Statistik om barn och unga. Bästa möjliga hälsa. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
|
|
- Helen Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Statistik om barn och unga Bästa möjliga hälsa 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad
2 Innehållsförteckning Bästa möjliga hälsa... 3 Andel barn med övervikt eller fetma... 4 Spädbarnsdödlighet... 6 Andel barn med låg födelsevikt... 8 Andel kariesfria barn Andel barn som tycker att de har bra hälsa Andel barn med psykiska besvär Andel barn med psykosomatiska besvär Andel barn som dricker alkohol varje månad Andel barn som röker eller snusar Andel elever som någon gång använt narkotika Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna Sammanfattande analys Källor Läs mer Begreppsförklaring Översikt bakgrundsvariabler och geografiska områden per indikator
3 Bästa möjliga hälsa Varje barn har rätt till liv och utveckling. Det innefattar bästa uppnåeliga hälsa, rätt till sjukvård och rehabilitering, och rätt till en säker och utvecklande fysisk miljö. Rättigheterna finns framförallt uttryckta i artiklarna 24 och 31 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Indikatorerna på målområde 2, bästa möjliga hälsa, innefattar barns och ungas fysiska och psykiska hälsa, tandhälsa och barns användning av alkohol, narkotika och tobak. 3
4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal frågor till vuxna och barn, bland annat om vikt och längd. Indikatorn visar andelen barn mellan 16 och 17 år med övervikt eller fetma. 1 Andel barn med övervikt eller fetma Flickor Pojkar Riket Källa: Max18, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB År 2013/14 hade 11 procent av åringarna övervikt eller fetma. Det är inga större skillnader mellan pojkar och flickor. Under den senaste femårsperioden har det inte skett några större förändringar i andelen med övervikt eller fetma. På längre sikt har det däremot förekommit en ökning av andelen barn med övervikt eller fetma. År 1980/81 var andelen med övervikt eller fetma 4 procent. 1 Gränserna för övervikt och fetma är baserade på BMI (Body Mass Index) och har definierats av forskaren Cole med kollegor (Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;32(7244): ). 4
5 Andel barn med övervikt eller fetma 2013/14 Felmarginal Alla 11 4 Kön Flickor 9 5 Pojkar 13 6 Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB (±) 5
6 Spädbarnsdödlighet SCB har genom Registret över totalbefolkningen (RTB) uppgifter om födda och avlidna individer. Indikatorn visar hur många barn under 1 år per levande födda som dör under ett kalenderår. Omkring hälften av alla barn som dör varje år är yngre än ett år gamla. De första levnadsdagarna är mest riskfyllda i ett barns liv, ungefär en fjärdedel av alla barn som avlider dör under de fem första dagarna efter födseln. 2 Spädbarnsdödligheten har minskat under hela 1900-talet men planade ut under slutet av 1990-talet. Under de senaste tio åren har spädbarnsdödligheten varierat mellan 2,1 och 3,1 barn per födda. År 2011 var spädbarnsdödligheten som lägst (2,1 barn per 1 000). I ett historiskt perspektiv har spädbarnsdödligheten varit högre bland pojkar än bland flickor, men skillnaderna har minskat. År 2015 dog 2,1 av flickor och 2,8 av pojkar. Spädbarnsdödlighet Antal per Flickor Pojkar Riket Källa: Max18, Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB 2 Barnombudsmannen. Upp till 18,
7 Spädbarnsdödlighet 2014 Antal per 1000 Alla 2,5 Kön Flickor 2,1 Pojkar 2,8 Källa: Max18, Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB 7
8 25 20 Andel barn med låg födelsevikt 15 Flickor Socialstyrelsen har genom medicinska födelseregistret uppgifter om barn med låg födelsevikt. 10 Indikatorn visar hur många barn som föds med låg födelsevikt efter Pojkar fullgången graviditet. 3 Definitionen på låg födelsevikt är mindre än gram. Andelen Riket 5 barn som föds med låg vikt har minskat sedan 1970-talet då som mest 17,2 barn per föddes med låg vikt. Sedan 1990-talet har andelen varit relativt oförändrad då mellan 10 och 13 barn per har fötts med låg vikt. Andel barn med låg födelsevikt Antal per Flickor Pojkar Riket 0 Källa: Max18, Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen Det är en högre andel flickor än pojkar som har låg födelsevikt. Det finns även skillnader när det gäller moderns födelseland. Andelen barn med låg födelsevikt är högre när modern är född i ett land utanför Norden. 3 Fullgången graviditet definieras som 37 veckor eller mer. Enbart enkelbörder inkluderas. 8
9 Andel barn med låg födelsevikt 2015 Antal per 1000 Alla 12,7 Kön Flickor 14,9 Pojkar 10,5 Moderns födelseland Sverige 11 Övriga Norden 11,4 Andra länder 16,5 Källa: Max18, Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen 9
10 Andel kariesfria barn Indikatorn visar hur stor andel barn som är kariesfria i åldrarna 3, 6 och 12 år. Uppgifterna samlas in av Socialstyrelsen genom en enkät till de olika huvudmannaområdena. 4 Andel kariesfria barn (6 år) Flickor 6 år Pojkar 6 år Riket 6 år Källa: Max18, Socialstyrelsen Barns tandhälsa utvecklades positivt under många år fram till omkring år 2000 då den förblev oförändrad under några år för att sedan förbättras ytterligare under åren Vid det senaste mätåret, 2014, var 76 procent av 6-åringarna kariesfria. Sverige närmar sig därmed Världshälsoorganisationens (WHO) mål att 80 procent av sexåringarna ska vara kariesfria år Flickorna ligger något närmare målbilden än pojkarna, 77 procent jämfört med 76 procent var kariesfria under I den äldsta åldersgruppen är förhållandet omvänt och pojkarna är i något högre utsträckning än flickorna kariesfria. Bland treåringarna är 96 procent av både flickor och pojkar kariesfria. Ju yngre barn, desto friskare tänder. 4 Landstingen är huvudmän. Sverige har 20 landsting. Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting men betecknas som regioner då de har ett utvidgat ansvar för regional utveckling. Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar med rätt att kalla sig region. Tillsammans med Gotland blir det 21 enheter. 5 Barnombudsmannen. Upp till 18,
11 Andel kariesfria barn 2014 Alla 76 Flickor, 3 år 96 Pojkar, 3 år 95 Flickor, 6 år 77 Pojkar, 6 år 76 Flickor, 12 år 66 Pojkar, 12 år 69 Källa: Max18, Socialstyrelsen 11
12 Andel barn som tycker att de har bra hälsa Folkhälsomyndigheten frågar barn om hur de upplever sin egen hälsa i undersökningen Skolbarns hälsovanor. De barn som svarat bra eller mycket bra på frågan Hur tycker du att din hälsa är? har klassificerats som att de upplever sin hälsa som bra. Undersökningen genomförs i årskurs 5, 7 och 9 vart fjärde år. Indikatorn speglar både barns faktiska hälsa, och vilka förväntningar de har på sin hälsa. Hur barn upplever sin egen hälsa omfattar mer än den fysiska hälsan, så som socialt välmående och psykisk hälsa. Indikatorn är därmed direkt relaterad till Världshälsoorganisationens definition av hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. 6 Andel barn som tycker att de har bra hälsa år 2013/ Flickor Pojkar Riket Åk 5 Åk 7 Åk 9 Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten Drygt nio av tio barn tycker att deras hälsa är bra. Det är vanligare att yngre barn och pojkar tycker att de har bra hälsa. Det finns inga nämnvärda skillnader mellan barn som är utrikes födda eller födda i Sverige. Däremot upplever barn till ensamstående föräldrar och barn med funktionsnedsättning sin hälsa som sämre. 6 Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. Statens folkhälsoinstitut (FHI)
13 Andel barn som tycker att de har bra hälsa 2013/14 Felmarginal Alla Kön Flickor Pojkar Årskurs Åk Åk Åk Familjetyp Ensamstående föräldrar Båda ursprungliga föräldrar Växelvis boende Mest med ena föräldern Födelseland Utrikes född Född i Sverige Funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning Övriga barn Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen. Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten 13
14 Andel barn med psykiska besvär SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden frågat barn mellan 10 och 18 år om de har psykiska besvär. Frågorna som ställs är (från och med år 2013) Hur ofta är du spänd och nervös?, Hur ofta känner du dig ledsen eller nere? och Hur ofta känner du dig sur och irriterad? De barn som svarat För det mesta eller Ganska ofta på minst två av frågorna anses ha psykiska besvär. År 2013/14 hade vart tionde barn psykiska besvär (15 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna). Psykiska besvär är vanligare bland flickor än bland pojkar i alla åldersgrupper och hos äldre barn. Psykiska besvär är vanligast hos de äldsta flickorna, där andelen är 19 procent. Skillnader i psykisk hälsa utifrån antal syskon och föräldrarnas utbildningsnivå är däremot mycket små.. Andel barn med psykiska besvär 2013/ Flickor Pojkar Riket år år år Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB 14
15 Andel barn med psykiska besvär 2013/14 Felmarginal Alla 10 2 Kön Flickor 15 3 Pojkar 7 2 Ålder år år år 13 4 Årskurs Åk Åk Gymnasiet 12 4 Familjetyp Ensamstående föräldrar 16 6 Sammanboende föräldrar 9 2 Antal syskon Inga hemmaboende syskon 10 4 Ett hemmaboende syskon 9 3 Två eller flera hemmaboende syskon 12 3 Föräldrarnas utbildningsnivå Högst gymnasial 11 3 Eftergymnasial 10 2 Utländsk/svensk bakgrund Utländsk bakgrund 13 5 Svensk bakgrund 10 2 Källa: Max18, Undersökningarna av Barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB. = Uppgift finns ej på grund av sekretess Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av Barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB (±) 15
16 Andel barn med psykosomatiska besvär SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden frågat barn mellan 10 och 18 år om de upplever olika psykosomatiska besvär. Definitionen av att ha psykosomatiska besvär är här att minst en gång i veckan ha minst två av följande besvär: huvudvärk, ont i magen och svårt att somna. Andel barn med psykosomatiska besvär 2013/ Flickor Pojkar Riket år år år Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB Vart femte barn mellan 10 och 18 år hade psykosomatiska besvär 2013/14 (27 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna). Andelen är ungefär densamma som tidigare mätår. I alla åldersgrupper har fler flickor än pojkar psykosomatiska besvär. Psykosomatiska besvär är vanligast bland flickor i åldern år, där andelen är 33 procent (jämfört med 19 procent av pojkarna i samma ålder). 16
17 Andel barn med psykosomatiska besvär 2013/14 Felmarginal Alla 21 2 Kön Flickor 27 4 Pojkar 16 3 Ålder år år år 25 4 Årskurs Åk Åk Gymnasiet 24 5 Familjetyp Ensamstående föräldrar 26 7 Sammanboende föräldrar 20 2 Antal syskon Inga hemmaboende syskon 24 6 Ett hemmaboende syskon 22 4 Två eller flera hemmaboende syskon 19 4 Föräldrarnas utbildningsnivå Högst gymnasial 21 4 Eftergymnasial 21 3 Socioekonomisk grupp 7 Arbetarhushåll 19 5 Tjänstemannahushåll 17 3 Företagarhushåll 23 6 Utländsk/svensk bakgrund Utländsk bakgrund 23 6 Svensk bakgrund = Uppgift finns ej på av grund sekretess eller för få observationer i gruppen. Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB (±) 7 Uppgifter från 2011/12 17
18 Andel barn som dricker alkohol varje månad Folkhälsomyndigheten har genom sin undersökning Skolbarns hälsovanor frågat elever i årskurs 7 och 9 om deras alkoholvanor. Indikatorn visar andelen ungdomar som svarat Varje månad eller oftare på frågan Hur ofta dricker du alkohol nuförtiden, som t.ex. vin, sprit, öl, cider eller alkoläsk?. Andel barn som anger att de dricker alkohol varje månad har minskat sedan frågan ställdes för första gången 1989/90. Då var det dessutom en högre andel pojkar än flickor som drack alkohol i denna omfattning, medan det i 2013/14 års undersökning inte råder några nämnvärda skillnader mellan könen. Andelen barn som dricker alkohol varje månad är högre bland de äldre barnen än de yngre, (16 procent i årkurs 9 jämfört med sex procent i årskurs 7). Det är något vanligare att dricka alkohol bland barn med en funktionsnedsättning i förhållande till övriga barn (14 procent respektive 10 procent). Det råder inga faktiska skillnader i alkoholkonsumtion när man jämför barn utifrån svensk eller utländsk bakgrund eller familjetyp. Andel barn som dricker alkohol varje månad Pojkar åk 7 Flickor åk 7 Pojkar åk 9 Flickor åk 9 Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten 18
19 Andel barn som dricker alkohol varje månad 2013/14 Felmarginal Alla Kön Flickor Pojkar Årskurs Åk Åk Familjetyp Ensamstående föräldrar Båda ursprungliga föräldrar Växelvis boende Mest med ena föräldern Födelseland Född i Sverige Utrikes född Funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning Övriga barn Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen. Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten 19
20 Andel barn som röker eller snusar Folkhälsomyndigheten har i sin undersökning Skolbarns hälsovanor frågat elever i årskurs 7 och 9 hur ofta de röker och snusar. De som har svarat att de röker eller snusar varje dag, minst en gång i veckan men mindre än varje dag eller mindre än en gång i veckan har klassificerats som rökare respektive snusare. Det är vanligare att röka än att snusa. Pojkarna snusar i större utsträckning än flickorna. Det är också något vanligare att röka och snusa bland de äldre barnen i årskurs 9 samt bland barn med en funktionsnedsättning. Andelen är också högre bland barn till ensamstående föräldrar. Andelen barn som röker har varit relativt oförändrad över tid, men med en viss nedgång sedan 1997/98. Andelen som röker och/eller snusar har minskat sedan 2001/02. Andel barn som röker eller snusar Pojkar röker Flickor röker Pojkar snusar Flickor snusar 5 0 Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten. 20
21 Andel barn som röker eller snusar 2013/14 Felmarginal Alla Kön Flickor Pojkar Årskurs Åk Åk Familjetyp Ensamstående föräldrar Båda ursprungliga föräldrar Växelvis boende Mest med ena föräldern Födelseland Född i Sverige Utrikes född Funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning Övriga barn Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen. Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten. 21
22 Andel elever som någon gång använt narkotika Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har i sin undersökning Skolelevers drogvanor frågat elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 om de någon gång använt narkotika. Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin, GHB och andra narkotikaklassade preparat. Andel elever som någon gång använt narkotika Pojkar åk 9 Flickor åk 9 Pojkar gymnasiet år 2 Flickor gymnasiet år 2 Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN Andelen elever som någon gång använt narkotika har inte ändrats nämnvärt den senaste femårsperioden. Det är vanligare att äldre ungdomar har använt narkotika och andelen är högre bland pojkar. År 2015 angav 17 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna i gymnasiets årskurs 2 att de använt narkotika. I årskurs nio hade 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna använt narkotika. Eftersom frågorna bara ställts till ett urval av eleverna i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 är det, när skillnaderna i resultaten är små, osäkert om skillnader mellan grupperna beror på slumpen eller om det finns faktiska skillnader mellan grupperna. Detta är viktigt att ha i åtanke när resultaten ovan tolkas. 22
23 Andel barn som någon gång använt narkotika 2015 Flickor årskurs 9 5 Pojkar årskurs 9 8 Flickor gymnasiet år 2 14 Pojkar gymnasiet år 2 17 Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN 23
24 Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har i sin undersökning Skolelevers drogvanor frågat elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 om de använt narkotika de senaste 30 dagarna. Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin, GHB och andra narkotikaklassade preparat. Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna Pojkar åk 9 Flickor åk 9 Pojkar gymnasiet år 2 Flickor gymnasiet år Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN Den senaste femårsperioden har andelen som använt narkotika den senaste månaden varit relativt oförändrad. År 2015 hade 1 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i årskurs 9 använt narkotika den senaste månaden. I gymnasiets årskurs 2 var andelen 5 procent bland pojkarna och 3 procent av flickorna. Eftersom man bara undersökt ett urval av eleverna i årskurs 9 och gymnasiet så är det, när skillnaderna i resultaten är små, osäkert om skillnader mellan grupper beror på slumpen eller om det finns faktiska skillnader mellan grupperna. Detta är viktigt att ha i åtanke när resultaten ovan tolkas. Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna 2015 Flickor årskurs 9 1 Pojkar årskurs 9 3 Flickor gymnasiet år 2 3 Pojkar gymnasiet år 2 5 Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN 24
25 Sammanfattande analys Indikator Barn med övervikt eller fetma Spädbarnsdödlighet Barn med låg födelsevikt Kariesfria barn Barn som tycker att de har bra hälsa Utveckling över tid senaste 5 åren Oförändrad 2009/ /14 Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad 2005/ /14 Barn med psykiska besvär /14 Barn med psykosomatiska besvär Barn som dricker alkohol varje månad Oförändrad 2009/ /14 Gynnsam 2001/ /14 Grupper av barn med mindre god hälsa Pojkar Flickor Barn vars mamma är född utanför Norden Äldre barn Flickor Äldre ungdomar Barn till ensamstående föräldrar Barn med funktionsnedsättning Flickor Flickor Äldre ungdomar Barn med funktionsnedsättning Barn som röker eller snusar Barn som någon gång använt narkotika Barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna Gynnsam 2001/ /14 Oförändrad Oförändrad Äldre ungdomar Barn till ensamstående föräldrar Barn med funktionsnedsättning Pojkar Äldre ungdomar Merparten av indikatorerna på bästa möjliga hälsa visar inte på någon förändring under den senaste femårsperioden. Ingen av indikatorerna visar på en ogynnsam utveckling och tre av indikatorerna visar på en gynnsam utveckling. Både andelen barn som röker eller snusar och andelen som dricker alkohol har minskat. Andelen barn som är kariesfria har ökat under perioden och Sverige har nästan uppfyllt målet som satts av WHO om att 80 procent av sexåringarna ska vara kariesfria. Det finns flera könsskillnader när det gäller hälsa. Flickor har i större utsträckning än pojkar psykiska och psykosomatiska besvär, och de anser i mindre utsträckning än pojkar att deras hälsa är bra. Det är också en högre andel flickor som föds med låg födelsevikt. Däremot är spädbarnsdödligheten något högre bland pojkar. Narkotikaanvändning är vanligare bland pojkar än bland flickor och det är också vanligare bland pojkar att snusa. Det finns också åldersskillnader där äldre barn generellt har en sämre hälsa än yngre. Äldre barn har i större utsträckning karies, skattar sin hälsa sämre och använder oftare alkohol, tobak och narkotika. 25
26 Barn med funktionsnedsättningar uppger oftare än andra barn att de inte har bra hälsa. Det är också något vanligare att barn med funktionsnedsättning dricker alkohol och röker. Källor Statistiska centralbyrån. Barns hälsa. Levnadsförhållanden rapport 115, Statens folkhälsoinstitut (FHI). Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10, Läs mer Gripe, Isabella (red). Skolelevers drogvanor Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Rapport nr 139. Begreppsförklaring Statistisk signifikans Statistisk signifikans innebär här att skillnaderna mellan olika grupper i urvalsundersökningarna är tillräckligt stora och tillförlitliga för att sannolikt inte ha uppstått av en slump. Vi har här signifikanstestat skillnaderna genom att kontrollera att skattningarnas 95-procentiga konfidensintervall inte överlappar varandra. Svensk bakgrund Barn som är inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder eller två inrikes födda föräldrar. Utländsk bakgrund Barn som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 26
27 Översikt bakgrundsvariabler och geografiska områden per indikator Indikator Kön x x x x x x x x x x x Ålder x x x Årskurs x x x x x x x Familjetyp x x x x x Antal syskon x x Funktionsnedsättning x x x Födelseland x x x Föräldrarnas inkomstnivå* x x Föräldrarnas utbildningsnivå x x Socioekonomisk grupp x x Utländsk/svensk bakgrund x x Vistelsetid i Sverige Moderns födelseland Typ av kommun x x x Län x x^ Kommun * Finns fram till och med år 2009/10 ^ Redovisas efter landsting 1 Barn med övervikt eller fetma 2 Spädbarnsdödlighet 3 Barn med låg födelsevikt 4 Kariesfria barn 5 Barn som tycker att de har bra hälsa 6 Barn med psykiska besvär 7 Barn med psykosomatiska besvär 8 Barn som dricker alkohol varje månad 9 Barn som röker eller snusar 10 Barn som någon gång använt narkotika 11 Barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna x 27
Nationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merStatistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
Läs merRedovisning av ANT-undersökningen vt 2015
Redovisning av ANT-undersökningen vt 2015 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-18 Jämförelser med tidigare
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Läs mer3. Befolkningsförändringar bland barn 2004
Barn och deras familjer 2004 3. Befolkningsförändringar bland barn 3. Befolkningsförändringar bland barn 2004 Antalet födda varierar stort över åren. År 1990 var ett toppår då det föddes nästan 124 000
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merHur mår barnen i Jönköpings län? Henrik Ahlgren, FoU-ledare, FoUrum Marit Eriksson, epidemiolog, Landstinget i Jönköpings län
Hur mår barnen i Jönköpings län? Henrik Ahlgren, FoU-ledare, FoUrum Marit Eriksson, epidemiolog, Landstinget i Jönköpings län Barnen i Jönköpings län vilka är de? Föds ca 4000 barn varje år Ca 80 000 barn
Läs merUppföljning ANDT 2014
Uppföljning ANDT 2014 Är du flicka eller pojke? Total A. 67 100 0 0 67 50,8 B. 0 0 65 100 65 49,2 Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, mellanstark eller starkcider, vin
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs mer5. Separationer mellan föräldrar
5. Separationer mellan föräldrar Inledning År 2000 berördes drygt 51 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen fyller 17 inräknade. Uppgiften gäller barn till
Läs merHur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige?
Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige? Philip Andö facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #integration Statistiska_centralbyran_scb Tisdag
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län januari 2014 13 042 (10,0 %) 5 586 kvinnor (8,9 %) 7 456 män
Läs merInvandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Läs merSå sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016
Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar
Läs merKONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1
Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst
Läs merPOST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merDiskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merBARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION
BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION 1 ETT VARMT TACK TILL ALLA SOM BESVARADE ENKÄTEN. MED ER HJÄLP HAR VI FÅTT VÄRDEFULL KUNSKAP OM HUR BARN OCH UNGDOMAR I KRONOBERGS LÄN MÅR. VILL DU VETA MER OM RAPPORTEN
Läs merUngdomsindikator: Avgångna ledamöter
Solna 2010-01-26 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Uppdrag Valmyndigheten skall årligen redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur
Läs mer8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet
8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet De flesta barn har i dag föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är dock vanligtvis mamma föräldraledig. Därefter arbetar pappa heltid
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2009/2010
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 29/21 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning 6 Delaktighet
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:
HÄLSOENKÄT ÅK 7-9 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kan ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet. Gör så här: Svara på frågorna
Läs merDelrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär
Stockholm 7 maj 2004 Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär 1 Syftet med undersökning Syftet med att påbörja enkätundersökningen var att undersöka diskrimineringens omfattning och karaktär.
Läs merwww.facebook.com/unglivsstil1
Jönköping Ung livsstil 2015 - en jämförelse mellan olika åldrar när det gäller skolframgång, socioekonomisk bakgrund, svensk respektive utländsk bakgrund och fritidsvanor (förening totalt, idrottsförening,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merTandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010
1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Läs merFriskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merTrender i ungdomars drogvanor
Trender i ungdomars drogvanor Reflektion kring prevention Örebro universitet 7-8 maj 2014 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merPOST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 FEBRUARI 2001 T-20963 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 2014 Syfte - Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och Skyddsfaktorer - Förse kommuner, stadsdelar och skolor med
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft
Läs mer5. Separationer mellan föräldrar
. Separationer mellan föräldrar. Separationer mellan föräldrar Nästan 0 000 barn var under år 00 med om att föräldrarna separerade. Separationer blir mindre vanliga med barnets stigande ålder. Men trots
Läs merArbetsmarknadsläget januari 2014
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs merARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län februari månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under februari
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)
Läs merHälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1 100
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Läs merResultat av enkät till assistansberättigade
Bilaga 6 Resultat av enkät till assistansberättigade Resultaten i tabellerna i denna bilaga baseras på resultaten från den enkätundersökning Assistanskommittén låtit Statistiska Centralbyrån göra. Frågorna
Läs merKohortfruktsamhetens utveckling Första barnet
14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merFöräldrar med barn i friskola och kommunal skola. - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv
Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv December 2001 Förord Det sker en spännande utveckling på skolområdet i Sverige. I och med
Läs merHÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS
CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.
Läs merTotalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%) 6 120 kvinnor (7,6%) 7 470 män (8,1%) 3 900 unga 18-24 år
Läs mer4. Föräldrar och syskon
4. Föräldrar och syskon Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa. En fjärdedel av alla barn 0 17 år bor skilt från en av föräldrarna
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merTrygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker
Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar
Läs merNyinvandrade elever i grundskolan
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (15) Nyinvandrade elever i grundskolan I den här promemorian beskrivs den statistik som finns tillgänglig rörande de nyinvandrade eleverna i grundskolan,
Läs merInformation om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Läs merkvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merArbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 Fått arbete I september påbörjade 1 391 arbetssökande någon form
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått
Läs merInnehåll. 7. Boendet... 125
Innehåll 1. Barnfamiljerna... 13 Familjetyp och sammanboendeform...13 Sambor kan redovisas endast om de har gemensamma barn...13 Kommungrupp...14 Utbildning...14 Antal barn...14 2. Barnen i befolkningen...
Läs merNyckeltal. Medborgarförvaltningen
Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd
Läs merMot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än
Läs merKonjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merDrogvaneundersökning i Lomma kommun. Undersökningen genomfördes i samtliga klasser årskurs 7 9 i december 2008.
Drogvaneundersökning i Lomma kommun Undersökningen genomfördes i samtliga klasser årskurs 7 9 i december. Bakgrund Nationella undersökningar av ungdomars drogvanor har gjorts sedan 1971 av Centralförbundet
Läs merKartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 11 Kunskapskällar n Disposition Bakgrund, syfte och genomförande Skattningen av tungt narkotikamissbruk Bruk av droger, vård och behandlingskontakter
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 7/8. Gör så här:
HÄLSOENKÄT ÅK 7/8 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kan ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet. Genom att svara på frågorna
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merchefen och konjunkturen
chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 11 oktober 2013 Therese Landerholm Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Uppsala län september 2013 10 610 (6,3 %) 4 994 kvinnor (6,1%) 5 616 män (6,5 %) 2 608
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merFaktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 00 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merStatistik om gruppvåldtäkter
2000/3 Statistik om gruppvåldtäkter Brottsförebyggande rådet 1 2000-04-10 Jan Ahlberg Gruppvåldtäkter under 1990-talet Inledning BRÅ har gjort en specialundersökning om gruppvåldtäkter baserad på det datamaterial
Läs merLastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013
Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...
Läs merUppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2014
Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2014 Tandhälsorapport Enheten för hälsoanalys Linköping juli 2015 Kerstin Aronsson Lotta Fornander www.regionostergotland.se Innehållsförteckning
Läs merHallands arbetsmarknad. Källa: SCB
Hallands arbetsmarknad Källa: SCB Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa
Kommentarer Västra Götaland Öppna jämförelser folkhälsa Den 15 december offentliggjorde Socialstyrelsen, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting samt Folkhälsomyndigheten, Öppna jämförelser folkhälsa
Läs merBEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2015. Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2015 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR
Läs merSöktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2009 Innehåll Sökande höstterminen 2009 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning, invandrade
Läs merUppföljning av sysselsättning för studerande i yrkeshögskolan året efter examen Examinerade Kystuderande
Uppföljning av sysselsättning för studerande i yrkeshögskolan året efter examen Examinerade Kystuderande 2009 1 Myndigheten för yrkeshögskolan ISBN-nr: 978-91-978684-3-3 Diarienummer: YH 2010/834 2011
Läs merOm mig 2015 Snabbrapport år 8 Enebyskolan
Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Enebyskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad
Läs merUngas attityder om prevention och droger
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle Ungas attityder om prevention och droger Linda Nilsson 2012-09-18 RNS Attitydundersökning Genomfördes hösten 2011 300 svar Majoritet kvinnor Samtliga från gymnasieskolan
Läs merArbetsmarknaden styr ungas val av utbildning
Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning En undersökning av Studentum om val till högskola och Yrkeshögskola Studentum AB Hovslagargatan 3 SE 103 88 STOCKHOLM 08-50 91 06 00 1 1 Bakgrund och metod
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läs merAlla föräldrar i länet med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas föräldrastöd innan utgången av 2012.
Förändringar resultatmål 2009 2015 Uppdaterad 2016-05-04/ÅL Utmaningarnas historik från år 2009 förändringar av resultatmål Nedan redovisas en samlad genomgång per utmaning över de resultatmål som funnits
Läs merDEMOKRATISTATISTIK PSU NOVEMBER 2015. Partisympatiundersökningen
DEMOKRATISTATISTIK PSU NOVEMBER 2015 Partisympatiundersökningen november 2015 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2015 Statistiska centralbyrån 2015 The Party Preference Survey in November 2015
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län mars månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under mars månad.
Läs merJan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010
Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar
Läs merArbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län, men trenden är
Läs merDrogvaneundersökningen 2004 Stockholmsenkäten. Resultat rörande alkoholkonsumtion, rökning, sniffning och användning av narkotika
Drogvaneundersökningen 2004 Stockholmsenkäten Resultat rörande alkoholkonsumtion, rökning, sniffning och användning av narkotika Bassam Michel El-Khouri, Ph.D. PreCens och FoU Socialtjänstförvaltning Stockholms
Läs mer