Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2009/2010

Transkript

1 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 29/21 Annika Nordstrand Sekretariatet

2 Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning 6 Delaktighet i samhället 7 Vi som var med 8 Boendeformer 8 Resultat 1 Målområde 2. Bästa möjliga hälsa Fysisk hälsa 1 Övervikt och fetma 1 Allergi Psykisk hälsa 13 Hur barnen mår 13 Sömnsvårigheter 14 Ledsen eller nedstämd 16 Orolig eller rädd 17 Irriterad eller på dåligt humör 18 Tillgång till vuxen att prata med 19 Huvudvärk 2 Ont i magen 22 Värk i rygg, nacke och axlar 22 Värktabletter 24 Nöjd med sin kropp Kost och fysisk aktivitet 28 Frukost 28 Lunch 29 Middag 3 2

3 Saft och läsk 3 TV-vanor 32 Datorvanor 33 Fysisk aktivitet på fritiden 35 Aktiv på lektionerna i idrott och hälsa Alkohol, tobak, narkotika och dopning 38 Alkoholvanor 38 Rökvanor 39 Snusvanor 41 Vuxna som röker inomhus där barnen bor 43 Inställning till narkotika 43 Användning av narkotika och dopingpreparat 45 Målområde 3. En god utbildning Psykosocial och fysisk miljö 47 Hur de yngre barnen känner sig när de - går till skolan 47 - tänker på klasskamraterna 48 Illa behandlad av andra elever 48 Illa behandlad av vuxna i skolan 49 Arbetsro på lektionerna 5 Kan koncentrera sig i skolan 5 Stress över skolarbetet 51 Trivsel i skolan 52 Stannar hemma utan att vara sjuk 53 Arbetsmiljön i skolan Val av gymnasieprogram 56 Målområde 5. Delaktighet i samhället Fritid 57 Arbete på fritiden 57 Referenser 58 Bilaga 1: Tabeller Omslagsfoto: Vitåskolans kalender 21, kommun: Skolgården Fotograf: Oskar Hederyd 3

4 Inledning Undersökningen Hälsosamtal på webben inleddes genom ett initiativ av skolsköterskor i kommun, år 25, där s läns landsting tillfrågades om att vara samarbetspart, utifrån ett koncept som utvecklats i Västernorrland. Syftet är att få siffror på hur barn och ungdomar i mår liksom på vissa av deras levnadsvanor, som kan relateras till hälsa. En enkät med hälso- och livsstilsfrågor kopplas till skolsköterskornas hälsosamtal med elever i förskoleklass, årskurs 4, 7 och gymnasiets första år. Skolsköterskorna registrerar sedan de avidentifierade svaren i en databas som förvaltas av landstinget. I denna årsrapport visas de sammanställda enkätsvaren från samtliga deltagande kommuner. Från läsåret 25/6 till 26/7 ökade antalet deltagande kommuner från tre till åtta 1, 2. Från läsåret 27/8 deltog 13 av länets 14 kommuner, vilket möjliggjorde en mer övergripande bild av länet 3, 4. Läsåret 29/21 testade även Pajala enkäten, och data kommer att läggas in även från Pajala, från och med läsår 21/211, vilket då innebär att vi har ett fullständigt deltagande av kommunerna i. Utöver Västernorrland och, använder Jämtland samma modell, och Västerbotten startar upp. I den årliga rapporten för, har vissa mindre kommuner för få elever i en årskurs för att redovisas separat. Genom att lägga samman närliggande mindre kommuner blir elevantalet tillräckligt stort för att redovisas. Valet av geografisk indelning motsvarar länets beredningsområden för landstingets hälso- och sjukvårdsberedningar. Region Öst omfattas av, som redovisas separat, liksom de elevmässigt mindre Överkalix, Haparanda och Övertorneå, som redovisas sammanslagna som. Mitt omfattas av och, som redovisas separat. Syd omfattas av, som redovisas separat, samt Arvidsjaur, Arjeplog och Älvsbyn, som redovisas tillsammans som. I Nord ingår och, som redovisas separat. Normalt räknas även Pajala och Jokkmokk in här, men Pajala deltar inte i databasen ännu, och Jokkmokk har för få elever för att kunna visas separat, varför resultat för Jokkmokk endast finns inbakat i länsvärdet. Undersökningen är ett led i länets folkhälsoarbete. Den svenska folkhälsopolitiken inriktas på de strukturella faktorer, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan. Genom att inrikta sig på vad som påverkar hälsan kan vi stödja faktorer som gör oss friska (friskfaktorer) och åtgärda faktorer som gör oss sjuka (riskfaktorer). År 27 presenterade en arbetsgrupp inom regeringskansliet förslag till uppföljningssystem för barnpolitiken 5. Förslaget innehåller sex horisontella målområden utgående från barnpolitiken och barnkonventionen. Dessa målområden är 1) En god levnadsstandard, 2) En god hälsa, 3) En god utbildning, 4) En trygg uppväxt, 5) Delaktighet i samhället och 6) Samhällets stöd och skydd. Systemet är i första hand tänkt för nationell uppföljning, men vi har i denna rapport, tidigare valt att gruppera hälsosamtalets information inom de föreslagna målområdena. Vi har funnit det mest naturligt att gruppera undersökningens resultat inom målområde 2, 3 och 5. Undersökningen är menad att användas som kunskaps- och beslutsunderlag för berörda aktörer, politiker och andra makthavare, och ger en unik möjlighet att följa utvecklingen av hälsa hos barn i, dess kommuner och skolor. 4

5 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa Psykisk hälsa, sömn, värk och oro Liksom föregående läsår är det glädjande att se att de allra flesta av barnen i, oavsett ålder, för det mesta mår bra, sover bra och har någon vuxen att prata med om det som är viktigt. Vi ser dock att detta blir något mindre vanligt med ökande ålder. Inga större förändringar ses över de år som undersökningen hittills har gjorts, utom i gymnasiet, där allt fler tenderar att sova bra. Det könsmönster som har konstaterats nationellt för psykiska besvär och värk bland ungdomar, fortsätter vi att se också i. Det är särskilt bland flickorna som allt färre mår bra med ökande ålder. För att få en indikation på psykiska besvär frågar vi hur ofta eleverna känt sig ledsna eller nedstämda de senaste tre månaderna. Andelen som svarar ofta eller alltid ökar från ett fåtal procent i årskurs fyra, till att utgöra som högst 13 % bland flickorna i gymnasiet, vilket är tre gånger så vanligt som bland pojkarna i samma ålder. Över de senaste tre läsåren ses inga tecken på att den skillnaden mellan könen skulle vara i avtagande, och könsskillnaden ses också i alla kommuner. Samma bild är tydlig också för värk. I hälsosamtalet har vi tidigare sett att värk i axlar, rygg och nacke ofta ses bland dem som ofta är ledsna eller nedstämda, vilket stödjer uppfattningen att den typen av värk ofta är ett psykosomatiskt symptom. Andelen som ofta eller alltid har haft besvärande ont i rygg, nacke eller axlar de tre senaste månaderna, ökar med ökande ålder bland både pojkar och flickor, men mer betydande bland flickorna, där var fjärde flicka i gymnasiet har besvär, ungefär dubbelt så vanligt som bland pojkarna i samma ålder Även värk i huvud och mage visar samma mönster. har tre gånger så ofta ont i huvudet, som pojkarna i gymnasiet. Ungefär var tionde flicka i årskurs sju och gymnasiets första år använder värktabletter så ofta som minst några gånger i veckan, dubbelt så vanligt som bland pojkarna. är också oftare än pojkarna oroliga eller rädda. Medan andelen här uppgår till högst 1 % bland pojkarna, har som högst 6 % av flickorna i gymnasiet ofta eller alltid varit oroliga eller rädda, de tre senaste månaderna. Fysisk hälsa, kropp, kost och motion De flesta av eleverna är nöjda med sin kropp. Ungefär var tionde flicka i årskurs sju, och var femte i gymnasiets första år är dock missnöjd med kroppen, att jämföras med endast ett fåtal procent av pojkarna. Fortfarande är ungefär var tredje pojke och var femte flicka i gymnasiets första år överviktig eller fet, i länet. Över de år undersökningen gjorts ser vi ingen tendens till att andelen skulle minska. Snarare tycks andelen överviktiga eller feta barn fortfarande öka i länet, oavsett kön. Utvecklingen är oroande med tanke på den ökade risk för allvarliga sjukdomar som fetma leder till, exv diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Utvecklingen pekar på ett behov av att ändra kost- och motionsvanor. De flesta av eleverna äter frukost, lunch och middag varje skoldag. Vi ser dock en trend att allt fler elever sällan äter frukost och lunch. Ungefär var tionde elev i gymnasiet äter aldrig frukost på skoldagarna, oavsett kön. Regelbundna måltider är basen för goda matvanor. Vi har tidigare sett att det är vanligare bland elever med fetma att sällan äta frukost, än bland normal- eller överviktiga. Vi undersöker inte 5

6 prestationen i skolan i denna undersökning, men man kan spekulera i hur avsaknad av frukost kan inverka på den, liksom på förekomst av huvudvärk. Liksom tidigare dricker pojkarna i oftare saft eller läsk än flickorna, allt tydligare med ökande ålder. På senare år ser dock ökningen av läskdrickandet ut att plana ut något. Andelen pojkar som dricker läsk minst tre dagar i veckan, fortsätter minska i gymnasiet jämfört med ett par år tillbaka. Andelen ligger dock fortfarande på en mycket hög nivå, med var tredje pojke som dricker läsk minst tre dagar i veckan, jämfört med var sjunde flicka i samma ålder. Med stigande ålder är det vanligare att sitta lång tid framför datorn på fritiden. Var tredje pojke och var femte flicka i gymnasiet tillbringar minst fyra timmar per dag framför datorn på fritiden. Vi har tidigare sett att de norrbottniska eleverna med övervikt/fetma oftare är fysiskt inaktiva på fritiden och sitter lång tid framför TV eller dator, jämfört med normalviktiga elever. Medan det föregående läsår var dubbelt så vanligt att pojkar tillbringade så pass lång tid framför datorn än att flickor gjorde det, har avståndet minskat mellan könen i årskurs sju och i någon omfattning också i gymnasiets första år, både beroende på en minskning bland pojkarna i årskurs sju och en ökning bland flickorna i båda åldersgrupperna. De flesta är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan på fritiden, men andelen inaktiva ökar med ökande ålder. I årskurs sju är det 14 % av flickorna och 18 % av pojkarna som är fysiskt inaktiva på sin fritid, och i gymnasiet 22% av flickorna och 25 % av pojkarna. En oroande utveckling ses över tid, med stadigt ökande andel som är så pass inaktiva att frekvensen understiger en gång i veckan på fritiden. Glädjande är att de flesta deltar aktivt i idrottslektionerna. Däremot ska noteras att inte alla elever har idrott på schemat. Alkohol och tobak Andelen som provat alkohol i gymnasiets första år minskar stadigt, till var femte flicka och var fjärde pojke detta läsår. Andelen gymnasieelever som dricker alkohol minst någon gång i månaden, har också sjunkit, till ungefär var femte elev, oavsett kön. Till skillnad från den försiktigt positiva bild som antyds avseende hur många som provat röka eller snusa i årskurs sju, stiger stadigt andelen rökare i gymnasiet. Utvecklingen pekar också på en minskning av snusandet i gymnasiet. Drygt var tionde barn i årskurs fyra och sju har någon vuxen som röker inomhus där de bor. Glädjande är att andelen minskar över tid.. En god utbildning Hur man trivs i skolan har visat sig hänga samman med hur man trivs med livet. Trivseln har ökat något i flera åldersgrupper; inte i någon av åldrarna är det nu färre än nio av tio elever i länet som i stort sett trivs bra i skolan. De allra flesta av barnen i förskoleklass, känner sig glada när de går till skolan. De flesta i förskoleklass känner sig glada när de tänker på klasskamraterna. I årskurs fyra och sju är andelen som varit retade, utstötta, eller på annat sätt illa behandlade under de tre senaste månaderna, som högst i årskurs fyra, 17 % bland pojkar och 15 % bland flickor. Trots att så många trivs i skolan, väljer ungefär var tionde elev i årskurs sju och fjärde elev i gymnasiet ofta eller ibland att vara hemma från skolan utan att vara sjuk. Arbetsron, liksom förmågan att koncentrera sig i skolan, har försämrats i länet i årskurs sju, men förbättrats i gymnasiet. De flesta av barnen kan ofta eller alltid 6

7 koncentrera sig i skolan, alltmer med ökande ålder, till åtta av tio i gymnasiet. I gymnasiet minskar också andelen elever som är stressade över skolarbetet. De allra flesta av eleverna i gymnasiets första år, tycker att de har valt rätt program. Liksom tidigare år är eleverna är mindre nöjda med sin arbetsmiljö med ökande ålder, och minst nöjda med toaletter och duschar. Mest nöjda är de med idrottshallen, ungefär nio av tio, men många är också nöjda med matplatsen och klassrummet. Medan mer än åtta av tio är nöjda med skolgården i årskurs fyra, är endast sex av tio nöjda i årskurs sju. Positivt är dock att allt fler blivit nöjda med skolgården i årskurs sju, över de år frågan ställts. Delaktighet i samhället Det är ingen skillnad mellan könen vad gäller hur vanligt det är att ha arbete på fritiden. Under de tre läsår frågan har ställts, har andelen med arbete bland flickorna sjunkit från 16% till 12% och bland pojkarna från 16% till 13%. Som kontrast till länsbilden har istället andelen elever med arbete på fritiden ökat något i bland flickor och bland pojkar, jämfört med läsåret innan. 7

8 Vi som var med Sammantaget samlade skolsköterskorna i länet in enkätsvar om hälsa och levnadsvanor från elever, vilket är en ökning av antal deltagande elever från föregående läsår, med 136 elever. Täckningen var genomgående mycket hög, med 65 % av de 1 deltagande kommunernas inskrivna elever i förskoleklass (Tabell 1). Antalet deltagande kommuner i förskoleklass ökade från fyra föregående läsår, mycket beroende på att en ny enkät testades som var bättre lämpad för att få elevernas svar, snarare än föräldrarnas. I årskurs fyra och sju deltog 13 av 14 kommuner, med ett deltagande av hela 84 % av de inskrivna eleverna i årskurs fyra och 83 % i årskurs sju (Tabell2-3). Elva kommuner deltog med gymnasiets första år, där 66 % av eleverna finns med (Tabell 4). Skolsköterskorna hade efterföljande hälsosamtal med eleverna, med enkätsvaren som bas, innan data från enkäterna lades in, avidentifierade, i databasen. Samtliga elever skolsköterskorna träffade ombads fylla i enkäten och det var, där inget annat framgår i rapporten, ett svarsbortfall bland dessa omfattande, som allra högst, ett par procent. Könsfördelningen var över lag jämn, ungefär 1:1 pojkar gentemot flickor i förskola och årskurs fyra, samt 1,1:1 i de högre årskurserna. Notera att vissa kommuner bidrar med fler elever än andra och därför kan dominera materialet när kommuner visas sammanslagna i diagram och tabeller. Kommuner där minst 5 elever per kön har svarat på frågorna, redovisas för sig i denna rapport. Kommuner med färre elever redovisas sammanslagna efter geografiskt område, vilket möjliggör ett visst synliggörande av också deras resultat för läsåret, men utan att enskilda elever ska kunna pekas ut. Kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog och Älvsbyn redovisas sammanslagna som och Haparanda, Övertorneå och Överkalix som. I nästa rapport kommer också Jokkmokks och Pajalas resultat kunna redovisas tillsammans i Små Nord. Boendeformer Gymnasieeleverna tillfrågades om vem de bor tillsammans med. Boende används ofta som bakgrundsvariabel när man vill undersöka om socioekonomiska kopplingar kan finnas bakom skillnader i hälsa. I länet bor de allra flesta av eleverna, något över 5 % oavsett kön, tillsammans med både sin mamma och pappa (Tabell 5). Liksom föregående år var det i region Nord minst vanligt, och i region Öst mest vanligt, att bo tillsammans med båda föräldrarna (Figur 1). Ungefär var femte bor hemma hos en av föräldrarna, eller växelboende. Framför allt är det i det är minst vanligt att bo med båda föräldrarna, där var femte flicka och hela var tredje pojke istället bor själv eller på annat sätt. är den kommun där flest bor själv, oavsett kön, 14% av flickorna och 22 % av pojkarna. Även i Arjeplog och Arvidsjaur sammantaget () bor särskilt många pojkar själv eller på annat sätt, hela 37 % vilket är den högsta andelen i länet. Denna bild var också densamma föregående år. I bor 21 % av pojkarna själva (Tabell 5). Detta läsår var det för få flickor i, för att de skulle kunna redovisas separat. Arjeplog och Arvidsjaur har, av länets kommuner, högst andel gymnasieelever som kommer från andra kommuner 6. Det bör utgöra en del av förklaringen till att en jämförelsevis hög andel av eleverna inte bor med föräldrarna i dessa kommuner. 8

9 Minst vanligt är det att bo själv bland flickor i och sammantaget Haparanda, Övertorneå och Överkalix (), liksom bland pojkar i, och annat mamma och pappa mamma eller pappa själv växelboende annat mamma och pappa mamma eller pappa själv växelboende procent Öst Mitt Nord Syd Figur 1. Vem eleverna i gymnasiets första år bor tillsammans med, läsår 29-21, kommuner i Öst (, Överkalix, Haparanda, Övertorneå), Mitt (, ), Nord (, ), och Syd (Arvidsjaur, Arjeplog, ).. 9

10 Resultat Målområde 2: Bästa Möjliga Hälsa Fysisk Hälsa Övervikt och fetma Liksom föregående läsår är andelen överviktiga eller feta genomgående högre bland pojkar än flickor, utom i förskoleklass (Figur 2). Medan andelen överviktiga/feta minskar med ökande ålder bland flickor, ökar den bland pojkarna. Det finns stora skillnader mellan kommunerna. I gymnasiet placerar sig för flickor samtliga kommuner utom och över länsvärdet. För pojkar placerar sig och högst över länsvärdet, och visar en ökning sedan föregående läsår (Figur 3). Även Arjeplog och Arvidsjaur sammantaget () ligger över länsvärdet för pojkar i gymnasiet (Figur 3, Tabell 6). Lägst andel pojkar med övervikt eller fetma har, 26%. I samtliga kommuner finns högre andel överviktiga eller feta pojkar än flickor i årskurs sju och gymnasiets första år. Ett ovanligt stort bortfall fanns detta läsår i årskurs sju i för båda könen (ca 15%, länsbortfall 2%) samt i gymnasiet i flera av de större kommunerna,,,,, liksom Haparanda, vilket gjorde ett länsbortfall i gymnasiet om hela 17% bland pojkar och 24% bland flickor. Detta gör att man bör tolka resultatet för gymnasiet med viss försiktighet. Andelen med övervikt eller fetma är i gymnasiet detta läsår några procentenheter högre för både flickor och pojkar jämfört med föregående läsår. procent (Obs skalan) Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1 Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1 FLICKOR POJKAR Fetma Övervikt Figur 2. Andel elever med övervikt respektive fetma, läsår 29-21,. 1

11 åk 7 åk /27 28/29 29/21 Gy 1 Gy /27 28/29 29/21 Figur 3. Andel elever med övervikt eller fetma, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över fyra år, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog De senaste åren finns tecken på att andelen fyraåringar med fetma minskar i länet 7. Bland de äldre barnen syns snarare tecken på en stadig ökning av andelen överviktiga eller feta för båda kön och i alla åldrar, möjligen med undantag för flickor i förskoleklass (Figur 4). 11

12 Procent (Obs skalan) /27 27/28 28/29 29/21 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Figur 4. Utveckling av andelen elever med övervikt eller fetma över fyra läsår i. Mätning i förskoleklass inleddes läsår 27/28. Allergi Bilden av allergi är nästan identisk den från tidigare läsår. har från årskurs fyra något oftare allergiska besvär och i gymnasiet är det mer än dubbelt så vanligt bland flickor med besvärande allergi jämfört med pojkar (Tabell 7). Liksom tidigare år har flickor i oftare än i andra kommuner haft allergiska besvär. Både och ligger över länsvärdet för båda könen (Figur 5). Gy 1 Gy Figur 5. Andel elever i gymnasiets första år som ofta eller alltid har haft besvärande allergi de senaste tre månaderna, läsår 29-21,. 12

13 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk med symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och axlar, samt användande av värktabletter. Den andra dimensionen är mer psykisk, med sömnproblem, nedstämdhet och hur man mår. Liknande frågor ställs på riksnivå i folkhälsoinstitutets var fjärde år återkommande undersökning om svenska skolbarns hälsovanor. Den undersökningen omfattar , och 15- åringar. Man har funnit att de psykiska besvären många gånger är klustrade hos samma individer och det gäller också de somatiska besvären. Båda typerna av besvär ökar med åldern och flickorna uppger symptom i högre utsträckning än pojkar 8. Psykiska besvär har blivit betydligt vanligare de senaste två decennierna 9. Hur barnen mår Liksom föregående läsår mår de allra flesta av barnen för det mesta bra. Med ökande ålder sjunker dock andelen som mår bra, särskilt bland flickorna (Figur 6). Inga större förändringar ses över tid. Fortfarande är skillnaden mellan könen stor särskilt i gymnasiet. Procent Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 26/27 27/28 28/29 29/21 Figur 6. Andel elever som för det mesta mår ganska eller mycket bra, utveckling över fyra läsår,. 13

14 åk 7 åk Gy 1 Gy Figur 7. Andel elever som för det mesta mår bra i årskurs sju och gymnasiets första år, läsåret 29-21, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn, i gymnasiet saknas Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Även sett till enskilda kommuner, mår de allra flesta av barnen för det mesta bra. I årskurs sju liksom i gymnasiet finns högsta andelen pojkar som mår bra, i. Högst andel flickor som för det mesta mår bra finns i årskurs sju i och. I gymnasiet har, och högst andel flickor som mår bra. Liksom föregående läsår uppvisar, och de små kommunerna i Öst värden något under länsnivå för flickor i Gymnasiet. Störst könsskillnad ses i årskurs sju i och i gymnasiet i, och. I flera kommuner förändras bilden gentemot länsvärdet mellan årskurserna. I andra kommuner är bilden däremot densamma över åldrarna, exempelvis de små kommunerna i Syd, som i samtliga deltagande åldersgrupper i lägre utsträckning mår bra jämfört med länsvärdet. Även i de små kommunerna i Öst finns i stort sett genomgående lägre andel som mår bra, jämfört med länsvärdet (Tabell 8). Sömnsvårigheter De allra flesta sover bra, men i minskande omfattning från årskurs sju till gymnasiet, där åtta av tio elever ofta eller alltid bra (Figur 8). Liksom föregående läsår är skillnaderna små mellan könen, med tendens att flickorna sover något bättre än pojkarna i årskurs fyra och något sämre i de högre åldrarna Bilden är i det närmaste oförändrad över de fyra läsår då undersökningen gjorts, men en positiv tendens ses i länet, med en ökande andel elever som sover bra i gymnasiet. 14

15 procent Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 26/27 27/28 28/29 29/21 Figur 8. Andel elever som ofta eller alltid sover bra, utveckling över fyra läsår,. åk 7 åk Gy 1 Gy Figur 9. Andel elever som ofta eller alltid sover bra, läsår 29-21, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn, i gymnasiet saknas Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Liksom föregående läsår har jämförelsevis hög andel flickor som sover bra i årskurs sju och gymnasiet, och flickorna i sover också detta läsår ofta bra, i samtliga årskurser (Figur 9, Tabell 9). Även har detta läsår jämförelsevis hög andel elever som sover bra. Även pojkarna i sover över lag bättre än i länet i övrigt i årskurs fyra och sju. Däremot sover pojkarna i årskurs sju i de små kommunerna i Öst sämre än andra kommuner i länet, både detta och föregåen- 15

16 de läsår. i de små kommunerna i Syd sover också generellt sett sämre än övriga länet detta läsår, liksom var fallet i gymnasiet föregående läsår. I länet uppger 5% av flickorna och 6% av pojkarna i gymnasiets första år att de sällan eller aldrig sover bra. Högst andel uppvisar här bland pojkar, de små kommunerna i Syd och, med 9% respektive 8% som sällan eller aldrig sover bra. Bland flickorna ligger inte någon kommun långt från länsvärdet, och högst andel, 6%, som sällan eller aldrig sover bra, finns i, och. Ledsen eller nedstämd Enstaka procent av eleverna i i årskurs fyra har ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda de tre senaste månaderna. Bland flickor tredubblas andelen till årskurs sju och fördubblas därefter till gymnasiet (Figur 1). Bland pojkar ökar också andelen med åldern, men når som högst 4% i gymnasiet jämfört med 13% bland flickorna. Över de senaste tre läsåren har bilden varit i stort sett densamma i länet (Figur 11). procent (Obs skalan) Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 1. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, läsår 29-21,. procent (Obs skalan) /27 27/28 28/29 29/21 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Figur 11. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, utveckling över fyra läsår, Det finns stora skillnader mellan kommunerna och andelen som ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda varierar betydligt från år till år i vissa kommuner (Figur 12-13, Tabell 1). är den enda kommun som inte vid något tillfälle har befunnit sig över länsvärdet för andelen flickor som ofta varit ledsna eller nedstämda i årskurs sju och gymnasiet. Ingen kommun uppvisar dock en andel för flickor som är lika låg som andelen för pojkar i dessa åldrar. 16

17 har, utöver den jämförelsevis höga andelen bland flickor, också stor könsskillnad i årskurs sju, jämfört med länet i övrigt. I gymnasiet har, och, liksom föregående läsår, flest flickor med denna problematik i gymnasiet, jämfört med övriga länet, och också stora könsskillnader. procent (Obs skalan) Årskurs sju /27 27/28 28/29 29/21 * * * Figur 12. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, utveckling över fyra läsår, årskurs sju, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Där staplar saknas läsår saknas data. * Andelen läsår 8/9 är noll. procent (Obs skalan) Gymnasiet år /27 27/28 28/29 29/21 * Figur 13. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, utveckling över fyra läsår, gymnasiets första år, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Där staplar saknas, saknas data för läsåret för kommunen.* Andelen läsår 7/8 är noll. Orolig eller rädd Det är som tidigare år inte många pojkar som uppger att de ofta eller alltid känt sig oroliga eller rädda de senaste tre månaderna, som mest en procent i länet, oavsett ålder (Tabell 11). I gymnasiet är det sex gånger vanligare att flickor så ofta känt sig oroliga eller rädda, jämfört med pojkar (Tabell 11, figur 14). I de flesta kommuner rör det sig i årskurs fyra om några få procent som så ofta känt sig oroliga eller rädda. Detta blir dock mer vanligt med ökande ålder bland flickorna, och når 6% på länsnivå i gymnasiet. De länsdelar som har högst andel oroliga eller rädda flickor är och de små kommunerna i Öst, i både årskurs sju och gymnasiet, samt i gymnasiet. De år undersökningen gjorts har genomgående uppvisat 17

18 bland de högsta värdena för flickor i gymnasiet som uppger att de ofta eller alltid varit rädda de tre senaste månaderna; detta läsår var andelen 1%, dvs var tionde flicka i kommunen. har genomgående haft lägre andel oroliga eller rädda flickor i gymnasiet än länet som helhet. procent (Obs skalan) /28 28/29 29/ * * * * * * * * * Figur 14. Andel elever som ofta eller alltid känt oroliga eller rädda under de tre senaste månaderna, utveckling över tre läsår, gymnasiets första år, kommuner i : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn (Älvsbyn saknas 29/21); : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. * För markerade kommuner finns inget värde för 27/28, flickor har endast värde för 28/29, endast 29/21. Irriterad eller på dåligt humör Även gällande hur ofta eleverna är irriterade eller på dåligt humör, ses en skillnad mellan könen, från och med årskurs sju (Tabell 12). På länsnivå har bilden varit i stort sett oförändrad över de tre läsår frågan ställts (Figur 15). Andelen bland pojkarna förändrar sig inte nämnvärt mellan åldrarna, utan är 7-8% oavsett ålder. Däremot ökar andelen bland flickor med ökande ålder, från 6% i årskurs fyra, till 14% i årskurs sju och 18% i gymnasiet, vilket där är dubbelt så hög andel som bland pojkarna. I årskurs sju har flickorna i i mindre utsträckning än länet i övrigt varit irriterade eller på dåligt humör, under de år frågan har ställts. I gymnasiet uppvisar också lägre värden. I gymnasiet har även detta läsår och något färre flickor som ofta varit irriterade eller på dåligt humör, jämfört med länet i övrigt, och har lägre andel än tidigare år. De kommuner som uppvisar högst andel är de små kommunerna i Öst oavsett kön och ålder, liksom för flickorna. I dessa kommuner har andelen också ökat under de tre åren. 18

19 åk 7 åk /28 28/29 29/21 Gy 1 Gy /28 28/29 29/21 Figur 15. Andel elever som ofta eller alltid känt sig irriterade eller på dåligt humör de senaste tre månaderna, utveckling över tre år, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn, i gymnasiet saknas Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Tillgång till vuxen att prata med I årskurs fyra, sju och gymnasiets första år ombads eleverna ange om de hade någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Nästan samtliga svarade att de hade det. Liksom föregående läsår finns en nedåtgående tendens med ökande ålder. Ändå har fler än nio av tio elever i länet någon vuxen att prata med, oavsett ålder (Tabell 13). na i årskurs sju och gymnasiet har i något högre utsträckning någon vuxen att prata med än flickorna, men trots att skillnaderna mellan könen är mycket små på länsnivå, syns mönstret av könsskillnad i nästan samtliga kommuner. Över tid är bilden i det närmaste identisk på länsnivå (Figur 16). Liksom föregående år har högst andel i gymnasiet som har någon vuxen att prata med om det som är viktigt, jämfört med övriga kommuner, och oavsett kön. Även i är det på gymnasiet särskilt många som har en vuxen att prata med. Liksom föregående läsår uppvisar de små kommunerna i Syd hög andel flickor i årskurs sju som har någon vuxen att prata med om det som är viktigt, jämfört med övriga kommuner. I gymnasiet har dock samma kommuner istället lägst andel för flickorna. Lägst andel i gymnasiet finns i, oavsett kön. 19

20 åk 7 åk /28 28/29 29/21 Gy 1 Gy /28 28/29 29/21 Figur 16. Andel elever som har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem, läsår 29-21, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över tre års tid, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog Huvudvärk Andelen elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk de tre senaste månaderna, har varit relativt oförändrad under de fyra läsår undersökningen pågått. Omfattningen av besvären är oförändrad med ökande ålder för pojkarna, med 6 % i årskurs fyra liksom i gymnasiet, medan en ökning ses bland flickor, från 6% i årskurs fyra till 2% i gymnasiet, vilket motsvarar ungefär var femte flicka (Tabell 14, Figur 17). Det är tre gånger så vanligt bland flickor att så ofta ha besvärande huvudvärk, jämfört med pojkar i både årskurs sju och gymnasiets första år. Samtliga år undersökningen gjorts syns skillnaden mellan könen tydligt från och med i årskurs sju. Jämförelsevis hög eller låg andel i en kommun, kan skilja sig beroende på årskurs och kan även skilja mellan läsåren i vissa kommuner (Figur 18). Både detta och föregående läsår har dock de små kommunerna i Öst uppvisat högre andel med besvär än länet i övrigt, oavsett kön, i årskurs sju. I samma ålder finns en tydlig förändring i, där färre flickor haft huvudvärksproblematik det senaste läsåret. Om detta är en tillfällig förändring eller tecken på en påbörjad trend av förbättring är ännu för tidigt att avgöra. Även de små kommunerna i Syd har färre flickor i årskurs sju med besvärande huvudvärk detta läsår. En försämring ses i gymnasiet bland flickor i och. Utan att dra förhastade slutsatser om psykosomatiska samband är det ändå intressant att notera att det i i årskurs sju från föregående läsår också skett en minskning av andelen flickor som 2

21 ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda. Samtidigt har det i gymnasiet skett en ökning av flickor som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda i och (Figur 13). 4 procent (Obs skalan) /27 27/28 28/29 29/21 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Figur17. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk de tre senaste månaderna, utveckling över fyra läsår,. åk 7 åk Gy1 Gy /28 28/29 29/21 Figur 18. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk de tre senaste månaderna, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över tre år, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog 21

22 Ont i magen I likhet med tidigare läsår finns en könsskillnad även vad gäller magont (Figur19). Skillnaden mellan könen syns redan i årskurs fyra och det är en tydlig stegring av problematiken med ökande ålder bland flickor, medan ingen förändring sker med åldern bland pojkarna. I årskurs sju är det dubbelt så vanligt bland flickor att ofta eller alltid ha besvärande ont i magen, och i gymnasiet är det nästan fyra gånger så vanligt. Det är vanligare att ofta ha ont i magen bland flickor i årskurs sju och gymnasiet, jämfört med två-tre år tillbaka. Bland flickor ligger de små kommunerna i Öst högt jämfört med länet, i årskurs sju, liksom, och i gymnasiet (Tabell 15). 14 procent (Obs skalan) /27 27/28 28/29 29/21 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Figur 19. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande ont i magen de tre senaste månaderna, utveckling över fyra läsår,. Värk i rygg, nacke och axlar Barn som ofta eller alltid har haft besvärande ont i rygg, nacke eller axlar de tre senaste månaderna, är liksom tidigare läsår ungefär lika många bland flickor som bland pojkar i årskurs fyra (Figur 2). Med ökande ålder ökar andelen bland både pojkar och flickor, men mer betydande bland flickorna, där ungefär dubbelt så många har besvär jämfört med pojkarna i gymnasiets första år. I gymnasiet har var fjärde flicka och var tionde pojke besvär så pass ofta. 22

23 procent (Obs skalan) /27 27/28 28/29 29/21 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Figur 2. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de tre senaste månaderna, utveckling över fyra läsår, Den kommun som har flest flickor med besvär är i årskurs fyra och sju, dvs samma bild ses detta som föregående läsår i årskurs sju (Figur 21, tabell 16). I gymnasiets första år är det istället de små kommunerna i Öst och som uppvisar högst andel flickor med värk. Dessa kommuner har därmed en försämrad bild jämfört med föregående läsår, medan har en förbättrad bild. De mindre kommunerna i Öst har högst andel pojkar med värk i rygg, axlar och nacke, i årskurs sju. En noterbar könsskillnad ses i, med flickor över länsvärdet i årskurs fyra och sju, medan pojkarna oavsett ålder ligger under länsvärdet. Även föregående läsår var könsskillnaden störst i i årskurs sju. I gymnasiet är könsskillnaden störst i och. Det betyder att, utöver hög andel flickor med besvär, också har stora könsskillnader i årskurs sju, och detsamma gäller för och i gymnasiet. Även föregående år var könsskillnaden störst i vad gäller frekvent värk i rygg, nacke och axlar i gymnasiet. 23

24 åk 7 åk Gy 1 Gy /28 28/29 29/21 Figur 21. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande värk i i rygg, nacke eller axlar de tre senaste månaderna, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över tre år, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog Värktabletter Andelen elever som använder värktabletter så ofta som minst några gånger i veckan är mer dubbelt så hög bland flickor jämfört med pojkar i både årskurs sju och gymnasiets första år (Figur 22, 23). Ungefär var tionde flicka i de åldrarna använder värktabletter så pass ofta i länet. I de flesta kommuner har andelen högfrekventa användare ökat något i årskurs sju, men minskat något i gymnasiet. I är dock användarna fler i både årskurs sju och gymnasiet detta läsår. Över länsnivån ligger i årskurs sju, och de små kommunerna i Öst, och i gymnasiet ligger och över länsnivån för flickor. na i gymnasiet i de små kommunerna i Syd hade föregående läsår mycket hög andel frekventa värktablettanvändare. Hur användningen där är detta läsår går inte att säga, eftersom antalet deltagande elever var för litet för att kunna redovisas. Bland pojkarna är det i årskurs sju också de små kommunerna i Öst som uppvisar värden över länsnivå, och i gymnasiet. har genomgående lägre andel högfrekventa användare än länet i övrigt, båda läsåren, oavsett kön och ålder. 24

25 Årskurs sju 28/29 29/ procemt (Obs skalan) Figur 22. Användning av värktabletter minst några gånger i veckan, bland elever i årskurs sju, två läsår, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Gymnasiet år 1 procent (Obs skalan) /29 29/ * * * Figur 23. Användning av värktabletter minst några gånger i veckan, bland elever i gymnasiets första år, två läsår, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn (Älvsbyn saknas 29/21); : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. * har endast värde för 28/29, endast 29/21. Nöjd med sin kropp De flesta av eleverna är ganska eller mycket nöjda med sin kropp, i årskurs sju är sju av tio flickor nöjda och mer än åtta av tio pojkar. Andelen nöjda sjunker från årskurs sju till gymnasiets första år, oavsett kön, till att utgöra hälften av flickorna och tre fjärdedelar av pojkarna (Figur 24, tabell 17). Ungefär var tionde flicka i årskurs sju, och var femte i gymnasiets första år är missnöjd med sin kropp, att jämföras med endast ett fåtal procent av pojkarna. Över tre läsår har andelen missnöjda flickor i gymnasiet stigit från 15% till 18%, medan andelen är oförändrad 25

26 bland pojkarna. En ökning från 73% till 76% ses under samma tid av pojkar som är nöjda med sin kropp. procent /28 28/29 29/21 Årskurs sju Gy år 1 Årskurs sju Gy år 1 Nöjd Missnöjd Figur 24. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år som är ganska eller mycket nöjda, respektive ganska eller mycket missnöjda med sin kropp, utveckling över tre läsår, År 27/28 ställdes frågan endast i gymnasiet. Flest nöjda flickor ses i årskurs sju i, och i gymnasiet de små kommunerna i Öst samt (Tabell 17). Även tidigare var s flickor bland de flickor som var mest nöjda med sin kropp, i länet. Även bland pojkarna ligger över länsvärdet. Högst andel flickor som är missnöjda med sin kropp finns i årskurs sju i de små kommunerna i Syd, liksom Öst, samt och. I gymnasiet finns högst andel missnöjda också i de små kommunerna i Öst, och. Det finns inte gymnasiedata för detta läsår för de små kommunerna i Syd, varför det inte går att avgöra om de också i gymnasiet har hög andel missnöjda flickor. Detta var dock fallet föregående år. Trots jämförelsevis hög andel missnöjda flickor i, är andelen ändå är lägre jämfört med föregående år (Figur 25). 26

27 åk 7 åk Gy 1 Gy /29 29/21 Figur 25. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år som är ganska eller mycket missnöjda med sin kropp, två läsår, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog 27

28 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som äter frukost med åldern, särskilt bland flickor. Elva- och 13-åriga flickor äter i mindre utsträckning regelbunden frukost än jämnåriga pojkar i veckorna 7. I ser vi samma mönster. De allra flesta äter frukost varje skoldag i lägre åldrar, men det blir sedan mindre vanligt med ökande ålder och mindre vanligt bland just flickorna (Figur 26, Tabell 18). Det är också vanligare bland flickor än pojkar i årskurs sju att äta frukost mycket sällan, liksom tidigare år. I gymnasiet äter mer än var femte elev sällan frukost, dvs högst två skoldagar per vecka. Över de fyra år frågan ställts, ser vi en trend i länet att allt fler elever sällan äter frukost (Figur 27). De som aldrig äter frukost på skoldagarna, är 9% av flickorna, en ökning från 7% föregående läsår, liksom 8% av pojkarna i gymnasiet, oförändrat från föregående läsår. Det betyder att nästan var tionde flicka i gymnasiet aldrig äter frukost. Motsvarande andel i årskurs sju är 4% av flickorna, oförändrat från föregående läsår, och 4% av pojkarna, en minskning från 2% föregående läsår. procent Varje skoldag högst två skoldagar/vecka Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 26. Elever som äter frukost varje skoldag, liksom högst två skoldagar per vecka, läsår 29-21,. procent (Obs skalan) Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1 26/27 27/28 28/29 29/21 Figur 27. Elever som äter frukost högst två skoldagar per vecka, utveckling över fyra läsår,. 28

29 Av kommunerna äter i årskurs sju flest flickor i och frukost varje skoldag, och flest pojkar i och (Tabell 18). I gymnasiet finns de flesta som äter frukost varje skoldag i bland flickor och i bland pojkar. har också en jämförelsevis positiv bild vad gäller sällan-ätare, de som äter frukost så sällan som högst två skoldagar i veckan (Figur 3). Över länsvärdet ligger däremot, och de små kommunerna i Öst, respektive Syd (data saknas 29/21) för flickor i både årskurs sju och gymnasiet. Även för pojkar ligger de små kommunerna i Öst över länsvärdet i båda åldrarna, liksom,, och i gymnasiet. åk 7 åk Gy 1 Gy /28 28/29 29/21 Figur 28. Elever som äter frukost högst två skoldagar per vecka, årskurs sju och gymnasiets första år, tre läsår, kommuner i : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog Lunch Även detta läsår äter mer än nio av tio elever i årskurs fyra lunch varje skoldag, men liksom för frukost sker en stor förändring till årskurs sju (Tabell 19). Över de senaste läsåren sker en tydlig utveckling i länet, med allt färre som äter lunch varje skoldag, och allt fler som äter lunch så sällan som högst två skoldagar per vecka (Figur 29). Det gäller i både årskurs sju och gymnasiets första år, och i stort oavsett kön, även om flickorna i något högre omfattning tenderar att slarva med lunchen än pojkarna. Det är 3 % av flickorna och 2 % av pojkarna som aldrig äter lunch på skoldagarna i årskurs sju, och 2 % av flickorna och 1 % av pojkarna i gymnasiet.. och de små kommunerna i Syd ligger generellt sett högt vad gäller att äta lunch varje dag, medan, och generellt sett mer sällan äter lunch varje skoldag, jämfört med övriga länet i årskurs sju och gymnasiet (Tabell 19). 29

30 procent Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1 26/27 27/28 28/29 29/21 Varje skoldag Högst två skoldagar/vecka Figur 29. Elever som äter lunch varje skoldag, respektive högst två skoldagar per vecka, utveckling över fyra läsår,. Middag Nästan alla elever äter middag varje skoldag, som lägst 9% bland flickorna i gymnasiets första år, där motsvarande andel är 94% bland pojkarna. Middagsvanorna har varit relativt stabila under de läsår undersökningen gjorts (Figur 3). Som högst 2 % äter middag så sällan som högst två skoldagar i veckan. Ingen kommun understiger 86 % som äter middag varje skoldag, och 1 % äter middag varje skoldag i ett flertal kommuner i årskurs fyra och sju (Tabell 2). procent Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 26/27 27/28 28/29 29/21 Figur 3. Elever som äter middag varje skoldag, utveckling över fyra läsår,. Saft och läsk På nationell nivå dricker pojkar oftare läsk dagligen med ökande ålder 7. Liksom föregående år dricker pojkarna i oftare saft eller läsk än flickorna. Detta blir alltmer tydligt med ökande ålder (Figur 31). På senare år ser ökningen av läskdrickandet ut att plana ut något, utom för pojkar i årskurs fyra, där ökningen har fortsatt. Andelen pojkar som dricker läsk minst tre dagar i veckan, fortsätter att minska i gymnasiet sedan ett par år tillbaka (Figur 32). Andelen ligger dock fortfarande på en mycket hög nivå, med var tredje pojke som dricker läsk minst tre dagar i veckan, i gymnasiets första år, jämfört med var sjunde flicka i samma ålder. 3

31 procent (Obs skalan) Åk 4 Åk 7 Gy1 Åk 4 Åk 7 Gy1 dagligen 3-4 dagar i veckan Figur 31. Elever som dricker saft eller läsk (årskurs fyra), eller läsk (årskurs sju, gymnasiets första år) minst tre dagar i veckan, läsår 29-21,. procent Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 26/27 27/28 28/29 29/21 Figur 32. Elever som dricker saft eller läsk (årskurs fyra), eller läsk (årskurs sju, gymnasiets första år) minst tre dagar i veckan, utveckling över fyra läsår, 31

32 åk 7 åk Gy 1 Gy /28 28/29 29/21 Figur 33. Elever som dricker läsk minst tre dagar i veckan, årskurs sju och gymnasiets första år, tre läsår, kommuner i : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog. Oavsett ålder, finns lägre andel flickor som dricker läsk minst tre dagar i veckan, i de små kommunerna i Öst, jämfört med övriga länet (Tabell 21). Kontrasterande till detta är att pojkarna i samma område i istället ligger över länsvärdet i årskurs fyra och sju. Särskilt hög andel pojkar som dricker läsk ofta, finns i gymnasiet också i,, och de små kommunerna i Syd. Bland flickorna i gymnasiet är den kommun där det oftast dricks läsk, en bild som setts även tidigare läsår. TV- vanor Under de två senaste läsåren har en fråga ställts om hur ofta eleverna sitter framför TV:n. På nationell nivå ser något fler pojkar än flickor på TV minst fyra timmar per vardag, bland 11-, 13- och 15-åringar 7. I är det små skillnader mellan könen vad gäller att se på TV så ofta (Tabell 22, Figur 34). Som högst 8% av eleverna tittar på TV så ofta som minst fyra timmar per dag, en siffra som varierar med endast ett par procent mellan åldrarna och könen. 32

33 åk 7 åk Gy 1 Gy /29 29/21 Figur 34. Elever som tillbringar minst fyra timmar per dag på sin fritid med att se på TV, årskurs sju och gymnasiets första år, två läsår, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog. Det finns inget tydligt generellt mönster för kommunerna vad gäller TV-tid, utom att och, liksom föregående år, har relativt låg andel flickor oavsett ålder, som tittar minst fyra timmar om dagen på TV (Tabell 22). Detsamma gäller för pojkarna i och de små kommunerna i Syd. Högst andel flickor i gymnasiet som tittar lång tid på TV, finns i de små kommunerna i Öst (de små kommunerna i syd saknas detta läsår), och högst andel bland pojkarna finns i, liksom föregående år. Datorvanor Nationellt är det mer än dubbelt så hög andel pojkar som flickor, som använder datorn minst fyra timmar per vardag, bland 11-, 13- och 15-åringar 7. Även i är det vanligare bland pojkar än bland flickor att tillbringa lång tid framför datorn på sin fritid, redan från årskurs fyra (Figur 35, tabell 23). Medan andelen elever i länet som tittar på TV lång tid inte ökar påtagligt med stigande ålder, ser vi att det blir allt vanligare med stigande ålder att sitta lång tid framför datorn på fritiden. Var tredje pojke och var femte flicka i gymnasiets första år tillbringar minst fyra timmar per dag framför datorn på fritiden. Medan det föregående läsår var dubbelt så vanligt att pojkar tillbringade så pass lång tid framför datorn än att flickor gjorde det, ser vi detta läsår att avståndet minskat mellan könen i årskurs sju och i någon omfattning också i gymnasiets första år, både beroende på en minskning bland pojkarna i årskurs sju och en ökning bland flickorna i båda åldersgrupperna. Om detta reflekterar en pågående trend är ännu för tidigt att utläsa. De mer markan- 33

34 ta ökningarna från föregående år bland flickor har skett i kommunerna i norr och öst (Figur 36). procent (Obs skalan) Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 28/29 29/21 Figur 35. Andel elever som tillbringar minst fyra timmar per dag på sin fritid med att sitta framför datorn, utveckling över två läsår,. Åk 7 Åk Gy 1 Gy /29 29/21 Figur 36. Andel elever som tillbringar minst fyra timmar per dag på sin fritid med att sitta framför datorn, årskurs sju och gymnasiets första år, två läsår, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog. I årskurs sju och gymnasiet sitter i samtliga kommuner pojkar oftare lång tid framför datorn än flickor, utom i i årskurs sju, där det är tvärtom. Könsskillnaden med fler pojkar än flickor ses i samtliga kommuner, redan i årskurs fyra, utom i just, även i denna ålder (Tabell 23). 34

35 Fysisk aktivitet på fritiden Majoriteten av barnen är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan på fritiden. Det blir dock mindre vanligt med ökande ålder (Figur 37, tabell 24). Bland de som är aktiva minst tre gånger i veckan är det små skillnader mellan könen, men eventuellt något vanligare bland pojkarna att vara så aktiv. De tydligaste könsskillnaderna ses gällande de inaktiva, där det oftare är pojkar än flickor som motionerar/ idrottar så sällan som mindre än en gång i veckan (Figur 38). I årskurs sju är det 14 % av flickorna och 18 % av pojkarna som är fysiskt inaktiva på sin fritid, och i gymnasiet 22% av flickorna och 25 % av pojkarna. En oroande utveckling ses över tid, med stadigt minskande andel elever som är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan, liksom en stadigt ökande andel som är så pass inaktiva att frekvensen understiger en gång i veckan på fritiden (Figur 41, 42). Utvecklingen gäller för både flickor och pojkar. procent Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 27/28 28/29 29/21 Figur 37. Andel elever som motionerar/idrottar minst tre gånger i veckan på sin fritid (Årskurs 4: leker, är fysisk aktivt, idrottar), tre läsår,. procent (Obs skalan) Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 27/28 28/29 29/21 Figur 38. Andel elever som är fysiskt inaktiva, dvs motionerar/idrottar mindre än en gång i veckan på sin fritid (Årskurs 4: leker, är fysisk aktivt, idrottar), tre läsår, Av kommunerna finns i årskurs sju en hög andel fysiskt aktiva flickor i de små kommunerna i region Syd, liksom föregående läsår (Tabell 24). I gymnasiet är, liksom föregående läsår, den kommun som har flest aktiva flickor. Flest aktiva pojkar i årskurs sju, finns i, även det samma bild som tidigare, medan är den kommun som har flest aktiva pojkar i gymnasiet. Flest elever som är inaktiva på sin fritid, återfinns i de små kommunerna i Öst, bland flickorna och i, bland pojkarna, i årskurs sju. Även och 35