbetet startade upp genom konferensen Praktiskt arbete i historiskt landskap i oktober 2010 omtalas positivt och det är flera företag och landskapsvårdare som vill ansluta. Det finns också problem inom landskapsvården. Det saknas profession, bransch och en reguljär marknad utanför bidrag och offentliga anslag. Kunskapen om de olika landskapens innehåll brister. Kunskapen brister om de olika åtgärdernas effekt i förhållande till varandra och vad som är bäst åtgärd för de begränsade resurser man förfogar över. Insatser som slåtter och arbete med hägnader och andra landskapselement saknar ofta grund i regionala särarter och lokala dialekter. Det livslånga lärandet Idén om det livslånga lärandet återspeglas inte i utbildningssystemet. En vanlig uppfattning är att utbildningssystemet är föråldrat i detta avseende, att vi producerar T-Fordar på linje med extremt långa produktionstider. En generell problembeskrivning är att det saknas fortbildning och andra insatser för redan yrkesverksamma. Om man vill lära sig någonting nytt så kan man gå en utbildning på tre år eller en kurs på ett halvår, men den valmöjligheten saknar både lönearbetare och företagare. En kurs på 5 dagar anses vara en lång utbildning. Kostnaden är dels den förlorade arbetsinkomsten, lönen, uppehället med traktamenten och eventuellt kurskostnaden. En stor del av de förslag som har kommit upp under seminarierna handlar om kompetensutveckling i olika former. Förslag på kompetensutveckling har väckts och finns registrerat i projektbanken. Några av de förslag som finns handlar om: - Kortkurser - Öppna restaureringar 10

11 - Forskningsnytt - Workshops - Studieresor - Föreläsningsserier - Digitala kunskapsbanker - Självinstruerande handledningar - Utbildningsmaterial Marknad, entreprenörskap och affärsutveckling Inom fältet kulturmiljövård finns olika slags marknader där olika slags aktörer verkar. En grov klassificering som formulerades i ett seminarium är: 1. Det civila samhället med de intresserade privatpersonerna, de ideella föreningar, hembygdsrörelsen och dylika aktörer. 2. Kulturhantverk som understöds av bidrag eller verkar inom ramen för det offentligas arbete med kulturarv och kunskapsvård. 3. Hantverksproduktion som näringsliv och verksamhet som lever av samhällets kommersiella efterfrågan. En allmän uppfattning är att näringslivet sörjer för kunskapsvård och tradering så länge det finns en efterfrågan och tillräcklig betalningsvilja för produkterna. Kunskapsförvaltningen inom kulturmiljövården är helt avhängig efterfrågan, men, det är främst efterfrågan som brister. Marknaderna ser dock olika ut på olika platser i landet. Följaktligen ser också kunskapssituationen olika ut. Det är inte mängden kulturhistoriska byggnader som avgör marknaden för hantverksföretag, utan betalningsviljan för att vårda byggnader. Här förefaller det finnas varierande attityder. Generellt sett är efterfrågan stark på Gotland och Stockholm samt i delar av glesbygden med hög andel sommargäster som exempelvis Siljansbygden. Efterfrågan är däremot svag i glesbygdsregioner som Norrbotten. Marknadssituationen handlar också om hur många som konkurrerar på marknaden. Det finns i de flesta regioner en krets nischade hantverkare och företag som museer och länsstyrelser föredrar att samarbeta med. Inom kulturmiljövården finns potentiella möjligheter till entreprenörskap och affärsutveckling. Utvecklingen av kommersiella byggnadsvårdscentrum och företagsnätverk kan ses som goda exempel. Men det finns mer att göra. Det starka ideella och offentliga engagemanget i kulturmiljövården väcker sällan frågan: Vad finns det för affärsmöjligheter här? Man tänker i projekt, att allt som är gammalt ska vårdas i projektform. Projekten i sig borde i högre grad vara affärsutvecklande. Möjligheterna är tydligast i gränssnittet mellan trädgård, landskapsvård och byggnadsvård. Ekonomiska föreningar har lyfts fram som en relevant företagsform för hantverkare med specialistkunskaper som inte bär full sysselsättning. I en ekonomisk förening kan man koppla samman nischer och medlemmarna kan in och ut med sina smala affärsidéer. Kulturmiljövårdens bidragssystem Den mest framträdande och konsekvent återkommande kritiken handlar om processen och ledtiderna i kulturmiljövårdens bidragssystem. Flera hantverkare och företag framhåller att de helst inte arbetar med bidragsprojekt. Även företrädare för myndigheter som arbetar med bidragsfördelning instämmer i kritiken. Det finns administrativa möjligheter att skapa bättre framförhållning genom exempelvis bemyndiganderamen, men personalneddragningar anges som hindrande skäl och en projekttrötthet förekommer, där man ser att tiden för handläggning av komplicerade samfinansierade EU-projekt tar för mycket tid och resurser från kärnverksamheten: att göra ett bra myndighetsarbete utifrån lagstiftningen. Det fodrar kraft och resurser att skapa den önskade framförhållningen. 11

12 Situationen är problematisk för hantverkare och företag eftersom den snarast verkar i konflikt med den värdegrund de själva står för. Kontinuitet, långsiktighet, hållbarhet och kvalitet i hantverk och material är svårt att åstadkomma med rådande ledtider. Projektansökningar ska normalt inkomma under oktober månad, och beslut ges i bästa fall i april följande år men kan dröja till juni. Hantverkare och företagare har inte kunnat planera sin årsarbetstid och när projekten väl startar är det inte säkert att de kunniga finns att tillgå. Offerter från föregående år har ofta löpt ut och nya upphandlingar av material och specialister kan behöva göras. Krav på kompletteringar följer ofta projekten, och det kan hända att projekt helt avstannar i väntan på antikvariska ställningstaganden. Projekten startar ofta upp under sommaren och sedan ska de vara klara och redovisas under hösten. Rutinerna skiljer sig åt mellan länen, och i bästa fall kan projekten avslutas under november månad. Det är uppenbart att bemyndiganderamen borde användas i långt större utsträckning än vad som görs idag. Problemen är strukturella och Hantverkslaboratoriets möjliga roll kan vara att bistå länsantikvarierna och aktörerna i länen att skapa framförhållning i projektinsatser. Förslag som uppkommit under dialogseminarierna handlar om: Att skapa framförhållning och planera projekt med rimliga förutsättningar, även om det innebär att de fortlöper över flera budgetår. Att staten borde villkora tradering genom lärlingsplatser eller praktikplatser. Att staten genom bidragssystemet borde kräva att utförarna dokumenterar sitt arbete. Antikvarisk kontroll och dokumentation kan inte ersätta den kontinuerliga registreringen av objektet och processen som utföraren har möjlighet att göra. Att i högre grad knyta kompetenshöjande insatser till projekten i form av seminarier och möten i kunskapsfrågor mellan samverkan mellan aktörer under öppna restaureringar. Dessa insatser kommer att öka kostnaderna, men de skulle också kunna ses som värdefulla insatser för det immateriella kulturarvet, och som på sikt kan öka kunskapen och minska kostnaderna för vård av det fysiska kulturarvet. Beställarkompetens En återkommande problembeskrivning gäller beställarkompetensen. Goda beställare gynnar kunniga hantverkare och ett gott resultat. Flera förslag på insatser har ställts som syftar till att höja beställarkompetensen, exempelvis fortbildning, seminarier, råd och handledningar till upphandlingsunderlag, utveckling av nyckeltal för traditionella tekniker och material etcetera. Det finns många olika slags beställare och problemen skiljer sig åt: Privatpersoner Privatpersoner är en beställarkategori som många hantverkare och företag med specialisering mot traditionella hantverk arbetar mot. Avtalssituationen lyder under konsumenttjänstlagen vilket gör att beställaren definieras som konsument. Kunskapen om rättigheter och skyldigheter brister. Utföraren får dubbla roller, dels att förklara vad som behöver åtgärdas och hur det bör utföras, och sedan: att göra det. Här uppstår ofta problem. Företagare efterlyser fler insatser för att höja beställarkompetensen hos privatkunder, samt stöd i kundrelationer och avtal. Hantverkare och entreprenörer Hantverkare och entreprenörer får uppgiften som beställare av material och andra hantverkare och företag som underentreprenörer. Här finns ofta upparbetade och förtroendefulla relationer mellan aktörerna, men det finns brister i framförallt upphandling av material. Problemet är inte att man inte vet vad man vill ha, utan en kompetensbrist att formulera kvalitetskrav. 12

13 Rådgivare och myndigheter Rådgivare och antikvariska myndigheter agerar ibland som beställarombud, eller bidrar med upphandlingsunderlag. Beställarkompetensen ser mycket olika ut. En synpunkt som har framförts är att samarbetet mellan antikvarier och hantverkare har stärkts under de senaste åren. En tydlig erfarenhet är att regioner med kunniga konsulter och antikvarier stärker hantverkarna och företagen som besitter den aktuella kompetensen. Ett enda konsultföretag kan ha mycket stor betydelse för en hel region. Byggherrar och fastighetsförvaltare Beställarkompetensen ser olika ut i olika företag och förvaltningar. En dominerande uppfattning är att förvaltande funktioner främst bemannas av tekniker och ingenjörer utan kulturhistorisk kompetens; i värsta fall utan kulturhistoriskt intresse. I Svenska kyrkans organisation är beställarna lekmän i församlingar och samfälligheter med ansvar att upphandla stora projekt. Här finns stora och kontinuerliga fortbildningsbehov. Beställarkompetensen inom trädgård är mycket eftersatt. Lagen om offentlig upphandling (LOU) Problem förenade med upphandlingar enligt LOU har väckts av många konsulter och mindre företag. Offentliga beställare som lyder under kravet på LOU anses inte ha kompetens att utföra upphandlingarna på ett sätt som gynnar kvalitet och kulturhistoriska värden. Instrumentet är trubbigt och brist i beställarkompetens gör redskapet än trubbigare. Arkitekter kan handlas upp på längre avtal, men hantverksföretag upphandlas till entreprenader. Man använder sällan pre kvalificering och referenser systematiskt. Även om företag upphandlas med krav på referenser till liknande kvalificerade arbeten så finns ingen garanti att de enskilda individer eller underleverantörer som besitter aktuell kompetens kommer att arbeta i det nya projektet. Man kan inte peka ut personer och företag i upphandlingen, och det saknas certifieringar eller motsvarande att ställa som generella krav. Många småföretagare har också svårt att leva upp till de grundläggande kraven att producera och tillhandahålla kvalitetsplaner, miljöplaner, jämställdhetsplaner etcetera. Det handlar nödvändigtvis inte om att de små företagen inte arbetar medvetet med miljöfrågor, utan att de ska ha dokumentation och handlingsplaner enligt vissa formkonventioner. De små företagen saknar denna kompetens och administrativ överbyggnad, som naturligt gagnar de större företagen. Samverkan mellan teori och praktik Behov av att sammankoppla och upprätta kanaler mellan akademisk forskning och kulturmiljövårdens praktik har påkallats. Behoven och förslagen har olika fokus: Läromedel och popularisering av forskning Även om forskning finns som berör kulturmiljövårdens praktik innebär det inte att den är känd eller kommer till användning i praktiken. Deltagare i seminarierna efterfrågar popularisering av forskning, och insatser för att implementera forskning genom fortbildning för yrkesverksamma, produktion av läromedel och handböcker. Många praktiker uttrycker osäkerhet i hur man får vetskap om ny forskning. Även om man får eller finner referenser uppfattas formerna för kunskapen som otillgängliga. I många fall kan äldre litteratur vara användbar, men det krävs förnyelse. Hantverkets bok har exempelvis gått ur tryck och behöver bearbetas och tryckas ånyo. Forskningsförmedling Universiteten uppfattas av många bland kulturmiljövårdens praktiker som stängda världar, som inte samverkar med fältet och inte heller samverkar med varandra. Kontaktytor påkallas. Hur få man kontakt med forskare inom ett fält oavsett om de finns på Linnéuniversitetet, CTH, KTH eller GU? Man borde i högre grad 13

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

KULTURSKYDDADE BYGGNADER BYGGNADSVÅRD I PRAKTIKEN -Hur går vi från ord till verklighet

KULTURSKYDDADE BYGGNADER BYGGNADSVÅRD I PRAKTIKEN -Hur går vi från ord till verklighet KULTURSKYDDADE BYGGNADER BYGGNADSVÅRD I PRAKTIKEN -Hur går vi från ord till verklighet RE:NOVERA 2013 Ideon Gateway Lund Konferens om hållbar fastighetsrenovering 2013-11-12 KONTAKTUPPGIFTER KWARK AB KRISTER

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010 Sveriges villaägare om grannrelationer Rapport september 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

kontakt Län för län bästa leverantör av telefonitjänster om custice Dalarna om tjänsten fakta Gävleborg Halland Jämtland Dialect Dialect

kontakt Län för län bästa leverantör av telefonitjänster om custice Dalarna om tjänsten fakta Gävleborg Halland Jämtland Dialect Dialect Län för län bästa leverantör av telefonitjänster Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna av telefonitjänster,

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser

Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser Onsdag-fredag 14-16 mars 2012, Hantverkslaboratoriet, Mariestad Nidarosdomens Restaureringsarbeider

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle.

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle. Sveriges bästa dokumenthanteringsleverantörer län för län Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalk-bränning och utveckling av historiska kalkputser

Seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalk-bränning och utveckling av historiska kalkputser Seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalk-bränning och utveckling av historiska kalkputser Onsdag-fredag 14-16 mars 2012, Hantverkslaboratoriet, Mariestad Hantverkslaboratoriet välkomnar er

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

BYGGNADSVÅRD & SYSSELSÄTTNING

BYGGNADSVÅRD & SYSSELSÄTTNING Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:09 BYGGNADSVÅRD & SYSSELSÄTTNING Restaurering av hembygdsgårdar i ett sysselsättningsprojekt Hille, Ovansjö, Österfärnebo, Torsåker och Ockelbo socken Gävle, Sandviken,

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA Vad är tillsynskompetens? Grunden är offentlighet/sekretess, förvaltningslagen, statstjänstemannarollen. Tillsynskompetens är en expertis i sig. Att vara trygg

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar. Källa till webbadress: http://www.riksteatern.se/content/forelasningatt-oppna-nya-varldar-0 Om att gå på teater med barn i förskola och skola Att gå på teater kan vara en fantastisk upplevelse och bli

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

OM LERBYGGNAD, JORDHUS OCH

OM LERBYGGNAD, JORDHUS OCH SEMINARIUM 4 OM REKONSTRUKTIONEN AV GUNNEBO ORANGERI OM LERBYGGNAD, JORDHUS OCH KONSTRUKTIONER MED TRÄ OCH LERA FREDAGEN 9 OKTOBER 2015 1 GUNNEBO SLOTT OCH TRÄDGÅRDAR EN RESURS FÖR UTBILDNING, FORSKNING

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

kontakt Län för län bästa leverantör av telefonitjänster om custice Dalarna om tjänsten fakta Gävleborg Halland Jämtland Dialect Dialect

kontakt Län för län bästa leverantör av telefonitjänster om custice Dalarna om tjänsten fakta Gävleborg Halland Jämtland Dialect Dialect Län för län bästa leverantör av telefonitjänster Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna av telefonitjänster,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Biologiskt kulturarv på kykogården

Biologiskt kulturarv på kykogården Biologiskt kulturarv på kykogården Vad kan POM, programmet för odlad mångfald bidra med? Eva Jansson Visby 20120904 Ett nationellt program för att långsiktigt bevara och hållbart nyttja kulturväxterna

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark Riksskatteverket Ingivarenkäten Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen Riksskatteverket har under december 2001 och januari

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Energirika utbildningar. Yrkeshögskolan

Energirika utbildningar. Yrkeshögskolan Energirika utbildningar Yrkeshögskolan i Margareta Ljungqvist avdelningschef Yh-myndigheten Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Detta skapar

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor?

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik Slutrapport grupp 3 Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Innehållsförteckning Sida 1.1. Projektets mål och hur vi försökt

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer