Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013"

Transkript

1 Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013 Pass 2a och 2b kl och Topologiens Topp Tio Alla, Föreläsning, Ma Qimh Xantcha En matematiker är, sägs det, en människa inkapabel att skilja en kaffekopp från en doughnut. Man menar då inte, att matematiker skulle lida av perceptionsstörningar i högre grad än vanliga dödliga, utan syftar snarare på att de två nämnda objekten är ekvivalenta ("homeomorfa") inom disciplinen topologi, geometriens sentida ättling. I en kavalkad presenteras några av denna grens mest förbryllande objekt och förbluffande satser: Möbiusbandet, Kleins flaska, Jordans kurvsats och många fler - topologiens greatest hits! Dr. Qimh Xantcha är en erkänt underhållande föreläsare och har kallats en "Matematikens Hans-Uno Bengtsson". Numera är han verksam som matematiker vid Uppsala universitet. 202 Att planera för och följa lärandeprogression i NV/Ma-klassrummet Gs, Gy, Arbetsseminarium, Ma/NO Ola Palm, Jenny Palmqvist, Andreas Holst, Marcus Angelin, Karim Hamza, Jesús Piqueras, Per-Olof Wickman Vi redovisar erfarenheter från TALES-projektet, där en grupp lärare i Sturebyskolan tillsammans med forskare från Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet har utvecklat metoder för hur man kan planera undervisningen utifrån så kallade organiserande syften, samt bedöma hur elevernas lärande utvecklas under en enskild lektion eller en serie lektioner.

2 203 Spela och lek med Matematik i förskola och grundskolans tidigare år Fö, Gt, Föreläsning, Ma Eva-Stina Källgården Fia, Kasta gris, Plockepinn, Ärt- och bönspelet m.fl. finns med i föreläsningen, där begrepp som t.ex. antal, värde och positionssystem lyfts fram. Det handlar om aktiviteter där elevtankar kan få hjälp med koppling till matematiska begrepp via språket i en kommunikation. Här kan du som lärare hjälpa till att utifrån ett centralt innehåll i kursplanen utveckla deras olika matematiska förmågor. Eva-Stina Källgården är författare och stöder på olika sätt lärares kompetensutveckling i matematik och didaktik inom F En dialog om Laborativt arbete i förändring på gymnasiet Gy, Föreläsning, NO Jan Andersson, Margareta Enghag Hur förändras det laborativa arbetet på gymnasiet? Frågor som hur laborationsdesign och datorstöd på verkar elevers kommunikation och lärande diskuteras här i dialog. Elevens möjlighet att delta i planeringen av den laborativa uppgiften belyses. Jan Andersson har tio års erfarenhet som gymnasielärare i fysik, och bedriver nu doktorandstudier i fysikdidaktik på Karlstads universitet. Margareta Enghag, lektor i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, med lång erfarenhet av gymnasiefysik, ställer frågor. 205 Interaktiv matematik i förskolan Fö, Föreläsning, Ma Hanna Palmér, Andreas Ebbelind På föreläsningen presenteras ett projekt där interaktiv tavla och surfplatta används som utgångspunkt i arbetet med matematik i förskolan. Projektet är ett samarbete mellan lärarutbildare och förskollärare där förskolans förutsättningar och interaktiva tavlans och surfplattans möjligheter kopplats samman i förskolebarns lust och nyfikenhet att lära och utforska matematik. På föreläsningen ges praktiska exempel från projektet tillsammans med utvärdering av arbetssättets möjligheter och svårigheter. Hanna Palmér: Universitetsadjunkt och doktorand, Linnéuniversitetet. Andreas Ebbelind: Universitetsadjunkt och doktorand, Linnéuniversitetet.

3 206 Dubblerad, finns även som nummer 306 Naturvetenskap i förskolan Fö, Föreläsning, NO Lillemor Sterner, Bodil Nilsson I vår föreläsning kommer vi att visa hur pedagoger i förskolan kan fånga upp och gå vidare med olika projekt utifrån barns eget utforskande av naturvetenskapen i vardagen. Vi ger exempel på många projekt från olika förskolor, där projekten behandlar kemiska processer och fysikaliska fenomen och betonar materialets och den pedagogiska dokumentationens betydelse. Vi (Bodil Nilsson och Lillemor Sterner) har tidigare varit lärarutbildare på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Nu arbetar vi med fortbildning av förskolepedagoger i naturvetenskap. Vi har tillsammans med Ingela Elfström och Christina Wehner Godée skrivit boken Barn och naturvetenskap. 207 Leka och lära matematik ute i förskolan Fö, Arbetsseminarium, Ma Mia Bucht Matematik är så mycket mer än siffror och tal på papper. Det handlar också om fantasi och självförtroende. Med förskolebarnen passar det utmärkt att arbeta med språket, rumsuppfattning, sortering och mönster - ute och i lekform. Ute i naturen kommer rörelse, samarbete och upptäckarglädje in på ett självklart sätt. På samma sätt känns det naturligt att grunderna för matematikförståelse måste ske med hela kroppen och alla sinnen. Vi vill ge exempel på hur man kan arbeta med grunderna till matematikförståelse samtidigt som barnen får leka, samarbeta, röra på sig och uppleva naturen. Deltagarna får praktiskt pröva på olika övningar ute så klä er för det. Mia Bucht är medförfattare till boken Leka och lära matematik- ute, har arbetat inom grundskolan sedan 1969 och de senaste 17 åren som utomhuspedagog på Falu Naturskola. 208 Tag in himlen till klassrummet! Gt, Föreläsning, NO Magnus Näslund Vad berättar dag- och natthimlen om vår plats i universum? Ambitionen är att behandla astronomi för lärare i åk 1-3, möjligen med någon utvikning till åk 4-6-lärare. Föreläsaren är disputerad i astronomi och arbetar som universitetslektor på Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han bär sedan länge på ett intresse för utbildning, både vid universitetet och i skolan.

4 209 Rädda ekvationerna! Ekvationsspelet vid ekvationsinlärning. Gs, Arbetsseminarium, Ma Cecilia Christiansen, Sara Wedahl Ekvationsspelet är en laborativ aktivitet som baseras på elevernas behov av olika inlärningsformer. Syftet är att åskådliggöra algebra och ekvationer för eleverna. Spelet tillåter att en hel klass samtidigt arbetar med samma arbetsområde på olika svårighetsnivåer. Alla elever får stöd av det praktiska materialet och kan snabbt och säkert gå från det laborativa till det mera abstrakta algebraiska arbetssättet. 100% av eleverna når målen i algebra efter arbetet med ekvationsspelet. Cecilia Christiansen och Sara Wedahl är högstadielärare vid Carlssons skola i Stockholm. Cecilia är Ingvar Lindqvist lärarpristagare Diagnoser i NO åk 1-6 Gt, Föreläsning, NO Britt Lindahl, Lena Löfgren På uppdrag av Skolverket har vi utvecklat DiNO, ett diagnosmaterial för åk 1-6 i NO och nationella prov för åk 6 i NO som ska utprovas i april Under föreläsningen kommer vi berätta om arbetet, våra tolkningar av kursplanerna och ge exempel på uppgifter. Denna föreläsning rör främst diagnosmaterialet. Föreläsningen med programnummer 322 fokuserar på de nationella proven. Britt Lindahl och Lena Löfgren, Högskolan Kristianstad. 211 Stora och bra laborativa material Gt, Gs, Föreläsning, Ma Håkan Sollervall Seminariet behandlar två aktiviteter med egendesignat laborativt material, för lärande av geometri (konstruktion av stora figurer, samt area och omkrets) och aritmetik (addition av naturliga tal, likheter och olikheter). Materialet kan anpassas till alla grundskolans årskurser och har utformats speciellt för att stödja samarbete mellan elever och deras gemensamma matematiska konstruktioner. Håkan Sollervall är matematikdidaktiker vid Högskolan i Halmstad.

5 212 Learning Study i matematik Gt, Föreläsning, Ma Inger Backström, Mona Hverven Learning Study - Innehållet i fokus. Under föreläsningen beskriver vi vad en Learning Study innebär samt delar med oss av våra erfarenheter. Föreläsningen riktar sig till lärare i årskurs 1-6. Inger Backström och Mona Hverven är två lärarutbildare på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet som har lett ett flertal kurser samt handlett lärare i Learning Studies i matematik. 213 Värdeord i kunskapskraven för matematik Gs, Arbetsseminarium, Ma Margareta Enoksson, Katarina Kristiansson, Inger Ridderlind På uppdrag av Skolverket arbetar vi med ett projekt där vi tar fram material för att ge lärare stöd i hur de kan resonera när de bedömer elevers kunskaper utifrån kunskapskraven i matematik. I materialet presenteras autentiska elevarbeten från årskurs 6 och årskurs 9. Under workshopen kommer deltagarna att få diskutera och bedöma elevlösningar som illustrerar några av värdeorden i kunskapskraven. Margareta Enoksson, Katarina Kristiansson och Inger Ridderlind kommer från Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen, vid Stockholms universitet. 214 Matematik på samhällsprogrammet Gy, Föreläsning, Ma Marlene Karlsson, Annica Andersson Under ett års tid arbetade vi tillsammans med ett projekt med syfte att förändra matematikundervisningen och göra den mer samhälls- och programanpassad. Marlene berättar om erfarenheter och upplevelser kring planering, genomförande, bedömning och uppföljning av projekten. Annica berättar ur sitt forskarperspektiv om hur elevernas (och lärarens) identiteter kunde ses i relation till undervisningens utformning. Marlene Karlsson är gymnasielärare och Annica Andersson är lektor på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet.

6 215 Världen ser inte ut som förr, men barnen är desamma! att prata om sex och samlevnad i Förskoleklass till åk 6 Gt, Föreläsning, NO Thérèse Juvall, Erik Centerwall I den nya läroplanen (Lgr11) ges mer utrymme att arbeta med frågor som rör sexualitet och samlevnad. Frågorna ska integreras i olika ämnen och sammanhang. Thérèse Juvall och Erik Centerwall har sedan många år arbetat med sexualitet och samlevnad för årskurserna F-klass till åk 6. Detta har resulterat i kurser och metodmaterial i samarbete med bland annat Stockholms landsting (Lafa). Thérèse ansvarar för Lafas skol- och utbildningsverksamhet och är redaktör för hemsidan frågachans.nu. Erik har bland mycket annat skrivit och utarbetat Skolverkets material "Kärlek känns! förstår du". Erik och Thérèse har även utarbetat Skolverkets nya stödmaterial F-klass åk 6 om sexualitet och samlevnad. 216 Historiska omöjligheter och samtal i matematikundervisningen Alla, Föreläsning, Ma Torbjörn Tambour Föredraget kommer att handla om några mer eller mindre kända omöjlighetsbevis och några idéer om hur man kan använda dem för att sätta igång samtal i matematikundervisningen. Föredragshållaren är universitetslektor i matematik och matematikämnets didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 217 ÄP9-resultat och Sv resp Sv2-elever Gs, Föreläsning, Ma Jöran Petersson Jöran Petersson är fil. lic. i matematik samt universitetsadjunkt och doktorand i matematikämnets didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. I ett forskningsprojekt analyserar och jämför han andra- och förstaspråkselevers resultat på ämnesprov åk 9 i matematik.

7 218 Tiggy Testar Gt, Föreläsning, NO Andrea Walter de Perlet Utbildningsradion (UR) har släppt en hel del material fritt och har ett stort utbud i ämnet, vilket därmed utgör en stor pedagogisk resurs av ljud och bild för alla att använda. Tiggy Testar är en serie korta program som med utgångspunkt i barns nyfikenhet och upptäckarglädje visar experiment. Serien riktar sig till åk F-3. Föreläsare är mediepedagog Andrea Walter de Perlet. 219 Prata matematik att utveckla förmågor Gs, Föreläsning, Ma Bengt Drath Kursplanen i Lgr11 uttrycker att eleven skall ges förutsättningar att utveckla ett antal förmågor i matematik. Förutom begreppsförståelse och färdigheter i procedurräknandet skall eleven även kunna lösa problem, kommunicera och föra resonemang. Hur ser en undervisning ut som utvecklar alla dessa aspekter av matematikkunnandet? I drygt 15 år har jag försökt utveckla en metod där eleverna ges tillfälle att lösa problem ihop med varandra för att sedan redovisa sina tankar och dessutom tvingas motivera sina val av strategier. Det handlar om problemlösning i kommunikativ miljö. Välkommen! Bengt Drath arbetar halvtid som högstadielärare på Stöpenskolan i Skövde kommun och halvtid som fortbildare och lärarutbildare på Högskolan i Skövde. 220 Kombinatorik och sannolikhet Gt, Arbetsseminarium, Ma Karin Landtblom, Lisa Österling Kombinatorik och sannolikhet ett nytt innehåll för år 4-6 i Lgr11. Vi gör flera konkreta, lekfulla övningar, och visar exempel på interaktiv skrivtavla. Vi sammanfattar också några centrala principer inom området. Karin Landtblom och Lisa Österling är lärarutbildare i matematikämnets didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet.

8 221 I huvudet på en matematiklärare Gy, Föreläsning, Ma Maria Wærn Med ett undersökande arbetssätt, öppna frågeställningar och allt fler diskussioner i klassrummet så ändras elevernas tänkande, lärande och attityder till matematik. I detta föredrag vill jag berätta om hur jag har ändrat min matematikundervisning under de senaste fem åren. Maria Wærn är gymnasielärare i matematik vid Åva Gymnasiums IB-program. Hon har undervisat sedan 1986 vid såväl svenska som internationella gymnasieskolor fick hon Gudrun Malmérs Stipendium. 222 Pedagogisk dokumentation och matematik för förskolan Fö, Föreläsning, Ma Lena Thelander, Anette de Ron Att använda sig av pedagogisk dokumentation som verktyg för att följa och synliggöra barns läroprocesser och meningsskapande är ett sätt att få syn på barns matematiska lärande. För att följa och utmana barns matematiska lärande så måste vi kunna se och förstå den matematik som barnen ägnar sig åt. Då kan vi också utmana barnens lärande. Lena Thelander och Anette de Ron är Ma/NO lärare och arbetar med matematikdidaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. De undervisar på förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet.

9 223 Förskolebarns möten med grodor och kackerlackor ett naturvetenskapligt innehåll växer fram i en utforskande kontext Fö, Föreläsning, NO Cecilia Caiman I föreläsningen kommer jag att ta avstamp ifrån några micro-möten i vilka förskolebarn och pedagoger utforskar olika livsformer. Det naturvetenskapliga innehåll som växer fram i verksamheten kommer särskilt uppmärksammas. Barnens kroppsliga handlingar "zoomas in" och problematiseras och pedagogernas medverkan i lärprocesserna ställs i relation till ett förskoledidaktiskt perspektiv. Hur barnen skapar kontinuitet och förändring i de naturvetenskapliga aktiviteterna kommer mot slutet av presentationen synliggöras. Cecilia Caiman, doktorand och lärarutbildare på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Mitt forskningsintresse handlar om förskolebarns lärande i naturvetenskap och lärande i hållbar utveckling. 224 Praktiska bedömarövningar av provuppgifter Gs, Arbetsseminarium, NO Christer Lundgren, Mattias Abrahamsson, Pia Almarlind, Göran Bergqvist Workshopen inleds med en kort presentation av principer som ligger till grund för utformningen av bedömningsanvisningarna till de nationella ämnesproven enligt Lgr11. Workshopen övergår därefter till praktiska bedömningsövningar. Övningarna inriktar sig på bedömning av förmågan att genomföra naturvetenskapliga undersökningar och bedömning av förmågan att kommunicera, granska och ta ställning. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap utvecklar på uppdrag av Skolverket de nationella ämnesproven i de naturvetenskapliga ämnena för grundskolans årskurs 9. Presentatörer: Projektgruppen för de nationella ämnesproven vid Umeå universitet; Christer Lundgren, provansvarig för biologi, Mattias Abrahamsson, provansvarig för fysik, Pia Almarlind provansvarig för kemi samt Göran Bergqvist, projektsamordnare.

10 225 Att lära in matematik ute Gt, Gs, Arbetsseminarium, Ma/NO Mats Wejdmark, Robert Lättman-Masch Vi vill visa hur man kan använda sig av utomhuspedagogik för att skapa lust och engagemang hos eleverna och hjälpa dem att uppnå läroplanens mål i matematik. Ni får praktiskt pröva på övningar ute från den nya boken Att lära in matematik ute 2. Mats Wejdmark och Robert Lättman-Masch arbetar på Nynäshamns naturskola och är två av författarna till boken Att lära in matematik ute Begreppsbubblor Gt, Gs, Föreläsning, Ma Matilda Östman, Karin Andrén Begreppsbubblor, concept cartoons, innebär att ett specifikt matematiskt område presenteras och problematiseras för eleverna i form av några seriefigurliknande personers olika uppfattningar. Med hjälp av begreppsbubblor kan vanliga missförstånd synliggöras samtidigt som eleverna vidgar sin förståelse för matematiska begrepp, laborerar och blir stimulerade till diskussion, analys och argumentation. Matilda Östman, Ma/NO lärare 1-7, Eiraskolan i Stockholm och Karin Andrén, lärarcoach i Stockholms stad och medarbetare i Nämnarens redaktion. 227 När undervisning gör skillnad Lärares lärande genom Learning Study Gs, Föreläsning, NO Pernilla Nilsson Att delta i en Learning Study innebär att fokusera på aspekter som gör det lätt och svårt för eleverna att lära vissa ämnesområden. I detta seminarium presenteras erfarenheterna från ett tvåårigt projekt där tre högstadielärare tillsammans med en forskare systematiskt reflekterade över sin egen undervisning och elevernas lärande. Pernilla Nilsson är Docent i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad. I sin forskning intresserar hon sig för klassrumsnära frågor och de utmaningar och möjligheter lärare möter i NOundervisningen.

11 228 Matematik och fysik för hela kroppen Gs, Gy, Föreläsning, Ma/NO Ann-Marie Pendrill Åkattraktionerna i en nöjespark innehåller mycket matematik och fysik. I denna föreläsning kommer vi att diskutera hur rörelserna kan beskrivas matematiskt och vilka krafter som verkar på den som åker och hur man kan mäta dem med enkel utrustning och även mobiltelefoner. Vi kommer även att diskutera olika former av energiomvandlingar: Spelar det roll var man sitter? Hur får tåget fart - och hur stannar det? Ann-Marie Pendrill är professor i fysik och föreståndare för Nationellt Resurscentrum för fysik, Lunds universitet. 229 Nämnaren som långsiktig kompetensutveckling Alla, Föreläsning, Ma Calle Flognman Tidskriften Nämnaren erbjuder en modell för kompetensutveckling som är kontinuerlig, diskussionsdriven och lärarägd. I föreläsningen presenteras tidskriften Nämnaren inkl. webb samt hur man kan organisera lärargrupper och -nätverk för att i dessa utveckla den egna undervisningen på sina egna villkor. Calle Flognman är redaktör för Nämnaren. 230 Likhetstecknet Hur kan man introducera likhetstecknet utan att fastna i det blir? Gt, Arbetsseminarium, Ma Elisabeth Hector, Linda Öhlund I workshopen arbetar vi tillsammans med övningar för att se hur kunskapen om likhetstecknet kan introduceras tidigt och utvecklas med hjälp av konkret material. För att befästa likhetstecknets olika betydelse arbetar vi både konkret och abstrakt. Föreläsare: Elisabeth Hector och Linda Öhlund. Båda är lärarutbildare på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.

12 231 Bortom IKT? Gs, Gy, Föreläsning, Ma Malin Christersson Mycket av diskussionerna kring IKT i skolan handlar om datorkunskap av allmän karaktär. När det gäller matematikämnet bör vi lyfta blicken från multimedia och börja utnyttja datorn som den beräkningsmaskin den faktiskt är. Malin Christersson har under flera års tid arbetat med datorbaserad matematikundervisning. Hon har även arbetat med att få bort miniräknarna och ersätta dem med datorer. 232 Matte är livet! Gy, Föreläsning, Ma Nihad Subasic Presentationen visar ett exempel av integrerad undervisning i gymnasiala högre kurser i matematik och fysik. Med hjälp av datorprogram GeoGebra löser vi några vardagsproblem som samtidigt får en matematisk tolkning i form av en algebraisk funktion. Genom visualisering av olika matematiska modeller visas det hur läraren kan göra undervisning i matematik intressant och vardagsnära. Samtidigt ges ett effektivt verktyg för ett laborativt arbetssätt användbart i olika intresseområden. Nihad Subasic har flera års erfarenhet av undervisning på gymnasieskola och numera undervisar han matematik och fysik på tekniskt basår på KTH, Campus Telge. 233 Matteidéer i de nya kursplanerna Gs, Gy, Föreläsning, Ma Stefan Löfwall Jag vill visa på några goda idéer i undervisningen för att tillgodose den nya ämnesplanen/kursplanerna i matematik för gymnasiet och åk 7-9. Tyngdpunkten är mot gymnasieskolan, men några exempel lämpar sig också för grundskolan och handlar bland annat om logik och argumentation, geometri och elevers förståelse. Stefan Löfwall är universitetslektor vid Karlstads universitet och undervisar i matematik och matematikdidaktik. Han har också tidigare erfarenhet av undervisning på gymnasieskola och grundskola.

13 234 Bedömning av Äp 6 i matematik enligt Lgr11 Gt, Föreläsning, Ma Susanne Strand, Marie Thisted Den nya läroplanen, Lgr11, ställer nya krav på bedömning av elevers kunskaper. I denna workshop kommer vi att utgå från elevarbeten i åk 6 för att få syn på olika kvaliteter i lösningarna. Vilka förmågor kan eleven visa genom att lösa uppgiften? Vilket centralt innehåll relaterar uppgiften till? Genom analysen av lösningarna kommer vi att diskutera hur dessa kan bedömas utifrån kunskapskraven i kursplanen Föreläsarna Susanne Strand och Marie Thisted arbetar på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen, vid Stockholms universitet. 235 Internationella projekt verktyg för att utveckla lärandet i matematik och naturvetenskap? Alla, Föreläsning, Ma/NO Ulf Hedbjörk Kan internationellt samarbete i projektform öka lärares och skolors möjligheter att lyckas med sitt nationella uppdrag inom matematik och naturvetenskap? Vilka konkreta erfarenheter och nya perspektiv på läroplan/kursplaner, metodik, bedömning, elevmotivation, m.m. finns för dig som lärare och skolledare att inspireras av? Ulf Hedbjörk, analytiker vid Internationella programkontoret för utbildningsområdet, presenterar en ny studie över hur projekt med skolor i andra länder kan bidra till att utveckla undervisning och lärande i matematik och naturvetenskap. 236 Kan man lära sig bli intresserad av naturvetenskap? Gs, Gy, Föreläsning, NO Per Anderhag Per Anderhag, doktorand på Institutionen för matetematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, kommer att prata om elevers intresse för naturvetenskap.

14 237 Algebra från förskoleklass till skolår 6 Gt, Föreläsning, Ma Margareta Forsbäck Med ett utforskande arbetssätt läggs grunden för goda kunskaper i algebra. Ett förslag på struktur för undervisning i algebra från förskoleklassen till skolår 6 med konkreta exempel. Margareta Forsbäck har arbetat med lärarutbildning och fortbildning för lärare från förskolan till skolår 6 och är läromedelsförfattare. 238 Fatta katastrofen Gs, Föreläsning, NO Jenny Reichwald Utbildningsradion (UR) har släppt en hel del material fritt och har ett stort utbud i ämnet, vilket därmed utgör en stor pedagogisk resurs av ljud och bild för alla att använda. Konceptet Fatta katastrofen blandar webb och rörligt material till ett händelserikt äventyr med syftet att väcka intresse för kemi, fysik, biologi och teknik. Hela konceptet tar sin utgångspunkt i styrdokument och den nya läroplanen Lgr11 och vänder sig till åk 7-9. Föreläsare är mediepedagog Jenny Reichwald. 239 The Flipped Classroom det omvända och demokratiska klassrummet Gs, Gy, Föreläsning, Ma/NO Daniel Barker Daniel Barker är gymnasielärare i matematik och fysik på Norra Real i Stockholm. Efter 10 år som lärare flyttade han fokus från sin egen undervisning till elevernas lärande med hjälp av IT. Metoden kallas Flipped Classroom och innebär att eleverna förbereder sig inför lektionerna genom att titta på filmade teorigenomgångar på internet. Daniel beskriver hur han får eleverna att titta på filmerna, vad som sedan händer på lektionerna och hur relationen till eleverna förändras.

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013 Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013 Pass 2a och 2b kl. 11.45 12.45 och 13.00 14.00 201 Topologiens Topp Tio Alla, Föreläsning, Ma Qimh Xantcha En matematiker är, sägs det, en människa inkapabel

Läs mer

Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013

Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013 Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013 Pass 4 kl. 16.00 17.00 401 Leonhard Euler en fascinerande matematiker Sten Rydh Euler är en stor inspirationskälla för alla som älskar matematik. Han kom från

Läs mer

Matematiklyftet. kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare

Matematiklyftet. kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare Matematiklyftet kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för

Läs mer

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av

Läs mer

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,

Läs mer

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén

Läs mer

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Olle Bergh Birgitta Gisterå Katarina Roland Datum 2016-04-18 Diarienummer UBN-2016-1403 Utbildningsnämnden Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris Förslag till beslut

Läs mer

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn

Läs mer

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer

Läs mer

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket

Läs mer

Bild Engelska Idrott

Bild Engelska Idrott Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

Läs mer

Rektorer och matematikutbildning. Kompetensutveckling av rektorer - pedagogiska ledare med fokus på matematikutbildning

Rektorer och matematikutbildning. Kompetensutveckling av rektorer - pedagogiska ledare med fokus på matematikutbildning Rektorer och matematikutbildning Kompetensutveckling av rektorer - pedagogiska ledare med fokus på matematikutbildning Lena menar att det handlar om skolans utveckling och matematiken är ju en del av skolan.

Läs mer

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik Läraren som moderator vid problemlösning i matematik Cecilia Christiansen 9 oktober 2012 Kursplanen för matematik: matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet

Läs mer

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Policy för bedömning i skolan

Policy för bedömning i skolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-10-04 Handläggare: Anna-Carin Dalborg Telefon: 08-508 33 572 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39 Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8 Arbetsområde 2. Algebra Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera över matematikens

Läs mer

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Vilka är Pysslingen Förskolor? Vilka är Pysslingen Förskolor? Pysslingen startar 1986 Finns 2015/2016 i Stockholms Län Knivsta Enköping Västerås Kristianstad Lund Höganäs Helsingborg 89 förskolor 1 förskola 1 förskola 3 förskolor 2

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Syftet med en personlig handlingsplan

Syftet med en personlig handlingsplan Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal

Läs mer

Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas.

Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas. Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas. Innehåll Inledning... 4 Bedömningsanvisningar... 4 Allmänna bedömningsanvisningar...

Läs mer

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013 Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013 Pass 3 kl. 14.15 15.15 301 Konkret och kreativ NO- undervisning Gt, Föreläsning, NO Hans Persson Hur kan man med enkla medel väcka intresset för NO och hur

Läs mer

Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...4

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har

Läs mer

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.

Läs mer

Två rapporter om bedömning och betyg

Två rapporter om bedömning och betyg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning

Läs mer

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas

Läs mer

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga

Läs mer

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret 2013-2014. Alsike skola

Resultatprofil. Läsåret 2013-2014. Alsike skola Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? 912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning

Läs mer

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011

Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem

Qualis kvalitetssäkringssystem Qualis kvalitetssäkringssystem Qualis kvalitet i grundskolan 2013 / 2014 Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera

Läs mer

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.

Läs mer

Matematikundervisningens mål och innehåll

Matematikundervisningens mål och innehåll Föräldraguide till Föräldraguide till matematikserien Innehåll Matematikundervisningens mål och innehåll Vad kan jag göra för att hjälpa mitt barn? Möjligheter i Mästerkatten Tid för reflektion och eftertanke

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Vi och vår skola Undervisningslyftet Samarbete Karlskrona kommun och Högskolan i Jönköping Föreläsningar, seminarier, handledning Möjlighet att ta

Läs mer

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Självständigt arbete 7.5hp Rektorsprogrammet Linnéuniversitetet Mars 2014 Bakgrund Formativ bedömning är ett

Läs mer

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk Sverigefinnar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Delprov D handlar om omkrets, punkt och sträcka. Eleverna har möjlighet att visa begrepps-, metod- och kommunikationsförmåga.

Delprov D handlar om omkrets, punkt och sträcka. Eleverna har möjlighet att visa begrepps-, metod- och kommunikationsförmåga. Ämnesprovet i matematik i årskurs 3, 2015 Anette Skytt PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella på proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och att ge underlag

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier

Läs mer

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget

Läs mer

Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016

Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016 Sandvikens kommun Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum Sidan 2(7) Arbetsplan för Årsunda förskola 2015 2016 Under läsåret 2014/15 förändrade Årsunda förskola delar av sitt

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL 2013-11-05 VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2014 1 1. INLEDNING... 3 2 VISIONER OCH STRATEGISKA MÅL... 3 3 NÄMNDSMÅL, VERKSAMHETSMÅL OCH NYCKELTAL... 3 3.1 Förskola,

Läs mer

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att

Läs mer

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga

Läs mer

FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011. 19.00 ca 21.00. BengtÅke Gindemo

FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011. 19.00 ca 21.00. BengtÅke Gindemo VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011 19.00 ca 21.00 BengtÅke Gindemo Innehållet för kvällen: -Presentation av personal som är här i kväll -Info från rektor om förskoleklass

Läs mer

Avdelningsplan! för! Havet!

Avdelningsplan! för! Havet! Avdelningsplan! för! Havet! Strumpans förskola! Verksamhetsår! 2015/2016! Grundfakta och förutsättningar - pedagoger, barngruppens sammansättning, lokaler och lärmiljö 39 barn på Havet varav 12 barn på

Läs mer

Gemensam problemlösning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-03-12

Gemensam problemlösning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-03-12 Gemensam problemlösning 2013-03-12 Strategispel Hur ska du spela för att vinna dessa strategispel? Nim Tactical Att arbeta som en matematiker Först vill matematiker ha ett intressant problem. Matematiker

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Världshandel och industrialisering

Världshandel och industrialisering Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka

Läs mer

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande

Läs mer

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet. Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med

Läs mer

Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-09-12

Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-09-12 Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-09-12 Workshop 2013 är elevens år eleverna ska känna sig förtrogna med formativ bedömning... de ska i alla fall veta skillnaden

Läs mer

Förskolan Skogsgläntan

Förskolan Skogsgläntan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Förskolan Skogsgläntan Förskolan med det kompetenta barnets nyfikenhet i fokus En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens

Läs mer

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011 Ånge förskolors utvecklingsområden Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011 Mål med kvällen Att skapa förståelse för hur vårens arbete på förskolorna ska ske Att öka er medvetenhet om hur läroplanen

Läs mer

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt

Läs mer

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Halmstad Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret

Läs mer

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en

Läs mer

Centralt innehåll år 1-3

Centralt innehåll år 1-3 Röda tråden Bild Årskurs 1-3 Centralt innehåll år 1-3 Ämne: Bild Åk 1 Åk 2 Åk 3 Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Framställning av berättande bilder, till exempel

Läs mer

Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015

Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.

Läs mer

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010 Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010 Skolinspektionens granskning av särskola och särvux Åsa Rehnberg och Agneta Sandén Skolinspektionens fokus Alla elevers och studerandes rätt till en god utbildning

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen

Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen Nu är språket allas angelägenhet Susanna Rimmerfors och Mia Möller driver satsningar på språkutveckling på Tätorpsskolan. Foto: Mats Lindblad Bostadsområdet Skarpnäcksfältet

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen; SKOLFS 2009:16 Utkom från trycket den 4 februari 2009 beslutade

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord Läsåret 2011-2012 Skutan Norrbacka förskolor består av förskolorna Skutan, Norrbacka och Lyan, som har ett nära samarbete kring förskolepedagogik för barnen i området. Två dagbarnvårdare

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla

Läs mer

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, 1 KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor

Läs mer

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016 IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016 Reviderad februari 2016 Tallbackens vison med IKT Nyckelord Nyfikenhet Delaktighet Medvetenhet Kompetens Organisation Teknik 1. Nyfikenhet: På Tallbackens förskola uppmuntras

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra. Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag

Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag Ämne: Svenska åk 6 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 6 Beräknad tidsåtgång: 160 minuter per vecka LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Läs mer

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock 2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.

Läs mer

10.03.2010. Översikt. Rapport från skolverket. Förändring av matematikprestationerna 1995 2003-2007. Grundtankar bakom Pixel

10.03.2010. Översikt. Rapport från skolverket. Förändring av matematikprestationerna 1995 2003-2007. Grundtankar bakom Pixel Översikt Hur är situationen i Sverige och Norge när det gäller matematik-kompetensen? Är det nödvändigt att undervisa på andra sätt än vi gjort tidigare? Förändring av matematikprestationerna 1995 2003-2007

Läs mer

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Ämne - Fysik. Ämnets syfte Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

KOSMOS - Små och stora tal

KOSMOS - Små och stora tal Undervisning KOSMOS - Små och stora tal Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer

Läs mer

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE Ämne: Samhällskunskap, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Elevdemokrati innebär en möjlighet att vara med och påverka och det innebär också ett ansvar. GENOMFÖRANDE Övningen inleds med

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer