Företagande inom byggnadsvården 2016

Transkript

1 Företagande inom byggnadsvården 2016 Henrik Larsson Hantverkslaboratoriet Göteborgs universitet

2 Minst 1200 företag är verksamma inom byggnadsvård! Byggnadsvården har utvecklats till en egen bransch med ett omfattande företagande inriktat mot underhåll och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Inledning De som har följt byggnadsvårdens utveckling har kunnat konstatera att mycket har hänt de senaste 20 åren; det allmänna intresset för byggnadsvård har ökat vilket avspeglat sig i artiklar i livsstilsmagasin, byggnadsvårdsbutikerna har blivit fler och tillgången på traditionella byggmaterial har ökat. Även antalet hantverkare, byggföretag och konsulter med kompetens inom traditionella bygghantverk och byggnadsvård har blivit avsevärt större. Inom byggnadsvården har institutionerna historiskt sett haft en central roll, t.ex. Riksantikvarieämbetet, länsmuseerna och länsstyrelserna, medan de som tagit det yttersta ansvaret för bevarandet av vårt byggda kulturarv ägarna och förvaltarna inte har fått så stor uppmärksamhet. Även de som huvudsakligen omsätter kulturvårdens mål för bevarande till praktisk handling hantverkarna och byggföretagen har tidigare inte heller uppmärksammats i någon högre utsträckning. Men nu har vi kommit till en punkt där det blivit uppenbart att byggnadsvården huvudsakligen drivs av marknadens aktörer; fastighetsägarna samt företagen inom byggnadsvården. Fastighetsägarna efterfrågar och till största delen bekostar bevarandet av vår kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse och ett stort antal företag utför det praktiska bevarandearbetet; konsulter, materialproducenter, hantverkare och byggföretag m.fl.. Det har helt enkelt vuxit fram en stark byggnadsvårdsbransch! 2 / 6 Bakgrund till framväxten av företagandet inom byggnadsvården Intresset för modern byggnadsvård i Sverige startade försiktigt i mitten av 1970-talet genom att flertal sammanfallande faktorer; det europeiska byggnadsvårdsåret 1975 och den samtida etableringen av Svenska Byggnadsvårdsföreningen, inrättandet av länsantikvarier på länsstyrelserna 1976, liksom den artikel Ove Hidemark publicerade i tidskriften Arkitektur 1974 kring hans genomtänkta principer för restaureringen av Skoklosters slott. Det dröjde dock fram till mitten av 1990-talet innan utvecklingen av sektorn verkligen började ta fart; den höga arbetslösheten i byggbranschen vid den tiden fick regeringen att flerfaldiga de byggnadsvårdsbidrag som länsstyrelserna lämnade till ägare av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i samband med restaurering. De ökade byggnadsvårdsbidragen bidrog till att skapa en ökande efterfrågan på kompetens kring traditionella material och hantverkstekniker liksom på restaureringsteknik och äldre byggnadsmaterial. Intresset för äldre byggnader, byggnadsmaterial och byggnadstekniker gynnades sannolikt också av en växande miljömedvetenhet och identitetssökande i samband med Sveriges inträde i EU. Sammantaget har dessa faktorer bidragit till att en tydlig tillväxt av företag specialiserade mot underhåll och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader tog fart och sedan fortsatt de senaste 20 åren. Många nya företag har etablerats och redan existerande företag har helt eller delvis styrt om sin verksamhet mot byggnadsvård. Efter statens och Svenska kyrkans åtskillnad från 2000 har staten förbundit sig att lämna ett bidrag för vård av kyrkobyggnaderna och för närvarande ligger den Kyrkoantikvariska ersättningen på 460 miljoner kronor per år. Den kyrkoantikvariska ersättningen har bidragit till att utveckla företagandet både inom konsult- och entreprenadsidan.

3 1999 bildades FIBOR som är en nationell förening för byggnadsvårdsföretag och har idag ca 70 medlemsföretag. I vissa län har byggnadsvårdsföretag organiserat sig i regionala föreningar, men i majoriteten av landets län har det saknats formella samarbeten inom branschen. Hantverkslaboratoriet - ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk - har sedan 2011 arbetat med att stödja byggnadsvårdsbranschens utveckling på olika sätt, t.ex. genom att stödja byggnadsvårdsföretag att bilda regionala föreningar för att bättre kunna samverka kring fortbildning, marknadsföring m.m. 7 nya nätverk har bildats som en följd av insatsen. Under det arbetet har Hantverkslaboratoriet skaffat sig överblick över företagandet inom byggnadsvården, men samtidigt kunnat konstatera att det saknats detaljkunskaper om branschen. Frågor som har väckts rör t.ex. hur många företag det finns inom olika verksamhetsinriktningar? Hur många antikvariska konsulter finns i landet? Skiljer sig situationen mellan olika län? Det här och många andra frågor ville Hantverkslaboratoriet söka svar på och bjöd in branschföreningen FIBOR till ett samarbete för att kartlägga och beskriva företagandet inom byggnadsvården. Branschen har tidigare inte undersökts eller beskrivits och därför har detta arbete varit angeläget för att kunna ge en bild av ny, framväxande sektor. 3 / 6 Branschstudien Studiens primära syfte har varit att identifiera de företag som är verksamma inom den specialiserade nischen underhåll och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader det som av många kallas för Byggnadsvård. Ett omfattande detektivarbete inleddes för att hitta de företag som på något sätt arbetar med byggnadsvård. Det är inte möjligt att enkelt hitta byggnadsvårdsföretag med hjälp av de så kallade SNI-koder som klassificerar all företagsverksamhet; det går nämligen inte att skilja ut ett byggföretag som jobbar med byggnadsvård från ett annat som arbetar med t.ex. om- och tillbyggnad eller nyproduktion. I stället letade vi via nätverk och genom kontakter med länsstyrelser, länsmuseer och andra aktörer med god kännedom om branschen. Totalt hittades ca 1250 aktiva företag och de fick motta en enkät. 530 av dessa har besvarat enkätens frågor och ytterligare ett 50-tal meddelade att de inte var verksamma inom området underhåll och reparation av kulturbyggnader. Kvarvarande 1200 företag har bedömts vara verksamma inom byggnadsvården. Utifrån svaren har vi sammanställt information för att kunna ge en beskrivning av företagandet, t.ex. fördelning mellan olika verksamhetsinriktningar, ekonomisk omsättning, sysselsättning, geografisk spridning över landet m.m. Parallellt med enkäten har uppgifter från öppna källor om antal anställda, etableringsår och omsättning (omsättningsintervall för enskilda firmor) registrerats. Det har varit omöjligt att med säkerhet finna precis varenda företag, men vi bedömer att vi funnit majoriteten av de företag som är verksamma inom området och att det resultat vi har fått fram kan betraktas som en ungefärlig ögonblicksbild av företagandet inom byggnadsvården i Sverige Resultat Antal företag Byggnadsvårdsbranschen omfattar minst 1200 företag och antalet byggnadsvårdsföretag per län varierar mellan 26 och 195 med ett medelvärde på 57.

4 4 / 6 Företagsformer 52% är aktiebolag, 41% är enskilda firmor, 3% är handelsbolag medan 4% utgörs av stiftelser, kommanditbolag, föreningar mm. Företagsstorlek Byggnadsvården består huvudsakligen av små företag; 42% är enmansföretag och 21% är så kallade mikroföretag med mellan 2-9 medarbetare. Etableringsår Tillväxten av nya företag har varit kraftig de senaste åren inom branschen. Hela 51% av företagen är etablerade år 2000 eller senare; % % % % % % % Omsättning Medianomsättning för aktiebolag är 4 miljoner kronor per år och för enskilda firmor är :- per år. Baserat på medianomsättningen bedöms byggnadsvården omsätta minst 3 miljarder per år. Marknadsförväntningar Företagen har en optimistisk syn på den framtida efterfrågan på deras varor och tjänster; endast 4% av företagen anger att de förväntar sig minskad efterfrågan. 42% förväntar sig en oförändrad efterfrågan medan 52% förväntar sig ökad efterfrågan Specialisering 29% uppger att de har byggnadsvård som huvudsaklig inriktning, medan 71% kombinerar byggnadsvård med annan verksamhetsinriktning. Verksamhetsinriktning Både utifrån en enkätfråga samt utifrån uppgifter i öppna källor har vi försökt kategorisera inom vilka verksamhetsområden företagen är verksamma. Många företag har i enkätsvaren angivit att de är verksamma inom flera olika områden, vilket gör det svårt att enkelt besvara frågan, men utifrån en grov kategorisering är följande verksamhetsinriktningar vanligast i fallande storlek; 218 byggföretag 108 snickerier 103 fönsterhantverkare 86 Mur & Putsföretag 81 Målerier 80 Arkitektföretag

5 5 / 6 77 antikvariska konsultföretag 71 Timmermansföretag 55 Materialproducenter, t.ex. färg, kalk etc 54 Kakelugnsmakare 50 byggnadsvårdsbutiker 39 Plåtslagerier 39 Tekniska konsulter 43 konservatorsföretag 32 virkesleverantörer 19 smidesföretag 9 stenföretag Sysselsatta De drygt 520 företag som besvarat enkäten sysselsätter tillsammans drygt 6400 personer eller drygt 12 personer per företag av dessa eller 20% är kvinnor. 494st eller knappt 8 % har utomnordisk bakgrund Dessa siffror innehåller ett litet antal stora arkitekt-, konsult och byggföretag som påverkar statistiken i hög utsträckning. Rensat från dessa företag blir siffrorna följande; De kvarvarande knappt 520 företagen sysselsätter ca 3000 personer, knappt 6 i genomsnitt per företag. Om detta medelvärde gäller för samtliga 1200 företag betyder det att minst 7000 personer arbetar i byggnadsvårdsbranschens företag. Män & kvinnor Byggnadsvården är likt den övriga byggsektorn mansdominerad; ungefär 20% av de verksamma är kvinnor. Mångfald Knappt 10% av de verksamma i sektorn har utomnordisk bakgrund. Rekryteringsbehov Sysselsättningspotentialen i branschen är stor; 40% vill rekrytera inom de närmaste två åren. Ytterligare 29% skulle kunna rekrytera om de önskade expandera verksamheten. Fortbildning Efterfrågan på fortbildning är störst när det gäller generella lagar och regelverk som rör byggsektorn; 44% av företagen som besvarat enkäten önskar fortbildning rörande lagar och regelverk som rör byggsektorn, t.ex. arbetsmiljösamordning, heta arbeten etc. 31% av företagen önskar fortbildning rörande arkitektur- & bebyggelsehistoria. 44% uppger att de uppskattar 1-dagskurser och nästan lika många - 41% - uppskattar 2-3 dagarskurser.

6 Företagandet län för län Här följer en lista över hur många företag vi funnit i respektive län som arbetar med underhåll och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Observera att det med stor sannolikhet kan finnas fler än de vi funnit och att trenden är att antalet företag ökar hela tiden, så siffrorna ska ses som en grov lägesbild av situationen Blekinge Antal företag; 28 Dalarna Antal företag; 53 Gotland Antal företag; 62 Gävleborg Antal företag; 54 Halland Antal företag; 43 Jämtland Antal företag; 32 Jönköping Antal företag; 42 Kalmar Antal företag; 69 Kronoberg Antal företag; 50 Norrbotten Antal företag; 28 Skåne Antal företag; 83 Stockholm Antal företag; 195 Södermanland Antal företag; 43 Uppsala Antal företag; 43 Västra Götaland Antal företag; 160 Värmland Antal företag; 27 Västerbotten Antal företag; 39 Västernorrland Antal företag; 34 Västmanland Antal företag; 37 Örebro län Antal företag; 37 Östergötlands län Antal företag; 26 6 / 6 Denna studie har därför genomförts under med ekonomiskt stöd av Tillväxtverket, Byggbranschens utvecklingsfond SBUF, Göteborgs universitet, FIBOR och Riksantikvarieämbetet.