ENERGI- OCHKLIMATSEMINARIUM FÖRVÄXTHUSODLARE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGI- OCHKLIMATSEMINARIUM FÖRVÄXTHUSODLARE"

Transkript

1 ENERGI- OCHKLIMATSEMINARIUM FÖRVÄXTHUSODLARE Kontroll av CO2-utsläpp och lönsam affärsverksamhet genom energibesparing och förnybara energikällor Martens Trädgårdsstiftelse Övermark Gaia Group Oy Mikko Halonen/Jari Hiltunen

2 Omväxthuseffekten 1. Solljuset genomtränger atmosfären. 2. Strålningen värmer jordytan. 3. Jordytan avger värmestrålning, varav en del penetrerar atmosfären. 4. De ökade växthusgaserna hindrar en del av värmen att reflekteras tillbaka till rymden.

3 Omklimatförändringen De viktigaste växthusgaserna som förstärker fenomenent: koldioxid(co 2 ) metan (CH 4 ) dikväveoxid (N 2 O) freoner, dvs. klorfluorkarboner (CFC) Naturlig växthuseffekt Människans aktiviteter förstärker växthuseffekten

4 Klimatförändringenspåverkningar Växthusodling

5 Utsläppav växthusgaser ifinland 13.1 Energibaserade utsläpp i Finland (MtCO 2 ) Produktion av el och fjärrvärme Oljeraff inering Produktion av fasta bränslen och annan energiindustri Industri och byggnadsversamhet Transport Övriga sektorer (inklusive växthus) Övrig energiutnyttjande av bränslen 33.2 År 2003 var Finlands sammanlagda utsläpp av växthusgaser 85,5 Mt CO 2 ekv. Största delen av utsläppen bestod av energisektorns koldioxidutsläpp (CO 2 ).

6 Utsläppav växthusgaser ifinland Utsläpp av växthusgaser i Finland

7 Utsläppav växthusgaser ifinland Den nationella klimatstrategin identifierar åtgärder för att nå målen. En ny energi- och klimatstrategi presenterades för riskdagens behandling i november Strategin identifierar åtgärder för alla relevanta sektorer (bl.a energi, trafik, jordbruk, byggnadsverksamhet), inkluderande sektorer som deltar i handeln med utsläppsrätter inom EU. Även om energiproduktion inom växthussektorn inte för stunden hör till systemet för handel med utsläppsrätter, förväntas minskningar av utsläppen att uppnås i likhet med alla andra sektorer.

8 Växthusodlingensenergiförbrukning 2004 (%-andel) Konsumtion av energi uppgick till c. 2 miljoner MWh. Motsvarar 0,5 % av Finlands energikonsumtion.

9 Växthusodlingensenergiförbrukning

10 VäxthusodlingensCO 2 -utsläpp Koldioxidutsläppen sammanlagt cirka ton varav ton CO 2 från förbränning av olja ton CO 2 från elkonsumption* Cirka ton CO 2 från förbränning av naturgas, torv, kol och flytgas Växthusodlingens koldioxidutsläpp motsvarar c. 1% av de utsläppsrätter som årligen ( ) tilldelas de sektorer som deltar i EU handeln med utsläppsrätter (45,5 Mt CO 2 /år)

11 Energibesparingsmöjligheter De krävande finska kilmatförhållandena! Bild: Tom Murmann

12 Energibesparingsmöjligheter Åtgärd beträffande Exempel på möjliga åtgärder Växthusets täckytor Eluppvärmning Belysning LVI-apparaterna Fönster och dörr Förbättra K-värdet Byt täckmaterial Reparera sprickor i sockeln Byt elbatterier mot värmepump Stanna av pumparna under sommaren Modifiera styrning/kontroll av belysningen Styrning av gryningsbelysning Byt glödlampor mot PL-lampor Byt till LED-lampor i framtiden Byt ut regelbundet armaturens lampor Styr belysningen med närvarogivare Stanna av pumparna under sommarsäsongen Stoppautomatik för värmecirkulationspumpar Stanna av specialpumpar under natten Täta dörrarna Täta fönstren Använd värmegardiner

13 Energibesparingsmöjligheter Åtgärd beträffande Tariff och spänning Rörsystem, reservoar Värmeproduktion, fjärrvärme Kondensvärme Utnyttjande av processvärme Temperaturen av bruksvattnet Konsumtionsvanor Justeringarna Luftventilation Byggnadskonstruktionen Annat Exempel på möjliga åtgärder Byt allmän el mot effektel Utjämning av toppeffekt för reservgenerator Isolera rörsystem Isolera värmepannan Rengör värmepannan Producera värme med egen panna/sänk temperaturen Förbättra verkningsgraden i värmeproduktion Ta till vara kondensvärme Ta till vara extra värme från pannrummet Ta till vara extra värme från kompressor rummet Sänk bruksvattnets temperaturen Skola personalen Effektivera kopplingarna i batterisystemet Justera nätverk och regleringsgrupper Automatisera ventilationen Optimera nödvändig användning Isolera växthuset Täta konstruktioner/områden med värmeförluster Utnyttja koldioxiden från gaspannan Utnyttja värme från olika processer i växthuset

14 Energibesparingsmöjligheter Energisyner Motiva Oy:s energisyner kan hjälpa växthusodlare att identifiera möjligheter att effektivera energiförbrukningen. TE-centralen ger understöd till energisyner Källa: Motiva Oy

15 Energibesparingsmöjligheter Energisyner exempel 2/02: Trädgård och växthus Jordvärmepump som ESCOprojekt LVI tekniker Harri Asikainen, Kuopio stad

16 Alternativasätt förenergiproduktion Fasta biobränslen trädbaserad flis pellets och briketter spån Energigrödor Biogaser Gaser från soptippar Gaser från förruttningsporcesser (bioavfall) Termisk behandling (förgasning) Geotermisk energi och solenergi värmepumpar solfångare

17 Alternativasätt förenergiproduktion Värmeproduktion Värmepannor för fasta bränslen Jordvärmesystem Solvärmesystem Värmecentralen i Tarvaisen Puutarha,1 MW, använder flis, bark, spån och stycketorv som bränsle. Källa: Nakkilan Konepaja Oy

18 Alternativasätt förenergiproduktion Värme-entreprenör Värme-entreprenör som serviceföretag Redan över hundra registrerade företag i Finland Värme produceras med träbaserade bränslen Inkomster via försäljningen av värmeenergi till hushåll eller elenergi till nätet

19 Alternativasätt förenergiproduktion Elproduktionsteknologier och anskaffning av grön el Vattenkraft (små) Vindkraft Solenergi Bild: Kari Rissa Bild: Kari Rissa Info om elektricitetens ursprung

20 Alternativasätt förenergiproduktion Teknologier för kombinerad värme- och elproduktion(chp) Kombination av ångturbin & panna för biobränslen Biogasmotorer biogaser (soptippar, biogasreaktorer) gaser från förgasningsprocesser (termisk förgasning) Mikroturbiner biogaser (soptippar, biogasreaktorer) Stirling-motorer och bränsleceller i framtiden?

21 Alternativasätt förenergiproduktion

22 Alternativasätt förenergiproduktion CHP-lösningar i praktiken som råvara bioavfall (dynga, växt-biomassa, sorterade fraktioner av avfall) flytgödsel från svingården, andel c.80% bioreaktor på 6700m3 metanhalt 65 % energiinnehåll på 6.5kWh/m3 produktion av energi c. 3 MW, varav el 40 % och värme % (beroende på bränslet) Bild: Koneviesti, Pertti Jalonen Biovakka Oy:n biogasverk

23 Alternativasätt förenergiproduktion CHP-lösningar i praktiken Novel förgasningskraftverk, Kokemäki som råvara träd bränslet (träd) förgasas bränsle-effekt 7200 kw (6200 kw, då pannan avstängd) elproduktionseffekt 1,8 MW (fjärr) värmeproduktionseffekt 4300 kw (3100 kw, då pannan avstängd) budget 4,5 M Källa:

24 Alternativasätt förenergiproduktion CHP-lösningar i praktiken Tallon Lumber Inc, USA Trädbaserat bränsle förgasas elproduktionseffekt 320 kw värmeproduktionseffekt 545 kw el utnyttjas vid sågen och hyvleriet värme utnyttjas för torkning av trävirke samt värmnign av hus levererad 2004 Källa: Puhdas Energia Oy

25 Alternativasätt förenergiproduktion CHP-lösningar i praktiken Kraftverk BioPower 2 (Wärtsilä Biopower Oy) som råvara sågspån och tallbark bränslets fuktighet % elproduktionseffekt 1,3 MW värmeproduktionseffekt 8,0 MW Bild: Wärtsilä Biopower Oy Renko såg

26 Energiprisernasutveckling Konsumentpriserna för brännolja i Finland Konsumentpriserna för brännolj a i Finla nd Tung brännolja / / / / / /2003 cent / liter, lätt brännolja cent / kg, tung brännolja Lätt brännolja

27 Energiprisernasutveckling Utvecklingen av elpriset Elprise t (skatte r inklud er ade ) cent/kwh T T T T2 T3 T4 01/ / / / / / Småindus tri, elförbrukning kwh/å r, effektbeho v 200 kw Medelstorindu stri, elförbrukning kwh/år, effektbehov 500 kw Medelstorindu stri, elförbrukning kwh/år, effektbehov kw

28 Egenskaperför bränslen Bränsle Enhet Tung brännolja ton normal/ låg svavelh. Lätt brännolja ton Diesel olja ton Flytgas ton Kol ton Koks ton o Naturgas (0 C) m 3 Björk vedklapp/trä stapelmått -m 3 Blandad vedklapp/trä stapelmått -m 3 Skogsflis lösmått-m 3 Sågspån lösmått-m 3 Kutterspån lösmått-m 3 Bark, barrträd lösmått-m 3 Träpellets ton Stycketorv lösmått-m 3 Frästorv lösmått-m 3 Biogas 1000 m3 GJ MWh 11,278/ 11,417 42,50 11,806 41,50 11,528 46,30 12,861 25,211 7,003 29,30 8,139 36,00 10,00 5,40 1,50 4,51 1,25 2,88 0,80 2,16 0,60 1,80 0,50 2,16 0,60 16,92 4,70 5,04 1,40 3,24 0,90 14,4 28, ,60/41,10 t/m3 (eller t/l-m 3) 0,955 0,845 0,845 0,580 0,800 0,750 0,732 0,400 0,350 0,300 0,300 0,100 0,300 0,690 0,380 0,320 m3 = kubikmeter fast mått (motsvarar c. 2,5 kubikmeter lösmått: varians 2,2 2,6). l-m3 = kubikmeter lösmått s-m3 = kubikmeter stapelmått kubikmeter (motsvarar i genomsnitt 0,67 kubikmeter fastmått eller 670 liter).

29 Egenskaperför bränslen Förbränningstester med havre och träpellets (PrizzTech Oy-projekt) Egenskap Enhet Havre Träpellets Volymvikt Fuktighet vid ankomst Askhalt i torrsubstans Kalorimetriskt värmevärde Effektivt värmevärde i torrsubstans Effektivt värmevärde (i ankomstfuktighet) kg/m 3 % % MJ/kg MJ/kg ,99 2,43 19,23 17, ,81 0,30 20,33 18,92 MJ/kg 15,66 17,68 Källa: Polttokokeita kauran ja puupelletin sopivuudesta pienpoltinten polttoaineeksi Työtehoseura/Metlan tutkimusasema Kannus

30 Egenskaperför bränslen Produktion av biogas från bioavfall Bioavfall Soptippar Dynga, svin Dynga, kor Dynga, höns Dynga, häst Frukter Trädgårdsavfall Slamm, reningsverk Produktionskoefficient för biogas 10 m 3/ton avfall 34 m 3/kubik dynga 26 m 3/ kubik dynga 214 m3/ kubik dynga 76 m 3/ kubik dynga 10 m 3/ton avfall 12 m 3/avloppsvatten m3 Produktion av biogas m3/kg (organiskt ämne) 0,34-0,55 0,15-0,35 0,31-0,62 0,2-0,35 0,3-0,4 0,2-0,5 0,31-0,64 Källa: Biokaasun tuotanto- ja käyttömahdollisuudet Kanta-Hämeessä, HAMK/Hämeen liitto Gas från soptippar och förruttningsanstalter har ett energiinnehåll på 4-7 kwh/m3, vilket betyder att två kubik gas motsvarar ungefär 2 kg brännolja

31 Egenskaperför bränslen Sammansättning av biogaser och gaser producerade genom termisk förgasning Biogas Värmevärde (kwh/m 3 n) Metan CH4 (volym-%) Koldioxid CO 2 (volym-%) Kolmonoxid CO (volym-%) Väte H2 (volym-%) Kväve N2 (volym-%) Ammoniak NH3 (mg/ m3n) , ? Torr produktgas (förgasning med luft) 1,6-1,

32 Utnyttjandeav CO2 i växthusodling I Finland används vanligtvis ren (teknisk) koldioxid 4,2 miljoner kilo år Dessutom produceras koldioxid i samband med förbränning av flytgas, lätt brännolja och naturgas Koldioxidhaltens inverkan på tomatens tillväxt Källa: Jord- och skogsbruksministeriets infocentral. Tike, Puutarharekisterikysely 2004

33 Utnyttjandeav CO2 i växthusodling CHP-anläggning med gasmotor och CO2-gödsling Biogas som bränsle Rökgas katalyseras Hög verkningsgrad för el, % Verkningsgrad totalt % CHP-anläggning med gasmotor, vilken producerar elektriciteten och värmen för växthuset. Förbrännings-gaserna utnyttjas i CO2-gödsling

34 Utnyttjandeav CO2 i växthusodling Förgasningsanläggning och CO2-gödsling Träpellets som bränsle Flis kan användas om ett matningssystem installeras Rökgasen behandlas i skrubbern Förgasningsprocessen ger en hög verkningsgrad (>85 %) Förgasningsanläggning lämpad för växthus. Ren rökgas används till CO 2-gödsling

35 Program förkalkyl

36 Program förkalkyl Basinformation: Biogas-CHP

37 Exempelpå energilösningar iutvalda växthus Dagens pionjärlösning Biogas-CHP ersätter torrvärme och el belyst areal för grönsaker > m2, användning av CO2 50 t/år Alternativ I: köp av biogas Alternativ II: egen biogasreakor

38 Program förkalkyl Basinformation:Träflis

39 Exempelpå energilösningar iutvalda växthus Dagens standardlösning Träflis ersätter oljevärmning belyst areal för grönsaker m2, användning av CO2 80 t/år

40 Program förkalkyl Basinformation: Pelletförgasning

41 Exempelpå energilösningar iutvalda växthus Framtidens lösning Pelletförgasning-CHP ersätter oljevärme och el belyst areal för grönsaker m2, användning av CO2 80 t/år

42 Andraenergilösningar (inte inkluderade i guiden) Träflis ersätter naturgasvärme + återbetalningstiden måttlig + CO2-balansen fördelaktig - investering i naturgasanslutning och panna nyligen realisered Naturgas-CHP ersätter fjärrvräme Maakaasu-CHP och el (inköp) kaukolämpöä måttlig ja ostosähköä +korvaa återbetalningstiden takaisinmaksuajat vertailukelpoisia -+CO 2-balansen +/-0 eller negativ CO2-tase +/- 0 tai negatiivinen --naturgasanslutning inte ännu möjlig vid anläggningen - maakaasuliittymä ei vielä mahdollinen kohteessa Naturgas-CHP ersätter naturgasvärme och el (inköp) - inga förutsättningar för lönsamhet; priset för el borde vara 3-faldigt jämförmt med priset för naturgas - CO2-balansen +/-0 eller negativ Biogas-CHP ersätter oljevärme och el (inköp) Biokaasu-CHP +korvaa återbetalningstiden öljylämpöä ja måttlig ostosähköä ++ CO 2-balansen fördelaktig takaisinmaksuajat vertailukelpoisia - i närheten av anläggningen inte + CO2-tasemed hyväråvaror för tillräckligt - kohteen lähistöllä ei riittävästi raakabiogasreaktorn aineita biokaasureaktorin tarpeisiin

43 Bidrag Understöd för teknologiinvesteringar till energilösningar med förnybara energikällor max 40% från TE-centralerna (< 2 M ) eller från HIM (KTM) (> 2 M ) TE-centralerna understöder energisyner Understöd för investeringar i byggnadsverk och lösegendom Jordbruks- och skogsministeriet ger understöd för investeringar i byggnadsverk och lösegendom. För investeringar i värmeanläggningar max 70 % räntestöd och investeringsbidrag upp till 20 %. Understöd för trä i energiproduktion För skörd av energiträd och produktion av flis För skörd som utförs i form av sysselsättningsarbete

44 Förmånerför energiproduktioni litenskala Befrielse från elskatt elskatt för växthusodlare 4,53 /MWh energianläggningar, som producerar el med generatorer < 2 MVA och inte förser nätet med el behöver inte betala skatt Understöd för elproduktion understöd för elproduktion (effekt > 2 MVA, produktion > 100 MWh/år) för el, som används i egen produktion fås ingen understöd Understöd för elproduktion, beroende på energikälla (2005) Vindkraft 6,9 euro/mwh Vattenkraft (max 1MA) 4,2 euro/mwh Trä och energikällor från trä 4,2 euro/mwh Återvinningsbränsle 2,5 euro/mwh Biogas 4,2 euro/mwh Flis 6,9 euro/mwh

VÄXTHUSODLING OCH KLIMATFÖRÄNDRINGEN Jordens atmosfär fungerar på samma sätt som växthusets glasväggar den hindrar solens värmestrålning från att reflekteras tillbaka till rymden. Koldioxid och vattenånga

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Energipriser. Elpriset vände nedåt. 2012, 2:a kvartalet

Energipriser. Elpriset vände nedåt. 2012, 2:a kvartalet Energi 2012 Energipriser 2012, 2:a kvartalet Elpriset vände nedåt Det totala elpriset sjönk i alla konsumentgrupper under årets andra kvartal. Konsumentpriserna på el vände nedåt efter första kvartalet.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över industrins energianvändning 2013 Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet Energi 2012 Energipriser 2011, 4:e kvartalet Energipriserna fortsatte att stiga Enligt Statistikcentralen steg priserna på energi som används i trafiken och för uppvärmning under sista kvartalet 2011.

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Energi 2015 Energipriser 2015, 1:a kvartalet Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Enligt Statistikcentralens uppgifter sjönk konsumentpriserna på bränslen klart under första kvartalet,

Läs mer

Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas

Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas Energi 2014 Energipriser 2014, 1:a kvartalet Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas Till följd av att början av året var varmt minskade förbrukningen av stenkol och naturgas. Priset

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10% Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag

Läs mer

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Energi 2014 Energipriser 2014, 3:e kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Priserna på fossila bränslen och el fortsatte sjunka under årets tredje kvartal. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier. PELLETS sänker dina skattekostnader! Till företag och industrier. Sänkta skattekostnader med pellets! Sedan flera år tillbaka har vissa industriföretag haft en nedsatt skattesats för utsläpp av koldioxid

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier. PELLETS sänker dina skattekostnader! Till företag och industrier. Sänkta skattekostnader med pellets! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123 Senast uppdaterad 20120801 37 Naturkunskap 1a1 Energi Lärarhandledning gällande sidorna 96123 C apensis Förlag AB Energi Avsnittet behandlar följande delar av det centrala innehållet: Frågor om hållbar

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier.

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. SÄNKTA SKATTEKOSTNADER MED PELLETS! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

Energiförbrukning inom boende 2013

Energiförbrukning inom boende 2013 Energi 204 Energiförbrukning inom boende 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk år 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk med sex procent år 20. När det gäller boende, dvs. uppvärmning av bostadsbyggnader

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö k8energi.doc, 04-11-23, Miljöföreläsning 8: Energi och miljö Denna föreläsning syftar till att belysa hur miljön påverkas av vår användning av energi. Inledningsvis behandlas den nuvarande energisituationen

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer