Från hästrygg till tandtroll. Kampen om studentbostad hårdnar. Tema: Breddad rekrytering i Sverige och England. Forskning Bildning

Transkript

1 Forskning Bildning Utbildning Praktik & Teori 03:2008 En tidskrift från Malmö högskola Från hästrygg till tandtroll Kampen om studentbostad hårdnar Tema: Breddad rekrytering i Sverige och England

2 Redaktör: Sanna Holmqvist I redaktionen: Per M Eriksson Ansvarig utgivare: Maud Larsen Layout: Fikon Design AB Bilder: Sid 2, 4 Sydsvenskan Bild/IBL Leif Johansson s. 10, 15, 16, 18, 21, 26, 28, 32, 36, 40, 50, 52, 55, 56 Illustration: Ulrika Ekberg Tryck: Holmbergs i Malmö Praktik&Teori ges ut av Malmö högskola Kontakta gärna redaktör Sanna Holmqvist, , sanna.holmqvist@mah.se.

3 3 Ledare Sanna Holmqvist INNEHÅLL I praktiken Många kommer välja bort att studera för att de inte kan ordna boende Annette Fröstberg I praktiken Betalande utländska studenter är vi redo? Annette Fröstberg Forskning på gång Fiktion har en viktig betydelse för historieskrivningen Björn Hedman Krönika Den breddade rekryteringen i förorterna måste börja på gräsrotsnivå Behrang Miri Tema: Breddad rekrytering i Sverige och England Breddad rekrytering nu och då Patricia Staaf Tema Mind the gap: Some reflections on widening participation in England Higher Education John Storan Tema Rekryteringsmålen formuleras på behörigt avstånd från undervisningen Martin Chard Porträttet Akrobatik och kariesbekämpning på hög nivå Lotta Solding 3

4 LEDARE 4

5 LEDARE Nu sveper höstdimman in över Malmö och cykelleden tätnar igen, på vägen genom staden mot högskolan på Universitetsholmen. Nya studenter kick-offas och introduceras och välkomnas och brottas med terminsstartens återkommande problem: var ska man bo då? I Malmö har bostadssituationen hårdnat, det är inte unikt, fler städer med lärosäten brottas med samma problem. Malmös situation skiljer sig måhända lite i det att man inte riktigt byggt studentbostäder i någon större utsträckning, så här måste studenterna ge sig in på den ordinarie bostadsmarknaden och slåss om lägenhetsutbudet. Inte så lätt. Budet blir att bli inneboende, och det kan vara på gott och ont. Vi hann inte med att bygga studentbostäder, säger man på Malmö stad till P&T, för högskolan hade inte funnits så länge innan subventionerna togs bort. Men subventionerna togs bort häromåret och högskolan har funnits i tio år. Den matematiken får jag inte ihop. Bostadssituationen för studenter är något som diskuteras stort i början av varje termin. Sedan avtar krigsrubrikerna och några veckor in på terminen är det plötsligt som om problemet försvunnit, ingen diskuterar det, vad det verkar, tills nästa terminsstart. Då är det samma visa igen. Vi ville ta ett ordenligt, djupare grepp om frågan och resultatet kan ni läsa i det här numret av P&T. /Sanna Holmqvist redaktör 5

6 I praktiken Personen på bilden har inget med artikeln att göra. 6

7 Av Annette Fröstberg I praktiken Många kommer välja bort att studera för att de inte kan ordna boende Dyra studentrum, inackorderingsrum med underliga villkor eller andrahandskontrakt med höga extraavgifter. Bostadssituationen för studenter i Malmö blir allt värre. Läkarstudenten Ida Björnheden, 23, är en av många sökande som i höst deltar i det stentuffa slaget på Malmös bostadsmarknad. I en annons förklarar hon sig vara beredd att betala kronor i månaden för en enrumslägenhet. Skithögt. Helt extremt. Jag vill egentligen inte betala det, men man får väl äta gröt, säger Ida Björnheden, som tillfälligt bor hos sin syster medan hon letar efter någonstans att bo. Hon började studierna i Göteborg, men ville byta studieort och kom in i Malmö. Förutom den höga månadshyran redogör hon i annonsen också för att hon är ordentlig, ekonomiskt stabil, och inte har så höga krav på boendet. Allt är av intresse. I Göteborg bodde jag för i månaden. Jag gissade på kanske max i Malmö. Men det är precis som om alla här tar ut vad de kan få. Ett erbjudande var ett rum på 10 kvadratmeter i en större lägenhet för kronor i månaden. Det är väldigt mycket sådant, dyra andrahandsuthyrningar och inneboende. Och det är mycket konstiga krav ibland också, till exempel att man inte får ha pojkvän där. 7

8 I praktiken En annan desperat student som jagar bostad är 20-åriga Paula Grotowski. Hon har läst design på K3 och ska nu fortsätta på en inredningslinje på en annan skola i Malmö. Den sista september åker hon ut ur sitt andrahandsboende. Många har bostadsrätter och lägger på så att hyran de tar täcker deras lån. Det blir ju då att man betalar för andras banklån, och det är ju inte rätt. Boendesituationen pressar och sliter hårt på studenterna. Man känner sig ständigt stressad. Man vill ha en fast punkt när man ska studera, säger Paula. Historien upprepar sig varje terminsstart. Men varför är det så svårt i Malmö? Högskolan har ju funnits i tio år. Ett typiskt malmöitiskt problem. Vi har ingen lätt sits. Vi har en utveckling som inte stämmer med resten av landet. Hade det varit ett generellt problem skulle staten göra något, säger byggkommunalrådet Anders Rubin (s). Malmös problem är att bostadsmarknaden i regionen är så hårt ansträngd överlag att byggandet av studentbostäder ständigt halkar efter. Det nya heta storstads-malmö växer med invånare netto per år. Det går inte att bygga ifatt. Mer än nya lägenheter kan inte pressas fram, fortsätter Anders Rubin. Det är svårt att få bostadsmarknaden att bygga överhuvudtaget, än mindre till hyresgäster med låga inkomster, som studenter. Dyrt byggande leder i sin tur till dyra studentbostäder. Om det pressas riktigt hårt kan man komma ner på kronor per kvadratmeter. Då blir hyran kronor i månaden för 40 kvadratmeter, eller ofta runt kronor, eftersom studenter betalar tiomånadershyra. Och det är en prisnivå som studenterna helst vill undvika. Det är alldeles för dyrt sett till vad man får. Då jagar man hellre efter en lägenhet, säger Paula Grotowski. Malmö pressas samtidigt hårt från Lund där det också, sedan ännu längre tid tillbaka, är stentufft på bostadsfronten. Många söker sig till Malmö, så skruvas tempot upp ännu ett snäpp. Malmö kommun har låtit en del gamla sjukhusbyggnader och vårdboenden byggas om till studentbostäder. Jakten på sådana möjliga objekt pågår ständigt. Men det är marginella tillskott. Vi skulle absolut behöva ett studentbostadsstöd, att staten gick in och gjorde något för Malmö. Resten av landet, med äldre högskolor, har redan hunnit bygga studentbostäder med subventioner. Vi hann inte det. I Göteborg var det också kaotiskt tidigare, men sen knappt tio år tillbaka har det 8

9 I praktiken Det är svårt att få bostadsmarknaden att bygga överhuvudtaget, än mindre till hyresgäster med låga inkomster, som studenter. 9

10 I praktiken byggts över nya studentlägenheter. SGS Studentbostäder har idag bostäder, och Chalmers Tekniska Högskola ytterligare Vi har som stiftelse i uppdrag att lösa bostadssituationen för studenterna och vi satsade på att bygga bostäder. Vi fick också mycket hjälp av kommunen med mark, bygglov och detaljplan, och läget har blivit mycket bättre nu, säger uthyrningschef Gunnar Wikehult på SGS Studentbostäder. Han tycker det är lite förvånande att det inte byggdes mer i Malmö, medan den statliga subventionen fanns för att bygga studentbostäder. I Linköping, Västerås, Luleå och Umeå byggde allmännyttan ut med hjälp av subventionen, och de har inte heller så stora problem nu som tidigare, säger Wikehult. Sedan regeringen avskaffade subventionen har antalet nybyggda studentbostäder i landet minskat drastiskt. Från 1911 lägenheter 2006 till 902 förra året enligt siffror från SCB. Att ta bort subventionen var ett idiotstopp av regeringen. Det är en dramatisk situation som bara blir värre för varje år man inte bryr sig. Många unga kommer att välja bort att studera för att de inte kan ordna boende, och det är ett enormt resursslöseri, säger riksdagsman Mikael Damberg (s), som i somras ställde en interpellation (2007/08:763) i ämnet. Antingen måste regeringen backa och införa subventionen igen. Vissa typer av boende behöver samhället puffa på för att det överhuvudtaget ska bli byggt, som till exempel studentbostäder. Kommuner som får fler högskoleplatser måste också ta mer ansvar för boendet. Man får se 10

11 I praktiken till att de som får fler platser också tar ansvar för boende. Kommunerna och regeringen måste tillsammans ta ett långsiktigt ansvar. Det är en jättebesvärlig situation idag, och det går inte om inte också staten tar sin del av ansvaret. Ytterligare ett problem i Malmö är att det idag varken finns en samlad studentbostadsorganisation eller samlad kommunal verksamhet för praktisk hjälp till de runt nya studenter som kommer varje höst till Malmö högskola. Runt 40 procent av de nyanlända är inte från Malmö, säger Therese Kinnberg, projektanställd av Malmö högskola för att hjälpa till med att få fram studentbostäder. Värst är det för de internationella studenterna, särskilt nu när mastersutbildningarna kommit igång så bra i Lund. De internationella studenterna möts av att de måste söka privat boende eller vända sig direkt till alla bostadsbolag. De får formulär på svenska som ska fyllas i, krav på deposition av hyror eller borgenärer. Vi hjälper till så gott vi kan med översättningar, annonser och kontakter, men det är svårt eftersom det inte finns så många lediga bostäder. Kristoffer Arvidson, ordförande för Studentkåren Malmö, tycker att hela situationen är bedrövlig och upprörande. Det måste bara fixas. Kommunen har ett socialt ansvar för de studenter man lockar hit. Att starta Malmö högskola var ett politiskt beslut, och då får man ta sitt ansvar nu och lösa det här. 11

12 I praktiken 12

13 I praktiken Betalande utländska studenter är vi redo? Om förslaget om betalande utländska studenter går igenom tvingas landets alla högskolor och universitet att ge sig in i konkurrensen på den kommersiella utbildningsmarknaden. Kommer studenterna från Kina och Indien att välja det lilla landet i norra Europa då? Är vi redo att få dem att göra det? Av Annette Fröstberg Från och med år 2010 är det tänkt att studenter från länder utanför EU och EES ska börja betala för sina studier i Sverige. Regeringen planerar för ett avgiftssystem och en proposition om detta lämnas troligen i november till riksdagen. Sverige som nation är inte redo, nej, men vi som lärosäten, ja, vi är bättre förberedda, säger Gudrun Paulsdottir, avdelningschef för Internationella sektionen på Mälardalens högskola i Västerås, och ansvarig projektledare för utvecklingen av Mälardalen International Masters Academy, MIMA. Hon menar att svenska högskolor och universitet jobbat länge med internationaliseringen. Kurser och program av högsta kvalitet som ges på engelska attraherar de utomeuropeiska studenterna. Men det kommer ändå att bli en prövning att få dem att fortsätta välja att komma hit när allt det goda på det svenska smörgåsbordet av studier inte längre är gratis. Det som Sverige som nation inte är van vid är att tänka på studenter- 13

14 I praktiken na som kunder och ge det som det betalas för i service. Svenska myndigheter är tyvärr inte tränade i kundvändlighet, säger Gudrun Paulsdottir. Hon ger som exempel att mycket av information och papper till de internationella studenterna från VHS och Migrationsverket är på svenska. Det gäller särskilt den information som finns på webben. Bor man i en liten by i Indien och måste ta sig flera mil in till en ambassad i en storstad för att få hjälp med att tolka vad där står är ju det såklart ett hinder. Vi måste bli bättre på att visa att studenterna är välkomna. De är vana vid toppservice från USA, Storbritannien och Australien, och möts de inte av service kommer de inte hit helt enkelt. Vi måste göra detta proffsigt, och då ska det till mycket på nationell nivå. Departement och myndigheter måste samarbeta mycket mer än vad de gör idag. Sverige har heller inte råd att i den hårda konkurrensen förlora de utomeuropeiska studenterna, menar Gudrun Paulsdottir. Nej absolut inte, då kan vi inte bibehålla vårt välfärdsamhälle och vi kommer att försvagas som kunskapssamhälle. Det finns en enorm kompetens som byggts upp genom våra internationella studenter. Många studenter från Asien läser till exempel teknik och andra naturvetenskapliga ämnen som svenska studenter inte är intresserade av och inte vill läsa, trots att det är där jobben finns. Många blir sedan kvar här och arbetar, och det skapar också viktiga nätverk mellan industrier och företag, en återförsörjning av vår kompetens. Och det ska man tänka på, att det som byggts upp under lång tid, det kan raseras på fem minuter. Vi har inget val, vi måste vara med och konkurrera om de internationella studenterna, annars förlorar vi både vår välfärd och värdefull kunskap, säger Gudrun Paulsdottir. Idag finns runt studenter från länder utanför EES-området vid svenska högskolor. För att inte antalet ska minska föreslås i utredningen (SOU 2006/7) att högskolorna ska komplettera avgifterna med ett stipendiesystem som gör det möjligt även för studenter utan egen finansiering att studera i Sverige. Det är en hård konkurrens om de internationella studenterna oav- 14

15 I praktiken Vi måste vara med och konkurrera om de internationella studenterna, annars förlorar vi både vår välfärd och värdefull kunskap sett om vi tar betalt eller inte, säger Gunilla Carlecrantz, projektledare vid rektors kansli för internationella utvecklingsprojekt på Malmö högskola. Vi kan sätta upp hur bra kurser och program som helst, men om studenterna inte får bostad eller uppehållstillstånd spelar det ingen roll, säger Gunilla Carlecrantz. De utomeuropeiska studenterna står idag ut med mycket just för att studierna i Sverige är avgiftsfria, menar både hon och Gudrun Paulsdottir. De står ut med att bostad inte är ordnad och att de måste fixa det själva, att pappersarbetet är trögt och krångligt, och att en stor del av informationen på myndigheternas hemsidor bara är på svenska. Men ska de betala för studierna också, då blir det som inte fungerar ett hot. Då kommer de inte. Varför ska man välja Sverige när man kan ta ett annat land där man har ett servicepaket till sina internationella studenter? säger Gunilla Carlecrantz. Hon tror att avgiftssystemet tillsammans med en bra samlad marknadsföring och ett bra servicepaket också kan komma att bredda rekryteringen, vilket också är viktigt för Sverige som studienation. Idag är vi mest kända i vissa länder tack vare att vi har just avgiftsfri utbildning. Men vi behöver få bättre spridning och få hit studenter från världens alla hörn. Och vi behöver ges verktygen att kunna konkurrera på lika villkor med andra länder, som till exempel Australien och USA, om dessa studenter, säger Gunilla Carlecrantz. 15

16 I praktiken Både hon och Gudrun Paulsdottir hoppas mycket på det samarbetsprojekt som startar i höst mellan de svenska lärosätena och Svenska institutet. Svenska institutets uppdrag är att marknadsföra Sverige i världen, och den internationella marknadsföringen av Sverige som bra studiedestination är just nu högt upp på agendan. Tillsammans med lärosätena ska man arbeta för att lyfta fram Sverige som ett attraktivt alternativ för kvalificerade studenter som också har resurser att betala för sina studier. Det ska finnas en gemensam och bra information om hur det är att studera och leva här. Studenterna ska tillbringa sin tid här och vill veta så mycket som möjligt innan de kommer hit. Kan de jobba här medan de studerar? Finns det andra studenter här? Hur ser trygghetssystemen ut i samhället? Alla länder som medvetet satsar på att attrahera internationella studier har någon typ av gemensam sammanslutning för sådan här information, säger Niklas Tranæus på Svenska institutet. Exempel på vad som kan hända om man inte satsar på information finns på nära håll i grannlandet Danmark, som 2006 införde avgifter på sina kurser och program för studenter från andra länder. De fick en kraftig nedgång i antalet internationella studenter. Nu har de insett att de måste satsa på att lyfta fram Danmark som studienation. Vi har en stor fördel nu genom att vi har en större medvetenhet och i alla fall lite tid på oss, säger Niklas Tranæus. Men tiden rinner ändå fort iväg mot Man ska inte glömma att Sverige är ett litet land i världen. Vi är inte så kända som vi tror, särskilt inte för studenter. De tror många gånger inte ens att de kan studera på engelska här. I Kina och Indien, där föräldrarna har mycket att säga till om och också ofta står för notan, är kunskapen om Sverige generellt låg. Sverige blandas ihop med Schweiz, och det ska mycket till för att en student ska välja Sverige före Australien och USA, säger Niklas Tranæus. Förutom gemensam information kommer varje enskilt lärosäte att behöva ha sin egen profil och sina egna satsningar på internationella studenter, betonar Niklas Tranæus. 16

17 I praktiken Alla måste göra strategiska val och planeringar efter vad de vill satsa på. Vill man fokusera på utbytesstudenter eller kanske satsa på att bara rekrytera inom EES-området i första hand? Även de alternativen kommer att kräva satsningar. Att locka betalande studenter förutsätter att man kan erbjuda program som det finns en global efterfrågan på. Men viktigast är att om det hela ska fungera måste mycket lösas som inte lärosätena råder över, som till exempel bostadsfrågan och samhällets mottagande. Hur det fungerar med myndigheter, banker med mera. Därför är det viktigt att nu också lyfta frågan, säger Niklas Tranæus. Den frågan och fokus på allt som behövs i de nationella förberedelserna lyfter man lättast tillsammans i en gemensam organisation, menar de alla tre. 17

18 FORSKNING PÅ GÅNG 18

19 FORSKNING PÅ GÅNG Litteraturen har en viktig betydelse för historieskrivningen Att bli jämförd med Sydafrika Afrika! Det är upprörande! Välutbildade och intellektuella i Argentina visar ibland öppen rasism, ibland bara okunnighet, berättar Oscar Hemer om reaktioner i samband med sina senaste resor till Sydamerika. Av Björn Hedman. Han är forskare och författare, men också lärare och ansvarig för magisterutbildningen Communication for Development vid Malmö högskola. Jämförelsen mellan Sydafrika och Argentina är central i hans forskningsprojekt Fiktionens sanning. Sydafrika med sin förändring från apartheid till demokrati. Argentina med återgången till demokrati efter militärdiktaturens blodiga och smutsiga krig mot 1970-talets vänsterrörelser. Ambitionen är att kartlägga hur dessa traumatiska processer har gestaltats under de senaste 20 åren. Inom vetenskap och journalistik, men framförallt inom litteraturen fiktionen. Vad är det fiktionen kan säga om världen som journalistiken och vetenskapen inte kan? Hur förhåller sig de olika formerna av sanning till varandra? Och kan det möjligen ske en befruktning över gränserna? 19

20 FORSKNING PÅ GÅNG 20

21 Det är några centrala frågor som Oscar Hemer ställer. Fiktionens roll för att gestalta världen och åstadkomma individuell och social förändring är en viktig del i utbildningen Communication for Development. Oscar Hemer har t ex varit handledare för flera examensarbeten som beskriver hur såpoperor används som en viktig kanal för att upplysa om HIV/AIDS. I sitt forskningsprojekt täcker han naturligtvis ett betydligt vidare område och gräver samtidigt mycket djupare. Från Argentina kom han senast hem med 30 kilo litteratur och många värdefulla och bra intervjuer. Formen för att redovisa allt detta är en nog så intressant del av forskningsprojektet. Det kan bli en essä, med insprängda reportagedelar, och samtidigt ska det leva upp till de strikta akademiska kraven Egentligen vet nog inte Oscar själv ännu så länge. Det är ju ett konstnärligt projekt, och jag vill hellre anta författarens perspektiv än litteraturvetarens, säger han. Parallellt med allt materialinsamling skriver han för fullt, det är en viktig del av arbetsmetoden, medan struktur och urval blir en senare fråga. Konkret lyfter Oscar Hemer fram några lyckade exempel på hur fiktionen befruktat den journalistiska och vetenskapliga sanningen. För att kunna gå vidare i Sydafrika efter den smärtsamma tiden med apartheid, tillsattes Sannings- och försoningskommissionen. På engelska TRC Truth and Reconciliation Committe. Poeten Antjie Krog följde TRC:s arbete och rapporterade under flera år i Sydafrikas public service-radio. Efteråt kände hon att något saknades och gick tillbaka till alla sina bandupptagningar för att skriva om, och inte minst skriva OM, de berättelser och vittnesmål hon tagit del av. Det blev den mycket uppmärksammade boken Country of my scull. Krog är en stor inspiratör i mitt forskningsarbete, säger Oscar Hemer. FORSKNING PÅ GÅNG Fiktion = (enligt SAOL) inbillning, påhitt. Fiction = (enligt engelsk ordbok) skönlitteratur. Fikon Om projektets ena huvudfokus är fiktionen som en överskridande form för undersökning och forskning så är det andra fokus spänningsfältet mellan denna funktion å ena sidan och den som medium och den som identifikation och mobilisering (empowerment) å den andra. (citat ur projektbeskrivningen och fikon-språk, enligt artikelförfattaren) I huvudet på artikelförfattaren 21

22 FORSKNING PÅ GÅNG I Argentina finns La Voluntad (Viljan). Tre utförliga band med dokumentation av den militanta vänsterns framväxt och nederlag mellan 1966 och Man får följa ett tiotal öden under hela denna period. Insprängt i berättelsen finns också en mängd tidningsnotiser etc. som berättar mycket om tidsandan. Jag var själv i Argentina första gången 1974, och flera av dem jag mötte då tillhör de försvunna. Det känns minst sagt speciellt att läsa till exempel om bödlar och deras offer som tog paus för att tillsammans titta på när värdlandet Argentina vann VM-finalen i fotboll 1978, för att efter segerfirandet fortsätta tortyren! Oscar Hemer talar också om olika teman som dyker upp i litteraturen. I Sydafrika handlar det mycket om det offentliga rummet, eller avsaknaden av ett sådant. Apartheid påverkade stadsplaneringen som strävade efter att undvika oönskade möten, och därför byggde bort alla offentliga rum där vita kunde riskera att träffa svarta. Hur MÄTER man fiktionens betydelse för social förändring? Jonathan Edwards världsrekord från VM i Göteborg 1995 fattar ju till och med en oinvigd att det är rätt mycket bättre än Carolina Klüfts misslyckade OS-kval på knappa 14 meter. OK, dessa skutt betyder ganska lite utanför den lilla trestegsvärlden, eller utanför den något större friidrottsvärlden, men tänk om det bara är inbillning att litteraturen gör skillnad. Att det faktiskt är starka ekonomiska och politiska krafter som styr världshistorien och att konsten bara kan drömma om att vara med och sätta dagordningen? (i huvudet på artikelförfattaren) I huvudet på artikelförfattaren 22

23 FORSKNING PÅ GÅNG Samtida sydafrikansk litteratur handlar ofta om återerövring av staden, berättar Oscar. Johannesburg är det mest dramatiska exemplet där den tidigare vita staden är övergiven av sina forna innevånare. Det finns de som menar att nazismen aldrig hade kunnat få en sådan genomslagskraft om TV hade funnits. Att Hitler kunde använda radions suggererande kraft, men att TV hade avslöjat honom, säger Oscar Hemer. Själv tror jag framför allt att litteraturen har en viktig betydelse för historieskrivningen. Hur eftervärlden hanterar och förhåller sig till trauman och stora dramatiska händelser. Och i Sydafrika och Argentina spelar litteraturen en stor roll för att identifiera och utveckla en nationell identitet. Fakta Oscar Hemer född 1954 Författare, journalist och lärare vid Malmö högskola Har bland annat skrivit följande två romaner i en planerad trilogi om Skandinavien och Latinamerika: Cosmos & Aska (2000) Santiago. Historien om Gerardo K. (2007) Forskningsprojekt: Fiktionens sanning en undersökning av fiktion som forskningsmetod och redskap för social förändring Projektbidrag från Vetenskapsrådet, humanistisk samhällsvetenskaplig forskning 23

24 KRÖNIKA 24

25 KRÖNIKA Den breddade rekryteringen i förorterna måste börja på gräsrotsnivå Av Behrang Miri Behrang Miri är rappare, pedagog samt koordinator för RGRA Rörelsen Gatans Röst och Ansikte Som liten visste jag inte skillnaden mellan högskola och universitet. Jag visste inte att folkhögskola kunde vara ett alternativ till Komvux. När jag pratade med min syokonsulent inför valet av gymnasieskola så blev jag ännu mer konfunderad. Ska jag läsa natur eller samhälle? Både mina föräldrars samt min syokonsulents resonemang var att med natur kunde jag även inrikta mig på studier kopplade till samhällsinriktningen men inte vice versa. Fysiken blev snabbt en mardröm då jag inledde mina gymnasiestudier och jag insåg snabbt att natur inte riktigt var min grej. Det var dock för sent att byta inriktning till samhälle utan att behöva gå om ett helt år vilket jag verkligen inte ville. Att ta studenten samtidigt som mina klasskamrater från grundskoletiden blev min motivation. Trots allt, jag är ju iranier så matematik och fysik är heliga persiska traditioner som jag borde ha fått i arv. Men icke sa Nicke, allt handlar om intresse trots allt. Med ett slutbetyg från gymnasiet med Icke Godkänd i bland 25

26 KRÖNIKA annat Fysik och Teknologi var jag nu tvungen att höja mina betyg på Komvux. Med facit i hand borde jag ha gått om ett år på gymnasiet. Då hade jag förmodligen inte behövt gå på Komvux. Jag hade helt enkelt för lite information gällande studiealternativ och möjligheter. Detsamma gäller säkerligen för många andra. Vad är en KY-utbildning? Lernia? Kan man även läsa till journalist på folkhögskolor? Det finns en stor förbistring i kommunikationen gällande vårt utbildningsväsende. Arbetarklassens barn är fortfarande marginaliserade i Almgården. Förortens barn och föräldrarna i Rosengård har blivit typexempel för den etniska marginaliseringen som existerar i vårt land. Våra beslutsfattare verkar ha begränsad kännedom och kanske även intresse kring hur man kan inkludera mångkulturalitet och interkulturalitet i olika samhällsinstanser och institutioner. Bara för att man tar in utbildning inom arabiska på högskolan betyder det inte att fler araber kommer att börja studera på högskolan. De som läser Mellanösternkunskap som kurs på universiteten är oftast folk som vill ha mer kännedom kring Mellanösterns kultur, politik etcetera. Hade du som svensk läst Svenskkunskap på Madrids universitet? Det tror jag knappast! Allt handlar om intresse och kännedom. Men det är även en klassfråga. De invandrargrupper som syns mest i högskolans och universitetens värld är oftast politiska flyktingar som kommit till Sverige av andra skäl än enbart svält, krig och fattigdom, som t.ex. iranier. Men alla kommer inte från kontexter där det finns välutvecklade högskoleverk som i Sveriges fall. Inbördeskrig i 30 år som i exempelvis Afghanistans fall kan fördärva mycket i ett lands utveckling. Sedan sex år tillbaka ska landets universitet och högskolor ägna sig åt en breddad rekrytering i sin studentrekrytering. Initiativet är bra, men 26

27 KRÖNIKA för att lyckas med detta måste man börja jobba på gräsrotsnivå och utan en exotifierande syn på mångfald. Syo-vägledningen måste bli ännu mer pedagogisk och redan i nian ska man prata om studier efter gymnasiet. Redan i SFI ska man förklara om de olika studiemöjligheterna som finns att välja. Lärarna måste ta ett större ansvar och informera om folkhögskolans roll i det svenska samhället. Redan från tidig ålder ska det arbetas aktivt med breddad rekrytering. Visst, kortsiktigt ändras inget statistiskt men långsiktigt får man en mer hållbar effekt där alla har samma chans att ta del av den svenska buffén av möjligheter. 27

28 TEMA 28

29 TEMA TEMA Breddad rekrytering i Sverige och England Den breddade rekryteringen var på allas läppar för bara några år sedan. England var föregångsland, därifrån hämtades idéerna. Men var står den breddade rekryteringen idag? Är den lika aktuell som förut? Har intresset svalnat? Eller är målen uppnådda? Eller är det helt enkelt så, som en av tema-skribenterna skriver, att arbetet ändrat karaktär: Vi pratar allt mindre om breddad rekrytering och allt mer om mångfald och inkluderande förhållningssätt. 29

30 TEMA Breddad rekrytering nu och då 30

31 TEMA Om man frågar vad det är som utmärker Malmö högskola skulle man troligen bland annat få svaret: breddad rekrytering. Högskolan har utmärkt sig, tilldelats priser och omnämns ofta som ett gott exempel. Patricia Staaf, enhetschef på Centrum för kompetensbreddning och ansvarig för den breddade rekryteringen vid Malmö högskola, funderar på hur det hela började och vad som hänt under de gångna tio åren. Av Patricia Staaf Redan när Malmö högskola etablerades för 10 år sedan fanns en klart uttalad vilja att högskolan skulle locka en bredare grupp studenter än de som traditionellt söker sig till högre studier. Malmö stad hade 1998 en låg utbildningsnivå och till följd av strukturomvandlingen inom näringslivet en hög arbetslöshet. Detta utgjorde, enligt budgetpropositionen 1997, ett uttalat skäl till etableringen av en högskola i Malmö. Högskolan inrättades dessutom mitt i en stad med hög andel invandrade invånare, alltså mitt i en miljö av mångfald. Det faktum att en högskola etablerades i Malmö utgjorde således en insats för breddad rekrytering i sig. I underlaget till den första handlingsplan för Malmö högskola, som högskolestyrelsen beslutade om i juni 1999 finns bl. a. formuleringar som: Utbildningarna ska sammantaget ha fler studenter från grupper som inte vanligtvis söker sig till högskoleutbildning och studenter med invandrarbakgrund än högskolor i allmänhet. Det gäller bl. a. studenter med svag studietradition; dvs. studenter från hem och regioner där det är mindre vanligt att gå vidare till högre utbildning. Och vidare: Rekryteringen av studenter ska särskilt inrikta sig mot personer med stort intresse och goda förutsättningar för våra utbildningar personer med invandrarbakgrund personer som kommer från hem med svaga studietraditioner Etableringen mitt i Malmö, målformuleringen i handlingsplanen och 31

32 TEMA den från ledningen tydligt uttalade viljan att arbeta med dessa frågor gjorde arbetet med breddad rekrytering till en naturlig del i verksamheten redan från högskolans start. En av de första utbildningarna att starta på Malmö högskola var Introduktionsutbildningen för invandrare, som faktiskt startade redan Kursen syftar till att förbereda studenter med utländsk förutbildning för fortsatta högskolestudier och är behörighetsgivande i svenska. En annan verksamhet som också funnits med sedan början är Näktergalen mentorsverksamhet. Från början en verksamhet för lärarstudenter och barn från sex mångkulturella skolor i Malmö men som spritt sig till att omfatta studenter på hela Malmö högskola och fått efterföljare runt om i Europa och dessutom en kusin i Näktergalen senior. Mångfald och breddad rekrytering har alltså, alltsedan högskolans tillkomst utgjort en central aspekt på Malmö högskolas verksamhet. Förhållningssättet har varit, och är, att arbetet med breddad rekrytering är integrerat i övrigt arbete och omfattar alla högskolans delar. Detta förhållningssätt uppmärksammades av Högskoleverket då de 2007 gjorde en uppföljning av landets högskolors arbete med breddad rekrytering. HSV sammanfattade sin bedömning av Malmö högskola på följande sätt. I det stora hela överensstämmer det arbetssätt som Malmö högskola använder med den modell som Högskoleverket betraktar som mest ändamålsenlig för att åstadkomma en bestående mångfald bland studenterna. På nationell nivå har frågan om breddad rekrytering gått från uppgång till i varje fall påbörjat fall. Det politiska intresset för snedrekryteringen till högre studier, kom till uttryck i budgetpropositionen för år 2000 där det s.k. 50% målet lanserades. Detta gick ut på att hälften av en årskull skulle ha börjat läsa vid högskolan vid 25 års ålder. 50% målet var med andra ord snarare ett kvantitativt mål än ett kvalitativt och var i sig ett viktigt skäl till den fortsatta utbyggnaden av högskolan. I budgetpropositionen talas dock också om att mångfalden inom svensk högskola måste ökas. För att finna ut hur det skulle göras tillsattes en utrednings vars arbete resulterade i propositionen Den öppna högskolan som kom Dåvarande utbildningsminister Thomas Östros föreslog där ett antal åtgärder för att skapa en högskola för alla samhällsgrupper. Med dessa ville regeringen motverka den sociala och etniska snedrekrytering till högre studier som konstaterats. Samma år infördes följande mening i högskolelagen: Högskolorna ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Det som varit ett särskilt uppdrag för Malmö högskola blev således ett uppdrag för hela högskolesverige vilket bl.a. syntes i regleringbreven. Den mest påtagliga effekten av propositionen var dock inrättandet av Rekryteringsdelegationen Delegationen verkade under perioden och hade som uppdrag att stödja lärosätena med arbetet att minska den sociala och etniska snedrekryteringen. Däremot ingick inte i uppdraget att bidra till att öka mångfalden i termer av 32