Arbetarrörelsens bibliotekssträvanden i Sverige exemplet ABF-biblioteket i Oskarström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetarrörelsens bibliotekssträvanden i Sverige exemplet ABF-biblioteket i Oskarström"

Transkript

1 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2006:116 ISSN Arbetarrörelsens bibliotekssträvanden i Sverige exemplet ABF-biblioteket i Oskarström PERNILLA THORSSON CHRISTINA VIKLUND Pernilla Thorsson/Christina Viklund Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Arbetarrörelsens bibliotekssträvanden i Sverige exemplet ABF-biblioteket i Oskarström The library ambitions of the Labour Movement in Sweden the example the library of the Workers Educational Association in Oskarström Pernilla Thorsson & Christina Viklund Kollegium: 1 Färdigställt: 2006 Handledare: Abstract: Magnus Torstensson The purpose of this master's thesis is to describe and analyse the origin and development of the library of Workers Educational Association in the community of Oskarström. This library is special because the organisation run it much longer than usual, until 1977, and to find an answer to why, we have the following questions: Why does the library of Workers Educational Association start their activity in Oskarström, and how does it develop, in relation to premises, librarians, financing, the stock of books and the numbers of books out on loan? What is the reason that the library in Oskarström is municipalized as late as 1977? The methods we use are hermeneutics and evaluation of the sources. The library is founded in 1914 and become important for the workers. Important sources of income are the subventions given by the state, municipality and other associations. The library acts as a public library during all its time. After the final reforms of the municipalities in Sweden, the new municipality Halmstad take over the library in The reason why the organisation runs it until 1977 is because the municipality wants to build new premises for the library, and these are not finished until that year. Nyckelord: ABF-bibliotek, Oskarström, arbetarrörelse, folkrörelse, folkbibliotek, arbetarbibliotek, hermeneutik, nykterhetsrörelse

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNING METOD Hermeneutik Källkritik TIDIGARE FORSKNING Övrig litteratur MATERIAL OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT DISPOSITION REFORMER BIBLIOTEK KOMMUN FOLKBIBLIOTEK NYKTERHETSRÖRELSEN ARBETARRÖRELSEN OCH ABF BIBLIOTEK STUDIECIRKLAR FÖRENINGSBIBLIOTEK LOKALER OCH PERSONAL Stockholms arbetarbibliotek Malmö arbetares bibliotek Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek Halmstads arbetarbibliotek Falkenbergs arbetarbibliotek Varberg Laholm Kungsbacka Sammanfattning FINANSIERING Stockholms arbetarbibliotek Malmö arbetares bibliotek Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek Halmstads arbetarbibliotek Falkenbergs arbetarbibliotek Sammanfattning BOKBESTÅND OCH UTLÅN Stockholms arbetarbibliotek Malmö arbetares bibliotek Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek Halmstads arbetarbibliotek Falkenbergs arbetarbibliotek Varberg Sammanfattning OSKARSTRÖM SAMHÄLLSUTVECKLING NYKTERHETSRÖRELSER I OSKARSTRÖM...48

4 9. ARBETARRÖRELSEN OCH ABF-BIBLIOTEKET I OSKARSTRÖM FACKLIGA ORGANISATIONER BIBLIOTEK RUNT OSKARSTRÖM ABF-BIBLIOTEKET Lokaler och personal Finansiering Bokbestånd och utlån KOMMUNALISERING ANALYS VARFÖR PÅBÖRJAR ABF-BIBLIOTEKET SIN VERKSAMHET I OSKARSTRÖM, OCH HUR UTVECKLAS DEN? Lokaler Personal Finansiering Bokbestånd och utlån VAD ÄR ORSAKEN TILL ATT BIBLIOTEKET I OSKARSTRÖM KOMMUNALISERAS SÅ SENT SOM ÅR 1977? DISKUSSION SAMMANFATTNING...78 KÄLLFÖRTECKNING...81 OTRYCKTA KÄLLOR...81 BILAGA...86 INTERVJUFRÅGOR... 86

5 Förord Vi vill tacka vår handledare, Magnus Torstensson, för hans stöd och konstruktiva kritik under detta arbete.

6 1. Inledning I slutet av 1800-talet övergår Sverige från ett bondesamhälle till att bli ett industrisamhälle. Industrierna spelar en stor roll i den svenska samhällsutvecklingen på så sätt att de skapar nya tillverkningsmöjligheter, och då även inom andra användningsområden, än vad som fanns tidigare. Samhällsutvecklingen betyder även att det ställs andra krav på medborgarna. För att de ska kunna hänga med i utvecklingen behöver de skaffa sig andra kunskaper, och det är här folkrörelserna kommer in. Åke Åberg, som är den förste lektorn i bibliotekshistoria vid institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap i Borås, definierar termen folkrörelse som en frivillig gruppaktivitet, där man ideellt samlas runt ett gemensamt intresse, som finns över hela landet. Folkrörelserna vilar både på en organisatorisk och på en historisk grund. 1 De olika folkrörelsernas bibliotek, och deras arbete med folkbildning, främst genom studiecirklar, har en stor betydelse för samhällsutvecklingen under 1900-talet. Det är en tid när folkrörelserna växer sig starka och folkhemmet inrättas. Nya studieförbund bildas tack vare att riksdagen fattar beslut om nya principer för statsbidrag. Åberg skriver även att det inte enbart är för ideologins och läsningens skull som biblioteken, klubbarna, logerna och studiecirklarna uppstår, utan de har även ett socialt syfte. Det är i dessa som flickor och pojkar möts, och folkrörelseäktenskapen blir genom åren många. 2 Vi har båda varit fackligt aktiva, så det känns helt naturligt för oss att studera folkrörelser och deras betydelse för folkbildningen och samhällsutvecklingen, och då främst betydelsen för arbetarklassen. Vi var från början inställda på att skriva om folkrörelser i Borås och deras betydelse för biblioteksutvecklingen i staden. Men då det redan finns en hel del tidigare och även pågående forskning inom detta område, så fick vi tips av vår handledare att studera ABF:s (Arbetarnas bildningsförbund) studiecirkelbibliotek i Oskarström. Vi hoppas att denna studie ska kunna tillföra bibliotekshistorisk forskning något nytt, men att den även ska vara av intresse för arbetarrörelsen, och de historieintresserade i och omkring Oskarströms samhälle. 1 Åberg, Åke Från Luther till Libris: folkbibliotekens historia i Sverige. Ingår i Förr och nu, nr. 4, s Ibid., s

7 1.1 Syfte och frågeställning Anledningen till att vi finner detta ämne intressant att forska om, beror på att ABFbiblioteket i Oskarström går, så att säga, emot strömmen. Inom andra ABF-avdelningar tar kommunerna över biblioteken betydligt tidigare, men i Oskarström driver den lokala avdelningen biblioteket fram till år För att kunna påvisa detta gör vi en liten jämförelse med några andra halländska bibliotek, samt arbetarbiblioteken i Stockholm, Malmö och Helsingborg. Syftet med denna studie är att undersöka ABF-biblioteket i Oskarström fram tills det kommunaliseras. För att kunna undersöka ABF-bibliotekets verksamhet använder vi oss av följande frågeställning: Varför påbörjar ABF-biblioteket sin verksamhet i Oskarström, och hur utvecklas den? Vi analyserar lokaler, personal, finansiering, bokbestånd och utlån. Vad är orsaken till att biblioteket i Oskarström kommunaliseras så sent som år 1977? Anledningen till att detta bibliotek är intressant att studera, beror på att de flesta ABFbibliotek blir kommunala eller läggs ned under mitten av 1900-talet, men det i Oskarström består. 1.2 Avgränsning Vår geografiska avgränsning sträcker sig till de folkrörelser som har haft någon form av studiecirkelbiblioteksverksamhet i Oskarström. De rörelser som vi studerar är arbetarrörelsen och ABF, som är en del av arbetarrörelsen, samt nykterhetsrörelsen. Tidsperioden som vi avgränsar oss till är från år 1914, då ABF-biblioteket i Oskarström grundas, och fram tills kommunen helt tar över verksamheten år Det är en lång period, men under vissa år händer inte så mycket, och för vissa årtal saknas det material. Av den orsaken studerar vi inte varje årtal, utan väljer de år vi har mest material om. 1.3 Metod Bengt Starrin, professor i socialt arbete vid Karlstads universitet och professor Per- Gunnar Svensson anser att kvalitativ forskning har som syfte att förklara en företeelses karaktär eller egenskaper, att ta reda på innebörden eller meningen hos en företeelse. Forskning som är kvantitativ har att göra med att fastställa mängden, hur ofta en företeelse förekommer. 3 3 Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s. 6. 2

8 När det gäller att tolka vårt resultat har vi valt den kvalitativa metoden hermeneutik. Den fungerar som en bas när vi tolkar vårt material, men för att kunna arbeta med materialet behöver vi även en metod som kan fungera som ett redskap vid granskning av det funna materialet. Vi har då valt att använda oss av metoden kvalitativ källkritik, eftersom vi under uppsatsens gång går igenom en del minnesskrifter, men även andra källor, såsom lokalhistoriska skrifter av olika slag Hermeneutik Förståelse skapas genom tolkning och det är vad hermeneutiken handlar om, enligt pedagogikhistorikern Per-Johan Ödman. Hermeneutiken är inte en enkel eller helt likartad vetenskapsinriktning, utan man erkänner inom själva vetenskapen att det finns ett otal sätt att tolka sin omgivning på. Vi ser allting hela tiden ur olika aspekter. När vi studerar verkligheten kan vi sällan helt ställa oss utanför oss själva, menar en del representanter för hermeneutiken. Det är viktigt att vi samlar in material, gör observationer, läser och tar del av andras verk och arbeten. Den tolkning och förståelse vi har bygger på de erfarenheter vi har skaffat oss, i och med att vi som individer har ett förflutet. 4 Inom hermeneutiken talas det om intersubjektivt samförstånd. Med det menar Ödman att vi vet direkt och att även andra uppfattar saker på samma sätt som vi tolkar någonting. Fenomen som vi stöter på i det dagliga livet behöver vi inte lägga ned någon möda på att tolka. Vi har en förförståelse men därutöver finns det en mängd fenomen som kan vara betydligt mer mångtydiga. 5 Starrin och Svensson skriver att under hela tolkningsprocessen ändras förförståelsen, i takt med att tolkningar av materialet görs. 6 När är det då vi börjar tolka något som något, frågar sig Ödman? När vår förståelse inte räcker till och tecknen är för svåra att tyda måste vi börja tolka. Detta gör vi för att vi vill förstå. Det kommer ur det självklara av att vi inte förstår och vi vill ha en tolkning eller en förståelse för att kunna sätta oss in i det. 7 För hermeneutikerna finns det fem grundläggande teoretiska förutsättningar som anses vara gemensamma. Starrin och Svensson anser att för det första sker förståelsen av mening alltid i en kontext eller i ett sammanhang. För det andra är delarna beroende av helheten och tvärtom i varje förståelse eller tolkning. Detta innebär att man måste känna till vilken kultur hon lever i eller hur hennes sociala nätverk ser ut, för att till fullo förstå hennes handlingar eller beteende. Detta brukar benämnas som den hermeneutiska cirkeln eller spiralen, när delarna samspelar med helheten. 8 Ödman förklarar det med att det finns ett inbördes beroendeförhållande mellan dessa två delar. När vi börjar vår forskning irrar vi omkring lite vilset eftersom vi inte har en helhetsbild. Men vi bildar oss en uppfattning av helheten genom delarna. 9 Den tredje förutsättningen handlar om förförståelse. Enligt Starrin och Svensson har vi som människor inför varje förståelse en viss förförståelse. Den kan bestå av teorier, kännedom, färdigheter och erfarenheter av olika slag, som bildar en referensram utan vilken vi inte kan tolka ett fenomen rätt. Den 4 Ödman, Per-Johan Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik, s. 7ff. 5 Ibid., s Starrin & Svensson 1994, s Ödman 2001, s Starrin & Svensson 1994, s Ödman 2001, s

9 fjärde handlar om tolkning och att varje sådan föregås av förutfattade meningar eller vissa förhoppningar. Den sista förutsättningen handlar om studiet av människan. I tolkningsprocessen når man till slut en nivå där det inte till hundra procent går att skilja mellan subjekt och objekt. 10 I vår uppsats undersöker vi olika delar, för att senare tolka dem i ett större sammanhang och på så sätt få fram en helhet. I följande modell försöker vi visa på hur vi tänker oss det. Den visar de olika delarna vi studerar för att ringa in ABF-biblioteket i Oskarström. Folkbibliotek nationellt Nykterhetsrörelsen nationellt Arbetarrörelsen & ABF nationellt Folkbibliotek i Halland Nykterhetsrörelsen i Oskarström Arbetarrörelsen i Oskarström ABF-biblioteket i Oskarström Oskarström Biblioteksreformer Kommunreformer För att sätta folkrörelserna i Oskarström och vår frågeställning i ett sammanhang, beskriver vi först olika biblioteks- och kommunala reformer, på grund av att det sker en del förändringar för folkbibliotek och studieorganisationer under den tid vi studerar. Vi anser att dessa bör nämnas först, innan vi går in på de andra områdena, eftersom de ligger som grund för biblioteksutvecklingen. Vi väljer dock att enbart ta upp de reformer som senare nämns i uppsatsen, av den orsaken beskrivs inte alla reformer som kommer till under vår valda period. Anledningen till att en del kommunreformer tas upp beror på att de berör municipalsamhällen och köpingar (som Oskarström är under vissa perioder), och att ABF-biblioteken berörs av reformerna, då bland annat kommunerna slås samman. Sedan studerar vi de svenska socken- och folkbibliotekens framväxt och utveckling. Vi tycker att det är lämpligt att denna redogörelse kommer före kapitlen om folkrörelserna, eftersom folkbiblioteken har en stor betydelse för studiecirkelbibliotekens utveckling, och på så vis är de en viktig del i vår studie. För att kunna få ett bra och förståeligt sammanhang i vår uppsats studerar vi även nykterhetsrörelsen på både nationell och lokal nivå, men då vi inte hittar så mycket nedtecknat om nykterhetsrörelsens biblioteksverksamhet i Oskarström, så blir det kapitlet väldigt kort. 10 Starrin & Svensson 1994, s

10 Vi studerar folkrörelsernas betydelse för samhällsutvecklingen på det nationella planet, och då undersöker vi även deras biblioteksverksamhet. För att få en helhet i vårt arbete gör vi en generell undersökning av biblioteksutvecklingen i Halmstad, Falkenberg, Varberg, Laholm och Kungsbacka. Vi studerar även arbetarbiblioteken i Stockholm, Malmö och Helsingborg. Dessa olika bibliotek jämför vi sedan med ABF-biblioteket i Oskarström och dess biblioteksutveckling. Det är speciellt med Hälsingborgs arbetarkommuns bibliotek vi gör vissa jämförelser, eftersom det finns kvar ända in på 1950-talet. På så sätt ser vi hur det moderna folkbiblioteket växer fram. Avsnitten om reformer, folkbibliotek och arbetarrörelsen ger oss en bred plattform att utgå ifrån, så att vi så småningom kan smalna av och komma in på det specifika ämne, som i vårt fall är ABF-biblioteket i Oskarström. De lokala folkrörelserna har en viktig roll för Oskarströms samhällsutveckling och är därför betydelsefulla för vår studie. Även industrialiseringen har en väsentlig ställning i samhällets grundande och fortsatta utveckling, men i detta sammanhang har den en mindre relevans. Av det skälet ger vi bara en översikt över dess betydelse för orten. Sedan undersöker vi ABF:s studiecirkelbibliotek i Oskarström. Vi studerar även, i den mån det är möjligt, studiecirklarnas verksamhet på orten, för att på så sätt bilda oss en uppfattning om vad ABF gör för att främja folkbildningen och samhällets utveckling i Oskarström. När vi diskuterar ABF-bibliotekets grundande, utveckling och verksamhet kommer vi även in på verksamheten för Folkets Hus, eftersom biblioteket bedriver sin verksamhet där under två skilda perioder. Oskarström är en komplicerad ort eftersom den ligger i två kommuner: Enslöv och Slättåkra. Vi försöker därför tydliggöra förhållandet däremellan, samt nämna de olika bibliotek som finns i dessa båda kommuner. De termer och namn som vi anser behöver förklaras, tydliggörs i den löpande texten. Vi använder oss i dessa sammanhang av Nordisk Familjebok och Nationalencyklopedin. Den förstnämnda, som är från 1900-talets början, använder vi oss av i första hand, eftersom många av de termer vi väljer att definiera uppkommer tidigare eller under denna tid. Nationalencyklopedin använder vi endast då vi beskriver personer eller för att kunna ge en senare definition av en term Källkritik Källkritik betyder att man tolkar sina källor. Vad som krävs för tolkning är logik och rationalitet, men även fantasi och instinkt. Källkritiken gör ett försök att ta reda på vad som är sant eller i alla fall sannolikt, menar historikern och docenten Torsten Thurén. 11 Stellan Dahlgren och Anders Florén, som är docenter i historia, skriver att det är först när forskaren använder skriften som det blir en källa. En skrift kan kanske vid ett tillfälle inte ge någonting, men kan vid ett senare skede vara mycket användbar då forskaren ställer frågor till materialet och använder det för ett visst ändamål. Alltså är ingenting i sig självt en källa, det måste användas för att bli något Thurén, Torsten Källkritik, s. 9ff. 12 Dahlgren, Stellan & Florén, Anders Fråga det förflutna: en introduktion till modern historieforskning, s

11 För att tolka hur trovärdig en källa är, finns det fyra olika kriterier att rätta sig efter enligt Thurén: Äkthet: källan ska utge sig för att vara det den är och inget annat. 13 Det kan ibland vara svårt att dra gränsen mellan vad som är falskt och vad som är äkta. 14 Att skriva protokoll och verksamhetsberättelser innebär att vissa normer följs. Vissa punkter eller paragrafer skall alltid vara med och protokoll justeras av en eller två styrelseledamöter, för att det som har antecknats verkligen var det som mötet handlade om. När det gäller verksamhetsberättelser står hela styrelsen bakom. Arkivmaterialet vi använder oss av är samtida och därför äkta. Tidssamband: det finns större skäl att tvivla på källan ju längre tid som har förflutit mellan händelsen och den källa som berättar om den. 15 Vi utför en intervju, och syftet med den är att komplettera med information som vi inte finner i arkiven eller i litteraturen. Vår informant är en primär källa, men då åren har gått och minnet kan ha sviktat en del, tänker vi på tidssambandet. Men i och med att informanten arbetar inom ABF-biblioteket under de sista åren innan kommunen tar över verksamheten i Oskarström, anser vi att personen är en trovärdig källa. I vår uppsats använder vi oss även av svar från intervjuer som andra har utfört under år Delar av intervjuerna finns nedtecknade i två böcker och vi använder oss av det som vi finner intressant. Då vi själva inte har utfört intervjuerna, är det inte lätt att få svar på exempelvis hur betydande biblioteket är för ortens invånare. Men med intervjuerna har vi en möjlighet att komma närmre personerna, än vad vi har genom protokollen, vilka oftast är för kortfattade för att ge något extra utöver det som står i dem. Oberoende: källan ska vara självständig och ingen avskrift eller referat från någon annan källa. 16 Vi kan påverkas av exempelvis bilder och läsning, genom att prata med andra som har varit med om samma händelse, ledande frågor, rädsla, förutfattade meningar eller att man säger det som andra förväntar sig av en. 17 Tendensfrihet: källan ska inte på grund av personliga, ekonomiska, politiska eller andra intressen ge en felaktig bild av verkligheten. 18 Ibland finns det bara tendentiösa källor att använda sig av, men att man då, som exempelvis forskare, i sitt material anger att tillförlitligheten till källorna inte är den bästa. Man vill uppmärksamma att det finns en misstänksamhet till materialets sanningshalt. 19 Att använda sig av tidningsartiklar kan innebära problem. Sanningshalten i texten är inte alltid lätt att bevisa och journalisten kan vara partisk eller tolka svaren på ett helt annat vis än vad den intervjuade egentligen menar, samt att artikeln kan vara skriven av 13 Thurén 2005, s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s

12 personen som arbetar på stället. Detta tänker vi på då vi använder oss av artiklar ifrån tidningar, men anledningen till att vi tar med dem ändå, är att vissa av dem ger en bild av Oskarström som vi inte har finner i våra andra källor. Det finns ett slag av beroende som kallas för tradering, vilket innebär att en uppgift har gått i flera led. Här skiljer man enligt Thurén på primärkällor och sekundärkällor. Primärkällorna står för de ursprungliga källorna och sekundärkällorna är de som traderas (överförs). Huvudregeln säger att primärkällan är mer tillförlitlig än sekundärkällan. Det är inte meningen att sekundärkällans uppgift ska användas för att bekräfta uppgiften i primärkällan, men det håller inte alltid. Ser man på tidskriteriet, där glömskan kan göra att sanningen snedvrids, kan det då vara bättre att använda sig av en samtida andrahandskälla istället för en förstahandskälla av senare datum. 20 Vi använder oss av primära källor, då en del av vårt underlag består av arkivmaterial, såsom olika protokoll och verksamhetsberättelser. Vi anser att det är trovärdigt material, då de är samtida och inte skrivna i efterhand. En del protokoll är väldigt innehållsrika, andra ger ingenting. Vi drar slutsatsen att detta beror mycket på vem det är som för anteckningar under mötets gång. Beträffande material om ABF i Oskarström finner vi det i Folkrörelsernas Arkiv i Halmstad. I detta arkiv finner vi besöks- och utlåningsstatistik för rörelsens bibliotek, och vilka olika studiecirklar som är igång under varje år och hur många som deltar i dem. Vi använder oss också av sekundära källor, det vill säga sådana källor som inte är helt tillförlitliga. Exempel på sekundära källor är sådana som är nedtecknade i efterhand eller minnesskrifter. Några av våra sekundära källor är Jute och Lin. Denna bok kommer till när Jutefabriken i Oskarström firar sitt 60-årsjubileum år Disponenten har varit med och sammanställt materialet, vilket kan ha gett tendentiösa inslag. Oskarström: obygd blev industriort gjordes av Oskarströms historiekommitté som gick igenom protokoll och handlingar samt samlade in äldre fotografier från bygden. Kommittén intervjuade även Oskarströmsbor. Tillförlitligheten till protokoll är stort, men intervjuerna kan vara mindre trovärdiga. Vi använder oss även av sekundära källor då vi tolkar reformerna, då det för oss är svårt att tyda och förstå de primära källorna på grund av att de är skrivna på gammalsvenska. För att vi ska kunna använda ett enklare språk, som känns naturligt för oss, anser vi att det är lättare att utgå ifrån de sekundära källorna, men vi granskar och jämför originaltexterna med våra sekundära källor, och kommer fram till att de överensstämmer. 1.4 Tidigare forskning När det gäller tidigare forskning, så finns det specialarbeten och magisteruppsatser som har gjorts om andra ABF-bibliotek runt om i landet. Det finns inte någon studie som berör ABF-biblioteket i Oskarström och det innebär att vår uppsats förhoppningsvis tillför forskningen något nytt. Den tidigare forskning som gjorts om folkrörelser och folkbibliotek, och som är relevant för vår studie, är till exempel: 20 Ibid., s

13 Falkenbergs arbetarebibliotek av Lennart Svensson är en kandidatuppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen Bibliotekshögskolan i Borås, och den beskriver historien bakom Falkenbergs arbetarebibliotek fram tills det går över i kommunal verksamhet. Eva-Charlotte Ohlsson och Anita Ojala har skrivit magisteruppsatsen Bibliotekssituationen i Helsingborg, en jämförande studie av stadsbiblioteket och arbetarekommunens bibliotek. Den handlar om hur två av Helsingborgs bibliotek, stadsbiblioteket och arbetarekommunens bibliotek, grundas, expanderar och slås samman. Sven Lundkvists bok Folkrörelserna i det svenska samhället , som bland annat beskriver hur de stora folkrörelserna nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen växer fram i det svenska samhället och arbetar för att minska klyftan mellan de olika klasserna. Rörelsernas uppkomst och utveckling studeras ingående, liksom hur deras verksamheter arbetar för att uppnå en förändring i samhället som uppfyller deras målsättningar. Undersökningarna sker både på ett lokalt och centralt plan. Lundkvist är historiker och har varit verksam som professor vid Umeå universitet och har även arbetat som riksarkivarie. Magnus Torstenssons Att analysera genombrottet för de moderna folkbiblioteksidéerna exemplet Sverige och några jämförelser med USA analyserar den svenska folkbiblioteksutvecklingen från början av 1900-talet och framåt. Han försöker förklara vad public library-begreppet fick för genomslagskraft i Sverige. Torstensson tar även upp folkbibliotekens grundande, vilka som agerar för dem och hur bilden av samhället ser ut där det sker. Magnus Torstensson är verksam som universitetslektor vid Högskolan i Borås Övrig litteratur Övrig litteratur som vi använder oss av är uppdelad i kategorierna litteratur som berör bibliotek på det nationella planet, annan nationell litteratur och litteratur som berör Halland. Litteratur som berör bibliotek på det nationella planet Folkbiblioteken i Sverige, av Knut Tynell, ger en sammanfattning över det svenska folkbildningsarbetet och då främst folkbiblioteken. Tynell beskriver folkbibliotekens förhistoria från då det är ett skåp i en sockenkyrka, fram till 1930-talets moderna biblioteksverksamhet. Åren är han förste bibliotekskonsulent vid Skolöverstyrelsen och bidrar i ett antal skrifter och utredningar till folkbibliotekens uppbyggnad. Tidstecken: Stockholms arbetarbibliotek och samhällskroppens utformning, I denna bok har Hans Larsson forskat om Stockholms arbetarbiblioteks betydelse för huvudstadens arbetarrörelse och kulturliv från år 1892 till år 1927, då arbetarbiblioteket överlämnas till stadsbiblioteket. Larsson fick uppdraget av kommittén för stockholmsforskningen, och skriften är en del av forskningen om Stockholms bibliotekshistoria. Malmö stadsbibliotek är en minnesskrift till invigningen av det då nybyggda stadsbiblioteket. Skriften ger en kort överblick av Malmös tidigare bibliotek, bland annat över Malmö arbetarbibliotek, från dess grundande fram tills det går upp i stadsbiblioteket. Boken är skriven av dåvarande centralbibliotekarien Folke Nosslin. Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek är en minnesskrift över arbetarkommunens bibliotek. Den handlar om dess grundande och utveckling under 50 år i Helsingborg, och gavs ut vid bibliotekets 50-års 8

14 jubileum. Skriften gavs ut av Karl Svensson, på styrelsens uppdrag. Bildning böcker borgare: studier kring några Hälsingborgsbibliotek är en uppsats skriven av dåvarande stadsbibliotekarien Bengt Hallvik. Den beskriver Helsingborgs stadsbiblioteks historia, samt några andra av stadens olika biblioteksverksamheter, däribland Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek. Uppsatsen kom till med anledning av att Helsingborgs stadsbibliotek firade att det, efter att ha funnits i över hundra år, äntligen fick egna lokaler. Annan nationell litteratur Arbetarrörelsen: en uppslagsbok ger en översikt över den moderna arbetarrörelsens historia från industrialiseringen och fram till våra dagar. Boken är uppdelad i tre delar: först grundlinjerna i arbetarrörelsens historia, sedan följer en redogörelse om rörelsens utveckling i olika länder och sist kommer ett litet lexikon över personer, termer och institutioner. Boken Bildning och klasskamp: om arbetarbildningens förhistoria, idéer och utveckling av Inge Johansson beskriver ABF:s grundande och utveckling. Johansson har en djup förankring inom arbetarrörelsen och folkbildningen. Fram till sin pensionering är han verksam inom ABF och skaffar sig genom åren en lång erfarenhet av svenskt bildningsarbete. Jonas Åkerstedts Den litterate arbetaren: bildningssyn och studieverksamhet i ABF beskriver bland annat arbetarrörelsens och nykterhetsrörelsens biblioteksverksamheter. I sin forskning har han försökt klargöra den syn ABF har på bildningsarbetet. Åkerstedt tar exempelvis upp ABF:s historiska bakgrund, dess organisation, studiecirklar och studiecirkelbibliotek. Hugo Hefflers Arbetarnas Bildningsförbund beskriver ABF:s grundande, utveckling och betydelse för den svenska folkbildningen. Boken av Heffler är en krönika över ABF:s framväxt som en folkrörelse. Han har byggt krönikan på, enligt honom, tillförlitligt källmaterial. För att detta material ska vara lättillgängligt för andra forskare, har han använt sig av många citat. Han var själv verksam i rörelsen, både som kassör och sekreterare. Kommunernas släktträd: Sveriges kommuner av Tore Ivarsson innehåller stamträd över Sveriges kommuner. Den beskriver hur den kommunala indelningen ändras från år 1863 fram till år Ivarsson har varit anställd vid Svenska Kommunförbundet och arbetat med frågor som har handlat om de kommunala indelningarna från år 1951 fram till de sist verkställda kommundelningarna. Litteratur som berör Halland Slättåkra socken, kommun, bygd och folk är en skildring över Slättåkra kommun fram till kommunsammanslagningen år Boken tillkom efter sockenbornas önskemål, varmed en kommitté tillsattes för att sammanställa materialet. Kommittén utsågs av kommunalfullmäktige i Slättåkra. Oskarströms Arbetarekommun är en minnesskrift som kom till på beslut av kommunen med anledning av kommunsammanslagningen år Den tar upp hur allting startar under 1890-talet, från hur Oskarström går från ett jordbrukssamhälle till en industriort. Skriften är skriven av medlemmar i Oskarströms arbetarkommun. Vi får nog ha i beräkning att skriften är tendentiös då den är skriven av partifolk och de är kanske inte objektiva i sitt skrivande. Men i jämförelse med andra källor finner vi den vara trovärdig. Boken Jute och lin: Skandinaviska jute spinneri- & väveri aktiebolaget : Oskarströms linnefabrik kom till som ett led i företagets firande av sitt 60-årsjubileum. Den ger en bild av både 9

15 samhällets och företagets historia. Bidragen i boken är sammanställda av företagets disponent Isak Reinhold Wallberg och folkskollärare Harry Hedin. Boken lyfter enbart fram de positiva sidorna, samt de ekonomiska problem som företaget hade, men tar inte upp något om oroligheterna som fanns bland de anställda när företaget körde igång. Oskarström: obygd blev industriort är en bok som tar upp Oskarströms sociala och ekonomiska utveckling. Den ger ingen fullständig bild men vill belysa några betydande aspekter av samhällets utveckling. Boken är skriven av Oskarströms Historiekommitté och utgiven av dåvarande Oskarströms kommun. Saxen i väven skildrar orten Oskarström med utgångspunkt från Jutefabriken, den största fabriken som fanns i samhället. Den ger en historisk tillbakablick över en ort med många brokiga människoöden och det är personernas egna berättelser som kommer fram. Boken är inte bara en social skildring av hur livet såg ut i Sverige vid en viss tid, utan den vill förmedla känslorna och tankarna hos människorna vid övergången från en bondekultur till en arbetarkultur. Boken har författats av Walle Dickson som har sociologistudier bakom sig och lång erfarenhet av arbete på fabrikslager och olika fackliga uppdrag. Klas Ramberg och Ann Runfors, två studerande vid Institutet för Folklivsforskning vid Stockholms Universitet, utförde i ett samarbetsprojekt mellan Folkbildningsförbundet, IOGT (International Order of Good Templars), ABF och Nordiska museet, ett trettiotal intervjuer med föreståndare för studiecirkelbibliotek, vilket ledde till boken Bildning och nöje: om IOGT- och ABF-bibliotekariers erfarenheter. Författarna har tillsammans med de intervjuade, diskuterat frågor om bland annat de människor som nästan ideellt ansvarade för biblioteken, vilka drivkrafterna bakom insatserna var, och om biblioteken hade någon betydelse för bygden och låntagarna. I vår uppsats använder vi oss av svaren från tre intervjuade personer, som genom åren har varit verksamma vid ABFbiblioteket i Oskarström, för att kunna ge en beskrivning av verksamheten på detta bibliotek. Biblioteken i halländsk folkbildningsverksamhet ger en bild av föreningsbiblioteken, och går vidare till kommunal biblioteksverksamhet i Halland. Artikeln är skriven av Nils Roth som arbetade som bibliotekarie på stadsbiblioteket i Halmstad och ingår i Folklig kamp, tro och bildning i Halland. När boken kom till bygden - om folkrörelsebiblioteken i Halland, utgiven av Hallands bildningsförbund handlar om folkrörelsernas studiecirkelbibliotek, deras framväxt och betydelse för folkbildningen i Halland. Materialet är sammanställt av Carl-Olof Samuelsson och Magnus Torstensson. Den sistnämnde är redan nämnd under tidigare forskning. Samuelsson har varit hembygdskonsulent och det är han som har redigerat intervjuerna i boken. En del av materialet är sammanfattningar av artiklar ur boken Folklig kamp, tro och bildning i Halland som nämns tidigare i detta kapitel. 1.5 Material och tillvägagångssätt Vi börjar med att studera andra magisteruppsatser för att få en inblick i hur vi ska kunna gå tillväga i vårt forskningsarbete och för att få tips på litteratur som kan vara relevant för oss. För att hitta litteratur söker vi i olika databaser och använder oss av följande sökord: abf, abf-bibliotek, arbetarrörelsen, arbetarbibliotek, folkbildning, folkbibliotek, folkrörelse, halland, helsingborg, hälsingborg, malmö, nykterhetsrörelsen, oskarström, stockholm. I samband med att vi hittar litteratur, speciellt om den handlar om Halland, finns många av orterna med i böckerna. Samtidigt ger böckernas litteraturlistor oss vidare tips på annan litteratur som vi har användning för. 10

16 Vi lånar litteraturen på högskolorna i Borås och Halmstad, stadsbiblioteken i Borås, Halmstad och Malmö, och på folkbiblioteken i Hyltebruk och Oskarström. Vi fjärrlånar även litteratur från universitetsbiblioteket i Göteborg. Vi tar kontakt med ABF SydHalland och de hänvisar oss till Folkrörelsernas Arkiv i Halmstad för att finna material om ABF-biblioteket i Oskarström. Här finner vi protokoll och verksamhetsberättelser över ABF i Oskarström. Personalen på Folkrörelsernas Arkiv hänvisar oss vidare till Halmstads kommunarkiv och Nykterhetsfolkets Länsarkiv i Halland. I protokollsböckerna för den nykterhetsloge, Oskarströms Framgång, som tillhörde NTO (Nationaltemplarorden), finner vi inte något relevant om deras biblioteksverksamhet. Det nämns i förbifarten men är inte det viktigaste. Istället står det mycket om planering av olika verksamheter som dans och möten. Nykterhetslogen Verdandis material skulle finnas på Folkrörelsernas Arkiv, men där finns ingenting om den. Vid förfrågan från oss om det finns något material om nykterhetslogen Verdandi arkiverat, blir svaret att ingen vet om det finns något material om logen överhuvudtaget, då arkiven inte har något. Vi kontaktar före detta föreståndaren för Folkets Hus i Oskarström som anser att vi ska vända oss till folkbiblioteket i Oskarström. Även vid kontakt med regionbiblioteket hänvisas vi till Oskarströms folkbibliotek. Första kontakten med detta bibliotek är inte så positiv, då de anser att de inte har något material om orten, eller hur vi ska kunna få tag på något sådant på annat håll. Men vi ger oss inte, utan åker själva dit för att studera deras bokbestånd. Det visar sig att det finns litteratur om ortens historia som passar för vårt syfte. Problemet vid första kontakten beror nog på oss och att vi inte är tillräckligt tydliga med vad det är vi vill ha hjälp med. Vi är medvetna om de källkritiska aspekterna eftersom vårt basmaterial är litet. Vi är väldigt beroende av intervjuer som finns i annan litteratur, artiklar och icke vetenskaplig litteratur, som inte är så kritiskt analyserande. En stor del av vårt material angående ABF-biblioteket i Oskarström bygger på intervjuer från fyra personer som under olika tidsperioder har varit aktiva i bibliotekets verksamhet. Materialet från köpingen om biblioteket är väldigt knapphändigt, vilket orsakar oss problem. 11

17 1.6 Disposition Efter det inledande kapitlet följer i kapitel två en redogörelse för de reformer som vi berör i uppsatsen. I det tredje kapitlet beskriver vi de svenska socken- och folkbibliotekens framväxt och utveckling. Sedan, i det fjärde kapitlet, beskriver vi kort nykterhetsrörelsens verksamhet och bildningsarbete. Därefter följer i det femte kapitlet en generell genomgång av arbetarrörelsens och ABF:s grundande och utveckling. I detta avsnitt tar vi även med de nationella arbetarbibliotekens grundande i Stockholm, Malmö och Helsingborg. Vi går djupare in på de tre stora arbetarbiblioteken och de halländska biblioteken som vi jämför Oskarströms ABF-bibliotek med i det sjätte kapitlet. I kapitel sju beskrivs samhällsutvecklingen i Oskarström. Även industrialiseringens inträde på orten omnämns. Kapitel åtta berör väldigt kort nykterhetsrörelsen i Oskarström. Nionde kapitlet skildrar arbetarrörelsens och ABF-bibliotekets grundande, utveckling och verksamhet i Oskarström. I kapitel tio och elva analyserar och diskuterar vi vårt resultat, och i det tolfte kapitlet ges en sammanfattning av vårt arbete. 12

18 2. Reformer I detta kapitel berör vi de olika reformer som är relevanta för vårt arbete. 2.1 Bibliotek Den första biblioteksförfattningen i Sverige om statsanslag till folkbibliotek kommer till år Den bygger på en proposition som i sin tur hänvisar till ett yttrande från Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran. Sällskapet menar att syftet för folkbiblioteken är att de till större delen ska ha en karaktär av det uppfostrande slaget. Biblioteken ska se till att samhällsutvecklingen håller en lugn takt under en period med stora förändringar. Rösträtten utvidgas och samtidigt som allt fler människor börjar få mer inflytande och privilegier i samhället, är det viktigt att biblioteken finns till för att kunna erbjuda människorna möjligheter till ny kunskap. Samtidigt ska biblioteken vara en möjlighet att välja bort kroglivet och motarbeta supandet som det för med sig. 21 Med stöd av den första biblioteksförfattningen kan kommun-, församlings- och föreningsbibliotek få lika mycket i statsanslag som de själva satsar på inköp av böcker, bokinbindning och katalogtryckning, med maximalt 75 kronor per år. Enligt denna författning får biblioteken endast anslag för dessa tre saker. I enlighet med författningen ska även folkskoleinspektörer komma och kontrollera biblioteken. 22 Valfrid Palmgren, som är extra ordinarie tjänsteman på Kungliga Biblioteket, 23 blir ombedd att komma med förslag på vad staten kan göra för att stödja det allmänna biblioteksväsendet, och år 1911 lägger hon fram sitt betänkande, 24 Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige. 25 Detta går ut på att det i varje kommun bör finnas ett välförsett offentligt bibliotek, att man bör slå samman de små biblioteken till ett stort och bilda ett kommunalt, då ett sådant bibliotek lättare kan få anslag. 26 Förslaget går även ut på att staten ska utföra inspektioner. 27 Palmgren inspireras av det studiecirkelarbete som bedrivs inom nykterhetsorganisationerna. 28 I lagstiftningen, som förslaget leder fram till år 1912, 29 står det att folkbiblioteken kan få minst 40 och högst 400 kronor i statsanslag. 30 De stora bildningsorganisationernas studiecirkelbibliotek undantas dock ifrån beroendet av kommunen. I förordningen står det att riksförbund med minst medlemmar ska få statsanslag med minst och högst kronor per år för att stödja biblioteksverksamheten via studiecirklar 21 Torstensson, Magnus Att analysera genombrottet för de moderna folkbiblioteksidéerna: exemplet Sverige och några jämförelser med USA, s Ibid., s Tynell, Knut 1931b. Folkbiblioteken i Sverige, s Ibid., s Åkerstedt, Jonas Den litterate arbetaren: bildningssyn och studieverksamhet i ABF , s Tynell 1931b, s. 125f. 27 Åkerstedt 1967, s Heffler, Hugo Arbetarnas bildningsförbund , krönika vid halvsekelgränsen, s Åkerstedt 1967, s Tynell 1931b, s

19 eller andra föreningar med samma ändamål. 31 Om det i kommunen finns flera studiecirkelbibliotek, utgår bidrag till alla, bara de ingår i en bildningsorganisation som uppfyller kraven. 32 Andra förutsättningar för att statsbidrag ska betalas ut, är att riksförbundets studiecirkel- och biblioteksverksamhet låter sig granskas och kontrolleras av någon som förbundet utser, till exempel en studieledare. Riksförbundet ska kunna bevisa att de använt sig av egna medel, till ett värde av dubbelt så mycket som statsbidraget, för att köpa och binda in böcker under det gångna kalenderåret. 33 För att förbundet ska kunna få minimianslaget på kronor, krävs således att de haft egna utgifter på minst kronor året innan. 34 Statsbidraget kan bara betalas ut i form av inbundna böcker, som väljs ut ur en katalog som ecklesiastikdepartementet (nuvarande utbildningsdepartementet) gett ut. De böcker som studiecirkeln får via statsbidrag ska överlämnas till ett studiecirkelbibliotek eller lokalt bibliotek efter årets slut. Studiecirkelns bokförråd får inte innehålla några böcker med osedligt innehåll. För att statsbidrag ska betalas ut krävs även att bibliotekets ärenden sköts av en styrelse, som i sin tur utser en föreståndare som sköter om boksamlingen och sammanställer en katalog över samlingen. Katalogen ska sedan tryckas ungefär vart fjärde år. Biblioteket ska också vara placerat i en lämplig lokal och hålla öppet för allmänheten vissa tider i veckan. Det har då rätt att ta ut en låg avgift för boklån. Biblioteket ska vara brandförsäkrat och en folkskoleinspektör ska komma och granska det. 35 Även om folkbiblioteksverksamheten utvecklas åren efter 1912 års proposition, så finns det brister. Detta leder till ett nytt betänkande i 1929 års proposition om att på nytt se över statens understöd av biblioteksväsendet. Det framkommer att bibliotekens resurser inte ökar i samma takt som deras uppgifter, bokbeståndet räcker inte till och man har svårt att tillgodose studerande med till exempel uppslagsböcker. 36 Propositionen leder till att riksdagen år 1930 utfärdar ett beslut angående statens understödjande av folkbiblioteksväsendet, där det bestäms att biblioteken ska få bättre understöd. 37 För de fyra riksförbund som vid detta tillfälle får statsunderstöd: Arbetarnas bildningsförbund, Godtemplarorden, Nationaltemplarorden och Sveriges Blåbandsförening innebär detta att understöd kan fås av deras studiecirkelbibliotek, även om inte någon studiecirkel för tillfället är ansluten till biblioteket. Det viktigaste är att anslaget till studiecirkelbiblioteken ska utgå med samma premisser som för anslagen till folkbibliotek. Nu kan studiecirkelbiblioteken räkna in alla utgifter, såsom hyra av lokal och personal vid begäran om statsanslag, och inte som tidigare, enbart för inköp av böcker och inbindning av dessa, samt katalogtryckning. 38 För att man ska få statsunderstöd behöver biblioteket även få ett så kallat ortsbidrag som betalas ut lokalt. Ett bibliotek med ortsbidrag upp till 400 kronor, får lika mycket i statsunderstöd och detta understöd sjunker efter en fallande skala, ju mer som betalas ut i ortsbidrag. Biblioteken har även andra allmänna krav som ska uppfyllas för att själva grundunderstödet ska betalas ut. Dessa är att biblioteket ska hålla öppet minst en gång i 31 Åkerstedt 1967, s Åberg 1979, s Torstensson, Magnus 1994c. Studiecirkelbiblioteken: ett viktigt inslag i den halländska bildningshis torien. Ingår i När boken kom till bygden: om folkrörelsebiblioteken i Halland, s Åkerstedt 1967, s Torstensson 1994c, s Tynell 1931b, s Ibid., s Tynell, Knut 1931a. Den nya biblioteksförfattningen: Kungl. kungörelsen den 24 januari 1930 ang. understödjande av folkbiblioteksväsendet; med inledning, förklaringar, formulär och följdföreskrifter, s

20 veckan, att lokalen passar, utlåningen är gratis samt att bokbeståndet är tillfredsställande. Alla bibliotek som har ett ortsbidrag på över 400 kronor och uppfyller vissa krav, kan även ansöka om två slag av tilläggsunderstöd. Dessa extra anslag ska fungera som en sporre till ett mera kvalificerat arbete på de lite större biblioteken. Det första tilläggsunderstödet utgår till bibliotek som har en handbokssamling som är godkänd av förste bibliotekskonsulenten och att det finns kompetent personal för besökaren vid bruket av handböckerna. Kravet skärps för bibliotek i städer, köpingar och municipalsamhällen. De är tvungna att ha ett läsrum, som är öppet minst två timmar under minst tre veckodagar, samt att det finns kompetent personal tillgänglig. Det andra tilläggsunderstödet berör personalens kunnighet och tilldelas bibliotek vars personal har viss biblioteksutbildning. Det är Skolöverstyrelsen som tar beslut och godkänner om tilläggsbidrag ska betalas ut. 39 Det bibliotek som ansöker om det andra tilläggsunderstödet, ska i blanketten fylla i allt om den som är anställd på biblioteket, såsom befattning, lönebelopp och utbildning, som sedan ligger som underlag för beslutet. 40 Med denna biblioteksförfattning inrättas även en ny form av bibliotek, det så kallade centralbiblioteket, vilket ska finnas i varje län. Detta bibliotek ska fungera som en instans mellan bibliotekskonsulenterna från Skolöverstyrelsen, den centrala myndigheten i Stockholm och de lokala biblioteken. 41 Studiecirkelbibliotekens möjlighet att ta ut en låg avgift för utlån till allmänheten tas bort vid denna författning. Det har blivit mer vanligt att kommunerna och landstingen bidrar med anslag till biblioteken, och staten kräver därför att utlånen ska vara gratis. 42 Landstingsanslagen i Hallands län, som tillkommer detta år, är på 25 kronor per studiecirkelbibliotek och år. 43 Statsanslagen förbättras, vilket leder till att biblioteken kan få lika mycket i bidrag som de finansierar med sina egna medel. 44 Varje kommun får kronor som ska fördelas på folkbiblioteket och de studiecirkelbibliotek som finns inom kommunen. Folkbiblioteket har rätt till kronor och riksförbundens bibliotek till kronor, om villkoren för att få statsunderstöd uppfylls års folkbildningsutredning leder fram till reformen år Genom detta beslut sker nästan en fördubbling av det statliga folkbildningsanslaget till studieförbund, folkbibliotek, folkhögskolor och föreläsningsföreningar. Detta år får studieförbunden även bidrag till sina studiecirklar med upp till hälften av kostnaderna, och det för utgifter som inte berör studiecirkelbibliotekets böcker. Exempelvis så får de bidrag för studiecirkelledarna. Detta för med sig att biblioteksverksamheten hamnar i skymundan, vilket leder till att avvecklingen av studiecirkelbiblioteken skyndas på. Reformen har fått mycket av sin prägel från vad som händer före och efter andra världskriget. Det viktiga är att alla ska få möjlighet till studier på det politiska och religiösa området, som stärker individen till att bilda sig självständiga tankar och åsikter. 46 Folkbibliotekssakkunniga lägger år 1949 fram en redogörelse som bland annat hanterar studiecirkelbibliotekens situation. Utredningen går ut på att man bör skapa ett 39 Tynell 1931a, s. 5f. 40 Ibid., bilaga Formulär IV B. 41 Roth, Nils Biblioteken i halländsk folkbildningsverksamhet. Ingår i Folklig kamp, tro och bildning i Halland, s Torstensson, 1994c, s Torstensson, Magnus 1994a. Hallands läns landsting och studiecirkelbiblioteken. Ingår i När boken kom till bygden: om folkrörelsebiblioteken i Halland, s. 47f. 44 Torstensson 1994c, s Tynell 1931a, s Torstensson 1994c, s. 18f. 15

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Västerviks stadsbiblioteks utveckling och dess föregångare 1859-1945

Västerviks stadsbiblioteks utveckling och dess föregångare 1859-1945 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2008:73 ISSN 1654-0247 Västerviks stadsbiblioteks utveckling och dess

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Österåkers folkbiblioteksutveckling under åren 1958 1983

Österåkers folkbiblioteksutveckling under åren 1958 1983 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2007:x ISSN 1404-0891 Österåkers folkbiblioteksutveckling under åren 1958 1983 ANNA

Läs mer

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens.

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens. Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens. UNIONSBREVET, 1397 1397 skapades Kalmarunionen mellan Danmark, Sverige och Norge.

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Lathund i informationssökning

Lathund i informationssökning Lathund i informationssökning Att söka efter material, bearbeta det samt därefter skriva en rapport eller uppsats är en process i olika faser. Den här lathunden är tänkt att vara en hjälp för dig som behöver

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?

Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på? Källkritik Perspektiv - vem/vilka Vilka parter/personer är inblandade i ämnet/frågan? Dessa kan ha olika åsikt om innehållet. Vem/vilka är författaren? ex Är det en myndighet? Är det en organisation? Är

Läs mer

Tänk om allt var svart

Tänk om allt var svart Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Framväxten av biblioteket i Vaggeryd en studie över de faktorer som kom att påverka biblioteksutvecklingen i Vaggeryd under åren 1862-1953

Framväxten av biblioteket i Vaggeryd en studie över de faktorer som kom att påverka biblioteksutvecklingen i Vaggeryd under åren 1862-1953 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2005:95 ISSN 1404-0891 Framväxten av biblioteket i Vaggeryd en studie över de faktorer

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Biblioteksutvecklingen i Kolbäck 1913-1954

Biblioteksutvecklingen i Kolbäck 1913-1954 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2009:35 ISSN 1654-0247 Biblioteksutvecklingen i Kolbäck 1913-1954 ROGER

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun Jämlikhet

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun Jämlikhet Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun 2015 Jämlikhet Sammanställt av studieförbunden i Strömstad och Västra Götalands Bildningsförbund sept 2016 Inledning Studieförbunden finns där kommuninvånarna

Läs mer

Halmstad HT-13. Allt bör göras så enkelt som möjligt, men inte enklare. ~ Albert Einstein

Halmstad HT-13. Allt bör göras så enkelt som möjligt, men inte enklare. ~ Albert Einstein Halmstad HT-13 Allt bör göras så enkelt som möjligt, men inte enklare. ~ Albert Einstein praktiska tips, inspiration och motivation inför uppsatsskrivandet Smått och gott - om vetenskapliga rapporter

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Lysekils kommun Jämlikhet

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Lysekils kommun Jämlikhet Studieförbundens aktivitetsberättelse i Lysekils kommun 2015 Jämlikhet Sammanställt av studieförbunden i Lysekil och Västra Götalands Bildningsförbund sept 2016 Inledning Studieförbunden finns där kommuninvånarna

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Medieplan. Karlskoga bibliotek

Medieplan. Karlskoga bibliotek Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s

Läs mer

Från trångbodd skrubb till modernt kulturcenter

Från trångbodd skrubb till modernt kulturcenter KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2010:32 Från trångbodd skrubb till modernt kulturcenter Biblioteksutvecklingen

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället.

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. STADGAR FÖR Riksförbundet Svenska Prematurförbundet 1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. 2. Syften öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. bevaka

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Mats Myrstener Stockholms stadsbiblioteks framväxt och tio första år, 1928-1939

Mats Myrstener Stockholms stadsbiblioteks framväxt och tio första år, 1928-1939 Mats Myrstener Stockholms stadsbiblioteks framväxt och tio första år, 1928-1939 Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås UPPLYSNINGSPROJEKT OCH MODERNITET Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

AVSLUTANDE DISKUSSION

AVSLUTANDE DISKUSSION AVSLUTANDE DISKUSSION Under 1950-70-talen skedde stora förändringar inom den administrativa geografin i vårt land. Antalet kommuner dividerades med tio och allt större enheter bildades. Strävan efter större

Läs mer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Innehåll Syfte och mål Arbetsbeskrivning Inspiration och metodövning Analysschema Lathund källkritik Förslag på ämnen

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

Lis Byberg & Magnus Torstensson

Lis Byberg & Magnus Torstensson Library Spirit i de Baltiska och Nordiska länderna Lis Byberg & Magnus Torstensson Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås Library Spririt i de Baltiska och Nordiska länderna Forskare

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Tanums kommun Jämlikhet

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Tanums kommun Jämlikhet Studieförbundens aktivitetsberättelse i Tanums kommun 2015 Jämlikhet Sammanställt av studieförbunden i Tanum och Västra Götalands Bildningsförbund sept 2016 Inledning Studieförbunden finns där kommuninvånarna

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Karlskrona stadsbibliotek 1906-1959 En bit av ett biblioteks historia

Karlskrona stadsbibliotek 1906-1959 En bit av ett biblioteks historia MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2008:16 ISSN 1654-0247 Karlskrona stadsbibliotek 1906-1959 En bit av

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Orust kommun Jämlikhet

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Orust kommun Jämlikhet Studieförbundens aktivitetsberättelse i Orust kommun 2015 Jämlikhet Sammanställt av studieförbunden i Orust och Västra Götalands Bildningsförbund sept 2016 Inledning Studieförbunden finns där kommuninvånarna

Läs mer

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Runa Krehla 2017-01-13 KTN-2016-0436 Kulturnämnden Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet) Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnet arabiska som modersmål

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnet arabiska som modersmål Malmö högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen AVDELNINGEN 1 Avdelningen är ansluten till fackförbundet TULL-KUST Avdelningen skall i enlighet

Läs mer

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar.

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Att bilda förening En enkel guide......för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Ordförklaringar samt enkla exempel på skrivelser.

Läs mer

Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg. ansluten till. Villaägarnas Riksförbund

Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg. ansluten till. Villaägarnas Riksförbund Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg ansluten till Villaägarnas Riksförbund Sidan 1 av 6 1 Ändamål och verksamhetsområde 1. Villaägarna i Åtvidaberg är en partipolitiskt obunden sammanslutning

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA

RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA 2014-01-09 Dnr 09, 2014, 091 RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA Fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 2011-12-14 vid ansökan om att starta ny folkhögskola vid ansökan om att

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Töreboda kommun Det händer något när människor möts!

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Töreboda kommun Det händer något när människor möts! Studieförbundens aktivitetsberättelse i Töreboda kommun 2015 Det händer något när människor möts! Sammanställt av studieförbunden i Töreboda och Västra Götalands Bildningsförbund april 2016 Inledning Studieförbunden

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 FÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE Föreningens namn är Miljörevisorer i Sverige. Den har sitt säte i Stockholm. Föreningen kan inrätta

Läs mer

Hedemora kommun. 150 år

Hedemora kommun. 150 år Hedemora kommun 150 år 1863 2013 2013 fyller alla kommuner och landsting i Sverige 150 år. För att uppmärksamma det har kommunarkivet tagit fram denna lilla broschyr. I kommunens arkiv bevaras nämligen

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

http://villaagarnasavean.se Normalstadgar för förening ansluten till Villaägarnas Riksförbund Normalstadgar för föreningar fastställda 2012-12-05 Stadgarna har antagits vid Villaägarna i Lerums kommuns

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Biblioteksutvecklingen i Göteborgs södra skärgård Styrsö folkbibliotek, 1943-1976

Biblioteksutvecklingen i Göteborgs södra skärgård Styrsö folkbibliotek, 1943-1976 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2005:43 ISSN 1404-0891 Biblioteksutvecklingen i Göteborgs södra skärgård Styrsö folkbibliotek,

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Föreningen Ekets Framtid

Föreningen Ekets Framtid Stadgar för Föreningen Ekets Framtid med säte i Eket, Örkelljunga kommun organisationsnummer 802451-9277 Föreningen bildades 2010-02-10 Dessa stadgar ersätter tidigare fastställda stadgar vid årsmötet

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Plats och tid Kommunhuset, A-salen, kl. 13.30-16:00 Beslutande och övriga närvarande enligt sida 2 Utses att justera Peter Staland Paragrafer 23-27 Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare

Läs mer

STADGAR EDSÄNGENS VILLAÄGAREFÖRENING

STADGAR EDSÄNGENS VILLAÄGAREFÖRENING STADGAR EDSÄNGENS VILLAÄGAREFÖRENING Dessa stadgar har blivit initialt antagna vid föreningsmöte den 28 mars 1996. Revidering har beslutats och införts vid årsmöte: I. Den 9 mars 2008. II. Den 11 mars

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer