ENERGI- OCHKLIMATSEMINARIUM FÖRVÄXTHUSODLARE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGI- OCHKLIMATSEMINARIUM FÖRVÄXTHUSODLARE"

Transkript

1 ENERGI- OCHKLIMATSEMINARIUM FÖRVÄXTHUSODLARE Kontroll av CO2-utsläpp och lönsam affärsverksamhet genom energibesparing och förnybara energikällor Martens Trädgårdsstiftelse Övermark Gaia Group Oy Mikko Halonen/Jari Hiltunen

2 Omväxthuseffekten 1. Solljuset genomtränger atmosfären. 2. Strålningen värmer jordytan. 3. Jordytan avger värmestrålning, varav en del penetrerar atmosfären. 4. De ökade växthusgaserna hindrar en del av värmen att reflekteras tillbaka till rymden.

3 Omklimatförändringen De viktigaste växthusgaserna som förstärker fenomenent: koldioxid(co 2 ) metan (CH 4 ) dikväveoxid (N 2 O) freoner, dvs. klorfluorkarboner (CFC) Naturlig växthuseffekt Människans aktiviteter förstärker växthuseffekten

4 Klimatförändringenspåverkningar Växthusodling

5 Utsläppav växthusgaser ifinland 13.1 Energibaserade utsläpp i Finland (MtCO 2 ) Produktion av el och fjärrvärme Oljeraff inering Produktion av fasta bränslen och annan energiindustri Industri och byggnadsversamhet Transport Övriga sektorer (inklusive växthus) Övrig energiutnyttjande av bränslen 33.2 År 2003 var Finlands sammanlagda utsläpp av växthusgaser 85,5 Mt CO 2 ekv. Största delen av utsläppen bestod av energisektorns koldioxidutsläpp (CO 2 ).

6 Utsläppav växthusgaser ifinland Utsläpp av växthusgaser i Finland

7 Utsläppav växthusgaser ifinland Den nationella klimatstrategin identifierar åtgärder för att nå målen. En ny energi- och klimatstrategi presenterades för riskdagens behandling i november Strategin identifierar åtgärder för alla relevanta sektorer (bl.a energi, trafik, jordbruk, byggnadsverksamhet), inkluderande sektorer som deltar i handeln med utsläppsrätter inom EU. Även om energiproduktion inom växthussektorn inte för stunden hör till systemet för handel med utsläppsrätter, förväntas minskningar av utsläppen att uppnås i likhet med alla andra sektorer.

8 Växthusodlingensenergiförbrukning 2004 (%-andel) Konsumtion av energi uppgick till c. 2 miljoner MWh. Motsvarar 0,5 % av Finlands energikonsumtion.

9 Växthusodlingensenergiförbrukning

10 VäxthusodlingensCO 2 -utsläpp Koldioxidutsläppen sammanlagt cirka ton varav ton CO 2 från förbränning av olja ton CO 2 från elkonsumption* Cirka ton CO 2 från förbränning av naturgas, torv, kol och flytgas Växthusodlingens koldioxidutsläpp motsvarar c. 1% av de utsläppsrätter som årligen ( ) tilldelas de sektorer som deltar i EU handeln med utsläppsrätter (45,5 Mt CO 2 /år)

11 Energibesparingsmöjligheter De krävande finska kilmatförhållandena! Bild: Tom Murmann

12 Energibesparingsmöjligheter Åtgärd beträffande Exempel på möjliga åtgärder Växthusets täckytor Eluppvärmning Belysning LVI-apparaterna Fönster och dörr Förbättra K-värdet Byt täckmaterial Reparera sprickor i sockeln Byt elbatterier mot värmepump Stanna av pumparna under sommaren Modifiera styrning/kontroll av belysningen Styrning av gryningsbelysning Byt glödlampor mot PL-lampor Byt till LED-lampor i framtiden Byt ut regelbundet armaturens lampor Styr belysningen med närvarogivare Stanna av pumparna under sommarsäsongen Stoppautomatik för värmecirkulationspumpar Stanna av specialpumpar under natten Täta dörrarna Täta fönstren Använd värmegardiner

13 Energibesparingsmöjligheter Åtgärd beträffande Tariff och spänning Rörsystem, reservoar Värmeproduktion, fjärrvärme Kondensvärme Utnyttjande av processvärme Temperaturen av bruksvattnet Konsumtionsvanor Justeringarna Luftventilation Byggnadskonstruktionen Annat Exempel på möjliga åtgärder Byt allmän el mot effektel Utjämning av toppeffekt för reservgenerator Isolera rörsystem Isolera värmepannan Rengör värmepannan Producera värme med egen panna/sänk temperaturen Förbättra verkningsgraden i värmeproduktion Ta till vara kondensvärme Ta till vara extra värme från pannrummet Ta till vara extra värme från kompressor rummet Sänk bruksvattnets temperaturen Skola personalen Effektivera kopplingarna i batterisystemet Justera nätverk och regleringsgrupper Automatisera ventilationen Optimera nödvändig användning Isolera växthuset Täta konstruktioner/områden med värmeförluster Utnyttja koldioxiden från gaspannan Utnyttja värme från olika processer i växthuset

14 Energibesparingsmöjligheter Energisyner Motiva Oy:s energisyner kan hjälpa växthusodlare att identifiera möjligheter att effektivera energiförbrukningen. TE-centralen ger understöd till energisyner Källa: Motiva Oy

15 Energibesparingsmöjligheter Energisyner exempel 2/02: Trädgård och växthus Jordvärmepump som ESCOprojekt LVI tekniker Harri Asikainen, Kuopio stad

16 Alternativasätt förenergiproduktion Fasta biobränslen trädbaserad flis pellets och briketter spån Energigrödor Biogaser Gaser från soptippar Gaser från förruttningsporcesser (bioavfall) Termisk behandling (förgasning) Geotermisk energi och solenergi värmepumpar solfångare

17 Alternativasätt förenergiproduktion Värmeproduktion Värmepannor för fasta bränslen Jordvärmesystem Solvärmesystem Värmecentralen i Tarvaisen Puutarha,1 MW, använder flis, bark, spån och stycketorv som bränsle. Källa: Nakkilan Konepaja Oy

18 Alternativasätt förenergiproduktion Värme-entreprenör Värme-entreprenör som serviceföretag Redan över hundra registrerade företag i Finland Värme produceras med träbaserade bränslen Inkomster via försäljningen av värmeenergi till hushåll eller elenergi till nätet

19 Alternativasätt förenergiproduktion Elproduktionsteknologier och anskaffning av grön el Vattenkraft (små) Vindkraft Solenergi Bild: Kari Rissa Bild: Kari Rissa Info om elektricitetens ursprung

20 Alternativasätt förenergiproduktion Teknologier för kombinerad värme- och elproduktion(chp) Kombination av ångturbin & panna för biobränslen Biogasmotorer biogaser (soptippar, biogasreaktorer) gaser från förgasningsprocesser (termisk förgasning) Mikroturbiner biogaser (soptippar, biogasreaktorer) Stirling-motorer och bränsleceller i framtiden?

21 Alternativasätt förenergiproduktion

22 Alternativasätt förenergiproduktion CHP-lösningar i praktiken som råvara bioavfall (dynga, växt-biomassa, sorterade fraktioner av avfall) flytgödsel från svingården, andel c.80% bioreaktor på 6700m3 metanhalt 65 % energiinnehåll på 6.5kWh/m3 produktion av energi c. 3 MW, varav el 40 % och värme % (beroende på bränslet) Bild: Koneviesti, Pertti Jalonen Biovakka Oy:n biogasverk

23 Alternativasätt förenergiproduktion CHP-lösningar i praktiken Novel förgasningskraftverk, Kokemäki som råvara träd bränslet (träd) förgasas bränsle-effekt 7200 kw (6200 kw, då pannan avstängd) elproduktionseffekt 1,8 MW (fjärr) värmeproduktionseffekt 4300 kw (3100 kw, då pannan avstängd) budget 4,5 M Källa:

24 Alternativasätt förenergiproduktion CHP-lösningar i praktiken Tallon Lumber Inc, USA Trädbaserat bränsle förgasas elproduktionseffekt 320 kw värmeproduktionseffekt 545 kw el utnyttjas vid sågen och hyvleriet värme utnyttjas för torkning av trävirke samt värmnign av hus levererad 2004 Källa: Puhdas Energia Oy

25 Alternativasätt förenergiproduktion CHP-lösningar i praktiken Kraftverk BioPower 2 (Wärtsilä Biopower Oy) som råvara sågspån och tallbark bränslets fuktighet % elproduktionseffekt 1,3 MW värmeproduktionseffekt 8,0 MW Bild: Wärtsilä Biopower Oy Renko såg

26 Energiprisernasutveckling Konsumentpriserna för brännolja i Finland Konsumentpriserna för brännolj a i Finla nd Tung brännolja / / / / / /2003 cent / liter, lätt brännolja cent / kg, tung brännolja Lätt brännolja

27 Energiprisernasutveckling Utvecklingen av elpriset Elprise t (skatte r inklud er ade ) cent/kwh T T T T2 T3 T4 01/ / / / / / Småindus tri, elförbrukning kwh/å r, effektbeho v 200 kw Medelstorindu stri, elförbrukning kwh/år, effektbehov 500 kw Medelstorindu stri, elförbrukning kwh/år, effektbehov kw

28 Egenskaperför bränslen Bränsle Enhet Tung brännolja ton normal/ låg svavelh. Lätt brännolja ton Diesel olja ton Flytgas ton Kol ton Koks ton o Naturgas (0 C) m 3 Björk vedklapp/trä stapelmått -m 3 Blandad vedklapp/trä stapelmått -m 3 Skogsflis lösmått-m 3 Sågspån lösmått-m 3 Kutterspån lösmått-m 3 Bark, barrträd lösmått-m 3 Träpellets ton Stycketorv lösmått-m 3 Frästorv lösmått-m 3 Biogas 1000 m3 GJ MWh 11,278/ 11,417 42,50 11,806 41,50 11,528 46,30 12,861 25,211 7,003 29,30 8,139 36,00 10,00 5,40 1,50 4,51 1,25 2,88 0,80 2,16 0,60 1,80 0,50 2,16 0,60 16,92 4,70 5,04 1,40 3,24 0,90 14,4 28, ,60/41,10 t/m3 (eller t/l-m 3) 0,955 0,845 0,845 0,580 0,800 0,750 0,732 0,400 0,350 0,300 0,300 0,100 0,300 0,690 0,380 0,320 m3 = kubikmeter fast mått (motsvarar c. 2,5 kubikmeter lösmått: varians 2,2 2,6). l-m3 = kubikmeter lösmått s-m3 = kubikmeter stapelmått kubikmeter (motsvarar i genomsnitt 0,67 kubikmeter fastmått eller 670 liter).

29 Egenskaperför bränslen Förbränningstester med havre och träpellets (PrizzTech Oy-projekt) Egenskap Enhet Havre Träpellets Volymvikt Fuktighet vid ankomst Askhalt i torrsubstans Kalorimetriskt värmevärde Effektivt värmevärde i torrsubstans Effektivt värmevärde (i ankomstfuktighet) kg/m 3 % % MJ/kg MJ/kg ,99 2,43 19,23 17, ,81 0,30 20,33 18,92 MJ/kg 15,66 17,68 Källa: Polttokokeita kauran ja puupelletin sopivuudesta pienpoltinten polttoaineeksi Työtehoseura/Metlan tutkimusasema Kannus

30 Egenskaperför bränslen Produktion av biogas från bioavfall Bioavfall Soptippar Dynga, svin Dynga, kor Dynga, höns Dynga, häst Frukter Trädgårdsavfall Slamm, reningsverk Produktionskoefficient för biogas 10 m 3/ton avfall 34 m 3/kubik dynga 26 m 3/ kubik dynga 214 m3/ kubik dynga 76 m 3/ kubik dynga 10 m 3/ton avfall 12 m 3/avloppsvatten m3 Produktion av biogas m3/kg (organiskt ämne) 0,34-0,55 0,15-0,35 0,31-0,62 0,2-0,35 0,3-0,4 0,2-0,5 0,31-0,64 Källa: Biokaasun tuotanto- ja käyttömahdollisuudet Kanta-Hämeessä, HAMK/Hämeen liitto Gas från soptippar och förruttningsanstalter har ett energiinnehåll på 4-7 kwh/m3, vilket betyder att två kubik gas motsvarar ungefär 2 kg brännolja

31 Egenskaperför bränslen Sammansättning av biogaser och gaser producerade genom termisk förgasning Biogas Värmevärde (kwh/m 3 n) Metan CH4 (volym-%) Koldioxid CO 2 (volym-%) Kolmonoxid CO (volym-%) Väte H2 (volym-%) Kväve N2 (volym-%) Ammoniak NH3 (mg/ m3n) , ? Torr produktgas (förgasning med luft) 1,6-1,

32 Utnyttjandeav CO2 i växthusodling I Finland används vanligtvis ren (teknisk) koldioxid 4,2 miljoner kilo år Dessutom produceras koldioxid i samband med förbränning av flytgas, lätt brännolja och naturgas Koldioxidhaltens inverkan på tomatens tillväxt Källa: Jord- och skogsbruksministeriets infocentral. Tike, Puutarharekisterikysely 2004

33 Utnyttjandeav CO2 i växthusodling CHP-anläggning med gasmotor och CO2-gödsling Biogas som bränsle Rökgas katalyseras Hög verkningsgrad för el, % Verkningsgrad totalt % CHP-anläggning med gasmotor, vilken producerar elektriciteten och värmen för växthuset. Förbrännings-gaserna utnyttjas i CO2-gödsling

34 Utnyttjandeav CO2 i växthusodling Förgasningsanläggning och CO2-gödsling Träpellets som bränsle Flis kan användas om ett matningssystem installeras Rökgasen behandlas i skrubbern Förgasningsprocessen ger en hög verkningsgrad (>85 %) Förgasningsanläggning lämpad för växthus. Ren rökgas används till CO 2-gödsling

35 Program förkalkyl

36 Program förkalkyl Basinformation: Biogas-CHP

37 Exempelpå energilösningar iutvalda växthus Dagens pionjärlösning Biogas-CHP ersätter torrvärme och el belyst areal för grönsaker > m2, användning av CO2 50 t/år Alternativ I: köp av biogas Alternativ II: egen biogasreakor

38 Program förkalkyl Basinformation:Träflis

39 Exempelpå energilösningar iutvalda växthus Dagens standardlösning Träflis ersätter oljevärmning belyst areal för grönsaker m2, användning av CO2 80 t/år

40 Program förkalkyl Basinformation: Pelletförgasning

41 Exempelpå energilösningar iutvalda växthus Framtidens lösning Pelletförgasning-CHP ersätter oljevärme och el belyst areal för grönsaker m2, användning av CO2 80 t/år

42 Andraenergilösningar (inte inkluderade i guiden) Träflis ersätter naturgasvärme + återbetalningstiden måttlig + CO2-balansen fördelaktig - investering i naturgasanslutning och panna nyligen realisered Naturgas-CHP ersätter fjärrvräme Maakaasu-CHP och el (inköp) kaukolämpöä måttlig ja ostosähköä +korvaa återbetalningstiden takaisinmaksuajat vertailukelpoisia -+CO 2-balansen +/-0 eller negativ CO2-tase +/- 0 tai negatiivinen --naturgasanslutning inte ännu möjlig vid anläggningen - maakaasuliittymä ei vielä mahdollinen kohteessa Naturgas-CHP ersätter naturgasvärme och el (inköp) - inga förutsättningar för lönsamhet; priset för el borde vara 3-faldigt jämförmt med priset för naturgas - CO2-balansen +/-0 eller negativ Biogas-CHP ersätter oljevärme och el (inköp) Biokaasu-CHP +korvaa återbetalningstiden öljylämpöä ja måttlig ostosähköä ++ CO 2-balansen fördelaktig takaisinmaksuajat vertailukelpoisia - i närheten av anläggningen inte + CO2-tasemed hyväråvaror för tillräckligt - kohteen lähistöllä ei riittävästi raakabiogasreaktorn aineita biokaasureaktorin tarpeisiin

43 Bidrag Understöd för teknologiinvesteringar till energilösningar med förnybara energikällor max 40% från TE-centralerna (< 2 M ) eller från HIM (KTM) (> 2 M ) TE-centralerna understöder energisyner Understöd för investeringar i byggnadsverk och lösegendom Jordbruks- och skogsministeriet ger understöd för investeringar i byggnadsverk och lösegendom. För investeringar i värmeanläggningar max 70 % räntestöd och investeringsbidrag upp till 20 %. Understöd för trä i energiproduktion För skörd av energiträd och produktion av flis För skörd som utförs i form av sysselsättningsarbete

44 Förmånerför energiproduktioni litenskala Befrielse från elskatt elskatt för växthusodlare 4,53 /MWh energianläggningar, som producerar el med generatorer < 2 MVA och inte förser nätet med el behöver inte betala skatt Understöd för elproduktion understöd för elproduktion (effekt > 2 MVA, produktion > 100 MWh/år) för el, som används i egen produktion fås ingen understöd Understöd för elproduktion, beroende på energikälla (2005) Vindkraft 6,9 euro/mwh Vattenkraft (max 1MA) 4,2 euro/mwh Trä och energikällor från trä 4,2 euro/mwh Återvinningsbränsle 2,5 euro/mwh Biogas 4,2 euro/mwh Flis 6,9 euro/mwh

VÄXTHUSODLING OCH KLIMATFÖRÄNDRINGEN Jordens atmosfär fungerar på samma sätt som växthusets glasväggar den hindrar solens värmestrålning från att reflekteras tillbaka till rymden. Koldioxid och vattenånga

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

INFO från projektet 05

INFO från projektet 05 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 05 Mindre CHP anläggningar Många mindre värmeproducenter

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Öppet brev till växthusodlare gällande energi- och produktionseffektivitet Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Det är möjligt att minska förbrukningen av totalenergin i växthus

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Energi 2015 Energipriser 2015, 1:a kvartalet Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Enligt Statistikcentralens uppgifter sjönk konsumentpriserna på bränslen klart under första kvartalet,

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Energipriser. Elpriset vände nedåt. 2012, 2:a kvartalet

Energipriser. Elpriset vände nedåt. 2012, 2:a kvartalet Energi 2012 Energipriser 2012, 2:a kvartalet Elpriset vände nedåt Det totala elpriset sjönk i alla konsumentgrupper under årets andra kvartal. Konsumentpriserna på el vände nedåt efter första kvartalet.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas

Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas Energi 2014 Energipriser 2014, 1:a kvartalet Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas Till följd av att början av året var varmt minskade förbrukningen av stenkol och naturgas. Priset

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över industrins energianvändning 2013 Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på

Läs mer

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet Energi 2012 Energipriser 2011, 4:e kvartalet Energipriserna fortsatte att stiga Enligt Statistikcentralen steg priserna på energi som används i trafiken och för uppvärmning under sista kvartalet 2011.

Läs mer

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016 GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Energi 2014 Energipriser 2014, 3:e kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Priserna på fossila bränslen och el fortsatte sjunka under årets tredje kvartal. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

INFO från projektet 04

INFO från projektet 04 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2016 Energiskaffning och -förbrukning 2015, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 3 procent år 2015 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Industrins energianvändning 2015

Industrins energianvändning 2015 Energi 2016 Industrins energianvändning 2015 Industrins energianvändning sjönk med 3 procent år 2015 Enligt Statistikcentralen sjönk industrins energianvändning år 2015 med 3 procent från året innan Inom

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

Finsk energipolitik efter 2020

Finsk energipolitik efter 2020 Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Priserna på oljeprodukter sjönk under sista kvartalet

Priserna på oljeprodukter sjönk under sista kvartalet Energi 2015 Energipriser 2014, 4:e kvartalet Priserna på oljeprodukter sjönk under sista kvartalet Den tydliga nedgången i importpriserna på olja bidrog till att konsumentpriserna på bränslen sjönk under

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10% Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag

Läs mer

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,

Läs mer

Priserna på fossila bränslen och el sjönk under andra kvartalet

Priserna på fossila bränslen och el sjönk under andra kvartalet Energi 2014 Energipriser 2014, 2:a kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjönk under andra kvartalet Priserna på stenkol och naturgas inom värmeproduktionen sjönk under andra kvartalet jämfört

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Energipriserna sjönk ytterligare under tredje kvartalet

Energipriserna sjönk ytterligare under tredje kvartalet Energi 2015 Energipriser 2015, 3:e kvartalet Energipriserna sjönk ytterligare under tredje kvartalet Korrigerad 21.12.2015. De korrigerade siffrorna är markerade med rött. Enligt Statistikcentralens uppgifter

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Biogas från många bioråvaror

Biogas från många bioråvaror Biogas från många bioråvaror Städer Jordbruk Skogsbruk Slam Hushållsavfall Industriellt organiskt avfall Deponier Gödsel Restprodukter Energigrödor Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri Biogas

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 213 Energiskaffning och -förbrukning 213, 2:a kvartalet Med träbränslen producerades mer energi än tidigare Korrigerad 23.9.213. Den korrigerade siffran är markerad med rött, var tidigare 33,3.

Läs mer