ALKOHOL SPELAR ROLL. En studie i hbt-kvinnors alkoholbruk. Suzann Larsdotter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALKOHOL SPELAR ROLL. En studie i hbt-kvinnors alkoholbruk. Suzann Larsdotter"

Transkript

1 ALKOHOL SPELAR ROLL Suzann Larsdotter En studie i hbt-kvinnors alkoholbruk

2 Författare: Suzann Larsdotter, RFSL Medarbetare: Mathilda Piehl, RFSL Selin Safer Demirbüker, Marie Lindbäck, Leonard Hinnerud, Tova Andersson, Sara Hylander. Form: Mathilda Piehl. Korr: Sharon Wagiella och Marie Nordin 2

3 Innehållsförteckning Begreppsförklaringar... 5 Inledning... 7 Syfte och frågeställningar... 7 Metod... 8 Enkät... 8 Fokusgrupper... 9 Individuella intervjuer Etisk reflektion Teoretiska utgångspunkter Bakgrund Hbt- personers hälsa Riskbruk av alkohol Kvinnor och alkohol Hbt- kvinnors drickande Heteronormativitet och minoritetsstress Alkohol för att hantera minoritetsstress Alkoholnorm Högtider Motstånd och ursäkter Alkoholkontexter After work Avkoppling Släppa loss Smärtlindring Hbtq- sammanhang Genusnormer och överskridande Utseende Alkohol och sexualitet Underlättar ragg, flirt och kontakttagande För att våga ha sex För att våga utvidga sin sexuella repertoar Kvinnors sexualitet, en manlig angelägenhet Oönskade sexuella inviter och kontakter Interventioner och behandlingar Alkoholprevention

4 Mötesplatser Vidareutbildning av barpersonal Hbt- kompetens och informationstillgänglighet Alternativ till alkohol Best practice Vård och behandlingstjänster Utbildning, information och policy Communitybaserade strategier Hbt- certifiering Sammanfattning Vidare forskning Käll- och litteraturförteckning Bilaga Bilaga Bilaga

5 Begreppsförklaringar Best practice - En metod som är effektiv och ger ett mer specifikt resultat än andra. I det här sammanhanget betyder begreppet bästa möjliga stöd och vård för hbt- kvinnor med riskbruk/missbruk av alkohol. Hur man arbetar för att en behandling ska ha möjlighet att lyckas. Bisexuell En person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av människor oavsett kön. Cisperson En person vars juridiska och biologiska kön stämmer överens med könsidentiteten kallas för cisperson. Till exempel: en ciskvinna kan vara en person som känner sig som kvinna och registrerades som kvinna vid födseln. Cis är latin för på samma sida. Hbt Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner. H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur man definierar och uttrycker sitt kön. Heteronormativitet Ett samhälleligt tankesystem där heterosexualitet ses som norm. Enligt heteronormativa ideal förväntas människor vara antingen tjej eller kille. Tjejer och killar förväntas vara olika, feminina respektive maskulina. Alla förväntas vara heterosexuella. Alla påverkas av normerna, oavsett om man följer dem eller inte. Att följa eller passera normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Att avvika från normen kan resultera i bestraffning. Heterosexuell En kvinna som har förmågan att bli kär i eller attraherad av en man, eller en man som har förmågan att bli kär i eller attraherad av en kvinna. Hatbrott - Ett samlingsnamn på flera olika brott där motivet kan härledas till förutfattade meningar mot en identifierbar grupp och därför strider mot de mänskliga rättigheterna och de grundläggande värderingarna i samhället om alla människors lika värde. Homofobi En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella. Homofobi överlappar ibland transfobi. Homosexuell En person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av någon av samma kön. KSK Kvinnor som har sex med kvinnor Kön Begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan brytas ned i fyra olika delar: Biologiskt kön Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. 5

6 Juridiskt kön Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår i Sverige också av näst sista siffran i personnumret. Alla barn som vid födseln i stora delar av världen tilldelas ett av två juridiska kön, baserat på deras biologiska kön. Könsidentitet En persons självupplevda kön, det vill säga det kön man känner dig som. Det som avgör en persons könstillhörighet. Könsuttryck Hur en person uttrycker sitt kön, till exempel genom klädsel, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, och sätt att använda eller inte använda kosmetika. Normkritiskt perspektiv Handlar om att synliggöra och ifrågasätta normer, sätta ord på normerna och se vad normer får för konsekvenser. Synliggör normens fördelar. Queer Ett brett begrepp som kan handla om queerteori, queeraktivism eller queer som en identitetsbeteckning. Gemensamt för olika sätt att använda ordet är att det innefattar kritik mot idéer om normalitet. Queer kan innebära en önskan att inte behöva definiera sitt kön eller sin sexuella läggning. En del personer ser sin könsidentitet eller sin sexualitet som queer. Sexuell läggning Ett begrepp med syfte att beskriva människors sexualitet utifrån könstillhörighet hos personer de känner sexuellt begär till i relation till deras egen könstillhörighet Transfobi En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck avviker från normen. Transfobi överlappar ibland homofobi. Transperson Transperson är den person vars könsidentitet inte stämmer överens med personens biologiska och/eller juridiska kön. Det kan till exempel handla om en person som juridiskt och biologiskt är kvinna men som känner sig som man. Trans är latin för att överskrida. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. 6

7 Inledning Alkoholkonsumtionen är mycket ojämnt fördelad i befolkningen. Den tiondel av konsumenterna som dricker mest står för cirka hälften av den totala alkoholkonsumtionen och under den senaste tioårsperioden har andelen riskkonsumenter ökat (En förnyad folkhälsopolitik proposition 2007/08: ). RFSL delar den uppfattning som uttrycks i regeringspropositionen 2005/06:30 om att särskilda insatser behöver utvecklas för hbt- personer med riskbeteende vad gäller alkohol. Det finns oroväckande fakta gällande hbt- kvinnors konsumtion av alkohol. Nationella folkhälsoenkäten (Statens folkhälsoinstitut 2005) visar till exempel att hbt- kvinnor betydligt oftare är riskkonsumenter av alkohol än unga kvinnor i övriga befolkningen beviljades RFSL medel från Statens folkhälsoinstitut för ett treårigt projekt med fokus på att öka kunskapen om alkoholvanor samt minska gruppens utsatthet. Projektet är en del i RFSL:s hälsofrämjande arbete och den långsiktiga visionen är att relevanta aktörer och RFSL ska kunna etablera ett community- förankrat preventionsarbete. Projektet har tre konkreta mål: 1) kunskapskartläggning och analys av vuxna hbt- kvinnors alkoholkonsumtion, 2) upprättandet av en insatsplan för RFSLs arbete med hbt- kvinnors alkoholbeteende baserat på kartläggningen, 3) identifiera och testa preventiva metoder genom ett pilotprojekt riktat till hbt- kvinnor i riskzon för alkoholproblem. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att få en överblick av vad befintlig forskning säger om hbt- kvinnors alkoholbruk, samt hur representanter från gruppen hbt- kvinnor tolkar alkoholens symboliska och kulturella roll i livet. Studien utgår från följande frågor; Hur och varför dricker vuxna hbt-kvinnor? Vilken plats har alkohol i hbt- kvinnors sociala liv? Vilka faktorer påverkar hbt- kvinnors alkoholkonsumtion? Vilka best practice- metoder finns beskrivet när det gäller alkoholpreventivt arbete för hbt- kvinnor? 7

8 Metod En metodologisk triangulering har använts i studien. Inledningsvis utfördes, genom sökning i vetenskapliga databaser, en systematisk kartläggning av forskning och dokumentation av hbt- kvinnor och alkohol samt best practise det vill säga metoder som dokumenterats som mer effektiva och ger med bättre resultat för att arbeta preventivt med alkoholproblematik. Kriterierna för databassökningarna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska och omfatta lesbiska, bisexuella kvinnor eller transkvinnor. Dessutom skulle det innehålla något sökord som innefattade alkohol, t ex alkoholbruk, alkoholberoende eller alkoholmissbruk. En mindre kvantitativ studie genomfördes också i form av en enkätundersökning under Stockholm Pride Utöver kartläggningen och enkätstudien samlades kvalitativt material in genom: Fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 25 hbt- kvinnor som dricker alkohol mer än två gånger per månad. Tio enskilda intervjuer genomfördes med nio med kvinnor som vid intervjutillfället hade en riskkonsumtion av alkohol samt en med en kvinna som inte drack alkohol. Tolv intervjuer med personer som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med hbt- kvinnor. Enkät Enkäten omfattar en grupp hbt- kvinnor under Stockholm Pride Totalt besvarades enkäten av 184 personer men tre togs bort i den slutgiltiga bearbetningen, då de inte tillhörde målgruppen för studien. Datainsamlingen skedde i form av en pappersenkät som distribuerades via uppsökande arbete i Pridehouse och Pridepark. Resultatet matades sedan in i ett enkätverktyg (Webropol) för vidare bearbetning. Enkäten innehöll 28 frågor. Den första delen innehöll frågor om bostadsort, ålder och huruvida personen definierar sig som kvinna samt om personen hade en transidentitet. 161 av de personer som svarade på enkäten definierade sig som kvinnor. 12 personer angav att de hade någon form av transidentitet 1 och sju personer ville inte svara på frågan om kön. 1 Transsexuell, transgender, transvestit m.fl. 8

9 Den absoluta majoriteten, 108 personer, bodde i Stockholm. 8 personer bodde i Göteborg eller Malmö med tillhörande kranskommuner, 39 personer bodde i annan svensk stad eller större ort och 12 personer bodde i en mindre svensk ort. Åldern på de som svarade var mellan år med en medelålder på 32 år. 14 av de som deltog (13 procent) drack inte alkohol. En del frågor runt alkoholanvändning byggde på CAGE, en metod för alkoholscreening, något som används för att identifiera riskabla alkoholvanor. Förkortningen CAGE står för innehållet i frågorna vilka är: nedskärning (cut down), irriterande (annoying), skuld (guilt) och ögonöppnare (eye- opener). Vid tolkning av CAGE- resultat ges en poäng för varje jasvar. Ett resultat med mer än två poäng anses peka på skadligt bruk. Testet bedöms ha en bra test- retest- reliabilitet (Dhalla och Kopek 2007). Fokusgrupper I fyra fokusgrupper har personer från stora delar av landet samlats under ledning av en moderator som i samtliga fall varit projektledaren. Två av fokusgrupperna, där den ena bestod av tillresta informanter i samband med Stockholm Pride, arrangerades i Stockholm. De andra två fokusgrupperna sammanträffade i två olika medelstora svenska städer. Vid de båda fokusgruppsträffarna i Stockholm har även medhjälpare varit närvarande för att observera och dokumentera. Grunden för samtalet har varit en på förhand fastställd frågeguide (Bilaga 2). Alla i gruppen har fått möjlighet att delta i samtalet. Ordet har fördelats både genom rundor och fritt. Sammanlagt har 25 hbt- kvinnor deltagit. Kvinnorna har varit mellan år. Medelåldern har varit 35 år. Den övervägande andelen har definierat sig som kvinnor och två som transpersoner. Ingen har definierat sig som heterosexuell. 9

10 Sexuell läggning 4% 8% 32% 56% Homosexuell Bisexuell Queer Annat 64 procent var i en relation. Åldern för alkoholdebuten varierade mellan år med en medelålder på 16 år. Till de två fokusgrupperna i Stockholm har deltagarna rekryterats under Stockholm Pride 2012 samt genom annonser på Facebook och via mail med snöbollsmetoden 2. Till de två träffarna i mindre städer har deltagarna rekryterats genom ortens lokala RFSL- föreningar. Kravet för att delta i fokusgrupp var att personerna definierade sig om hbt och kvinna, samt att de drack alkohol minst två ggr per månad. Här var fokus mer runt alkoholens roll i deras liv. Alla fokusgrupper började med att brainstorma runt positiva effekter med alkohol, detta för att undvika skuldbeläggning och för att öppna gruppen för ett ärligt samtal där man även vågar lyfta negativa aspekter (Bilaga 1). Individuella intervjuer Tio hbt- kvinnor med ett riskbruk av alkohol har intervjuats individuellt i djupgående, semistrukturerade intervjuer (Bilaga 3). Deltagarna har rekryterats via tidningsannonser, flyers och annonser på RFSL:s Facebooksida såväl som via privatpersoners delningar på Facebook. Kraven för deltagande var att informanten identifierade sig som kvinna inom ramarna för hbt samt uppfyllde FHI:s kriterier för riskbruk av alkohol (d.v.s. konsumerade mer än 8 glas 2 Snöbollsmetoden innebär att informanterna leder forskaren vidare till nya informanter som i sin tur leder vidare till ytterligare informanter 10

11 vin eller motsvarande per vecka och/eller blev berusad två gånger per månad eller mer och/eller hade känt oro för sina alkoholvanor). Här ville vi fokusera mer på riskkonsumenter och deras förhållningssätt till alkohol och behov av insatser. En person hade lämnat intresse för att delta i de individuella intervjuerna utan att uppfylla de kriterier som fanns. Här gjorde vi ett undantag och genomförde en intervju trots att personen inte drack alkohol men på grund av att deltagandet ansågs vara relevant utifrån det faktum att hon rörde sig i alkoholnära miljöer och där bröt mot alkoholnormativa föreställningar. Intervjuerna har skett vid individuella möten bortsett från tre som genomfördes via mailkonversationer. I de fallen skickades de initiala frågorna samt uppföljande frågor till informanterna. Nio intervjuer har också genomförts med sammanlagt tolv personer som i sin yrkesutövning arbetar med kvinnors alkoholfrågor och/eller hbt- personers alkoholfrågor, eller på annat sätt kommit i kontakt med målgruppen. sex personer arbetar med alkoholmissbrukande kvinnor (på kriminalvårdsanstalt, beroendemottagning, socialtjänst och kvinnojour). Två personer arbetar preventivt med alkohol. Barpersonal från tre olika lokala RFSL- avdelningar som bedriver alkoholförsäljning/servering har också intervjuats och även en person som är yrkesverksam på en ungdomsmottagning. Alla muntliga intervjuer har spelats in och transkriberats och när allt intervjumaterial samlats in gjordes en första genomläsning av hela materialet. Vid en andra genomläsning gjordes en ad hoc- tematisering av intervjuerna. Fördelen med detta är att en flexibilitet och öppenhet inför materialet uppstår. Teman som anses adekvata för frågeställningarna redovisas i denna rapport (Kvale 1997). Viss språklig revidering har utförts i intervjucitaten för att ta bort ovidkommande stickord som förekommer i talspråk och i vissa fall har vi behövt infoga något ord, alternativt klargöra innehållet, för att underlätta för läsaren. I vissa fall har vi ändrat information som inte är av betydelse för att skydda informanternas identitet. Etisk reflektion I Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning finns fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet). Nedan kommer vi att redogöra för på vilket sätt vi har förhållit oss till dessa. Informationskravet har inneburit att vi inledningsvis har informerat alla informanter om syftet med undersökningen. I relation till samtyckeskravet så har alla informanter informerats om att allt deltagande är helt frivilligt. Deltagarna är alla från 18 år och uppåt. 11

12 Konfidentialitetskravet är mycket viktigt när det handlar om en studie som berör ett känsligt ämne. Namn, plats, specifikt yrke, specifik ort, specifikt etniskt ursprung, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck kommer inte att redovisas individuellt för att säkra deltagarnas anonymitet. Inga personnamn används och vi har valt att inte redovisa detaljer som kan visa var informanterna bor eller vistas. I vissa fall har vi ändrat information som inte är av betydelse för att skydda informanternas identitet. Deltagarna har fått noggrann information om att deras svar kommer att behandlas konfidentiellt och att deras svar kommer att publiceras anonymt. Informanter som uttalat sig utifrån sin yrkesroll eller professionalitet har fått information om att inga personnamn kommer att användas men att deras arbetsplats eller myndighet kan komma att nämnas om det är av vikt för förståelsen. Nyttjandekravet innebär att deltagarna också informerats om att uppgifter som framkommit kommer att användas endast för avsedd studie. Teoretiska utgångspunkter I arbetet med att förstå och kartlägga de mönster, beteenden samt individuella och samhälleliga förhållanden som präglar hbt- kvinnors dryckesvanor, har en socialkonstruktivistisk infallsvinkel antagits. Socialkonstruktivism syftar till en förståelse av människan och samhället som skapade och formade av kulturella och sociala kontexter. Med socialkonstruktivism som utgångspunkt kan kön förklaras, inte som en statisk uppdelning mellan man och kvinna, utan som resultatet av mänskliga handlingar och värderingar, och som något som är beroende av tid och rum. Kön är alltså ett kontextbundet fenomen, liksom våra föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. I och med denna kontextbundenhet är det viktigt att komma ihåg att det finns flera former av manligt respektive kvinnligt, kategorierna är dynamiska och föränderliga. Våra informanters uppfattning om kön följer ibland den klassiskt binära uppdelningen av två isärhållna kön. Detta skall inte ses som att författarna till studien legitimerar den binära synen på könsidentiteter och uttryck. Vår utgångspunkt är att skapa förståelse för hur hbt- kvinnors sociala verklighet är konstruerad. Utifrån synen på maskulinitet och femininitet skapar och återskapas en uppdelning mellan de olika sociala könen. Förståelse av kön och genus inrymmer många gånger moraliserande och normerande värderingar kring hur vi identifierar och uttrycker kön, vilka vi många gånger inrättar oss efter. Vidare bör nämnas att manligt och kvinnligt förstås och urskiljs först när kategorierna sätts i relation till varandra, och att det är vanligt förekommande att de ses som varandras motsatser (Kobin 2013). Syftet med rapporten är att undersöka hbt- kvinnor och vi har valt självidentifikation som utgångspunkt för vilket kön informanterna har. I de fall det inte varit av specifik vikt används enbart begreppet kvinnor, inte sexuell 12

13 läggning eller eventuell transidentitet. Detta kan kritiseras utifrån att personers h, b eller t- identitet osynliggörs men vi har ändå valt detta sätt för att underlätta tolkning av materialet och för att förhindra igenkänning av informanterna. Studien utgår också från en queer förståelse av kön, sexualitet och makt. Queer, både som teori och aktivism, handlar om att visa hur kön och sexualitet är socialt konstruerade kategorier. En central del är att belysa hur heterosexualitet skapas som det naturliga och ideala begäret, och hur en heterosexuell kärnfamilj blir det ideala sättet att organisera sitt liv. Heteronormativitet medför samhälleliga, institutionella och sociala privilegier för de som passar in i normerna, medan de som avviker riskerar repressalier (Ambjörnsson 2006 och Rosenberg 2002). Ett normkritiskt perspektiv har använts. Det handlar om att synliggöra och ifrågasätta normer, sätta ord på normerna och se vad normer får för konsekvenser. Synliggör normens fördelar Vilka behöver inte komma ut? Vilka blir mer sällan utsatta för nedvärderande kommentarer? Vilka blir mer sällan utsatta för exempelvis sexism och rasism? Handlar om att granska den egna positionen - Vem är jag i allt det här, beroende på min position utifrån olika normer, kan jag släppa ifrån mig makt så att andra får mer makt? Perspektivet visar på föränderlighet normer går att ändra på, de behöver göras på samma sätt om och om igen! Normkritiskt perspektiv handlar om att se hur makt skapas och återskapas på olika nivåer från det individuella mötet människor emellan, till en strukturell nivå där det handlar om en fördelning av resurser och tillgång till samhällsfunktioner som till exempel arbete, utbildning och sjukvård. Bakgrund För att kunna kontextualisera det empiriska materialet krävs bakgrundskunskap. I det här kapitlet redovisas övergripande fakta kring hbt- personers hälsa, riskbruk av alkohol, kvinnor och alkohol samt hbt- kvinnors alkoholanvändning. Hbt-personers hälsa Vi lever i ett heteronormativt samhälle, där heterosexualiteten fungerar som norm och genomsyrar alla institutioner, strukturer och relationer. Heteronormativiteten gör att människor som faller utanför stämplas som avvikare och betraktas som fel. Bestraffningar handlar om allt från våld till marginalisering och osynliggörande. Hbt- personer har i högre grad nedsatt psykiskt och fysiskt välbefinnande i jämförelse med heterosexuella vilket inte minst visat sig i FHI:s studie av hbt- personers hälsa (Statens Folkhälsoinstitut 2005 och Folkhälsomyndighetens resultat från den nationella folkhälsostudien, 2014). Studierna visar 13

14 att homo- och bisexuella kvinnor samt transpersoner i betydligt högre grad än övriga befolkningen har svåra besvär av ängslan, oro och ångest. Data för åren visar att bisexuella kvinnor (48 procent) i större utsträckning än både homo och heterosexuella kvinnor blivit behandlade/bemötta så att de känt sig kränkta. Det var även vanligare att homosexuella kvinnor (38 procent) känt sig kränkta än heterosexuella kvinnor (24 procent) (Folkhälsomyndigheten 2014). Att faktiskt ha blivit utsatt för våld eller hot om våld under de senaste tolv månaderna var också vanligare bland hbt- personer än bland den övriga befolkningen. År 2012 blev tolv procent av homo- och bisexuella kvinnor utsatta för hot om våld, varav åtta procent bland homosexuella kvinnor och tretton procent bland bisexuella kvinnor. För heterosexuella kvinnor var andelen fem procent (Folkhälsomyndigheten 2014). En tredjedel bland transpersoner har någon gång under livet blivit utsatta för våld eller trakasserier, (FHI 2005). Riskbruk av alkohol Det finns idag ingen nationellt eller internationellt vedertagen definition på riskbruk av alkohol. Folkhälsoinstitutet använder ordet riskbruk av alkohol för att beskriva ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Det finns ett starkt samband mellan en hög alkoholkonsumtion och ett antal sjukdomar och hälsoproblem. Gränsen mellan risk, förhöjd risk och stor risk är inte möjlig att fastställa. Idag finns inte något som kan anses utgöra en helt riskfri konsumtion. I studien kommer vi att använda oss av FHIs definition av riskbruk. Det finns ingen helt riskfri konsumtion men riskbruk definieras av FHI som när; en man dricker mer än fjorton standardglas per vecka en kvinna dricker mer än nio standardglas per vecka (ett standardglas innehåller tolv gram alkohol). Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, d.v.s. när en man dricker mer än fyra standardglas vid ett och samma tillfälle en kvinna dricker mer än tre standardglas vid ett och samma tillfälle Riskbruk kan också förekomma vid andra omständigheter när kravet på att vara uppmärksam är specifikt som exempelvis i olika arbetssituationer och i trafiken. Det är vanligt att det i kliniska verksamheter görs en distinktion mellan berusning och missbruk men i denna framställning har vi valt att använda enbart missbruk som ett begrepp för en problematisk användning (FHI 2013). 14

15 Berusningsdrickande har allt mer kommit i fokus i forskningen om alkoholvanor och alkoholproblem. I synnerhet sociala problem men även ett flertal medicinska problem är starkt kopplade till berusning snarare än hög alkoholkonsumtion i allmänhet (ibid). Kvinnor och alkohol Christina Andersson har i sin avhandling studerat olika självupplevda faktorer i vardagslivet, från barndom till vuxenålder i relation till alkohol och droganvändning hos kvinnor. Studien visar på ett starkt samband mellan lagliga och olagliga droger, alkoholkonsumtion, rökning och psykisk ohälsa. Det finns en högre risk att utveckla något av dessa problem när en eller flera av dessa vanor redan finns. Hon lyfter fram att det är viktigt att identifiera grupper av individer med vissa dryckesmönster, i syfte att anpassa förebyggande åtgärder. I ett sådant arbete bör fokus ligga både på positiva och negativa effekter av att dricka. Det är också angeläget att utreda vilka situationella faktorer som är viktiga och vilken roll alkoholkonsumtionen fyller i vardagen, då detta bidrar till utvecklingen av problematiskt bruk av alkohol och droger. När det gäller lagliga och olagliga droger, hade beteendemässiga faktorer från barndomen och tonåren, tillsammans med tidig debut av alkohol och rökning, signifikant samband med framtida narkotikamissbruk. Hos kvinnor som drack för att bättre klara vardagen bättre (exempelvis för att somna eller bli mindre nedstämd), att man drack ofta (i olika situationer) samt även drack ensamma, var alkoholberoende/missbruk signifikant oftare förekommande. Intensivdrickande var vanligast i den grupp som bejakade sociala effekter (t.ex. bli mindre blyg eller få roligare) av att dricka alkohol. Alkoholberoende/missbruk, hög alkoholkonsumtion och intensivkonsumtion vanligast bland de kvinnor lågt engagemang i fritidsaktiviteter och som hade mer ledig tid. På en samhällelig nivå skulle exempel på åtgärder kunna vara att erbjuda flera alkoholfria områden. På ett individuellt plan kan det röra sig om att hitta lämpliga och engagerande verksamhet i flera av vardagens domäner, i stället för att fokusera på specifika riskfaktorer (Andersson 2011). Det finns en mångfald konstruktioner av begreppen kvinna och femininitet i hbtq- communitys. Genom det normkritiska perspektiv som RFSL använder märks att mycket information både i facklitteratur och mer populärvetenskapliga skrifter ofta utgår från att specifika karaktäristika och beteenden tillskrivs kvinnor som grupp. Nedan kommer vi att diskutera olika sätt att se på hur forskning och användning av mätinstrument förhåller sig till konstruktion av begreppet kvinna. Det finns olika mätinstrument som kan användas för att bedöma om en person har ett riskbruk, exempelvis AUDIT- C, som stämmer överens med FHIs definition i tidigare kapitel. Denna definition överensstämmer med de gränser som rekommenderas av brittiska läkarsällskapet och den amerikanska federala myndigheten US Department och Health and Human Services (Andréasson, Allebeck, 2005, FHI, Alkoholens medicinska effekter, CAN, 2010). 15

16 Mätinstrument som används för riskbruk och missbruk delar ofta upp människor i grupperna män och kvinnor utifrån föreställningar om skilda biologiska förutsättningar. I alkoholriskdiskursen finns en starkt biologisk förklaringsmodell där kvinnor generellt ses styrda av sin biologi och natur (Månsson och Bogren 2012). Forskning visar att kvinnor snabbare än män kan få fysiska skador av en problematisk alkoholkonsumtion (Fahlke et al 2012). Ofta uttrycks i både vetenskapliga och populärvetenskapliga texter att biologiska kvinnor generellt tål mindre alkohol än biologiska män. Kvinnor bryter ner alkohol sämre, vilket gör att mer alkohol går ut i kroppen hos kvinnor än hos män. Eftersom detta har kromosomrelaterade förklaringar förändras inte graden av påverkan hos en person efter en könskorrigering. Före detta transsexuella kvinnor och transkvinnor blir alltså inte lättare berusade efter en könskorrigering. Däremot gör det östrogentillskott som ingår i en sådan könskorrigering att kroppen lättare tar skada av alkohol i det långa loppet, jämfört med om de inte skulle ha tagit östrogen, enligt Cecilia Dhejne, överläkare och enhetschef för Mottagningen för könsidentitetsutredningar vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge (personlig kommunikation, 10 april 2012). Månsson och Bogren konstaterar att problem med kvinnors alkoholkonsumtion ofta formuleras utifrån påståendet att kvinnor börjar dricka som män. Detta problematiseras genom att kvinnor inte anses ha samma förutsättningar som män för att klara alkoholens nedbrytning. Kvinnor betraktas också utifrån en stark koppling till graviditet och fertilitet till skillnad från män. När mäns riskbruk av alkohol behandlas nämns sällan reproduktion, fertilitet och hormoner. Skillnader härleds utifrån kroppsliga olikheter, exempelvis kroppsvikt och fettfördelning. Kvinnor anses tåla alkohol sämre eftersom de är mindre och har en annan fettfördelning, ändå sker en skiftning till att omfatta kategorierna man och kvinna snarare än frågan om fettfördelning och kroppsstorlek. Unga tjejers överkonsumtion av alkohol sätts också ofta i relation till att de då blir lätta offer för sexuella övergrepp och våldtäkt. Dessa sätt att beskriva kvinnor och tystnaden runt män stärker de konventionella diskurserna kring genus och sexualitet. Kvinnors alkoholkonsumtion lyfts ofta specifikt fram, men däremot könas inte män i samma omfattning. Mäns överkonsumtion kopplas till aggressivitet, våld och andra karaktäristika som är förknippad med hegemonisk maskulinitet 3 (Månsson och Bogren 2012). Nyare alkoholforskning diskuterar vikten av att utvidga diskussionen till att inte enbart handla om vilka mängder alkohol man i genomsnitt dricker. Andra viktiga faktorer är antalet 3 Hegemonic masculinity can be defined as the configuration of gender practice which embodies the currently accepted answer to the problem of the legitimacy of patriachy, which guarantees (or is taken to guarantee) the dominant position of men and the subordination of women, (Connell, 1995, s. 77) 16

17 dryckestillfällen med större mängder eller intensivkonsumtion under vissa perioder, som också kan också vara starka varningstecken för alkoholproblem. Forskningen menar att även kontexten där alkoholen konsumeras har en viktig betydelse för att förklara utvecklingen av problematisk alkoholkonsumtion. Beteende, personliga faktorer och miljö samverkar (Andersson 2011). Ett genusperspektiv handlar primärt om att urskilja stereotypa bilder och motverka dem, inte att fokusera på kvinnor. Något alla som arbetar med frågan riskerar att göra är att fastna i föreställningar om män och kvinnor som cementerar könsstereotyper. Konsekvensen av att lyfta fram och betona könsskillnader kan bidra till att bilderna snarare förstärks (Busk 2013). I den här studien använder vi oss av de mätinstrument som finns, inom alkoholforskningen trots att de riskerar att förstärka och befästa föreställningar om maskulinitet och femininitet. Detta för att de är de enda tillgängliga. Vi förhåller oss dock kritiska till att de inte är mer nyanserade gällande kön och genus. Hbt-kvinnors drickande Det finns i dagsläget ingen systematisk kunskap om hbt- kvinnors alkoholvanor i Sverige, särskilda riskfaktorer eller vilka preventiva insatser som är mest lämpliga. Det har inte heller gjorts någon omfattande forskning kring hbt- kvinnors alkoholbruk. Flera studier har dock visat att risken för alkoholmissbruk är specifikt hög hos gruppen lesbiska vilket antyder att hbt- kvinnors alkoholbeteende är mer riskfyllt än övriga vuxna kvinnors. I svensk kontext finns två studier från FHI och STAD vilka båda visar på förhöjd risk för riskfylld alkoholkonsumtion hos lesbiska och bisexuella kvinnor. Även studier från Norge och Danmark har fått samma resultat. En kort sammanfattning av dessa studiers resultat redovisas nedan. Vid en genomgång av internationell forskning på området framkommer att hbt- kvinnor dricker mest. Hbt- kvinnor dricker således mer än hbt- män, heterosexuella kvinnor och heterosexuella män. (Corte, Rongmuang och Farchaus Stein 2010, Hunt och Fish 2008, Roberts 2006 och Hughes 2005). Statens Folkhälsoinstituts undersökning av hbt- personers hälsa visar att det är vanligare bland homo- och bisexuella personer att ha ett riskbruk av alkohol. När det gäller kvinnor är det, i jämförelse med övriga kvinnor, framför allt yngre homo- eller bisexuella kvinnor (16-29 år) som har ett riskbruk. Inom alla ålderskategorier gäller dock att homo- och bisexuella kvinnor i större utsträckning än andra kvinnor i samma ålderskategori har ett riskbruk av 17

18 alkohol. Transpersoner har däremot inte i lika hög utsträckning som homo- och bisexuella personer en riskfylld konsumtion av alkohol. Bland transpersoner är det framförallt i den yngre åldersgruppen vanligt med ett riskbruk av alkohol (31 procent). Siffrorna för denna grupp är, enligt Statens Folkhälsoinstituts undersökning, dock lägre än för både homo- och bisexuella kvinnor och för män oavsett sexuell läggning, i samma ålderskategori (Statens Folkhälsoinstitut 2005). Resultatet från den nya folkhälsomyndighetens rapport 2014 visar att sammanslagen data från åren påvisar att det finns en större andel riskkonsumenter av alkohol bland bisexuella kvinnor (23 procent) än bland homosexuella kvinnor (17 procent). Det är också vanligare att vara riskkonsument av alkohol bland homosexuella kvinnor jämfört med heterosexuella kvinnor (10 procent). Homo - och bisexuella kvinnor i åldern år är i större utsträckning än heterosexuella kvinnor riskkonsumenter av alkohol. Homo- och bisexuella kvinnor som inte har barn tenderar att ha mer riskabla alkoholvanor jämfört med de som hb- kvinnor som bor med barn (10 procent). I STAD:s (Stockholm förebygger Alkohol och Droger) studie från 2011 om hbt- personers alkoholvanor har 60 procent av de kvinnliga respondenterna en så pass hög alkoholkonsumtion att de ligger inom skalan för riskbruk. I jämförelse med att endast 15 procent av kontrollgruppen hamnar inom samma skala, visar detta att det kan finnas bakomliggande faktorer till varför hbt- kvinnor i så hög utsträckning har ett riskbruk (Nork, Raninen och Leifman 2011). I en ny norsk forskningsrapport, Seksuell orientering og levekår från 2013, visar Norman Anderssen og Malterud (red.) att andelen bisexuella kvinnor som drack sig tydligt berusade minst en gång i veckan (16 procent) var signifikant högre jämfört med heterosexuella kvinnor (8 procent). Bisexuellas konsumtion var också väsentligt högre än homo- och heterosexuella kvinnors. Andelen bisexuella kvinnor som drack sig tydligt berusade minst en gång i veckan (4,2 procent) utmärkte sig jämfört med heterosexuella kvinnor (1,6 procent). För att få indikationer kring skadlig alkoholkonsumtion tillfrågades deltagarna i rapporten angående om de kände att de borde minska sin alkoholkonsumtion och om de har tagit återställare dagen efter alkoholkonsumtion (3-10 procent). Andelen med skadlig alkoholkonsumtion var signifikant högre hos lesbiska (7 procent) och bisexuella (8 procent än hos heterosexuella kvinnor (3 procent). En stor dansk studie om hälsa för hbt- personer, STOP AIDS från 2011, har jämfört riskbruk av alkohol i olika grupper och olika länder. Resultaten visar samma mönster i Danmark, Sverige, Storbritannien och USA, nämligen att kvinnor oftare kan identifieras med riskbruk än andra. Det danska studieteamet har även undersökt hur sexuell preferens är kopplat till missbruk, och sett att fler av de kvinnor som var med i studien gick i behandling för missbruk än kvinnorna i kontrollgrupperna (STOP AIDS 2011). Med andra ord visar den danska studien att konsekvenserna av att ha en annan sexuell läggning än heterosexuell kan 18

19 ha ett inflytande på dryckesvanor och dryckeskultur. Majoriteten av de som deltog i studien kommer från Köpenhamn (ibid). I studien diskuteras inte huruvida storstadsliv är något som ökar sannolikheten för ett riskbruk av alkohol. Bland KSK i åldern år har 15 procent en högriskkonsumtion jämfört med 6 procent i kontrollgruppen. Enligt Center for Rusmiddelforskning framgår det att 17 procent av de åriga tjejerna som befinner sig i missbruksbehandling identifierar sig som lesbiska eller bisexuella. Parks och Heller diskuterar ett flertal möjliga anledningar till varför hbt- kvinnor tenderar att ha ett mer omfattande riskbruk av alkohol än övriga befolkningen och hur sambandet mellan tidig alkoholdebut och senare konsumtionsproblematik ser ut. En tänkbar förklaring ligger i att gaybarer med servering av alkohol utgör en viktig mötesplats och social arena för hbt- kvinnor. Även minoritetsstress och stress associerad till den egna identitetsutvecklingen utpekas av Parks och Heller som faktorer som uppmuntrar till eller direkt kan kopplas till alkoholkonsumtion och den förväntade känsla av avkoppling som följer av konsumtionen. Relevant i detta sammanhang är att identitetsökandet och komma ut- processen ofta sker i tonåren eller tidiga vuxenåren som i sig ofta är en period som delvis präglas av alkoholkonsumtion i större mängder än under andra delar av livet. Det är alltså två livsstadier som sammanfaller tidsmässigt och därmed kan tänkas stimulera en ökad (risk)konsumtion (Parks och Heller Historiskt sett har hbt- kvinnor enligt Parks och Heller varit mindre bundna till traditionellt kvinnliga levnadssätt och restriktioner, något som kan tänkas förklara ett mer omfattande riskbruk av alkohol hos just hbt- kvinnor. Föräldraskap och äktenskap är faktorer som traditionellt hållit nere eller begränsat alkoholkonsumtionen hos kvinnor generellt, men dessa påverkar inte hbt- kvinnor i samma utsträckning eftersom de i många fall väljer ett ur ovanstående perspektiv icke- traditionellt kvinnligt levnadssätt. Att inte träda in i de traditionella roller som giftermål och mödraskap innebär, möjliggör en livsstil som kopplas till ungdom och de alkoholvanor som därtill hör. Hbt- identiteten kan sägas medföra ett mer tillåtande dryckesbeteende (Park & Heller 2013). 19

20 Heteronormativitet och minoritetsstress De bakomliggande orsakerna till att kvinnor utvecklar ett riskbruk av alkohol är ofta mångfaktoriella. Svåra förhållanden i barndomen, psykisk ohälsa och stora påfrestningar i vuxenlivet, tidig alkoholdebut, sociala problem, samt sexuella övergrepp har i en stor svensk studie från Göteborgs universitet, WAG - Women and alcohol in Gothenburg, lyfts fram som bakomliggande orsaker (Andersson, 2011). Det är ofta kombinationer av svårigheter som leder till att man tappar kontrollen över sitt drickande. För hbt- kvinnor finns också ett antal tilläggsfaktorer som redovisas nedan. Risker relaterade till alkohol härrör inte ur sexuell läggning per se, utan är mer sannolikt en följd av en rad olika kulturella och miljömässiga faktorer som är förknippade med att vara en del av en stigmatiserad och marginaliserad grupp. (Hughes, 2005) Hbt- personer upplever ett förväntat negativt bemötande och behöver hela tiden förhålla sig till risken för heteronormativt bemötande, diskriminering och fördomar. Fortsättningsvis kommer vi även att lyfta fram material från våra informanter i relation till befintlig forskning. En av informanterna ger ett tydligt exempel på heteronormen. Hon är i trettioårsåldern och har under en stor del av sitt liv inte haft någon kännedom om andra alternativ än heterosexualitet. Det har varit en väldigt heteronormativ uppväxt. Jag kände ingen som jag. Varken i familj, släkt, vänner eller omgivning. Jag träffade min första öppna homosexuella person när jag hade flyttat till annat europeiskt land. För att betraktas som heterosexuell behöver du sällan bevisa något men däremot finns ofta ett underförstått krav på att du skall ha haft samkönad sexuell praktik för att få definiera dig som homo- eller bisexuell. Alla, verkligen alla, i min umgängeskrets har vetat det. Inte min mamma och min pappa för att det har varit så här, ja där är en flata, de ska skjutas liksom. Jag har varit öppen med det men jag träffade aldrig någon, så folk trodde typ att jag ljög. Jag kände att jag måste hitta någon för att visa att det inte är på låtsas. Jag var tvungen att bevisa för, dels mig själv och för alla i min umgängeskrets. 20

Författare: Suzann Larsdotter, RFSL Medarbetare: Mathilda Piehl, RFSL Selin Safer Demirbüker, Marie Lindbäck, Leonard Hinnerud, Tova

Författare: Suzann Larsdotter, RFSL Medarbetare: Mathilda Piehl, RFSL Selin Safer Demirbüker, Marie Lindbäck, Leonard Hinnerud, Tova 2011-2014 Författare: Suzann Larsdotter, RFSL Medarbetare: Mathilda Piehl, RFSL Selin Safer Demirbüker, Marie Lindbäck, Leonard Hinnerud, Tova Andersson, Sara Hylander. Form: Mathilda Piehl. Korr: Sharon

Läs mer

Minoritetsstr. kan skapa beroende

Minoritetsstr. kan skapa beroende Minoritetsstr kan skapa beroende 4 Alkohol & Narkotika Nr 3/2015 Hbt-kvinnor har ett avsevärt högre riskbruk av alkohol än andra kvinnor. Det är känt sedan årtionden tillbaka. Det finns svensk forskning

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Homo- och bisexuella samt transpersoner och människor med queer identitet eller livstil (hbtq-personer) löper större risk

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer.

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer. Antagen av kultur- och turismnämnden 2015-04-28 19 Kultur- och turismnämndens handling nr 6/2015. Begreppslista Att själv identifiera och definiera sig Var och en har rätt att själv bestämma hur man vill

Läs mer

Sexualiteter, samverkande maktdimensioner, normkreativitet och droger

Sexualiteter, samverkande maktdimensioner, normkreativitet och droger Sexualiteter, samverkande maktdimensioner, normkreativitet och droger Intersektionalitet Makt agerar på flera nivåer eller dimensioner samtidigt och kategorier samverkar och utmanas av varandra Växelverkan;

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK Våld i nära relationer där hbtqpersoner ingår Emilia Åkesson Utbildare, NCK Bakgrund Forskningsöversikten visade att behovet av kunskap om våld i samkönade relationer var stort Få studier i svensk kontext

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

ABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014

ABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014 ABC om HBT En förälder blir till 27 januari 2014 Heteronormativitet Heterosexualiteten tas för given (alla hetero till motsatsen bevisas) ses som utgångspunkt eftersträvansvärd norm har självklart företräde

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, Välkommen RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. FRÅGOR?

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

MÄNNISKA FILMHANDLEDNING. En vanlig fucking

MÄNNISKA FILMHANDLEDNING. En vanlig fucking Undervisningen ska innehålla följande centrala innehåll: Biologi Åk 7 9 Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga

Läs mer

Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter. Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland

Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter. Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland Vad är sexuella rättigheter? Regeringskansliets definition av SRHR Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) 2007-04-19 Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) Diarienr: IJ2007/32/UNG RFSL och

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Seta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén

Seta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén På lika villkor? Hbtiq-ungdomars välbefinnande i skolan Anders Huldén Seta Människorättsorganisation, grundad 1974 Målsättningen är allas likabehandling och välbefinnande, oavsett könsidentitet, könsuttryck

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti ABC om HBT Tisdag 26 augusti Hbt-historia 1944 1972 1979 1995 1999 2001 2003 2005 2008 2009 2013 1944: Avkriminalisering 1972: Prövning ny könstillhörighet 1979: Avpatologisering 1995: Partnerskapslagen

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många

Läs mer

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Ordlista jämställdhet och mångfald

Ordlista jämställdhet och mångfald Ordlista jämställdhet och mångfald Jämställdhet Jämlikhet Ett begrepp som betonar relationen mellan kvinnor och män och att alla, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Slutrapport Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

RFSL:s remissvar angående SOU 2015:55: Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

RFSL:s remissvar angående SOU 2015:55: Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender

Läs mer

Alkohol, unga och sexuellt risktagande

Alkohol, unga och sexuellt risktagande Alkohol, unga och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Bredström, Anna (2008) Safe

Läs mer

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen -Kvalitativ studie om vuxna kvinnor och män som har en funktionsnedsättning sabine.kirschard@vgregion.se Disposition Presentation Introduktion Syfte och

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Program för HBT-frågor

Program för HBT-frågor Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Bisexuell Person som kan bli kär, förälskad i och/eller sexuellt attraherad av en person oavsett om denne är man eller kvinna.

Bisexuell Person som kan bli kär, förälskad i och/eller sexuellt attraherad av en person oavsett om denne är man eller kvinna. Skapat den Stockholm, 2007-07-20 Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens bemötande av hbtqpersoner

Hälso- och sjukvårdens bemötande av hbtqpersoner Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Hälso- och sjukvårdens bemötande av hbtqpersoner som varit utsatta för våld i en nära relation Emilia

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN ALKOHOL EN GENUSHISTORIA

SAHLGRENSKA AKADEMIN ALKOHOL EN GENUSHISTORIA ALKOHOL EN GENUSHISTORIA GUNNEL HENSING, PROFESSOR I SOCIALMEDICIN Fredmans epistel no. 5 SAHLGRENSKA AKADEMIN ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH Till de trogna bröderna på Terra Nova i Gaffelgränden Käre bröder,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG 161102 Malin Lindroth Skolsköterska och Fil.dr i Hälsa och samhälle Lektor på Hälsohögskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

1 av 6. 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc.

1 av 6. 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc. 1 av 6 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc. Androgyn Av Andro = det manliga och gyno = det kvinnliga - Person med ett könsneutralt utseende. Asexuell,

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. - med fokus på HBTQ-ungdomar

LIV & HÄLSA UNG 2014. - med fokus på HBTQ-ungdomar LIV & HÄLSA UNG 2014 - med fokus på HBTQ-ungdomar Bakgrund En god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det övergripande folkhälsomålet. I folkhälsoplanen En god och jämlik hälsa i

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige Charlotte Deogan Utredare, PhD Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndighetens uppdrag Uppföljning

Läs mer

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom. Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom malin@rfslungdom.se Att vara ung hbtq-person och besöka ungdomsmottagningen - En rapport om hbtq-kompetent bemötande och tillgänglighet kring

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Handlingsplan för hbtqarbete

Handlingsplan för hbtqarbete PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för hbtqarbete Örebro kommun 2016-12-06 Ks 690/2016 orebro.se 2 HANDLINGSPLAN FÖR HBTQ-ARBETE PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer