Förbundets födelsedag.10 augusti 1937

Transkript

1 1 Förbundets födelsedag.10 augusti 1937 De pensionerade hade svåra förhållanden. De äldsta småskollärarna levde i djup misär. Pensionen skulle vara 720 kr, men några fick bara 72 kr per år. De fick inte bo kvar i sin tjänstebostad, så många bodde på ålderdomshem Initiativtagarna Gustav Moberg och Nils Helger hade startat sin lärarbana under mycket enkla förhållanden och man kan tala om en klassresa. Gustav Hällefors bruk som 11-åring, med tiden överlärare och folkskoleinspektör, Nils från en fattig landbrukarfamilj i Osby - överlärare och under många år riksdagsman. Gustav och Nils samlade en grupp kollegor och skickade ut en enkät till 3000 och fick 2000 svar lärare ville vara med för att starta lärarnas Starten skedde på Hotel Excelsior på Birger Jarlsgatan i Stockholm med 24 ombud. Riksförbundets ändamål är att tillvarata medlemmarnas gemensamma ekonomiska och sociala intressen. Mötet antog och överlämnade till regeringen en petition i pensionsfrågan, och beslutade att bilda en förening med pensionerade lärare. En interimstyrelse valdes med Gustav Moberg som ordförande, Nils Helger 1:e vice ordförande, Mina Vidén från Bjärtrå 2:e vice ordförande, Gottfrid Rungner Enköping sekreterare och Anna Olsson Uppsala kassör. Medlemstalet växte och redan i december 1937 var man rekryterades 63,3% av landets folkskollärare. 35 år efter starten hade PLR nästan medlemmar. Varje län utgjorde i starten en krets, Malmökretsen var störst under expansionsperioden. därefter övertogs topplaceringen av Stockholmskretsen idag Göteborgskretsen. Förbundsnamnet 1937 PFR, Pensionerade Folkskollärares Riksförbund, 1956 RFP, Riksförbundet Folkskolans Pensionärer för att få bort missuppfattningen att förbundet bara rekryterade män. 1969, PLR, Pensionerade Lärares Riksförbund. Arbetsuppgifter Under de första 25 åren var det kampen för bättre pensioner trädde tjänstepensionsreglementet ikraft och det innebar förbättringar av pensionerna och man talade om följsamhet till löneutvecklingen.

2 2 PLR övergick då till att vara en kamratorganisation med sociala uppgifter. Medlemsavgiften Under de tio första åren var årsavgiften 1 kr. Efter tidningens tillkomst fördubblades den. presstöd som betydde mycket. Sedan presstödet upphörde har kostnaderna för medlemstidningen uppgått ungefär till halva årsbudgeten. Tidningsfrågan Frågan om en medlemstidning kunde efter tio år förverkligas. Svensk Lärartidning tog sporadiskt in information från förbundet, och senare i varje årgångs sista nummer. Information till medlemmarna utsändes som UPPROP. Folkskolans Pensionärer, FP 1947 fick man utgivningsbevis för medlemsblad med fyra nummer per år. Överlärare Gottfrid Rungner, Enköping ansvarig utgivare Överlärare Nils Helger, Lidingö, redaktör. Tryckmans i Stockholm Medlemsavgiften höjdes till 2 kr och 50 öre. När folkskolan försvann blev namnet Lärarpensionären (LP). Tidningens innehåll Pensionsfrågornas behandling i riksdagen, pensionerade vikariers arvoden, centralstyrelsens framställningar till myndigheter och organisationer tabeller över pensionsbelopp, förteckning över länsombud och kretskassörer, meddelanden rörande ombudsval och ombudsmöten referat från ombudsmötena korta meddelanden från kretsarnas möten osv Tidningens utseende Kompakta textsidor i spalter, nästan inga bilder, inga stora rubriker och ingen färg. Årets första nummer hade ofta ett foto på ordföranden med en ledare om det kommande året. I början trycktes tidningen med vanligt tidningstryck, på 80-talet offsettryck med färg överst på omslaget och tecknade bilder. En insändare i LP 1986: Förslaget att lägga medlemsmatrikeln på data är det ju lämpligast att förbigå med skonsam tystnad. Varje grundskoleelev med minsta hum om ADB skul-

3 3 le hånskratta åt att äldre lärare är så okunniga om vad en data kan och inte kan Bertil Svensson tillträdde 1994 som redaktör och förändrade layoutmässigt tidningen mycket genom att hitta en duktig tecknare, Herbert Sundemo. Layoutmässigt är Lärarpensionären nu en helt ny tidning framförallt då det gäller innehållet. Förbundets utveckling från pensionärsfacklig organisation till en kamratförening speglas i medlemstidningen. Tidningens ekonomi TIDNINSGREDAKTÖRER PM Ahlström Gottfrid Rungner 1953 Wictor Pehrsson Sten Carlsson Eva Wennerström-Hartman Maja Jacobsson Eskil Ekström Bertil Svensson Gunvor Larsson Margaretha Sahlin Marita Lindwall Astrid Leinstedt Förbundets ordföranden: Gustav Moberg 1937 (interimstyrelse) Gustav Moberg (därefter hedersordförande till 1950) Nils Helger Gottfrid Rungner J A Widegren Wictor Pehrsson Sigfrid Nordqvist Axel Bohl Eric Jern Lars Lindholm Hugo Johnsson Gull Börjesson Gunvor Larsson-Utas Margaretha Sahlin Evert Josefsson Pell Uno Larsson FÖRBUNDSSEKRETERARE KASSÖRER Gottfrid Rungner Anna Olsson Elin Nilsson Ester Wictorsson Erik Castegren Elof Jansson Gustaf Persson Karl Dahlström Birger Herrlander Alvar Johnsson

4 4 Hugo Lindberg Gull Börjesson August Andersson Åke Leandersson Erik Lundahl Kurt Ögren Callie Karlsson Kjell Ahlberg Inga-Lill Danielsson Eivor Lind Pensionerna 1959 trädde tjänstepensionsreglementet 1974 ingicks det första allmänna pensionsavtalet för statstjänstemän, PA-SPR (PA-74). 65% av slutlönen med tillägg, som reglerades av basbeloppets utveckling. Följsamheten gent emot löneutvecklingen släpptes under talet. I slutet av 1980-talet man fick s.k. 0-pensionärer, vilket betydde att summan av ATP och folkpension blev så stor att tjänstepensionen blev 0 kr. PA-91 träffades och detta blev ett nettopensionsavtal d.v.s. ett pålägg på den allmänna pensionen fattade riksdagen beslut om ett nytt pensionssystem. Under 1990-talet genomfördes köpkraftsreduceringar reducerades basbeloppet med 2 %. SPRF förde reduceringen till domstolsprövning = Öhrnmålet skedde reduceringar med hänvisning till underskotten i budget infördes ett prisbasbelopp, som låg 10 % under de ursprungliga beräkningarna för prisbasbelopp. Frågan om att återställa pensionärernas köpkraft har splittrat pensionärsorganisationerna. Regeringen lovade hösten 2000 en 2 % kompensation. ATP-pensionärerna har ännu inte kompenserats för försämringarna under 1990-talet. De reala lönerna mellan 1992 och 2006 ökade med ökat med 40 procent - pensionerna med 0,1 procent! Därför finns det anledning att driva pensionsfrågan även idag. PLR, lärarfacken och SPRF Många utgår från att PLR hör till Lärarförbundet eller att det är LR:s pensionärsförbund. Man startade som ett fackförbund och tänkte sig att vara en sakkunnig stödgrupp i folkskollärarförbundets kamp för bättre pensioner för lärarna. SAF hade nog med sina förhandlingar för aktiva lärare och infriade inte förväntningarna.

5 5 PLR blev därför tvungna att klara sig själva. Styrelsens verkställande utskott Av verksamhetsberättelserna under årens lopp ser vi att samarbetet med lärarfacket för folkskolan trots allt bedömdes vara gott. KORG -samarbete Från 1995 och tio år framåt samarbetade PLR med Lärarförbundets pensionärskommitté i den s.k. KORG-gruppen. Kurs- och resegruppen. Gemensamma kurser och resor anordnades och ett nummer av Lärarpensionären med presentation av utbudet var gemensamt och skickades ut till alla pensionärer inom PLR och Lärarförbundet. Nummer 2 år 2000 var ett samarbetsnummer där även LR deltog med information och skickade ut tidningen till sina nya pensionärer upphörde KORG-samarbetet med pensionärskommittén. Intresset för gemensamma resor hade blivit allt mindre och pensionärskurser erbjuds numera direkt från folkhögskolor PLR- Pensionärskommittén-LR Efter förbundsmötet 1999 försökte den nya styrelsen starta ett samarbete mellan PLR, LR och Lärarförbundets pensionärskommitté, men det misslyckades. Lärarförbundet har egen sluten pensionärsverksamhet Lokalt samarbete mellan kretsar och lokalavdelningar av Lärarförbundet fungerar mycket bra på en del håll, mindre bra på andra. Från LR centralt får PLR ett gott stöd i form av sammanträdeslokal för förbundsstyrelsen. Stadgarna förr och nu 1937 Förbundets ändamål är att i samverkan med SAF (Sveriges allmänna folkskollärarförening) arbeta för folkskolans och folkbildningens höjande, för enighet och god anda inom lärarkåren samt för förbättring av lärarkårens, särskilt de pensionerades ekonomiska ställning. För att klarlägga hur det förhåller sig idag skrevs det in i stadgarna vid senaste stadgerevisionen, 1999, att PLR är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundet. Associeringsavtal SPRF och PLR När PLR bildades togs kontakt med SPRF, som då hade 1248 medlemmar, medan vi redan första hösten hade 3287 medlemmar. Vår medlemsavgift var en krona om året. Anslutning till SPRF skulle kosta 50 öre mer, och det hindrade att vi gick samman.

6 6 Nästan alla verksamhetsberättelser visar på gott samarbete mellan förbunden med kontakter mellan ordförandena och gemensamma aktiviteter men utan att uppnå bådas mål: förhandlingsrätt. Då och då dök motioner upp i PLR om kollektivanslutning till SPRF, som snabbt hade växt om oss. Samarbetet gick lite fram och tillbaka och upphörde helt under 90-talet inrättade Socialdepartementet en pensionärskommitté med de fyra stora pensionärsförbunden PRO, SPF, SPRF och RPG bad SPRF genom sin ordförande PLR om stöd i en aktuell fråga, vilket ledde till nya kontakter. Dessa resulterade i ett samarbetsavtal som stadfästes vid förbundsmötet i Sundsgården Detta avtal innebar att SPRF fick räkna in våra medlemmar i sina aktioner och att vi därigenom kunde göra vår röst hörd. Vi skulle möjlighet att delta i SPRF:s remissarbete, lokalt samarbeta med föreningsaktiviteter ute i kretsarna och som SPRF-representanter vara med i pensionärsråd på olika nivåer. få information. PLR en avdelning i SPRF PLR arbetar vidare PLR har inte gett upp förhoppningarna om ett utökat samarbete med lärarfacken och med SPRF. Förbundsstyrelsen arbetar därför oförtrutet vidare på att tillsammans arbeta för bättre förhållanden för lärarpensionärerna. FÖRBUNDSMÖTENA - från sammanträde till kamratfest PLR har hållit 31 förbundsmöten, som fram till 1944 kallades ombudsmöten och bara pågick under en dag. Först hade man samlingarna vartannat år, de sex första i Stockholm, men från och med 1987 vart tredje år.

7 hölls ett förbundsmöte för första gången utanför Stockholm - i Uppsala. Där bodde några i styrelsen och under flera år sammanträdde man därför oftast i Uppsala. Stockholmskretsen återkom först 1980 med ett förbundsmöte, inte som tidigare inne i staden utan denna gång i Sånga-Säby. Det blev allt vanligare att förbundsmöten förlades till kursgårdar, folkhögskolor eller andra konferensanläggningar. Stockholm med sina sju förbundsmöten ligger i topp Uppsala 1950, 1968 och 1990, Karlstad PLR:s vagga! 1958, 1974 och 1990, Göteborg 1964, 1982 och Örebrokretsen, 1952, 1966 och 2011 Skånekretsen 1954 och 2002, Skaraborgskretsen, 1962 och 1978, Västmanlandskretsen, 1970 och 1987, Övriga orter är Östersund 1956, Kalmar 1960, Linköping 1972, Falun 1976, Luleå 1984, Gotland 1993, Gästrikland 1999 och Södra Älvsborg Från ett ombudsmöte på bara några timmar med förhandlingar och val utvecklades förbundsmötena till ett bli en nästan tre dagars kamratfest. Kretsarna, som i början var ganska jämnstora, fick skicka minst två ombud till förbundsmötena. Några av dem kom att träffas på många möten. Rekordet som knappast någon kan slå innehas av Gull Börjesson, Göteborgsrektor, som bevistade åtta förbundsmöten som ombud, förbundsstyrelseledamot, förbundsordförande och till sist som hedersordförande..