Bergunda storkommun Folkbiblioteksutvecklingen i en landskommun

Transkript

1 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2007:57 ISSN Bergunda storkommun Folkbiblioteksutvecklingen i en landskommun SOFIE OLSSON Sofie Olsson Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Bergunda Storkommun Folkbiblioteksutvecklingen i en landskommun Bergunda large rural district - the public library development in a rural district Sofie Olsson Kollegium: 1 Färdigställt: 2007 Handledare: Abstract: Magnus Torstensson This Master s thesis is about the public library development in a rural district, in this case Bergunda, a large rural district in Kronoberg s County in Småland in Sweden, existing The main question is; how the public library develops in Bergunda large rural district The main question is divided up in sub-questions: the district uniting in 1952 and 1971; personnel; lending; library housing and the public library structure. In 1952, there is one public library, Bergunda public library, and four study circle libraries. Three of them are in Gemla: ABF, SLS, NTO, and one in Bergunda: SLS. The study circle libraries became part of the public library around When the study circle libraries become part of the public library, an increased numeral of bookloans could be observed. The public library gets new premises in various places in the district. The big question in the district is about the premises. Many of the premises were not adapted to their purpose. The solution was to house the library in the new school building. This solution can certainly have had signification when Öjaby became the first integrated library in Kronoberg s County. It happened just after Bergunda became a part of the Växjö district. This Master s thesis focuses on archive material in the form of reporting of proceedings and similar. This material is sent to and kept in Växjö community record office and Kronobergsarkivet. Nyckelord: Folkbibliotek, studiecirkelbibliotek, kommunalisering, landsbygd, Bergunda storkommun, Kommunreformer 2

3 Innehållsföreteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Avgränsning Metod Källkritik Tolkning av material, tolkningslära Litteratur- och material genomgång Litteratur Material Disposition Kommunsammanslagningarna Kommunsammanslagningen kring Kommunsammanslagningen kring Bergunda-, Öja- och Öjabysocken Bergunda Öja Öjaby Folkbibliotek och studiecirkelbibliotek Folkbiblioteket i Sverige under Studiecirkelbiblioteken Folkbiblioteken i Sverige från 1940 och framåt Folkbiblioteken under talet i Sverige Central- och landsbiblioteken Stift- och landbiblioteket i Växjö Landsbygden Personal Lokaler Bergunda storkommun Kommunsammanslagningen Uppkomsten av folkbiblioteket och kommunaliseringen av 32 Studiecirkelbiblioteken i Bergunda storkommun 7.1 Biblioteket i Öjaby Studiecirkelbiblioteken ABF NTO SLS Folkbiblioteket i Bergunda storkommun Organisation Personal 38 3

4 8.2.1 Utbildning av personal Utlån Lokalerna Biblioteken och skolorna Kontakten med Växjö Stift- och landsbibliotek Vad hände kring kommunsammanslagningen Analys Kommunsammanslagningen Perioden mellan kommunsammanslagningarna Utlån Personal Lokalerna Kommunsammanslagningen Slutsats Analyssammanfattning Sammanfattning 60 Käll- och litteraturförteckning 62 Otryckta källor 62 Tryckta källor och litteratur 65 Bilaga 1 Stadgar för Bergunda folkbibliotek 68 Bilaga 2 Reglemente för Bergunda folkbibliotek 69 Bilaga 3 Uppgift 3, brev 10, kurs B för deltidsanställda bibliotekarier 70 Reglemente för ert bibliotek Bilaga 4 Utgifter för Bergunda folkbibliotek 1968, 1970 och Bilaga 5 Tabell över arvode till bibliotekarierna hämtat från staterna för åren Bilaga 6 Karta över Bergunda storkommun 73 4

5 1. Inledning Mitt val av ämne, utvecklingen av folkbiblioteksverksamheten i Bergunda storkommun, kommer ifrån mitt intresse av det historiska. Därav valde jag att skriva min magisteruppsats med inriktning mot det dåtida samhället och biblioteksutvecklingen. Det gör att mitt ämne finns inom ämnet bibliotekshistoria och kollegium 1. Att det blev just Bergunda storkommun hör samman med att jag själv kommer från en liten by utanför Växjö. Jag ville skriva om ett område som inte finns för långt bort från min hembygd men samtidigt inte just om hembygden, för det blir för nära. Därav passar Bergunda storkommun in bra, då Bergunda storkommun var en kommun precis i Växjös utkant med gränsande landbygd. Bergunda storkommun existerade från 1952 till och med gick Bergunda, Öja och Öjaby kommuner samman och bildade Bergunda storkommun. Från och med den 1 januari 1971 tillhörde Bergunda storkommun den nya kommunen Växjö kommun, som var/är en sammanslagning av ett flertal olika små kommuner runt omkring Växjö och Växjö stad. En landsbygdskommun är för min egen utgångspunkt intressantare än en stadskommun. Detta då det är andra premisser som finns på en landsbygd, det kan handla om att befolkningen är med utspridd. Hela befolkningen befinner sig inte på ett någorlunda lagom avstånd till biblioteket. Den kommun, som är med i min undersökning, har dock inte en så utspridd befolkning, som kan finnas i andra delar av landet. Det finns inte så mycket forskningsmaterial att tillgå vad det gäller landskommuner, det gör det lite svårare att få fram material men desto intressantare. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att få en djupare bild av hur folkbiblioteksverksamheten fungerade och utvecklades i en landsortkommun under till början 1970-talet, i detta fall Bergunda storkommun. Uppsatsen har som syfte att ge den bild av folkbiblioteksverksamheten i Bergunda storkommun som ges genom det material som är inlämnat till Kommunarkivet i Växjö och Kronobergsarkivet Folkrörelsearkivet Kronoberg. Detta är materialet, som har bevarats som offentliga handlingar. Fokus är på de olika kommunsammanslagningarna och tiden mellan dessa, hur biblioteksverksamheten då utvecklades. Hur var lokalerna, personalen, utlånen och hur påverkade dessa områden biblioteksverksamheten. För att få en djupare kännedom om hur biblioteksverksamheten fungerade, så görs en jämförelse med en svensk nivå. En generell allmän nivå som inte har något speciellt fokus mot något speciellt geografiskt område. Huvudfrågeställningen är följande: Hur utvecklades 1 folkbiblioteksverksamheten i Bergunda storkommun ? Frågan delas in i underfrågor för att göra det lättare att arbeta med materialet och för att få en djupare inblick i biblioteksverksamheten. Samtidigt läggs det mer tonvikt på de områden som är av störst intresse. Under frågorna är följande: 1 Med utveckling menar jag att något tar sig från punkt a till punkt b, och att därigenom en förändring sker, en utveckling/förändring som såväl kan vara negativ som positivt. I ett organisationsmönster tolkas oftast utveckling som en positiv förändring. Det kan vara ett önsketänkande, man vill väl med sin förändring. Det är därmed inte sagt att det blir som man har önskat. Ser man en negativ utveckling så påtalas detta oftast med ett negativt tillägg. 5

6 1.2 Avgränsningar o Hur påverkades folkbiblioteksverksamheten i samband med sammanläggningen av Bergunda kommun, Öja kommun och Öjaby kommun till Bergunda storkommun 1952? o Hur utvecklades folkbiblioteksverksamheten i perioden mellan kommunsammanslagningarna beträffande biblioteksstrukturen med inriktning mot Utlån? Personal? Lokaler? o Hur påverkades folkbiblioteksverksamheten Bergunda storkommun av uppgången i Växjö kommun 1971? Den geografiska avgränsningen är Bergunda storkommun, d.v.s. socknarna Bergunda, Öja och Öjaby. Vad det gäller den tidsmässiga avgränsningen så existerade Bergunda storkommun från 1952 till årsskiftet 1970/1971. Då jag bland annat är intresserad av vad de två kommunsammanslagningarna, 1952 och 1971, hade för betydelse för biblioteksverksamheten så kommer ett par år innan respektive efter dessa att vara av intresse. Detta för att se vad som fanns innan och vad som hände efter. Just tiderna innan kan även vara intressant vad det gäller utlån och samarbete mellan folkbiblioteken för att veta hur det var innan storkommunen existerade och kunna jämföra med tiden efter. 1.3 Metod Det material som kommer att användas i denna magisteruppsats är arkivalier av olika slag, då främst olika protokoll och redogörelser, samt kompletterade litteratur. Det är därför viktigt att vid genomgång av materialet använda sig av källkritik. Det kan handla om att ta hänsyn till i vilket sammanhang källan har uppkommit, om det handlar om ett protokoll från ett kommunmöte eller om det är en minnesbok. När det handlar om hur man närmar sig sin källa kan en tolkningslära vara en bra utgångspunkt. Tolkningsläran i denna uppsats har mest drag av den hermeneutiska, då speciellt den del som handlar om förhållandet mellan delen och helheten och den hermeneutiska bågen. Här nedan kommer en fördjupning av källkritiken och hur den används i uppsatsen, därefter den del som handlar om tolkningsläran Källkritik Källkritik handlar om människor. Det gör att det behövs en förståelse för människor, även människors villkor och drivkrafter. Det behövs förkunskaper för förståelsen av varje enskilt fall, då varje fall är unikt. Det gäller att tolka innebörden i händelserna. 2 Det finns alltid en bakgrund till en källa, det handlar om att kunna tolka inte bara källan utan uppkomsten till källan. Enligt Thurén 3 är källa ursprunget till vår kunskap. En källa kan vara skriftlig och muntlig, även artefakter räknas som källa. En kvarleva är något som är kvar av en händelse som ett spår, en rest av en händelse. Det är inte en berättelse av händelsen. En kvarleva anses vara en bättre källa än en berättande källa. Detta för att en kvarleva är ett direkt spår till det 2 Thurén, Torsten, Källkritik. s ibid. s. 7 6

7 förflutna, en kvarleva kan inte glömma, det går inte att skrämma en kvarleva och en kvarleva ägnar sig inte åt önsketänkande. Dock betyder inte detta att man måste tro på en kvarleva, för en kvarleva kan vara förfalskad och en kvarleva kan feltolkas. En skriftlig källa kan vara en kvarleva, men den kan även vara en berättande källa. Det är betraktaren som måste bestämma om den skriftliga källan ska tolkas som kvarleva eller en berättande källa. Källbegreppet är ändamålsenligt, det bygger på vad användaren har för funktion av den specifika källan. 4 I uppsatsen har jag huvudsak använt mig av skriftliga källor. Det finns fyra källkritiska principerna; äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Äkthet handlar om att en källa är det den utger sig för att vara, det vill säga att den inte är en förfalskning. 5 Tidssamband; är att ju mer samtida en källa är desto mer trovärdig. Detta är en av huvudreglerna inom källkritiken, en av orsakerna är glömska. 6 Oberoende handlar om att en källa ska kunna stå för de uppgifter den ger oberoende av någon annan. Tradering är att en uppgift har gått i flera led, här skiljs det på sekundär- och primärkällor. Primärkällor är de källor som är ursprungliga medan sekundärkällor är de källor som traderas. Tendenskriteriet är att en källa kan vara partisk. En källkritiker måste tänka på att alla som vill kan ljuga och kan också göra det, ingen källa är så trovärdig att man tror på den hur som helst. 7 Alla dessa kategorier är bra att ha med sig när man går igenom det material som ska användas i uppsatsen. Det är viktigt att ha dessa i bakhuvudet för de kan ha en stor betydelse. Tidssambandet handlar om att använda sig av källor som beskriver biblioteken och samhället i nutid. Det gör att det blir en bild av hur det var då och inte en återberättande bild. Det handlar även oberoende om, att använda sig av källor som kan stå för sig själva. Protokoll och redogörelser är bra ur dessa perspektiv. Jag har valt mina huvudkällor, protokollen och redogörelserna, då de både kan stå för sig själva och är tidsmässigt i rätt tidsperiod. Det Thurén skriver om urval är att berätta är att välja. 8 Det går inte att göra en spegelbild av verkligheten utan endast en enkel skiss av den. Det måste alltid göras ett urval och hur görs detta urval korrekt, så att det inte blir skevt, är en svår fråga. Det urval som görs är beroende av det perspektiv som används. Det är perspektivet som avgör, vilka fakta som är relevanta. 9 Mitt val av material har jag inriktat mot det syfte och de frågeställningar som arbetet bygger på. Det görs alltid ett urval i alla berättelser och verklighetsbeskrivningar. För det urval, som kommer att göras till magisteruppsatsen, finns det inga allmänna regler. Det urvalet kan ändå inte göras allt för godtyckligt. Urvalet beror på vilket perspektiv eller vinkel som författaren har utgått ifrån. Ett perspektiv som utgångspunkt är nödvändigt, annars finns risken att resultatet endast blir en massa av osammanhängande fakta. Det finns ingen tydlig gräns för vad som är ett korrekt eller ett skevt urval. 10 Thurén har formulerat tre tumregler för urval: Ett urval är skevt om fakta undanhålls som är relevanta utifrån det valda perspektivet. Ett urval är skevt om den som har gjort urvalet har anledning att dölja hur urvalet är gjort. Ett urval är skevt om ytterligare information ändrar helhetsbilden. 11 Det gör att det är viktigt att tala om och tydligt ange vad man har för utgångspunkt och vilket material man ska använda sig av. Viktigt är att tala om hur utgångspunkten och materialet ska 4 Thurén 1997 s ibid. s , 25 6 ibid. s ibid. s ibid. s. 79, 81 9 ibid. s ibid. s ibid. s. 81 7

8 samarbeta för det ska bli en bra analys. För det är utgångspunkten som ger vilket material som ska samlas in. Min utgångspunkt är att se på det material som är inlämnat till Kommunarkivet i Växjö och Kronobergsarkivet, Folkrörelsearkivet Kronoberg. Till detta kommer det material som är offentligt publicerat i exempelvis i bokform, som allmänheten har möjlighet att kunna ta del av på biblioteken. Dessa källor har man valt att bevara som offentliga källor. Det är utifrån detta material som jag vill se på folkbiblioteksverksamheten. Det är här jag gjort mitt val av källor. Vad som kan vara viktigt att tänka på i samband med en genomgång av arkivmaterialet är; vilket av de olika nämnderna, exempel kommunalnämnd, skolstyrelse, som man ska ha mest tilltro till. Detta handlar i första hand om det inte nämns i kommunalfullmäktigeprotokollen utan endast i nämndprotokollen. Vid genomgången av källorna ska de ställas mot de källkritiska kriterierna. För när man ser på de protokoll som finns från de olika kommunsammanträdena, så kan det vara bra att tänka på att det är just protokoll. Det kanske inte alltid står med vad som har sagts, utan endast vad beslutet blev. Det som finns inlämnat på arkivet, var det som man valt att bevara Tolkning av material, tolkningslära Ingen tolkning kan ske, utan att vi har någon tidigare kännedom i ämnet. Om vi inte har någon tidigare kännedom, har vi ingen möjlighet att förstå tolkningen. Det är genom förförståelsen, som vi kan ställa meningsfulla frågor till texten. De infallsvinklar till texten som finns, gör att den kommer till sin rätt. En texts helhet påverkar textens delar samtidigt som delarna påverkar helheten. 12 Den förförståelse, som jag har med mig, grundar sig på att jag kommer från ett område som geografiskt gränsar till det som var Bergunda storkommun. Skolmässigt fanns en koppling mellan dessa båda områden redan under slutet av storkommunens existens, via högstadieskolan i Räppe, nuvarande Bergundaskolan. Det gjorde att jag gick högstadiet på Bergundaskolan. Även det att jag kommer från landet, ett landsbygdsområde som visserligen skiljer sig lite från Bergunda storkommuns område men har många likheter. Det gör att jag kan identifiera mig med området. Det gör, att jag kan använda det som förförståelse. Per-Johan Ödman tar upp Ricoeurs definition av hermeneutiken, den är följande; teorin om de regler som styr exeges, d v s tolkning av en bestämd text eller teckensamling som kan betraktas som text. 13 När vi tolkar en text så försöker vi tyda den, vi berättar att vi vill se något som något. Ett område inom hermeneutiken som är viktig är förförståelsen. Det handlar om att när vi stöter på företeelser ofta eller dagligen så utvecklas en förförståelse som leder till att vi inte behöver tolka. I andra situationer blir vi tvungna att medvetet välja en aspekt på den specifika händelsen, att tolka dem som något. Detta förutsätter att händelsen kan ses som något annat. Denna tolkning sker när de tecken som finns är svåra att tyda då vi inte omedelbart förstår deras innebörd. Vi tolkar när förförståelsen inte räcker till. 14 Vid historisk forskning tar man fram beskrivningar och berättelser ur ett historisk skeende. Det kan finnas tendens i det urval som görs. Denna tendens kan komma ifrån olika värderingar, som den politiska. Ödman säger; den enkla beskrivningen förbli således enkel endast så länge vi tar verkligheten i den förgiven. 15 Tolkningarna som görs blir ofta mer abstrakta och komplexa än vad själva beskrivningen eller berättelsen är. Detta för att tolkningen grundar sig på mer än en beskrivning eller berättelse. En skriven text ger mer 12 Vikström, Björn Den skapande läsaren. Hermeneutiken och tolkningskompetens. s Ödman, Per-Johan Tolkning Förståelse Vetande. Hermeneutik i teori och praktik. s ibid. s ibid. s. 49 8

9 tyngd än det talade ordet. 16 Tolkningen kan beskrivas som en översättning. Denna översättning består av två delar; en inomtextlig och en utomtextlig. I det inomtextliga sätts de olika delarna i samband med helheten. Helheten kan i denna situation tolkas som meningen, stycket, kapitlet eller hela verket. Det går även att vända på det hela genom att delarna kan tolkas genom helheten. Det blir att helheten kan tolkas genom delarna och delarna kan tolkas genom helheten. 17 Ödman tar upp en bra liknelse för analysen; att lägga pussel. Det hela börjar med en hög med pusselbitar, så många att det blir en handlingsförlamning. Nästa steg blir att planlöst börja plocka med bitarna, att experimentera med bitarna, att misslyckas och lyckas. Det blir svårare och svårare att slita sig från pusslet. 18 Det givna, oformliga, fodrar att bli sin framtid, det strukturerade och kontextuella. Under tiden tolkar han, förstår, omtolkar och förstår ännu mer. 19 Bergunda Stor kommun Öjaby kommun NTO Gemla Folk bibliotek Studie cirkel bibliotek Bergunda Folk bibliotek Generellt Organisat ion Lokaler Bergunda kommun Öja kommun ABF Gemla SLS Bergunda Gemla Lands bygd Generellt Öjaby Folk bibliotek Personal Utlån Löner De olika pusselbitarna som finns i uppsatsen kan man säga består av två grupper; den generella delen och den lokala delen. De olika pusselbitarna ska både pusslas ihop för sig själva i den egna delen för att sedan pusslas tillsammans med den andra delen och bilda en helhet. När man planlöst börja plocka med bitarna i pusslet, så börjar man försöka att analysera sitt material. Det är detta pusslande, som gör det intressant att gå igenom materialet. Det gäller att få fram en helhet av alla bitarna, det går inte att utelämna någon del. En alldeles komplett bild av verkligheten är inte möjlig att göra, utan en skiss av denna utifrån det material och den utgångspunkt man har till sin studie. De olika pusselbitarna i denna magisteruppsats är i första hand de olika protokollen och redogörelserna hämtade ur arkiven. Det är utifrån denna tanke jag går igenom mitt material och som ligger till grund för analysen. Detta pysselläggande är grunden till att strukturera helheten. Helheten blir delar och delarna blir helheten. Pendlingen mellan helheten och delarna som kännetecknar förståelsen har inom hermeneutiken blivit ett eget begrepp, den hermeneutiska cirkeln. Denna cirkel kan uppfattas som en bild hur tänkande, förståelse och tolkning 16 Ödman 1994 s. 49, ibid. s ibid. s ibid. s

10 fungerar. 20 Tankegången med den hermeneutiska cirkeln kan även ses i den hermeneutiska bågen. Det går att använda en tolkning som den hermeneutiska bågen, den börjar med en naiv förförståelse, för att fortsätta till förklaringen, en metodisk analys, och avslutas med kritisk prövad förståelse. Tolkningen förankras i den sociala verkligenheten, en verklighet som utgår ifrån en historisk tradition, och det är genom denna historiska tradition som texten möter oss. 21 Det är bra att ha en bild av hur det omgivande samhället ser ut, för det är där tolkningen skall ha sin förankring. Förklaringen Naiva förståelsen Kritiska prövade förståelsen Den naiva förståelsen handlar om en slags förförståelse eller antagande om textens mening. När det gäller att formulera förförståelsen, så gäller det att söka stöd i texten men även i andra texter. 22 Den naiva förförståelsen handlar om att läsa in sig på den generella bakgrunden, för att med hjälp av denna kunna ta del av det innehåll, som finns i arkivmaterialet. Hur samhället såg ut under den aktuella tidsperioden är även bra att känna till, då samhället är en viktig del av förståelsen hur biblioteksverksamheten fungerade. Ytterligare material, som kan vara relevant, är om det har gjorts tidigare tolkningar av texten. Det kan vara tidigare forskning inom det aktuella området; både vad det gäller Bergunda storkommun och biblioteksverksamheten generellt under den aktuella tidsperioden. Det kan bland annat vara material som givits ut av hembygdföreningarna. Förklaringen; i denna undersökning finns textens värde i textens förmåga att ge en bild av de värderingar, tankar och stämningar, som fanns vid tiden för textens uppkomst. Texten fungerar som ett medel för att tränga in i dåtiden och i människornas tankevärld, texten berättar om sin tillkomst miljö. Texten blir en återspegling av sin tids samhälle. 23 Det är vad förklaringen handlar om, att kunna ta till sig det som står i arkiven. I detta steg i metodstrategin så görs en närläsning av de kommunala handlingarna. De olika kommunalhandlingarna blir spår och dokument, som används för att rekonstruera ett tidigare händelseförlopp. Det gäller att se mönster av olika handlingar och tolkningar. Här går jag igenom det material, jag ska ställa mot varandra. För att sedan gå över till den kritiskt prövade förståelsen, där jag tar fram de tolkningarna av materialet jag gjort. I den kritiska prövade förståelsen handlar det om att skapa förståelse. Det är att skapa förståelsen, som tolkningen är inriktad på. Målet för tolkningen är tillämpningen av texten. I den egna tolkningsprocessen ställer vi olika tolkningsalternativ mot varandra och letar efter belägg för tolkningen i texten och kontexten, till det blir dags att göra de val som ska göras och den egna tolkningen skall skrivas ner. Denna tolkning ska sedan tas emot av dem som har fått mandat att bedöma tolkningsprocessen. Inför denna bedömning går man igenom sin egen tolkning för att få fram tänkbara motargument. Denna process görs redan i skrivprocessen. Det, som är till stöd för tolkningarna, är baserat på det som anses vara relevant i det 20 Ödman 1994 s Vikström 2005 s , ibid. s ibid. s. 65, 82 10

11 undersökta materialet. Det räcker inte med att presentera en tolkning. Det är viktigt att kunna argumentera för sin tolkning. 24 Den sista delen i den hermeneutiska bågen, kritisk prövad förståelse, handlar om att kunna koppla samman det material som funnits i arkiven med den generella bilden och andra forskningsexempel, för att sedan kunna föra ut detta till läsarna av, i detta fall, min magisteruppsats. Här skall materialet från min närläsning av de kommunala dokumenten, få sin koppling till kontexten. 1.4 Material- och litteraturgenomgång Den litteratur som behandlar kommunsammanslagningarna kan vara bra för att få en bakgrund liksom hur folkbiblioteken utvecklades under talen. Det material som används i första hand, och som också ligger mig varmt om hjärtat, är det material som finns inlämnat till arkiven. Det är detta material jag har som utgångspunkt för mina frågeställningar. För det material som lämnats in till arkiven är det material som de inom kommunen och/eller föreningarna/studiecirklarna är offentligt bevarat. Det finns vissa delar som inte finns bevarade på arkiven. Även luckorna, det vill säga de tomma ytorna i pusslet, är intressanta. Vad det gäller de olika studieförbunden/föreningarna är endast det ABF biblioteket i Gemla som det finns mycket material om. Medan informationen, främst redogörelserna, för de andra, SLS biblioteken i Gemla och Bergunda och NTO:s bibliotek i Gemla, finns delar bevarande bland distriktsförbundsmaterialet. Förutom detta material har för det lokala området används material som har getts ut i bokform av hembygdsföreningarna och den bok som handlar Bergunda storkommun. När det gäller litteratur som behandlar utvecklingen av biblioteksverksamheten i landskommunerna så finns det väldigt lite. Det gör att jämförelsen får göras mot en svensk nivå som är mer allmän, ett snitt för Sverige Litteratur Vad det gäller de olika kommunindelningarna finns det en del material. Det finns en jubileumsbok om storkommunreformen 1952, Storkommunreformen 1952 Striden om folkhemmets geografi. Den behandlar storkommunreformen utifrån olika perspektiv med olika kommuner som exempel. En annan bok Kommunernas släktträd Sveriges kommuner är utgiven av Svenska Kommunförbundet och författad av Tore Ivarsson;. Boken ger en kort introduktion till de olika kommunindelningarna och sedan en överblick över hur släktträdet för Sveriges kommuner ser ut fram till En bok som har varit användbar när det gäller att sätta sig in i kommunernas historia är Erik Wångmars Att skriva stads- och kommunhistoria. En handledning för forskare med stads- och kommunhistoriskt källmaterial. Den ger en kort inblick hur det såg ut för biblioteken i samband med kommunindelningarna och hur kommunindelningarna påverkade biblioteken, detta gäller i första hand 1952 års kommunindelning. För den aktuella tidsperioden vad det gäller information om folkbiblioteken finns det mycket litteratur att tillgå. Det finns ett antal utredningar som SOU 1949:28 Folk- och skolbibliotek, SOU 1972:61 Försök med bibliotek, Rationaliseringsutredningen Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek, 1970 års rationaliseringsutredning vid folkbiblioteken Biblioteksarbete. Den nya biblioteksförfattningen från 1930 har varit användbar. Dessa utredningar har även varit användbara i arbete med studiecirkelbiblioteken och då speciellt SOU 1949:28. Vad det gäller studiecirkelbiblioteken har den största källan varit När boken kom till bygden om folkrörelsebiblioteken. 24 Vikström 2005 s ,

12 I Det starka biblioteket finns en samling av Bengt Hjelmqvists föredrag, årskrönikor och artiklar. Hjelmqvist har även varit skrivit Det levande biblioteket. Dessa är intressanta och användbara för de ger en beskrivning över biblioteksverksamheten och plockar upp olika delar av verksamheten. För att se vilka diskussioner som fanns inom biblioteksvärlden så är Biblioteksbladet en användbar källa, för i denna tidskrift finns både information och diskussioner om de stora händelserna. Speciellt användbar har Biblioteksbladet varit när det gäller information om de deltidsanställda bibliotekarierna och om landsbygden. För tiden innan den aktuella perioden så står det även en hel del i ovanstående litteratur. Komplement till denna litteratur kan vara Joacim Hanssons Om folkbibliotekens ideologiska identitet En diskursstudie. Den handlar om hur folkbibliotek uppkom och då speciellt uppkomsten av folkbibliotekets identitet, den ideologiska identiteten Material Det mesta av materialet är olika slags protokoll och redogörelser som kommer från Växjö kommunarkiv och från Kronobergsarkivet för folkrörelse- och lokalhistoria. På Växjö kommunarkiv finns bland annat protokoll från kommunalfullmäktige, protokoll från Bergunda folkbibliotek och Bergunda folkskolestyrelse. Det finns även redogörelser för Bergunda folkbibliotek som behövdes för att folkbiblioteket skulle få statsbidrag. I arkivet finns material om de kommuner, Bergunda, Öja och Öjaby, som bildade Bergunda storkommun. Detta material var bra att använda vid beskrivningen av hur kommunsammanslagningen 1952 gick till. Det mest intressanta fyndet i Växjö kommunarkiv var att både frågor och svar var inlämnade från en korrespondenskurs för deltidsanställda bibliotekarier. På Kronobergsarkivet finns det material som handlar om studiecirkelbiblioteken, det är främst redogörelserna som behövdes för att få statsbidrag som hittades. ABF i Gemla har lämnat in material medan det för de andra studiecirkelbiblioteken endast finns material från länsnivå. Den bok som behandlar Bergunda storkommun beslutades det om på det sista kommunalfullmäktiga mötet, det lades då undan medel för boken. Denna bok gjordes för att dokumentera det liv och den verksamhet som funnits i Bergunda storkommun men även om området som varit Bergunda storkommun. Öjaby hembygdsförening har gett ut en bok Öjaby med kyrkan och skolan mitt i byn. I denna bok finns en del som handlar om Öjaby bibliotek och den studiecirkel som var föregångaren. För att ge en kort bakgrund om de olika socknarna, Bergunda, Öja och Öjaby så finns det ett geografiskt uppslagsverk, Sveriges bebyggelse Kronobergslän del 2, där det står en kort introduktion till varje socken. Denna bok är från 1966 vilket ger en bild av hur samhället såg ut under tiden för Bergunda storkommun. Det är det som är tanken med bakgrunden för beskrivningen av socknarna, att ge en beskrivelse av det samtida samhället. För det ger en bra bakgrund för diskussionen, att veta lite om hur samhället generellt såg ut innan man går in på en specifik verksamhet som biblioteksverksamheten. 12

13 1.5 Disposition Kapitel 2 handlar om kommunsammanslagningarna som skedde kring 1950 och Kapitel 3 om Bergunda-, Öja- och Öjabysocken, hur samhället såg ut under tiden för Bergunda storkommun existens. I kapitel 4 börjar genomgången av folkbiblioteken, underkapitel 4.1 inriktar sig på tiden mellan 1905 och Medan 4.2 inriktar sig på studiecirkelbiblioteken och kommunaliseringen av dessa. I kapitel 5 fortsätter genomgången av folkbiblioteken, med tiden från 1940-talet och framåt. Det handlar om personal, lokaler, landsbygden och centraloch landsbiblioteken. Kapitel 6 handlar om Bergunda storkommun och hur kommunsammanslagningen skedde här I kapitel 7 så kommer det att handla om uppkomsten av det som kom att bli Bergunda folkbibliotek, nämligen Öjaby folkbibliotek. Det handlar även studiecirkelbiblioteken som fanns inom Bergunda storkommun, ABF, NTO och SLS. Kapitel 8 ägnar sig åt folkbiblioteket i Bergunda storkommun. Det innehåller information om organisationen, personal, utlån och lokalerna. En del ägnas även åt kontakten med Stift- och landsbiblioteket i Växjö. Vad som hände kring kommunsammanslagningen 1971 är innehållet i kapitel 9. Även vad som hände precis efter denna kommunsammanslagning kommer i kapitel 9. I kapitel 10 kommer en analys att ske och slutsatsen presenteras. Kapitel 11 försöker att sammanfatta det som är skrivet och analyserat i denna magisteruppsats. 2. Kommunsammanslagningarna Detta kapitel kommer att inrikta sig på hur kommunsammanslagningarna gick till i Sverige generellt. 2.1 Kommunsammanslagningen kring 1950 Kommun som begrepp uppkom 1862 genom den kommunalförordning som då infördes. Detta gjorde att begreppet kommun kom in i den svenska lagstiftningen. Formen med lokalt självstyre är betydligt äldre. Det fanns byalag och häraden som existerat sedan förkristen tid. Socknarna var den vanligaste lokala indelningen. Socknarna hade uppkommit naturligt genom kyrkan, där kyrkan var centrat i ett geografiskt område tillsatte Kungl. Maj:t en utredning som handlade om stärkt lokalt självstyre. Flera förslag på indelning fanns, riksdagen beslutade till sist att socknarna var det som den nya kommunala enheten skulle bygga på ute på landsbygden. De nya kommunerna kom att bli ca landsortkommuner, 89 städer och ett tiotal köpingar som fungerade som egna kommuner. Landsortkommunerna kom att vara olika vad det gäller storlek, folkmängd och ekonomiska resurser fanns det landskommuner och ungefär hälften av dessa hade en folkmängd som understeg personer. De kommunala indelningsändringar som gjordes innan 1952 skedde på initiativ av de inblandande själva. Det fanns inga nationella principbeslut förrän storkommunreformen Riksdagen beslut att kommunerna skulle slås samman till större enheter kom Dessa enheter skulle ha en folkmängd på mellan och invånare. Det fanns dock undantag för regel om hur många invånare som skulle finnas. Det var för ö- kommuner och kommuner som på olika sätt har dåliga kommunikationer till sina grannkommuner. Undantaget kunde även de kommuner som på något sätt fick betydande nackdelar av sammangåendet få. Det som var den stora avsikten med den nya 25 Ivarsson, Tore Kommunernas släktträd. Sveriges kommuner s ibid. s

14 kommunindelningen var att kommunerna på lokal nivå aktivt skulle verka för utbyggnaden av välfärdssamhället. Denna reform berörde i första hand landskommunerna. Den indelning av kommunerna som regeringen gjorde, var det 39 procent av de berörda kommunerna som förkastade. Dock accepterade de flesta av dessa kommuner att gå samman med andra kommuner, men inte med de kommunerna som regeringen föreslagit. 27 En svaghet som fanns i kommunreformen 1952 var den som handlade om att inte lägga samman städer och landskommuner. Anledningen var att det bedömdes att dessa båda kommuntypers traditioner var för olika för att kommunerna skulle fungera tillsammans. Det fanns kommuner av de båda typerna som gick samman, så denna linje höll inte helt. 28 Det fanns innan kommunreformen landskommuner för att efter reformen vara nere på Kommunsammanslagningen kring 1970 Regeringen ville att en ny kommunindelning skulle ske och tillsatte 1959 en kommitté för att utreda hur en sådan skulle gå till och vilka principer som skulle gälla. Denna kommitté var klar med sitt arbete De som arbetade i denna kommitté bemödade sig om att få fram en överrensstämmelse mellan de spontana regioner som fanns och hur de nya kommunerna skulle komma att se ut. De nya kommunerna skulle var uppbygga kring en centralort och det område som fanns runt denna. Det var denna idé som kommittén lade fram och som både regeringen och riksdagen anslöt sig till. Denna indelning gjorde att den gamla indelningen med städer, köpingar och landskommuner blev borttagen. Många av de nya kommunerna kom att omfatta både tätorter, större och mindre, och landbygdsområden. Detta ledde till att ett enhetligt kommunbegrepp var på väg. En minimistorlek på kommunerna var något som behövdes för att kommunerna skulle kunna sköta de uppgifter, som lades på dem. Denna minimistorlek kom att ligga på invånare på längre sikt. Sammanslagning var tänkt att ske på frivillig väg, något som inte fungerade direkt bra. När det hade gått sju år, 1969, sedan riksdagen klubbade genom beslutet med den nya kommunindelningen, tyckte statsmakterna att det gick för sakta. Det ledde till att regeringen gav ett lagförslag till riksdagen som stiftade om särskilda ändringar i kommunindelningen. Det innebar att kommundelningsreformen skulle vara genomförd till årsskiftet 1973/74. Delar av de kommunsammanslagningarna som gjordes skedde mot befolkningens vilja Bergunda-, Öja- och Öjabysocken I detta kapitel behandlas kort hur samhällena såg ut under tiden för Bergunda storkommun och geografiskplacering i Sverige (se karta bilaga 6). Bergunda storkommun ligger i Kinnevald härad, som ligger sydväst om Växjö. Inom Kinnevalds härad finns 10 socknar, varav Bergunda, Öja och Öjaby är tre av dem. 30 Beskrivningen görs för att ge en bild av hur samhället såg ut då, för att göra en beskrivning av hur det ser ut idag ger inget, för det är inte dagens biblioteksverksamhet som skall diskuteras. En beskrivning av samhällena är viktiga för att visa hur det såg, för det ut visar även på vilka som bodde där. Det är ju dessa människor som använder sig av biblioteken i storkommunen. Diagrammet nedan, visar hur befolkningsutvecklingen var i Bergunda storkommun. 27 Wångmar, Erik Att skriva stads- och kommunhistoria. En handledning för forskning med stads- och kommunhistoriskt källmaterial. s Ivarsson 1992 s ibid. s Sjögren, Otto Sverige. Geografisk Beskrivning. s

15 Diagram 1. Diagram över folkmängd i Bergunda storkommun för åren Invånare År Uppgifter hittade i Årsbok för Sveriges kommuner Bergunda storkommun har ett bra pendlingsavstånd både till Växjö och Alvesta. Växjö för främst för invånarna i Öjaby - och Bergunda socken. Alvesta för de som bor i Öja socken. 3.1 Bergunda Bergunda socken är till ytan 59,5 km 2. Socknen ligger från Växjö sett i sydvästlig riktning och utmed väg 23 som löper genom på sin väg söderut mot Malmö. Befolkningsmässigt så var det invånare för att vid årsskiftet vara stycken. Däremellan gick befolkningen ner lite grann för att sedan öka igen. Den lägsta befolkningssiffra under dessa år var 934, detta var år I den norra delen av socken ligger det enda egentliga tätorten, Räppe stationssamhälle. Gränsande till Räppe ligger Bergsnäs samhälle, dessa båda är sammanbyggda med Öjaby samhälle. I Räppe finns den högstadieskola som kom till stånd 1962 och byggdes klart Högstadieskolan har inte endast Bergunda storkommun som upptagningsområde utan även Lammhults storkommun, Mellersta Kinnevalds kommun, delar av Skatelövs socken och socknarna Asa, Ormesberga och Ör. 31 Från början var det den agrara inriktningen som var den dominerande inom socknen. Efterhand har den industriella verksamheten vuxit, fler och fler har fått sin inkomst härifrån. 32 Vid 1966 fanns det två väsentliga industrier inom socken, Räppe stärkelsefabrik och Kronoberg Trävaru AB. Förutom dessa två stora fanns det en del småindustrier. 33 Bergkvara gård är en av de största egendomarna inom Kronobergslän och har under gångna tider dominerat inom Bergunda socken. Bergkvaras huvudbyggnad är från 1794, det finns även en ruin av ett slott som byggdes på slutet av 1400-talet Andersson, Alvin 1966a. Bergunda socken. Ingår i Erixon, Sigurd (red.). Sveriges Bebyggelse Statistisk Topografisk uppslagsbok Landsbygden. Del 2 Kronobergslän. s ibid. s ibid. s ibid. s

16 3.2 Öja Namnet Öja betyder troligen öarna. Byarna, Gemla, Getaskärv, Öpestorp, Öja, Usteryd, Törnåkra och Ellanda, var med hjälp av träsk och sumpmarker länge avgränsade från varandra. Antal invånare som bor i socknen 1966 var Inom socknen fanns det ca 70 hemman. Två större egendomar, Gransholms gård och Ohs gård, var de stora inom jordbruksnäringen, resterande var familjejordbruk. Gemla var den plats där järnvägsstationen placerades. Järnvägen var den som gick mellan Alvesta och Växjö, en bredspårig järnväg. 35 Det kom tidigt industriella inslag till socknen, 1745 anlades ett litet pappersbruk vid Gemla säteri. När sedan pappersbruket flyttade, så kom lokalerna i stället inhysa träleksakstillverkning. Det var denna tillverkning, som gjorde namnet Gemla känt. Öja socken, är som tidigare nämnts en del av Bergunda storkommun. Man har sedan ingången i storkommunen fått ett ålderdomshem, pensionärshem, idrottsplats och badplats till socknen. 36 Det fanns inom socken ett stort intresse för folkbildning och de fackliga och ideella organisationerna är stora. Barnundervisning fanns inom Öja socken redan innan skolstadgans tillkomst. Den som då fungerade som lärare var församlingen klockare, som senare efterträddes av sin son, utbildad folkskolelärare Öja och Bergunda kom 1864 att bilda ett skoldistrikt. Från början var undervisningen i sockenstugan, när denna brann 1901 byggdes en skola nordöst om kyrkan i Öja. En ny skola byggdes ett par år senare, 1916, också den vid kyrkan. På 1950-talet byggdes en större skola i Gemla Öjaby Öjaby socken ligger till stor del vid Helgasjön, ytan på socknen är 41 km 2. Antal invånare i socken mellan 1900 och 1910 var omkring 500 personer, därefter har siffran stigit konstant för att vid årsskiftet vara Den del av socken som fått större uppmärksamhet är Öjaby tätort. Detta genom att den ligger så nära Växjö, en förort. De flesta arbetar eller har sin verksamhet i Växjö och bor i Öjaby. 38 I Öjaby tätort utvecklade en expanderade villabebyggelse. Det planerades ett länsflygfält norr om Öjaby samhälle, som idag är regionens flygfält. Mer och mer dominant inom Öjaby socken är Öjaby tätort, som befinner sig runt kyrkan. Samhället som ligger söder om Öjaby tätort, Bergsnäs, kan kallas en vägknutpunkt. Riksvägarna, 23 (mot Malmö), 25 (mot Halmstad) och 30 (mot Jönköping), möts här. Den viktigaste kommunikationsleden innan riksvägarna var Räppe kanal. Kanalen börjar vid Räppe station för att via olika sjösystem sluta vid Asa. Kanalen saknar vid 1966 betydelse som en kommunikationsled, ångaren Thor går längs leden med turer för turister Berg K. A Öja Socken. Ingår i Erixon, Sigurd (red.). Sveriges Bebyggelse Statistisk Topografisk uppslagsbok Landsbygden. Del 2 Kronobergslän. s ibid. s ibid. s Andersson, Alvin 1996b. Öjaby socken. Ingår i Erixon, Sigurd (red.). Sveriges Bebyggelse Statistisk Topografisk uppslagsbok Landsbygden. Del 2 Kronobergslän. s ibid. s

17 4. Folkbibliotek och studiebibliotek Under kapitel ett tar kort upp hur folkbiblioteken fungerade under perioden Det handlar i första hand om statsstödens uppkomst och förändringar. Andra underkapitlet går in på hur studiecirkelbiblioteken uppkom i början av 1900-talet. Hur det såg ut för dessa generellt i Sverige under tiden för Bergunda storkommuns existens. Kapitlet berör även kommunaliseringen av studiecirkelbiblioteken, varför de skulle kommunaliseras och hur de ställde sig till detta. 4.1 Folkbiblioteken i Sverige under perioden Det första året som folkbiblioteket fick statsunderstöd var Under 1905 var det 634 bibliotek som fick kronor gemensamt. Beloppet per biblioteket var maximerat till 75 kronor. Även om beloppen var låga gav de resultat, för biblioteksverksamheten ökade. Det kom impulser från danskt och amerikanskt håll, som blev den nya bibliotekspolitikens bas enligt SOU 1949:28: 40 Biblioteket skulle vara avsedda för alla samhällsklasser. Alla åldrar och alla studie- och läsintressen. Biblioteken fodrade ändamålsenliga lokaler med öppna hyllor och fackutbildad personal. Biblioteksverksamheten borde anknytas till bildningsarbetet i alla dess former. 41 Skolbiblioteken fick inget statsunderstöd. Samtidigt fanns det ingen klar gräns mellan skoloch folkbiblioteken, speciellt inte om biblioteken hade sina lokaler på skolorna. De hade då benämningar som växlade mellan församlingsbibliotek, sockenbibliotek, kommunbibliotek och skolbibliotek. Det kom en ny biblioteksförfattning 1912, efter en utredning som gjorts av dr Valfrid Palmgren. Biblioteksförfattningen gav statsunderstöd även till skol- och studiebiblioteken. Skolbiblioteken fick ett maximum på 150 kronor och studiecirkelbibliotekens låg på 400 kronor. 42 På 1920-talet expanderade folkbiblioteksväsendet anordnades den första utbildningen för heltidsanställd bibliotekspersonal kom det första landsbiblioteket att upprättas. Under detta årtionde kom frågan om folkbiblioteksväsendets organisation upp till prövning av de sakkunniga. Dessa, de så kallade folkbildningssakkunniga, tillkallades 1920 och var klara De ansåg att biblioteksverksamheten skulle arbeta för en starkare koncentration och en större effektivitet. Genom mer samarbete mellan de lokala biblioteken skulle behovet av böcker täckas på ett bättre sätt. Upprättande av centralbiblioteken skulle också hjälpa till i denna fråga lades det fram en proposition till riksdagen, som godtogs. De som skulle få statsbidrag av de lokala folkbiblioteken, var de kommunala och de bibliotek som var anslutna till ett riksförbund för biblioteks- och studieverksamhet. Biblioteken, som var kommunala, tillhörande antigen den borgliga eller den kyrkliga kommunen. Vad det gäller det kommunala biblioteket, så var det endast ett bibliotek, och dess filialer, i varje kommun som kunde få statbidrag. För att kunna få statsbidraget, krävdes att de allmänna villkoren uppfylldes. Det innebar bland annat att det skulle vara gratis att låna. Biblioteket skulle vara inhyst i en 40 SOU 1949:28 s ibid. s ibid. s ibid. s 11 17

18 lämplig lokal. Öppettiderna skulle vara minst en gång i veckan. 44 I 1930 års biblioteksförfattning betonas det, att biblioteken inom en kommun skulle samarbeta. Personalen på de olika biblioteken, både folkbiblioteken och studiecirkelbiblioteken, skulle samlas för möten där gemensamma frågor skulle diskuterads. 45 Vad det gäller statsbidragen till biblioteksverksamheten utökades dessa på 1930-talet från det tidigare max beloppet på 400 kronor, från 1912 till kronor. Bidraget skulle stå i förhållande till hur mycket kommunen satsade på biblioteksverksamheten. Andra faktorer som påverkade bidraget var böckernas kvalitet och vilken utbildning som personalen hade. Viktig inom biblioteksverksamheten var de lokaler som biblioteken har haft till sitt förfogande. En statussymbol var nya lokaler. Vad det gäller statsbidragen så skedde det inga höjningar efter Studiecirkelbiblioteken Det var boken som stod i centrum för studiecirklarna. Det gjorde att biblioteken blev viktiga, att det fanns ett bibliotek för varje studiecirkel. För studiecirklarna var det viktigt att kunna ge ett alternativ till de kommunala bibliotek eller sockenbiblioteken. 47 Det var under början av 1900-talet som studiebiblioteken bildades. Det allra första var inom Godtemplarorden (IOGT), Dessa bibliotek hade från början inte något statsunderstöd. 48 Den stora ökningen av studiecirkelbiblioteken kom Studiecirkelbiblioteken var tvungna att tillhöra ett riksförbund för att få statsbidrag. Riksförbund skulle ha mer än medlemmar knutna till sig och lägga kronor av sina egna pengar på biblioteksverksamheten. Vid 1930 så var det fyra riksförbund som uppfyllde dessa krav, Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Godtemplarorden, Nationaltemplarorden (NTO) och Sveriges Blåbandsförening (SBF). Ett studiecirkelbibliotek kunde utan att det fanns en aktiv studiecirkel ansluten till biblioteket, få statsbidrag så länge det var anslutet till en riksorganisation som uppfyllde ovan nämnda krav. 49 Från början var biblioteken endast till för medlemmarna i studiecirkeln/föreningen. Det kom med tiden att förändras, vid 1949 hade de blivit mer som ett folkbibliotek. De vänder sig därmed till alla som var intresserade. Statsunderstöd gavs vid år 1949 till sju studieförbund; Arbetarnas bildningsförbund, Godtemplarorden, Jordbrukarungdomens förbund (JUF), Nationaltemplarorden, Sveriges blåbandsförening, Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) och Svenska landsbygdens studieförbund (SLS). 50 Förutom ovannämnda hade studiecirkelbiblioteken fler villkor att ta hänsyn till; att det fanns en av förbundet utsedd ledning, som skulle ha insyn och kontroll i riksförbundets studiecirkel- och biblioteksverksamhet. 44 Den nya biblioteksförfattningen. Kungl. Kungörelse den 24 januari ang den understödjande av folkbiblioteksväsendet. (1930) Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker 5. s Torstensson, Magnus (1994). Hallands läns landsting och Studiecirkelbiblioteken. Ingår i Samuelsson, Carl- Olof och Torstensson, Magnus (red). När boken kom till bygden Om folkrörelsebiblioteken. s Wångmar 2005 s Hansson, Joacim (1998). Om folkbibliotekens ideologiska identitet. En diskursstudie. Göteborg: Valfrid 48 SOU 1949:28 s Den nya biblioteksförfattningen. Kungl. Kungörelse den 24 januari ang den understödjande av folkbiblioteksväsendet. (1930) Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker 5. s 6-7 och Torstensson, Magnus (1994a). Studiecirkelbiblioteken ett viktigt inslag i den halländska bildningshistorien. Ingår i Samuelsson, Carl-Olof och Torstensson, Magnus (red). När boken kom till bygden Om folkrörelsebiblioteken. s SOU 1949:28 s 19 18

19 att böcker som ansågs ha osedligt innehåll inte skulle finnas i biblioteket. Sådana böcker var bland annat Giftas av August Strindberg, Erik Grane av Gustaf af Geijerstam och Vallmoängen av Paul de Kortes. att studiecirkelbiblioteken skulle ha en egen styrelse som skulle utse en föreståndare för biblioteket. att lämplig lokal för biblioteket skulle finnas och allmänheten skulle få låna på regelbundna tider. att studiecirkelbiblioteken fick lov att ta ut en avgift av allmänheten för utlån. att studiecirkelbiblioteket inspekterades av folkskoleinspektören. att biblioteket var tvunget att ha en brandförsäkring. 51 Att ta ut en avgift för utlån försvann i och med 1930 års biblioteksförfattning. Detta för att både landstinget och kommunerna började ge bidrag till verksamheten. Vilket gjorde att staten kunde ställa krav på att det skulle vara avgiftsfria lån. Statsbidraget hade en maxgräns på kronor per kommun, alla studiecirkelbiblioteks bidrag i en kommun fick inte överstiga denna summa. Under 1940-talet började de olika studiecirkelbiblioteken att kommunaliseras, först ut var ABF:s bibliotek. I den statliga utredningen från 1949 föreslogs det att studiecirkelbiblioteken skulle minskas successivt för att ha försvunnit inom tio år. Detta förslag blev inte verkligt, men gjorde att det kom fram en diskussion om studiecirkelbibliotekens vara eller icke vara under 1950-talet igång. 52 I arbetarrörelsen grundades det tidigt bibliotek, de så kallade arbetarbiblioteken. Finansieringen för dessa bibliotek var i början de avgifter som uträknades av hur många medlemmar organisationen hade. Även låntagaravgifter och överskott från olika arrangemang och aktiviteter bidrog. 53 SLS bildades 1930 och grunden var de tidigare SLU 54 -cirklarna. SLS kom att växa fort och vid år 1934 fanns 501 studiecirklar anslutna och 226 studiecirkelbibliotek. SLS skriver i sitt förbundsprogram från 1930-talet att de är en riksorganisation för studiecirkel, biblioteks- och föreläsningsverksamhet. 55 SLS ville samla landsbygdens folk för att bedriva studie- och bildningsverksamhet på en politisk neutral grund. Den grupp SLS i första hand vände sig till var ungdomarna. 56 ABF kom 1917 med stadgar för sina studiecirkelbibliotek. Den innehöll tio paragrafer. Stadgarna handlade om hur biblioteket skulle vara organiserat. Bland annat stod det att det skulle finnas en styrelse med minst tre personer. Denna styrelse skulle utse bibliotekarien, såg till att de olika studiecirklarna lämnat in sina böcker till biblioteket. Även öppettiderna var inskrivna i stadgarna; allmänheten skulle få låna minst en gång i veckan. Endast två böcker fick lånas av varje person och det var endast medlemmarna i en studiecirkel som var befriade från låntagaravgift. Föreningsavgift var en avgift som gällde alla låntagare. I fall lånad bok förstörs var låntagaren återbetalningsskyldig. 57 Det står även i stadgarna att om biblioteksverksamheten skulle läggas ner tillhör biblioteket kommunen, om inte Kungl. Maj:ts ger tillstånd att överlämna biblioteket till annan ABF organisation. Biblioteken är skyldiga att 51 Torstensson 1994a s ibid. s ibid. s Svenska Landsbygdens ungdomsförbund. 55 Torstensson 1994a. s ibid. s. 23, 25, Torstensson, Magnus (1994b). Olika insatser till råd och vägledning i arbetet med studiecirkelbibliotek. Ingår i Samuelsson, Carl-Olof och Torstensson, Magnus (red). När boken kom till bygden Om folkrörelsebiblioteken s