Kartläggning av göteborgarnas behov och önskemål av öppettider på folkbiblioteken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av göteborgarnas behov och önskemål av öppettider på folkbiblioteken"

Transkript

1 Kartläggning av göteborgarnas behov och önskemål av öppettider på folkbiblioteken Undersökningen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgs Kulturförvaltning April 2014

2 Innehållsförteckning I KORTA DRAG... 4 OM UNDERSÖKNINGEN SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN HUR DEN ETNOGRAFISKA UNDERSÖKNINGEN HAR GENOMFÖRTS DISPOSITION BEGREPP TILLGÄNGLIGHET, SERVICEEKOLOGI OCH VARDAGSLIV TILLGÄNGLIGHET SOM SERVICEUPPLEVELSE EN PLATS I VARDAGEN INSIKTER OM ANVÄNDARNA OCH ICKE ANVÄNDARNA INSIKT MENTALA HINDER INSIKT JAG ÄR INGEN BESÖKARE, JAG ÄR BARA HÄR INSIKT LÅNAR INTE PÅ GRUND AV LÅNETIDEN INSIKT ALLT FINNS PÅ INTERNET OCH DET HAR JAG HEMMA INSIKT PÅ VÄG TILL ELLER IFRÅN INSIKT NÄRHET TILL BIBLIOTEK INSIKT BESÖKA BIBLIOTEKET ÄR EN ENSAMAKTIVITET INSIKT BESTÄLLER SJÄLVA BÖCKER VIA INTERNET INSIKT DET FINNS MER ÄN STADSBIBLIOTEKET INSIKT FYLL DITT HUVUD OCH INTE DIN BOSTAD INSIKT BIBLIOTEKSBESÖK UNDER GRUNDSKOLA OCH HÖGSTADIUM PÅVERKAR BESÖKSBETEENDET SOM VUXEN INSIKTER OM BIBLIOTEK DE FYSISKA OCH DE VIRTUELLA INSIKT ZONER FAVORITBIBLIOTEK INSIKT VIKTIGA FUNKTIONER PÅ BIBLIOTEKEN INSIKT EN KRAVLÖS PLATS INSIKT STUDERA ELLER ARBETA PÅ BIBLIOTEKET INSIKT TILLFÄLLIGA OCH GENRE INRIKTADE BIBLIOTEK INSIKT ÄR MED I TIDEN INSIKT DEN MÄNSKLIGA KONTAKTEN INSIKTER KRING ÖPPETTIDER INSIKT VILKA BESÖKER BIBLIOTEKET NÄR? INSIKT ÖPPETTIDERNA UTESLUTER VISSA MÅLGRUPPER INSIKT ÖPPETTIDER HELGER INSIKT ÖPPETTIDER STORHELGER INSIKT SOMMARTID

3 INSIKTER OM MARKNADSFÖRING INSIKT FÖR DE REDAN INVIGDA SVÅRT ATT HITTA DIT INSIKT KÄNNEDOM OM ÖPPETTIDER OCH UTBUD INSIKT SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER INSIKT DISPLAY BÖCKER I RL OCH VR ÖKAR TILLGÄNGLIGHETEN ARKETYPER OCH ANVÄNDARRESOR ARKETYPER UTIFRÅN SITUATION ANVÄNDARRESOR OM SPLITVISION RESEARCH

4 I korta drag I korta drag Denna etnografiska undersökning är genomförd av Splitvision Research AB på uppdrag av Göteborgs Kulturförvaltning. Undersökningen genomfördes under perioden november 2013 mars Kort om undersökningen Syftet med undersökningen har varit att förstå hur öppettider och andra faktorer påverkar befintliga och potentiella användares upplevelse av folkbibliotekens och Stadsbibliotekets tillgänglighet i Göteborg. Undersökningen har geografiskt omfattat fyra bibliotek (Angereds bibliotek, Askims bibliotek, Kåken och 300m2) och dess upptagningsområden. För att ge en så bra bild av göteborgarna som möjligt har biblioteken valts ut i samråd med en referensgrupp bestående av representanter från bibliotekschefsgruppen. Undersökningen har genomförts med användare och icke användare i åldern år. Totalt har 42 semistrukturerade djupintervjuer, 2 fokusgrupper, kortare intervjuer med besökare på bibliotek och flera dagars deltagande observationer på biblioteken genomförts. Sammanfattning av resultat Fler faktorer än öppettider samspelar för att skapa tillgänglighet, men öppettider och närhet till biblioteket är bland de mest betydelsefulla faktorerna. Här nedan presenteras de, enligt oss, viktigaste insikterna i relation till tillgänglighet. I rapporten presenteras totalt 28 insikter om tillgänglighet. En viktig faktor för ökad tillgänglighet är att arbeta med en ökad kännedom om biblioteken. Det behövs en ökad kommunikation och marknadsföring om bibliotekens existens, tillgänglighet och utbud. Längre öppettider behövs för att inte utestänga grupper och är en del i att följa med i tiden gällande ökat utbud. För att kunna nå en bredare publik behöver biblioteket vara öppet på morgonen (klockan 6 9) och på kvällen (klockan 17 22). Flera av de intervjuade som arbetar har beskrivit att de idag främst besöker biblioteket på vägen till eller hem från arbetet. Biblioteket behöver vara öppet på helger (lördag och söndag) och storhelger. Det behövs även ett nytt tänk runt sommaröppet. Meröppet (öppet med en lägre bemanningsgrad) skulle få ett positivt mottagande och leda till ett ökat användande. När det bäst lämpar sig att ha lägre bemanningsgrad ur ett användarperspektiv är svårt att fastställa. Knutpunktsbibliotek, genrebibliotek, kulturhus, lokala bibliotek. Det behövs en bred repertoar av bibliotek för att möta användarnas differentierade behov och önskemål. Det vi kan se i undersökningen är att om bibliotek kombineras med annan verksamhet ökar upplevelsen av bibliotekets tillgänglighet. 4

5 I korta drag Det vi har kunnat se i undersökningen är att tillfälliga bibliotek kan nå målgrupper som annars inte är användare av bibliotek att bli användare. Ett exempel är bokbussens placering i Delsjöområdet sommaren I syfte att öka tillgängligheten behöver mer av det gamla bibliotekets funktioner flyttas till det digitala rummet. 5

6 Kapitel 1 Om undersökningen KAPITEL 1 Om undersökningen 6

7 Kapitel 1 Om undersökningen Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgs Kulturförvaltning och utfördes under perioden november 2013 mars Syftet med undersökningen Bakgrund Göteborgs Stads kulturnämnd och kommunfullmäktige har satt ett mål att tillgängligheten till kultur ska öka. De skriver att ett mått på tillgänglighet är kulturinstitutionernas öppettider. Bibliotekens öppettider kan vara en variabel som hindrar eller inbjuder till biblioteksanvändning. Många göteborgare använder flera bibliotek medan andra är trogna ett specifikt bibliotek. Många använder sig överhuvudtaget inte av bibliotek. För att få en klarare bild av hur göteborgarna upplever bibliotekens nuvarande öppettider görs denna undersökning. Resultatet ska ge en grund för förbättringar Syfte I syfte att utveckla utbudet bland biblioteken i Göteborgs Stad önskade Göteborgs Kulturförvaltning genomföra en kartläggning av göteborgarnas behov och önskemål (bland såväl befintliga som potentiella användare) av öppettider på folkbiblioteken, inklusive Stadsbiblioteket. Intentionen var att inhämta en större kunskap och förståelse för göteborgarnas behov och önskemål om hur öppettiderna ska vara och förläggas över dygnets timmar. 1.2 Hur den etnografiska undersökningen har genomförts Undersökningen har genomförts med etnografisk metodik, där insikter har samlats in med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer, deltagande observationer, fokusgrupper och kortintervjuer i fält. Insamling och analys har genomförts i en iterativ process i tre fältperioder under november 2013 till mars Urval och insamling Undersökningen har omfattat fyra folkbibliotek och dess upptagningsområden. Biblioteken har valts ut i samråd med en arbetsgrupp från Kulturförvaltningen för att ge en så bra bild av göteborgarna som möjligt. Följande bibliotek har ingått i undersökningen: Angereds bibliotek Askims bibliotek Kåken 300m2 7

8 Kapitel 1 Om undersökningen Insikter från användare och icke användare i åldern år har samlats in genom 42 semistrukturerade djupintervjuer, 2 fokusgrupper, kortare intervjuer med besökare på bibliotek och flera dagars deltagande observationer på biblioteken. I intervjuer och fokusgrupper har vi strävat efter att erhålla så täta och innehållsrika berättelser som möjligt. Grunden i vårt arbete har varit semistrukturerade djupintervjuer. Det innebär att intervjuerna genomförts utifrån teman som vi låtit den intervjuade prata fritt utifrån. Som ett komplement till det semistrukturerade har vi även använt oss av andra frågetekniker och metoder (exempelvis projektions och visualiseringsövningar) för att komma åt de intervjuades attityder, beteenden och värderingar Relativt förutsättningslöst I syfte att svara på uppdragets frågeställning kring vad som ger ökad tillgänglighet och i vilken grad öppettider påverkar tillgängligheten har vi närmat oss ämnet relativt förutsättningslöst. Det innebär att vi intervjuat användare och potentiella användare av folkbiblioteken och Stadsbiblioteket i Göteborg om deras relation till bibliotek och vad konkurrenter (exempelvis Pocket Shop, Spotify och Storytel) erbjuder. Ur ett helhetsperspektiv har vi fångat insikter och förståelse för hur relationen till biblioteket ser ut (oberoende av om man nyttjar biblioteket eller ej). Vi har undersökt vad biblioteket har för funktion i de intervjuades vardag och sett till hur öppettiderna inverkar på nyttjandegraden av biblioteken. Efter respektive fältperiod har vi ställt de insamlade insikterna i relation till den ursprungliga frågeställningen kring öppettider och ökad tillgänglighet. Illustration 1:1 Vi har i intervjuer och fokusgrupper närmat oss ämnet relativt förutsättningslöst. Syftet med det är att kunna identifiera betydelsefulla insikter som initialt bara ser ut att ligga i periferin. 8

9 Kapitel 1 Om undersökningen Iterativ process Undersökningen har genomförts i en iterativ process som möjliggjort att valet av insamlingssätt, val av målgrupp och frågeställningar löpande har kunnat anpassas utifrån de insikter som erhållits efter varje delmoment. Insamlingen har fördelats på tre fältperioder. Mellan varje fältperiod har det insamlade materialet analyserats och därefter diskuterats i ett insiktsmöte tillsammans med en referensgrupp bestående av representanter från bibliotekschefsgruppen. En viktig del under dessa möten har varit föreningen mellan insikter i målgruppens beteende, uppdragsgivarens kompetens i området och Splitvision Researchs kunskaper om undersökningar och mänskligt beteende. Illustration 1:2 Undersökningen har genomförts i en iterativ process Analys Vid analysen av det insamlade materialet har vi haft ett abduktivt förhållningssätt. I det insamlade materialet har vi sökt mönster och förståelse för de intervjuades beskrivningar. Vi har tolkat materialet växelvis utifrån deras världsbild och ur ett samhällsperspektiv. Vi har tagit hänsyn till vad de intervjuade säger, vad de inte säger samt vad som sägs mellan raderna. Metodologiskt har vi haft ett öppet förhållningssätt i analysarbetet. Vi har inte varit bundna vid en specifik analytisk teknik utan har rört oss fritt mellan flera analytiska tekniker (Bricolage) i syfte att nå förståelse för de berättelser vi samlat in. Alla intervjuer som genomförts har bandats. Vi har därmed i efterhand kunnat lyssna på alla inspelningar och har på detta sätt fått möjlighet att analysera materialet två gånger. Materialet har analyserats av ett team hos Splitvision Research med olika beteendevetenskapliga inriktningar. Det har möjliggjort att vi kunnat diskutera resultatet utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Vad som sägs mellan raderna Vad de inte säger Vad de säger 9

10 Kapitel 1 Om undersökningen I analys och bearbetning av de intervjuades kontakt/icke kontakt med biblioteket har vi använt oss av användarresor för att synliggöra de mötespunkter (touchpoints) som de intervjuade eller observerade har med biblioteket. Kontaktytor kan exempelvis vara återlämningslåda, kundtjänst eller omlåningsfunktionen på bibliotekets webbplats. Insikterna som presenteras i rapporten är uppbyggda dels på de intervjuades svar och resonemang, dels på vår analys av deras svar och resonemang. När vi i rapporten har använt oss av citat från intervjuade representerar de vad flera av de intervjuade har svarat. 1.3 Disposition Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv innefattar en diskussion om tillgänglighetens betydelse för bibliotek och för användaren och på vilkets sätt tillgänglighet kan upplevas. I kapitel 3 Insikter om användarna och icke användarna presenteras insikter om användarnas och icke användarnas relationer till bibliotek och dess tjänster. I kapitel 4 Insikter om bibliotek De fysiska och de virtuella presenteras insikter om biblioteket som fysisk och virtuell plats. I kapitel 5 Insikter kring öppettider presenteras insikter om öppettider och öppethållande. I kapitel 6 Insikter om marknadsföring presenteras insikter som pekar på marknadsföringsproblematik och förhållandet till tillgänglighet. I kapitel 7 Arketyper och användarresor presenteras åtta arketyper och sex användarresor i syfte att ge en fördjupad bild av användares och icke användares möte och nyttjande av bibliotek. För vissa insiktsområden i rapporten förekommer underrubriker (illustreras med en glödlampa) som beskriver förslag till insatser för ökad tillgänglighet. I vissa fall återfinns också åtgärdsförslag i själva beskrivningen för varje insiktsområde. Samtliga fotografier i rapporten är fotograferade av Splitvision Research. 10

11 Kapitel 1 Om undersökningen 1.4 Begrepp Begrepp Användare/besökare Deltagande observationer Förklaring Stadsdelsbiblioteken och Stadsbibliokteket använder termen användare för att beskriva samtliga som nyttjar biblioteket i någon form. I rapporten har vi gjort en distinktionsskillnad mellan användare och besökare. I de fall vi refererar till besökare är det en person som i begränsad omfattning använder biblioteket. Deltagande observationer innefattar att vi observerar vad och hur användarna gör på biblioteket. Fokusgrupper Är en intervjuform där deltagare intervjuas i en grupp om 5-10 personer. I en fokusgrupp finns utrymmet och tryggheten hos gruppen att gemensamt beskriva den situation som råder och de attityder som finns bland de intervjuade. Semistrukturerade djupintervjuer Är en intervjuform där den intervjuade intervjuas utifrån teman istället för en fast frågestruktur. Detta möjliggör att de ingångar och öppningar till ämnet som den intervjuade ger smidigt kan följas. 11

12 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv KAPITEL 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv 12

13 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv 2.1 Tillgänglighet som serviceupplevelse Undersökningen visar att det finns andra faktorer än öppettider som har stor inverkan på upplevelsen av bibliotekens tillgänglighet. Intervjupersoner resonerar ofta kring praktiska saker de upplever eller saknar på bibliotek. Det kan vara ljussättning, studieplatser, närheten till arbetet eller hemmet. De resonerar även kring vissa personliga värden i biblioteksupplevelsen, som öppenhet och trygghet. Utifrån dessa synpunkter har vi konstaterat att tillgänglighet i stor utsträckning hänger ihop med upplevelsen av service. Det är därmed relevant att analysera tillgänglighet utifrån service design. Service design bidrar till att synliggöra hur servicegivaren (biblioteket) kompletterar eller hindrar servicetagaren (användaren/besökaren) i förhållande till sitt beteende. Tillgänglighet blir en fördjupad fråga om på vilket sätt man kan vara medveten kring sin service och förbättra den utifrån service tagarens perspektiv Serviceekologi Det underlättar att se service som en ekologi där alla aktörer har utbyte av varandra. Att tänka med hjälp av serviceekologi ger insikter i hur bibliotek relaterar till dess användare och tvärtom för att skapa förutsättningar för utveckling av tillgänglighet. Ekologin är i god balans när alla aktörer bidrar till och skapar en levande miljö kännetecknad av ett utbyte av tjänster. Med andra ord när det finns en balans mellan Löfte och Värde enligt illustration 2:1. Obalans i ekologin beror oftast på att servicegivaren inte kan vara den resursen som servicetagaren behöver. Med biblioteket som servicegivare i denna modell och göteborgaren som servicetagare, så fungerar tillgänglighet som löftet för att få ett värdefullt utbyte. Tillgänglighet värdesätts utifrån användarnas uppfattning att serviceutbudet passar deras önskningar. Frågan som ställs från användaren/besökaren blir Hur ser biblioteket till mina behov? Frågan som ställs från biblioteket blir Hur kan vi öka användning av biblioteket? Med dessa frågor och tankar kring serviceekologi kan arbetet börja för att anpassa verksamheten för att uppfylla tillgänglighetsmålet. I serviceekologi innebär det att ju mer medveten biblioteket blir om användarens behov och identitet desto större chans finns att öka användningen av biblioteket. 13

14 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Illustration 2:1 Beskrivning av sambanden i serviceekologi En plats i vardagen En utgångspunkt kring bibliotekets serviceekologi är att vidga resonemanget till biblioteket som plats. Biblioteket är inte enbart en byggnad som innehåller böcker enligt de intervjuade i undersökningen. Det deltar också i stadsbilden, närmiljön och människors sociala liv. Bibliotek erbjuder kunskap och en fristad, det erbjuder verktyg som behövs för arbete och fritid. Vad har biblioteket för betydelse i den närmiljö det befinner sig i? Vad är förutsättningarna för ökad tillgänglighet i relation till andra servicegivare i samhället? Omgivningen påverkar människors identitet och känslor både tillfälligt och långvarigt. Bibliotekets placering har visat sig vara av betydelse för de intervjuade för när och hur de besöker biblioteket. Användarens besöksfrekvens går ofta hand i hand med att biblioteket finns där längs vägen från A till B från vägen till och från arbetet, skolan eller mellan fritidsaktiviteter. Placeringen av biblioteket i närmiljön där folk rör sig är betydande och därmed är det viktigt att vara medveten om vilka andra aktörer i närmiljön som också är intresserade av målgruppen. 14

15 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Ett bibliotek kan ha en dragkraft i närmiljön. Det kan vara exempelvis Askims bibliotek vid Askims torg där det inte finns mycket annat utbud kring torget. Hade biblioteket försvunnit så hade säkerligen en stor del av torgets liv och betydelse också gjort det. Därmed är biblioteket en viktig drivkraft i serviceekologin kring torget. Ett annat exempel på drivkraft i närmiljön är Angereds bibliotek. I Angereds centrum finns det många punkter som bidrar till samhällets funktion och välbefinnande. Shoppingcentrets vimmel, spårvagnstrafik, Blå stället, Lärjedalens trädgårdar, gymnasiet och den nya simhallen är viktiga inslag som tillsammans med biblioteket skapar ett fungerande ekosystem av service till de boende i och runt Angereds boende. Vi har även sett exempel där en god ekologi kunde dras igång med hjälp av bibliotek. Efter ett fokusgruppsmöte i Hammarkullen om Angereds bibliotek tyckte vi att frågeställningen om bibliotekets potential i omgivningens ekologi blev intressant. På Hammarkulletorget var det inte mycket som var öppet på kvällen, men det var ändå folk i rörelse. Det var många ute som var ungdomar. Det som syntes öppet var en mataffär och en pizzeria. Sporthallen var säkerligen också öppen. Biblioteket skulle här kunna ha potentialen att förvandla torgets nattliv genom längre öppettider för att erbjuda en plats att vara på. Vi såg människor som gick omkring på sin fritid utan någon tydlig och kravlös plats att vända sig till. Biblioteket skulle kunna bli synbar och besökbar för denna tid av dygnet när folk söker alternativ på sin fritid. På så sätt kunde biblioteket dominera som en offentlig plats i närmiljön och erbjuda olika målgrupper den trygga fristaden biblioteken kännetecknas av. Ett bibliotek kan visserligen finnas var som helst, men en genomtänkt serviceekologi kan ge nya idéer till hur bibliotekets service anpassas till människors behov. Det kan betyda att biblioteket tar plats i ett kulturhus och blir ett nav i samhällets kulturhändelser. Det kan också betyda att bibliotekets serviceutbud inte krävs fullt ut. Till exempel hade det kanske varit bra med en drive through återlämningsautomat i Sisjön för att användaren ska slippa uppleva att det är krångligt att ta sig till biblioteket för att återlämna. Ett bibliotek som ligger i anslutning till andra kulturattraktioner (som i ett kulturhus eller museum) bidrar till användarens fritidsutbud och intressen. Samtidigt bidrar det enligt serviceekologin till de andra verksamheternas besökssiffror. Användaren är redan på plats för att göra något på fritiden. Ligger biblioteket i anslutning till en bostadsmiljö kan det förväntas ett större intresse för helg och kvällsöppet. När människor är lediga så kretsar en stor del av deras lediga tid kring hemmet eller däromkring. Det kan då anses av intresse att ett bibliotek är enkelt att ta sig till från hemmet. Ett bibliotek måste också vara väl synligt. 15

16 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Illustration2:2 Aktiviteter i anslutning till biblioteket ökar tillgängligheten Synlig och osynlig Medan biblioteksbesök är ett mål för många så är det lika väl frånvarande i vissa människors liv där andra intressen hos individen tar större plats. Därför är inte enbart placeringen av biblioteket i stadsmiljön viktig utan biblioteket måste också synas och vara tilltalande i miljön för att öka tillgängligheten. Det som inte syns är inte heller något man söker sig till. De som inte går till biblioteket vet antingen inte att biblioteket finns, eller vet inte vad det har för tjänster. Till exempel, en intervjuperson som bor i Linnéområdet visste inte att det finns ett bibliotek där (Linnéstadens bibliotek). När hon av en händelse lånade en bok från bokbussen gick hon till 300m2 för att lämna tillbaka sin bok. Ett bibliotek ska vara Igenkänningsbar (synligt) samtidigt som det bör anknyta till en uppfattning om vad ett bibliotek ska vara (besökbart). Synlighetsupplevelsen kan variera mellan olika bibliotek beroende på lokaler och i förhållande till andra tjänster. Biblioteket kan fånga uppmärksamhet för att det ser pampigt och klassiskt ut, eller (som för 300m2) för att det inte ser ut som ett vanligt bibliotek. Innehållsmässigt upplever personen besöksbarheten när hon/han känner igen sig i utbudet av böcker samt för att det är en plats där hon/han kan söka kunskap och finna lugn och ro. Kombinationen av synbarhet och besöksbarhet kan förverkligas i olika former och även kännas igen i Göteborgs Stads utbud av bibliotek idag. Till exempel Härlanda biblioteket Kåken som placerats i ett gammalt fängelse (synlig byggnad i närområdet) och numera erbjuder en fristad för användaren (besöksvänligt). 16

17 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Ett annat exempel är 300m2 som placerats i en gammal butik. 300m2 anspelar till omgivningens shoppingutbud genom att huseras i butikslokaler. Stora skyltfönster och smidigt läge gör att brukaren känner igen sig och sina behov i miljön. I skyltfönstren skymtas numera själva besökarna. Besökarna utnyttjar bibliotekets traditionella resurser läser böcker, studerar, använder datorer, läser tidningar. Utanför kan förbipasserande observera själva beteendeeffekten av besöket genom fönstren och därmed uppfatta något nytt men igenkännbart med platsen Vad är bibliotekets potential gällande synbarhet och besöksbarhet i stadsbilden? Ett bibliotek uppfyller en unik zon i samhället, som en fristad, plats för kunskap eller plats för avkoppling vid sidan av andra aktiviteter som pågår i det offentliga rummet, som exempelvis ruset kring shoppingstråket, arbetslivet och andra fritidsintressen. Biblioteket har en identitet som sällan matchas av något annat. Det kan vara lämpligt i analysen om ett biblioteks plats i den lokala omgivningen att ställa frågor kring vad för slags synbarhet och besöksbarhet den platsen har för tillfället. Vad är platsens huvudsakliga dragkrafter i människors liv? Likaväl för att utveckla biblioteket kan frågan ställas kring vad biblioteket har för potential i denna lokala omgivning? Hur ska biblioteket komplettera andra dragkrafter för att bli en dragkraft i sig själv? I kommande kapitel presenterar vi insikter från intervjuer med användare och icke användare tillsammans med våra observationer som blir värdefulla i förhållande till att öka tillgängligheten. 17

18 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna KAPITEL 3 Insikter om användarna och icke användarna 18

19 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna I detta kapitel presenterar vi 11 insikter om användare, icke användare och deras relation till bibliotek. 3.1 Insikt Mentala hinder Undersökningen visar att det för en viss grupp finns mentala hinder som begränsar tillgängligheten till bibliotek. De mentala hindren finns av tre olika karaktärer: 1. Inte intresserad eller ingen vana Inom denna grupp finns det inte något intresse för bibliotekets utbud. Denna grupp har ofta liten vana eller erfarenhet av att använda bibliotekets tjänster. Det gör att användning av biblioteket ofta hamnar utanför deras komfort zon, de vet inte hur de ska bete sig eller vilka regler som gäller. Det är vanligt att konkurrerande aktiviteter, exempelvis idrott, bidrar till icke behovet. En bidragande faktor kan också vara att de har tidigare negativa upplevelser av bibliotek, exempelvis från barndomen. 2. Det kommersiella utbudet passar bättre En grupp kategoriseras av att ekonomin inte utgör någon begränsning. Efter ett övervägande kring utbudet tycker de att andra kommersiella tjänster bättre möter deras behov. De tycker att det är enklare att köpa och äga böcker eller att använda kommersiella tjänster för film och musik. Incitamentet att bibliotekets tjänster är gratis är inte tillräckligt starkt. 3. Beslut på delvis fel grunder I den tredje gruppen finns ett behov, men de har inte kunskap om bibliotekets tjänster. Till skillnad från gruppen ovan, har de gjort sitt övervägande utan att ha kunskap om vad biblioteket erbjuder. Till exempel menar vissa att biblioteket inte har det utbud av böcker de vill ha, exempelvis Fantasy. De beskriver att biblioteken bara har den goda litteraturen. Fotografi av Science fiction bokhandeln i Göteborgs fönsterskyltning. Förslag på insatser för ökad tillgänglighet: För grupp 1 ovan handlar det om att arbeta med positiva upplevelser av biblioteket och kunskap om biblioteket i ungdomsåren. För grupp 2 ovan kan det handla om att erbjuda och locka med smala produkter som inte det kommersiella tar sig an. För grupp 3 ovan handlar det till stor del om marknadsföring av bibliotekets tjänster, vilket vi resonerar om längre fram i denna rapport. 19

20 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna 3.2 Insikt Jag är ingen besökare, jag är bara här Några av de intervjuade som befinner sig inne på biblioteken ser inte sig själva som användare/besökare på biblioteket. De beskriver att de bara är där tillfälligt, bara surfar eller att de har stämt träff med en vän. En gemensam nämnare bland de som inte ser sig själva som besökare är framför allt att deras beskrivning av syftet med besöket inte är biblioteket i sig, utan att syftet ofta handlar om att fördriva tid. Andra faktorer som ser ut att inverka på deras beskrivning av sig själva som icke besökare är att de inte frekvent besöker biblioteket, eller att de är där utan att låna böcker. Förslag på insatser för ökad tillgänglighet: Framhäv än mer bredden i bibliotekets utbud. Att det är helt ok att bara vara där och att det också är ett sätt att använda biblioteket. En medvetenhet om risken att gruppen Jag är ingen besökare, jag är bara här inte syns i kvantifierade mätningar av andelen användare (= andelen som använder biblioteket är större än det som förmodligen framkommer). Fotografi från 300m2 20

21 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna 3.3 Insikt Lånar inte på grund av lånetiden En av de främsta anledningarna till att de personer som vi har intervjuat inte använder sig av biblioteket är upplevelsen av att lånetiden begränsar dem. Ofta är det inte lånetiden i sig som utgör ett hinder, utan själva vetskapen om att de behöver komma ihåg att lämna igen de lånade böckerna i tid. Det förekommer också att de intervjuade beskriver att det faktum att de läser oregelbundet och sporadiskt gör att de inte vill känna sig begränsade av lånetiden, utan att de hellre köper en bok. Manlig IP, 19 år: Jag tycker det är jobbigt att behöva komma ihåg att lämna tillbaka böcker. Förseningsavgifter är avskräckande så jag köper hellre det jag verkligen vill ha att läsa. [ ] Jag borde låna böcker; särskilt nu när jag är student och inte har så mycket pengar. Men mina läsvanor är inte förenliga med bibliotekslån, för jag läser en bok i etapper när jag har tid. Det kan ta flera månader att bli klar. Kvinnlig IP, 30 år med två små barn: Jag lånar bara böcker till barnen. För mitt eget läsande så köper jag böckerna, ofta pocket. Det tar ofta lång tid för mig att läsa ut en bok. Jag läser sporadiskt när jag har tid och energi. Fotografi av två läshögar. Förslag på insatser för ökad tillgänglighet: En mer tolerant inställning till förseningsavgifter i syfte att inte skrämma iväg sällan eller nylåntagare. Upplys om möjligheten att låna om böcker på bibliotekets webbplats samt möjligheten att återlämna böcker i bokinkastet. Upplys om möjligheten att det går att låna om och återlämna böcker på alla bibliotek i Göteborg. 21

22 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna 3.4 Insikt Allt finns på internet och det har jag hemma Några av de yngre respondenterna (dock inte alla) uttrycker att de inte har behov av biblioteket och bibliotekets tjänster. De uttrycker det som att allt de behöver finns på internet och den bästa internetuppkopplingen har de i sitt hem. Där har de tillgång till film, musik, bloggar och Youtube. Dessa media ersätter för den här målgruppen både facklitteratur, skönlitteratur, magasin och dagstidningar. Flera av de intervjuade beskriver att de har specifika personer eller flöden som de följer på internet (Youtubekanaler, Instagram, bloggar). Manlig IP, 19 år: Jag har svårt att hitta motivationen till att använda biblioteket. De flesta av mina informations och underhållningsbehov tillfredsställs genom internet. 3.5 Insikt På väg till eller ifrån Undersökningen visar att biblioteksbesök ofta samplaneras med andra aktiviteter. Detta gäller om inte biblioteksbesöket i sig är en aktivitet eller en utflykt som exempelvis vid studier eller besök med barn eller barnbarn. På väg ll arbetet Hem Bibliotek Arbete På väg hem från arbetet Hem Bibliotek Arbete Illustration 3: 1. Besöket av biblioteket sker på väg till eller på väg hem från arbetet. De flesta av de personer vi har intervjuat som arbetar gör sitt besök på biblioteket i samband med sin resa till eller från arbetet. I diagram 3:1 1 ser vi att de flesta (fyra av tio) reser till sitt arbete med bil. Tre av tio uppger att de reser med kollektivtrafik, nästan två av tio cyklar och en av tio går. 1 Undersökning kring vad göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, Undersökningen är genomförd av Splitvision Research AB på uppdrag av Trafikkontoret i Göteborgs Stad. 22

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013 Lidköping kommun sammanställning biblioteksundersökning 2013 1 Sammanfattning Nya ökade möjligheter ger nya utmaningar I det stora hela är Lidköpingsborna nöjda med sitt nya bibliotek. Resultatet indikerar

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013. Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Resultat brukarundersökningen hösten 2010

Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Om du tänker på bemötandet i stort. Hur nöjd är du då med personalens bemötande? Bemöter personalen dig lika bra som du hoppades? Tänk dig ett perfekt bemötande.

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Medborgardialog Sjöbo bibliotek

Medborgardialog Sjöbo bibliotek Medborgardialog Sjöbo bibliotek 1 Hur gammal är du? Namn Antal % Yngre än 15 11 13,8 16-20 4 5 21-30 4 5 31-40 9 11,2 41-50 11 13,8 51-60 18 22,5 61-70 13 16,2 71-80 7 8,8 Äldre än 80 3 3,8 Total 80 100

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, 2012. Resultat från telefonintervjuer

UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, 2012. Resultat från telefonintervjuer UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, 2012 Resultat från telefonintervjuer December 2012 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Lathund i informationssökning

Lathund i informationssökning Lathund i informationssökning Att söka efter material, bearbeta det samt därefter skriva en rapport eller uppsats är en process i olika faser. Den här lathunden är tänkt att vara en hjälp för dig som behöver

Läs mer

REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING. SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 2013

REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING. SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 2013 REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 213 Redovisning brukarundersökning Vingåkers bibliotek v. 46 213 Enkäten genomförd bland låntagarna under vecka 46, 213. Jämförs

Läs mer

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna 1:1 hur välkommen du känner dig när du besöker biblioteket? 2:2 den hjälp du fick? 3:2 tiden då biblioteket öppnar på vardagar? 8-10 91 88 93 8-10 94 93 95 8-10 71 64 74 5-7 8 12 6 5-7 6 7 5 5-7 18 23

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 25 22,5 B. Kvinna 86 77,5 C. Annan 0 0 Min ålder A. yngre än 25 år 21 18,9 B. 26 45 år 32 28,8 C. 46 65 år 38 34,2 D. äldre än 65 20 18 Tid för mitt besök

Läs mer

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare 300 telefonintervjuer med användare De som under de senaste 12 månaderna besökt Linköpings stadsbibliotek eller dess webbplats. (inklusive närbibliotek/bokbuss,

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Att skapa ett attraktivt biblioteksrum

Att skapa ett attraktivt biblioteksrum Att skapa ett attraktivt biblioteksrum Föreläsning av Petra Trobäck Fokus, Jönköpings stadsbibliotek, 2014-03-14 Allmänt Alla är välkomna, men jag kan inte kommunicera med alla för då skulle ingen lyssna.

Läs mer

Medborgardialog Rådhustorget

Medborgardialog Rådhustorget Medborgardialog Rådhustorget Dialogen har genomförts i form av en webenkät och en synpunktskarta. Totalt har det kommit 106 svar. Sammanställning av enkätsvar Enkäten har funnits tillgänglig på Umeå kommuns

Läs mer

Resultat från besökarenkäten hösten 2009

Resultat från besökarenkäten hösten 2009 Resultat från besökarenkäten hösten 2009 Systemet som användes heter Kvalitetsmetoden Boken och kommer från Compile Solution Sverige AB. Enkätfrågor: 1. Biblioteket uppfyller de krav som jag tycker att

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 27 26,7 B. Kvinna 72 71,3 C. Annan 2 2 Min ålder A. yngre än 25 år 23 22,8 B. 26 45 år 19 18,8 C. 46 65 år 30 29,7 D. äldre än 65 29 28,7 Tid för mitt besök

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 32 32 B. Kvinna 65 65 C. Annan 3 3 Min ålder A. yngre än 25 år 24 24 B. 26 45 år 31 31 C. 46 65 år 27 27 D. äldre än 65 18 18 Tid för mitt besök A. 8 13

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Skånepanelen Medborgarundersökning Kultur

Skånepanelen Medborgarundersökning Kultur Skånepanelen 4 2014 Medborgarundersökning Kultur Genomförd av CMA Research AB December 2014 Region Skåne, Medborgarundersökning 2014 Q4 Kultur, sida 2 Innehåll Sammanfattning 3 Fakta om undersökningen

Läs mer

Jönköpings Stadsbibliotek

Jönköpings Stadsbibliotek Jönköpings Stadsbibliotek 1 Foto: Magdalena Angslycke Jönköpings stadsbibliotek invigdes 1969. Arkitekterna Jan Wallinder och Johan Hedborg ritade en vacker och funktionell byggnad, som tar vara på ljuset

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Fritidsvaneundersökning 2009

Fritidsvaneundersökning 2009 Fritidsvaneundersökning 2009 Vad ger undersökningen svar på? Elevers fritidsvanor Vad barn/ungdomar önskar göra på sin fritid Föreningsdeltagande Andel föreningsledare Geografiska skillnader i stort Olika

Läs mer

Kort sammanfattning av brukarundersökning 2010

Kort sammanfattning av brukarundersökning 2010 Kort sammanfattning av brukarundersökning 2010 Brukarundersökningen genomfördes under två veckor i november 2010 inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde Undersökningen genomfördes i form av

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 24 25,8 B. Kvinna 60 64,5 C. Annan 9 9,7 Min ålder A. yngre än 25 år 40 43 B. 26 45 år 18 19,4 C. 46 65 år 17 18,3 D. äldre än 65 18 19,4 Tid för mitt besök

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 30,6 B. Kvinna 83 66,9 C. Annan 3 2,4 Min ålder A. yngre än 25 år 21 16,9 B. 26 45 år 17 13,7 C. 46 65 år 30 24,2 D. äldre än 65 56 45,2 Tid för mitt

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP

Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP WEBBDIALOG Webbdialogen genomfördes under oktober och november genom att människor uppmanades att gå in på webbplatsen nextstop2035.se och påverka

Läs mer

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Vad är inte delaktighet?

Vad är inte delaktighet? Vad är delaktighet? Vad är inte delaktighet? Inte sedd och hörd Utanförskap Uteslutning Ej kunna påverka beslut som står fast Ej bli lyssnad på Stängt ej öppet för dialog Vad är inte delaktighet? Undanhållas

Läs mer

Butikskommunikation kundbeteende och varuexponering. Sammanställd av Elisabeth Aquilonius

Butikskommunikation kundbeteende och varuexponering. Sammanställd av Elisabeth Aquilonius Butikskommunikation kundbeteende och varuexponering Jag har tänkt att tala om Kundbeteende Butikslayout Varuexponering Kännedom om kunden bidrar till att du enklare kan Förändra miljön så att den passar

Läs mer

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. -- FRYSHUSET I SKÄRHOLMEN TRIVSELENKÄT Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. Linda Peltonen, Nabila Abdul Fattah, Hicham Souadi Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander Grönt konfererande - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer Av Åsa Nylander Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur konferensanläggningar använder sig av sina

Läs mer

Jag är en häxa Lärarmaterial

Jag är en häxa Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Vera har köpt ett trollspö på ebay och lyckas till sin egen förvåning få liv sin gamla nalle genom att säga en trollramsa. Problemet

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

INFORMATION KIVIKS FRITIDSHEM

INFORMATION KIVIKS FRITIDSHEM Skolenhet Nord Piratenskolan INFORMATION KIVIKS FRITIDSHEM Skolenhet Nord Fritidshemmet BombiBitt Bredarörsvägen 1 27731 Kivik 2016-08-30 Viktig Information I det dagliga arbetet jobbar personalen för

Läs mer

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Startade 2007 Privat initiativ av bibliotekarie Nina Frid Drivs från och med hösten 2010 av Sveriges

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Kulturundersökning Halmstad 2010

Kulturundersökning Halmstad 2010 Kulturundersökning Halmstad 2010 10 8 6 1. Har du under det senaste året? (gäller inte bara i Halmstad) Bio Musikal/ show Konstutställning Rock / popkonsert Museum Teater Kurs/ studiecirkel Familje / barnprogram

Läs mer

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010 RAPPORT 1 (7) DNR: HANDLÄGGARE Bibliotekschef Karin Ivarsson TELEFON 0522-69 65 23 karin.ivarsson@uddevalla.se Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 1. Bakgrund och syfte Uddevalla

Läs mer

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Fritid för alla - Fritidswebben En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Metod Som metod har vi använt oss av djupintervjuer och en onlinebaserad enkätundersökning för att identifiera

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Framtidens barnbibliotek

Framtidens barnbibliotek Framtidens barnbibliotek Samtidighet Delaktighet Ömsesidighet Tankar och synpunkter från verksamma inom Kalmar läns barnbibliotek Process startad 5 oktober 2009, fortsatt 2 februari 2010 Region Kalmars

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8 Kunskap äger VAs ungdomsstudie i korthet VA-rapport 2007:8 Kortfakta om VAs ungdomsstudie Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om ungas syn på vetenskap och kunskap, samt om hur de utvecklar

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2015 Q2

Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2015 Q2 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2015 Q2 Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Helsingborgs stad, Medborgarundersökning 2015 Q2, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Bakgrund Sedan augusti 2012 är Ljungsbroskolans bibliotek ett så kallat fokusbibliotek. Detta innebär att under två år får skolan centrala pengar för inventarier,

Läs mer

Patientenkät Väntrumsmilj

Patientenkät Väntrumsmilj Patientenkät Väntrumsmilj 1. I vilket väntrum sitter du? 1. I vilket väntrum sitter du? n A. Sunderby sjukhus 79 100 100 100 179 100 B. Kalix vårdcentral 0 0 0 0 0 0 C. Hortlax vårdcentral 0 0 0 0 0 0

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer