Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.lansstyrelsen.se/orebro"

Transkript

1 Kartläggning av IT-infrastruktur i Örebro län Publ. nr 2009:53

2

3 260}) Innehåll 1. Sammanfattning Organisation av arbetet... 5 Arbetsgrupp Bakgrund Avgränsning Tillgång till uppgifter om IT-infrastruktur Tätorter, småorter och glesbygd... 7 Tätorter... 7 Småort... 9 Glesbygd Befolkning och sysselsättning Befolkning Sysselsättning Basinfrastruktur och accessnät Basinfrastruktur Accessnät Bredband och kapacitetsbehov Kapacitetsbehov Nätstrukturens betydelse för kapacitet till användarna Trådbunden eller trådlös access? Utbyggnad av mobila nät Utbyggnad tom Det statliga bredbandsstödet Hög andel DSL men låg andel fiber-lan Målsättning för nya fiberanslutningspunkter Fiberanslutningspunkter i tätorterna Fiberanslutningspunkter i småorterna Fiberanslutningspunkter i glesbygden Tillgång till IT-infrastruktur i småorter och glesbygd Småorter Glesbygd Förslag till åtgärder Utbyggnad till Effekter av åtgärderna Kostnader Finansiering Kanalisationsstöd Regionala tillväxtmedel (1:1) Landsbygdsprogrammet EU:s strukturfonder... 35

4 360}) Kommunala medel...35 PTS - robusta nät...36 Nätägare och operatörer...36 ROT-avdrag Horisontella kriterier...36 Miljö...36 Övriga horisontella kriterier Bilagor...43 Bilaga 1 Definition av tätort och tätortslista...44 Bilaga 2 Definition av småort och småortslista...47 Bilaga 3 Grundläggande förutsättningar för tillgång till xdsl och fiber-lan...50 Bilaga 4 Grundläggande förutsättningar för tillgång till fiber-lan uppdelade på kommun och typ av ort eller område...52 Bilaga 5 Småorter som inte bedöms kunna få fiberanslutning på kommersiell grund inom de närmaste tre åren...53 Bilaga 6 Förslag på prioriterade områden för utbyggnad av bredbandsnät...54 Bilaga 7 Åtgärder som syftar till att öka robustheten i det regionala nätet...55 Bilaga 8 Det regionala nätets utbredning efter utbyggnad Referenser...59

5 460}) 1. Sammanfattning Denna rapport har tagits fram i nära samarbete med länets kommuner och det projekt som genomfört en liknande kartläggning i Uppsala län. Syftet med förstudien är att identifiera områden där det idag saknas tillgång till IT-infrastruktur som medger hög överföringskapacitet. En viktig utgångspunkt för denna kartläggning är att elektroniska kommunikationsnät och bredband tillhandahålls i Sverige av marknaden, något som också lyfts fram i den Bredbandsstrategi för Sverige som regeringen presenterade i november Två statliga utredningar har gjort bedömningen att i de flesta tätorterna i landet beräknas utbyggnad av bredbandsnät kunna ske på kommersiell grund, men att detta inte sker i områden utanför tätorterna. Tidigare utbyggnad av bredbandsnät med statligt stöd har inneburit att täckningsgraden för ADSL-tjänster i länet är mycket hög. Däremot är andelen hushåll och företag som har grundläggande förutsättningar för fiber-lan-anslutning, mycket låg. Det visar bland annat en kartläggning av bredbandstäckning som Post och telestyrelsen, PTS, har gjort. PTS pekar i sin rapport Svart fiber- ett år senare på den optiska fiberkabeln betydelse och skriver Oavsett vilken tjänst som slutkunden köper och på vilken transmissionsteknik som den levereras över i accessnätet för att nå slutkunden är det optisk fiber som till slut tar vid som transmissionsteknik. För att hushåll och företag ska kunna erbjudas bredbandstjänster med hög kvalitet behövs därför en väl utbyggd basinfrastruktur för IT bestående av optiska fiberkablar som om når alla delar av länet. Målsättningen bör vara att det för slutkunderna endast är några hundratals meter till närmaste anslutningspunkt till basinfrastrukturen. Förslagen till åtgärder i denna rapport syftar till att senast år 2013 ska - samtliga småorter ha en anslutningspunkt till basinfrastrukturen - samtliga telestationer vara fiberanslutna, idag återstår två stycken - 50 nya områden i glesbygden få anslutningspunkter till basinfrastrukturen

6 560}) - det regionala nätet ha hög säkerhet och tillgänglighet IT-infrastrukturens betydelse för det hållbara samhället har under de allra senaste uppmärksammats. Miljöaspekterna kommer troligen att spela en allt viktigare roll när det gäller att bedöma behovet av tillgång till IT-infrastruktur för företag och hushåll. 2. Organisation av arbetet Den s.k. Läns-IT-gruppen i Örebro län, med representanter för samtliga kommuner och länsstyrelsen, har till uppgift att planera och samordna olika insatser rörande utbyggnaden av IT-infrastrukturen i länet. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av politiker och tjänstemän från kommunerna, landstinget och länsstyrelsen. Styrgruppen har beställt denna förstudie som avser tillgång till IT-infrastruktur i länet och som också ska innehålla förslag till hur bredbandstäckningen kan förbättras. Planeringen av förstudien har gjorts i samverkan med länsstyrelsen i Uppsala län som samordnar kommunerna i Uppsala läns ITinfrastrukturarbete och där en liknade förstudie genomförts. Arbetsgrupp För kartläggningsarbetet bildades en arbetsgrupp bestående av representanter från fem kommuner och en från länsstyrelsen. Medlemmar har varit Thommy Andersson, Karlskoga kommun, Tommy Karlsson, Örebro kommun, Kjell Gustavsson, Hallsbergs kommun, Daniel Bergström Askersunds kommun, Andreas Ericsson, Nora kommun samt Bengt Larsson, Länsstyrelsen i Örebro län. Projektledare och arbetsgruppens ordförande har varit Bengt Larsson. 3. Bakgrund Bredbandsutbyggnad med statligt stöd genomfördes i länet under perioden 2001 till Detta har lett till att tillgången till bredbandstjänster har förbättrats i de delar av länet där marknaden inte kunnat bygga ut på kommersiell grund, exempelvis i mindre tätorter. Utbyggnaden med statligt stöd har i de flesta kommunerna inneburit att telestationer har fiberanslutits och att olika DSL-tjänster nu kan erbjudas slutanvändarna. För leverans av DSL-tjänster utnyttjas det befintliga kopparnätet för fast telefoni mellan telestationen och abonnenten. Denna utbyggnad kan betraktas som den första generationen av bredbandsutbyggnad.

7 660}) Utvecklingen av fler och allt mer kapacitetskrävande tjänster, innebär ökade krav från hushåll och företag om högre överföringshastigheter och anslutning till bredbandsnätet via optisk fiber. Nuvarande kopparbaserade lösningar kan inte uppgraderas så att de svarar upp mot kommande behov. Det finns stora geografiska områden där inte utbyggnad av bredbandsnät med hög överföringshastighet kan förväntas ske på kommersiell grund inom de närmaste åren. Det gäller exempelvis för glesbygden men också för mindre orter och mer tätbefolkad landsbygd. Det finns således risk för att det i länet kommer att finnas stora områden där det saknas grundläggande förutsättningar för anslutning till bredbandsnät med hög överföringskapacitet. Förstudiens uppgift är att identifiera områden som idag saknar grundläggande tillgång till bredbandsnät och där nödvändig utbyggnad inte förväntas ske inom överskådlig tid, samt föreslå målsättning och mål för kommande utbyggnad. 4. Avgränsning Denna kartläggning innehåller endast en översiktlig beskrivning av ITinfrastrukturen i de orter och områden i länet där utbyggnad förväntas ske på ren kommersiell grund, dvs. utan finansiering med offentliga medel. Avsikten är att ge en mer detaljerad beskrivning av tillgången av IT-infrastrukturen i de områden där inte marknaden förväntas bygga ny eller uppgradera befintlig IT-infrastruktur under närmaste åren. Någon skarp linje finns emellertid inte mellan dessa områden och gränsen för var marknaden förväntas bygga på kommersiell grund kommer att troligen att förändras beroende på marknadens utveckling. Som utgångspunkt för var marknaden förväntas kunna bygga används de slutsatser som två statliga utredningar, Bredband 2013 (SOU 2008:40) och Effektivare signaler (SOU 2008:72) kommit till, nämligen att det är endast tätorterna som utbyggnad kommer att ske på marknadsmässig grund. Ur SOU 2008:40 Det är osannolikt att någon marknadsdriven uppgradering eller nyanläggning av trådbunden infrastruktur sker i någon större utsträckning i eftersatta områden utanför tätorter, inklusive småorter, fram till och med Den utbyggnad av fiberbaserad infrastruktur i länets tätorter som nu görs av Telia är ett exempel som ger stöd åt utredningarnas slutsatser. Denna kartläggning inriktas därför mot att

8 760}) - beskriva befintlig IT-infrastruktur i de områden som ligger utanför tätorterna - identifiera områden där det saknas IT-infrastruktur - bedöma behovet av ytterligare utbyggnad - ge förslag till prioritering av sådan utbyggnad - uppskatta kostnaderna för utbyggnaden 5. Tillgång till uppgifter om IT-infrastruktur Den allra största ägaren av IT-infrastruktur är TeliaSonera som har ungefär 45 procent av den optiska fiberinfrastrukturen i landet. Övriga stora nätägare är Banverket, Svenska Kraftnät, Telenor, Tele2, TDC och Vattenfall. De är alla ägare av stamnät som används i den stora nationella transportstråken där i praktiken alla fiberpar är reserverade för den interregionala trafiken och det finns då inte någon möjlighet att få tillgång till enskilda fiberpar. Stadsnäten har tillsammans den största geografiska täckningen efter TeliaSonera och dessa nät har i allmänhet lediga fiberpar vilket möjliggör anslutning av nya användare. Det finns idag ingen skyldighet för nätägare att lämna uppgifter om näten. De flesta nätägare vill inte heller att uppgifter om nätens utbredning, kapacitet, antal fiberpar, masters placeringar etc. offentliggörs. Detta gör det givetvis svårare att göra en bra kartläggning av tillgång till IT-infrastruktur och att redovisa resultaten. Genom ett bra bemötande och förståelse från nätägarna i länet har emellertid det mesta av det underlag som behövts för kartläggningen också kunnat inhämtas. 6. Tätorter, småorter och glesbygd Tätorter, småorter och glesbygd är centrala begrepp i denna kartläggning och dessa täcker tillsammans länets hela geografiska yta. Länets invånare bor alltså antingen i en tätort, småort eller glesbygd. Tätorter Av de tre begreppen som används i kartläggningen är endast tätorten som har en officiell definition, se bilaga 1. En tätort beskrivas enklast som en ort som har fler än 200 invånare. I vårt land används dock ibland andra definitioner och exempelvis skiljer sig Glesbygdsverkets definition från denna, i och med att där menas med tätort en ort som har fler än 3000 invånare och till tätorten räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten. I länet finns 62 tätorter, se tabell1, och i dessa bor sammanlagt ca personer vilket motsvarar 82 procent av länets hela

9 860}) befolkning. Den överlägset största tätorten är Örebro som har ca invånare. Tabell1 Tätorter Kommun Antal Karlskoga 1 Hällefors 2 Ljusnarsberg 2 Degerfors 3 Lekeberg 3 Laxå 4 Nora 4 Kumla 5 Hallsberg 6 Askersund 7 Lindesberg 9 Örebro 16 Summa 62 Bilaga 1 visar exempel på en tätorts utbredning utifrån den definition av tätortsbegreppet som här används. Andelen kommuninvånare som bor i en tätort varierar mycket mellan länets tolv kommuner vilket framgår av diagram1. Lägsta andel återfinns i Lekebergs kommun, där ungefär 42 procent bor i tätorterna, medan motsvarande andel i grannkommunen Karlskoga är 91 procent, där Karlskoga är kommunens enda tätort. Diagram1 Andel av befolkningen i respektive kommun som bor i tätort 72% 72% 75% 76% 76% 77% 82% 84% 88% 91% 61% 42% Lekeberg Askersund Lindesberg Ljusnarsberg Hällefors Nora Hallsberg Laxå Degerfors Kumla Örebro Karlskoga

10 960}) Nästan personer i länet bor utanför tätorterna, således antingen i en småort eller i glesbygd. Diagram 2 visar hur dessa invånare fördelas mellan länets olika kommuner. Ungefär 1/3 av länets invånare som bor i småort eller glesbygd finns i Örebro kommun. Diagram 2 Boende utanför tätorter fördelade efter kommun 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Laxå Ljusnarsberg Degerfors Hällefors Nora Karlskoga Kumla Hallsberg Lekeberg Askersund Lindesberg Örebro Småort Småort är en term som används av Statistiska Centralbyrån, SCB och definieras som en samlad bebyggelse med invånare, där det är högst 150 meter mellan husen. En småort kan dock ha mer än 200 invånare om andelen fritidsbostäder överstiger 50 procent. I kartläggningen används SCB:s definition och förteckning över småorterna i länet, se bilaga 2. I länets 80 småorter bor drygt invånare och Tabell2 visar antal orter i respektive kommun. Laxå kommun saknar småorter. Tabell2 Småorter Kommun Antal Askersund 9 Degerfors 2 Hallsberg 2 Hällefors 5 Karlskoga 6 Kumla 4

11 1060}) Laxå 0 Lekeberg 3 Lindesberg 7 Ljusnarsberg 5 Nora 3 Örebro 34 Summa 80 På samma sätt som för tätorter finns för småorter en avgränsning mellan orten och glesbygden, vilket också framgår av Bilaga 2. Glesbygd I detta dokument definieras glesbygd som områdena utanför tätorterna och småorterna och enligt en sådan definition bor i Örebro län cirka personer i glesbygd, vilket motsvarar ca 16 procent av länets befolkning. För begreppet glesbygd finns i ännu mindre grad en enhetlig definition. I exempelvis svensk befolkningsstatistik är glesbygd benämning på den del av Sveriges yta som inte är tätorter. I andra sammanhang avser man med begreppet glest befolkade delar av landet i vilka även mindre tätorter ingår. Glesbygdsverket har en definition som säger att områden som har mer än 45 minuters bilresa till en tätort med över 3000 invånare skall definieras som glesbygd. Definitionen kan därför inkludera tätorter med upp till invånare. 7. Befolkning och sysselsättning För att kunna lämna förslag om vilka områden som bör prioriteras vid utbyggnad av bredbandsnät är det nödvändigt att ha kännedom om var i länet människor bor och var företag finns. I förstudien används därför SCB:s statistik över befolkning och sysselsättning. Statistiken innehåller data om befolkning (fast boende) och sysselsättning i geografiska rutor om 500x500m. Se exemplet nedan. Totalt ca sådana rutor täcker hela länets yta och i 25 procent av dessa finns fast boende och i 13 procent finns företag. I småorterna och glesbygden gäller att i praktiskt taget alla rutor där det finns ett eller flera företag finns också fast boende.

12 1160 })

13 Befolkning Kartan, Bild 1, visar hur befolkningen utanför tätorterna är fördelad i länet. De blå fyllda cirklarna visar befolkningens storlek i länets småorter medan de gröna avser befolkningen inom 1km från närmaste telestation och som inte ligger i tätort eller småort. De grå fälten på kartan visar var odlad mark finns. Kartan visar tydliga skillnader mellan kommunerna och i exempelvis Ljusnarsbergs kommun bor invånarna i större utsträckning i småorterna än vad som är fallet i Lekebergs kommun, där andelen invånare som bor i glesbygd är större. Statistiken visar att i Lekeberg bor ca 900 personer inom 1 km från en telestation medan motsvarande antal för Ljusnarsberg är ca 200 personer. Beträffande befolkningen i småorterna i dessa två kommuner är invånareantal ca 250 respektive 550 personer. Vid bedömning av vilka områden som bör bli prioriterade för utbyggnad är det rimligt att hänsyn 1260 })

14 1360 }) tas till sådana skillnader. En av målsättningarna för länssamarbetet har varit att finna lösningar som gynnar utvecklingen i alla delar av länet, trots olikheter i befolkningsstrukturen. Bilaga 9 visar den hur hela befolkningen är fördelade över länet. Sysselsättning Företagen utanför tätorter och småorter är fördelade på ett liknande sätt som gäller för befolkningen, vilket framgår av kartan nedan, Bild 2. Cirklarna visar antal arbetsställen i en 500x500-meters ruta, där den största cirkeln innebär att i en sådan ruta finns fem eller fler arbetsställen. 40 procent av arbetsställena i länet ligger utanför tätorterna och 92 procent av dessa finns i vad som i denna rapport benämns glesbygd. Bilaga 10 visar alla arbetsställens fördelning över länet

15 8. Basinfrastruktur och accessnät Strukturen för ett bredbandsnät kan till viss del liknas med den som gäller för det vanliga vägnätet. Det svenska vägnätet består av olika typer av vägar som t ex. riksvägar, länsvägar och enskilda vägar, men 1460 })

16 1560}) som ändå kan ses som ett sammanhängande nät av vägar. Likheten med vägnätet kan underlätta förståelsen för planering av utbyggnader, där vissa syftar till att förbättra IT-infrastrukturen i hela länet, andra är inriktade mot förbättringar som kanske endast berör en kommun och några kanske endast berör en by, dvs. på mycket lokal nivå. I denna rapport kartläggning delas IT-infrastrukturen delas i två delar, basinfrastruktur och accessnät. Basinfrastrukturen i sin tur består av två delar, det regionala nätet och spridningsnätet. Basinfrastruktur Med basinfrastruktur för IT avses en långsiktig hållbar IT-infrastruktur som kan hantera framtida tjänster och trafikvolymer samt når ut till alla delar av länet. Basinfrastrukturen ska ha sådan kapacitet, säkerhet etc. så att de krav som anges i punkterna 1-5 i avsnitt 9 Bredband och kapacitetsbov kan uppfyllas. Det långsiktiga målet är att basinfrastrukturens geografiska utbredning ska vara sådan, att för hushåll och företag gäller att det endast är några hundratals meter fram till närmaste anslutningspunkt. Anslutningspunkten är en del av basinfrastrukturen. Användarna ansluts till basinfrastrukturen via accessnätet. Regionnät Målsättningen för ett regionalt bredbandsnät i Örebro län är att nätet - finns i alla delar av länet - ansluter samtliga kommunhuvudorter - har redundanta förbindelser till samtliga kommunhuvudorter - har i alla delar tillräcklig kapacitet - stödjer idén om regionala noder - ägs och driftas av operatörer på marknaden - består av olika nätägares nät - är tillgängligt för operatörer på lika villkor - har anslutning till angränsande län/regioner Den utbyggnad av ett regionalt nät som med offentligt stöd påbörjades 2003 har medfört att det idag finns en sammanhängande fiberstruktur mellan länets kommunhuvudorter och anslutningar till flera angränsande län/regioner. Det har även skett utbyggnad av nät på ren marknadsmässig grund och påbörjats etablering av regionala noder. Detta innebär att flera av målsättningarna har nåtts, men denna förstudie visar på brister som återstår att åtgärda. Dialog har förts med operatörer vilket har resulterat i förslag till åtgärder för att det regionala nätet ska

17 1660}) uppnå önskade robusthet och funktionalitet. Här har också hänsyn tagits till den utbyggnad av nät som sker på kommersiell grund. Exempelvis har företaget IP-only på marknadsmässig grund nyanlagt fiberkablar i länet och förbindelsen från Vingåker till Hallsberg finns därför med i beskrivningen över länets regionala bredbandsnät. Bilaga 8 visar det regionala nätets fysiska struktur efter utbyggnad. I planeringen av det regionala bredbandsnätet har från början funnits med förslag om regionala bredbandsnoder. Syftet med noderna är att de ska göra det möjligt för ihopkoppling av olika nätägares nät, vilket skulle innebära ökade möjligheter till redundans, ökad konkurrens och ett utökat tjänsteutbud. Noderna har således stor betydelse för det regionala nätets möjlighet att fungera som ett viktigt transportnät för tjänsteleverantörer och operatörer. TeliaSonera har i Sverige en dominerande ställning vilket tydligt framgår av PTS rapport Svart fiber ett år senare. Örebro län utgör här inget undantag och åtgärder som gör det lättare för andra operatörer att få tillträde till det regionala nätet kan vara befogade. Bland förslagen i åtgärdsprogrammet finns därför sådana som direkt syftar till att skapa förbindelse mellan TeliaSoneras och andra nätägares nät vilket öppnar för ökad konkurrens. Vid tidigare utbyggnad av regionnätet användes befintlig infrastruktur så långt som det ansågs vara möjligt. Att nyttja befintlig infrastruktur framför nyförläggning var också nödvändigt för att, inom de ekonomiska ramarna, kunna nå önskad geografisk utbyggnad av nätet. EU-kommissionen har en liknande syn på användning av befintlig infrastruktur vilket framgår av riktlinjerna för statligt stöd till bredbandsutbyggnad: När det är möjligt ska medlemsstaterna uppmuntra anbudsgivarna att förlita sig på eventuell befintlig och tillgänglig infrastruktur och undvika onödig dubblering och slöseri med resurser. De svagheter som nu identifierats har till viss del sitt ursprung i det faktum att befintlig infrastruktur utnyttjades vid tidigare utbyggnad av det regionala nätet. Åtgärder De förslag till åtgärder som presenteras i Bilaga 7 syftar till att öka det regionala nätets robusthet och flexibilitet genom att regionala noder får nya anslutningsvägar

18 1760 }) nya länkar etableras mellan kommunhuvudorter nya förbindelser anläggs som skapar diversitet Samtliga dessa åtgärder avser nyförläggning av fiberoptiska kablar. Inga av de föreslagna åtgärderna bedöms kunna bli åtgärdade på kommersiell grund inom de närmaste åren. Bilaga 8 visar det regionala nätets struktur efter utbyggnad. Spridningsnät Syftet med det regionala nätet är att skapa goda förbindelser mellan kommunhuvudorterna och till angränsande län. Slutkunder ansluts inte direkt till det regionala nätet utan till ett spridningsnät som i sin tur är anslutet till det regionala nätet. Accessnät Accessnätet avser den yttersta delen av bredbandsnätet, som når in i användarens fastighet och som denna utnyttjar för att få åtkomst till övriga delar av nätet. Accessnätet ansluts till basinfrastrukturen i anslutningspunkten. Accessnätet kan vara trådlöst eller trådbundet. De förslag till åtgärder som lämnas i denna förstudie avser alltid utbyggnad av basinfrastrukturen och inte utbyggnad av accessnät.

19 1860 }) Bild 3 Exempel på en utbyggd IT-basinfrastruktur Regionnät Anslutningspunkt Spridningsnät Kartan visar två småorter och omgivande glesbygd samt ett exempel på utbyggd basinfrastruktur inklusive anslutningspunkter. De blå rutorna visar var det finns fast boende enligt statistik från SCB. 9. Bredband och kapacitetsbehov Utredningen Bredband 2013 framförde i sitt betänkande Bredband till hela landet att för att en anslutning till ett elektroniskt kommunikationsnät skall kunna kallas för bredband bör följande villkor vara uppfyllda: 1. Anslutningen skall vara en punkt till punktförbindelse, dvs. varje användare skall ha en egen förbindelse med viss garanterad kapacitet till närmaste anslutningspunkt 2. Anslutningen skall medge överföring med samma kapacitet i båda riktningarna 3. Anslutningen ska vara uppgraderingsbar

20 1960}) 4. Anslutningen skall ha mycket hög tillgänglighet 5. År 2009 bör anslutningen medge en dubbelriktad överföringstjänst med en kapacitet om minst 2 Mbps. Vi delar denna uppfattning vilket också ligger till grund för de övervägande som görs i denna kartläggning. Kapacitetsbehov Även om det är svårt att göra prognoser och området elektronisk kommunikation torde vara ett av de mer svåröverblickbara, har Post och Telestyrelsen en klar uppfattning om den stora betydelsen som tillgång till optiska fiberkablar kommer att ha för företag och boende. I sin rapport Svart fiber ett år senare från juni 2009 slår man fast Att optisk fiber är en transmissionsteknik som blir alltmer betydelsefull i elektroniska kommunikationsnät råder det vid det här laget inga tvivel om. Oavsett vilken tjänst som slutkunden köper och på vilken transmissionsteknik som den levereras över i accessnätet för att nå slutkunden är det optisk fiber som till slut tar vid som transmissionsteknik. Optisk fiber bör betraktas ur två perspektiv: - Ett alternativt sätt att ansluta slutkunder tillsammans med xdsl, kabel-tv, mobila radioanslutningar (2G och 3G) m.fl. - En förutsättning som byggsten i elektroniska kommunikationsnät för att nå fram med moderna elektroniska kommunikationstjänster till slutkunder oavsett anslutningsform såväl i trådbundna som trådlösa nät PTS menar att det som gör optisk fiber unikt är dess kombinationer av följande egenskaper: - Hög överföringskapacitet - Framtidssäker - Hög kvalitet, dvs. den är robust och avger begränsade störningar relativt andra transmissionstekniker, i stort sett endast avgrävning medför avbrott på kabeln - Kan användas hela vägen från punkt A till punkt B, eller för olika delar i nätet mellan punkterna A till B - Kan användas i kombination med andra tekniker - Kan användas som infrastruktur i elektroniska kommunikationsnät i såväl stamnät som accessnät

21 2060}) Regeringen anger i sin bredbandsstrategi tydliga mål för täckningsgraden för bredband och menar att - år 2020 bör 90 procent av hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s - år 2015 bör 40 procent av hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s PTS syn på det fiberoptiska nätets stora betydelse, de statliga utredningarnas förslag och regeringens mål för täckningsgraden för bredband utgör viktiga utgångspunkter för denna förstudie och förslagen till utbyggnad. Nätstrukturens betydelse för kapacitet till användarna Den mest gynnsamma situationen, beträffande möjligheter till att leverera högkvalitativa tjänster är när det finns optisk fiber hela vägen mellan tjänsteleverantör och slutkund, enligt alternativ C i Bild 4. Alternativen A och B visar idag två vanliga lösningar, där teleledningar används för att ansluta slutkunderna.

22 Bi }) Bild 4 Även för de mobila näten gäller att kapaciteten till slutkunder beror på med vilken slag av förbindelse som basstationen (motsvarighet till Tele/Anslpkt) är ansluten med. Det kan vara med kopparledning, radiolänkförbindelse eller optisk fiber, Bild 5. Bild 5

23 2260 }) 10. Trådbunden eller trådlös access? Den lösning som klara de mest kapacitetskrävande elektroniska tjänsterna är utan tvekan där optiska fiberkablar når ända fram till slutkund. Det är också i de flesta fall även den dyraste lösningen. Idag är trådlösa lösningar på stark frammarsch och många bedömare anser att de trådlösa nätens betydelse kommer att bli än större i framtiden. En förutsättning för detta är att nya sk. frekvensområden görs tillgängliga för marknaden och att det görs på sådant sätt att det främjar konkurrens och ny teknik. Oavsett accesslösning, trådlös eller trådbunden, förutsätter båda dessa att det finns en väl utbyggd basinfrastruktur som kan transportera olika typer av tjänster fram till den punkt, mast, telestation eller annan kopplingspunkt som möjliggör anslutning till accessnät. Bilderna 4 och 5 visar situationer där kapaciteten till slutkund beror på den typ av infrastruktur som anslutningspunkten eller masten är ansluten med. För att uppnå bästa kapacitet till slutkund bör, så långt det är möjligt, telestationer, master och andra anslutningspunkter vara anslutna med fiberoptiska kablar. Diagram 3 nedan är hämtad från en prognos från PTS över utvecklingen för olika accesser fram till Den pekar på att DSL kommer att fortfarande vara dominerande. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), menar i sin rapport Ambient Sweden att infrastrukturkonkurrens inom internet inte kommer att kunna uppnås till IVA vill stimulera en utveckling där internetanvändarna kan nå tjänster oberoende av access och bärarnät. IVA menar att ett exempel på detta skulle kunna vara att användaren kan behålla sin e-postadress när han eller hon byter nätoperatör.

24 2360 }) Diagram 3 Utvecklingen och prognos för olika typer av access 2500 Antal abonnenter (tusental) PSTN DSL Kabel-tv LAN- nät Mobil anslutning Övrigt PSTN = anslutning via uppringande modem PTS prognos visar också tydligt att under överskådlig tid kommer användarna att anslutas till Internet via i fyra olika sätt: DSL (teleledningar), kabel-tv-nätet, fiberbaserade nät samt de mobila näten. Då Kabel-TV-nätet endast finns i de största tätorterna, finns för slutkunder i småorter och glesbygd endast tre möjligheter anslutningsmöjligheter, via de trådbundna alternativen DSL och Fiber- LAN samt trådlös anslutning till det mobila nätet. Utbyggnad av mobila nät Utbyggnad av den tredje generationens mobila nät, 3G, genomförs nu i länet och snart kommer utbyggnad av nästa generation, kallad 4G eller LTE, att påbörjas. Utbyggnad av mobila nät styrs liksom för övrig bredbandsutbyggnad av marknadsmässiga bedömningar. Det innebär att utbyggnad av mobila nät svårligen kommer att kunna ske glesbygd, bortsett från områden där Europavägar, riksvägar och järnvägar passerar samt där det finns stora turistanläggningar. Samtal med mobiloperatörer om förestående utbyggnad pekar på att den i första hand kommer att ske i de största städerna och att man bedömer det som tveksamt om man på marknadsmässig grund kan ansluta fler basstationer på landsbygden med fiberoptiska kablar. Det innebär att de master som idag är anslutna via exempelvis radiolänkförbindelse även inom överskådlig tid kommer att vara så. Överföringskapaciteten på radiolänkförbindelserna kan dock till viss del ökas i takt med efterfrågan på kapacitet. Det är inte heller troligt att fler master kommer att byggas i glesbygden än de som idag finns.

25 2460}) PTS planerar att under 2010 erbjuda ytterligare tillstånd i frekvensbandet men det är idag omöjligt att se om detta medföra nya möjligheter till bredbandtäckning i glesbygden. Bild 6 visar 3G-masters placering in Ljusnarsbergs kommun och ger stöd för att basstationer ofta placeras i närheten av orter och längs trafikerade stråk.

26 2560 })

27 2660}) 11. Utbyggnad tom 2008 Det statliga bredbandsstödet Riksdagen anslog år 2000 sammanlagt 5,1 mdkr för att stödja utbyggnaden av bredband i landet. Målet för de statliga insatserna inom bredbandsområdet var att tillförsäkra att i alla delar av landet skall finnas en IT-infrastruktur som medger överföring av multimedietjänster med god kvalitet. Stödet riktades till utbyggnad i områden med begränsat marknadsunderlag och dit utbyggnad inte bedömdes komma till stånd under de närmaste fem åren. Utbyggnaden skulle göras av operatörer på bredbandsmarknaden. Genom den statliga bredbandssatsningen gavs kommunerna möjlighet att initiera, planera och förmedla det statliga bredbandsstödet till operatörer på marknaden. För att kommunerna skulle kunna utnyttja de statliga stödmedlen måste vissa krav vara uppfyllda, tex - utbyggnad av IT-infrastruktur skulle ske i orter/områden med färre än 3000 invånare d.v.s. på landsbygden - kommunerna skulle tillämpa ett öppet anbuds/upphandlingsförfarande - näten skall vara allmänt tillgängliga och tillhandahållas på icke diskriminerade villkor Redan tidigt under stödperioden kom genombrottet för ADSL-tekniken, och genom att man då utnyttjar det befintliga kopparbaserade telenätet möjliggjorde det därmed en snabb utbyggnad av bredbandstjänster till väldigt många slutanvändare. Alternativet, d.v.s. att anlägga helt nytt nät var i regel mycket kostandskrävande och upplevdes i många fall som inte helt realistiskt. Genom en förändring i regelverket för hur det statliga stödet kunde användas gjordes det möjligt att ge statligt stöd till investeringar för bl.a. ADSL-teknik. Denna förändring och faktorer som en allmän prispress på DSL-utrustningar, ökad räckvidd och överföringskapacitet för DSLtjänster påskyndande utbyggnad av bredbandstjänster i landet och har starkt medverkat till en snabb utbyggnad och hög täckningsgrad för bredbandstjänster utifrån givna kostnadsramar för stödet. Bredbandsutbyggnaden med statligt stöd i Örebro län fick en stark inriktning mot att anlägga nya fiberoptiska kablar till telestationerna för att kunna använda DSL-tekniken som accessteknik. Genom att välja fiberoptiska kablar gavs slutkunderna möjlighet att erbjudas de allra

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Dalarnas län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Dalarnas län Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Dalarnas län Författare: Joakim Holback 30 maj -2012 Förord Enligt regleringsbrevet för 2012 ska Länsstyrelsen verka för att målen i regeringens

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län. Författare: Maarit Nurkkala 2011:15

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län. Författare: Maarit Nurkkala 2011:15 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Författare: Maarit Nurkkala 2011:15 Titel: Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020. Antagen av KF 25/14 2014-05-05

BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020. Antagen av KF 25/14 2014-05-05 BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020 Antagen av KF 25/14 2014-05-05 Innehåll Bakgrund... 3 Vision bredbandsstrategi...3 Mål...3 1. Ockelbo kommun behöver en bredbandsstrategi... 4 2. Vad är bredband?...

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Disposition Bakgrund Frågor till husägare Vad är en optisk fiber 3G och 4G Kanalisationsstöd Hur gör man Frågor 2013-02-01 b.svante.eriksson@gmail.com

Läs mer

IT-infrastruktur. i Uppsala län 2009. Förstudie IT-chefsgruppen i Uppsala län. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

IT-infrastruktur. i Uppsala län 2009. Förstudie IT-chefsgruppen i Uppsala län. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden IT-infrastruktur i Uppsala län 2009 Förstudie IT-chefsgruppen i Uppsala län EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Förord Den sk IT -chefs gruppen i Uppsala län med representanter för

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Vetlanda kommun

BREDBANDSSTRATEGI. Vetlanda kommun VETLANDA KOMMUN 2011-02-16 BREDBANDSSTRATEGI Vetlanda kommun Kommunkansliet, 574 80 Vetlanda Telefon 0383-971 61 Fax 0383-970 19 kommun@vetlanda.se Organisationsnummer 212000-0571 PlusGiro 2 52 00-7 Bankgiro

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Bredbandsutbyggnad i Aneby kommun 1. Bakgrund Under flera år har en bredbandsutbyggnad pågått i landet. Framförallt har det handlat om att förlägga optofibernät.

Läs mer

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020 Bilaga 1 Enheten för Regional Tillväxt Sara Johansson Lars Christensen TJÄNSTEUTLATANDE Sida REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND 1(7) Datum 2012-10-25 Ärendenummer KARLS MMUN Kommunstyrelsen dji!miii: Region

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun 1. Bakgrund Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv, stimulera tillväxten och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Bredband

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2011

PTS bredbandskartläggning 2011 Rapportnummer -ER-2012:11 Datum 2012-03-14 bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Antagen av KF 2013-05-06, 68 Övergripande principer I Högsby kommuns översiktsplan från 2012 framgår bl a att: Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Bredbandsstrategi. för Östergötland

Bredbandsstrategi. för Östergötland Bredbandsstrategi för Östergötland 2013 2020 Förord För drygt tio år sedan påbörjades utbyggnaden av bredbandsnät med stora statliga stöd. En utbyggnad som inledningsvis skedde objekt för objekt och då

Läs mer

Västra Götalandsregionens Bredbandstöd. Riktlinjer för sökande kommuner

Västra Götalandsregionens Bredbandstöd. Riktlinjer för sökande kommuner Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 1 (12) Västra Götalandsregionens Bredbandstöd Riktlinjer för sökande kommuner Bredbandssamverkan i Västra Götaland Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida

Läs mer

Bilaga 14. Bredband och Byanät

Bilaga 14. Bredband och Byanät 1 Bilaga 14 Bredband och Byanät Bredband Bredband är idag ett samlingsnamn för olika tekniker som erbjuder snabb överföring av digital information. Detta innebär att det finns olika typer av bredband som

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Strategi Utgåva 2012-02-06 Sid 1(11) Innehållsförteckning Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Allmän utveckling sedan det senaste IT-infrastruktur-programmet...

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdraget...3 Varför en bredbandsstrategi?...3 Bakgrund...3 Övergripande mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige...3

Läs mer

1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020

1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020 BILAGA 1 Datum Sida 2013-04-26 1(12) Konsumentmarknadsavdelningen Oscar Holmström 073-640 58 17 oscar.holmstrom@pts.se 1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till

Läs mer

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1 Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län 19 oktober 2012 Page 1 Fiberföreningsstatus per kommunstatus 2012-10-12 Aktiva föreningar Bredbandsintresse på kommunalt håll i Västra Götaland

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

IT-infrastrukturprogram. för Norrtälje kommuns landsbygd och skärgård

IT-infrastrukturprogram. för Norrtälje kommuns landsbygd och skärgård 2012-09-24 IT-infrastrukturprogram för Norrtälje kommuns landsbygd och skärgård 2012-2020 Godkänt av kommunfullmäktige 2012-12-17 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E - POST P LUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. För Vansbro kommun

BREDBANDSSTRATEGI. För Vansbro kommun BREDBANDSSTRATEGI För Vansbro kommun Sammanfattning I kommunens alla samhällen och byar ska åtkomst till bredband i någon form finnas senast år 2020. Minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

PTS Bredbandskartläggning 2012

PTS Bredbandskartläggning 2012 Rapportnummer PTS-ER 2013:7 Datum 2013-03-19 PTS Bredbandskartläggning 2012 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bredbandsstrategi för Västmanlands län. Författare: Maarit Nurkkala, Christer Alzén 2013:5

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bredbandsstrategi för Västmanlands län. Författare: Maarit Nurkkala, Christer Alzén 2013:5 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bredbandsstrategi för Västmanlands län Författare: Maarit Nurkkala, Christer Alzén 2013:5 Titel: Bredbandsstrategi för Västmanlands län Författare: Maarit Nurkkala, Christer Alzén

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar September 2010 Page 1 Innehåll fiberföreningskväll Välkomna till detta informationsmöte Bredbandsläget i området Finansieringsmöjligheter Fördelar/erfarenheter

Läs mer

Centrala begrepp inom robust elektronisk kommunikation

Centrala begrepp inom robust elektronisk kommunikation Centrala begrepp inom robust elektronisk kommunikation Denna begreppslista är framtagen inom ramen för Bredbandsforums Robusthetsgrupp och är en sammanställning av befintliga definitioner och beskrivningar

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Bredbandsstrategi för Marks kommun.

Bredbandsstrategi för Marks kommun. Bredbandsstrategi för Marks kommun. 1(10) Bredbandsstrategi för Marks kommun. MARKS KOMMUN Kommunstyreisen 2012-12» 17 1 Dnr Diariepl.b. 01H Innehållsförteckning Inriktning för bredbandstäekning i Marks

Läs mer

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport SIG3000, v4.0, 2012-09-24 1 (14) 2012-10-19 Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport Sigtuna kommun har utvecklats tack vare och i symbios med kommunikation. Sigtuna stad uppstod vid vikingars vattenvägar.

Läs mer