kontakt Lars Idermark: Vi skapar vår framtid Ingemar välkomnar markskoningsgarantin Många skäl att avverka mogen skog Morgan en klassiker av trä

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kontakt Lars Idermark: Vi skapar vår framtid Ingemar välkomnar markskoningsgarantin Många skäl att avverka mogen skog Morgan en klassiker av trä"

Transkript

1 kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 4 september 2013 Lars Idermark: Vi skapar vår framtid Ingemar välkomnar markskoningsgarantin Många skäl att avverka mogen skog Morgan en klassiker av trä Södradag på Astrid Lindgrens värld

2 innehåll #4/13 4 Förbättrat resultat Södras resultatet efter finansnetto blev -36 miljoner kronor. 12 Omfattande utbildning av entreprenörer Över 100 avverkningsgrupper utbildas i Södras markskoningsgaranti. 16 Skjut inte på avverkning Skatten är inte längre ett argument för att skjuta på avverkningar, alldeles särskilt inte för skogsägare som är pensionärer. 25 Miljömålsberedningens delbetänkande Beredningen har tagit intryck av synpunkter mot de förslag som presenterades i vintras. 3 Ledare: Vi skapar vår framtid 4 Delårsrapport januari-juni 2013: Förbättrat resultat för Södra 5 Utökning vid Södras sågverk i Långasjö 880 dollar per ton är Södras nya pris för blekt barrsulfatmassa i Europa Fabriken i Tofte har stängt 6 Södra planerar expansion vid massabruket i Värö Ny samarbetspartner för fortsatt låga elpriser 8 Marknadsläget 9 Virkesmarknaden 10 Ingemar välkomnar Södras markskoningsgaranti 12 Omfattande utbildning av entreprenörer i markskoning 14 Södras nya skogsdirektör: Jag brinner för både skogsgården och industrin 16 Skjut inte på avverkningen särskilt om du är pensionär Många skäl att avverka mogen skog 17 Så förmånligt kan det vara Jämna ut eller skjuta upp skatten 18 Morgan klassiker med stomme av trä 20 Så här går det till när Södra gallrar 22 Håll takten i gallringarna och låt behoven styra 24 Södra har decentraliserat miljöansvaret Från miljöpolis till fotavtryck 25 Miljömålsberedningens delbetänkande: Ökat skydd och skogsvårdsförordning men synpunkter har gett intryck 26 Mathilda engagerar sig i självverksammas säkerhet 28 Lyckad entreprenörscertifiering firar 10 år 29 Kinesiska kunder besökte medlemsfastighet 30 Södras skogsdemogårdar visar uthållig och lönsam skogsskötsel Södrakontakt Tidning för Södras medlemmar. Utkommer med sex nummer per år 32 Torra tips i nyttig kokbok Torkning är ett utmärkt sätt att ta vara på allt från svamp och bär till fisk och kött. 32 Torra tips i nyttig kokbok 34 Snabb hjälp med Södras sjukvårdsförsäkring Stort intresse för Skogens vatten 35 Nedsatt tillväxt på kalätna ekar Grattis alla vinnare av slöjdboken! 36 Södradag på Astrid Lindgrens värld 38 Den ovanlige korgamakarn 40 Ny målningslinje i produktion i Långasjö 42 Elspalten Skogsmarkspriser och andra nyheter på höstkanten 43 Handelsplatsen 44 Bra investering att röja i tid 46 Ny viltpolicy på gång Ny metod för viltbetesinventering testas av Södra 47 Se upp för ytterligare angrepp av granbarkborre! 48 Mera trä Redaktörer: Åsa Wernersson och Carin Bengtsson Ansvarig utgivare: Magnus Berg Redaktion: Åsa Wernersson och Carin Bengtsson Annonsering: Medlemskontakt: Adress: Södrakontakt, Växjö Skogsägarnätet: skog.sodra.com Telefon: Telefax: Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn Tryckeri: Printfabriken, Karlskrona, FSC-licensierat tryckeri Papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper Välkommen med förslag på innehåll! Omslagsbild: Den klassiska sportbilen Morgan görs fortfarande med ett stort inslag av trä. En av många svenska Morganentusiaster är Camilla Logarn, ordförande i Södras förtroenderåd för Tingsryd-Linneryd. Foto: Eijer Andersson

3 3 Vi skapar vår framtid Jag har nu varit på plats som koncernchef på Södra i några månader. Hittills har jag ägnat mycket tid åt att besöka våra olika arbetsplatser och lära mig mer om det dagliga arbetet i olika delar av koncernen. Jag har ju tidigare suttit i Södras styrelse och har därför en relativt god bild av verksamheten, men självklart finns det ändå mycket som jag behöver sätta mig in i djupare. Det är därför mycket givande att besöka våra kontor och industrier för att träffa medarbetare. Redan när jag tillträdde i maj inledde vi ett arbete med en ny koncernstrategi. Det är ett stort och viktigt arbete som pågår och jag ser ett stort engagemang och en önskan om att fortsätta utveckla Södra. Strategiarbetet sker i nära dialog mellan ledningen och styrelse, och det stäms även av i förvaltningsrådet. Processen kommer att pågå under resten av året, och vi kommer sedan att återkomma, både i Södrakontakt och på medlemsmöten, för att berätta om strategin när den är klar. produkter fortsätter att växa. Det finns med andra ord goda förutsättningar för oss att växa och ta vara på nya möjligheter på olika marknader. Redan när jag tillträdde det här jobbet i samband med stämman sa jag att vi i Södra har möjlighet att välja vår framtid. Vi har en finansiell styrka som ger oss den möjligheten. Vi har också ett starkt varumärke, kompetenta medarbetare och aktiva ägare. Det ger oss förutsättningar att vara med och påverka och leda utvecklingen. Det är ju egentligen just det som arbetet med att formulera strategin fram till 2020 handlar om. Lars Idermark, vd och koncernchef Utgångspunkten är att skapa lönsam och värdeskapande tillväxt. Detta kan vi uppnå genom att utveckla en ännu mer sammanhållen koncern och genom att fortsätta jobba med att ständigt bli mer effektiva i alla led. Vi måste ha den mest ändamålsenliga strukturen för vår industri och bli ännu mer kund- och marknadsorienterade. Därmed skapar vi ännu större värde för våra medlemmar. Det finns alltid mer att utveckla och förbättra. Det som kan förbättras ska förbättras. Samtidigt är det viktigt att vi hela tiden utvärderar olika tänkbara inriktningar och handlingsalternativ utifrån hur vår omvärld förändras. Samtidigt som vi arbetar med hur vi vill utveckla Södra genomgår hela skogsbranschen stora förändringar. I media matas vi med beskrivningar av hur exempelvis minskat tidningsläsande slår igenom i form av minskad efterfrågan på tidningspapper. Viktigt att notera i sammanhanget är att den globala marknaden för våra

4 4 Delårsrapport januari-juni 2013: Förbättrat resultat för Södras rörelseresultat för det första halvåret förbättrades med 173 miljoner kronor jämfört med motsvarande period i fjol. Med hänsyn tagen till jämförelsestörande poster uppgick förbättringen till 291 miljoner kronor. Det redovisade rörelseresultatet för första halvåret 2013 blev -29 miljoner kronor. Resultatet efter finansnetto blev -36 miljoner kronor. Lågkonjunkturen och valutakurser fortsätter att påverka marknaderna för Södras produkter. Trots den svaga konjunkturen i Europa har massamarknaden utvecklats positivt under året med stigande priser och ökad efterfrågan. Efter en svag inledning av året har även försäljningsvolymer och priser för sågade trä varor ökat under senare tid. Den svenska kronan är fortsatt stark, men både dollarn och euron har stärkts något mot den svenska kronan under de senaste månaderna. Därutöver har effektivitets- och besparingsåtgärder som genomfördes under hösten 2012 bidragit till väsentligt lägre kostnader i koncernen. Sammantaget har detta medfört att Södras intjäningsförmåga stärkts väsentligt sedan Rörelseresultatet för första halvåret är 173 mil joner kronor bättre jämfört med motsvarande period i fjol. Med hänsyn taget till jämförelsestörande poster uppgår resultatförbättringen till 291 miljoner kronor. Det redovisade rörelseresultatet för årets första sex månader uppgår till -29 miljoner kronor. Resultatet efter finansnetto blev -36 miljoner kronor. Omsättningen minskade med 500 miljoner kronor jämfört med första halvåret Minskningen förklaras främst av att produktionen vid Södra Cell Folla upphört samt en lägre volym sålda elcertifikat. Marknadsläget är alltjämt utmanande, men vi kan konstatera att vi har ett tydligt förbättrat underliggande resultat och att vidtagna åtgärder gett effekt, säger Lars Idermark, vd och koncernchef på Södra. Massamarknaden Massamarknaden har trots den svaga ekonomiska utvecklingen i Europa utvecklats positivt under året med ökad efterfrågan och stigande priser. Såväl marknadsbalans som orderläge för barrsulfatmassa är stabilt. Under mars höjdes priset för barrsulfatmassa till 860 USD och priserna är på väg uppåt. Under hösten förväntas marknadsbalansen förbättras ytterligare. Produktionen av massa vid Södras massabruk var under perioden ton, jämfört med ton under samma period i fjol. Vi bedömer att den positiva marknadsutvecklingen för massa kommer att fortsätta under hösten, säger Lars Idermark, vd och koncernchef på Södra. Södra Cell är det affärsområde som har haft den största resultatförbättringen och samtliga svenska massabruk uppvisar för närvarande en stabil lönsamhet. Resultaträkning MSEK, om ej annat anges jan-jun 2013 jan-jun 2012 Förändring Nettoomsättning Rörelsens kostnader Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansnetto Sågade trävaror Marknaden för sågade trävaror har fortsatt präglats av den låga byggaktiviteten i Europa. Efter ett svagt första kvartal har dock såväl försäljningsvolymer som priser ökat under kvartal två. Efter en tuff inledning är vi försiktigt optimistiska inför fortsättningen av året. Marknaden för trä varor är fortsatt en utmaning, men vi ser positiva tecken på några av våra viktigaste marknader och vi kan också notera en förbättrad orderingång, säger Lars Idermark. Södra producerade kubikmeter sågade trävaror under det första halvåret Under de första sex månaderna 2012 var motsvarande siffra

5 5 Utökning vid Södras sågverk i Långasjö Södra Timber Långasjö ökar produktionen av hyvlade produkter, vilket innebär utökad drifttid och nyanställningar. Södra kubikmeter. Arbetet med att öka produktionen i det nya sågverket i Värö fortsätter och under oktober kommer produktionen att övergå till treskift. Interiörprodukter Även marknaden för interiörprodukter präglas av en fortsatt låg byggaktivitet och en ändrad konkurrenssituation till följd av den starka kronan. Från och med den 1 juli övertog Södra Timber lövsågverken i Djursdala och Traryd från Södra Interiör. Därmed samlades Södras samtliga sågverk i ett affärsområde. Marknaden efterfrågar mer hyvlat och det är lönsamshetshöjande för oss att vidareförädla våra produkter i större utsträckning, säger Ola Bjelkvik, platschef vid Södra Timber Långasjö. I dag kör de tre hyvlarna vid sågverket tvåskift. En av hyvlarna körs nattetid. Genom att utöka bemanningen med fyra personer kan vi köra två av hyvlarna samtidigt även nattetid, säger Ola Bjelkvik. Utökning av drifttiden genomfördes redan i mitten av september. Rekryteringsarbetet har påbörjats. Innan vi har de nya medarbetarna på plats kommer vi att lösa behovet av personal med visstidsanställda. Södra Timber arbetar med att öka vidareförädlingsgraden vid sina sågverk. I början av augusti togs en ny målningslinje i drift i Långasjö. Se artikel sidan dollar per ton är Södras nya pris för blekt barrsulfatmassa i Europa Från den 1 september 2013 sätter Södra ett nytt pris på blekt barrsulfatmassa i Europa till 880 dollar. Den globala marknadsbalansen för blekt barrsulfatmassa har varit god under sommarmånaderna och Södra förväntar sig att den kommer att förbättras ytterligare under hösten. Skogliga verksamheten Den skogliga verksamheten präglades under första halvåret av relativt lågt utbud. Utsikterna inför andra halvåret är dock goda med en god efterfrågan på vedråvara från Södras industrier. I maj höjde Södra timmerpriserna med 40 kronor per m 3 fub på gran- och talltimmer samt 20 kronor per m 3 fub på klensortiment. I juni genomfördes en sänkning av priset på lövmassaved med 30 kr/m 3 fub. Sänkningen var en anpassning till den rådande efterfrågan och lagersituationen. Händelser under inledningen av det tredje kvartalet Södra Cell har träffat en överenskommelse med Mayr Melnhof Karton om en försäljning av massabruket i Follafoss. Beslut fattades i början av juli att stänga massabruket i Tofte. Produktionen vid Tofte upphörden den 25 augusti. Södra Cell har beslutat att ansöka om miljötillstånd för en utökad produktion vid bruket i Värö. Avsikten är att öka produktionskapaciteten från dagens ton per år till ton massa per år. Resultateffekten av såväl försäljningen av Södra Cell Folla som nedläggningen av Södra Cell Tofte ingår inte i uppgifterna för årets första halvår. Nedläggningen av fabriken i Tofte kommer att innebära en nedskrivning som får en betydande engångseffekt på resultatet. Dessa uppgifter kommer att redovisas i resultatrapporten för tredje kvartalet. Fabriken i Tofte har stängt Trots ansträngningar har det inte gått att nå en försäljningslösning för bruket i Tofte och den 25 augusti upphörde produktionen vid bruket. Vi har under mer än ett halvår arbetat med att försöka sälja bruket i Tofte till affärsmässiga villkor. Under den tiden har vi haft kontakt med ett stort antal intressenter. Trots våra ansträngningar tvingas vi tyvärr konstatera att det inte har gått att uppnå en försälj- ningslösning, säger Gunilla Saltin, vd Södra Cell. Totalt berörs cirka 280 anställda vid bruket. Nu pågår arbetet med att tömma och rengöra fabriken. Detta arbete beräknas pågå under större delen av året. Bakgrunden till beslutet är långvariga svårigheter med att skapa lönsamhet vid fabriken. Trots omfattande åtgärder har utvecklingen inte gått att vända. Under slutet av 2012 inleddes en process för att hitta en köpare. De diskussioner som förts har dock blivit resultatlösa och därför fattades detta beslut.

6 6 Södra planerar expansion vid massabruket i Värö Södra har beslutat att ansöka om miljötillstånd för en utökad produktion vid Södra Cell Värö. Avsikten är att öka produktionskapaciteten från dagens ton per år till ton massa per år. Foto: Andreas Lindholm Södra Cell är idag en ledande aktör inom produktionen av pappersmassa för avsalumarkanden och det är en position som vi vill behålla och utveckla. Därför har vi beslutat att ansöka om miljötillstånd för att bygga ut vårt massabruk i Värö, säger Lars Idermark, koncernchef i Södra. Vi är nu mitt inne i ett arbete med att se över vår koncernstrategi. Det arbetet beräknas vara klart i början av En expansion av Södra Cell Värö är en av de åtgärder som kan stärka vår position och skapa hållbar lönsamhet. Genom utbyggnaden får vi en effektivare produktion och skapar också förutsättningar för en långsiktig och lönsam avsättning för medlemmarnas vedråvara, fortsätter Lars Idermark. Vid vårt massabruk i Värö finns det goda förutsättningar för en expansion. Avsikten är att öka produktionskapaciteten från dagens ton per år till ton massa per år. Genom utbyggnaden vidareutvecklar vi vårt erbjudande av högkvalitativa barrmassaprodukter till våra kunder. Vår ambition även framåt är att vara kundernas förstahandsval. Värö levererar idag högkvalitativ massa till flera olika kundsegment och detta vill vi utveckla och förstärka, säger Gunilla Saltin, vd Södra Cell. Utöver en ökad massaproduktion innebär investeringen att fabriken kan göras ännu mer energieffektiv. Södra Cell Värö är redan idag oberoende av fossila bränslen vid normal drift, tillägger Gunilla Saltin. Ett definitivt beslut om investeringen kan fattas när tillståndsprocessen kommit så långt att ett så kallat igångsättningsmedgivande lämnats Ny samarbetspartner för fortsatt låga elpriser För att kunna fortsätta hålla låga priser har Södra El bytt administrativ samarbetspartner. Det är nu Jämtkraft som hjälper till med bland annat kundtjänst och fakturahantering. Text: Carin Bengtsson Foto: Micke Persson Södra El strävar efter att hålla så låga elpriser som möjligt. Av det skälet har vi avstått från att bygga upp en egen administration kring försäljningen. I stället köper vi de tjänsterna, berättar Gustav Tibblin, vd Södra El. Under de fem år Som Södra El har funnits har Södra samarbetat med Lunds energi på den administrativa sidan. För att kunna fortsätta att hålla våra låga priser har vi nu bytt samarbetspartner till Jämtkraft. Det innebär inte någon praktisk förändring för kunderna. Den enda skillnaden som är märkbar är att det kanske är en person med jämtländsk dialekt som svarar när man kontaktar kundtjänst. Södra El är ett unikt elföretag genom att man bara säljer grön el från skogen och att man bara säljer den till Södras medlemmar, anställda och samarbetspartners. Södras medlemmar kan köpa el från sin egen skog. Vi gör nämligen inta bara pappersmassa av medlemmarnas ved, utan även el. Och eftersom vi producerar mer el än vad vi gör av med i våra industrier kan vi sälja överskottet. Vi har en mycket hög ambition att hålla låga priser på vår el, något som vi genomgående har klarat av på ett bra sätt under de fem år vi har varit verksamma. Sett över hela perioden tror jag att vi har haft Sveriges lägsta priser på el för normalstora användare, säger Gustav Tibblin. Om du vill bli kund hos Södra El, eller veta mer om våra erbjudanden, ring gärna kundtjänst på eller skicka e-post till sodra-el.com. Mer information hittar du på Södras hemsida Information finns även på Skogsägarnätet skog.sodra.com under Vara medlem/medlemsförmåner/södra El. Här kan du se vad du kan tjäna på att gå över till Södra El. Just nu har vi faktiskt riktigt låga priser, säger Gustav Tibblin.

7 7 SIMPLY FINE MACHINES Starkast i skogen! Krankonstruktion med WideAngle - arbetar nära vagnen. PALMS skogsekipage från: :- Palms skogsvagnar: Idealiska skogsekipage för ved, massaved och timmer. Vagnen på bilden är extrautrustad med ett extra par stöttor. Vagnar från 8 till 14 ton. Två modeller med 4WD. Kranar från 4,7 till 8,4 m. Alternativa ventilpaket XY, El on/off, 4+4 Elfunktioner på utskjut och grip. Flerfunktionsspakar. 8-sektioner. Lättviktspaket Lätt paket. Utskjut, grip och stödben. El on/off funktion. Hydraulservo 70 liter Lättmanövrerat spakpaket med utmärkt precision, ergonomi och låg vikt. Steglös proportionalstyrning. Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se Priser är exkl. moms. youtube.com/nordfarm facebook.com/nordfarm nordfarm.se

8 8 Förbättringar på vissa marknader Många signaler tyder på att allmänkonjunkturen är på väg att vända till det bättre. En liten prisskillnad mellan barroch lövmassa har gynnat efterfrågan på barrmassa. För sågade trävaror ser man en ökad efterfrågan främst i Storbritannien, Kina och USA. Södra Skogsenergi har slutit avtal med ett antal nya kunder och inför vintern ser det volymmässigt bra ut. Text: Åsa Wernersson, Carin Bengtsson Foto: Jesper Andersson, Magnus Eklöf/Peter Bartholdsson, Andreas Lindholm Pappersmassa Många signaler tyder på att allmänkonjunkturen är på väg att vända till det bättre. Inför hösten finns många positiva tecken från ekonomierna i Nordamerika och i Europa. USA:s ekonomi växer och i Europa pekar indikatorerna på en förbättrad ekonomisk utveckling. För barrsulfatmassan pekade bedömningarna inför sommarmånaderna mot en viss prispress, vilket är vanligt under denna period. En något starkare konjunktur, begränsad kapacitetstillväxt och en del produktionsstörningar hos konkurrenterna har dock gjort att marknaden för barrsulfat har hållit sig stark under sommaren och priset har legat stilla på nivån 860 USD. Lövmassamarknaden, framförallt marknaden för eukalyptus, är däremot svagare. Här är kapacitetstillskotten just nu stora, vilket har lett till överutbud på marknaden. Lagren av barrmassa steg måttligt under sommaren, för att sedan ligga stilla i augusti, och till och med gå ned något i Europa. Lagren av lövmassa, främst eukalyptus, har däremot stigit under sommaren. I Latinamerika har lagerökningen av eukalyptus varit kraftig. En liten prisskillnad mellan barr- och lövmassa har så här långt gjort att vissa pappersproducenter har ersatt lövmassa med barrmassa. Sågade trävaror Marknaden för sågade trävaror är relativt svag, men man ser förbättringar på vissa marknader, främst i Storbritannien, Kina och USA. Tredje kvartalet började bra för bygghandeln i Sverige och Danmark. Aktiviteten är hög, men förbrukningen denna säsong kommer inte att nå upp till föregående års nivå. En orsak är den långa vintern som förkortat säsongen. Byggnationen är dock på en något högre nivå. Försäljningsvolymerna till Storbritannien har ökat och är nu på en bra nivå. Lågkonjunkturen i Europa gör att de svenska sågverkens är beroende av marknader utanför Europa. Det är främst i Kina, USA och Japan som efterfrågan nu ökar. Andelen av exporten som går till dessa marknader fortsätter att öka. Priserna i Kina och USA steg kraftigt under april och maj för att sedan sjunka rejält under juni och juli. Under augusti steg dock priserna igen. Exporten till Nordafrika har minskat i år, vilket är naturligt med tanke på oroligheterna i Egypten, men allt tyder på att den underliggande konsumtionen ändå fortsätter på en hög takt. Produktionen i Europa minskade med fem procent under förra året. Trenden kan förväntas fortsätta i år, med ökad produktion i Nordamerika och minskad eller oförändrad produktion i Europa. Den svenska produktionen av sågade trävaror ökade dock under juli månad i jämförelse med föregående år. Biobränsle Södra Skogsenergi har nu avslutat försäljningen av biobränsle inför säsongen Vi har slutit avtal med ett antal nya kunder och inför vintern ser det volymmässigt bra ut, säger biobränslechef Björn Karlsson. Nu arbetar vi med att positionera oss på en tuff marknad och vi tror på en tillväxt framåt tack vare nya produktionsenheter i Jönköping, Växjö och Mellansverige. Björn Karlsson uppmanar Södras medlemmar att tänka på biobränsleproduktionen i samband med att man avverkar så att det kommer att finnas tillräckligt med råvara till produktionsökningarna. Vår målsättning är att öka volymen med 10 procent per år, säger han. Inom EU pågår ett arbete med nya hållbarhetskriterier för bioenergi. Det finns risk för att kriterierna för uttag av bioenergi kommer att skilja sig från kriterierna för uttag av rundved. Blir det så kan det komma att försvåra råvaruanskaffningen, säger Björn Karlsson.

9 9 Virkesmarknaden God efterfrågan och bra priser! Efterfrågan på såväl massaved som timmer är fortsatt god i södra Sverige. De totala lagren av barrmassaved och timmer ligger på en lägre nivå i jämförelse med föregående år. Det är viktigt att öka det rotstående lagret för att klara försörjningen när vi nu går in i höst- och vintersäsong. Text: Karin Jansson Foto: Magnus Eklöf Massaved Lager av barrmassaved vid bilväg i södra Sverige ligger på en fortsatt låg nivå i jämförelse med tidigare år. Det resulterar i att efterfrågan på barrfiber i dagsläget är god i Södras verksamhetsområde. Till viss del är de beslutade neddragningarna inom pappers- och massaindustrin nu verkställda och vi ser att efterfrågan i Södras geografi fortsatt kommer att minska. Det är fortsatt stor skillnad på prisnivå vid jämförelse mellan södra och mellersta Sverige. Industriförbrukningen av löv har varit hög under sommaren vilket har sänkt det tidigare höga lagret av lövmassaved. Timmer Den svenska produktionen av sågade trävaror har ökat under juli månad i jämförelse med föregående år. Det totala lagret av färdigvara i Sverige ligger på en lägre nivå än Lager av timmer vid industri har fortsatt att minska under sommarmånaderna och ligger på en lägre nivå vid jämförelse med samma period föregående år. Inom sågverksindustrin syns ännu inga större strukturförändringar och efterfrågan på timmer i södra Sverige är god. Priserna i södra Sverige är höga historiskt sett och ligger på en högre nivå än i övriga delar av landet. Skogsbränsle Skogsbränsleproduktionen är nu igång för säsongen. Vi har idag balanserade lager av skogsflis och bränsleved. Södra har tecknat ett antal nya avtal vilket indikerar att vi balanserar utbudet mot efterfrågan.

10 10 Ingemar välkomnar Södras markskoningsgaranti Ingemar Askblom, Södramedlem i Kåraboda, utanför Kyrkhult i Blekinge välkomnar Södras nya markskoningsgaranti. Sönderkörda skogsmarker är ett tråkigt kapitel både för skogsägare och allmänheten. Jag har själv erfarenheter av sönderkörda marker. Nu kommer garantin väl till pass, eftersom jag tecknat ett slutavverkningsuppdrag med markskoningsgaranti som ska avverkas i höst, där en del av marken har sämre bärighet, säger Ingemar. Text och foto: Åsa Wernersson Ingemars fastighet är på 124 hektar, varav 107 hektar är produktivt. Gran dominerar marken, men målet är att öka lövandelen till tio procent. I dag ligger den på sex. Markerna har i princip bra bärighet, men har två skiften som gränsar till sjö med sämre bärighet. Slutavverkningen är på tre hektar, varav ett halvt hektar har sämre bärighet. Inspektorn klassade markens bärighet till klass 2, vilket är en bred klass där merparten av normal skogsmark hamnar. Se faktaruta. Det ska bli spännande att följa hur entreprenörerna kommer att lägga upp arbetet. Det blir inget uttag av skogsbränsle, riset kommer nog att gå åt till att köra på. Med garantin måste entreprenörerna ta frågan på större allvar. Det kommer att tvinga fram nya effektiva arbetssätt och nya listiga lösningar, vilket är mycket bra. God kommunikation mellan entreprenörerna och Södras fältorganisation blir allt viktigare samt att hålla koll på årstider och väderlek. Avverkningarna måste i större utsträckning planeras utifrån bärighet, säger Ingemar. Ingemar Askblom är en engagerad och nyfiken skogsägare som tycker det är rätt att Södra inför en markskoningsgaranti. Både skogsägare och allmänheten vill ha det fint i skogen. Gammal körskada Ingemar har erfarenheter av en dåligt utförd avverkning för ett antal år sedan. Jag gick igenom hygget med entreprenören och varnade för var det var dålig bärighet. Andra dagen ringer entreprenören och har kört fast. Det fanns en liten körstig som förstördes totalt. Det blev ett stort hål som aldrig läker. Den stigen kan jag aldrig använda mer. Sådant hoppas jag att slippa nu med den nya garantin, säger Ingemar. Södra kommer nu att satsa ännu hårdare på förebyggande åtgärder för att undvika körskador. Skulle marken trots de förebyggande åtgärderna skadas ser Södra till att reparera den. Marksko-

11 11 Ingmar har en slutavverkning med sämre bärighet som ska avverkas i höst. Tack vare Södras markskonings garanti behöver han inte oroa sig för körskador. En gammal körskada fungerar som pool åt vildsvinen. När det är blött badar de här och torkar sig på träden bakom. ningsgarantin innebär att Södra återställer marken i sitt ursprungliga skick om basvägar får skador som är mer än 25 centimeter djupa på en sammanhängande sträcka om 50 meter. Ingemar tycker det är bra att Södra tar tag i frågan och försöker komma till rätta med körskador. Det är en befogad debatt om körskador, varken skogsägare eller andra som rör sig i skog och mark vill se dem. Vi vill alla att det ska se trevligt ut i skogen. Jag blir därför lite trött när jag läser att allmänheten inte tror att vi skogsägare bryr oss. Vi reagerar också på det som är fel. Därför är det bra att initiativet kommer från skogsbranschen och inte från någon myndighet. Det visar att vi vill ta ansvar och då är det bra för oss medlemmar att Södra är först ut, säger Ingemar. Delar på kostnader Markskoningsgarantin går ut på att det inte ska spela någon roll för skogsägaren när entreprenören kommer. Södra garanterar att man återställer om man misslyckas med det man utlovar i garantin. Alla uppdrag debiteras med fyra kronor per kubikmeter. För de som har bärighetsklass 1 utgår för närvarande en tillgänglighetspremie på 10 kronor för all inmätt massaved samt 20 kronor för normaltimmer. Marken gränsar till en sjö, här syns diket som leder från sjön. Det är dock mycket mindre vatten än vad det brukar. Jag tycker det är rätt att vi alla är med och delar på kostnaderna samt att de som har bra förutsättningar får en extra peng för det. Det gör att vi inte behöver bekymra oss om när entreprenören kommer. Det är Södras ansvar att se till att skadorna blir minimala och i annat fall har jag garantin att luta mig mot. Ingemar är fjärde generationen på fastigheten i Kåraboda. Hans farfars far köpte den Mina föräldrar skildes när jag var 15 år och jag flyttade med min mamma. Jag har därför inte växt in i skogsbruket. Ärligt talat var jag inte speciellt intresserad under tonåren heller. Det var först när min far tog upp frågan om att sälja fastigheten som jag började fundera på om det kunde vara något för mig. Jag tilltalades av livsstilen och kände att det var nog en chans jag borde ta, eftersom det är ekonomiskt svårt att köpa en fastighet på öppna marknaden. Generationsskiftetet genomfördes , då jag var 27 år flyttade jag till gården, säger Ingemar. Allt som Ingemar lärt sig om skog har han gjort i vuxen ålder. Han är nyfiken och tycker om att diskutera. När jag tog över började jag gå kurser som Södra och Skogsstyrelsen anordnade. Dessutom tog jag jägarexamen, inte för att jag var intresserad av jakt utan för att kunna vara med i diskussionen om vilt och skog. I dag sitter jag med i Södras förtroenderåd och är även med i älgförvaltningsgruppen Blekinge Väst. Jag har tagit grönt kort för att kunna göra naturvärdesbedömningar och även tagit motorsågskörkort, säger Ingemar. Mycket eget arbete Han har under åren lagt mycket eget arbete i skogen, men det har blivit mindre av den varan på senare tid. I början arbetade jag skift och hade mycket tid till att arbeta i skogen. För några år sedan blev jag produktionstekniker på Volvo i Olofström och övergick till att arbeta dagtid. Men jag valde att ha fredagen ledigt för att kunna arbeta i skogen. Men för två år sedan var jag tvungen att gå upp till heltid och sedan dess blir det mindre och mindre eget arbete. Familjen uppskattar inte att jag lägger hela helger på skogen. Det jag fortfarande gör är att hjälpplantera och gallra till viss del. Gallring tycker jag är riktigt roligt, så det har jag svårt att låta bli. Jag hade ambitioner med röjningen, men kom hela tiden efter. Därför lejer jag bort i princip all röjning. Jag röjer vissa ytor som jag vill forma själv, berättar Ingemar. Ingemar har en dotter och en son, så möjligheten finns att det blir en femte generation på Kåraboda. Det får framtiden utvisa. Det var ju ganska otippat att jag skulle ta över, men fram tills den dagen tänker jag fortsätta att njuta av mitt skogsägande och av att inte behöva oroa mig för körskador, säger Ingmar med ett skratt. Fakta bärighet Bärighetsklass 1 kännetecknas av bärighet året runt på både avverkningsobjekt, basväg och bilväg. På klass 3-mark bör drivning endast ske på hårt tjälad mark, vid sommartorka eller med specialmaskiner. Merparten av skogsmarken är så kallad normal skogsmark och tillhör bärighetsklass 2. Om skogsmarken och basvägarna erhåller bärighetsklass 1 besiktigas även skogsbilvägens bärighet. För att ingå i bärighetsklass 1 ska den vara farbar med tung lastbil året runt, utom vid tjällossning. Södras arbete med markskoning Det här är nytt Södra lovar att förebygga betydligt mer än tidigare Södra lagar om skada uppstått, utan knussel Södra inför en betydligt tuffare nivå vad som är acceptabel skada vi kallar den garantinivån Södra premierar avverkningsobjekt med bra tillgänglighet Det här gör Södra Klassar mark och vägar efter bärighet Använder ett antal metoder systematiskt för att förebygga Skapar tydlighet i ansvar i ansvarskedjan Lagar om skada uppstått Södra förebyggande åtgärder för att skona marken Bättre planering Risning av vägar Markskonare Maskiner med bärande band Återställande av marken

12 12 Omfattande utbildning av entreprenörer i markskoning Den 1 juli infördes markskoningsgaranti vid slutavverkning i samtliga Södras verksamhetsområden. Under försommaren utfördes en omfattande utbildningssatsning för alla fälttjänstemän som arbetar med slutavverkning och nu i höst utbildas alla avverkningsgrupper som arbetar med slutavverkning. Utbildningen tillsammans med entreprenörerna är mycket viktig eftersom de har en nyckelroll i arbetet att minimera körskador. Text och foto: Åsa Wernersson 2011 påbörjade Södra ett markskoningsprojekt med syfte att förebygga och minimera körskador i samband med slutavverkning. Erfarenheter från pilotområdena Sollebrunn, Broby och Linköping är goda och Södra har fått mycket positiva reaktioner från såväl skogsinspektorer som entreprenörer och markägare, därför valde man att införa garantin på bred front. Sprida tips och idéer Utbildning och att sprida bra tips och idéer är en viktig del i projektet. Fälttjänstemännen som arbetar med slutavverkning utbildades under försommaren. Utbildningen har hållits regionsvis med två till tre verksamhetsområden åt gången. Utbildningarna har präglats av stort engagemang, aktivt deltagande och många bra diskussioner. 100 avverkningsgrupper utbildas I slutet av augusti drog utbildningen i gång för alla avverkningsgrupper som arbetar med slutavverkning och den pågår under hela september. Utbildningen omfattar en heldag där teori varvas med praktik ute i skogen. Ansvarig för utbildningen är områdeschefen i respektive verksamhetsområde. Med under utbildningen är också skogsinspektorerna och skötsel- och miljöledaren. Totalt utbildas cirka 100 avverkningsgrupper. Södrakontakt besökte entreprenörsutbildningen i Ljungby verksamhetsområde. Förmiddagen ägnades åt genomgång av Södras slutavverkningstjänst med fokus på nyheten markskoningsgarantin. Målet var att förstå varför Södra inför en markskoningsgaranti samt att förstå dess utformning och innehåll, men framförallt ska entreprenörerna förstå sin roll i detta gemensamma arbete. Henrik Holmberg, skötsel- och miljöledare gick igenom vad en körskada är och varför det är viktigt att undvika. Erfarenheter från pilotprojekten redovisades. En stund satt gruppen och diskuterade positiva effekter för alla inblandade av minskade körskador och vad som krävs för att lyckas. Positiva effekter Fördelar som lyftes var främst att det blir mindre körskador och därmed ett bättre anseende för branschen samt en trygghet för skogsägaren. Det som kom fram som nyckelfaktorer för att lyckas var fokus på avverkningsplanering, risning av basvägar och användning av markskonare. Gruppen diskuterade även vikten av mycket kommunikation mellan Henrik Holmberg, skötsel- och miljöledare visar hur man mäter körskador. Markskoningsgarantin innebär att Södra återställer marken i sitt ursprungliga skick om basvägar får skador som är mer än 25 centimeter djupa på en sammanhängande sträcka om 50 meter. Gruppen besökte en avverkning där man kunde konstatera att avverkningsgruppen strävat efter att köra på höga punkter och risat bra.

13 13 Gruppen diskuterar vad som vad gjort bra och vad som kunde gjorts bättre. En deltagare uttryckte att det är otroligt nyttigt att diskutera, det gör att man tänker till. fyra vinnare: Södra, skogsägarna, entreprenörerna och allmänheten. Alla vill att skogsmarken ska skonas. Fredrik Nilsson är delägare i Skogsentreprenad Bröderna Nilsson AB tillsammans med kusinen Håkan Nilsson. Södra och avverkningslagen samt inom lagen. För att lyckas fullt ut krävs att alla blir bättre på att tänka nytt och hitta nya effektiva lösningar till exempel skapa korta bäriga basvägar. Fältbesök Gruppen åkte sedan ut i fält för att omsätta den teoretiska diskussionen till praktisk handling. De besökte en avverkning som var gjord i april innan markskoningsgarantin infördes. Syftet var att titta på vilka möjligheter som finns på hygget för att minimera körskador. Vad som var gjort och vad som kunde ha gjorts bättre. Alla kunde konstatera att hygget hade klarat markskoningsgarantin. Positivt var att man tydligt såg att avverkningsgruppen hade eftersträvat att köra på höga punkter och att de hade risat bra. De hade använt markskonare över diken. Någon tog upp att man kanske kunde haft färre överfarter och på så sätt kunnat ha mer ris på dem. Det blir tunnare med ris på fler överfarter. Fokus Flera uttryckte att det är bra att det blir fokus på frågan. Det gör att alla förhoppningsvis tänker i nya banor. Förebyggande åtgärder kostar en hel del att genomföra, men det är värt pengarna. Markskoningsgarantin har Fredrik Nilsson Det är bra att Södra inför markskoningsgaranti. Vi behöver visa upp hur duktiga vi faktiskt är. Ingen vill ha sönderkörda marker. En garanti gör att det blir fokus på frågan och att utvecklingen drivs i rätt riktning. Så länge det inte uppmärksammas eller premieras så händer ingenting. Sedan kan alla förändringar inte ske över en natt utan det blir en process där utveckling kommer att ske på flera områden. För oss entreprenörer kommer vi att få lägga mer tid på att planera avverkningarna och förebygga med risning och markskonare. De svåraste spåren blir ofta när man kör ut med skotaren många gånger på samma ställe. I vårt företag har vi investerat i en liten skotare, vilket gör att det inte blir så tunga lass. Det känns helt rätt nu. Nu hoppas jag på en torr och fin höst. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela modellprogrammet hos din återförsäljare eller på Entreprenörer, inspektorer och skötsel- och miljöledare diskuterar fördelarna med markskoning och vad som krävs för att lyckas. FTG Cranes AB. Industrigatan 1, Bäckefors. Tfn: Fax:

14 14 Södras nya skogs Jag brinner skogsgården Gårdens första skogsbruksplan skaffades redan Nu är Håkan inne på den fjärde planen. Gården består i dag av 80 procent tall, resten gran och löv. Håkan kollar inför kommande säsong vad som ska göras. Vad hinner han själv och vad ska Södra göra? Håkan Larsson är en entusiastisk och driven skogsmänniska med fötterna djupt i myllan hemma på gården i Skrika utanför Mönsterås. Sedan den 6 maj är han Södras nya skogs direktör och chef för Södra Skog. Engagemanget för sko gen och Södra har utvecklats sedan barnsben, för hans far var skogsbrukare och aktiv i Södra. Jag brinner för att skogsgårdens lönsamhet ska gå hand i hand med hur Södras egna industri utvecklas. De är beroende av varandra för att lyckas, säger Håkan, som är ett välkänt ansikte för många inom Södra Skog. Text: Åsa Wernersson Foto: Karl Nilsson Ombäddad av vacker lövskog ligger släktgården i Skrika, där Håkans släkt huserat sedan 1600-talet. Min far och farbror arbetade tillsammans med jord- och skogsbruket, men min far var den skogliga av de två. Han var tidigt ute med att jobba med naturvård, gynnade lövet när det var mindre populärt och redan 1966 skaffades den första skogsbruksplanen. Som barn hängde jag med i livet på gården. Det var hököring, skötsel av mjölkkor och varje vinter högg och gallrade vi. Redan som 14-åring fick jag min första motorsåg, säger Håkan. Håkans far engagerad i Södra Håkans far engagerade sig tidigt i Södra. Jag tror att vi har varit med sedan 1950-talet. Min far och farbror gick med för att de såg hur den lille skogsägaren blev utelämnad till sågverkens godtyckliga behandling. Rotposter såldes på auktion, där sågverken redan innan auktionen gjort upp om vilka poster de skulle bjuda på. Gamla släkthistorier Intresset för skog har utvecklats sedan barnsben. Håkan med pappa Bengt som tyvärr gick bort i höstas. berättar om missförhållanden när inte Södra fanns och höll uppe priserna. Min farfar fick till exempel en gång så dåligt pris på granmassaveden att han tappade tron på granen för framtiden och han högg då bort all gran på fastigheten. Bland annat detta är ett av skälen till att gården har 80 procent tall på de totalt 200 hektaren. Min far hade en stark tro på föreningstanken. Han var förtroenderådsordförande under de tuffa åren på 1980-talet och höll även skogliga kurser. Som barn och tonåring följde jag med min far på många Södramöten och har på så sätt lärt mig meningen med föreningen från grunden. Med den bakgrunden var det inte förvånande att Håkan valde att studerade till jägmästare. Efter studierna anställdes han 1994 i Södra Skog. Jag erbjöds en praktiktjänst, där jag sysslade med att få igång lövskötsel och sysslade specifikt med skötsel och aptering av ek började jag som avverkningsledare i Mönsterås och året efter blev jag regionassistent i Region Öst. Arbetet innebar fokus på aptering och flöden blev jag biträdande regionchef i Region Öst och 2002 produktionschef i samma region. Under åren 2004 till 2006 var något av ett mellanspel då jag sysslade med Södra Skogs IT-utveckling utsågs jag till regionchef i Region Öst, den tjänst jag har haft fram tills nu, säger Håkan. Ödmjuk inför uppgiften Med stora kunskaper om både skogsbruk och medlemmarnas situation tycks han som klippt och skuren för uppdraget som skogsdirektör. Själv är han mer blygsam. Jag tar mig an uppgiften med en stor portion ödmjukhet. Men jag hoppas att mina kunskaper ska kunna bidra till att utveckla ett redan fint företag. Jag har en känsla för medlemmarnas/ägarnas perspektiv och en god kännedom om meningen med föreningen. Dessutom har jag jobbat mycket med industrin och ser nyttan för ägarna. Industrins uppgift är att prestera och ge värden tillbaks till medlemmarna. Här är det viktigt att vi investerar och har bra flöden. Södras koncept är starkt och jag känner stor entusiasm för att vara med och bidra till att öka skogsgårdens lönsamhet vilket bidrar till en effektivare industri. Industrin är också vägen för medlemmarna att höja värdet på skogsgårdens produkter, säger Håkan. Starkt tro på skötselmetoder En medelfastighet i Södra är i dag värd 4-5 miljoner kronor. Det är ett stort kapital som medlemmarna förvaltar. Jag har av egna erfarenheter en stark tro på att de skötselmetoder Södra förespråkar ökar tillväxten på skogsgården. I Kraftsamling skog sa vi att det blir en tillväxtökning på 20 procent på 20 år om vi sköter skogen rätt. Det vill säga att man har bra ett plantmaterial, röjer och gallrar i rätt tid och inte överhåller gammalskog. Min uppgift blir att missionera

15 15 direktör för både och industrin Om Håkan Larsson Familj: Hustrun Helena, barnen Gustav 15 år, Lovisa 13 år och Josefin 11 år. Ålder: 46 år i juli. Vad gör du för att sätta guldkant på tillvaron? Då jobbar jag i skogen eller ägnar mig åt annan fysisk aktivitet, till exempel cykling. Jag tycker också om att läsa, främst böcker om krigshistoria och ledarskap. Vad tycker du bäst om hos dig själv? Det är nog entusiasmen att jag lätt brinner för något och driver hårt i den riktningen. Jag tycker också att det är viktigt att reflektera över det jag håller på med. Vad tycker du minst om hos dig själv? Jag får väl säga otålighet, det är på gott och ont. Man vill göra så mycket. Att få jobba i skogen sätter guldkant på tillvaron för Håkan. Han planterar och röjer i den mån han hinner. Ved till uppvärmning ska också fixas varje år. Basen i livet är den vackra gamla släktgården i Skrika med anor från 1600-talet. budskapet att kontinuerligt brukande ger det långsiktigt högsta värdet för skogsgården. Hugger jag enligt plan ökar jag värdet både i min skog och i min förening genom en fungerande industri. Det här känns viktigt och jag hoppas kunna medverka till att tänket genomsyrar vår organisation, säger Håkan. Sköt skogen långsiktigt och fundera inte så mycket på konjunktur är Håkans konkreta budskap. Det kostar 700 kronor år och hektar om du inte gör en röjning och det kostar lika mycket per år om du hoppar över gallringen. Det kostar kronor per hektar att vänta med en slutavverkning. Södra har inlett ett strategiarbete som ska vara klart till jul. Jag ska inte föregå det arbetet, men vissa frågor ligger mig extra varmt om hjärtat. Det handlar till exempel om flöden, ledtider och att utveckla tjänster. Vi är en stor organisation och många människor är inblandade i olika tjänster. Jag vill därför kvalitetssäkra vår rådgivning och utveckla tjänsterna till skogsägaren. En viktig aspekt att fundera över är hur vi kan utveckla tjänster för att bättre möta de nya skogsägarna. TOBIAS OLSSON, VISMA SPCS KÄNNS DET SOM ATT SKOGEN TAR ALL DIN TID? TOBIAS HJÄLPER DIG. ST3332 VISMA ENSKILD FIRMA 1690:- Exklusive moms För dig som är skogsägare är det inte alltid lika naturligt att bemästra nya skattelagar och bokföringsregler, löpande rutiner och årsbokslut som att bemästra skogen. Därför ger vi dig mer än ett av marknadens mest lättanvända program för all din bokföring och administration. Vi ger dig Tobias. Hans erfarenheter, kunskaper och engagemang i företagsfrågor gör att du kan ägna mindre tid åt skrivbordsjobbet. Och mer åt din skog. Läs mer om vårt program för skogsägare på vismaspcs.se/firma eller ring så ser vi till att du kommer igång. Håkan med en höjdmätare för att avgöra hur bra skogen växer och vilken volym som finns. VI TAR DITT FÖRETAGANDE PERSONLIGT

16 16 Göran Andersson köper inte skälen för att inte hugga Skjut inte på avverkningenngen särskilt om du är pensionär Skatten är inte längre ett argument för att skjuta på avverkningar, alldeles särskilt inte för skogsägare som är pensionärer. Tyvärr har många inte en aning om hur förmånligt skatte systemet är för näringsinkomster. Ta hjälp av någon som är insatt i enskild näringsverksamhet! Det rådet ger Göran Andersson, företroendevald revisor i Södra som har hållit på med skatter i 35 år. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Sven-Eric Petersson och Rottne Han ger inte heller mycket för andra vanliga förklaringar till att skjuta upp avverkningar: inget behov av pengar, för låga priser, sparar till nästa generation. Se till att få bästa möjliga avkastning. Tänk om lika mycket tid satsades på bästa ränta på skogskapitalet som på att få bästa möjliga bankränta. Göran Andersson har arbetat med skattefrågor länge: sju år på skattemyndigheten i Vetlanda, 25 år på Swedbank i Värnamo som jord- och skogsbruksrådgivare och tre år i egna företaget Haga Konsult i Värnamo. Sedan 1978 har mycket hänt. Runt 1980 tog staten hand om procent av närings inkomsten och i vissa fall blev det också en Pomperipossaeffekt. I dag är förhållandet det omvända. Dagens skattesystem är bra, men tyvärr är många okunniga och gör onödiga investeringar för att slippa skatta. Helt obefogat med en skatt för många på mellan 20 och 30 procent. Ovetande om förändringarna Den stora förändringen i skattesystemet kom Med så kallad räntefördelning fick enskilda näringsidkare möjlighet att ta ut en del av sin skogsinkomst som inkomst av kapital. Samtidigt kom möjligheterna med expansionsfond och periodiseringsfond. Nästan 20 år senare träffar jag fortfarande många skogsägare som inte har en aning om att med räntefördelning kan vinsten från näringsverksamhet i många fall beskattas som kapitalinkomst med 30 procents skatt. Många tror att om de plockar ut vinsten så läggs den ovanpå ordinarie inkomst. De väljer då att inte göra något alls, ett dåligt val när det enda som krävs är lite planering. Mitt bästa råd till alla skogsägare är att ta hjälp av någon som är insatt i enskild näringsverksamhet, säger Göran Andersson. Jobbskatteavdrag som pensionär Jobbskatteavdraget som kom för sex år sedan gäller för den som har lön, men också för aktiv näringsinkomst. Du får avdraget också som pensionär, däremot inte på din pension. Enda förutsättningen är att du räknas som aktiv näringsidkare. Då ska du arbeta cirka 500 timmar om året men i dessa räknas också planering, förberedelser med mera in. Den som har inkomst av näringsverksamhet ska betala sociala avgifter (egenavgifter). Fram till pensionen innebär det egenavgifter på ungefär 28 procent. Om de skattas fram ovanpå en normal lön blir den effektiva beskattningen ungefär 45 procent. Då kan många i stället välja räntefördelning där skatten blir 30 procent, säger Göran. De yngre pensionärerna födda 1938 och senare betalar bara cirka 10 procent i sociala avgifter och hamnar med jobbskatteavdraget på en skattesats på mellan 22 och 25 procent, vilket är lägre än räntefördelningen. Detta gäller även för dem som väljer att göra förtida uttag på sin allmänna pension, en möjlighet som finns från det man fyller 61 år. De som är födda 1937 och tidigare också i den gruppen är många fortfarande aktiva betalar inga sociala avgifter alls på sina inkomster. Tillsammans med jobbskatteavdraget innebär det en beskattning på mellan 12 och 15 procent på skogsinkomster. Det är otroligt förmånligt, men många äldre hugger ändå inte i sina skogar. Hur klokt det är bör de kanske fundera på, säger Göran. Skjut inte upp avverkningar Alltför många skogsägare skjuter upp avverkningar för att de inte behöver pengar, för att priserna är för låga eller för att spara till nästa generation. Vi vet aldrig om priserna är låga eller höga. Hur vet man om priserna stiger de närmaste åren? Även om timmerpriserna har sjunkit sedan toppåret , så är de definitivt inte låga i dag. Och varför högg man i så fall inte för ett par år sedan när priserna var högre än någonsin? I alla familjer finns alltid någon som behöver pengar. Barnbarnen kanske studerar och tar studielån på kr eller behöver köpa lägenhet för att ha någonstans att bo. Om jag har avverkningsmogen skog kan jag avverka till låg skattesats. Göran Andersson är förtroendevald revisor i Södra. Tillsammans med sina syskon äger han tre fastigheter med totalt 280 hektar produktiv skog. Det finns inga skäl att skjuta upp avverkningar. Vi har ett förmånligt skatte system och det finns bättre sätt att spara till nästa generation än att låta gammal skog som inte växer stå kvar. Det talar för att avverka och vill jag inte unna mig något privat kan jag lämna över pengarna som gåva till barn eller barnbarn. De får pengarna när de behöver dem som bäst, säger Göran. Och skulle det verkligen vara så att ingen behöver pengar, så avverka ändå och stoppa in pengarna i fastigheten genom att grusa vägar, dika, röja, plantera och måla om ladugården. Räntan på de pengarna är mycket bättre än på gammal skog som står kvar och inte växer. Han är medveten om att hans råd kan uppfattas som att kasta sten i glashus. Han har tillsammans med sina syskon Magnus Lindén Många skäl att avverka mogen skog Även ur ett skötselperspektiv finns många skäl att avverka skogen vid rätt tidpunkt. En barrskog som är mogen har nått sitt högsta värde. Träden har nått de dimensioner som efterfrågas av sågverken och betalas därför bäst per kubikmeter, säger Södras skogsskötselexpert Magnus Lindén. Text: Sven-Eric Petersson Mogen skog är alltid äldre skog och därmed utsatt för risker. I en granskog handlar det framför allt vindskador, rotröta och granbarkborre, i en tallskog om vindskador. Den generellt sett största risken i äldre barrskog är vindskador. Genom att avverka i tid minimeras skaderisken. Om skogen får stå kvar ökar riskerna markant och medför ofta att tillväxten äts upp av skador. En gran som är slutavverkningsmogen växer på tio år cirka tre meter på höjden. Under den tiden fördubblas samtidigt risken för att trädet blåser ned, säger Magnus Lindén. Ett viktigt resultat av att avverka i tid och föryngra skogen är att man snabbare får ny skog som växer avsevärt bättre än den gamla. Det gör den tack vare att plantmaterialet från Södras plantskolor hela tiden utvecklas och blir bättre.

17 17 drabbats av såväl Gudrun och Per som granbarkborreskador. Med en titt i backspegeln skulle de givetvis avverkat mer gammal skog på sina fastigheter och de har omvärderat sitt skogsbruk. De senaste åren har vi ökat uttagen och kommer troligen att öka uttagen ytterligare för att skapa en jämn åldersfördelning på våra fastigheter. Den skogen kan sedan gallras och avverkas tidigare jämfört med om avverkningen skjuts upp. Magnus Lindén framhåller också granbarkborren som en riskfaktor i granskogen: Årets varma sommar har på sina håll byggt upp rekordstora populationer granbarkborre. De kan om de får chansen skada och förstöra stora mängder virke. Hur illa det kan gå har vi färska erfarenheter av i Södra efter stormarna. Det behövs ingen stor storm för att detta ska kunna hända igen och kanske i Förbered generationsskiftena Skattesystemet talar egentligen emot tidiga generationsskiften, men Göran Andersson förespråkar ändå att de görs tidigt. Vart tredje år ändras taxeringsvärdena och förr var det rusning för att genomföra generationsskiften innan taxeringsvärdena ändrades. När förmögenhetsskatten och arvsskatten försvann finns inte längre något skattemässigt incitament att överlåta och inget händer. Generellt görs generationsskiften alldeles för sent. För år sedan var oftast något av barnen intresserat att ta över. I dag är det inte lika säkert för ofta styr helt andra värderingar. Många vill hellre ha en sommarstuga vid kusten, eller bygga om sitt hus, byta bil, resa och så vidare. Med stora värden är möjligheterna många. I många fall genomförs inget generationsskifte men skogen måste ändå förvaltas rätt. Vet man att ingen ska ta över ska man kanske redan nu fundera på att sälja gården på marknaden för att säkra de stora värden som en gård ofta betingar i dag. Det finns många goda skäl till att vara aktiv åren före generationsskiftet, anser Göran Andersson. Han ser ingen anledning att spara i skog till nästa generation. Varför överlåta en fastighet med mycket skog som den nya generationen ska hugga med kanske högre skattesatser? Det är oftast bättre att den äldre generationen avverkar skog och skattar fram till låg skattesats. Sparandet för nästa generation behöver inte göras i skogen. Genom överföring av skogskonton, periodiseringsfond och expansionsfond förräntas kapitalet i många fall bättre än om gammal skog som slutat att förränta sig står kvar. En annan effekt av att den äldre generationen hugger före ett generationsskifte är att fastighetens värde sjunker. Det underlättar för den nya generationen att lösa ut syskon samtidigt som den tar över en fastighet där avverkningar och nyplantering är klara så de slipper stora avverkningar första året och även kostnader och arbete för återplantering. Förmånligt skattesystem Vi har ett förmånligt skattesystem. Lär er systemet och vill ni inte lära er så anlita någon som kan enskild näringsverksamhet. Ingen kan säga jag hugger inte för det blir bara en massa skatt. Det argumentet är borta sedan länge, säger Göran Andersson. Det kan tilläggas att deklarationer kan rättas fem år bakåt i tiden så det är inte för sent att rätta till misstag i deklarationer från 2007 och senare. din skog. Det räcker med en varm och torr sommar och att en population av granbarkborrar finns i närheten för att de ska kunna slå till i den äldre granskogen. Rotrötan är ett annat bekymmer. Vi kämpar ständigt för att hålla den på låg nivå. Äldre bestånd med rotröta tappar i ungefär en kubikmeter per år av tillväxten. Det innebär att värdet i den nedersta och mest värdefulla delen av trädet försämras kraftigt. Därför finns många skäl att ur skötselsynpunkt avverka mogen skog i tid, säger Magnus Lindén. Så förmånligt kan det vara Exemplen nedan visar hur förmånlig skatten är på skogsinkomster för pensionärer om den beskattas som inkomst av näringsverksamhet jämfört med skatt med räntefördelning. Aktiv äldre pensionär född 1937 eller tidigare Pension: kr Skogsinkomst: kr Skatt på skogsinkomsten som inkomst näringsverksamhet: kr (14,2 %) Skatt med räntefördelning: kr (30 %) Aktiv yngre pensionär född 1938 eller senare, eller vid förtida uttag av pension Pension: kr Skogsinkomst: kr Skatt på skogsinkomsten som inkomst näringsverksamhet: kr (24,4 %) Skatt med räntefördelning: kr (30 %) Jämna ut eller skjuta upp skatten Det är vinsten i den enskilda firman som beskattas. Det finns flera olika möjligheter att skjuta upp beskattningen för att jämna ut inkomsterna mellan åren. Skogskonto är avsett för den som avverkat skog. Genom insättning på skogskonto kan oregelbundna skogsinkomster jämnas ut mellan olika år. Skogskonto ger relativt hög ränta och fördelar intäkterna efter en avverkning i upp till 10 år. Räntefördelning kan ge lägre skatt genom att en del av vinsten i den enskilda näringsverksamheten flyttas från beskattning av näringsverksamhet till beskattning av kapitalinkomster. Inkomster av kapital beskattas alltid med 30 procent medan beskattningen av inkomster från näringsverksamhet är progressiv. Skogsavdrag förutsätter att du har köpt en fastighet. Om du köper en skogsfastighet för en miljon kronor hela värdet avser skog så får du ett skogsavdrag på halva beloppet. Det betyder att du kan hugga i skogen och dra av upp till kr som du kan betala av dina lån med. Periodiseringsfond. Genom att sätta av pengar i en periodiseringsfond kan du skjuta upp beskattningen av inkomsten i näringsverksam heten till ett senare år. Du får sätta av högst 30 procent av inkomsten. Med en inkomst på kronor kan du skjuta kr framför dig i sex år för att kvitta vinst mot förlust. Du behöver inte låsa pengarna på ett konto. Expansionsfond. När du dragit av kr till periodiseringsfonden från inkomsten på kr kan du sätta av resterande kr till en expansionsfond. Tanken är att du ska använda pengarna i verksamheten för att investera och utveckla denna. Det är alltså en möjlighet att reglera resultatet så att underskott kan kvittas mot tidigare vinster. Det avsatta beloppet kan du i princip skjuta framför dig hur länge som helst. Kvittning av förlust. Om du startar upp en ny verksamhet och alltså inte hållit på med enskild näringsverksamhet innan och då köper en ny fastighet kan ett eventuellt underskott i verksamheten de första fem åren kvittas mot inkomst av lön. Det är en liten fördel för nystartad. Ersättningsfond. Om du får ersättning från en försäkring för till exempel en skada är ersättningen en intäkt i näringsverksamheten. Om ersättningen avser brandskada eller annan olyckshändelse har du möjlighet att dra av samma belopp som du fått i ersättning. Du kan dra av samma belopp som du fått i ersättning och skjuta upp beskattningen tills du skaffat nytt för det som förstörts. Du får inte ha kvar ersättningsfonden längre än tre år, men kan efter särskild dispens förlängas till sex år.

18 18 klassiker med stomme Camilla Logarn tar en tur i sin bil så ofta hon kan. Här kör hon på egna marker med egna djur som åskådare. mor Det finns mycket som fascinerar med Morgan. Den engels - ka biltillverkaren håller hårt på traditionerna och bygger fortfarande sina klassiska sportbilar med ett stort inslag av trä. Camilla Logarn, nybliven ordförande i Södras förtroenderåd i Tingsryd- Linneryd, är en av många svenska Morganentusiaster. Text: Stefan Hedner Foto: Eijer Andersson Det var 1909 som Henry Morgan tillverkade en bil åt sig själv. Vänner och bekanta var inte sena att beställa egna exemplar och plötsligt hade han en verksamhet. Sedan dess har Morgan Motor Company tillverkat sina bilar för hand och på ungefär samma sätt. I början gjorde Morgan bara trehjuliga bilar, berättar Gunnar Andersson, redaktör för den svenska Morganklubbens tidning Morgan Bulletinen kom man med modellen 4/4, där siffrorna står för 4 hjul och 4 cylindrar ändrades karossen en aning så att modellen fick en något rundare front. Sedan dess har den sett likadan ut. Impregnerat askträ Under första hälften av 1900-talet var det många biltillverkare som byggde karossen på en stomme av trä. Bentley använde till exempel ek, men hos Morgan valde man den hårda, lätta och böjliga asken. Idag är det bara Morgan och möjligen någon mer som använder sig av trä. Morgan har trä i samtliga sina 9 modeller, för - klarar Lasse Ericsson på Classics & Sportscarcentre i Vetlanda, som är svensk generalagent för Morgan. Modellen 4/4 har en ram av galvat stål i botten och på denna bygger man en stomme av impregnerat askträ. Karossen görs sedan av handknackad aluminiumplåt som monteras på trästommen. Morgans sätt att arbeta kan verka uråldrigt, men sättet att vårda traditionerna har skapat en stor skara anhängare världen över. Företaget är fortfarande i familjen Morgans ägo, har aldrig gått med förlust och bygger idag fler bilar än någonsin. Utan robotar och löpande band. Det är tredje generationen Morgan som styr och spännande nog är många av bilbyggarna, eller hantverkarna som de hellre kallar sig, också i tredje generationen. Drömbilen Totalt finns idag knappt 600 Morganbilar i Sverige, alla modeller och årsmodeller inräknade. Ett hundratal av dessa är 4/4:or. Det är just en Morgan 4/4 som Camilla Logarn har. Hon köpte sin första skog som 25-åring, men arbetade inte så mycket med den när

19 19 av trä an Stommen av askträ byggs för hand, på samma sätt och i samma verkstad som alltid. Inklädnad av skinndetaljer. Nedan: Ett otal trädetaljer ingår i bygget av en Morgan. barnen var små. Efter Gudrun blev det desto mer och nyligen valdes hon till ordförande för förtroenderådet i Tingsryd-Linneryd. Morgan är min absoluta drömbil och så har det alltid varit, förklarar hon. Jag är uppvuxen i ett hem med stort bilintresse och mamma och pappa har haft allt från amerikanare till engelska sportbilar. Efter att ha tagit körkort som 18-åring åkte jag omkring i mammas MGB 1963:a. Kör mycket Camilla köpte sin Morgan 4/4 förra året, en tvåsitsig bil av 2012 års modell. Det var faktiskt mamma som fick mig att ta steget. Hon frågade mig när jag egentligen hade tänkt köpa den där drömbilen som jag alltid pratade om. Jag fick erkänna för mig själv att det nog var dags, och så blev det. Till skillnad från många andra Morganfantaster kör Camilla med sin bil så fort hon får chansen. Hon tar den till arbetet, till mataffären och till och med till Södras skogsdagar. Men den är så låg att det inte går att köra den på skogsvägarna, så jag får ställa den i närheten och sedan åka med en kompis den sista biten. Att hon slog till och köpte sin drömbil ångrar hon inte ett ögonblick: Den är helt underbar att köra, lätt och kvick, man sitter lågt och har den härligt långsträckta motor - huven framför sig. Men när jag köpte den önskade jag mer av motorljudet, något som generalagenten ordnade genom att sätta på sidepipes. De ger några hästkrafter till och ett riktigt mysigt muller! Fakta Morgan 4/4 1,6-liters motor från Ford på 110 hk (nya Morgan Plus 8 har 367 hk!) Acceleration km/h: 8 sekunder Toppfart: 185 km/h Vikt: 795 kg

20 20 Hur genomför egentligen Södra en gallring? Hur planeras åtgärden, hur utförs avverkning och skotning och hur fungerar informationen mellan Södra, avverkningsentreprenören och skogsägaren? Södrakontakt besökte en förstagallring i Hågeryd nordväst om Växjö för att ta reda på hur en gallring går till, från kontraktsskrivning till slutredovisning. Text: Carin Bengtsson Foto: Mats Samuelsson Planering och kommunikation är viktigt för att resultatet av gallringen ska bli så bra som möjligt. Här diskuterar områdeschef Andreas Säterlönn och entreprenör Antonio Pettersson innehållet i traktdirektivet. Så här går det till I den gröna skogsbruksplanen framgår det när ett bestånd är färdigt att gallras. I Hågeryd är det nu dags för förstagallring i ett granbestånd med en del lövinslag. Ibland har skogsägaren särskilda synpunkter på när och hur en åtgärd ska utföras, men i det här fallet var skogsinspektorn och skogsägaren eniga om att följa skogsbruksplanens förslag, säger Andreas Säterlönn, områdeschef i Växjö verksamhetsområde. Kontrakt och planering När skogsinspektorn och skogsägaren är överens om åtgärden skrivs ett gallringskontrakt. Därefter upprättar skogsinspektorn ett traktdirektiv en slags arbetsorder till avverkningsentreprenören. Förutom kartor och annan geografisk information innehåller traktdirektivet information om bland annat trädslagssammansättning, beräknad medelstam och hur stort uttag som ska göras. När traktdirektdirektivet är klart hamnar det i en traktbank och blir tillgängligt för produktionsledaren, som fördelar uppdragen på de avverkningsentreprenörer och maskinlag som Södra samarbetar med. Uppdraget att utföra den här gallringen lades på Kronängs Skogsservice AB. Antonio Pettersson, som äger företaget och för det mesta kör gallringsskördaren, tog först kontakt med skogsinspektorn för att diskutera uppdraget och åkte sedan ut för att titta på objektet och resonera med skogsägaren. Det är viktigt att ha en bra dialog med skogsägaren både innan och under själva uppdraget. Då blir resultatet bäst och skogsägaren blir för det mesta nöjd. Det gäller att hitta en bra avvägning mellan vad skogsägaren önskar och vad som verkligen behöver göras, berättar Antonio. Skogsägaren kan välja om han eller hon vill ha en kontakt innan uppdraget påbörjas, antingen per telefon eller genom besök, och det vill de flesta. Detta kompletteras ofta med ett sms-meddelande några dagar innan maskinlaget kommer, säger Andreas. Traktdirektiv och gallringsmallar styr Gallringen inleds med att traktdirektivet läggs in i skördardatorn och till sin hjälp har skördarföraren även gallringsmallar som talar om hur gallringen ska utföras. Först kollar jag om det finns något särskilt naturområde eller kultur- eller fornlämningar att ta hänsyn till. Sen planerar jag arbetet så att det ska bli så ekonomiskt fördelaktigt som möjligt för skogsägaren. En kortare körsträcka mellan avverkningen och uppläggsplatsen gör exempelvis uppdraget lite billigare. Sen planerar jag var stickvägarna bäst placeras. De bör ligga där det är som rakast eftersom det underlättar både avverkningen och markskoningen, berättar Antonio. Marcus Gustafsson arbetar som maskinförare i Kronängs Skogsservice AB. Jag gör cirka 4 meter breda stickvägar med cirka 20 meters mellanrum med början 7-8 meter från gränsen. När jag väljer träd mellan vägarna lämnar jag en jämn fördelning av oskadade friska träd, i detta fall granar, så att beståndet som står kvar får en hög värdetillväxt för skogsägaren. Allt eftersom jag avverkar risar jag marken och rothalsarna för att skona dem. När det är blött i marken använder jag extra breda band för att körningen ska bli skonsam. Stubbarna efter granarna jag avverkar behandlar jag mot rotröta.

21 21 När skördarförare Antonio Pettersson, Kronängs Skogsservice AB, väljer träd mellan stickvägarna lämnar han en jämn fördelning av oskadade friska träd, i detta fall granar, så att beståndet som står kvar får en hög värdetillväxt för skogsägaren. när Södra gallrar Varje dag rapporterar skördarföraren resultatet av avverkningen till Skogsbrukets Datacentral, SDC. Alla uppgifter om avverkade sortiment och volymer bildar en virkesorder som följer med hela uppdraget. Dags för skotning När avverkningen är klar börjar arbetet med att skota ut virket till bilväg. Skotarförare Marcus Gustafsson i Kronängs Skogsservice AB inleder sitt arbete med att titta på traktdirektivet. Här finns bland annat information om var virket ska läggas. Körstråken från skördarens GPS lägger jag in i skotarens dator. Via skördarrapporten har jag också tillgång till information om de sortiment och volymer Skotarföraren har lagt marskonare upp på skogsbilvägen för att den inte ska gå sönder när han kör ut virket till uppläggsplatsen. som har avverkats i objektet och var de ligger. På så sätt kan jag enkelt planera hur jag lägger upp skotningen på bästa sätt, berättar Marcus. Jag skotar ett sortiment i taget och jag brukar börja med det virke som ligger längst in eller där det är blött eller stenigt. För att skona marken ser jag också till att det är ordentligt risat. Jag har med mig fyra markskonare som jag använder vid behov. Här har jag lagt två markskonare där jag kör upp på skogsbilvägen så att den inte ska gå sönder. Varje virkeslass registreras i datorn. Genom kontroll mot skördarrapporten och markering av sista skotningsrundan i GPS-programmet säkerställer Marcus att han får med sig allt virke. Återrapportering till Södra När hela gallringsuppdraget är klart återrapporterar entreprenören till Södra. Här kommenterar jag bland annat hur arbetet har utförts, om avverkningsinstruktionerna har följts och om markskador har uppstått. Dessutom bedömer jag kvaliteten på traktdirektivet, berättar Antonio. I datasystemen finns även uppgifterna som skickats från skördaren och skotaren till SDC tillgängliga. Det innebär att produktionsledaren när som helst under uppdragets gång kan gå in och se hur mycket virke som finns i skogen respektive vid bilväg. När det finns virke att hämta vid bilväg informerar produktionsledaren lastbilschaufförerna om det och deras arbete med att köra virket till industrin kan påbörjas. När det gäller de största virkessortimenten har vi börjat gå över till automatbeordring. Det innebär att lastbilarna automatiskt får information så fort skotarföraren har rapporterat in att det finns virke vid bilväg, berättar Andreas. Avstämning och slutredovisning När alla sortiment på virkesordern är slutmätta vid industrin får produktionsledaren information om att det är dags att göra avstämning av uppdraget. En slut faktura som reglerar uppdraget mot entreprenören tas fram. Senast arton dagar efter det att uppdraget är slutmätt ska skogsägaren få en slutredovisning av Södra. Hur betalningen ska gå till finns överenskommet i kontraktet oftast gäller betalning direkt efter slutredovisning. Betalningen kan även delas upp på flera år via betalningsplan. För att upprätthålla en god relation brukar vi kontakta skogsägaren antingen innan eller precis efter slutredovisningen för att stämma av hur de tycker att uppdraget har fungerat och hur de skogliga åtgärderna ser ut framöver, säger Andreas Säterlönn.

22 22 Sven Olsson förvaltar och utvecklar släktarvet Håll takten i gallringarna och låt behoven styra Håll fast vid din grundidé. Se till att få avkastning på kapitalet genom att sköta din skog efter behovet och hålla takten i gallringarna. Det säger Sven Olsson, advokat och skogsägare i Ringarum, där han äger flera gårdar och någon har varit i släktens ägo sedan 1590-talet. Han har valt att låta Södra förvalta fastigheterna. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Mats Samuelsson Sven Olsson är uppvuxen i Norrköping. Hans mor kom från en gammal bondesläkt i Ringarum och hans far från lantbruk i Småland. Men fadern valde läraryrket och var vid sin död 1967 rektor i Norrköping. Sven Olsson tillbringade så gott som alla helger och lov på morföräldrarnas gård i Ringarum och följde arrendatorn tätt i hälarna under på sommarloven. Det här med lantbruk var jättekul. Hans far var mer intresserad av skogen och försökte fånga Svens intresse. Men skogen var en fasa och mitt intresse mycket svalt. Egentligen ville jag bli bonde men min far var förståndig och tyckte att jag skulle skaffa mig en utbildning. Jag hamnade i Lund och läste juridik, men vet inte varför det blev just juridik. Det dåliga svaret är att inspirationen kom från Perry Mason-filmerna på teve. Hur som helst, jag hade valt rätt och stormtrivdes. Intresset för skogen följde av att hans far dog och modern ville ha hjälp. Gården som mina föräldrar ägde skiftades över på mig. Jag var 23 år och visste mycket lite eller nästan ingenting - om skog. Gunnar Johansson, skogsförman på skogsvårdsstyrelsen och en välkänd man i de här trakterna tog Sven under sina vingars beskydd och lärde honom allt från planta till slutavverkning och att förstå sammanhangen. Jag blev intresserad, insåg värdena och vad man kunde göra. I dag är skog spännande, det är roligt att äga och förvalta fastigheterna och driva det som ett företag. Tyvärr får jag inte uppleva resultatet av mitt arbete med de långa omloppstiderna vi har. Tillbaka till Ringarum Efter att ha drivit advokatrörelse i Örebro i drygt 30 år har han flyttat hem till sin mors föräldrahem Fårsön. Som 69-åring driver han fortfarande advokatrörelse och jobbar en normal 40-timmarsvecka. Den andra tiden använder han till att förvalta fastigheterna. Sven Olsson äger två fastigheter i Valdemarsviks kommun på totalt 465 hektar och en i Söderköpings kommun på 170 hektar. Den produktiva skogsmarken är 400 hektar, 80 hektar skog är naturreservat. Åkrarna är utarrenderade och betesmarken hålls öppen av 60 tackor och några lamm. I naturreservatet finns gammal granskog på mellan 150 och 200 år. Där finns också dalgångar med sluttningar och fuktsvackor som skär genom skogen. Delar av det här området hade jag sparat för min pension. Jag har verkat för att skogen ska vara både tillgänglig och vacker och blir självklart upprörd när myndigheterna lägger beslag på marken. Det känns som de inte litar på mig och tror att jag hugger ner allting. Jag skulle önska att någon markägarorganisation verkligen drev äganderättsfrågan med full kraft. Utöver gården han ärvde har Sven Olsson köpt till ytterligare en fastighet i Valdemarsviks kommun. Den är egentligen också en släktgård som vandrat i samma släkt sedan 1590-talet. På de välskötta fastigheterna består skogen till hälften av gran, till hälften av tall. Skogen är den ekonomiska motorn och ska vara en bra inkomstkälla som kan som bankbok för investeringar. Låt behoven styra Sven Olssons grundidé är att skogen ska skötas efter behoven och att avverkningarna ska ligga i takt med tillväxten. Röjningen ska hålla undan lövuppslagen samtidigt som älgen har tillräckligt bete för att inte ge sig på plantskogen. Spara och släpp upp lövet där det finns gläntor, då slipper du kompletteringsplantera. Förr fick vi lära oss att bestånden ska vara rena: gran på granmark, tall på tallmark och inte ett löv så långt ögat når. Nu har jag lärt mig acceptera en viss blandning och jag tycker att vi får en trevligare skog. När det gäller gallring anser han att den många gånger görs onödigt försiktig. Det går att ta hårdare Södra har just slutavverkat 700 kubikmeter på en av fastigheterna. Här diskuterar Södras inspektor Erik Alne och Sven Olsson kommande skötselåtgärder. Min viktiga roll i skötseln är att peka ut riktningen, säger Sven Olsson. och det är viktigt att hålla takten i gallringarna enligt riktlinjerna i skogsbruksplanen och i första hand se till vad som är bra för skogen. Även jag tittar på priser men de fluktuerar hela tiden och kommer därför i andra hand. Det är de aktuella behoven som ska styra skogsskötseln. Sven Olsson har satsat på skogsbilvägarna för att öka tillgängligheten både för virkestransporterna och för allmänheten.

23 23 Drivkraft och avkoppling Drivkraften för mig är att förvalta gårdarna som varit i släktens ägo i generationer. För mig är det livskvalitet att få vidareutveckla det jag ärvt, både ekonomiskt så att avkastningen ökar och samtidigt förbättra trivselvärdet och tillgängligheten även för andra människor. Jag är inte särskilt intresserad av jakt men deltar i älgjakten, främst för rasterna och trevliga samtal med grannarna. Vi trivs ihop och de tillfällena sätter guldkant på tillvaron. Efter en arbetsvecka kan jag ibland vara både förbannad och trött på motparter. Då är det ganska skönt att lufsa ut i skogen, sätta sig på en stubbe, låta frustrationen rinna av en och få tillbaka lugnet. Skogen är verkligen en källa till avkoppling. Pekar ut riktningen Han berättar att han ibland är ute med röjsågen och blir trött. Han har också en liten Alstormaskin som han använder för skotning. Bästa beskrivningen är att jag leker lite men det har inget värde i pengar. Jag går definitivt inte in med sågen i en gallring. Han lägger kraften på planeringen och de åtgärder som behövs utifrån skogsbruksplanerna. Min viktiga roll i skötseln är att peka ut riktningen med handen, säger Sven Olsson och skrattar. Förlängt förvaltningsavtal Han var en av de första att som hoppade på när Södra lanserade sitt förvaltningskoncept. Nyligen har han förlängt avtalet för ytterligare fem år. Det passar mig alldeles utmärkt att delta i diskussionerna hemma vid skrivbordet. Förvaltningsavtalet med Södra är smidigt och enkelt för mig. Min inspektor Erik Alne och jag träffas några gånger om året och samtalar ofta. Målsättningen och planeringen gör vi över en kopp kaffe. Erik har utifrån skogsbruksplanerna sin åsikt om vad som ska göras ur rent skoglig synpunkt. Jag har en bild av kapitalbehovet och vad jag vill ha gjort och på vilken fastighet. Jag vill vara delaktig i det som ska hända på både kort och lång sik. Vi väger samman våra synpunkter och det har varit ganska enkelt varje år. Är vi osäkra åker vi ut i skogen. När vi kommit i mål med planeringen kan jag bara gå och titta att det blir som vi tänkt oss. Det känns tryggt att Södra sköter jobbet ute i skogen. Vi gör ett par uppföljningar om året, antingen per telefon eller ute i markerna. Det kan dyka upp saker, jag kan få en idé och ifrågasätta något och Erik kan komma med förslag. Han är en frisk fläkt. Ett par exempel på vad sådana förslag kan inne - bär är att Södra plockat ner taggtråd i skogen och att Skanova har flyttat telestolpar var hinder vid en vägutfart. Återrapporteringen omfattar redovisning av utförda åtgärder, volymuttag med mera och är under - lag för uppdatering av skogsbruksplanen. Södra bidrar med kunskap Han blev medlem i Södra i slutet av 1990-talet när Gunnar Johansson av ålders- och hälsoskäl inte längre orkade hjälpa till. Han ser det som en fördel att Södra Sven Olsson använder enbart högläggning som ger väldigt bra förutsättningar för plantering. Samtidigt kan grävmaskinen skyddsdika och dikesrensa. är ett stort företag som sedan gammalt är vant att ha kontakt med markägare. Jag får en bra bild både av vad som händer i omvärlden, både skogspolitiskt och affärsmässigt. Södras dubbla roll både inköpare till sin industri och rådgivare till medlemmarna har jag inga bekymmer med. Jag har min grundidé om hur min skog ska förvaltas. Jag har väl mina käpphästar precis som de flesta skogsägare. Då är det skönt att få resonera och diskutera med dem som sysslar med skogsskötsel professionellt och se vart resonemanget leder, säger Sven Olsson. Han är total motståndare till och mycket upprörd över alltför radikal harvning. Han menar att den gör det nästan omöjligt att ta sig fram över planteringarna under många år. I samtalen med Södra har han drivit igenom sin vilja. Nu högläggs i stället allt med en grävmaskin som har ett Karl-Oskaraggregat. Det ger väldigt bra förutsättningar för planteringen och när grävmaskinen ändå är på plats passar vi på att också skyddsdika och dikesrensa. Den kostnaden tar Sven gärna, säger Södras inspektor Erik Alne. Sven Olsson är öppen för nyheter och tycker diskussionen om kontinuitetsskogsbruk är intressant. Alla skogsägare borde tänka igenom hur de vill ha det vid slutavverkningar. För min del väger det över till det traditionella skogsbruket, men sluta aldrig att diskutera möjligheter, säger Sven Olsson. Betesmarken hålls öppen av 60 tackor och några lamm. Åkrarna är utarrenderade. Sven Olsson bor på sin mors föräldragård Fårsön. Huset på en höjd med utsikt över sjön Strolången kallas slottet. Det byggdes på 1820-talet men har senare byggts till och förlängts. Kort om Sven Olsson advokat och skogsägare Namn: Sven Olsson Ålder: 69 år. Yrke: Advokat. Driver i dag rörelsen från Ringarum, efter drygt 30 år i Örebro. Bor: Fårsön, Ringarum. Familj: Tre vuxna söner: Henrik 43 år bosatt i Göteborg, Fredrik 39 år i Stockholm och Martin 36 år i Örebro, och fem barnbarn. Bakgrund: Född och uppvuxen i Norrköping där hans far var rektor. Juridikstudier i Lund. Blev ägare till föräldrarnas gårdar efter faderns död Fastigheterna: Äger sju fastigheter i Valdemarsviks och Söderköpings kommuner på sammanlagt 635 hektar, varav 400 hektar produktiv skogsmark med hälften gran, hälften tall. På väg mot generationsskifte I sitt arbete som advokat har Sven Olsson ägnat mycket tid åt fastighetsjuridik och frågor om generationsskifte av jord och skog. Man kan tycka att ett generationsskifte skulle vara enkelt att genomföra för mig. Men det är oerhört svårt att förena rättvisa, möjligheter till framtida fortbestånd och att dela arealen i tre likvärdiga bitar, säger han. Han har funderat på generationsskiftet de senaste fem åren. Familjen har diskuterat framtiden och sönerna vill att gårdarna behålls i släkten. För fem år sedan gjorde Sven Olsson ett första generationsskifte när barnen fick en fastighet på 125 hektar. Det var lika delar jord och skog, inga hus och en snäll arrendator. Jag sade till dem: här har ni en gård, sköt den! Det var ett test som har gått alldeles utmärkt. Barnen har köpt till en gård på 90 hektar, även den med hälften jord och hälften skog. Nu har jag fått ett positivt svar både när det gäller samarbetsförmågan och intresset. Vi har också haft bra samtal om framtiden. Var och en av mina söner har sin egen familjesituation och då har vi kommit fram till att generationsskiftet ska göras så att var och en har sitt ägande. Annars finns risk att vi skapar problem i nästa generation. Det hindrar dem ju inte att förvalta tillsammans. Nu håller nya skogsbruksplaner på att tas fram för att ge en bättre bild av hur fastigheterna kan delas värdemässigt och praktiskt. Min tanke har varit att ha generationsskiftet klart när jag fyller 70 nästa år. Det blir det inte men om ytterligare något år är vi där, säger Sven Olsson.

24 24 Södras industrier har ambitionen är att vara bättre än vad som krävs och att minska sin miljöpåverkan. Förr fick koncernens miljöstab agera miljöpolis, i dag handlar det om helhetstänk med riktlinjer för system och fotavtryck. Verksamheten vid bruken har blivit bättre och luktar, bullrar eller dammar allt mer sällan. Men trots alla insatser och förbättringar hamnar bruken ändå ofta i fokus när något händer i närmiljön, säger Södras miljöchef Roine Morin. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Andreas Lindholm, Ola Åkeborn, Ola Kjelbye Södras miljöchef Roine Morin har deltagit i förhandlingarna i Sevilla om EU:s industriutsläppsdirektiv. Det innebär en radikalt förändrad syn på hur utsläppen ska kontrolleras i framtiden. Södra har decentraliserat miljöansvaret Från miljöpolis till fotavtryck Främsta miljöpåverkan av Södras verksamhet är ut släppen från massatillverkningen och från transporterna. I övrigt är påverkan inte speciellt stor men upplevs ofta som störande av dem som bor i när heten, särskilt när det gäller lukt och buller. Vårt mål är att ständigt minska miljöpåverkan och det är viktigt att ha en bra dialog med närboende även om bruket klarar samhällets krav. Därför har bruken då och då öppet hus för att informera om sin verksamhet. Decentraliserat ansvar Koncernens miljöstab är i dag bollplank och internkonsult, men också informatör och utbildare kring nyheter på miljöområdet, säger Roine Morin. Södra har decentraliserat miljöansvaret. Det be tyder att varje bruk svarar för sina tillstånd och de nivåer som anges där. Bruken ska också leva upp till den nya hållbarhetspolicyn på lokalplanet. Det är skälet till att varje bruk har en miljöchef. Bruken ska känna ansvar för sina egna frågor både när det gäller miljö och energi, säger Roine Morin. Världsledande Södra arbetar sedan många år för att begränsa verksamhetens miljöpåverkan. Under och 1990-talet gjordes stora insatser för att begränsa punktutsläpp av olika ämnen som belastar miljön, såsom TOC, AOX, kväve, fosfor, NO X och SO 2 till luft och vatten. Reningsanläggningar byggdes, nya pannor uppfördes och andra åtgärder för att reducera utsläppen genomfördes. I dag är Södra världsledande inom flera områden. Miljöarbetet handlar om finjusteringar av utsläppsnivåerna samtidigt som allt större kraft läggs på systemtänkande. Förr bedrevs en gedigen miljöforskning centralt hos skogsindustrierna. Då ansvarade koncernens miljöledning för att resultaten hittade ut till enheterna. I dag pratar vi om systemtänkande som carbon footprints och water footprints, säger Roine Morin. Viktiga uppföljningar Uppföljningarna av verksamhetssystemen är viktiga. På miljö- och energisidan administrerar koncernens miljöstab alla revisioner. För miljöstaben har utvecklingen gått från att vara miljöpolis som jagar utsläpp till att ge riktlinjer och ramar för system och fotavtryck. I stället för att inrikta arbetet på att uppfylla krav på en högsta utsläppsnivå kontrollerar vi att inget hamnar utanför den egna kontrollen i systemen. Vi har mycket bättre kontroll på vad som händer, säger Roine Morin. Nytt EU-direktiv En viktig uppgift nu är att redan nu börja samla data för att klara EU:s industriutsläppsdirektiv, IED (Industrial Emission Directive). Det har redan trätt i kraft men äldre anläggningar har fyra år på sig för genomförande. Direktivet innebär skärpningar av kraven att tillämpa bästa tillgängliga teknik och redovisa för - oreningar. Ett så kallat BAT-dokument beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik, både för den tekniska utrustningen och hur den utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas. Om vi har bästa teknik på våra bruk handlar det om vilka utsläppsnivåer vi hamnar på i de olika processavsnitten, som till exempel sodapannan eller mesaugnen eller vattenutsläpp, säger Roine Morin som deltagit i förhandlingarna i Sevilla. Han menar att direktivet kommer att förändra synen ganska radikalt på hur utsläppen ska kontrolleras i framtiden. Sverige har under många år inriktat sig på totala utsläpp från fabrikerna utifrån vad närmiljön tål. Med en gemensam europeisk syn sätts villkor för varje processenhet, ett för sodapannan, ett annat för mesaugnen och så vidare. Samtidigt har vi kvar de svenska villkoren kring totalutsläpp. Eftersom äldre anläggningar har fyra år på sig att anpassa verksamheten behöver vi inte vara klara förrän Då måste allt vara klart så det går inte att börja med projekt och investeringar då. Vi måste redan nu börja samla data för att veta hur vi ligger till med normalfördelning, spridningar och annat, säger Roine Morin. Fotnot. Södra driver 62 verksamheter i Sverige som är tillstånds- och anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Tillstånd krävs för massabruken, sågverken, torvtäkterna och en hamn. Bland de anmälningspliktiga verksamheterna finns timmerterminaler, biobränsleterminaler, anläggningar för vidareförädling av sågade trävaror och vindkraftverk.

25 25 Miljömålsberedningens delbetänkande Ökat skydd och skogsvårdsförordning men synpunkter har gett intryck Miljömålsberedningen lämnade i juni sitt delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning. Det är positivt att beredningen tagit intryck av kritiken mot de förslag som presenterades i vintras. Skogspolitiken ska ligga fast och man trycker på vikten av frivillig hänsyn och frivilligt arbete från skogsägarnas sida, säger Mats Blomberg, näringspolitisk samordnare hos Södra. Samtidigt återstår frågetecken kring hur skärpta lagregler fungerar i förhållande till EU:s timmerförordning. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Stig-Göran Arthursson, Suzanne Svensson Miljömålsberedningen föreslår att offentligt skyddad skogsmark ska ha ökat med hektar till Det frivilliga skyddet ska öka med hektar. Ökningarna innebär att Sverige lever upp till Nagoyaavtalet om strikt skydd för 17 procent eller drygt 9 miljoner hektar. Då har inte lågproduktiva marker, impediment, räknats in som länder gör och inte heller strandskydd eller avsatta kantzoner utmed vattendrag. Med frivilligt avsatta områden är vi förmodligen där redan i dag, säger Mats Blomberg. Etappmål Beredningen föreslår etappmål för en ökad helhetssyn. Ett sådant är ekolandskap som är en ny frivillig skyddsform för stora sammanhängande områden som ska stärka de ekologiska sambanden. Ekolandskap föreslås omfatta minst hektar till I genomsnitt omfattar ett ekolandskap hektar. Jag tolkar det som att man har sneglat på samarbetet kring östra Vätterbranterna, där Södra och LRF som representanter för markägarsidan medverkade i en mycket positiv dialog med myndigheter och ideella naturvården som resulterade i biosfärområdet, säger Mats Blomberg. Det framhålls att den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar. Därför ska lägsta nivå för miljöhänsyn i skogsbruket anges tydligt i skogsvårdslagstiftningen. Frivilliga insatser från skogsbruket behövs för att miljömålen i skogen ska nås. Beredningen nämner flera gånger hur viktigt det är att ha med sig de som jobbar i skogen för att nå målen. Det har också kommit fram i Skogsstyrelsens dialog. Vi har tagit fram målbilder och beskrivningar och har enats om handfasta tumregler som att man i normalfallet inte ska köra inom tio meter från ett vattendrag, tycker Mats Blomberg. Mats Blomberg Skärpt lagstiftning Lagstiftningen skärps då både Skogsstyrelsens föreskrifter och nytillkommande lagtext lyfts in i en ny skogsvårdsförordning som föreslås träda i kraft 1 januari Det gäller exempelvis körskador för att tydliggöra samhällets krav på skogsägarna. Död ved - torrakor, äldre vindfällen och högstubbar - samt minst tio träd per hektar ska lämnas kvar. Intill sjöar och vattendrag ska en zon med träd/ buskar lämnas med hänsyn till vattenkvaliteten. Inga avståndsmått anges för zoner runt sjöar och vattendrag. Det kan ses som ett resultat av bland annat Södras opinionsarbete och det frivilliga arbete som pågår med Skogens vatten, liksom Skogsstyrelsens dialog med näringen om just kantzoner. Men vi är kritiska till en förordning som bara regeringen kan ändra. Föreskrifter är mer flexibla och kan justeras i takt med att kunskap och praxis stärks, anser Mats Blomberg. Stor osäkerhet I hänsynskrävande biotoper föreslås förbud mot skogsbruksåtgärd som kan påverka biotopen på ett betydande sätt. Osäkerheten är stor om avgränsning och definition av hänsynskrävande biotoper. Förordningen är lag och ger en koppling till EU:s timmerförordning och habitatdirektivet om konsekvenserna som kan följa av att en avverkning anses olaglig. Beredningen hävdar att man inte ska kunna drabbas av dubbla sanktioner, men från familjeskogsbruket finns en stor skepsis. I lagen bör framgå att hänsyn ska tas till skogens sociala värden som natur- och kulturupplevelser, rekreation, friluftsliv med mera. I Skogsstyrelsens dialog pågår en dokumentation av hur skogsbruket arbetar med sociala värden. Det är positivt att beredningen här lyfter fram naturvårdsavtal och om Komet-programmet kan omsättas i tätortsnära natur som skogsägarrörelsen föreslår, säger Mats Blomberg. Frivillighet avgörande Ett annat frågetecken är reglerna för av - verkningsanmälan. När Skogsstyrelsen godkänt åtgärder som skogsägaren preciserat kan denne inte fällas i efterhand för åtgärd som anges i anmälan. En avverkningsanmälan blir som i dag bindande efter sex veckor. Om man underlåter att förebygga en körskada ska man kunna dömas till böter, liksom om man lämnar oriktiga uppgifter till Skogsstyrelsen. Det här är centrala frågor för skogsägaren och skogsbruket och hur en bindande avverkningsanmälan påverkar tryggheten för skogsägaren återstår att se, säger Mats Blomberg. Marginella effekter Det görs bara en enklare konsekvensbedömning av förslagen. Etappmålen kan leda till en mindre förändring av utbudet på virkesråvara, men detta anses bara Retroartikel till l RETROPRIS! RIS! kunna ge marginella effekter på skogsnäringens ekonomi och statens skatteintäkter. Det kommer inte heller att det kommer att leda till påtagligt ändrade förutsättningar för biobränsleanvändningen och möjligheterna att leva upp till klimatpolitiska åtaganden. Remisstiden går ut 30 september. Både LRF och Skogsindustrierna ska yttra sig, men Södra lämnar också in ett remissvar. Det återkommer vi till i nästa nummer av Södrakontakt. Miljömålsberedningen fortsätter sitt arbete med vattenfrågorna och lantbruket. Slutbetänkandet kommer den 15 juni Skogsägarens varuhus Kampanj! 596: Ord.pris: 745: Nya låga fraktkostnader! Uppge kampanjkod HH09 vid beställning. Erbjudandet giltligt t o m orderdatum 4/ skogma.se

26 26 Mathilda engagerar sig i självverksammas säkerhet Mathilda Clausén Wingårdh blir det nya ansiktet utåt för Säker Skog som ny systemansvarig. Hon tar över efter en riktig auktoritet på området nämligen Kjell Eriksson. Kjell har ett förflutet som skogshuggare och säkerhetsinstruktör i Södra sedan Mathilda och Kjell har arbetat tillsammans sedan 2006 och hon var den naturliga efterträdaren på grund av sitt brinnande engagemang för säkerheten för självverksamma. Kjell är dock fortsatt ett stort stöd för Mathilda. På favoritlistan i telefonen står, man, barn, svärmor och Kjell. Text och foto: Åsa Wernersson Södras säkerhetsinstruktörer som ser fram mot att möta Södramedlemmar i studiecirklar och på uppkörningar. Säker skog startade 2001 för att öka säkerheten i skogen för självverksamma. Sedan två år tillbaka är Säker skog en egen ekonomisk förening som ägs av Södra och övriga skogsägarföreningar i Sverige samt LRF. Samverkan sker med myndigheter, tillverkare, skolor och branschen i stort. Södra har som enda förening elva egna säkerhetsinstruktörer som har möjlighet att leda studiecirklar och examinera för motorsågs- och röjsågskörkort. Mathildas roll som ny systemansvarig blir att sitta som spindeln i nätet och suga åt sig nyheter och se till att alla instruktörer har rätt kompetens. Överlämningssamtal Ett överlämningssamtal mellan Mathilda och Kjell utmynnar i diskussioner om dåtid, nutid och framtid när det gäller säkert arbete i skogen. Kjell började som skogshuggare som 16-åring, utan utbildning med att hugga på uppdrag åt Södra. Jag jobbade med motorsågen Homelight, som vägde 15 kilo och hade vanliga stövlar, arbetarkläder och toppluva på mig. Möjligtvis hade jag en bomullstuss i örat. Dessutom jobbade man ensam hela dagarna. Först i slutet av 1960-talet kom huggarbyxorna, men de fick man köpa för egna pengar reglerades arbetstiden till åtta timmar om dagen, jag blev anställd och fick en månadslön. I samma veva utbildade jag mig till instruktör. På den tiden var vi 25 instruktörer. Jag jobbade halvtid som säkerhetsinstruktör och halvtid som skogshuggare fram till På senare år har jag varit den enda anställda instruktören i Södra, säger Kjell. I dag är det en självklarhet att använda skyddsutrustning när man arbetar i skogen och det finns en stor medvetenhet bland skogsägarna, men så har det inte alltid varit. Det var trögt i början. Jag kunde komma ut till en säkerhetsdag och där stod männen i keps. Kommentaren var att de hämtar hjälmen när det börjar se farligt ut. Många skaffade läkarintyg på att de fick utslag av skyddsbyxorna för att slippa dem. Jag har ofta gått via frun för att trycka på mannen att han behöver säkerhetsutrustning, berättar Kjell. Höjd status Det har blivit många utbildningstillfällen genom åren. Kjell har dessutom varit systemansvarig i Säker skog sedan starten Jag har trivts fantastiskt bra. Det kan komma fram personer till mig i dag och säga kommer du ihåg när du lärde mig kvistningsteknik för 30 år sedan. Sedan 2006 har Mathilda och jag haft ett nära samarbete. Matilda är mer på hugget och jag är lugnare. Vi har känts som en bra kombination och det känns naturligt att lämna över till henne. Södra har ett bra tryck i frågan och jag har alltid haft stöd för att jobba med säkerhetsfrågor. Båda är överens om att statusen på säkerhetsarbetet har höjts med motorsågs- och röjsågskörkorten. Att man har papper på vad man håller på med höjer statusen. Det visar att det är viktigt. I dag krävs motorsågs- och röjsågskörkort om man är anställd eller arbetar på annan fastighet. Det krävs inte om man arbetar hemma på sin egen. Men många som inte behöver tar körkorten gör det ändå. Intresset är mycket stort. Det sprider sig att det är en bra utbildning och att man lär sig mycket. Det är vi jätteglada för, säger Mathilda. Ändrade uppfattning Mathilda är uppvuxen i Lerum och morföräldrarna köpte en skogsgård på äldre dagar i början av 1960-talet. Eftersom mina morföräldrar var äldre var det inte aktuellt för mina föräldrar att ta över fastigheten. Vi var fyra flickor och önskan var att någon av oss skulle ta över. På den tiden krävdes det förvärvstillstånd om man skulle hoppa över en generation. Den som tog över var tvungen att gå en utbildning. Varken jag eller mina tre systrar var intresserade, men jag blev mer eller mindre tvingad att gå utbildningen eftersom jag var den som hade störst djur- och naturintresse. Det blev skogsbruksskola i Hensbacka. Under utbildningen anordnades ett SM i skog. De två bästa i klassen fick kvala till SM. Lärarna berättade att en tjej aldrig tidigare hade kvalat. Det sporrade mig och jag jobbade hårt och lärde mig massor och plötsligt blev det roligt. Så roligt att jag kände att det var skog jag ville jobba med. Det blev senare skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg och jag tog över mina morföräldrars fastighet Därefter har jag arbetat och försörjt mig på gården och på utbildningar, berättar Mathilda.

27 27 Mathilda är ny systemansvarig för Säker skog efter Kjell Eriksson. Kjell är ett stort stöd för Mathilda som gärna tar del av Kjells goda råd och idéer kom stormen Gudrun och Mathilda kände att det var farligt att jobba i skogen och upplevde ett stort behov av att lära sig mer om att arbeta säkert. Jag tog motorsågskörkort och blev säkerhetsombud i Södra Under utbildningen insåg jag att det hade hänt mycket i utvecklingen sedan jag gick utbildning på 1980-talet. Jag blev sedan den första säkerhetsinstruktören efter Kjell. Nu är jag den som har flest behörigheter. Mathilda ser fram emot sitt nya uppdrag som systemansvarig. Jag är glad över att jag fick erbjudandet. Pedagogik och motor- och röjsågning tycker jag är jätteroligt, så kombinationen är toppen. Jag kommer att jobba halvtid som systemansvarig och halvtid på min egen fastighet. Det är viktigt att vi upprätthåller en hög kvalitet på studiecirklar och uppkörningar. Det är min uppgift att se till att alla säkerhetsinstruktörer är uppdaterade och att våra uppkörningar är lika. Sedan är jag bara en kugge för att verksamheten ska fungera. Det är ett trevligt och duktigt gäng som fram - för allt tycker att det är roligt att jobba med säkerhet. Vi ser fram emot att möta alla trevliga Södramedlemmar i studiecirklar och på uppkörningar. Mathilda håller ett instruktörsmöte för Södras egna instruktörer. Motorsågskurser Under november månad kommer det att hållas utbildning i motorsågskörkort nivå C. Det blir ett teoripass på måndag kväll och praktik i skogen under tisdag-torsdag. Platser: Vecka 45 Ambjörnarp Vecka 46 Munkedal Vecka 47 Sandhult Vecka 48 Ambjörnarp Anmälan och för mer information kontakta Gården, familjen och framtiden. Det hänger liksom ihop. Vad händer om olyckan är framme? Vad gör du om en nyckelmedarbetare plötsligt blir sjuk? Hur tänker du dig framtiden för dig och din familj? Kan det bli aktuellt att sälja gården? Hos oss hänger de här frågorna ihop. Vi reder ut dem och ger dig ett förslag på en helhetslösning som är enkel och trygg. Med skadereglering, service, fastighetsförmedling och beslutsfattande nära dig. Boka rådgivning redan idag. Kontakta ditt närmaste kontor. Vi ses. Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

28 28 Lyckad entreprenörscertifiering firar 10 år ECSkogs 10-årsjubileum firades med en fältexkur sion i våras. Inbjud na gäster från ägarföretagen, andra aktörer och ECSkogs interna revisorer deltog. Text: Gustaf Aulén Foto: Klara Helstad Södra kräver att de skogsentreprenörer som anlitas är certifierade enligt PEFC och att personalen som utför åtgärder i skogen har ett grönt körkort. ECSkog står för EntreprenörsCertifiering Skog och är ett certifieringsparaply för skogsentreprenörer. Företaget ägs tillsammans av Södra, Pancert (köpsågverkens certifieringsparaply), Svenska kyrkan och Mellanskog. En viktig anledning till att ECSkog bildades 2003 var att harmonisera kraven på skogsentreprenörerna för att underlätta för dem att gå till olika uppdragsgivare. Tidigare hade varje skogsföretag sina egna krav, vilket innebar ett merarbete för såväl uppdragsgivare som uppdragstagare. Vid exkursionen fick deltagarna många lärorika inblickar i certifieringsarbetet. Bland annat tydliggjordes de roller och det ansvar som skogsägare, entreprenör och virkesköpare har för att det hela ska fungera. Tydliga affärsavtal och bra traktdirektiv är två nycklar för att arbetet ska gå smidigt för alla inblandade parter. ECSkogs egna revisorer bjöd på rollspel och visade exempel på sådant som kontrolleras enligt standardkraven. Det handlar bland annat om säkra bränsletransporter, rätt sorts oljor, anställningsförhållanden, praktisk hänsyn till natur- och kulturmiljövärden med mera. Systemet för certifiering av skogsentreprenörer är framtaget av PEFC, det vill säga samma certifieringsorgan som också har certifiering av skogsfastigheter. Det andra stora certifieringssystemet, FSC, har ingen separat entreprenörscertifiering. Det be - hövs inte heller eftersom man i tillämpningen av stadardkraven har tagit höjd för att de certifierade entreprenörerna ska kunna verka på såväl PEFC som FSC-certifierade fastigheter. ECSkogs 10-årsjubileum firades med en fältexkursion. Belöning för 10 år i ECSkogs tjänst Under exkursionen så hedrades ECSkogs vd Bernt Söderberg, med Skogsvårdsförbundets fina utmärkelse Silverkvisten. Bernt har framgångsrikt lett företaget under hela tioårsperioden och i dag är ECSkog landets största paraply med cirka certifierade entreprenörsföretag och flera lär det bli. Det är inte utan att man med glädje kan se tillbaka på de gångna tio åren. Från en spretig tillvaro där var och en drog åt sitt håll, har vi nu en riktigt bra gemensam grund att stå på. Det bådar gott inför fortsättningen, säger Gustaf Aulén, skogsekolog på Södra, som varit styrelsemedlem sedan ECSkogs ordförande Dan Glöde (tv) läser upp motiveringen till Silverkvisten för en påtagligt nöjd Bernt Söderberg, vd i ECSkog.

29 29 Kinesiska kunder besökte medlemsfastighet Under tre dagar i augusti arrangerade Södra Cell International en kundkonferens för sina kinesiska textilmassakunder. Bland annat besökte kunderna en medlemsfastighet och fick då veta hur björk massaved, som är en viktig råvara vid framställning av textilmassa, avverkas. Text: Carin Bengtsson Foto: Ola Åkeborn Uppemot 80 procent av Södras leveranser av textilmassa går i dag till Kina. Genom att bjuda hit våra kinesiska kunder och på plats visa att vi är ett stort, ointegrerat och seriöst företag med god ekonomi och en fantastisk organisation i hela kedjan från skog till färdig massa, hoppas vi stärka samarbetet med dem, berättar Dag Benestad, försäljningschef textilmassa. På konferensen deltog representanter från Södras största textilmassakunder i Kina, Sanyou och Fulida, och representanter från de potentiella kunderna Yamei och Nanjing. Med på konferensen var även tre medarbetare från Handelshuset Ekman & Co som arbetar som Södras agent i Asien. Konferensen inleddes med information om varför Södra satsar på produktion av textilmassa och hur kvalitetsarbetet kring Södras massaprodukter fungerar. Andra dagens förmiddag var det dags för skogsexkursion. De kinesiska kunderna besökte skogsägaren och Södramedlemmen Ola Persson i Tararp, som berättade om sin gård och sitt skogsbruk. Kunderna imponerades av möjligheten för privatpersoner att äga mark. Södra Skogs representanter Mats Olausson, områdeschef i Ronneby verksamhetsområde, och Henrik Holmberg, skötsel- och miljöledare i Region Syd, berättade hur Södra, som är en medlemsägd skogskoncern, är uppbyggt och fungerar. De kinesiska kunderna fick sedan se hur man plockar ut björkmassaved, som är en viktig råvara vid framställning av textilmassa. Skördarförare Jonas Olsson hos Bröderna Olssons Skogsentreprenad avverkade björk och lite gran och lämnade bok och ek för att på så sätt göra Ola Perssons blandbestånd till ett ädellövbestånd. Besökarna verkade även imponerade av skördartekniken och det sätt på vilket träden höggs ner och upparbetades, säger Mats Olausson. I ett bestånd där främst gran och tall hade gallrats bort för att få fram bok visade skotarförare Henrik Häggblad hur skotning av virket går till. På skotaren lastades cirka fem kubikmeter massa - ved för att illustrera den mängd ved som går åt för till - verkning av ett ton textilmassa, berättar Mats. På ett hygge som förra året hade planterats med björk visades föryngring av björkskog och i ett 7-årigt bestånd visade Olas dotter Linnéa Persson hur röjning av ungskog går till. Skogsexkursionen avslutades med uppskattad lunch i skogen. På eftermiddagen gick färden till Södras Cell Mörrum där Södras textilmassa produceras och där fick kunderna veta hur produktionen går till. Dag Benestad är nöjd med kundkonferensen som han menar föll mycket väl ut. Genom konferensen har vi stärkt relationerna med våra största och viktigaste kunder i Kina och det ger oss en bra grund att stå på inför framtiden, säger Dag Benestad. Höjda timmerpriser från 24 maj NY SLUTAVVERKNINGSTJÄNST MED TRYGG MARKSKONINGSGARANTI Nu har vi stärkt Södras slutavverkningstjänst både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Förutom höjt timmerpris inför vi en markskoningsgaranti som har som mål att förebygga och minimera körskador. Har du bärig mark och bra vägar erbjuder vi dig dessutom en extra tillgänglighetspremie. Det ska vara enkelt att använda Södras slutavverkningstjänst och du kan vara lika trygg med att få ut den ekono- miska ersättningen som med en professionell aptering och hantering. Vi tar hand om hela kedjan från kontraktstecknandet till slutredovisningen. Kontakta din lokala skogsinspektor för att få mer information om vårt erbjudande och för att planera din höstavverkning eller kontakta vår växel så hjälper vi dig till rätt person. Med Södra gör du alltid en god affär Läs mer om Södras kvalitetssäkrade produkter och tjänster på vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

30 30 Södras skogsdemogårdar visar Är du intresserad av att se hur olika plantmaterial påverkar föryngringsresultatet, hur främmande trädslag etablerar sig eller hur skilda typer av röjningsingrepp påverkar tillväxten? Besök då en av Södras skogsdemogårdar. 31 demonstrationsgårdar har nu rustats upp för att ge besökarna en god inblick i hur skogen kan skötas på ett uthålligt och lönsamt sätt. Text: Carin Bengtsson Foto: Ola Svanberg Inom Kraftsamling skog-projektet som pågick mellan skapades ett flertal demonstrationsgårdar i Södras område. Syftet med gårdarna var att tillsammans med andra aktiviteter ge kunskap om hur lönsamheten på skogsgården kan öka genom ökad tillväxt. I samband med det efterföljande projektet Krafthandling skog, vars syfte är att göra verklighet av kunskaperna från Kraftsamling skog, har Södra nu koncentrerat verksamheten till cirka en skogsdemogård per skogsbruksområde. Samtliga 31 skogsdemogårdar har under året rustats upp på olika sätt. Upprustningen är finansierad av Krafthandling skog-projektet och bland annat har skogsslingor omarbetats och skyltmaterial uppdaterat. Parallellt med detta arbete har upprustning av ett antal viltdemogårdar samt skapande av flera nya vattendemogårdar pågått inom Södra. Syftet med Södras skogsdemogårdar är att visa upp Södras syn på hur skog bör skötas för att ge god ekonomisk avkastning samtidigt som hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer samt biologisk mångfald och vatten i skogen. Med skogsdemogårdarna vill vi visa de goda skötselexemplen och hur en levande landsbygd kan se ut, säger Ola Svanberg som är ansvarig för Södras skogsdemogårdar. Olika inriktningar Ingen skogsdemogård är den andra lik. Eftersom de sträcker sig från Billingsfors i nordväst till Torsås i sydost är de geografiska skillnaderna ibland stora vilket påverkar skogsbrukets förutsättningar och inriktning. Skogsägarna vars fastigheter nu är skogsdemogårdar har också olika intressen och därmed olika målsättningar med sitt skogsbruk, och det präglar förstås utformning av och innehåll i skogsdemogårdarna. Några skogsägare experimenterar med olika trädslag, medan andra är intresserade av högkvalitativ tallskog eller lövskogsproduktion, säger Ola Svanberg. Skogsdemogårdarna kan användas på flera sätt. Skogsbruksområdena kan anordna olika typer av aktiviteter på skogdemogården, till exempel skogsdagar, gårdsvandringar eller seminarier. Det är också vanligt att skogliga kurser och utbildningar som Södra arrangerar förläggs till skogdemogårdarna. Men det går även bra att besöka en skogsdemogård i privata, mindre grupper eller enskilt. Man får ut mest av besöket genom guidning men det går också bra att ta sig runt på skogsdemogården på egen hand. Är du intresserad av att besöka en av våra skogsdemogårdar ska du ta kontakt antingen med respektive gårdsvärd, som oftast är skogsägaren själv, eller med den lokala skogsinspektorn, så får du hjälp. Skogen växer och förändras ständigt. Därför uppmanar Ola Svanberg inte bara nya besökare att komma till skogsdemogårdarna. Även de som har besökt någon skogsdemogård tidigare kan få ut mycket av besöket, menar han. De som gjorde ett besök under de första åren kanske tog del av något av många planteringsförsök som startade efter Gudrun eller kanske något röjningsförsök. Nu efter några år kan man tydligt se såväl utveckling som skillnader när det gäller planttillväxt i föryngringar eller diametertillväxt i olika röjningsförsök. Och det är det som är syftet med våra skogsdemogårdar. Att kunna se resultaten av olika skötselåtgärder och metoder, säger Ola Svanberg. Skogsdemogårdarna nu på nätet På Södras skogsägarnät skog.sodra.com finner du nu information om skogsdemogårdarna. Gå in under Bruka skog/södras demonstrationsgårdar. Med hjälp av en kartfunktion kan du klicka upp en speciell gård och där få mer information om gården, kontaktinformation till gårdsvärden och en vägbeskrivning för att hitta rätt. Roligt att vara gårdsvärd Lars Vikinge är gårdsvärd på fastigheten Melskog 1:5 i Åtvidaberg Östra skogsbruks område. Fastigheten är på 218 ha, varav 201 ha produktiv skogsmark: Vilka aktiviteter har du haft på din skogsdemogård? Mest har det handlat om skogsdagar och kurser som förtroenderådet har arrangerat. Hur är det att vara gårdsvärd? Det tar en hel del tid att förbereda en exempelvis en skogsdag, men fram förallt är det roligt att visa hur jag sköter min skog. Det sporrar mig att utveckla skogs brukan det ännu mer. Vad finns det för speciellt på din gård som en besökare bör ta del av? Jag har framför allt två saker som jag vill visa. Det ena är odling av en rad olika härkomster av Douglasgran och andra Nordamerikanska trädslag. Min pappa var i Nordamerika på 1970-talet och inspirerades då av de trädslag han såg och började sedan experimentera med dem här hemma på gården. I början av 1990-talet började jag odla björk och sedan några år jobbar vi även med hybridasp. Det visar jag också upp på min skogs demogård. Lars Vikinge, gårdsvärd på fastigheten Melskog 1:5, i samspråk med Bo Wall, områdeschef i Åtvidabergs verksamhetsområde.

31 uthållig och lönsam skogsskötsel 31 Givande att inspirera andra Arne Lundin är gårdsvärd på fastigheten Ramsås 4:1 i Ljungby skogsbruksområde. Fastigheten är på 197 ha, varav 164 ha produktiv skogsmark. Vilka aktiviteter har du haft på din skogsdemogård? Jag har haft ett tiotal större guidningar. Det har varit allt från mindre byaträffar och skogsdagar med ett 25-tal besökare till ett besök från en finsk skogsägarförening. Hur är det att vara gårdsvärd? Det är intressant att få visa vad man har gjort och givande att kunna inspirera andra. Utöver att uppdatera skogsbruksplanen efter en åtgärd dokumenterar jag gärna lite extra vad jag gör, och det är kul att visa och berätta om. Vad finns det för speciellt på din gård som en besökare bör ta del av? De lite ovanligare trädslagen lockar mig. Jag har ett par bestånd med andra generationens hybridasp som har kommit upp via rotskott och som nu är röjda. I ett försök med Douglasgran studerar jag hur den passar in i det sydsvenska skogsbruket. Jag har även testat hur den förädlade Bredingeplantan växer i förhållande till plantor med vitrysk proveniens. När de båda planteringarna var 12 år gamla var Bredingeplantorna 5 meter höga och plantorna med vitrysk härkomst 4 meter höga. Det känns kul att jag på min demogård kan förstärka budskapet att förädlat plantmaterial har högre tillväxt. Gårdsvärd Arne Lundin informerar besökare om åtgärderna på fastigheten Ramsås 4:1 för besökare i samband med en skogsdag på skogsdemogården. Vi finns där du finns I bankrelationer, precis som i alla andra relationer, är närheten central. Närhet skapar trygghet och enkelhet, både för dig och för oss. Och den är grunden för bra affärer. På över 460 kontor runt om i Sverige arbetar kunniga och erfarna banktjänstemän som gärna vill hjälpa dig där du befinner dig. Välkommen till Handelsbanken. En bank som kan skog och lantbruk.

32 32 Torra tips i nyttig

33 33 Torkning är ett utmärkt sätt att ta vara på allt från svamp och bär till fisk och kött. Tillbringar du dessutom mycket tid utomhus är den egenhändigt torkade maten näringsrik, billig, god och lätt att bära med sig. Nästan alla livsmedel går att torka och det är enklare än du tror. Text: Stefan Hedner Foto: Eric Tornblad Börja med äpplen Så hur ska man då börja, när man vill ta vara på resurser från omgivningen och samtidigt förstärka matsäcken med något eget, nyttigt och gott? Eric Tornblad föreslår att man börjar med äpplen. Många har gott om äpplen och det är inte svårare än att skiva dem i 0,5 cm tjocka skivor. Sedan torkar man skivorna, helst på pinnar ovanför ett normalvarmt element i ett par dagar, eller i ugn på 50 graders värme i 12 timmar. Torkade äpplen är goda som de är men kan också blötas upp och användas i gröt, bröd eller till en äppelpaj. Den som inte vill att skivorna ska bli bruna kan doppa dem i citronjuice eller askorbinsyravatten. Boken Torka mat är full av tips och råd. Dessutom finns rikligt med recept på hur den torkade maten kan förvandlas till goda rätter, antingen hemma eller över ett stormkök utomhus. Att man sätter igång och provar är ändå mitt allra bästa tips. Det är fantastiskt roligt och tillfredsställande att njuta av den goda smaken från mat som man har torkat själv. kokbok När Eric Tornblad gick Hållands folkhögskolas friluftslinje i Åre tröttnade han på den enhanda kost som han alltid tog med på vandringar och skidturer. Han sökte efter en bra kokbok för friluftsliv, men hittade ingen. Jag gjorde min egen, berättar han. Jag fick pröva mig fram med råvaror och torkmetoder och upptäckte att det var både roligt och enkelt. Dessutom blev ryggsäcken lättare och maten godare. Med tiden utvecklade Eric sitt bokprojekt och fördjupade sig i ämnet. Han skrev och fotograferade och fick förra året boken Torka mat utgiven på Calazo Förlag. Den första upplagan är nästan slutsåld och boken ska snart tryckas om. Ta vara på resurserna I sin bok visar Eric på ett pedagogiskt sätt hur enkelt det är att torka olika sorters mat inför vandringar och utflykter. Men man behöver inte vara friluftsmänniska för att ha användning av boken, påpekar han. Att lära sig torka mat är också bra om det finns mycket svamp eller bär i skogen, om äpplena trängs i trädgården eller om frysen redan är full av kött när jaktsäsongen startar. I bokens olika kapitel får läsaren lära sig om olika torkmetoder och utrustning, hur man kan bygga sin egen mattork och hur olika sorters livsmedel med olika egenskaper ska torkas på bästa sätt. Det handlar hela tiden om att försöka kombinera en låg temperatur med en så kort torktid som möjligt. Vid högre temperaturer försvinner mer näringsämnen och livsmedlet kan även snabbt bt få en yta som gör det svårt för vattnet att försvinna na ur maten. Vid lägre temperaturer måste livsmedlet et exponeras i luften under längre tid, vilket ökar risken för angrepp av olika slag. Lång hållbarhet Att torka mat är inte något som endast inbitna fantaster håller på med. Förr var det en vanlig kon - ser veringsmetod och faktum är att den moderna livsmedelsindustrin inte skulle fungera utan torkade produkter. Många hel- och halvfabrikat har ingredienser som är torkade. Och visst är det svårt att tänka sig en välsorterad mataffär utan kaffe, te, flingor, knäckebröd och russin? Hållbarheten på det torkade är näst intill oändlig. I flera tusen år gamla gravar har man hittat torkad frukt som även om den inte inbjöd till smakprov ändå var relativt oförstörd. Torkar man på rätt sätt är det väldigt lång hållbarhet, förklarar Eric. Om man vet att produkten är riktigt torr kan den vakuumförpackas i plastpåsar, annars är det bra med papperspåse eller en glasburk med ett lock som inte sluter helt tätt. Då kan den fukt som finns kvar i maten fortsätta att vandra ut. Själv försöker jag äta upp det jag torkar inom ett år. Vinn boken Torka mat! Södrakontakt har köpt in 10 exemplar av boken Torka mat. Vill du vinna ett exemplar svarar du på tävlingsfrågan samt utslagsfrågan och skickar ditt svar senast den 9 oktober till: eller Södrakontakt, Växjö. Bland de tävlande som svarat rätt väljer en jury från Södra ut de 10 mest spännande svaren på utslagsfrågan. Vinnarna offentliggörs i Södrakontakt nr 5 och boken kommer sedan i posten. Fråga: Hur varm bör ugnen vara när du torkar äppleskivor? Utslagsfråga: Vad skulle du vilja torka och var skulle du sedan vilja äta det?

34 34 Snabb hjälp med Södras sjukvårdsförsäkring Medlemserbjudande Södras sjukvårdsförsäkring En prisvärd försäkring för snabbare vård Du känner väl till att Södra erbju - der medlemmar i Södra samt deras familjemedlemmar en förmånlig sjukvårdsförsäkring? Skulle du bli sjuk kan den bli en väg till att snabbare få den vård du behöver och därmed också fortare bli frisk. Text: Carin Bengtsson Med Södras sjukvårdsförsäkring får du snabb tillgång till kvalificerad privat specialistsjukvård i de fall försäkringsbolaget bedömer att du behöver det. Försäkringen avser planerad vård. Vid akut sjukdom och olycksfall ska den offentliga sjukvården användas. Den dag du behöver utnyttja försäkringen ringer du till försäkringsgivarens sjukvårdsrådgivning vårdplanering. Där bokar de in dig för vård och behandling hos auktoriserade samarbetspartners. Med Södras sjukvårdsförsäkring får du snabba besked. Första besöket hos specialist ska ske inom 4 arbetsdagar, då det är medicinskt möjligt. Därefter ger en vårdgaranti dig vid behov rätt till operation inom 20 dagar, då detta är medicinskt möjligt. Ett omfattande skydd Vid vissa diagnoser kan det ibland kännas tryggt att få en andra bedömning av en ny läkare. I försäkringen ingår även den möjligheten. Även läkarordinerad psykologhjälp och/eller kristerapi ingår med maximalt 10 gånger per skada. Du kan också få ett begränsat antal besök per skada hos bland annat dietist, sjukgymnastik, kiropraktik och naprapat. Vaccinationsråd kan ges om du exempelvis undrar över lämpliga vaccinationer inför resor. Du har också rätt till ersättning för läkemedel upp till högkostnadsskyddet, samt till transport- och logikostnader i sam- band med vård och rehabilitering om resorna överstiger 100 km enkel väg. Observera att transport- och logikostnaderna måste godkännas i förväg av försäkringsbolaget om de ska vara ersättningsbara. Din Södraförsäkring gäller även om du skulle drabbas av icke akut sjukdom eller olycka utomlands. Observera dock att försäkringen ger dig rätt till planerad privatvård i Norden, inte nödvändigtvis i det land du befinner dig. Vad kostar försäkringen? Södras sjukvårdsförsäkring kostar kr per peson och år för medlem. Du kan välja att medförsäkra make/ maka, sambo eller registrerad partner för samma pris även om dessa inte är medlemmar i Södra. Försäkring av hemmavarande barn under 25 år kostar kr per år och familj (obegränsat antal barn). Försäkringsgivare är Nordeuropa Liv och Hälsa som företräder Lloyd s Underwriters. Mer information om Södras sjukvårdsförsäkring och blanketter hittar du under Mina sidor på Skogsägarnätet skog.sodra.com. Ring sjukvårdsrådgivningen Öppet dygnet runt, telefonnummer: Södras och övriga skogsägarföreningars kampanj Skogens vatten går vidare. Intresset har lokalt varit mycket stort men det finns fortfarande områden som väntar på sin första studiecirkel. Stort intresse för Skogens vatten Tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan görs nu ansträngningar för att marknadsföra och sprida information om Skogens vatten. Tills i dag har Södra utbildat ett 80-tal cirkelledare samt personal från Södra Skog och gästdeltagare från Mellanskog och Norrskog. Under 2013 har två nya cirkelledarutbildningar hållits och nybakade cirkelledare finns nu tillgängliga via Vuxenskolan. Ytterligare en cirkelledarutbildning arrangeras oktober i gränstrakterna mellan Skåne, Blekinge och Kronoberg. Anmälan till Södras info- och medlemsavdelning Under hösten invigs också två nya vattendemoslingor utöver dem som finns i Bodafors och Hestra nämligen en i Vikaryd utanför Alingsås och en vid Flaken på gränsen mellan Blekinge och Kalmar län utmed Lyckebyån. Det finns många vattenintresserade skogsägare, det märktes inte minst vid dammen i Södras monter under Elmia Wood där många tog tillfället i akt att prata fiske och dammar. Studiecirkeln Skogens vatten är ett utmärkt tillfälle att träffa andra skogsägare med vattenintresse och lära mer om vad hänsyn vid vatten innebär, säger Mats Blomberg, näringspolitisk samordnare och kampanjledare. Det stora intresset för vattenfrågorna förstärker också Södras inställning att utbildning och rådgivning är rätt väg att gå för att få en effektivare miljöhänsyn i skogen, inte lagboken, menar Mats.

35 35 Nedsatt tillväxt på kalätna ekar Många ekar har i år drabbats av larverna från två fjärilsarter, frostfjäril och ekvecklare. Ekbladen äts upp av larverna och ekarna har i vissa fall blivit helt kalätna. Massförekomst av frostfjäril och ekvecklare inträffar med 7-15 års mellanrum och kan ibland pågå 2-3 år i rad. När fjärilarna har kläckts skjuter träden oftast åter ny, ljusgrön krona. I princip alla träd överlever angreppen. Ekens förmåga att skjuta nya skott är just en anpassning till de återkommande angreppen. Om det blir ytterligare angrepp nästa år beror på om den andra generationen klarar den kommande vintern eller inte. Eftersom larverna i princip äter upp all bladmassa hämmar angreppen tillfälligt tillväxten på ekarna, men kvaliteten på virket påverkas inte, säger Södras lövskötselexpert Anders Ekstrand. Grattis alla vinnare av slöjdboken! I Södrakontakt nummer 3 tävlade man om boken Småslöjd av författarna Kalle Forss, Gunnar Jeppsson, Jan Olofsson och Nisse Stormlod. Vi har fått många tävlingsbidrag från föräldrar och mor- och farföräldrar till pyssel tokiga barn som vill slöjda i höst mörkret. Många lärare har också hört av sig för att få tips och idéer till undervisningen. De tio lyckliga vinnarna är: Emmy Erledal skrev i sin motivering: Min pappa är bra på att göra saker, men behöver lite idéer. Farmor kan kanske också hjälpa mig att slöjda. Jag tycker det är roligt att göra saker som jag hittar ute! Cecilia Hillström, Nossebro, Mia Granberg, Ljungby, Karin Käck, Berghem, Jessica Björck, Älmhult, Tom Håkansson, Kalvsvik, Anna Pettersson, Sexdrega, Emmy Erledal, Vrigstad, Ingemar Westroth, Värnamo, Birgit Andersson, Aneby, Ann-Sofie Falk, Vimmerby. Rädda skogen Nu kan du stoppa viltskador året runt! cloco.se NYTT VILTSKYDD LÄTT ATT HANTERA LÄTT ATT SPRUTA MOT VILTSKADOR ÅRET RUNT Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid. Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eteriska oljor. Läs mer om Arbinol B på Ytterligare två av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt. Eliselund Södra Sandby Telefon Telefax

36 36 Södradag på Det var en härlig sensommardag när Södras medlemmar besökte Astrid Lindgrens värld i slutet av augusti. Pippi, Ronja, Emil och alla andra Lindgrenfigurer lockade över 720 familjer. Det var sjunde gången som Södra ordnade aktiviteten för sina medlemmar. Text: Åsa Wernersson Foto: Petra Patcha Patricia, Victoria och Alexandra Ekeroth väntade på att få kasta kottar. Familjen var mycket nöjd med dagen och tyckte att det var roligt att det anordnas familjeaktiviter genom Södra. Södras ordförande Christer Segerstéen samtalar med medlemmen Stig Lindén om hur Södra ska agera när man är på väg mot ett massaveds överskott. Klockan 10 på söndagsmorgonen öppnades portarna och redan från start var det full aktivitet. Förutom alla parkens aktiviteter fick Södramedlemmarna även lite information och råd från Södra, bland annat om Säker Skog och Södraskolan. De som hade frågor kunde prata med Södras inspektorer som var på plats och även med Södras ordförande Christer Segerstéen. Dessutom fick barnen en glass när de lämnade sin entrébiljett och kunde tävla om fina priser genom kottkastning. Det var de förtroendevalda i Vimmerby skogsbruksområde som genomförde dagen. Vi ser tydligt vilket stort mervärde en sådan här dag har för våra medlemmar. Södra arbetar för att främja familjeskogsbruket och då känns det härligt att kunna erbjuda våra medlemsfamiljer en sådan här aktivitet. Astrid Lindgrens värld är en park som erbjuder en naturupplevelse samtidigt som den är en temapark med några av våra mest omtyckta sagokaraktärer, säger Magnus Johansson, ordförande i Vimmerby skogsbruksområde. Lucas Hedlund tyckte att dagen var jätterolig, men bäst var glassen och att man fick godis i Södratältet om man kastade kottar. Magnus Johansson, ordförande i Vimmerby skogsbruksområde övervakar kottkastningen.

37 37 AS FORS MW FARMA Generation 2 FÄLLBAR GRIND Att inspiration hämtats från dagens skotare vid utvecklandet av G2 vagnarna är ingen hemlighet. Modellerna T14 samt T16 är försedda med hydrauliskt fällbara grindar för att öka åtkomligheten bakom vagn och bidra till bättre sikt. LÄNKLED G2 kranarna är några av marknadens mest genomtänkta och prisvärda kranar. Lyftkraften och rörelsegeometrin är utöver det vanliga. Den tilltalande designen tillsammans med materialvalet ger låg egenvikt. Bra för lastförmåga, balans och hållbarhet. G2 kranar är försedda med länkled mellan lyft och vipparm för ett optimalt rörelseschema. Kranarnas detaljer är genomarbetade och ligger väl skyddade. RAMSTYRNING FARMA är kända för att vara vagnar med riktigt god följsamhet i skogen tack vare ramstyrningen. I G2 tar vi steget vidare och använder dubbla vagnsstyrningscylindrar för att få en jämnstark vridkraft på dragstången. BAKLJUS G2 vagnarna har belysning som standard för din och andras säkerhet. Bakljusen är infällda i chassit och skyddade i utsatt skogsarbete. FLYTTBARA BANKAR Den nya vagnsserien är utrustad med flera flyttbara bankar för möjligheten att justera bankarna så att de passar beroende på virkeslängder. Stakarna är bultade i vagnarna. FARMA Generation 2 är produkter byggda på brukares erfarenheter. Det är innovativ design och teknisk utveckling som tar steget längre. FARMA G2 innebär en uppgradering såväl produkt som designmässigt men innebär också en vidareutveckling av varumärket inom nya verksamhetsgrenar. Vår långa branscherfarenhet och globala inköpsteam ger förutsättningar för omfattande utrustningsmöjligheter och konkurrenskraftiga priser. Vi hjälper dig att få lönsamhet i ditt arbete. FARMA Generation 2 är utvecklad av skogsbrukare för skogsbrukare. STÅLKVALITÉ SOM GÖR SKILLNAD Alla produkter inom Generation 2 serien har genomgått omfattande beräkningar och stress-tester där produkterna hårdkörts. Noga avvägningar har gjorts mellan stålkvalité och tjocklek. De vitala delar som utsätts för kraftigt slitage har tillverkats i höghållfast stål för din trygghet vid köp. EN LACK SOM HÅLLER Fors MW har de senaste åren investerat i norra Europas modernaste bläster och lackeringsanläggning. Alla produkter som lämnar fabrik är tillfullo blästrade. Samtliga lackeras i tvåkomponentfärger som ger en glans som varar och en lack som håller. 8 KANTIG CENTRUMPROFIL FARMA G2 är en skogsvagnsserie vars designskyddade ram består av en åttakantig bockad centrumprofil. De plana ytorna blir mindre. Ramen står därmed emot slag bättre än en vanlig rektangulär profil. En robust vagn som genom sina sneda ytor också blir mer avvisande mot exempelvis stubbar man kör över. Dold slangdragning i centrumprofilen ger också skydd åt utsatta detaljer i skogen. Skogsvagnarna har en hög markfrigång. FARMA G2 kranar finns tillgängliga i modellerna: C 3,8/C 5,3/C 6,3/C 7,0/C 8,5 FARMA G2 vagnar finns tillgängliga i modellerna: T10/ T12/ T14 4WD/ T16 4WD Fabrik: FARMA NORDEN AB Information försäljning: Anders Svensson, Teknisk support och reservdelar: Alla priser exkl. moms och frakt. Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare. För närmare information, se Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information.

38 38 Den ovanlige korga makarn Som yrkesverksam enekorgsmakare är Mikael Svensson unik. En gång i tiden fanns det många korgmakare i landet, men numera är det svårt att ta tillräckligt betalt för det tidsödande arbetet. Men enekorgarna, de är precis lika starka och hållbara som någonsin. Text: Stefan Hedner Foto: Eijer Andersson

39 39 Mikael Svensson hade inga planer på att bli korgmakare när han flyttade tillbaka till Ronneby från Stockholm. Men två gånger styrde slumpen hans steg mot enbuskarna och när han provade att fläta korgar var han fast. Det började med att jag lärde känna en gammal korgmakare på ett äldreboende i Ronneby, förklarar Mikael. Han var i ganska risigt skick men bad mig i alla fall att hjälpa honom med material till en enekorg. Jag letade upp vad jag trodde att han behövde, men det dög inte åt honom. Den skiten kan du ta med dig hem igen, sa gubben. Mikael hittade bättre material, längre, rakare och med färre kvistar. Mikael bor i klassiska korgmakarbygder. Snitten i enarna syns fortfarande, 70 år efter att den förra korgmakaren gick omkring i markerna. Sortimentet av korgar består av många olika modeller. I sin trivsamma verkstad har Mikael ordnat det bra. Här finns allt han behöver för flätningen och här har han också nära både till hemmet och till råvaran. Sedan satt jag där vi sidan av honom och klöv spån, i full färd med att göra min första enekorg. Det var ingen vacker sak när den var färdig utan hade alla former samtidigt. Men mitt intresse hade vaknat. Spår i terrängen När Mikael letade hus var slumpen där igen. Ett torp ute i skogen kändes helt rätt och efter att ha slagit till fick han veta att en korgmakare hade bott i stugan på 50-talet. Det är spännande eftersom spåren av honom fortfarande syns här ute i terrängen. Ännu efter 70 år finns hans snitt kvar i enbuskarna. Norra Blekinge och södra Småland är gamla klassiska korgmakartrakter. Klimatet är bra, marken lagom bördig och framför allt har det funnits många korgmakare här genom tiderna. Enen mår bra av att skattas, berättar Mikael, som alltid har markägarnas tillstånd när han letar material. Kunniga korgmakare sköter om landskapet som om det vore en odling. Enarna beskärs så att bildandet av nya skott underlättas. Enar som inte sköts om riskerar att kväva sig själva och om blötsnön lägger sig på dem kan de fläkas upp och undermineras inifrån. Ene är ett material som tar tid att arbeta med. 60 procent av tillverkningstiden går åt till att klyva spån. Rikt på oljor Som material är ene ganska svårt att arbeta med. Att det ändå har använts så flitigt till korgflätning beror framför allt på hållbarheten. Det är ett fantastiskt motståndskraftigt material, menar Mikael. En enekorg kan hålla hur länge som helst, medan till exempel en pilekorg med tiden blir snustorr och brister av belastningen. Enen är så rik på naturliga oljor att elasticiteten finns kvar i korgen även efter hundra år. Oljorna i träet gör också att materialet står emot röta. Därför gör det inget att en enekorg blir blöt, så länge den får torka mellan gångerna. Jag tillverkar många olika modeller och bland annat gör jag ålahommor, en slags mjärdar för ålafiske. Man använde sådana förr och även om de jag tillverkar är fullt fungerande används de kanske mer som inredningsdetaljer än som fiskeredskap idag. Under ungdomstiden i Stockholm var Mikael med i ett punkband, men numera ligger dragspelets toner honom varmare om hjärtat. I verkstaden renoverar och reparerar han dragspel och han reser också runt för att spela och berätta om dragspelets utveckling och historia. Fortfarande yngst Det är 17 år sedan Mikael började som enekorgmakare. Han var yngst då och så vitt han vet är han fortfarande yngst. Några praktikanter har han haft genom åren, men det är svårt att sätta av den tid som behövs för att lära ut yrket. Ska det bli någon lönsamhet i verksamheten behöver Mikael lägga sin tid på att tillverka korgar och hålla kurser och föredrag. Han reser runt i hela Norden för att visa och berätta om korgarnas historia och om tillverkningstekniken. En så kallad potatiskorg med två handtag tar mig 15 timmar att göra. Jag har inga problem att sälja de korgar jag tillverkar, men det går inte att sätta ett högre pris än kr för potatiskorgarna. Skulle jag ha samma timpeng som exempelvis en snickare så borde de kosta runt kr. 20 procent av tillverkningstiden lägger Mikael i skogen där han samlar material. 60 procent av tiden går åt till att klyva materialet och de sista 20 procenten ägnar han åt själva flätningen. Det är mycket arbete men jag är lyckligt lottad som får göra detta. Den glädje och det engagemang jag möter hos människorna som kommer på kurserna är också värd mycket. Jag tror till exempel att en del markägare ser på sina enar med förnyad stolthet efter att ha besökt någon av mina kurser.

40 40 Ny målningslinje i produktion i Långasjö Den 12 augusti målades den första brädan i den nya målningslinjen vid Södra Timber Långasjö. Starten har gått över förväntan, säger Daniel Nolin, projektledare. Text och foto: Åsa Wernersson För bästa målningsresultat appliceras färgen med både borste och högtrycksprutor. Borsten gör att färgen trycks in i brädan och med sprutan blir det mer färg på ändträet. Haris Memiservic gör målningsboxen klar för start. Södra har investerat i en målningslinje vid sågverket i Långasjö. Den största produkten blir en tresidig grundmålad klädselbräda till den svenska bygghandeln. I sortimentet ingår också klädselbrädor som är grundmålade samt har en mellanstrykning i olika standardkulörer. Färgerna är vit, grå, svart, röd och gul. Toppstrykning sker sedan när klädselbrädorna sitter på plats. Man levererar även en fyrsidig grundmålad klädselbräda till den tyska marknaden som är folierad. Det innebär att 4-6 brädor plastas för att skydda brädorna. Vi märker en ökad efterfrågan och ser en stor potential med fabriksmålade klädselbrädor. Utvecklingen drivs av konsumenternas önskan om att köpa produkter som besparar dem arbete. Branschen tror att 40 procent av klädselbrädona kommer att vara målade i fabrik inom något år. På sikt räknar vi med att den grundmålade produkten tar över marknaden. Fredrik Gustavson och Daniel Nolin är nöjda med starten av den nya målningslinjen. Branschen tror att 40 procent av klädselbrädona kommer att vara målade i fabrik inom något år. På sikt räknar man med att den grundmålade produkten tar över marknaden. De grundmålade klädselbrädorna torkas under 15 minuter i grader och med 5 procents luftfuktighet. För slutkonsumenten innebär det att de köper en produkt som är kvalitetssäkrad och kostnadseffektiv. De får helt enkelt en bättre produkt till ett bra pris, säger Fredrik Gustavson, försäljningschef på svensk bygg. Dominerande produkt Produkten kommer att marknadsföras under hösten. Vi kommer att jobba intensivt med att sälja in produkten under hösten. Den profileras som en kvalitetsmålad produkt från Södra. Vi kommer att jobba med information till butiker, på paketen och på webben. Vi kommer dessutom att erbjuda våra kunder utbildning kring målning. Vi räknar med att de stora volymerna kommer när byggarna upptäcker produktens fördelar. För produkten har fördelar som underlättar vid byggnation. Det är framförallt en produkt som kan användas året om. Du kan sätta klädsel i december och slutmåla under våren och sommaren. Slutmålningen bör dock utföras under innevarande säsong eller senast nio månader efter den har satts upp. Om man låter det gå över tiden måste en tvättning ske innan man kan måla. Många snickare är glada att de slipper färg och kladd på arbetsplatsen och på sina verktyg, säger Fredrik. Produkten är målad och torkad under optimala förhållanden i fabrik, något som är svårt att åstadkomma när man är beroende av väder och vind. Färgen vi använder är en Alkydfärg Cuprinol. För bästa målningsresultat appliceras färgen med både borste och högtrycksprutor. Borsten gör att färgen trycks in i brädan och med sprutan blir det mer färg på ändträet. Brädan torkas sedan under 15 minuter i grader och med 5 procents luftfuktighet, vilket är en skonsam process. Därefter sker paketering. Starten har gått bra. Man har provkört linjen och målningsboxar med både högtrycksprutor och borstar. Vi har i huvudsak grundmålat, men har även testat att måla med kulör. Allt med bra resultat. I mitten av oktober räknar vi med att intrimningen är klar och att vi kör för fullt. Inledningsvis kommer målningslinjen att köras dagskift och produktionen är beräknad till kubikmeter om året. Utökning av produktionen sker i takt med efterfrågan. Max kapacitet är cirka kubikmeter om året på två skift. Södra Timber har tidigare haft produkten i sitt sortiment, men målningen har utförts på lego. Med målningslinje i egen regi får man större kontroll över processen och kan förbättra logistiken. Eftersom det kommer att bli en dominerande produkt framöver känns det rätt att ha produktion inom företaget, säger Fredrik.

41 41 VEM VET VILKA PLANER ER stat och kommun har för ör din plats på jorden. LRFs s experter arbetar ständigt gt emed frågor kring äganderätt och markintrång. TIDNINGARNA LAND SKOGSLAND, Land Lantbruk och Land ingår i medlemsavgiften. Det gör också en basolycksfalls- och en livförsäkring. Dessutom får du tillgång till LRFs egna företagarcoache coacher. ÄLGAR OCH ANDRA HJORTDJUR är på många sätt imponerande. Tyvärr orsakar de skogsskador för enorma belopp, främst genom bete på ungtall. LRF samarbetar med skogsägarföreningarna och andra organisationer och myndigheter för att få hjortstammarna i balans med foder tillgången, bland annat i det nya älgförvaltningssystemet. INTRESSET NTRESSET ET FÖR AFFÄRER AFFÄ ÄRER inom förnybar energi ökar kar snabbt sna nabbt bt och h tusentals landsbygdsföretagare driver energiverksamhet. Därför har vi lanserat Energiföretagaren, ett material som inspirerar och vägleder till lönsamma affärer inom förnybar energi. DET FINNS GODA MÖJLIGHETER att öka tillväxten i Sveriges skogar. Det skulle underlätta en omställning till ett grönare och mer hållbart samhälle. LRF samarbetar med skogsägarföreningarna genom bland annat satsningen Krafthandling Skog för att öka både lönsamheten och tillväxten i familjeskogsbruket. FÖRYNGRINGSFRÅGOR, röjning, slutavverkning, naturhänsyn eller säkerheten i skogen? LRF och skogsägarföreningarna arrangerar kurser, studieresor, studiecirklar och seminarier. Genom LRF får du även riktigt bra rabatter när du exempelvis ska köpa ny motorsåg, bil och drivmedel. Är det här din värld? DÅ ÄR DU varmt välkommen till LRF-familjen och människor som också hör hemma i det gröna näringslivet. GÅ IN PÅ lrf.se/skog. Här kan du: 1. Gå en tipspromenad och få mer information om vad ett medlemskap kan betyda för dig. Du kan dessutom vinna en tidningsprenumeration. 2. Ställa frågor till några av våra experter. FÖRST GUDRUN, sedan Per och Dagmar. Stormarna kan vi inte resonera med, men väl politiker och myndigheter när våra medlemmar drabbas. DET SKA VARA MÖJLIGT för alla som vill att arbeta, bo och leva på landsbygden. Därför är det viktigt att vi driver frågor som förbättrar servicen och infrastrukturen på landsbygden. Alla har rätt till bra vägar, el, post, telefoni och bredband. VILL DU HELLRE PRATA med någon är du välkommen att ringa Medlemsservice, DU BEHÖVER INTE vara heltidsbonde för att vara medlem i LRF. Det viktiga är att du har ditt hjärta på landsbygden.

42 42 Gustav Tibblin Skogsmarkspriser och andra nyheter på höstkanten Av: Vibeke Alstad, LRF Konsult. Förnybart på frammarsch Alltsedan kärnkraftsomröstningen 1980 har elpolitiken varit utskälld. Basindustrin har kämpat för lägre elpriser, medan allmänheten efterfrågat mer förnybart. I detta kraftfält har politikerna manövrerat så gott de mäktat med. Frågan nu är om det inte är dags för åtminstone ett litet erkännande. Elpriserna är idag rätt rimliga och Sverige har stadigt ett mindre överskott av el som exporteras. Samtidigt ökar inslaget av förnybart. På 10 år har förnybar el från fjärrvärmeverk och vindkraft gått från någon enstaka procent, till att idag stå för drygt 10 procent av landets elproduktion. Dessutom händer en hel del kring solkraft. Solkraften står idag ungefär där vindkraften stod för 10 år sedan. Mycket talar för att den kommer att få minst samma betydelse om 10 år som vindkraften och fjärrvärmeverken har idag för landets elförsörjning. Elmarknaden I förra krönikan stack jag ut hakan och framhöll att de fasta priserna faktiskt ser ganska attraktiva ut. Så är det även idag. I skrivande stund kan du binda elpriset hos Södra El på ca 90 öre/kwh (inkluderat alla skatter). Det är ett bra pris sett över en längre tidsperiod. Lägger man dessutom till att det snart är vinter, med den osäkerhet som det betyder för elpriset, så är det ännu mer lockande. En faktor som ligger bakom priset på elmarknaden är priset på utsläppsrätter för koldioxid, så kallade CO2-rätter. I dagsläget är marknaden för CO2-rätter översvämmad i hela Europa och priset är mycket lågt. Detta brottas politikerna med och de flesta vill att CO2-priset ska upp för att på så vis sätta ett ekonomiskt tryck på att minska utsläppen. Om politikerna lyckas, så kommer även el pri - set att gå upp eftersom den stora volymen el i Europa produceras från kol. Via elmarknaden ser vi att konjunkturen i Sverige är på väg upp. Vi får faktiskt gå tillbaka ända till 2009 för att finna en större efterfrågan på el än vad läget är just nu. Nyligen kunde vi på LRF Konsult sammanställa vår statistik över fastighetsaffärer genomförda första halvåret Statistiken omfattar alla affärer som vi har varit inblandade i där fastigheten har sålts på den öppna marknaden. Det vi kan konstatera är att priserna generellt sett är något sjunkande på skog och skogsmark. För hela landet sjönk priset med fyra procent jämfört med ett år tidigare och landade på 382 kronor per skogskubikmeter. För vårt prisområde Södra, som ungefär motsvarar Götaland, sjönk priset också med fyra procent och stannade på 529 kr/m³sk. Men det man måste komma ihåg för att få rätt perspektiv är att jämför man prisområde Södra på lite längre sikt så är 2013 års siffror 13 procent högre än för fem år sedan och 73 pro - cent högre än för tio år sedan, och detta är dessutom siffror i dagens penningvärde, alltså utan inflation. Vi har alltså inte på något sätt en kris eller några låga priser på skogsfastigheter, de var bara ännu högre 2011 och 2012! Och tittar man på virkesmarknaden och världskonjunkturen för skogsprodukter så kan man förvånas över att fastighetspriserna ändå står sig så bra. Visserligen är räntan låg men bankerna har generellt sett blivit mer försiktiga så förklaringen måste sökas på annat håll. Och mycket av den står säkert att finna i det faktum att skogsfastigheter trots allt är en begränsad resurs där efterfrågan är större än utbudet och det kanske allra viktigaste; de flesta köpare är redan skogsägare och vill inte köpa vilken fastighet som helst men blir däremot grannfastigheten till salu är man beredd att betala bra. Dessa faktorer bidrar också starkt till att vi har en mycket varierad fastighetsmarknad, lokalt sett. I vissa byar och regioner finns många intresserade köpare som bjuder mot varandra medan det på andra håll faktiskt är svårt att hitta köpare även till fina fastigheter. Detta gör att marknaden på vissa håll är lite avvaktande med längre försäljningstider och en del säljare som helt enkelt väljer att avbryta försäljningen för att försöka igen vid ett senare tillfälle. Hur priserna på skogsfastigheter utvecklats de senaste tio åren syns i nedanstående figur. En helt annan nyhet som berör många skogsägare, såväl nya som gamla, gäller redovisningen av moms. De av er som redovisar momsen en gång om året har tidigare kunnat göra detta i inkomstdeklarationen men det är inte längre möjligt Däremot kommer man att samordna datumen så att man kan lämna sin momsdeklaration samtidigt som man lämnar sin inkomstdeklaration så skillnaden mot tidigare blir inte så stor. Tidigare har det aviserats att momsen skulle deklareras redan i februari men det förslaget har man nu dragit tillbaka. Så har du tidigare redovisat din moms i inkomstdeklarationen kommer du med största sannolikhet att kunna fortsätta göra det vid samma tidpunkt, undantaget är de näringsidkare som bedriver handel med annat EU-land, där kommer det att krävas en tidigare momsdeklaration. Under hösten genomförs en förenklad fastighetstaxering för lantbruksfastigheter. Det innebär att de flesta av er som äger en lantbruksfastighet kommer att få ett färdigt taxeringsförslag men för ungefär 14 procent av fastigheterna behöver en deklaration lämnas. Får ni ett färdigt förslag med uppgifter som stämmer behöver ni inte göra något alls men vill ni ändra i de förtryckta uppgifterna måste ni göra det senast den 1 november. Se särskilt upp med siffrorna om virkesförråd, här lägger Skatteverket på tillväxt men drar inte bort någon avverkning. Ett bra underlag för korrekta siffror har du i din uppdaterade skogsbruksplan! För de av er som ska deklarera så går det numera bra att göra det via Skatteverkets e-tjänst, där kan också alla delägare se siffrorna om man har en samägd fastighet. Besluten om de nya taxeringsvärdena, som börjar gälla vid årsskiftet, skickas ut till fastighetsägarna i juni år 5 år 10 år Norra 291 kr 279 kr 258 kr -8 % -13 % +73 % Mellersta 422 kr 411 kr 404 kr -2 % +3 % +78 % Södra 588 kr 552 kr 529 kr -4 % +13 % +73 % Sverige 408 kr 398 kr 382 kr -4 % +1 % +75 %

43 Du vet väl att du enkelt kan köpa och sälja insatskapital 43 Södra har tillsammans med SE-Banken i Malmö skapat en handelsplats där Södras medlemmar får hjälp med att på ett enkelt sätt köpa eller sälja insatskapital. Handeln ger dig som medlem möjlighet att bygga upp ett större insatskapital, som i sin tur är grund för vinstutdelning. Utdelningen förra året var 3 procent. Att sälja insatskapital kan till exempel vara en möjlighet för dig som lämnar Södra att få ut det i förtid, till en möjlig överkurs. Se tabellen för senaste kurs. Så här handlar du Handel med emitterat insatskapital sker en gång i månaden (augusti undantaget, då det är uppehåll.) Emitterat insatskapital kan man köpa och sälja utan begränsning. Insatskapitalet som är registrerat hos Södra är det nominella värdet. Genom handeln med detta kapital får det ett marknadsvärde och det verkliga värdet blir synligt. Den som säljer får ut pengar, medan kapitalet stannar kvar i Södra. Vill du köpa eller sälja insatskapital måste du första gången underteckna särskilda avtal och sända avtalen i dubbla exemplar till SEB Aktiehandel, Malmö. Lägg märke till att det är olika avtal för emitterat och inbetalt insatskapital. Handelsavtalen ska vara inskickade i god tid före orderläggning. Så lägger du din order. Alla order ska ringas in till SEB Aktie handel absolut senast första onsdagen i den aktuella handelsmånaden, förutsatt att detta är en bankdag. Telefonnumret till SEB Aktiehandel är och här kan du också få svar på frågor angående handeln. Man talar om att man vill köpa eller sälja och vilket pris man tänkt sig. Det gör man antingen som limit ( jag är beredd att betala x procent över nominellt värde ) eller som marknadspris ( till bästa möjliga Sammanställning handel med inbetalt insatskapital via SEB Avsluts- Omsatt pris av Datum volym (kr) nominellt nov sep nov sep nov sep pris ). Sam talet spelas in och SEB får en bekräftelse på att den som ringer är medlem och behörig att handla. Arbetsflödet mellan SEB och Södra är enkelt. SEB registrerar köp- och säljintresse, stämmer av medlemskap och innehav/saldo mot Södras medlemsregister. På avslutsdagen matchas inneliggande order och samtliga avslut sker till samma kurs. Betalning. Bytet av pengar mellan köpare och säljare sker genom SEB. Köparen får en nota för betalning och säljaren får sina pengar insatta på sitt medlemskonto i Södra. Sammanställning handel med emitterat insatskapital via SEB Avsluts- Omsatt pris av Datum volym (kr) nominellt nov dec jan feb mar apr maj juni jul aug-12 ingen handel sep okt nov dec jan feb mar april maj juni jul aug-13 ingen handel sep Vid handeln i september omsattes kronor (nominellt värde) till kursen 100 procent. Köpa eller sälja inbetalt insatskapital? Till skillnad från emitterat insatskapital är det handel med inbetalt insatskapital två gånger om året, i september och i november. Man kan köpa inbetalt insatskapital upp till sin insatsskyldighet och sälja belopp som överstiger insatsskyldigheten (överinsatser). De båda handelstillfällena i september och november ger bland annat den som sagt upp sitt medlemsskap en möjlighet att sälja hela sitt insatskapital och få ut sina pengar i förtid istället för i juli året efter, av bland annat deklarationsskäl. Mer information om handeln och handels regler finns även på Södras skogsägarnät, Där finns också handelsavtal för utskrift. SKOGSGRIP 130 TERRA SUPERSTUD 130TS Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd. ROCKY PIGGELIN FLEX GROUZER MEGASTUD 160TS TXL GUNNEBO INDUSTRIER AB tel

44 44 Bra investering att Trots att det finns stora arealer ungskog som är i akut behov av röjning visar färska siffror från Södra att röjningarna minskar. Tänk på att röjning i tid är en bra investering i ditt skogsbruk. För varje år som röjningen försenas förlorar du cirka 700 kronor per hektar, säger Magnus Lindén, skogsbruksutvecklare på Södra Skog. Text: Carin Bengtsson Foto: Andreas Lindholm, Jesper Andersson Omkring hektar ungskog behöver röjas i Södras område varje år. Just nu är behovet extra stort eftersom det är hög tid att röja i planteringarna efter stormen Gudrun På många Gudrunhyggen börjar det till och med bli kritiskt. Björkar och annan konkurrerande vegetation tränger barrplantorna som halkar efter i tillväxt eller dör om inte man röjer snabbt. Trots det stora behovet visar färska siffror att röjningen i Södras regi har Även i bestånd med försenad röjning och hård konkurrens från lövträd och annan vegetation gör röjningen stor nytta. En välröjd produktionsyta i ett skogsbestånd med hög produktion, hög virkeskvalitet och friska och vitala träd.

45 45 röja i tid Röjningsstandard 2:a upplagan minskat i år jämfört med förra året. Under perioden januari-juli 2013 hade Södra röjt hektar hos medlemmarna, att jämföra med hektar motsvarande period Uppgifter från de mest stormdrabbade verksamhetsområdena, där röjningsbehovet är särskilt stort, visar också på en minskning av röjningen i år jämfört med förra året. Enligt Magnus Lindén har man som skogsägare mycket att vinna på att röja i tid. Inte minst ekonomiskt. Varje år röjningen försenas blir den cirka 700 kronor dyrare per hektar och det blir en mindre lönsam skog kvar jämfört med om man röjer i tid. Men även en försenad röjning är mycket bättre än ingen röjning alls, konstaterar han. Vi ser idag i våra gallringsuppdrag att träden ofta är för klena för att ge ett bra netto i första gallring. Det beror på att röjningen gjorts för sent, för dåligt eller inte alls, säger Magnus. När dessa bestånd röjdes på 1990-talet röjdes det väldigt lite och man lämnade ofta kvar för många stammar efter röjning på grund av den i och för sig vällovliga ambitionen att av naturvårdsskäl få mer löv i skogar na. Det innebär att vi idag har problem inte bara med lönsamheten i dessa skogar skogen växer dessutom sämre och risken för stormskador i framtiden blir betydligt större i dessa bestånd jämfört med om vi röjer ordentligt till rätt stamantal. Naturvården är också en viktig parameter i röjningen, menar Magnus Lindén. Vi jobbar hårt för att försöka koncentrera naturvården till delar av beståndet snarare än att ta lite hänsyn överallt, säger han. En genomsnittlig röjning kostar drygt kronor att få utförd. Kostnaden kan dock variera mycket beroende på svårighetsgrad. En röjning som är mycket enkel att göra kostar kanske ner mot kronor per hektar, medan en sen och svår röjning kan bli betydligt mycket dyrare än kronor. Den förhållandevis lilla ekonomiska insats som röjningen dock innebär är en otroligt bra investering i skogsbruket, menar Magnus Lindén. Ny röjningsbroschyr Du har väl inte missat att Södra har tagit fram en ny röjningsbroschyr med tips till dig som är självverksam i skogen. För att ladda ned broschyren besök Södras skogsägarnät skog.sodra.com eller kontakta din lokala skogsinspektor för att ta del av ett exemplar. Under röjningen bestämmer man först och främst vilka träd som ska producera virke i beståndet. Röjer man i tid och på rätt sätt får man träd kvar som växer bra. En annan fördel med att röja i rätt tid är att risken för framtida stormskador i beståndet minskar. Röjning i rätt tid ger kortare omloppstid i beståndet, vilket inne - bär att man kan slutavverka betydligt tidi gare. Kanske år tidigare. Det innebär i sin tur att man tidigare kan börja etablera ny skog som växer bättre än gammal skog. Röjning i rätt tid ger också bättre virkeskvalitet och därmed bättre betalt för virket vid slutavverkning. Ta hjälp med röjningen Röjning är en åtgärd som många skogsägare med kunskap och rätt utrustning med fördel kan utföra på egen hand. Sommaren är en lämplig tid att utföra röjning på och många skogsägare hade förmodligen planerat att röja i sin skog under semestern. Men hur gick det? Blev allt röjt? Om inte, så kanske det är läge att ta hjälp? Det finns många duktiga röjningsentreprenörer och Södra anlitar några av dem. Det viktigaste är dock inte vem man anlitar eller om man gör jobbet själv utan det viktiga är att röjningen faktiskt blir gjord. En professionell röjare röjer i snitt dubbelt så snabbt som en självverksam skogsägare. Dessutom blir allt som ska röjas röjt när man anlitar en entreprenör, säger Magnus Lindén. Tänk på att även lövskogsbestånd behöver röjas och att det ofta finns lövskogskogsdominerade partier i vanliga barrskogsbestånd. Lövskogsröjning ska dock utföras på ett litet annorlunda sätt än barrskogsröjning. I lövskog ska det vara fler träd kvar efter röjningen för att virkeskvaliteten ska bli bra. När beståndet är omkring 5-6 meter högt är det dock dags att glesa ut det lite mer ungefär som i en barrskog, berättar Magnus Lindén. HaTe 2 Storsäljaren. Enda medlet som kan sprutas i blöt väderlek. Lågdoserat och med svart märkfärg. Plantskydd Pulver/Flytande Beprövad sedan 25 år, naturprodukt att spruta eller strö. Versus Extra Pasta att stryka på. Lämplig för lövplantor. VILTSKADOR? Skydda dina skogsplantor med våra specialprodukter! SLU test vintern 2012/2013 Ibland kan även några år gamla planteringar behöva röjas. På en del hyggen kommer det väldigt mycket konkurrerande växtlighet. För att plantorna ska klara sig behöver dessa hyggen röjas redan när plantrona är en halv till en meter höga. Plantskydd AB Torsjö 444, Ljungbyhed T

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2011

Delårsrapport januari mars 2011 Delårsrapport januari mars 2011 18 maj 2011 Minskad försäljning och lägre resultat möts med affärsutveckling och kostnadsanpassningar Resultat i sammandrag Nettoomsättningen uppgick till 10 032 (10 918)

Läs mer

kontakt Lars Idermarks syn på Södras framtid 75-årsjubileum på Elmia Wood Södra först ut med markskoningsgaranti Skogen är vårt nöjesfält

kontakt Lars Idermarks syn på Södras framtid 75-årsjubileum på Elmia Wood Södra först ut med markskoningsgaranti Skogen är vårt nöjesfält kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 3 juni 2013 Lars Idermarks syn på Södras framtid 75-årsjubileum på Elmia Wood Södra först ut med markskoningsgaranti Skogen är vårt nöjesfält Södraskolan i full gång

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

kontakt Förbättrad intjäningsförmåga Hur påverkar strukturförändringar? Så skapar Agne viltfoder Generationsskifte skapar känslor Gallra i tid

kontakt Förbättrad intjäningsförmåga Hur påverkar strukturförändringar? Så skapar Agne viltfoder Generationsskifte skapar känslor Gallra i tid kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 5 november 2013 Förbättrad intjäningsförmåga Hur påverkar strukturförändringar? Så skapar Agne viltfoder Generationsskifte skapar känslor Gallra i tid innehåll #5/13

Läs mer

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bild 1 Herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Bild 2 Holmens rörelsereresultat för 2005 blev 1 973 mnkr och i stort

Läs mer

VD tal 2005 Lars Blecko

VD tal 2005 Lars Blecko VD tal 2005 Lars Blecko Verksamheten 1 Kv 2005 Helår 2004 Marknaden Resultat Resurser Strukturåtgärder Finanser och utdelning Utsikter Rottneros - Verksamhet Rottneros Rockhammar Utansjö Vallvik Upplands

Läs mer

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsbarometern är en årlig SIFO-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare,

Herr ordförande, ärade aktieägare, Herr ordförande, ärade aktieägare, Ett år går fort. Det är idag nästan exakt ett år sedan jag tillträdde som VD och koncernchef för Holmen. Det har varit ett spännande och intensivt år, där jag fått möjligheten

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015

DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015 DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015 Koncern 1 januari - 31 mars 2015 Nettoomsättning 5 406 ksek (5 062 ksek) EBITDA 364 ksek (504) Resultat efter skatt -203 ksek (-153) Resultat per aktie uppgick till 0,00

Läs mer

Lantmännen ett bondeägt företag

Lantmännen ett bondeägt företag Lantmännen ett bondeägt företag Alnarp den 27 februari 2014 Bengt-Olov Gunnarson, ordförande, Lantmännen Agenda Aktuellt ekonomiskt läge Utdelning och ägarnytta Omvärld Frågor och diskussion 2 Distriktsstämma

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014 1 1 (10) Dokumentet upprättat Beteckning 150109 Extern slutrapport Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 150120 Grönt bokslut efter slutavverkningar och

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Januari mars 2006

DELÅRSRAPPORT Januari mars 2006 DELÅRSRAPPORT Januari mars 2006 Nettoomsättningen ökade till 491 Mkr (332) för hela koncernen. Rörelseresultatet ökade till 15 Mkr (-12) för hela koncernen. Resultatet efter skatt ökade till 8 Mkr (-10)

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

För publiken i Skara, 18 maj 2015

För publiken i Skara, 18 maj 2015 För publiken i Skara, 18 maj 2015 Lönsamhet - vad krävs av dig Ta kontroll över ekonomin Vinnare vs förlorare Förbättra din bankrelation Generationsskifte Skattesänkningsråd Nya skatteregler Gröna tidningarna

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Vattenanvändning. Framgångar, utmaningar och behov 2013-04-15

Vattenanvändning. Framgångar, utmaningar och behov 2013-04-15 Vattenanvändning Framgångar, utmaningar och behov Föreningens verksamhetsidé För att främja medlemmarnas ekonomiska intressen ska Södra: handla med, utveckla och förädla skogsråvara utveckla och marknadsföra

Läs mer

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 - Försäljningen för helåret 2009 uppgick till 28,8 Mkr (43,1). - Resultatet efter finansnetto uppgick till 4,1 Mkr (-0,6 Mkr). Resultatutvecklingen

Läs mer

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké 2000 Årets rörelseresultat är det bästa i Secos historia, 778 MSEK (572). Efterfrågetrenden i Europa fortsatt positiv, men successiv avmattning i USA. Satsningar i Asien

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen 1 Sájtte är ett 3-årigt projekt som initierats av samebyarna i Jokkmokk. Näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB är projektägare

Läs mer

Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO

Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO Hakon Invest Finansiell information Sammanfattning Delårsrapport för januari september 2012 Rörelseresultatet

Läs mer

kontakt Södra expanderar sina massabruk Markskoning i gallring utreds Trägips en ny spännande produkt Skogsgården meningen med livet

kontakt Södra expanderar sina massabruk Markskoning i gallring utreds Trägips en ny spännande produkt Skogsgården meningen med livet kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 5 november 2014 Södra expanderar sina massabruk Markskoning i gallring utreds Trägips en ny spännande produkt Skogsgården meningen med livet Experiment med pyntegrönt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult. Till grund för årets rapport ligger en intervjuundersökning

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

PostNord januari-juni 2012 Fortsatta effektiviseringar och investeringar för tillväxt och lönsamhet 2012-08-29

PostNord januari-juni 2012 Fortsatta effektiviseringar och investeringar för tillväxt och lönsamhet 2012-08-29 PostNord januari-juni 212 Fortsatta effektiviseringar och investeringar för tillväxt och lönsamhet 212-8-29 Försvarad ad omsättning och underliggande lönsamhet under första halvåret 212 Finansiell översikt

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

Fördel Fonder. bistrare tider. hur gör jag med mitt. tävling! sex gyllene regler för fondsparande. Rådgivarens bästa tips

Fördel Fonder. bistrare tider. hur gör jag med mitt. tävling! sex gyllene regler för fondsparande. Rådgivarens bästa tips Fördel Fonder för dig som fondsparar i Handelsbanken #1 2009 sex gyllene regler för fondsparande Rådgivarens bästa tips Dags att flytta hem dina fonder? tävling! Vinn en högaktuell bok om fonder! bistrare

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Januari juni 2006 jämfört med samma period 2005 Stark kundtillväxt och förstärkt position på den svenska marknaden. Den norska

Läs mer

Helsingborg: 2003-06-11

Helsingborg: 2003-06-11 Helsingborg: 2003-06-11 Nedan följer svar på allmänna frågor vi fått in i samband med vårt Nyhetsbrev (nr 11), samt delaårsrapport (Q1), Frågorna har vi fått via email och är ställda av våra aktieägare.

Läs mer

Bokslutskommuniké Jan Dec 2013 21 februari 2014

Bokslutskommuniké Jan Dec 2013 21 februari 2014 Bokslutskommuniké Jan Dec 2013 21 februari 2014 Göran Brorsson VD och Koncernchef 2013 ett bra år Styrelsen föreslår en utdelning på 2:00 kr/aktie (1:00) Koncernen Okt-dec Okt-dec Jan-dec Jan-dec 2013

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Södra 2013. årsöversikt

Södra 2013. årsöversikt Södra 213 årsöversikt Avsnitt Välkommen till Södras årsöversikt 213 Årsöversikten är en sammanfattning av årsredovisningen med hållbarhetsredovisning. Den fi nns att ladda ner på www.sodra.com/rapporter.

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

JLT Delårsrapport jan juni 15

JLT Delårsrapport jan juni 15 JLT Delårsrapport jan juni 15 Rörelseresultat 2,4 MSEK (2,7) Omsättning 43,7 MSEK (34,6) Bruttomarginal 45,7 procent (34,9) Resultat efter skatt 2,0 MSEK (2,0) Kommentarer från VD Uppstarten av JLT:s USA-bolag

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2006. VD Claes-Göran Sylvén

Delårsrapport januari - juni 2006. VD Claes-Göran Sylvén Delårsrapport januari - juni 2006 VD Claes-Göran Sylvén Vision Hakon Invest ska med ägandet i ICA AB som bas vara ett av Nordens ledande bolag som investerar inom handelsområdet Vi ska vara den naturliga

Läs mer

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk 1 En nordisk finansiell koncern med ett globalt synsätt Fakta Marknadsledare i Danmark, Finland och Nordirland 3,8 miljoner kunder

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

PRESS RELEASE Poznan, 21 Mars 2014

PRESS RELEASE Poznan, 21 Mars 2014 PRESS RELEASE Poznan, 21 Mars 2014 Efter ännu ett utmanande år för pappersindustrin redovisar Arctic Paper små men viktiga förbättringar. För 2014 gäller fortsatt starkt fokus på ekonomi och marknadsaktiviteter.

Läs mer

Tillvaro. Mats Nilsson Reg. fastighetsmäklare, skogsmästare och uppvuxen på gård

Tillvaro. Mats Nilsson Reg. fastighetsmäklare, skogsmästare och uppvuxen på gård Välkommen. Tillvaro. Mats Nilsson Reg. fastighetsmäklare, skogsmästare och uppvuxen på gård Att jobba hos oss. Hos oss på Areal finns alltid plats för fler medarbetare som kan förstärka befintliga kontor

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Delårsrapport för Xavitech AB (publ)

Delårsrapport för Xavitech AB (publ) T.+46(0) 611 55 61 00 F.+46(0) 611 78 25 10 E.info@xavitech.com W.xavitech.com Delårsrapport för Xavitech AB (publ) Januari juni Omsättningen minskade med 51 % till 2 156 tkr (4 409 tkr) Orderingången

Läs mer

Delårsrapport: Januari Juni 2011

Delårsrapport: Januari Juni 2011 Delårsrapport: Januari Juni 1 Omsättningen ökade till 52,9 MSEK (36,7) Resultat efter skatt -1,2 MSEK (-2,9) Fortsatt ökad orderingång 59,7 MSEK (50,5) Positiv trend i andra kvartalet o Omsättning 30 MSEK

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Att äga Södra. så fungerar Södramodellen. Innehåll

Att äga Södra. så fungerar Södramodellen. Innehåll Att äga Södra så fungerar Södramodellen Innehåll Vad är Södra?... 2 Södras uppdrag... 2 Historien om Södra... 2 Att äga och göra affärer med Södra... 4 Sköta skog och sälja virke... 4 Våra industrier skapar

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL Pressinformation den 14 augusti Poolia AB Vid extra bolagsstämma efter periodens slut fattades beslut om inlösen av aktier. Därmed överförs 137,0 MSEK till

Läs mer

PostNord januari- PostNord januari september 2012 2012-11-07

PostNord januari- PostNord januari september 2012 2012-11-07 PostNord januari-september 212 212-11-7 Tredje kvartalet 212 i sammanfattning Försämrat marknadsläge fortsatt omställningsarbete Fortsatt kraftig digitalisering - försvagat konjunkturläge - minskad nettoomsättning

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

kontakt Lars Idermark, ny vd och koncernchef i Södra Södras resultatrapport Välkommen till ditt årsmöte! Goda råd från en pimpelmästare

kontakt Lars Idermark, ny vd och koncernchef i Södra Södras resultatrapport Välkommen till ditt årsmöte! Goda råd från en pimpelmästare kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 1 februari 2013 Lars Idermark, ny vd och koncernchef i Södra Södras resultatrapport Välkommen till ditt årsmöte! Goda råd från en pimpelmästare Lönsamt med kortare

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Investerarmöte 2014-01-15

Investerarmöte 2014-01-15 Investerarmöte 2014-01-15 Kjell Hedman VD Björn Ordell Ekonomi- och finanschef INNEHÅLL Inledning Landshypoteks utmaningar och utveckling Resultatutveckling 2013 Läget i svenskt jord- och skogsbruk 4 JORD-

Läs mer

kontakt En miljard i vinst för Södra Politiker intresserade av Väröexpansion Naturen färgar av sig Jenny och Martin satsar stort på skogen

kontakt En miljard i vinst för Södra Politiker intresserade av Väröexpansion Naturen färgar av sig Jenny och Martin satsar stort på skogen kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 4 september 2014 En miljard i vinst för Södra Politiker intresserade av Väröexpansion Naturen färgar av sig Jenny och Martin satsar stort på skogen Investera i framtiden

Läs mer

Södra i korthet. Omslagsfoto: Skogsinspektor Minnie Andersson och medlemmen Ola Olsson går igenom skötselåtgärderna för det kommande året.

Södra i korthet. Omslagsfoto: Skogsinspektor Minnie Andersson och medlemmen Ola Olsson går igenom skötselåtgärderna för det kommande året. Detta är Södra 2012 Södra i korthet Södra är en ekonomisk förening med 51 000 sydsvenska skogsägare som medlemmar. Föreningens främsta uppgift är att trygga avsättningen av skogsråvara och främja lönsamheten

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan - Mars 2007 (jämfört med första kvartalet 2006) Nettoomsättningen ökade med 90% till 27,0 MSEK (14,2) Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008 Fortsatt starka kassaflöden Andra kvartalet > Intäkterna uppgick till 14,3 (17,6) MSEK. > Rörelseresultatet uppgick till 3,4 (5,1) MSEK. > Resultat efter

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Vi inleder med en bra start på året

Vi inleder med en bra start på året Delårsrapport Q1, januari-mars 2015 Vi inleder med en bra start på året Framtidens maskinoperatörer Nettoomsättning för perioden uppgick till 68,8 (59,6) MSEK Rörelseresultat för perioden uppgick till

Läs mer

Pressmeddelande. Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE

Pressmeddelande. Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE Pressmeddelande Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE Orderingången ökade med 28 % till 42,9 mkr (33,5 mkr) Orderstocken ökade med 11 % till 45,7 mkr (41,1 mkr) Omsättningen

Läs mer

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent. Pressmeddelande 19 februari 2003 Skandia Liv 103 50 Stockholm Telefon vx 788 10 00 Telefax 788 15 66 Besöksadress: Sveavägen 44 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 1 Skandia

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Året i korthet 1 Januari-31 december 2013

Året i korthet 1 Januari-31 december 2013 Året i korthet 1 Januari-31 december 2013 Koncernens omsättning uppgick till MSEK 4 884 (5 391). Stora rationaliseringar i verksamheten sänkte kostnaderna med MSEK 460 under året och balanserade merparten

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Ökad omsättning och förbättrat resultat

Ökad omsättning och förbättrat resultat Nolato delårsrapport 1 januari 31 mars 26, sid 1 av 8 Nolato AB (publ) delårsrapport tre månader 26 Ökad omsättning och förbättrat resultat Koncernens omsättning ökade med 9 % till 594 Mkr (543) Stark

Läs mer

kontakt Södra bjuder på 75-årskalas på Elmia Jubileumssidor om Södras utveckling Röjningsförsök utvecklar metoder Storsäljare om ved

kontakt Södra bjuder på 75-årskalas på Elmia Jubileumssidor om Södras utveckling Röjningsförsök utvecklar metoder Storsäljare om ved kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 2 april 2013 Södra bjuder på 75-årskalas på Elmia Jubileumssidor om Södras utveckling Röjningsförsök utvecklar metoder Storsäljare om ved Nya medlemmar tilltalas av

Läs mer