Omtanke TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Transkript

1 Omtanke TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG Ny Tidning! SiL har bytt namn till Omtanke! NUMMER 2 MARS 2014 ÅRGÅNG 8 Bakom låsta dörrar Få expertens bästa tips på hur du säkrar kontor och patientlokaler Pebbles Karlsson Ambrose: Jag vill ge svar på hur en psykos ser ut Författaren pratar öppet om sin sjukdom och vägen tillbaka Samarbete ger arbetsro De skapade en skola för fler när socialtjänsten släpptes in i skolan Meditera dig nykter Ta kontroll över alkoholsuget med AHA-metodens internetprogram

2 Efter höstens uppskattade utbildningar kör vi igen! Det känns som jag gått sönder - om traumatiserade ungdomars inre Vi erbjuder kvalificerade utbildningar för dig som arbetar med mottagande, utredning och placering av ensamkommande flyktingbarn. Föreläsare är Annicka Lang, chefspsykolog Baggium Vård och Behandling tillika behandlingschef Humana Individ och familj, med vidareutbildning inom kris och trauma. Hon har arbetat med ungdomsvård i över 20 år, de senaste 13 åren i huvudsak med barn och ungdomar med migrationsrelaterad problematik. "Han blir helt svart i ögonen" - för boendepersonal som behöver konkreta arbetsmetoder Workshops med fallbeskrivningar där deltagarna kan komma med egna exempel. Omfattning: Två heldagar kl Pris: kr exkl. moms/ person (lunch och fika ingår båda dagarna) Tillfällen: Sista dag för anmälan: Sundsvall 2-3 april 21 mars Jokkmokk april 21 mars Linköping 6-7 maj 25 april Göteborg maj 9 maj Anmäl dig på Avbokning är kostnadsfri fram till sista dag för anmälan och görs via e-post till caroline.almgren@humana.se. Vid senare avbokning debiteras full avgift. Välkommen!

3 ALLTID I OMTANKE: INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN TÄVLING KALENDARIUM NUMMER 2 MARS 2014 ÅRGÅNG 8 32»I diskussioner ställs ofta ekonomi och ett känslomässigt mående i separata fack, istället för att våga sammanfläta dessa delar till en enhet.«gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Birgitta Ziesig Marknadskonsult och leg. sjuksköterska. Läs hennes krönika på sidan 48 Omslagsbild Foto: Maria Nordholm Ledare Lär av människor du möter. Ibland kan en intervju påverka in på bara skinnet. Intervjun Läs om författaren Pebbles Karlsson Ambrose strävan efter att finna svaret på var psykoser har sitt ursprung. Tema: NPF i skolans värld När barn har NPF finns Lagen om stöd och service; för att stötta föräldrar med avlastning, assistans och korttidsboende för barnen. Men hur ser det ut i barnets arbetsliv skolan? Läs om hur kommun och skola finner kreativa lösningar tillsammans. Bakom låsta dörrar Fä säkerhetsxpertens tips på smarta passersystem och låslösningar för kontor och lokaler där alla inte har tillträde. Stöd i skolan Meditera dig nykter AHA-programmets behandlingsmetod utgår från att lära sig att hantera suget efter alkohol utan att ge efter. En ny internetversion finns nu för företagshälsovård och som komplement till traditionell behandling. Aktuellt Läs de senaste branschnyheterna och håll dig uppdaterad inom omsorg, kriminalvård, socialtjänst, händelseutveckling och konsekvenser av politiska beslut. När det kommer till skolans värld finns det mycket att önska som förälder till ett barn med adhd, add eller någon annan typ av neuropsykiatriskt funktionsnedsättning. I Bollnäs kommun har en skola och socialtjänsten varit kreativ och släppt in en familjebehandlare i undervisningslokalerna. Jens Eriksson ger hjälp både till en elev med hyperaktivitet och stöttar även personalen i deras bemötande av eleven. Tema NPF i skolans värld 3

4 Sveriges största placeringsservice Snabbt, enkelt och kostnadsfritt! Hitta placering snabbt, enkelt och kostnadsfritt Kostnadsfritt, utan förpliktelser Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande. Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med. Ramavtal Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er. Snabbt, enkelt och personligt Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler vi hjälper er! Lämna din placerings - förfrågan på Tingsgatan 2 A, Ljusdal Tel: Fax: info@ssil.se

5 NYTT BEHANDLINGSKONCEPT FÖR EKÄNGEN FRAMÅT! Välmeriterad neuropsykolog höjer kvalitén ytterligare Daniel Ulrici, Ekängen Neuropsykolog och Doktorand Att Ulrici börjar arbeta på Ekängens HVB & Behandlingshem är starten på ett nytt behandlingskoncept! Med en strukturerad behandlingsplanering kommer nu samtliga klienter att erbjudas kartläggning och diagnostisering av deras kognitiva funktioner. Detta är något som kan ha stor betydelse för varje individ. För att få en adekvat behandling så är det viktigt att man vet på vilken nivå som klienterna befinner sig. Dessutom har utredningarna även terapeutiska inslag med målet att klienterna ska kunna få en bättre förståelse kring sina styrkor och eventuella svårigheter. Daniel säger "att tillsammans med rättspsykiater Jan Ahlström kommer de att bli ett oslagbart team" VÅR MÅLGRUPP VUXNA MÄN & KVINNOR FRÅN 18 ÅR & UPPÅT MED LIVSPROBLEM AV PSY- KISK INSTABILITET SAMT ELLER MED ADHD ELLER ANDRA NEUROPSYKIATRISKA PROBLEM. VI HAR ALLTID KLIENTERNAS BEHOV I CENTRUM. NU HAR DU MÖJLIGHET ATT TA MED DIG DIN HUND UNDER BEHANDLINGSTIDEN HOS OSS! HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET EKÄNGENS HVB & HALVVÄGSHUS AB Johanna Danielsson Föreståndare / Socionom Jag har tidigare jobbat 3,5 år på Ekängen och trivdes i miljön, med mina medarbetare och klientelet. Jag vill arbeta för en miljö där trygghet och glädje kan få råda. I samspel med kompetent och professionell personal kan vi ge en helhet i behandlingen. Roger Leek Verksamhetschef på Ekängen, min bästa arbetsplats. Anders Hermansson VD Ekängen är något att vara stolt över! Vilket arbetsteam vi har! Ekängens HVB & Halvvägshus Virserum

6 LEDARE På andra sidan LEDARE Arbetar du inom socialtjänsten eller råkar du vara psykiater? Kanske arbetar du med barn som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Oavsett vilket av de alternativen, så har du säkert slagits av samma tanke som jag. Många gånger har jag i mitt arbete som journalist undrat hur det är att stå i den andra personens skor, den jag intervjuar, den jag möter och som lägger sitt liv i mina händer. Eller i vart fall under min penna. HUR ÄR DET att genomleva en psykos, vad upplever man, vad känner man, vad tänker man. Kan man skilja på verklighet och det psykosen framkallar? Vad händer när man fått diagnosen, vilket bemötande får man av vården i dagens Sverige. Vem dömer, vem orkar stanna kvar. Frågorna hopar sig. Jag känner mig lyckligt lottad som fått förmånen att intervjua Pebbles Karlsson Ambrose, en författare som sitter inne med svaren. Hennes andra barns födsel utlöste hennes första psykos som efterföljts av flera och tvingat henne att omvärdera och omstrukturera sitt liv. Där samarbetar socialtjänsten och skolan på ett sätt som gett en pojke med diagnosen adhd en bättre chans att klara av skolan. Där finns familjebehandlaren Jens Eriksson med i skolan och kan hjälpa elev och lärare att förstå varandra och på så sätt skapa en fungerande arbetsmiljö för alla. POJKENS MAMMA berättar öppet om samarbetet med familjebehandlaren, familjen och sonens skola. I artikeln får jag en ny förståelse för hur det är att vara förälder och tvingas till att be om hjälp, eller som i detta fall, erbjudas hjälp när saker faller isär runtom dig. Vi får en bild av en socialtjänst som lyckas hjälpa istället för att stjälpa individen. Många är rädda för att socialen ska knacka på dörren men här möter vi en förälder som är glad för det stöd hon fått. STRÄCK PÅ ER där ute, ni är många som gör ett bra jobb! MED SIN välutvecklade förmåga att uttrycka sig målar upp en bild avpsykosen från insidan. Läs om vad hon upplevde och hur hon togs om hand efter sin förlossningspsykos och därefter. Vad gör vården rätt och vad missas är några konkreta exempel som hon delar med sig av både i intervjun och i sin bok Jag vet inte var psykoser komnmer ifrån. För att fortsätta spåret, så ser detta liv ut från insidan så berättar vi i detta nummer om en satsning gjord i en skola i Bollnäs. Maria Nordholm Chefredaktör Tidningen Omtanke Ni är hjärtligt välkomna med både ris och ros till oss! Mejla gärna era synpunkter till: maria.nordholm@ssil.se Kvarnängsgatan 50, Uppsala Tel , Tidningen Omtanke ges ut av: Tingsgatan 2, LJUSDAL Tel , Fax Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare mikael.sagstrom@ssil.se Maria Nordholm Chefredaktör maria.nordholm@ssil.se Marie Bergström Journalist/Fotograf marie.bergstrom@ssil.se Annika Rådlund Journalist/Fotograf annika.radlund@ssil.se Layout Christian Johnsson christian@svenskamedia.se Annonser Carola Persson Annonssäljare carola.persson@ssil.se Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic karin.bergstrom@ssil.se Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson , pren@svenskamedia.se Utges av: Skandinavisk Sjukvårdsinformation, Marknadsdata AB Tingsgatan 2, Ljusdal Tel: , Fax: info@ssil.se, Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. 6

7 UNGSTÖD Vi erbjuder tjänster inom SoL och LSS ungstod.se Framtid utan kaos? för människor som ingen vill se Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den psykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Hur är det möjligt? Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda för och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds. inagårdsmodellen Daglig aktivitet Relationer & social träning Utveckling av intressen & fortbildning Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa Hög personaltäthet & adekvat medicinering Specialistkompetens Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga Ställ dina frågor till oss! Den 4-5 mars hittar ni oss på Psykiatridagarna och den mars deltar vi i Psykisk ohälsa i Stockholm. Ta chansen att träffa oss vid något av dessa tillfällen om ni har möjlighet, eller kontakta oss på alternativt på telefon: SIL-185x132-CC.indd :02

8 ALLA har rätt till en framtid Vi erbjuder stöd, trygghet och vård till barn, ungdomar och vuxna med social problematik, genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ och familjeomsorgen. hvb-verksamhet familjehem resurspersonsboende resursskola ensamkommande barn och ungdomar Vi hjälper till dygnet runt, året om. Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, hittar vi ett nytt alternativ. för mer information: Kontakta vår placeringsjour på Tel: E-post: Eller läs mer på frosunda.se/individ-och-familj

9 Är det ingen som förstår? VISION UTREDNINGSHEM TÅSJÖ är ett HVB-hem för unga män och kvinnor i åldrarna 15 till 21 år. Vi jobbar med utredning av multipla neuropsykiatriska funktionshinder, ofta i kombination med bl a missbruk, självskadebeteende, psykiska problem och social problematik. Klaragården Det enkla valet Klaragården erbjuder ett boende med en daglig sysselsättning i en välstrukturerad trygg lantlig miljö. Placeringsakuten

10 Författaren och bloggaren Pebbles Karlsson Ambrose berättar öppet om sina psykoser och hur de förändrat hennes liv. 10

11 INTERVJU PEBBLES KARLSSON AMBROSE PSYKOS en vakendröm Pebbles Karlsson Ambrose delar med sig av sitt liv med psykisk ohälsa Pebbles Ambrose Karlsson drabbades av en förlossningspsykos efter hennes andra barns födsel. Mycket har gått förlorat under vägen. Relationer, arbete och drömmar. Nu söker hon svaren på var psykoser kommer ifrån och har skapat sig ett nytt liv som författare, bloggare och engagerad. Hon vill skapa förståelse för hur det är att leva med psykoser och vad sjukdomen gör med en människa. TEXT: MARIA NORDHOLM FOTO: MARIA NORDHOLM INTERVJU Kvinnan som möter mig inne på ett fullsatt café i Stockholms innerstad utstrålar en kombination av skörhet och styrka. Trampa inte på mig, tycks kroppsspråket säga. Pebbles Karlsson Ambroses självutlämnande bok Jag vet inte var psykoser kommer ifrån ger en förståelse både av sjukdomen, livet under en psykos och den vårdkarusell en psykiskt skör person hamnar i när han eller hon blir sjuk. Att träffa Pebbles Karlsson Ambrose och höra hennes berättelse känns in på bara skinnet. När jag får en psykos så vakendrömmer jag, utan att förstå att jag drömmer, säger hon. Under åren har Pebbles Karlsson Ambrose haft psykoser som innefattat spionkomplotter och kungahuset. Hon har varit säker på att hon haft sex med ett antal kändisar och att flera högt uppsatta personer varit del av pedofilnätverk. Det låter snurrigt i andras öron, men är helt verkligt under psykosen, samtidigt pågår det normala livet, man går till affären, handlar och hämtar barnen på dagis, säger Pebbles Karlsson Ambrose. Alla sinnen skruvas till under en psykos, man känner att det sticker i kroppsdelar, hör röster som inte finns och saker smakar konstigt. Just på grund av smakerna kan folk tro att de blivit förgiftade och bli paranoida mot sin omgivning, berättar hon. En otrygg bakgrund Pebbles Karlsson Ambrose och många andra psykossjuka har sökt svaret på var psykisk sjukdom kommer ifrån. Utan att finna det. Det finns många saker i hennes förflutna som kan ha fungerat som trigger för sjukdomen. Jag hade en bra barndom men mina föräldrar var skilda, mamma träffade min bonuspappa Björn och vi stod varandra nära. Han gick bort när jag bara var 18 år och det tog hårt på mig. Några år senare mördades Pebbles biologiska pappa, som 22-åring stod hon helt faderlös. Mordet kan ha påverkat mig som en trigger. Jag kände att vad som helst kan hända när som helst. Det skapade en stor otrygghet i mig och mordet löstes aldrig. Det sägs att psykoser kan komma som reaktioner på svåra händelser. Många säger att man blir starkare av att gå igenom mycket men på ett sätt blir man även skörare. Tiden efter mordet sörjde Pebbles Karlsson Ambrose djupt och journalistdrömmarna gick i stöpet. Jag orkade helt enkelt inte gå till jobbet, säger hon. Ändå fortsatte livet. Efter en tid började hon som lärling på mosterns reklambyrå, hon blev kvar i branschen i många år. Som 23-åring fick hon sitt första barn tillsammans med sin dåvarande man som hon mött på Motorcykelmagasinet. Jag valde att få barn tidigt. När pappa dog funderade jag på vad som är viktigt i livet och jag prioriterade familjen. De åren gick fort. Utifrån såg det ut som att det förflutna låg bakom henne. Men stormen fanns kvar. Jag var krävande och behövde mycket tid och kraft. Min man var inte det stöd jag behövde, men han var också ung och visste inte vad han skulle göra. Under graviditeten med sitt andra barn valde den 27-åriga Pebbles Karlsson Ambrose och hennes man att flytta ifrån varandra. Vi valde att skiljas och jag mådde 11

12 INTERVJU PEBBLES KARLSSON AMBROSE Föreningar som Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Balans för bipolära och Fountainhouse har varit ett stort stöd på Pebbles väg till ett fungerande liv. dåligt under hela graviditeten. Kände mig trasig och förstod inte vad jag höll på med. Den första psykosen Ett par veckor efter förlossningen kom den första psykosen. Jag var paranoid och trodde att alla pratade skit om mig, att min telefon var buggad. Jag trodde mig vara förföljd, så jag gick till polisen och anmälde att en 12 jobbkollega stod bakom en komplott. I själva verket hade jag tidigare varit kär i den mannen, kanske var det den obesvarade kärleken som triggade psykosen. Kärlek kan vara ett psykosliknande tillstånd av rosa skimmer. Vännerna oroade sig för Pebbles hälsa och pratade med hennes mamma vilket spädde på känslan av att folk gick bakom hennes rygg. Att ta sig ur psykosen tog lång tid. Jag medicinerade inte eftersom man inte kan äta psykofarmaka när man ammar. Psykiatrin ville lägga in mig men jag vägrade eftersom men inte får ta med sig sitt barn. Ambulerande kristeam gjorde hembesök tre gånger i veckan hos Pebbles tills livet fungerade så pass att hon själv kunde besöka psykosmottagningen. Där fanns psykologer att prata med och de tog även emot anhöriga som min

13 »I en psykos använder man sig av det som fångar ens intresse och tvistar till det på sitt eget sätt«mamma, mormor och min exmake i behandlingen. Hon betonar att det är väldigt viktigt att få med de anhöriga i behandlingen. Både för att de ska få ställa frågor om sjukdomen och att psykiatrin ska få möjlighet att ställa frågor om patienten. Psykologen trodde att det jag berättat, om mordet på min pappa, var en del av min psykos. Genom samtal med familjen kunde vårdpersonalen sortera ut vad som faktiskt är sant och få förståelse för varför den sjuke har det jobbigt, säger Pebbles Karlsson Ambrose. Stor risk för fler psykoser Tillbaka i verkligheten återgick Pebbles till sitt liv. Hon arbetade med reklam, reste och träffade australiensaren John som blev hennes andra man. Vi var tillsammans i tio år och han lärde sig svenska genom mina döttrar, tonårstjejsvenska från en vuxen man är något speciellt, säger hon med ett leende. Efter sju år var psykosen glömd. Tempot var högt. På jobbet var det stressigt och där hemma skrev jag min första bok. Jag tog på mig för mycket och gled in i min andra psykos. Hade jag förstått att jag skulle bli sjuk igen så hade jag tagit bättre hand om mig. Men jag förstod inte riskerna. Nu snurrade psykosen kring en spionkomplott och ett spel där deltagarna hade sex med kändisar. Jag var spion och skulle bland annat vittna mot kungen i en rättegång och fälla monarkin, berättar Pebbles Karlsson Ambrose. Familjens upplevelse av sjukdomen Det var familjen som slog larm. Jag började prata konstigheter med familjen och min mamma samtidigt som att jag envist hävdade att jag mådde bra. Det var inget fel på mig. Maken John ringde journumret till psykiatrin men de gav ingen hjälp eftersom den sjuke måste söka hjälp på egen hand. Det kan vara svårt att göra när man som jag inte har någon som helst sjukdomsinsikt, säger Pebbles Karlsson Ambrose. I ren desperation räckte han över telefonluren till mig och jag började prata med sjuksköterskan om kungen och den komplott som pågick. Dagen efter kom polisen och hämtade mig. Denna gång lades Pebbles Karlsson Ambrose in i slutenvården. Hjälp och stöd för drabbade och anhöriga: Pebbles delar gärna med sig av sina erfarenheter om vad som varit viktigt för henne: Det är viktigt att psykiatrin pratar med barnen så att de vet hur de ska bete sig när en förälder är psykist sjuk. Håll aldrig barnen utanför, de blir oroliga om ingen berättar för dem vad som händer med deras föräldrer. Ta skolan till hjälp. Barn till förfäldrar som lider av psykisk sjukdom tar i många fall alldeles för stort ansvar hemma och oroar sig för sina föräldrar. Med skolans hjälp kan barnet få rätt stöd för att klara sig igenom sin utbildning. Skolan skickade en lärare hem till familjen för att hjälpa dottern Hanna i matematik så hon klarade det nationella provet och kunde gå vidare från nionde klass. Ge boendestöd, det är en förutsättning för att Pebbles Karlsson Ambrose ska orka med ett stressfritt, friskt liv med fungerande relationer till sina anhöriga. Stödet kostar pengar men slutenvård kostar mer. Dottern har även kunnat fokusera mer på sitt eget liv när hon vet att mamman har stöd på hemmaplan. 13

14 INTERVJU PEBBLES KARLSSON AMBROSE Media har tidigare haft en hatkärlek till psykoser och ansett oss drabbade som farliga människor lever med Schizofreni, naturligtvis begår inte alla dessa människor brott, säger Pebbles Karlsson Ambrose. Mina barn såg inte mycket av mig under den här tiden då de bodde hos sin pappa. Det var tur för jag oroade mig konstant över att de skulle behöva vara med i Spelet. Man är inte frisk den dag man lämnar vården utan bara inte tillräckligt sjuk för att vara kvar. Sjukdomsinsikt och diagnos När den andra psykosen tog slut så blev jag rädd. Jag förstod det orimliga i 14 att jag skulle ha haft sex med alla kändisar och varit spion. Men för mig hade en del av minnena etsat sig fast som om de vore verkliga. Efter tvångsinläggning och medicinering med psykofarmaka kom till sist sjukdomsinsikten, säger Pebbles Karlsson Ambrose. Under sin andra psykos fick hon diagnosen schizoaffektivt syndrom. När jag kom ut googlade jag på diagnosen och det var dyster läsning. Mina manier och depressioner skulle förvärras, topparna blir högre och dalarna lägre, till sist kanske den friska versionen av mig inte finns kvar. Pebbles Karlsson Ambrose kände sig deprimerad men läkarna förklarade att medicinerar man, lär sig att hantera stress och har regelbundna samtal så kan man lära sig att hantera livet utan framtida psykoser. Jag måste ta hänsyn till mitt måen-

15 de och inte stressa för mycket. Driver jag mig själv för hårt och kör på rätt in i kaklet hjälper inga mediciner i världen. Jag blev tvungen att ändra min livsstil. I sjukdomens spår Den andra psykosen pågick i ett halvår och följdes av en depression. Min man lämnade mig och jag fick sparken från jobbet. Jag insåg att jag måste få livet att fungera även om psykoser händer igen. Man kan inte skaffa nytt jobb, nya vänner och relationer efter varje gång. Så jag ägnade flera år av mitt liv att skaffa ett hållbart liv för mig och barnen och det tycker jag mig ha lyckats med. Hon är rädd om de vänner hon har kvar. Mycket social interaktion sker via internet och sociala medier som Facebook. Hennes tid är noga planerad, som mest utför hon tre större grejer per vecka och arbetet gav hon upp efter sin tredje psykos. Jag var sjukskriven med sjukersättning under 2009, fick prova att arbetsträna på ett flertal platser, därefter blev jag utförsäkrad, fick försörjningsstöd och biståndshandläggaren skickade mig på sysselsättning. Maken John och jag flyttade isär, jag mådde sämre, tredje psykosen kom och äldsta dottern tog för stort ansvar hemma. Skolan gjorde en orosanmälan, vilket jag är tacksam för i efterhand, det ledde till att vi fick boendestöd. Skapat ett hållbart liv Boendestödet har varit en stor del i att Pebbles Karlsson Ambrose nu funnit en bättre balans. Inkomsten kommer i dag från sjukersättning och sedan en tid har hon provat att jobba 25 procent som författare och föreläsare. Skrivandet och hennes bokblogg var under en lång tid det som höll henne uppe. Ett tag kändes det som att alla jag umgicks med hade betalt för det, det var ingen rolig känsla, då tillbringade jag mycket tid på Facebook och började bokblogga, berättar Pebbles Karlsson Ambrose. Genom bloggen och en skrivarkurs fick hon de skrivarkontakter som senare ledde till publiceringen av hennes andra bok Jag vet inte var psykoser kommer ifrån. Föreningar är stort stöd En stor hjälp på vägen mot ett hållbart liv har också varit de stödföreningar för personer med psykisk ohälsa som Pebbles Karlsson Ambrose är medlem i. Jag fick tips om föreningarna Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Balans för bipolära och det amerikanska Fountainhouse som hjälper till att ta kontakter med myndigheter och ordna jobb. Att träffa andra i samma situa tion har hjälpt mig. Efter en psykos kommer en period jag kallar för damage control -fas. Där får man ringa runt till alla och be om ursäkt för alla konstiga saker man sagt under sjukdomstiden och tala om att nu är alla fåren tillbaka i hagen. Att jag är med i matchen igen. Det är pinsamt att reda ut alla dumma prylar man sagt och gjort och alla vänner orkar inte i längden. Jag har tappat några på vägen. När jag lärde känna och pratade med andra som varit i samma situation så kände jag mig inte så ensam längre och det hela var inte så pinsamt längre till personer drabbas varje år av psykoser. Ämnet är inte lika stigmatiserat som förr. Nu har jag blivit intervjuad i Allas, det skulle aldrig ha hänt för tio år sedan, tror jag. Media har tidigare haft en hatkärlek till psykoser och ansett oss drabbade som farliga. Brinner för att hjälpa andra människor lever med Schizofreni, naturligtvis begår inte alla dessa människor brott, de flesta ställer bara till det för sig själva. Min bok om mina egna psykoser kom kanske helt rätt i tiden eller så förmedlar den något. Läkarna har efterfrågat exempel på hur den som genomgår en psykos upplever det, de får inte använda exempel Pebbles Karlsson Ambrose Ålder: 44 år. Yrke: Föreläsare och författare till 25 procent. Sjukersättning övrig tid. Bor: Enskede. Familj: Den 20 åriga dottern Hanna, som bor i Norge och sköldpaddan Baloo. Yngsta dottern omkom, för en tid sedan, i en trafikolycka. Aktuell: Med den självbiografiska boken Jag vet inte var psykoser kommer ifrån, Har en nystartad blogg på 1177 Vårdguiden. Läs hennes krönikor på vid-vansinnets-rand/ Författarkarriär: Pebbles Karlsson Ambrose har skrivit tre böcker. Bergsstjärnan kom ut 2010 och släpps nu som e-bok. Jag vet inte var psykoser kommer ifrån publiucerades 2012 av Ordberoende förlag. Just nu söker Pebbles Karlsson Ambrose efter rätt förlag till sin senaste bok Aradis rike. 15

16 INTERVJU PEBBLES KARLSSON AMBROSE»Nu står jag inte längre bredvid utan gör saker. Blir det för mycket för huvudet så bokar jag av inplanerade saker. Jag gör cirka tre saker i veckan, en intervju, ett besök på vårdcentralen och någon annan liten grej.«från sina egna patienter på grund av tystnadsplikten och de träffar sällan patienter under längre tid, ett kort samtal, patienten får sin medicin och sedan är mötet över, säger Pebbles Karlsson Ambrose. I hennes bok finns även ett faktakapitel om psykoser och den hjälp drabbade och anhöriga kan få. Hon vill göra det lättare för andra att navigera i det gungfly som den psykiatriska vården består av. Jag vill ge svar på hur en psykos ser ut och var man kan vända sig. Dessutom har jag försökt sätta mig själv i ett sammanhang. En mycket privat bok Till en början tvekade hon att ge ut boken, den kändes för privat. Har du bara hjälpt en så har du gjort något bra, sa min bror. Då kände jag att det finns en poäng med att skriva och ge intervjuer, det finns en sådan okunskap. Många i den äldre generationen pratar inte om psykisk ohälsa. Nu för tiden är det lättare att prata om och med psykiatrin och Socialtjänsten. Flera av hennes föreläsningar har riktat sig till just Socialtjänsten. Jag har inte alla svar men finns det en dialog så kommer man framåt. Budskapet om psykisk ohälsa och dess konsekvenser måste spridas. Både anhöriga och patienter får hemskt dåliga råd. Hon är en sådan där energitjuv du måste lära dig att säga nej, får anhöriga höra. Folk måste lära sig att de med psykisk ohälsa behöver hjälp när de inte har någon sjukdomsinsikt själva. Hon har flera råd till både vården och alla andra som pratar om psykisk ohälsa. Psykofarmaka hjälper för mig, men man ska inte överdosera för bieffekter som muntorrhet och sluddrigt tal kan finnas där. Men jag blir förbannad när 16 folk säger att man inte ska ta psykofarmaka utan ta Omega-3 eller johannesört istället för att slippa ifrån bieffekterna. Man hinner förlora en massa tid och förstöra ett liv rejält på till exempel sex månader om man är borta i en psykos. Jag är för gammal och har inte råd att förstöra fler relationer. År 2009 slutade jag med psykofarmaka för jag lyssnade för mycket på vad andra sa om bieffekterna, då sjönk jag också in i min tredje psykos. Denna gång hade jag tillräcklig sjukdomsinsikt för att förstå att något var galet. Jag blev osäker om vad som var på riktigt och började berättas för min dotter om Spelet. Hon ringde mormor och psykiatriteamet ryckte ut. Tack var den tidiga medicineringen var jag snabbt tillbaka. En period vågade Pebbles Karlsson Ambrose knappt göra någonting av rädsla för att överbelasta hjärnan, men med tiden kom insikten att man måste delta i livet. Nu står jag inte längre bredvid utan gör saker. Blir det för mycket för huvudet så bokar jag av inplanerade saker. Jag gör cirka tre saker i veckan, en intervju, ett besök på vårdcentralen och någon annan liten grej. Man får prova sig fram till vad man klarar av. Livet går långsammare i dag. Men den som går långsamt kommer också fram. Jag har mina författardrömmar och skriver ett par sidor i veckan men det blir en bok till slut. Bättre vård och bemötande Jag brinner för att berätta om psykisk ohälsa och hjälpa andra. Något är fel i samhället när så många mår så dåligt, det här är mitt sätt att hålla debatten levande och försöka förändra psykiatrin. Ibland tänker jag att jag borde engagera mig politiskt i de här frågorna. Allt inom psykiatrivården är inte negativt. Pebbles Karlsson Ambrose vill gärna dela med sig av sina erfarenheter till vård och Socialtjänst. Mediciner fungerar men man måste vara lyhörd på vilken medicin som fungerar på vilken patient, annars förlorar patienten en massa tid. Övermedicinera inte, samtal har hjälpt otroligt mycket. Boendestödet som jag fått via kommunen hjälper, det minskade belastningen, jag blev mindre sjuk och fick en bättre relation till mina anhöriga. Utan stöd hade jag behövt vara inlagd på slutenvård. Kommunala insatser kostar pengar, slutenvård kostar mer, säger hon med eftertryck. När det gäller människor med psykisk ohälsa bör tillgång till dator och internet ingå i försörjningsstödet, tycker hon. Barnen i huset ska kunna göra sina läxor och mejla. Socialt är det också ett suveränt handikapphjälpmedel, orkar man inte gå hemifrån kan datorn och sociala medier vara det enda som bryter isoleringen, förklarar Pebbles Karlsson Ambrose. Upplysningar till drabbade och anhöriga kunde vara bättre. Efter den första psykosen är det 50 procents risk att få en ny förlossningspsykos om mamman väljer att skaffa fler barn. Läkare sa till mig att det är ingen fara att skaffa fler, men det stämmer inte, varnar Pebbles Karlsson Ambrose. Det går också väldigt långsamt inom psykiatrin, vilket är frustrerande, det tar lång tid att se behandlingsresultat och i mitt fall har läkarna byts ut hela tiden så de har inte alltid koll på vem de möter. Numer finns en nätverksplan i flera journalsystem som visar hur patienten vill bli behandlad om denne blir så dålig att han eller hon inte kan föra sin egen talan. Det är en förbättring, rädslan finns alltid där att jag någon gång ska försvinna i perioder igen. Då vet psykiatrin hur jag vill bli behandlad, menar Pebbles Karlsson Ambrose.

17 Kvinnohemmet Rosen har sedan några år ett utvecklat samarbete med Lis Bodil Karlsson, Filosofie Doktor i Socialt arbete & lektor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Lis Bodil Karlsson följer och dokumenterar personalens erfarenheter av att arbeta med våldsutsatta kvinnor. Helhetsfokus. Att bryta destruktiva livsmönster. Integrationsterapi kombinerar arbete med beteenden i vardagen med djupgående känslomässig bearbetning, vilket leder till tydliga och varaktiga förändringar. Det är en terapi som hjälper personer med: Relationsproblem: Konflikter och gräl, svårigheter att etablera långvariga relationer, ambivalens ( ska jag stanna eller gå? ) och liknande bekymmer. Känslomässiga besvär såsom: Bristande självkänsla, nedstämdhet, social ångest, ilskeproblem En jobbig barndom som gör sig påmind genom känslor, rädslor och destruktiva beteendemönster. Hur destruktiva beteendemönster utvecklas när ett barns behov inte blir mötta. Hur även mindre brister i uppväxtmiljön kan få bestående konsekvenser för vuxenlivet. Exempel kan vara föräldrar som arbetar för mycket, eller som fokuserar på bestraffning istället för kärlek och uppmuntran. Varför det kan vara så svårt att förändra beteende- och relationsmönster. Varför människor ofta väljer en partner som på något sätt liknar föräldrarna eller familjesituationen. Hur det kommer sig att samma konflikter kan upprepas gång på gång i relationer (parrelationer såväl som vänskapsrelationer). För att förändra sådana här mönster behöver man: Kartlägga vad som händer i vardagen, ändra tankar och beteenden, och möta de underliggande känslorna. Återbesöka det barn man var, med detta menas att minnas vad som hände, och låta känslorna komma fram till hundra procent. Att bli medveten Att uppleva såret Våga ta risker att bryta det destruktiva livsmönstret och den falska tryggheten. lena.stenberg@kvinnohemmet-rosen.se

18 RÖINGEGÅRDEN Klienten i centrum! Vårt framgångsrecept Evidensbaserade behandlings - metoder i familjelik miljö pojkar och flickor år Vård, behandling och rehabilitering av kvinnor och män från 18 år och uppåt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykiatriska diagnoser och psykiska problem ofta i kombination med annan problematik. Möjlighet till akuta, korta och långa placeringar. Vi erbjuder olika psykiatriska utredningar och samtalsterapi med vår psykolog. Allt inkluderat i vårddygnspriset! Verksamheten ligger naturskönt ca 4 km från centrala Hässleholm med goda tågförbindelser från hela landet. Postadress: Röingegården Box Hässleholm Läs mer på vår hemsida: Välkommen att höra av er till oss för mer information! Besöksadress: Röingegården Röinge Hässleholm Tel: Mobil: info@roingegarden.se Återkommande utbildningar ART-tränarutbildning/ KBT-metoder vid beteendestörningar Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen. Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp. Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling. Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida Ängelsbergsv Ängelsberg Tel Fax: info@bergslagsgarden.se 18

19 TEMA STÖD I SKOLAN En skola FÖR ALLA Lagen om stöd och service reglerar vilken hjälp barn och vuxna med funktionsnedsättning kan få i form av stöd som ledsagare, dagverksamhet, avlösning för föräldrar, assistans och korttidstillsyn efter skoltid. Men hur ser det ut för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) under skoltid? Många som har stöd på hemmaplan kan behöva extra resurser även i skolan i form av små klasser, be handlingssamtal, anpassad studiegång eller elevassistenter. Läs om hur skolor, familjer och politiker löst det i vårt minitema om NPF och skolgång. TEXT: MARIA NORDHOLM FOTO: CHRISTIAN JOHNSSON 19

20 TEMA STÖD I SKOLAN Jens är det bästa som hänt Samarbete mellan skola och socialtjänst skapar trygghet Genom ett nära samarbete mellan socialtjänst, skola och hem skapades en samsyn mellan alla parter och därmed en trygghet som nu gett resultat. Att få professionell hjälp av någon som står utanför och kan se till helheten, hela tiden utifrån barnets bästa är fantastiskt. TEXT: CATHARINA OLSSON-LINDH FOTO: CHRISTIAN JOHNSSON TEMA Orden tillhör Lena Andersson (fingerat namn), förälder till en 11-årig son med adhd. Lena Andersson har valt att inte medicinera mot den hyperaktivitet och impulsivitet som är några av huvudsymptomen Adhd, är för mej ett namn på en samling beteenden som gör det svårt att fungera i skolan men som har underlättat för min son för att klara av andra situationer där vuxna har brustit i sitt bemötande. När jag läste om de behandlingar som erbjuds så rekommenderades att prova utbildning, hjälpmedel och anpassning för att sedan komplettera med medicin. Symtomen läggs alltså som grund för hur vi ska bete oss och anpassa oss. Men jag ville angripa orsaken. I vårt fall fick vi frågan om vi tänkte medicinera innan en utredning ens var gjord. Jag ville jobba med mig, min son och bemötandet. Bygga upp den grundtrygghet och anknytning som vi gått miste om på grund av familjesituationen som varit. Kontakten med socialtjänsten i Bollnäs kommun, där Lena Andersson och sonen bor, etablerades för cirka ett år sedan efter en händelse som föranledde en anmälan