Kartläggning av göteborgarnas behov och önskemål av öppettider på folkbiblioteken

Transkript

1 Kartläggning av göteborgarnas behov och önskemål av öppettider på folkbiblioteken Undersökningen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgs Kulturförvaltning April 2014

2 Innehållsförteckning I KORTA DRAG... 4 OM UNDERSÖKNINGEN SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN HUR DEN ETNOGRAFISKA UNDERSÖKNINGEN HAR GENOMFÖRTS DISPOSITION BEGREPP TILLGÄNGLIGHET, SERVICEEKOLOGI OCH VARDAGSLIV TILLGÄNGLIGHET SOM SERVICEUPPLEVELSE EN PLATS I VARDAGEN INSIKTER OM ANVÄNDARNA OCH ICKE ANVÄNDARNA INSIKT MENTALA HINDER INSIKT JAG ÄR INGEN BESÖKARE, JAG ÄR BARA HÄR INSIKT LÅNAR INTE PÅ GRUND AV LÅNETIDEN INSIKT ALLT FINNS PÅ INTERNET OCH DET HAR JAG HEMMA INSIKT PÅ VÄG TILL ELLER IFRÅN INSIKT NÄRHET TILL BIBLIOTEK INSIKT BESÖKA BIBLIOTEKET ÄR EN ENSAMAKTIVITET INSIKT BESTÄLLER SJÄLVA BÖCKER VIA INTERNET INSIKT DET FINNS MER ÄN STADSBIBLIOTEKET INSIKT FYLL DITT HUVUD OCH INTE DIN BOSTAD INSIKT BIBLIOTEKSBESÖK UNDER GRUNDSKOLA OCH HÖGSTADIUM PÅVERKAR BESÖKSBETEENDET SOM VUXEN INSIKTER OM BIBLIOTEK DE FYSISKA OCH DE VIRTUELLA INSIKT ZONER FAVORITBIBLIOTEK INSIKT VIKTIGA FUNKTIONER PÅ BIBLIOTEKEN INSIKT EN KRAVLÖS PLATS INSIKT STUDERA ELLER ARBETA PÅ BIBLIOTEKET INSIKT TILLFÄLLIGA OCH GENRE INRIKTADE BIBLIOTEK INSIKT ÄR MED I TIDEN INSIKT DEN MÄNSKLIGA KONTAKTEN INSIKTER KRING ÖPPETTIDER INSIKT VILKA BESÖKER BIBLIOTEKET NÄR? INSIKT ÖPPETTIDERNA UTESLUTER VISSA MÅLGRUPPER INSIKT ÖPPETTIDER HELGER INSIKT ÖPPETTIDER STORHELGER INSIKT SOMMARTID

3 INSIKTER OM MARKNADSFÖRING INSIKT FÖR DE REDAN INVIGDA SVÅRT ATT HITTA DIT INSIKT KÄNNEDOM OM ÖPPETTIDER OCH UTBUD INSIKT SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER INSIKT DISPLAY BÖCKER I RL OCH VR ÖKAR TILLGÄNGLIGHETEN ARKETYPER OCH ANVÄNDARRESOR ARKETYPER UTIFRÅN SITUATION ANVÄNDARRESOR OM SPLITVISION RESEARCH

4 I korta drag I korta drag Denna etnografiska undersökning är genomförd av Splitvision Research AB på uppdrag av Göteborgs Kulturförvaltning. Undersökningen genomfördes under perioden november 2013 mars Kort om undersökningen Syftet med undersökningen har varit att förstå hur öppettider och andra faktorer påverkar befintliga och potentiella användares upplevelse av folkbibliotekens och Stadsbibliotekets tillgänglighet i Göteborg. Undersökningen har geografiskt omfattat fyra bibliotek (Angereds bibliotek, Askims bibliotek, Kåken och 300m2) och dess upptagningsområden. För att ge en så bra bild av göteborgarna som möjligt har biblioteken valts ut i samråd med en referensgrupp bestående av representanter från bibliotekschefsgruppen. Undersökningen har genomförts med användare och icke användare i åldern år. Totalt har 42 semistrukturerade djupintervjuer, 2 fokusgrupper, kortare intervjuer med besökare på bibliotek och flera dagars deltagande observationer på biblioteken genomförts. Sammanfattning av resultat Fler faktorer än öppettider samspelar för att skapa tillgänglighet, men öppettider och närhet till biblioteket är bland de mest betydelsefulla faktorerna. Här nedan presenteras de, enligt oss, viktigaste insikterna i relation till tillgänglighet. I rapporten presenteras totalt 28 insikter om tillgänglighet. En viktig faktor för ökad tillgänglighet är att arbeta med en ökad kännedom om biblioteken. Det behövs en ökad kommunikation och marknadsföring om bibliotekens existens, tillgänglighet och utbud. Längre öppettider behövs för att inte utestänga grupper och är en del i att följa med i tiden gällande ökat utbud. För att kunna nå en bredare publik behöver biblioteket vara öppet på morgonen (klockan 6 9) och på kvällen (klockan 17 22). Flera av de intervjuade som arbetar har beskrivit att de idag främst besöker biblioteket på vägen till eller hem från arbetet. Biblioteket behöver vara öppet på helger (lördag och söndag) och storhelger. Det behövs även ett nytt tänk runt sommaröppet. Meröppet (öppet med en lägre bemanningsgrad) skulle få ett positivt mottagande och leda till ett ökat användande. När det bäst lämpar sig att ha lägre bemanningsgrad ur ett användarperspektiv är svårt att fastställa. Knutpunktsbibliotek, genrebibliotek, kulturhus, lokala bibliotek. Det behövs en bred repertoar av bibliotek för att möta användarnas differentierade behov och önskemål. Det vi kan se i undersökningen är att om bibliotek kombineras med annan verksamhet ökar upplevelsen av bibliotekets tillgänglighet. 4

5 I korta drag Det vi har kunnat se i undersökningen är att tillfälliga bibliotek kan nå målgrupper som annars inte är användare av bibliotek att bli användare. Ett exempel är bokbussens placering i Delsjöområdet sommaren I syfte att öka tillgängligheten behöver mer av det gamla bibliotekets funktioner flyttas till det digitala rummet. 5

6 Kapitel 1 Om undersökningen KAPITEL 1 Om undersökningen 6

7 Kapitel 1 Om undersökningen Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgs Kulturförvaltning och utfördes under perioden november 2013 mars Syftet med undersökningen Bakgrund Göteborgs Stads kulturnämnd och kommunfullmäktige har satt ett mål att tillgängligheten till kultur ska öka. De skriver att ett mått på tillgänglighet är kulturinstitutionernas öppettider. Bibliotekens öppettider kan vara en variabel som hindrar eller inbjuder till biblioteksanvändning. Många göteborgare använder flera bibliotek medan andra är trogna ett specifikt bibliotek. Många använder sig överhuvudtaget inte av bibliotek. För att få en klarare bild av hur göteborgarna upplever bibliotekens nuvarande öppettider görs denna undersökning. Resultatet ska ge en grund för förbättringar Syfte I syfte att utveckla utbudet bland biblioteken i Göteborgs Stad önskade Göteborgs Kulturförvaltning genomföra en kartläggning av göteborgarnas behov och önskemål (bland såväl befintliga som potentiella användare) av öppettider på folkbiblioteken, inklusive Stadsbiblioteket. Intentionen var att inhämta en större kunskap och förståelse för göteborgarnas behov och önskemål om hur öppettiderna ska vara och förläggas över dygnets timmar. 1.2 Hur den etnografiska undersökningen har genomförts Undersökningen har genomförts med etnografisk metodik, där insikter har samlats in med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer, deltagande observationer, fokusgrupper och kortintervjuer i fält. Insamling och analys har genomförts i en iterativ process i tre fältperioder under november 2013 till mars Urval och insamling Undersökningen har omfattat fyra folkbibliotek och dess upptagningsområden. Biblioteken har valts ut i samråd med en arbetsgrupp från Kulturförvaltningen för att ge en så bra bild av göteborgarna som möjligt. Följande bibliotek har ingått i undersökningen: Angereds bibliotek Askims bibliotek Kåken 300m2 7

8 Kapitel 1 Om undersökningen Insikter från användare och icke användare i åldern år har samlats in genom 42 semistrukturerade djupintervjuer, 2 fokusgrupper, kortare intervjuer med besökare på bibliotek och flera dagars deltagande observationer på biblioteken. I intervjuer och fokusgrupper har vi strävat efter att erhålla så täta och innehållsrika berättelser som möjligt. Grunden i vårt arbete har varit semistrukturerade djupintervjuer. Det innebär att intervjuerna genomförts utifrån teman som vi låtit den intervjuade prata fritt utifrån. Som ett komplement till det semistrukturerade har vi även använt oss av andra frågetekniker och metoder (exempelvis projektions och visualiseringsövningar) för att komma åt de intervjuades attityder, beteenden och värderingar Relativt förutsättningslöst I syfte att svara på uppdragets frågeställning kring vad som ger ökad tillgänglighet och i vilken grad öppettider påverkar tillgängligheten har vi närmat oss ämnet relativt förutsättningslöst. Det innebär att vi intervjuat användare och potentiella användare av folkbiblioteken och Stadsbiblioteket i Göteborg om deras relation till bibliotek och vad konkurrenter (exempelvis Pocket Shop, Spotify och Storytel) erbjuder. Ur ett helhetsperspektiv har vi fångat insikter och förståelse för hur relationen till biblioteket ser ut (oberoende av om man nyttjar biblioteket eller ej). Vi har undersökt vad biblioteket har för funktion i de intervjuades vardag och sett till hur öppettiderna inverkar på nyttjandegraden av biblioteken. Efter respektive fältperiod har vi ställt de insamlade insikterna i relation till den ursprungliga frågeställningen kring öppettider och ökad tillgänglighet. Illustration 1:1 Vi har i intervjuer och fokusgrupper närmat oss ämnet relativt förutsättningslöst. Syftet med det är att kunna identifiera betydelsefulla insikter som initialt bara ser ut att ligga i periferin. 8

9 Kapitel 1 Om undersökningen Iterativ process Undersökningen har genomförts i en iterativ process som möjliggjort att valet av insamlingssätt, val av målgrupp och frågeställningar löpande har kunnat anpassas utifrån de insikter som erhållits efter varje delmoment. Insamlingen har fördelats på tre fältperioder. Mellan varje fältperiod har det insamlade materialet analyserats och därefter diskuterats i ett insiktsmöte tillsammans med en referensgrupp bestående av representanter från bibliotekschefsgruppen. En viktig del under dessa möten har varit föreningen mellan insikter i målgruppens beteende, uppdragsgivarens kompetens i området och Splitvision Researchs kunskaper om undersökningar och mänskligt beteende. Illustration 1:2 Undersökningen har genomförts i en iterativ process Analys Vid analysen av det insamlade materialet har vi haft ett abduktivt förhållningssätt. I det insamlade materialet har vi sökt mönster och förståelse för de intervjuades beskrivningar. Vi har tolkat materialet växelvis utifrån deras världsbild och ur ett samhällsperspektiv. Vi har tagit hänsyn till vad de intervjuade säger, vad de inte säger samt vad som sägs mellan raderna. Metodologiskt har vi haft ett öppet förhållningssätt i analysarbetet. Vi har inte varit bundna vid en specifik analytisk teknik utan har rört oss fritt mellan flera analytiska tekniker (Bricolage) i syfte att nå förståelse för de berättelser vi samlat in. Alla intervjuer som genomförts har bandats. Vi har därmed i efterhand kunnat lyssna på alla inspelningar och har på detta sätt fått möjlighet att analysera materialet två gånger. Materialet har analyserats av ett team hos Splitvision Research med olika beteendevetenskapliga inriktningar. Det har möjliggjort att vi kunnat diskutera resultatet utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Vad som sägs mellan raderna Vad de inte säger Vad de säger 9

10 Kapitel 1 Om undersökningen I analys och bearbetning av de intervjuades kontakt/icke kontakt med biblioteket har vi använt oss av användarresor för att synliggöra de mötespunkter (touchpoints) som de intervjuade eller observerade har med biblioteket. Kontaktytor kan exempelvis vara återlämningslåda, kundtjänst eller omlåningsfunktionen på bibliotekets webbplats. Insikterna som presenteras i rapporten är uppbyggda dels på de intervjuades svar och resonemang, dels på vår analys av deras svar och resonemang. När vi i rapporten har använt oss av citat från intervjuade representerar de vad flera av de intervjuade har svarat. 1.3 Disposition Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv innefattar en diskussion om tillgänglighetens betydelse för bibliotek och för användaren och på vilkets sätt tillgänglighet kan upplevas. I kapitel 3 Insikter om användarna och icke användarna presenteras insikter om användarnas och icke användarnas relationer till bibliotek och dess tjänster. I kapitel 4 Insikter om bibliotek De fysiska och de virtuella presenteras insikter om biblioteket som fysisk och virtuell plats. I kapitel 5 Insikter kring öppettider presenteras insikter om öppettider och öppethållande. I kapitel 6 Insikter om marknadsföring presenteras insikter som pekar på marknadsföringsproblematik och förhållandet till tillgänglighet. I kapitel 7 Arketyper och användarresor presenteras åtta arketyper och sex användarresor i syfte att ge en fördjupad bild av användares och icke användares möte och nyttjande av bibliotek. För vissa insiktsområden i rapporten förekommer underrubriker (illustreras med en glödlampa) som beskriver förslag till insatser för ökad tillgänglighet. I vissa fall återfinns också åtgärdsförslag i själva beskrivningen för varje insiktsområde. Samtliga fotografier i rapporten är fotograferade av Splitvision Research. 10

11 Kapitel 1 Om undersökningen 1.4 Begrepp Begrepp Användare/besökare Deltagande observationer Förklaring Stadsdelsbiblioteken och Stadsbibliokteket använder termen användare för att beskriva samtliga som nyttjar biblioteket i någon form. I rapporten har vi gjort en distinktionsskillnad mellan användare och besökare. I de fall vi refererar till besökare är det en person som i begränsad omfattning använder biblioteket. Deltagande observationer innefattar att vi observerar vad och hur användarna gör på biblioteket. Fokusgrupper Är en intervjuform där deltagare intervjuas i en grupp om 5-10 personer. I en fokusgrupp finns utrymmet och tryggheten hos gruppen att gemensamt beskriva den situation som råder och de attityder som finns bland de intervjuade. Semistrukturerade djupintervjuer Är en intervjuform där den intervjuade intervjuas utifrån teman istället för en fast frågestruktur. Detta möjliggör att de ingångar och öppningar till ämnet som den intervjuade ger smidigt kan följas. 11

12 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv KAPITEL 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv 12

13 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv 2.1 Tillgänglighet som serviceupplevelse Undersökningen visar att det finns andra faktorer än öppettider som har stor inverkan på upplevelsen av bibliotekens tillgänglighet. Intervjupersoner resonerar ofta kring praktiska saker de upplever eller saknar på bibliotek. Det kan vara ljussättning, studieplatser, närheten till arbetet eller hemmet. De resonerar även kring vissa personliga värden i biblioteksupplevelsen, som öppenhet och trygghet. Utifrån dessa synpunkter har vi konstaterat att tillgänglighet i stor utsträckning hänger ihop med upplevelsen av service. Det är därmed relevant att analysera tillgänglighet utifrån service design. Service design bidrar till att synliggöra hur servicegivaren (biblioteket) kompletterar eller hindrar servicetagaren (användaren/besökaren) i förhållande till sitt beteende. Tillgänglighet blir en fördjupad fråga om på vilket sätt man kan vara medveten kring sin service och förbättra den utifrån service tagarens perspektiv Serviceekologi Det underlättar att se service som en ekologi där alla aktörer har utbyte av varandra. Att tänka med hjälp av serviceekologi ger insikter i hur bibliotek relaterar till dess användare och tvärtom för att skapa förutsättningar för utveckling av tillgänglighet. Ekologin är i god balans när alla aktörer bidrar till och skapar en levande miljö kännetecknad av ett utbyte av tjänster. Med andra ord när det finns en balans mellan Löfte och Värde enligt illustration 2:1. Obalans i ekologin beror oftast på att servicegivaren inte kan vara den resursen som servicetagaren behöver. Med biblioteket som servicegivare i denna modell och göteborgaren som servicetagare, så fungerar tillgänglighet som löftet för att få ett värdefullt utbyte. Tillgänglighet värdesätts utifrån användarnas uppfattning att serviceutbudet passar deras önskningar. Frågan som ställs från användaren/besökaren blir Hur ser biblioteket till mina behov? Frågan som ställs från biblioteket blir Hur kan vi öka användning av biblioteket? Med dessa frågor och tankar kring serviceekologi kan arbetet börja för att anpassa verksamheten för att uppfylla tillgänglighetsmålet. I serviceekologi innebär det att ju mer medveten biblioteket blir om användarens behov och identitet desto större chans finns att öka användningen av biblioteket. 13

14 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Illustration 2:1 Beskrivning av sambanden i serviceekologi En plats i vardagen En utgångspunkt kring bibliotekets serviceekologi är att vidga resonemanget till biblioteket som plats. Biblioteket är inte enbart en byggnad som innehåller böcker enligt de intervjuade i undersökningen. Det deltar också i stadsbilden, närmiljön och människors sociala liv. Bibliotek erbjuder kunskap och en fristad, det erbjuder verktyg som behövs för arbete och fritid. Vad har biblioteket för betydelse i den närmiljö det befinner sig i? Vad är förutsättningarna för ökad tillgänglighet i relation till andra servicegivare i samhället? Omgivningen påverkar människors identitet och känslor både tillfälligt och långvarigt. Bibliotekets placering har visat sig vara av betydelse för de intervjuade för när och hur de besöker biblioteket. Användarens besöksfrekvens går ofta hand i hand med att biblioteket finns där längs vägen från A till B från vägen till och från arbetet, skolan eller mellan fritidsaktiviteter. Placeringen av biblioteket i närmiljön där folk rör sig är betydande och därmed är det viktigt att vara medveten om vilka andra aktörer i närmiljön som också är intresserade av målgruppen. 14

15 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Ett bibliotek kan ha en dragkraft i närmiljön. Det kan vara exempelvis Askims bibliotek vid Askims torg där det inte finns mycket annat utbud kring torget. Hade biblioteket försvunnit så hade säkerligen en stor del av torgets liv och betydelse också gjort det. Därmed är biblioteket en viktig drivkraft i serviceekologin kring torget. Ett annat exempel på drivkraft i närmiljön är Angereds bibliotek. I Angereds centrum finns det många punkter som bidrar till samhällets funktion och välbefinnande. Shoppingcentrets vimmel, spårvagnstrafik, Blå stället, Lärjedalens trädgårdar, gymnasiet och den nya simhallen är viktiga inslag som tillsammans med biblioteket skapar ett fungerande ekosystem av service till de boende i och runt Angereds boende. Vi har även sett exempel där en god ekologi kunde dras igång med hjälp av bibliotek. Efter ett fokusgruppsmöte i Hammarkullen om Angereds bibliotek tyckte vi att frågeställningen om bibliotekets potential i omgivningens ekologi blev intressant. På Hammarkulletorget var det inte mycket som var öppet på kvällen, men det var ändå folk i rörelse. Det var många ute som var ungdomar. Det som syntes öppet var en mataffär och en pizzeria. Sporthallen var säkerligen också öppen. Biblioteket skulle här kunna ha potentialen att förvandla torgets nattliv genom längre öppettider för att erbjuda en plats att vara på. Vi såg människor som gick omkring på sin fritid utan någon tydlig och kravlös plats att vända sig till. Biblioteket skulle kunna bli synbar och besökbar för denna tid av dygnet när folk söker alternativ på sin fritid. På så sätt kunde biblioteket dominera som en offentlig plats i närmiljön och erbjuda olika målgrupper den trygga fristaden biblioteken kännetecknas av. Ett bibliotek kan visserligen finnas var som helst, men en genomtänkt serviceekologi kan ge nya idéer till hur bibliotekets service anpassas till människors behov. Det kan betyda att biblioteket tar plats i ett kulturhus och blir ett nav i samhällets kulturhändelser. Det kan också betyda att bibliotekets serviceutbud inte krävs fullt ut. Till exempel hade det kanske varit bra med en drive through återlämningsautomat i Sisjön för att användaren ska slippa uppleva att det är krångligt att ta sig till biblioteket för att återlämna. Ett bibliotek som ligger i anslutning till andra kulturattraktioner (som i ett kulturhus eller museum) bidrar till användarens fritidsutbud och intressen. Samtidigt bidrar det enligt serviceekologin till de andra verksamheternas besökssiffror. Användaren är redan på plats för att göra något på fritiden. Ligger biblioteket i anslutning till en bostadsmiljö kan det förväntas ett större intresse för helg och kvällsöppet. När människor är lediga så kretsar en stor del av deras lediga tid kring hemmet eller däromkring. Det kan då anses av intresse att ett bibliotek är enkelt att ta sig till från hemmet. Ett bibliotek måste också vara väl synligt. 15

16 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Illustration2:2 Aktiviteter i anslutning till biblioteket ökar tillgängligheten Synlig och osynlig Medan biblioteksbesök är ett mål för många så är det lika väl frånvarande i vissa människors liv där andra intressen hos individen tar större plats. Därför är inte enbart placeringen av biblioteket i stadsmiljön viktig utan biblioteket måste också synas och vara tilltalande i miljön för att öka tillgängligheten. Det som inte syns är inte heller något man söker sig till. De som inte går till biblioteket vet antingen inte att biblioteket finns, eller vet inte vad det har för tjänster. Till exempel, en intervjuperson som bor i Linnéområdet visste inte att det finns ett bibliotek där (Linnéstadens bibliotek). När hon av en händelse lånade en bok från bokbussen gick hon till 300m2 för att lämna tillbaka sin bok. Ett bibliotek ska vara Igenkänningsbar (synligt) samtidigt som det bör anknyta till en uppfattning om vad ett bibliotek ska vara (besökbart). Synlighetsupplevelsen kan variera mellan olika bibliotek beroende på lokaler och i förhållande till andra tjänster. Biblioteket kan fånga uppmärksamhet för att det ser pampigt och klassiskt ut, eller (som för 300m2) för att det inte ser ut som ett vanligt bibliotek. Innehållsmässigt upplever personen besöksbarheten när hon/han känner igen sig i utbudet av böcker samt för att det är en plats där hon/han kan söka kunskap och finna lugn och ro. Kombinationen av synbarhet och besöksbarhet kan förverkligas i olika former och även kännas igen i Göteborgs Stads utbud av bibliotek idag. Till exempel Härlanda biblioteket Kåken som placerats i ett gammalt fängelse (synlig byggnad i närområdet) och numera erbjuder en fristad för användaren (besöksvänligt). 16

17 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Ett annat exempel är 300m2 som placerats i en gammal butik. 300m2 anspelar till omgivningens shoppingutbud genom att huseras i butikslokaler. Stora skyltfönster och smidigt läge gör att brukaren känner igen sig och sina behov i miljön. I skyltfönstren skymtas numera själva besökarna. Besökarna utnyttjar bibliotekets traditionella resurser läser böcker, studerar, använder datorer, läser tidningar. Utanför kan förbipasserande observera själva beteendeeffekten av besöket genom fönstren och därmed uppfatta något nytt men igenkännbart med platsen Vad är bibliotekets potential gällande synbarhet och besöksbarhet i stadsbilden? Ett bibliotek uppfyller en unik zon i samhället, som en fristad, plats för kunskap eller plats för avkoppling vid sidan av andra aktiviteter som pågår i det offentliga rummet, som exempelvis ruset kring shoppingstråket, arbetslivet och andra fritidsintressen. Biblioteket har en identitet som sällan matchas av något annat. Det kan vara lämpligt i analysen om ett biblioteks plats i den lokala omgivningen att ställa frågor kring vad för slags synbarhet och besöksbarhet den platsen har för tillfället. Vad är platsens huvudsakliga dragkrafter i människors liv? Likaväl för att utveckla biblioteket kan frågan ställas kring vad biblioteket har för potential i denna lokala omgivning? Hur ska biblioteket komplettera andra dragkrafter för att bli en dragkraft i sig själv? I kommande kapitel presenterar vi insikter från intervjuer med användare och icke användare tillsammans med våra observationer som blir värdefulla i förhållande till att öka tillgängligheten. 17

18 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna KAPITEL 3 Insikter om användarna och icke användarna 18

19 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna I detta kapitel presenterar vi 11 insikter om användare, icke användare och deras relation till bibliotek. 3.1 Insikt Mentala hinder Undersökningen visar att det för en viss grupp finns mentala hinder som begränsar tillgängligheten till bibliotek. De mentala hindren finns av tre olika karaktärer: 1. Inte intresserad eller ingen vana Inom denna grupp finns det inte något intresse för bibliotekets utbud. Denna grupp har ofta liten vana eller erfarenhet av att använda bibliotekets tjänster. Det gör att användning av biblioteket ofta hamnar utanför deras komfort zon, de vet inte hur de ska bete sig eller vilka regler som gäller. Det är vanligt att konkurrerande aktiviteter, exempelvis idrott, bidrar till icke behovet. En bidragande faktor kan också vara att de har tidigare negativa upplevelser av bibliotek, exempelvis från barndomen. 2. Det kommersiella utbudet passar bättre En grupp kategoriseras av att ekonomin inte utgör någon begränsning. Efter ett övervägande kring utbudet tycker de att andra kommersiella tjänster bättre möter deras behov. De tycker att det är enklare att köpa och äga böcker eller att använda kommersiella tjänster för film och musik. Incitamentet att bibliotekets tjänster är gratis är inte tillräckligt starkt. 3. Beslut på delvis fel grunder I den tredje gruppen finns ett behov, men de har inte kunskap om bibliotekets tjänster. Till skillnad från gruppen ovan, har de gjort sitt övervägande utan att ha kunskap om vad biblioteket erbjuder. Till exempel menar vissa att biblioteket inte har det utbud av böcker de vill ha, exempelvis Fantasy. De beskriver att biblioteken bara har den goda litteraturen. Fotografi av Science fiction bokhandeln i Göteborgs fönsterskyltning. Förslag på insatser för ökad tillgänglighet: För grupp 1 ovan handlar det om att arbeta med positiva upplevelser av biblioteket och kunskap om biblioteket i ungdomsåren. För grupp 2 ovan kan det handla om att erbjuda och locka med smala produkter som inte det kommersiella tar sig an. För grupp 3 ovan handlar det till stor del om marknadsföring av bibliotekets tjänster, vilket vi resonerar om längre fram i denna rapport. 19

20 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna 3.2 Insikt Jag är ingen besökare, jag är bara här Några av de intervjuade som befinner sig inne på biblioteken ser inte sig själva som användare/besökare på biblioteket. De beskriver att de bara är där tillfälligt, bara surfar eller att de har stämt träff med en vän. En gemensam nämnare bland de som inte ser sig själva som besökare är framför allt att deras beskrivning av syftet med besöket inte är biblioteket i sig, utan att syftet ofta handlar om att fördriva tid. Andra faktorer som ser ut att inverka på deras beskrivning av sig själva som icke besökare är att de inte frekvent besöker biblioteket, eller att de är där utan att låna böcker. Förslag på insatser för ökad tillgänglighet: Framhäv än mer bredden i bibliotekets utbud. Att det är helt ok att bara vara där och att det också är ett sätt att använda biblioteket. En medvetenhet om risken att gruppen Jag är ingen besökare, jag är bara här inte syns i kvantifierade mätningar av andelen användare (= andelen som använder biblioteket är större än det som förmodligen framkommer). Fotografi från 300m2 20

21 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna 3.3 Insikt Lånar inte på grund av lånetiden En av de främsta anledningarna till att de personer som vi har intervjuat inte använder sig av biblioteket är upplevelsen av att lånetiden begränsar dem. Ofta är det inte lånetiden i sig som utgör ett hinder, utan själva vetskapen om att de behöver komma ihåg att lämna igen de lånade böckerna i tid. Det förekommer också att de intervjuade beskriver att det faktum att de läser oregelbundet och sporadiskt gör att de inte vill känna sig begränsade av lånetiden, utan att de hellre köper en bok. Manlig IP, 19 år: Jag tycker det är jobbigt att behöva komma ihåg att lämna tillbaka böcker. Förseningsavgifter är avskräckande så jag köper hellre det jag verkligen vill ha att läsa. [ ] Jag borde låna böcker; särskilt nu när jag är student och inte har så mycket pengar. Men mina läsvanor är inte förenliga med bibliotekslån, för jag läser en bok i etapper när jag har tid. Det kan ta flera månader att bli klar. Kvinnlig IP, 30 år med två små barn: Jag lånar bara böcker till barnen. För mitt eget läsande så köper jag böckerna, ofta pocket. Det tar ofta lång tid för mig att läsa ut en bok. Jag läser sporadiskt när jag har tid och energi. Fotografi av två läshögar. Förslag på insatser för ökad tillgänglighet: En mer tolerant inställning till förseningsavgifter i syfte att inte skrämma iväg sällan eller nylåntagare. Upplys om möjligheten att låna om böcker på bibliotekets webbplats samt möjligheten att återlämna böcker i bokinkastet. Upplys om möjligheten att det går att låna om och återlämna böcker på alla bibliotek i Göteborg. 21

22 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna 3.4 Insikt Allt finns på internet och det har jag hemma Några av de yngre respondenterna (dock inte alla) uttrycker att de inte har behov av biblioteket och bibliotekets tjänster. De uttrycker det som att allt de behöver finns på internet och den bästa internetuppkopplingen har de i sitt hem. Där har de tillgång till film, musik, bloggar och Youtube. Dessa media ersätter för den här målgruppen både facklitteratur, skönlitteratur, magasin och dagstidningar. Flera av de intervjuade beskriver att de har specifika personer eller flöden som de följer på internet (Youtubekanaler, Instagram, bloggar). Manlig IP, 19 år: Jag har svårt att hitta motivationen till att använda biblioteket. De flesta av mina informations och underhållningsbehov tillfredsställs genom internet. 3.5 Insikt På väg till eller ifrån Undersökningen visar att biblioteksbesök ofta samplaneras med andra aktiviteter. Detta gäller om inte biblioteksbesöket i sig är en aktivitet eller en utflykt som exempelvis vid studier eller besök med barn eller barnbarn. På väg ll arbetet Hem Bibliotek Arbete På väg hem från arbetet Hem Bibliotek Arbete Illustration 3: 1. Besöket av biblioteket sker på väg till eller på väg hem från arbetet. De flesta av de personer vi har intervjuat som arbetar gör sitt besök på biblioteket i samband med sin resa till eller från arbetet. I diagram 3:1 1 ser vi att de flesta (fyra av tio) reser till sitt arbete med bil. Tre av tio uppger att de reser med kollektivtrafik, nästan två av tio cyklar och en av tio går. 1 Undersökning kring vad göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, Undersökningen är genomförd av Splitvision Research AB på uppdrag av Trafikkontoret i Göteborgs Stad. 22