ALKOHOL SPELAR ROLL. En studie i hbt-kvinnors alkoholbruk. Suzann Larsdotter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALKOHOL SPELAR ROLL. En studie i hbt-kvinnors alkoholbruk. Suzann Larsdotter"

Transkript

1 ALKOHOL SPELAR ROLL Suzann Larsdotter En studie i hbt-kvinnors alkoholbruk

2 Författare: Suzann Larsdotter, RFSL Medarbetare: Mathilda Piehl, RFSL Selin Safer Demirbüker, Marie Lindbäck, Leonard Hinnerud, Tova Andersson, Sara Hylander. Form: Mathilda Piehl. Korr: Sharon Wagiella och Marie Nordin 2

3 Innehållsförteckning Begreppsförklaringar... 5 Inledning... 7 Syfte och frågeställningar... 7 Metod... 8 Enkät... 8 Fokusgrupper... 9 Individuella intervjuer Etisk reflektion Teoretiska utgångspunkter Bakgrund Hbt- personers hälsa Riskbruk av alkohol Kvinnor och alkohol Hbt- kvinnors drickande Heteronormativitet och minoritetsstress Alkohol för att hantera minoritetsstress Alkoholnorm Högtider Motstånd och ursäkter Alkoholkontexter After work Avkoppling Släppa loss Smärtlindring Hbtq- sammanhang Genusnormer och överskridande Utseende Alkohol och sexualitet Underlättar ragg, flirt och kontakttagande För att våga ha sex För att våga utvidga sin sexuella repertoar Kvinnors sexualitet, en manlig angelägenhet Oönskade sexuella inviter och kontakter Interventioner och behandlingar Alkoholprevention

4 Mötesplatser Vidareutbildning av barpersonal Hbt- kompetens och informationstillgänglighet Alternativ till alkohol Best practice Vård och behandlingstjänster Utbildning, information och policy Communitybaserade strategier Hbt- certifiering Sammanfattning Vidare forskning Käll- och litteraturförteckning Bilaga Bilaga Bilaga

5 Begreppsförklaringar Best practice - En metod som är effektiv och ger ett mer specifikt resultat än andra. I det här sammanhanget betyder begreppet bästa möjliga stöd och vård för hbt- kvinnor med riskbruk/missbruk av alkohol. Hur man arbetar för att en behandling ska ha möjlighet att lyckas. Bisexuell En person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av människor oavsett kön. Cisperson En person vars juridiska och biologiska kön stämmer överens med könsidentiteten kallas för cisperson. Till exempel: en ciskvinna kan vara en person som känner sig som kvinna och registrerades som kvinna vid födseln. Cis är latin för på samma sida. Hbt Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner. H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur man definierar och uttrycker sitt kön. Heteronormativitet Ett samhälleligt tankesystem där heterosexualitet ses som norm. Enligt heteronormativa ideal förväntas människor vara antingen tjej eller kille. Tjejer och killar förväntas vara olika, feminina respektive maskulina. Alla förväntas vara heterosexuella. Alla påverkas av normerna, oavsett om man följer dem eller inte. Att följa eller passera normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Att avvika från normen kan resultera i bestraffning. Heterosexuell En kvinna som har förmågan att bli kär i eller attraherad av en man, eller en man som har förmågan att bli kär i eller attraherad av en kvinna. Hatbrott - Ett samlingsnamn på flera olika brott där motivet kan härledas till förutfattade meningar mot en identifierbar grupp och därför strider mot de mänskliga rättigheterna och de grundläggande värderingarna i samhället om alla människors lika värde. Homofobi En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella. Homofobi överlappar ibland transfobi. Homosexuell En person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av någon av samma kön. KSK Kvinnor som har sex med kvinnor Kön Begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan brytas ned i fyra olika delar: Biologiskt kön Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. 5

6 Juridiskt kön Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår i Sverige också av näst sista siffran i personnumret. Alla barn som vid födseln i stora delar av världen tilldelas ett av två juridiska kön, baserat på deras biologiska kön. Könsidentitet En persons självupplevda kön, det vill säga det kön man känner dig som. Det som avgör en persons könstillhörighet. Könsuttryck Hur en person uttrycker sitt kön, till exempel genom klädsel, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, och sätt att använda eller inte använda kosmetika. Normkritiskt perspektiv Handlar om att synliggöra och ifrågasätta normer, sätta ord på normerna och se vad normer får för konsekvenser. Synliggör normens fördelar. Queer Ett brett begrepp som kan handla om queerteori, queeraktivism eller queer som en identitetsbeteckning. Gemensamt för olika sätt att använda ordet är att det innefattar kritik mot idéer om normalitet. Queer kan innebära en önskan att inte behöva definiera sitt kön eller sin sexuella läggning. En del personer ser sin könsidentitet eller sin sexualitet som queer. Sexuell läggning Ett begrepp med syfte att beskriva människors sexualitet utifrån könstillhörighet hos personer de känner sexuellt begär till i relation till deras egen könstillhörighet Transfobi En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck avviker från normen. Transfobi överlappar ibland homofobi. Transperson Transperson är den person vars könsidentitet inte stämmer överens med personens biologiska och/eller juridiska kön. Det kan till exempel handla om en person som juridiskt och biologiskt är kvinna men som känner sig som man. Trans är latin för att överskrida. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. 6

7 Inledning Alkoholkonsumtionen är mycket ojämnt fördelad i befolkningen. Den tiondel av konsumenterna som dricker mest står för cirka hälften av den totala alkoholkonsumtionen och under den senaste tioårsperioden har andelen riskkonsumenter ökat (En förnyad folkhälsopolitik proposition 2007/08: ). RFSL delar den uppfattning som uttrycks i regeringspropositionen 2005/06:30 om att särskilda insatser behöver utvecklas för hbt- personer med riskbeteende vad gäller alkohol. Det finns oroväckande fakta gällande hbt- kvinnors konsumtion av alkohol. Nationella folkhälsoenkäten (Statens folkhälsoinstitut 2005) visar till exempel att hbt- kvinnor betydligt oftare är riskkonsumenter av alkohol än unga kvinnor i övriga befolkningen beviljades RFSL medel från Statens folkhälsoinstitut för ett treårigt projekt med fokus på att öka kunskapen om alkoholvanor samt minska gruppens utsatthet. Projektet är en del i RFSL:s hälsofrämjande arbete och den långsiktiga visionen är att relevanta aktörer och RFSL ska kunna etablera ett community- förankrat preventionsarbete. Projektet har tre konkreta mål: 1) kunskapskartläggning och analys av vuxna hbt- kvinnors alkoholkonsumtion, 2) upprättandet av en insatsplan för RFSLs arbete med hbt- kvinnors alkoholbeteende baserat på kartläggningen, 3) identifiera och testa preventiva metoder genom ett pilotprojekt riktat till hbt- kvinnor i riskzon för alkoholproblem. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att få en överblick av vad befintlig forskning säger om hbt- kvinnors alkoholbruk, samt hur representanter från gruppen hbt- kvinnor tolkar alkoholens symboliska och kulturella roll i livet. Studien utgår från följande frågor; Hur och varför dricker vuxna hbt-kvinnor? Vilken plats har alkohol i hbt- kvinnors sociala liv? Vilka faktorer påverkar hbt- kvinnors alkoholkonsumtion? Vilka best practice- metoder finns beskrivet när det gäller alkoholpreventivt arbete för hbt- kvinnor? 7

8 Metod En metodologisk triangulering har använts i studien. Inledningsvis utfördes, genom sökning i vetenskapliga databaser, en systematisk kartläggning av forskning och dokumentation av hbt- kvinnor och alkohol samt best practise det vill säga metoder som dokumenterats som mer effektiva och ger med bättre resultat för att arbeta preventivt med alkoholproblematik. Kriterierna för databassökningarna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska och omfatta lesbiska, bisexuella kvinnor eller transkvinnor. Dessutom skulle det innehålla något sökord som innefattade alkohol, t ex alkoholbruk, alkoholberoende eller alkoholmissbruk. En mindre kvantitativ studie genomfördes också i form av en enkätundersökning under Stockholm Pride Utöver kartläggningen och enkätstudien samlades kvalitativt material in genom: Fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 25 hbt- kvinnor som dricker alkohol mer än två gånger per månad. Tio enskilda intervjuer genomfördes med nio med kvinnor som vid intervjutillfället hade en riskkonsumtion av alkohol samt en med en kvinna som inte drack alkohol. Tolv intervjuer med personer som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med hbt- kvinnor. Enkät Enkäten omfattar en grupp hbt- kvinnor under Stockholm Pride Totalt besvarades enkäten av 184 personer men tre togs bort i den slutgiltiga bearbetningen, då de inte tillhörde målgruppen för studien. Datainsamlingen skedde i form av en pappersenkät som distribuerades via uppsökande arbete i Pridehouse och Pridepark. Resultatet matades sedan in i ett enkätverktyg (Webropol) för vidare bearbetning. Enkäten innehöll 28 frågor. Den första delen innehöll frågor om bostadsort, ålder och huruvida personen definierar sig som kvinna samt om personen hade en transidentitet. 161 av de personer som svarade på enkäten definierade sig som kvinnor. 12 personer angav att de hade någon form av transidentitet 1 och sju personer ville inte svara på frågan om kön. 1 Transsexuell, transgender, transvestit m.fl. 8

9 Den absoluta majoriteten, 108 personer, bodde i Stockholm. 8 personer bodde i Göteborg eller Malmö med tillhörande kranskommuner, 39 personer bodde i annan svensk stad eller större ort och 12 personer bodde i en mindre svensk ort. Åldern på de som svarade var mellan år med en medelålder på 32 år. 14 av de som deltog (13 procent) drack inte alkohol. En del frågor runt alkoholanvändning byggde på CAGE, en metod för alkoholscreening, något som används för att identifiera riskabla alkoholvanor. Förkortningen CAGE står för innehållet i frågorna vilka är: nedskärning (cut down), irriterande (annoying), skuld (guilt) och ögonöppnare (eye- opener). Vid tolkning av CAGE- resultat ges en poäng för varje jasvar. Ett resultat med mer än två poäng anses peka på skadligt bruk. Testet bedöms ha en bra test- retest- reliabilitet (Dhalla och Kopek 2007). Fokusgrupper I fyra fokusgrupper har personer från stora delar av landet samlats under ledning av en moderator som i samtliga fall varit projektledaren. Två av fokusgrupperna, där den ena bestod av tillresta informanter i samband med Stockholm Pride, arrangerades i Stockholm. De andra två fokusgrupperna sammanträffade i två olika medelstora svenska städer. Vid de båda fokusgruppsträffarna i Stockholm har även medhjälpare varit närvarande för att observera och dokumentera. Grunden för samtalet har varit en på förhand fastställd frågeguide (Bilaga 2). Alla i gruppen har fått möjlighet att delta i samtalet. Ordet har fördelats både genom rundor och fritt. Sammanlagt har 25 hbt- kvinnor deltagit. Kvinnorna har varit mellan år. Medelåldern har varit 35 år. Den övervägande andelen har definierat sig som kvinnor och två som transpersoner. Ingen har definierat sig som heterosexuell. 9

10 Sexuell läggning 4% 8% 32% 56% Homosexuell Bisexuell Queer Annat 64 procent var i en relation. Åldern för alkoholdebuten varierade mellan år med en medelålder på 16 år. Till de två fokusgrupperna i Stockholm har deltagarna rekryterats under Stockholm Pride 2012 samt genom annonser på Facebook och via mail med snöbollsmetoden 2. Till de två träffarna i mindre städer har deltagarna rekryterats genom ortens lokala RFSL- föreningar. Kravet för att delta i fokusgrupp var att personerna definierade sig om hbt och kvinna, samt att de drack alkohol minst två ggr per månad. Här var fokus mer runt alkoholens roll i deras liv. Alla fokusgrupper började med att brainstorma runt positiva effekter med alkohol, detta för att undvika skuldbeläggning och för att öppna gruppen för ett ärligt samtal där man även vågar lyfta negativa aspekter (Bilaga 1). Individuella intervjuer Tio hbt- kvinnor med ett riskbruk av alkohol har intervjuats individuellt i djupgående, semistrukturerade intervjuer (Bilaga 3). Deltagarna har rekryterats via tidningsannonser, flyers och annonser på RFSL:s Facebooksida såväl som via privatpersoners delningar på Facebook. Kraven för deltagande var att informanten identifierade sig som kvinna inom ramarna för hbt samt uppfyllde FHI:s kriterier för riskbruk av alkohol (d.v.s. konsumerade mer än 8 glas 2 Snöbollsmetoden innebär att informanterna leder forskaren vidare till nya informanter som i sin tur leder vidare till ytterligare informanter 10

11 vin eller motsvarande per vecka och/eller blev berusad två gånger per månad eller mer och/eller hade känt oro för sina alkoholvanor). Här ville vi fokusera mer på riskkonsumenter och deras förhållningssätt till alkohol och behov av insatser. En person hade lämnat intresse för att delta i de individuella intervjuerna utan att uppfylla de kriterier som fanns. Här gjorde vi ett undantag och genomförde en intervju trots att personen inte drack alkohol men på grund av att deltagandet ansågs vara relevant utifrån det faktum att hon rörde sig i alkoholnära miljöer och där bröt mot alkoholnormativa föreställningar. Intervjuerna har skett vid individuella möten bortsett från tre som genomfördes via mailkonversationer. I de fallen skickades de initiala frågorna samt uppföljande frågor till informanterna. Nio intervjuer har också genomförts med sammanlagt tolv personer som i sin yrkesutövning arbetar med kvinnors alkoholfrågor och/eller hbt- personers alkoholfrågor, eller på annat sätt kommit i kontakt med målgruppen. sex personer arbetar med alkoholmissbrukande kvinnor (på kriminalvårdsanstalt, beroendemottagning, socialtjänst och kvinnojour). Två personer arbetar preventivt med alkohol. Barpersonal från tre olika lokala RFSL- avdelningar som bedriver alkoholförsäljning/servering har också intervjuats och även en person som är yrkesverksam på en ungdomsmottagning. Alla muntliga intervjuer har spelats in och transkriberats och när allt intervjumaterial samlats in gjordes en första genomläsning av hela materialet. Vid en andra genomläsning gjordes en ad hoc- tematisering av intervjuerna. Fördelen med detta är att en flexibilitet och öppenhet inför materialet uppstår. Teman som anses adekvata för frågeställningarna redovisas i denna rapport (Kvale 1997). Viss språklig revidering har utförts i intervjucitaten för att ta bort ovidkommande stickord som förekommer i talspråk och i vissa fall har vi behövt infoga något ord, alternativt klargöra innehållet, för att underlätta för läsaren. I vissa fall har vi ändrat information som inte är av betydelse för att skydda informanternas identitet. Etisk reflektion I Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning finns fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet). Nedan kommer vi att redogöra för på vilket sätt vi har förhållit oss till dessa. Informationskravet har inneburit att vi inledningsvis har informerat alla informanter om syftet med undersökningen. I relation till samtyckeskravet så har alla informanter informerats om att allt deltagande är helt frivilligt. Deltagarna är alla från 18 år och uppåt. 11

12 Konfidentialitetskravet är mycket viktigt när det handlar om en studie som berör ett känsligt ämne. Namn, plats, specifikt yrke, specifik ort, specifikt etniskt ursprung, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck kommer inte att redovisas individuellt för att säkra deltagarnas anonymitet. Inga personnamn används och vi har valt att inte redovisa detaljer som kan visa var informanterna bor eller vistas. I vissa fall har vi ändrat information som inte är av betydelse för att skydda informanternas identitet. Deltagarna har fått noggrann information om att deras svar kommer att behandlas konfidentiellt och att deras svar kommer att publiceras anonymt. Informanter som uttalat sig utifrån sin yrkesroll eller professionalitet har fått information om att inga personnamn kommer att användas men att deras arbetsplats eller myndighet kan komma att nämnas om det är av vikt för förståelsen. Nyttjandekravet innebär att deltagarna också informerats om att uppgifter som framkommit kommer att användas endast för avsedd studie. Teoretiska utgångspunkter I arbetet med att förstå och kartlägga de mönster, beteenden samt individuella och samhälleliga förhållanden som präglar hbt- kvinnors dryckesvanor, har en socialkonstruktivistisk infallsvinkel antagits. Socialkonstruktivism syftar till en förståelse av människan och samhället som skapade och formade av kulturella och sociala kontexter. Med socialkonstruktivism som utgångspunkt kan kön förklaras, inte som en statisk uppdelning mellan man och kvinna, utan som resultatet av mänskliga handlingar och värderingar, och som något som är beroende av tid och rum. Kön är alltså ett kontextbundet fenomen, liksom våra föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. I och med denna kontextbundenhet är det viktigt att komma ihåg att det finns flera former av manligt respektive kvinnligt, kategorierna är dynamiska och föränderliga. Våra informanters uppfattning om kön följer ibland den klassiskt binära uppdelningen av två isärhållna kön. Detta skall inte ses som att författarna till studien legitimerar den binära synen på könsidentiteter och uttryck. Vår utgångspunkt är att skapa förståelse för hur hbt- kvinnors sociala verklighet är konstruerad. Utifrån synen på maskulinitet och femininitet skapar och återskapas en uppdelning mellan de olika sociala könen. Förståelse av kön och genus inrymmer många gånger moraliserande och normerande värderingar kring hur vi identifierar och uttrycker kön, vilka vi många gånger inrättar oss efter. Vidare bör nämnas att manligt och kvinnligt förstås och urskiljs först när kategorierna sätts i relation till varandra, och att det är vanligt förekommande att de ses som varandras motsatser (Kobin 2013). Syftet med rapporten är att undersöka hbt- kvinnor och vi har valt självidentifikation som utgångspunkt för vilket kön informanterna har. I de fall det inte varit av specifik vikt används enbart begreppet kvinnor, inte sexuell 12

13 läggning eller eventuell transidentitet. Detta kan kritiseras utifrån att personers h, b eller t- identitet osynliggörs men vi har ändå valt detta sätt för att underlätta tolkning av materialet och för att förhindra igenkänning av informanterna. Studien utgår också från en queer förståelse av kön, sexualitet och makt. Queer, både som teori och aktivism, handlar om att visa hur kön och sexualitet är socialt konstruerade kategorier. En central del är att belysa hur heterosexualitet skapas som det naturliga och ideala begäret, och hur en heterosexuell kärnfamilj blir det ideala sättet att organisera sitt liv. Heteronormativitet medför samhälleliga, institutionella och sociala privilegier för de som passar in i normerna, medan de som avviker riskerar repressalier (Ambjörnsson 2006 och Rosenberg 2002). Ett normkritiskt perspektiv har använts. Det handlar om att synliggöra och ifrågasätta normer, sätta ord på normerna och se vad normer får för konsekvenser. Synliggör normens fördelar Vilka behöver inte komma ut? Vilka blir mer sällan utsatta för nedvärderande kommentarer? Vilka blir mer sällan utsatta för exempelvis sexism och rasism? Handlar om att granska den egna positionen - Vem är jag i allt det här, beroende på min position utifrån olika normer, kan jag släppa ifrån mig makt så att andra får mer makt? Perspektivet visar på föränderlighet normer går att ändra på, de behöver göras på samma sätt om och om igen! Normkritiskt perspektiv handlar om att se hur makt skapas och återskapas på olika nivåer från det individuella mötet människor emellan, till en strukturell nivå där det handlar om en fördelning av resurser och tillgång till samhällsfunktioner som till exempel arbete, utbildning och sjukvård. Bakgrund För att kunna kontextualisera det empiriska materialet krävs bakgrundskunskap. I det här kapitlet redovisas övergripande fakta kring hbt- personers hälsa, riskbruk av alkohol, kvinnor och alkohol samt hbt- kvinnors alkoholanvändning. Hbt-personers hälsa Vi lever i ett heteronormativt samhälle, där heterosexualiteten fungerar som norm och genomsyrar alla institutioner, strukturer och relationer. Heteronormativiteten gör att människor som faller utanför stämplas som avvikare och betraktas som fel. Bestraffningar handlar om allt från våld till marginalisering och osynliggörande. Hbt- personer har i högre grad nedsatt psykiskt och fysiskt välbefinnande i jämförelse med heterosexuella vilket inte minst visat sig i FHI:s studie av hbt- personers hälsa (Statens Folkhälsoinstitut 2005 och Folkhälsomyndighetens resultat från den nationella folkhälsostudien, 2014). Studierna visar 13

14 att homo- och bisexuella kvinnor samt transpersoner i betydligt högre grad än övriga befolkningen har svåra besvär av ängslan, oro och ångest. Data för åren visar att bisexuella kvinnor (48 procent) i större utsträckning än både homo och heterosexuella kvinnor blivit behandlade/bemötta så att de känt sig kränkta. Det var även vanligare att homosexuella kvinnor (38 procent) känt sig kränkta än heterosexuella kvinnor (24 procent) (Folkhälsomyndigheten 2014). Att faktiskt ha blivit utsatt för våld eller hot om våld under de senaste tolv månaderna var också vanligare bland hbt- personer än bland den övriga befolkningen. År 2012 blev tolv procent av homo- och bisexuella kvinnor utsatta för hot om våld, varav åtta procent bland homosexuella kvinnor och tretton procent bland bisexuella kvinnor. För heterosexuella kvinnor var andelen fem procent (Folkhälsomyndigheten 2014). En tredjedel bland transpersoner har någon gång under livet blivit utsatta för våld eller trakasserier, (FHI 2005). Riskbruk av alkohol Det finns idag ingen nationellt eller internationellt vedertagen definition på riskbruk av alkohol. Folkhälsoinstitutet använder ordet riskbruk av alkohol för att beskriva ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Det finns ett starkt samband mellan en hög alkoholkonsumtion och ett antal sjukdomar och hälsoproblem. Gränsen mellan risk, förhöjd risk och stor risk är inte möjlig att fastställa. Idag finns inte något som kan anses utgöra en helt riskfri konsumtion. I studien kommer vi att använda oss av FHIs definition av riskbruk. Det finns ingen helt riskfri konsumtion men riskbruk definieras av FHI som när; en man dricker mer än fjorton standardglas per vecka en kvinna dricker mer än nio standardglas per vecka (ett standardglas innehåller tolv gram alkohol). Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, d.v.s. när en man dricker mer än fyra standardglas vid ett och samma tillfälle en kvinna dricker mer än tre standardglas vid ett och samma tillfälle Riskbruk kan också förekomma vid andra omständigheter när kravet på att vara uppmärksam är specifikt som exempelvis i olika arbetssituationer och i trafiken. Det är vanligt att det i kliniska verksamheter görs en distinktion mellan berusning och missbruk men i denna framställning har vi valt att använda enbart missbruk som ett begrepp för en problematisk användning (FHI 2013). 14

15 Berusningsdrickande har allt mer kommit i fokus i forskningen om alkoholvanor och alkoholproblem. I synnerhet sociala problem men även ett flertal medicinska problem är starkt kopplade till berusning snarare än hög alkoholkonsumtion i allmänhet (ibid). Kvinnor och alkohol Christina Andersson har i sin avhandling studerat olika självupplevda faktorer i vardagslivet, från barndom till vuxenålder i relation till alkohol och droganvändning hos kvinnor. Studien visar på ett starkt samband mellan lagliga och olagliga droger, alkoholkonsumtion, rökning och psykisk ohälsa. Det finns en högre risk att utveckla något av dessa problem när en eller flera av dessa vanor redan finns. Hon lyfter fram att det är viktigt att identifiera grupper av individer med vissa dryckesmönster, i syfte att anpassa förebyggande åtgärder. I ett sådant arbete bör fokus ligga både på positiva och negativa effekter av att dricka. Det är också angeläget att utreda vilka situationella faktorer som är viktiga och vilken roll alkoholkonsumtionen fyller i vardagen, då detta bidrar till utvecklingen av problematiskt bruk av alkohol och droger. När det gäller lagliga och olagliga droger, hade beteendemässiga faktorer från barndomen och tonåren, tillsammans med tidig debut av alkohol och rökning, signifikant samband med framtida narkotikamissbruk. Hos kvinnor som drack för att bättre klara vardagen bättre (exempelvis för att somna eller bli mindre nedstämd), att man drack ofta (i olika situationer) samt även drack ensamma, var alkoholberoende/missbruk signifikant oftare förekommande. Intensivdrickande var vanligast i den grupp som bejakade sociala effekter (t.ex. bli mindre blyg eller få roligare) av att dricka alkohol. Alkoholberoende/missbruk, hög alkoholkonsumtion och intensivkonsumtion vanligast bland de kvinnor lågt engagemang i fritidsaktiviteter och som hade mer ledig tid. På en samhällelig nivå skulle exempel på åtgärder kunna vara att erbjuda flera alkoholfria områden. På ett individuellt plan kan det röra sig om att hitta lämpliga och engagerande verksamhet i flera av vardagens domäner, i stället för att fokusera på specifika riskfaktorer (Andersson 2011). Det finns en mångfald konstruktioner av begreppen kvinna och femininitet i hbtq- communitys. Genom det normkritiska perspektiv som RFSL använder märks att mycket information både i facklitteratur och mer populärvetenskapliga skrifter ofta utgår från att specifika karaktäristika och beteenden tillskrivs kvinnor som grupp. Nedan kommer vi att diskutera olika sätt att se på hur forskning och användning av mätinstrument förhåller sig till konstruktion av begreppet kvinna. Det finns olika mätinstrument som kan användas för att bedöma om en person har ett riskbruk, exempelvis AUDIT- C, som stämmer överens med FHIs definition i tidigare kapitel. Denna definition överensstämmer med de gränser som rekommenderas av brittiska läkarsällskapet och den amerikanska federala myndigheten US Department och Health and Human Services (Andréasson, Allebeck, 2005, FHI, Alkoholens medicinska effekter, CAN, 2010). 15

16 Mätinstrument som används för riskbruk och missbruk delar ofta upp människor i grupperna män och kvinnor utifrån föreställningar om skilda biologiska förutsättningar. I alkoholriskdiskursen finns en starkt biologisk förklaringsmodell där kvinnor generellt ses styrda av sin biologi och natur (Månsson och Bogren 2012). Forskning visar att kvinnor snabbare än män kan få fysiska skador av en problematisk alkoholkonsumtion (Fahlke et al 2012). Ofta uttrycks i både vetenskapliga och populärvetenskapliga texter att biologiska kvinnor generellt tål mindre alkohol än biologiska män. Kvinnor bryter ner alkohol sämre, vilket gör att mer alkohol går ut i kroppen hos kvinnor än hos män. Eftersom detta har kromosomrelaterade förklaringar förändras inte graden av påverkan hos en person efter en könskorrigering. Före detta transsexuella kvinnor och transkvinnor blir alltså inte lättare berusade efter en könskorrigering. Däremot gör det östrogentillskott som ingår i en sådan könskorrigering att kroppen lättare tar skada av alkohol i det långa loppet, jämfört med om de inte skulle ha tagit östrogen, enligt Cecilia Dhejne, överläkare och enhetschef för Mottagningen för könsidentitetsutredningar vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge (personlig kommunikation, 10 april 2012). Månsson och Bogren konstaterar att problem med kvinnors alkoholkonsumtion ofta formuleras utifrån påståendet att kvinnor börjar dricka som män. Detta problematiseras genom att kvinnor inte anses ha samma förutsättningar som män för att klara alkoholens nedbrytning. Kvinnor betraktas också utifrån en stark koppling till graviditet och fertilitet till skillnad från män. När mäns riskbruk av alkohol behandlas nämns sällan reproduktion, fertilitet och hormoner. Skillnader härleds utifrån kroppsliga olikheter, exempelvis kroppsvikt och fettfördelning. Kvinnor anses tåla alkohol sämre eftersom de är mindre och har en annan fettfördelning, ändå sker en skiftning till att omfatta kategorierna man och kvinna snarare än frågan om fettfördelning och kroppsstorlek. Unga tjejers överkonsumtion av alkohol sätts också ofta i relation till att de då blir lätta offer för sexuella övergrepp och våldtäkt. Dessa sätt att beskriva kvinnor och tystnaden runt män stärker de konventionella diskurserna kring genus och sexualitet. Kvinnors alkoholkonsumtion lyfts ofta specifikt fram, men däremot könas inte män i samma omfattning. Mäns överkonsumtion kopplas till aggressivitet, våld och andra karaktäristika som är förknippad med hegemonisk maskulinitet 3 (Månsson och Bogren 2012). Nyare alkoholforskning diskuterar vikten av att utvidga diskussionen till att inte enbart handla om vilka mängder alkohol man i genomsnitt dricker. Andra viktiga faktorer är antalet 3 Hegemonic masculinity can be defined as the configuration of gender practice which embodies the currently accepted answer to the problem of the legitimacy of patriachy, which guarantees (or is taken to guarantee) the dominant position of men and the subordination of women, (Connell, 1995, s. 77) 16

17 dryckestillfällen med större mängder eller intensivkonsumtion under vissa perioder, som också kan också vara starka varningstecken för alkoholproblem. Forskningen menar att även kontexten där alkoholen konsumeras har en viktig betydelse för att förklara utvecklingen av problematisk alkoholkonsumtion. Beteende, personliga faktorer och miljö samverkar (Andersson 2011). Ett genusperspektiv handlar primärt om att urskilja stereotypa bilder och motverka dem, inte att fokusera på kvinnor. Något alla som arbetar med frågan riskerar att göra är att fastna i föreställningar om män och kvinnor som cementerar könsstereotyper. Konsekvensen av att lyfta fram och betona könsskillnader kan bidra till att bilderna snarare förstärks (Busk 2013). I den här studien använder vi oss av de mätinstrument som finns, inom alkoholforskningen trots att de riskerar att förstärka och befästa föreställningar om maskulinitet och femininitet. Detta för att de är de enda tillgängliga. Vi förhåller oss dock kritiska till att de inte är mer nyanserade gällande kön och genus. Hbt-kvinnors drickande Det finns i dagsläget ingen systematisk kunskap om hbt- kvinnors alkoholvanor i Sverige, särskilda riskfaktorer eller vilka preventiva insatser som är mest lämpliga. Det har inte heller gjorts någon omfattande forskning kring hbt- kvinnors alkoholbruk. Flera studier har dock visat att risken för alkoholmissbruk är specifikt hög hos gruppen lesbiska vilket antyder att hbt- kvinnors alkoholbeteende är mer riskfyllt än övriga vuxna kvinnors. I svensk kontext finns två studier från FHI och STAD vilka båda visar på förhöjd risk för riskfylld alkoholkonsumtion hos lesbiska och bisexuella kvinnor. Även studier från Norge och Danmark har fått samma resultat. En kort sammanfattning av dessa studiers resultat redovisas nedan. Vid en genomgång av internationell forskning på området framkommer att hbt- kvinnor dricker mest. Hbt- kvinnor dricker således mer än hbt- män, heterosexuella kvinnor och heterosexuella män. (Corte, Rongmuang och Farchaus Stein 2010, Hunt och Fish 2008, Roberts 2006 och Hughes 2005). Statens Folkhälsoinstituts undersökning av hbt- personers hälsa visar att det är vanligare bland homo- och bisexuella personer att ha ett riskbruk av alkohol. När det gäller kvinnor är det, i jämförelse med övriga kvinnor, framför allt yngre homo- eller bisexuella kvinnor (16-29 år) som har ett riskbruk. Inom alla ålderskategorier gäller dock att homo- och bisexuella kvinnor i större utsträckning än andra kvinnor i samma ålderskategori har ett riskbruk av 17

18 alkohol. Transpersoner har däremot inte i lika hög utsträckning som homo- och bisexuella personer en riskfylld konsumtion av alkohol. Bland transpersoner är det framförallt i den yngre åldersgruppen vanligt med ett riskbruk av alkohol (31 procent). Siffrorna för denna grupp är, enligt Statens Folkhälsoinstituts undersökning, dock lägre än för både homo- och bisexuella kvinnor och för män oavsett sexuell läggning, i samma ålderskategori (Statens Folkhälsoinstitut 2005). Resultatet från den nya folkhälsomyndighetens rapport 2014 visar att sammanslagen data från åren påvisar att det finns en större andel riskkonsumenter av alkohol bland bisexuella kvinnor (23 procent) än bland homosexuella kvinnor (17 procent). Det är också vanligare att vara riskkonsument av alkohol bland homosexuella kvinnor jämfört med heterosexuella kvinnor (10 procent). Homo - och bisexuella kvinnor i åldern år är i större utsträckning än heterosexuella kvinnor riskkonsumenter av alkohol. Homo- och bisexuella kvinnor som inte har barn tenderar att ha mer riskabla alkoholvanor jämfört med de som hb- kvinnor som bor med barn (10 procent). I STAD:s (Stockholm förebygger Alkohol och Droger) studie från 2011 om hbt- personers alkoholvanor har 60 procent av de kvinnliga respondenterna en så pass hög alkoholkonsumtion att de ligger inom skalan för riskbruk. I jämförelse med att endast 15 procent av kontrollgruppen hamnar inom samma skala, visar detta att det kan finnas bakomliggande faktorer till varför hbt- kvinnor i så hög utsträckning har ett riskbruk (Nork, Raninen och Leifman 2011). I en ny norsk forskningsrapport, Seksuell orientering og levekår från 2013, visar Norman Anderssen og Malterud (red.) att andelen bisexuella kvinnor som drack sig tydligt berusade minst en gång i veckan (16 procent) var signifikant högre jämfört med heterosexuella kvinnor (8 procent). Bisexuellas konsumtion var också väsentligt högre än homo- och heterosexuella kvinnors. Andelen bisexuella kvinnor som drack sig tydligt berusade minst en gång i veckan (4,2 procent) utmärkte sig jämfört med heterosexuella kvinnor (1,6 procent). För att få indikationer kring skadlig alkoholkonsumtion tillfrågades deltagarna i rapporten angående om de kände att de borde minska sin alkoholkonsumtion och om de har tagit återställare dagen efter alkoholkonsumtion (3-10 procent). Andelen med skadlig alkoholkonsumtion var signifikant högre hos lesbiska (7 procent) och bisexuella (8 procent än hos heterosexuella kvinnor (3 procent). En stor dansk studie om hälsa för hbt- personer, STOP AIDS från 2011, har jämfört riskbruk av alkohol i olika grupper och olika länder. Resultaten visar samma mönster i Danmark, Sverige, Storbritannien och USA, nämligen att kvinnor oftare kan identifieras med riskbruk än andra. Det danska studieteamet har även undersökt hur sexuell preferens är kopplat till missbruk, och sett att fler av de kvinnor som var med i studien gick i behandling för missbruk än kvinnorna i kontrollgrupperna (STOP AIDS 2011). Med andra ord visar den danska studien att konsekvenserna av att ha en annan sexuell läggning än heterosexuell kan 18

19 ha ett inflytande på dryckesvanor och dryckeskultur. Majoriteten av de som deltog i studien kommer från Köpenhamn (ibid). I studien diskuteras inte huruvida storstadsliv är något som ökar sannolikheten för ett riskbruk av alkohol. Bland KSK i åldern år har 15 procent en högriskkonsumtion jämfört med 6 procent i kontrollgruppen. Enligt Center for Rusmiddelforskning framgår det att 17 procent av de åriga tjejerna som befinner sig i missbruksbehandling identifierar sig som lesbiska eller bisexuella. Parks och Heller diskuterar ett flertal möjliga anledningar till varför hbt- kvinnor tenderar att ha ett mer omfattande riskbruk av alkohol än övriga befolkningen och hur sambandet mellan tidig alkoholdebut och senare konsumtionsproblematik ser ut. En tänkbar förklaring ligger i att gaybarer med servering av alkohol utgör en viktig mötesplats och social arena för hbt- kvinnor. Även minoritetsstress och stress associerad till den egna identitetsutvecklingen utpekas av Parks och Heller som faktorer som uppmuntrar till eller direkt kan kopplas till alkoholkonsumtion och den förväntade känsla av avkoppling som följer av konsumtionen. Relevant i detta sammanhang är att identitetsökandet och komma ut- processen ofta sker i tonåren eller tidiga vuxenåren som i sig ofta är en period som delvis präglas av alkoholkonsumtion i större mängder än under andra delar av livet. Det är alltså två livsstadier som sammanfaller tidsmässigt och därmed kan tänkas stimulera en ökad (risk)konsumtion (Parks och Heller Historiskt sett har hbt- kvinnor enligt Parks och Heller varit mindre bundna till traditionellt kvinnliga levnadssätt och restriktioner, något som kan tänkas förklara ett mer omfattande riskbruk av alkohol hos just hbt- kvinnor. Föräldraskap och äktenskap är faktorer som traditionellt hållit nere eller begränsat alkoholkonsumtionen hos kvinnor generellt, men dessa påverkar inte hbt- kvinnor i samma utsträckning eftersom de i många fall väljer ett ur ovanstående perspektiv icke- traditionellt kvinnligt levnadssätt. Att inte träda in i de traditionella roller som giftermål och mödraskap innebär, möjliggör en livsstil som kopplas till ungdom och de alkoholvanor som därtill hör. Hbt- identiteten kan sägas medföra ett mer tillåtande dryckesbeteende (Park & Heller 2013). 19

20 Heteronormativitet och minoritetsstress De bakomliggande orsakerna till att kvinnor utvecklar ett riskbruk av alkohol är ofta mångfaktoriella. Svåra förhållanden i barndomen, psykisk ohälsa och stora påfrestningar i vuxenlivet, tidig alkoholdebut, sociala problem, samt sexuella övergrepp har i en stor svensk studie från Göteborgs universitet, WAG - Women and alcohol in Gothenburg, lyfts fram som bakomliggande orsaker (Andersson, 2011). Det är ofta kombinationer av svårigheter som leder till att man tappar kontrollen över sitt drickande. För hbt- kvinnor finns också ett antal tilläggsfaktorer som redovisas nedan. Risker relaterade till alkohol härrör inte ur sexuell läggning per se, utan är mer sannolikt en följd av en rad olika kulturella och miljömässiga faktorer som är förknippade med att vara en del av en stigmatiserad och marginaliserad grupp. (Hughes, 2005) Hbt- personer upplever ett förväntat negativt bemötande och behöver hela tiden förhålla sig till risken för heteronormativt bemötande, diskriminering och fördomar. Fortsättningsvis kommer vi även att lyfta fram material från våra informanter i relation till befintlig forskning. En av informanterna ger ett tydligt exempel på heteronormen. Hon är i trettioårsåldern och har under en stor del av sitt liv inte haft någon kännedom om andra alternativ än heterosexualitet. Det har varit en väldigt heteronormativ uppväxt. Jag kände ingen som jag. Varken i familj, släkt, vänner eller omgivning. Jag träffade min första öppna homosexuella person när jag hade flyttat till annat europeiskt land. För att betraktas som heterosexuell behöver du sällan bevisa något men däremot finns ofta ett underförstått krav på att du skall ha haft samkönad sexuell praktik för att få definiera dig som homo- eller bisexuell. Alla, verkligen alla, i min umgängeskrets har vetat det. Inte min mamma och min pappa för att det har varit så här, ja där är en flata, de ska skjutas liksom. Jag har varit öppen med det men jag träffade aldrig någon, så folk trodde typ att jag ljög. Jag kände att jag måste hitta någon för att visa att det inte är på låtsas. Jag var tvungen att bevisa för, dels mig själv och för alla i min umgängeskrets. 20

Minoritetsstr. kan skapa beroende

Minoritetsstr. kan skapa beroende Minoritetsstr kan skapa beroende 4 Alkohol & Narkotika Nr 3/2015 Hbt-kvinnor har ett avsevärt högre riskbruk av alkohol än andra kvinnor. Det är känt sedan årtionden tillbaka. Det finns svensk forskning

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) 2007-04-19 Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) Diarienr: IJ2007/32/UNG RFSL och

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation

Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation Återrapportering av regeringsuppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen bland hbt-personer www.fhi.se Rapport nr A 5:19 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING INLEDNING Välkommen till utställningen Att tvätta sin smutsiga byk. Här får du tips

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Alexandra Milton, 29 Bor i Stockholm Yrkesofficer i Flygvapnet sedan 1996 Lunds universitet - statskunskap 2 år i RFSL:s förbundsstyrelse

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

abc om hbt till sfi 1

abc om hbt till sfi 1 abc om hbt till sfi 1 Inledning Vad är heteronormen? A Idag talar man ofta om heteronormen. Det är ett sätt att flytta fokus från det som avviker homosexualitet till exempel till att istället titta på

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

TRANSPOLITISKT PROGRAM

TRANSPOLITISKT PROGRAM Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning

Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

HBTQ- kompetens inom KBT - vad det är och varför det behövs. Av: Sally Marshall

HBTQ- kompetens inom KBT - vad det är och varför det behövs. Av: Sally Marshall HBTQ- kompetens inom KBT - vad det är och varför det behövs. Av: Sally Marshall Jag är spänd när jag går uppför trappan till kurslokalen en iskall morgon i januari. Jag är på väg till en dags workshop

Läs mer

Motion Friskis&Svettis Göteborg. 2014 Ett Friskis för alla är ett Friskis för HBTQI-personer

Motion Friskis&Svettis Göteborg. 2014 Ett Friskis för alla är ett Friskis för HBTQI-personer Motion Friskis&Svettis Göteborg. 2014 Ett Friskis för alla är ett Friskis för HBTQI-personer Begrepp Trans* är ett samlingsbegrepp för en grupp människor som på olika vis inte passar in i dagens normsystem

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

Effekter av heteronormen

Effekter av heteronormen Effekter av heteronormen En studie om utsatthet för sexuella övergrepp, sexuell gränssättning samt utsatthet för hatbrott bland unga hbtpersoner Anna Ahlin Mina Gäredal Ungdomsförbundet för homosexuella,

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Carolina Engström Jacob Flärdh Asepgren Om Friends Grundades 1997 av Sara Damber - eldsjälen med egen erfarenhet av mobbning. Icke-vinstdrivande organisation

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Definitioner Kön I svensk lagstiftning används begreppet kön för att beteckna inte bara biologiskt kön utan även i vissa sammanhang s.k. socialt

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsområde: Norr PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hovgårdsskolan År 2011 2012 Ansvarig rektor: Annika Rylander PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer