Kartläggning av göteborgarnas behov och önskemål av öppettider på folkbiblioteken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av göteborgarnas behov och önskemål av öppettider på folkbiblioteken"

Transkript

1 Kartläggning av göteborgarnas behov och önskemål av öppettider på folkbiblioteken Undersökningen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgs Kulturförvaltning April 2014

2 Innehållsförteckning I KORTA DRAG... 4 OM UNDERSÖKNINGEN SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN HUR DEN ETNOGRAFISKA UNDERSÖKNINGEN HAR GENOMFÖRTS DISPOSITION BEGREPP TILLGÄNGLIGHET, SERVICEEKOLOGI OCH VARDAGSLIV TILLGÄNGLIGHET SOM SERVICEUPPLEVELSE EN PLATS I VARDAGEN INSIKTER OM ANVÄNDARNA OCH ICKE ANVÄNDARNA INSIKT MENTALA HINDER INSIKT JAG ÄR INGEN BESÖKARE, JAG ÄR BARA HÄR INSIKT LÅNAR INTE PÅ GRUND AV LÅNETIDEN INSIKT ALLT FINNS PÅ INTERNET OCH DET HAR JAG HEMMA INSIKT PÅ VÄG TILL ELLER IFRÅN INSIKT NÄRHET TILL BIBLIOTEK INSIKT BESÖKA BIBLIOTEKET ÄR EN ENSAMAKTIVITET INSIKT BESTÄLLER SJÄLVA BÖCKER VIA INTERNET INSIKT DET FINNS MER ÄN STADSBIBLIOTEKET INSIKT FYLL DITT HUVUD OCH INTE DIN BOSTAD INSIKT BIBLIOTEKSBESÖK UNDER GRUNDSKOLA OCH HÖGSTADIUM PÅVERKAR BESÖKSBETEENDET SOM VUXEN INSIKTER OM BIBLIOTEK DE FYSISKA OCH DE VIRTUELLA INSIKT ZONER FAVORITBIBLIOTEK INSIKT VIKTIGA FUNKTIONER PÅ BIBLIOTEKEN INSIKT EN KRAVLÖS PLATS INSIKT STUDERA ELLER ARBETA PÅ BIBLIOTEKET INSIKT TILLFÄLLIGA OCH GENRE INRIKTADE BIBLIOTEK INSIKT ÄR MED I TIDEN INSIKT DEN MÄNSKLIGA KONTAKTEN INSIKTER KRING ÖPPETTIDER INSIKT VILKA BESÖKER BIBLIOTEKET NÄR? INSIKT ÖPPETTIDERNA UTESLUTER VISSA MÅLGRUPPER INSIKT ÖPPETTIDER HELGER INSIKT ÖPPETTIDER STORHELGER INSIKT SOMMARTID

3 INSIKTER OM MARKNADSFÖRING INSIKT FÖR DE REDAN INVIGDA SVÅRT ATT HITTA DIT INSIKT KÄNNEDOM OM ÖPPETTIDER OCH UTBUD INSIKT SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER INSIKT DISPLAY BÖCKER I RL OCH VR ÖKAR TILLGÄNGLIGHETEN ARKETYPER OCH ANVÄNDARRESOR ARKETYPER UTIFRÅN SITUATION ANVÄNDARRESOR OM SPLITVISION RESEARCH

4 I korta drag I korta drag Denna etnografiska undersökning är genomförd av Splitvision Research AB på uppdrag av Göteborgs Kulturförvaltning. Undersökningen genomfördes under perioden november 2013 mars Kort om undersökningen Syftet med undersökningen har varit att förstå hur öppettider och andra faktorer påverkar befintliga och potentiella användares upplevelse av folkbibliotekens och Stadsbibliotekets tillgänglighet i Göteborg. Undersökningen har geografiskt omfattat fyra bibliotek (Angereds bibliotek, Askims bibliotek, Kåken och 300m2) och dess upptagningsområden. För att ge en så bra bild av göteborgarna som möjligt har biblioteken valts ut i samråd med en referensgrupp bestående av representanter från bibliotekschefsgruppen. Undersökningen har genomförts med användare och icke användare i åldern år. Totalt har 42 semistrukturerade djupintervjuer, 2 fokusgrupper, kortare intervjuer med besökare på bibliotek och flera dagars deltagande observationer på biblioteken genomförts. Sammanfattning av resultat Fler faktorer än öppettider samspelar för att skapa tillgänglighet, men öppettider och närhet till biblioteket är bland de mest betydelsefulla faktorerna. Här nedan presenteras de, enligt oss, viktigaste insikterna i relation till tillgänglighet. I rapporten presenteras totalt 28 insikter om tillgänglighet. En viktig faktor för ökad tillgänglighet är att arbeta med en ökad kännedom om biblioteken. Det behövs en ökad kommunikation och marknadsföring om bibliotekens existens, tillgänglighet och utbud. Längre öppettider behövs för att inte utestänga grupper och är en del i att följa med i tiden gällande ökat utbud. För att kunna nå en bredare publik behöver biblioteket vara öppet på morgonen (klockan 6 9) och på kvällen (klockan 17 22). Flera av de intervjuade som arbetar har beskrivit att de idag främst besöker biblioteket på vägen till eller hem från arbetet. Biblioteket behöver vara öppet på helger (lördag och söndag) och storhelger. Det behövs även ett nytt tänk runt sommaröppet. Meröppet (öppet med en lägre bemanningsgrad) skulle få ett positivt mottagande och leda till ett ökat användande. När det bäst lämpar sig att ha lägre bemanningsgrad ur ett användarperspektiv är svårt att fastställa. Knutpunktsbibliotek, genrebibliotek, kulturhus, lokala bibliotek. Det behövs en bred repertoar av bibliotek för att möta användarnas differentierade behov och önskemål. Det vi kan se i undersökningen är att om bibliotek kombineras med annan verksamhet ökar upplevelsen av bibliotekets tillgänglighet. 4

5 I korta drag Det vi har kunnat se i undersökningen är att tillfälliga bibliotek kan nå målgrupper som annars inte är användare av bibliotek att bli användare. Ett exempel är bokbussens placering i Delsjöområdet sommaren I syfte att öka tillgängligheten behöver mer av det gamla bibliotekets funktioner flyttas till det digitala rummet. 5

6 Kapitel 1 Om undersökningen KAPITEL 1 Om undersökningen 6

7 Kapitel 1 Om undersökningen Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgs Kulturförvaltning och utfördes under perioden november 2013 mars Syftet med undersökningen Bakgrund Göteborgs Stads kulturnämnd och kommunfullmäktige har satt ett mål att tillgängligheten till kultur ska öka. De skriver att ett mått på tillgänglighet är kulturinstitutionernas öppettider. Bibliotekens öppettider kan vara en variabel som hindrar eller inbjuder till biblioteksanvändning. Många göteborgare använder flera bibliotek medan andra är trogna ett specifikt bibliotek. Många använder sig överhuvudtaget inte av bibliotek. För att få en klarare bild av hur göteborgarna upplever bibliotekens nuvarande öppettider görs denna undersökning. Resultatet ska ge en grund för förbättringar Syfte I syfte att utveckla utbudet bland biblioteken i Göteborgs Stad önskade Göteborgs Kulturförvaltning genomföra en kartläggning av göteborgarnas behov och önskemål (bland såväl befintliga som potentiella användare) av öppettider på folkbiblioteken, inklusive Stadsbiblioteket. Intentionen var att inhämta en större kunskap och förståelse för göteborgarnas behov och önskemål om hur öppettiderna ska vara och förläggas över dygnets timmar. 1.2 Hur den etnografiska undersökningen har genomförts Undersökningen har genomförts med etnografisk metodik, där insikter har samlats in med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer, deltagande observationer, fokusgrupper och kortintervjuer i fält. Insamling och analys har genomförts i en iterativ process i tre fältperioder under november 2013 till mars Urval och insamling Undersökningen har omfattat fyra folkbibliotek och dess upptagningsområden. Biblioteken har valts ut i samråd med en arbetsgrupp från Kulturförvaltningen för att ge en så bra bild av göteborgarna som möjligt. Följande bibliotek har ingått i undersökningen: Angereds bibliotek Askims bibliotek Kåken 300m2 7

8 Kapitel 1 Om undersökningen Insikter från användare och icke användare i åldern år har samlats in genom 42 semistrukturerade djupintervjuer, 2 fokusgrupper, kortare intervjuer med besökare på bibliotek och flera dagars deltagande observationer på biblioteken. I intervjuer och fokusgrupper har vi strävat efter att erhålla så täta och innehållsrika berättelser som möjligt. Grunden i vårt arbete har varit semistrukturerade djupintervjuer. Det innebär att intervjuerna genomförts utifrån teman som vi låtit den intervjuade prata fritt utifrån. Som ett komplement till det semistrukturerade har vi även använt oss av andra frågetekniker och metoder (exempelvis projektions och visualiseringsövningar) för att komma åt de intervjuades attityder, beteenden och värderingar Relativt förutsättningslöst I syfte att svara på uppdragets frågeställning kring vad som ger ökad tillgänglighet och i vilken grad öppettider påverkar tillgängligheten har vi närmat oss ämnet relativt förutsättningslöst. Det innebär att vi intervjuat användare och potentiella användare av folkbiblioteken och Stadsbiblioteket i Göteborg om deras relation till bibliotek och vad konkurrenter (exempelvis Pocket Shop, Spotify och Storytel) erbjuder. Ur ett helhetsperspektiv har vi fångat insikter och förståelse för hur relationen till biblioteket ser ut (oberoende av om man nyttjar biblioteket eller ej). Vi har undersökt vad biblioteket har för funktion i de intervjuades vardag och sett till hur öppettiderna inverkar på nyttjandegraden av biblioteken. Efter respektive fältperiod har vi ställt de insamlade insikterna i relation till den ursprungliga frågeställningen kring öppettider och ökad tillgänglighet. Illustration 1:1 Vi har i intervjuer och fokusgrupper närmat oss ämnet relativt förutsättningslöst. Syftet med det är att kunna identifiera betydelsefulla insikter som initialt bara ser ut att ligga i periferin. 8

9 Kapitel 1 Om undersökningen Iterativ process Undersökningen har genomförts i en iterativ process som möjliggjort att valet av insamlingssätt, val av målgrupp och frågeställningar löpande har kunnat anpassas utifrån de insikter som erhållits efter varje delmoment. Insamlingen har fördelats på tre fältperioder. Mellan varje fältperiod har det insamlade materialet analyserats och därefter diskuterats i ett insiktsmöte tillsammans med en referensgrupp bestående av representanter från bibliotekschefsgruppen. En viktig del under dessa möten har varit föreningen mellan insikter i målgruppens beteende, uppdragsgivarens kompetens i området och Splitvision Researchs kunskaper om undersökningar och mänskligt beteende. Illustration 1:2 Undersökningen har genomförts i en iterativ process Analys Vid analysen av det insamlade materialet har vi haft ett abduktivt förhållningssätt. I det insamlade materialet har vi sökt mönster och förståelse för de intervjuades beskrivningar. Vi har tolkat materialet växelvis utifrån deras världsbild och ur ett samhällsperspektiv. Vi har tagit hänsyn till vad de intervjuade säger, vad de inte säger samt vad som sägs mellan raderna. Metodologiskt har vi haft ett öppet förhållningssätt i analysarbetet. Vi har inte varit bundna vid en specifik analytisk teknik utan har rört oss fritt mellan flera analytiska tekniker (Bricolage) i syfte att nå förståelse för de berättelser vi samlat in. Alla intervjuer som genomförts har bandats. Vi har därmed i efterhand kunnat lyssna på alla inspelningar och har på detta sätt fått möjlighet att analysera materialet två gånger. Materialet har analyserats av ett team hos Splitvision Research med olika beteendevetenskapliga inriktningar. Det har möjliggjort att vi kunnat diskutera resultatet utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Vad som sägs mellan raderna Vad de inte säger Vad de säger 9

10 Kapitel 1 Om undersökningen I analys och bearbetning av de intervjuades kontakt/icke kontakt med biblioteket har vi använt oss av användarresor för att synliggöra de mötespunkter (touchpoints) som de intervjuade eller observerade har med biblioteket. Kontaktytor kan exempelvis vara återlämningslåda, kundtjänst eller omlåningsfunktionen på bibliotekets webbplats. Insikterna som presenteras i rapporten är uppbyggda dels på de intervjuades svar och resonemang, dels på vår analys av deras svar och resonemang. När vi i rapporten har använt oss av citat från intervjuade representerar de vad flera av de intervjuade har svarat. 1.3 Disposition Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv innefattar en diskussion om tillgänglighetens betydelse för bibliotek och för användaren och på vilkets sätt tillgänglighet kan upplevas. I kapitel 3 Insikter om användarna och icke användarna presenteras insikter om användarnas och icke användarnas relationer till bibliotek och dess tjänster. I kapitel 4 Insikter om bibliotek De fysiska och de virtuella presenteras insikter om biblioteket som fysisk och virtuell plats. I kapitel 5 Insikter kring öppettider presenteras insikter om öppettider och öppethållande. I kapitel 6 Insikter om marknadsföring presenteras insikter som pekar på marknadsföringsproblematik och förhållandet till tillgänglighet. I kapitel 7 Arketyper och användarresor presenteras åtta arketyper och sex användarresor i syfte att ge en fördjupad bild av användares och icke användares möte och nyttjande av bibliotek. För vissa insiktsområden i rapporten förekommer underrubriker (illustreras med en glödlampa) som beskriver förslag till insatser för ökad tillgänglighet. I vissa fall återfinns också åtgärdsförslag i själva beskrivningen för varje insiktsområde. Samtliga fotografier i rapporten är fotograferade av Splitvision Research. 10

11 Kapitel 1 Om undersökningen 1.4 Begrepp Begrepp Användare/besökare Deltagande observationer Förklaring Stadsdelsbiblioteken och Stadsbibliokteket använder termen användare för att beskriva samtliga som nyttjar biblioteket i någon form. I rapporten har vi gjort en distinktionsskillnad mellan användare och besökare. I de fall vi refererar till besökare är det en person som i begränsad omfattning använder biblioteket. Deltagande observationer innefattar att vi observerar vad och hur användarna gör på biblioteket. Fokusgrupper Är en intervjuform där deltagare intervjuas i en grupp om 5-10 personer. I en fokusgrupp finns utrymmet och tryggheten hos gruppen att gemensamt beskriva den situation som råder och de attityder som finns bland de intervjuade. Semistrukturerade djupintervjuer Är en intervjuform där den intervjuade intervjuas utifrån teman istället för en fast frågestruktur. Detta möjliggör att de ingångar och öppningar till ämnet som den intervjuade ger smidigt kan följas. 11

12 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv KAPITEL 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv 12

13 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv 2.1 Tillgänglighet som serviceupplevelse Undersökningen visar att det finns andra faktorer än öppettider som har stor inverkan på upplevelsen av bibliotekens tillgänglighet. Intervjupersoner resonerar ofta kring praktiska saker de upplever eller saknar på bibliotek. Det kan vara ljussättning, studieplatser, närheten till arbetet eller hemmet. De resonerar även kring vissa personliga värden i biblioteksupplevelsen, som öppenhet och trygghet. Utifrån dessa synpunkter har vi konstaterat att tillgänglighet i stor utsträckning hänger ihop med upplevelsen av service. Det är därmed relevant att analysera tillgänglighet utifrån service design. Service design bidrar till att synliggöra hur servicegivaren (biblioteket) kompletterar eller hindrar servicetagaren (användaren/besökaren) i förhållande till sitt beteende. Tillgänglighet blir en fördjupad fråga om på vilket sätt man kan vara medveten kring sin service och förbättra den utifrån service tagarens perspektiv Serviceekologi Det underlättar att se service som en ekologi där alla aktörer har utbyte av varandra. Att tänka med hjälp av serviceekologi ger insikter i hur bibliotek relaterar till dess användare och tvärtom för att skapa förutsättningar för utveckling av tillgänglighet. Ekologin är i god balans när alla aktörer bidrar till och skapar en levande miljö kännetecknad av ett utbyte av tjänster. Med andra ord när det finns en balans mellan Löfte och Värde enligt illustration 2:1. Obalans i ekologin beror oftast på att servicegivaren inte kan vara den resursen som servicetagaren behöver. Med biblioteket som servicegivare i denna modell och göteborgaren som servicetagare, så fungerar tillgänglighet som löftet för att få ett värdefullt utbyte. Tillgänglighet värdesätts utifrån användarnas uppfattning att serviceutbudet passar deras önskningar. Frågan som ställs från användaren/besökaren blir Hur ser biblioteket till mina behov? Frågan som ställs från biblioteket blir Hur kan vi öka användning av biblioteket? Med dessa frågor och tankar kring serviceekologi kan arbetet börja för att anpassa verksamheten för att uppfylla tillgänglighetsmålet. I serviceekologi innebär det att ju mer medveten biblioteket blir om användarens behov och identitet desto större chans finns att öka användningen av biblioteket. 13

14 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Illustration 2:1 Beskrivning av sambanden i serviceekologi En plats i vardagen En utgångspunkt kring bibliotekets serviceekologi är att vidga resonemanget till biblioteket som plats. Biblioteket är inte enbart en byggnad som innehåller böcker enligt de intervjuade i undersökningen. Det deltar också i stadsbilden, närmiljön och människors sociala liv. Bibliotek erbjuder kunskap och en fristad, det erbjuder verktyg som behövs för arbete och fritid. Vad har biblioteket för betydelse i den närmiljö det befinner sig i? Vad är förutsättningarna för ökad tillgänglighet i relation till andra servicegivare i samhället? Omgivningen påverkar människors identitet och känslor både tillfälligt och långvarigt. Bibliotekets placering har visat sig vara av betydelse för de intervjuade för när och hur de besöker biblioteket. Användarens besöksfrekvens går ofta hand i hand med att biblioteket finns där längs vägen från A till B från vägen till och från arbetet, skolan eller mellan fritidsaktiviteter. Placeringen av biblioteket i närmiljön där folk rör sig är betydande och därmed är det viktigt att vara medveten om vilka andra aktörer i närmiljön som också är intresserade av målgruppen. 14

15 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Ett bibliotek kan ha en dragkraft i närmiljön. Det kan vara exempelvis Askims bibliotek vid Askims torg där det inte finns mycket annat utbud kring torget. Hade biblioteket försvunnit så hade säkerligen en stor del av torgets liv och betydelse också gjort det. Därmed är biblioteket en viktig drivkraft i serviceekologin kring torget. Ett annat exempel på drivkraft i närmiljön är Angereds bibliotek. I Angereds centrum finns det många punkter som bidrar till samhällets funktion och välbefinnande. Shoppingcentrets vimmel, spårvagnstrafik, Blå stället, Lärjedalens trädgårdar, gymnasiet och den nya simhallen är viktiga inslag som tillsammans med biblioteket skapar ett fungerande ekosystem av service till de boende i och runt Angereds boende. Vi har även sett exempel där en god ekologi kunde dras igång med hjälp av bibliotek. Efter ett fokusgruppsmöte i Hammarkullen om Angereds bibliotek tyckte vi att frågeställningen om bibliotekets potential i omgivningens ekologi blev intressant. På Hammarkulletorget var det inte mycket som var öppet på kvällen, men det var ändå folk i rörelse. Det var många ute som var ungdomar. Det som syntes öppet var en mataffär och en pizzeria. Sporthallen var säkerligen också öppen. Biblioteket skulle här kunna ha potentialen att förvandla torgets nattliv genom längre öppettider för att erbjuda en plats att vara på. Vi såg människor som gick omkring på sin fritid utan någon tydlig och kravlös plats att vända sig till. Biblioteket skulle kunna bli synbar och besökbar för denna tid av dygnet när folk söker alternativ på sin fritid. På så sätt kunde biblioteket dominera som en offentlig plats i närmiljön och erbjuda olika målgrupper den trygga fristaden biblioteken kännetecknas av. Ett bibliotek kan visserligen finnas var som helst, men en genomtänkt serviceekologi kan ge nya idéer till hur bibliotekets service anpassas till människors behov. Det kan betyda att biblioteket tar plats i ett kulturhus och blir ett nav i samhällets kulturhändelser. Det kan också betyda att bibliotekets serviceutbud inte krävs fullt ut. Till exempel hade det kanske varit bra med en drive through återlämningsautomat i Sisjön för att användaren ska slippa uppleva att det är krångligt att ta sig till biblioteket för att återlämna. Ett bibliotek som ligger i anslutning till andra kulturattraktioner (som i ett kulturhus eller museum) bidrar till användarens fritidsutbud och intressen. Samtidigt bidrar det enligt serviceekologin till de andra verksamheternas besökssiffror. Användaren är redan på plats för att göra något på fritiden. Ligger biblioteket i anslutning till en bostadsmiljö kan det förväntas ett större intresse för helg och kvällsöppet. När människor är lediga så kretsar en stor del av deras lediga tid kring hemmet eller däromkring. Det kan då anses av intresse att ett bibliotek är enkelt att ta sig till från hemmet. Ett bibliotek måste också vara väl synligt. 15

16 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Illustration2:2 Aktiviteter i anslutning till biblioteket ökar tillgängligheten Synlig och osynlig Medan biblioteksbesök är ett mål för många så är det lika väl frånvarande i vissa människors liv där andra intressen hos individen tar större plats. Därför är inte enbart placeringen av biblioteket i stadsmiljön viktig utan biblioteket måste också synas och vara tilltalande i miljön för att öka tillgängligheten. Det som inte syns är inte heller något man söker sig till. De som inte går till biblioteket vet antingen inte att biblioteket finns, eller vet inte vad det har för tjänster. Till exempel, en intervjuperson som bor i Linnéområdet visste inte att det finns ett bibliotek där (Linnéstadens bibliotek). När hon av en händelse lånade en bok från bokbussen gick hon till 300m2 för att lämna tillbaka sin bok. Ett bibliotek ska vara Igenkänningsbar (synligt) samtidigt som det bör anknyta till en uppfattning om vad ett bibliotek ska vara (besökbart). Synlighetsupplevelsen kan variera mellan olika bibliotek beroende på lokaler och i förhållande till andra tjänster. Biblioteket kan fånga uppmärksamhet för att det ser pampigt och klassiskt ut, eller (som för 300m2) för att det inte ser ut som ett vanligt bibliotek. Innehållsmässigt upplever personen besöksbarheten när hon/han känner igen sig i utbudet av böcker samt för att det är en plats där hon/han kan söka kunskap och finna lugn och ro. Kombinationen av synbarhet och besöksbarhet kan förverkligas i olika former och även kännas igen i Göteborgs Stads utbud av bibliotek idag. Till exempel Härlanda biblioteket Kåken som placerats i ett gammalt fängelse (synlig byggnad i närområdet) och numera erbjuder en fristad för användaren (besöksvänligt). 16

17 Kapitel 2 Tillgänglighet, serviceekologi och vardagsliv Ett annat exempel är 300m2 som placerats i en gammal butik. 300m2 anspelar till omgivningens shoppingutbud genom att huseras i butikslokaler. Stora skyltfönster och smidigt läge gör att brukaren känner igen sig och sina behov i miljön. I skyltfönstren skymtas numera själva besökarna. Besökarna utnyttjar bibliotekets traditionella resurser läser böcker, studerar, använder datorer, läser tidningar. Utanför kan förbipasserande observera själva beteendeeffekten av besöket genom fönstren och därmed uppfatta något nytt men igenkännbart med platsen Vad är bibliotekets potential gällande synbarhet och besöksbarhet i stadsbilden? Ett bibliotek uppfyller en unik zon i samhället, som en fristad, plats för kunskap eller plats för avkoppling vid sidan av andra aktiviteter som pågår i det offentliga rummet, som exempelvis ruset kring shoppingstråket, arbetslivet och andra fritidsintressen. Biblioteket har en identitet som sällan matchas av något annat. Det kan vara lämpligt i analysen om ett biblioteks plats i den lokala omgivningen att ställa frågor kring vad för slags synbarhet och besöksbarhet den platsen har för tillfället. Vad är platsens huvudsakliga dragkrafter i människors liv? Likaväl för att utveckla biblioteket kan frågan ställas kring vad biblioteket har för potential i denna lokala omgivning? Hur ska biblioteket komplettera andra dragkrafter för att bli en dragkraft i sig själv? I kommande kapitel presenterar vi insikter från intervjuer med användare och icke användare tillsammans med våra observationer som blir värdefulla i förhållande till att öka tillgängligheten. 17

18 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna KAPITEL 3 Insikter om användarna och icke användarna 18

19 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna I detta kapitel presenterar vi 11 insikter om användare, icke användare och deras relation till bibliotek. 3.1 Insikt Mentala hinder Undersökningen visar att det för en viss grupp finns mentala hinder som begränsar tillgängligheten till bibliotek. De mentala hindren finns av tre olika karaktärer: 1. Inte intresserad eller ingen vana Inom denna grupp finns det inte något intresse för bibliotekets utbud. Denna grupp har ofta liten vana eller erfarenhet av att använda bibliotekets tjänster. Det gör att användning av biblioteket ofta hamnar utanför deras komfort zon, de vet inte hur de ska bete sig eller vilka regler som gäller. Det är vanligt att konkurrerande aktiviteter, exempelvis idrott, bidrar till icke behovet. En bidragande faktor kan också vara att de har tidigare negativa upplevelser av bibliotek, exempelvis från barndomen. 2. Det kommersiella utbudet passar bättre En grupp kategoriseras av att ekonomin inte utgör någon begränsning. Efter ett övervägande kring utbudet tycker de att andra kommersiella tjänster bättre möter deras behov. De tycker att det är enklare att köpa och äga böcker eller att använda kommersiella tjänster för film och musik. Incitamentet att bibliotekets tjänster är gratis är inte tillräckligt starkt. 3. Beslut på delvis fel grunder I den tredje gruppen finns ett behov, men de har inte kunskap om bibliotekets tjänster. Till skillnad från gruppen ovan, har de gjort sitt övervägande utan att ha kunskap om vad biblioteket erbjuder. Till exempel menar vissa att biblioteket inte har det utbud av böcker de vill ha, exempelvis Fantasy. De beskriver att biblioteken bara har den goda litteraturen. Fotografi av Science fiction bokhandeln i Göteborgs fönsterskyltning. Förslag på insatser för ökad tillgänglighet: För grupp 1 ovan handlar det om att arbeta med positiva upplevelser av biblioteket och kunskap om biblioteket i ungdomsåren. För grupp 2 ovan kan det handla om att erbjuda och locka med smala produkter som inte det kommersiella tar sig an. För grupp 3 ovan handlar det till stor del om marknadsföring av bibliotekets tjänster, vilket vi resonerar om längre fram i denna rapport. 19

20 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna 3.2 Insikt Jag är ingen besökare, jag är bara här Några av de intervjuade som befinner sig inne på biblioteken ser inte sig själva som användare/besökare på biblioteket. De beskriver att de bara är där tillfälligt, bara surfar eller att de har stämt träff med en vän. En gemensam nämnare bland de som inte ser sig själva som besökare är framför allt att deras beskrivning av syftet med besöket inte är biblioteket i sig, utan att syftet ofta handlar om att fördriva tid. Andra faktorer som ser ut att inverka på deras beskrivning av sig själva som icke besökare är att de inte frekvent besöker biblioteket, eller att de är där utan att låna böcker. Förslag på insatser för ökad tillgänglighet: Framhäv än mer bredden i bibliotekets utbud. Att det är helt ok att bara vara där och att det också är ett sätt att använda biblioteket. En medvetenhet om risken att gruppen Jag är ingen besökare, jag är bara här inte syns i kvantifierade mätningar av andelen användare (= andelen som använder biblioteket är större än det som förmodligen framkommer). Fotografi från 300m2 20

21 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna 3.3 Insikt Lånar inte på grund av lånetiden En av de främsta anledningarna till att de personer som vi har intervjuat inte använder sig av biblioteket är upplevelsen av att lånetiden begränsar dem. Ofta är det inte lånetiden i sig som utgör ett hinder, utan själva vetskapen om att de behöver komma ihåg att lämna igen de lånade böckerna i tid. Det förekommer också att de intervjuade beskriver att det faktum att de läser oregelbundet och sporadiskt gör att de inte vill känna sig begränsade av lånetiden, utan att de hellre köper en bok. Manlig IP, 19 år: Jag tycker det är jobbigt att behöva komma ihåg att lämna tillbaka böcker. Förseningsavgifter är avskräckande så jag köper hellre det jag verkligen vill ha att läsa. [ ] Jag borde låna böcker; särskilt nu när jag är student och inte har så mycket pengar. Men mina läsvanor är inte förenliga med bibliotekslån, för jag läser en bok i etapper när jag har tid. Det kan ta flera månader att bli klar. Kvinnlig IP, 30 år med två små barn: Jag lånar bara böcker till barnen. För mitt eget läsande så köper jag böckerna, ofta pocket. Det tar ofta lång tid för mig att läsa ut en bok. Jag läser sporadiskt när jag har tid och energi. Fotografi av två läshögar. Förslag på insatser för ökad tillgänglighet: En mer tolerant inställning till förseningsavgifter i syfte att inte skrämma iväg sällan eller nylåntagare. Upplys om möjligheten att låna om böcker på bibliotekets webbplats samt möjligheten att återlämna böcker i bokinkastet. Upplys om möjligheten att det går att låna om och återlämna böcker på alla bibliotek i Göteborg. 21

22 Kapitel 3 insikter om användarna och icke användarna 3.4 Insikt Allt finns på internet och det har jag hemma Några av de yngre respondenterna (dock inte alla) uttrycker att de inte har behov av biblioteket och bibliotekets tjänster. De uttrycker det som att allt de behöver finns på internet och den bästa internetuppkopplingen har de i sitt hem. Där har de tillgång till film, musik, bloggar och Youtube. Dessa media ersätter för den här målgruppen både facklitteratur, skönlitteratur, magasin och dagstidningar. Flera av de intervjuade beskriver att de har specifika personer eller flöden som de följer på internet (Youtubekanaler, Instagram, bloggar). Manlig IP, 19 år: Jag har svårt att hitta motivationen till att använda biblioteket. De flesta av mina informations och underhållningsbehov tillfredsställs genom internet. 3.5 Insikt På väg till eller ifrån Undersökningen visar att biblioteksbesök ofta samplaneras med andra aktiviteter. Detta gäller om inte biblioteksbesöket i sig är en aktivitet eller en utflykt som exempelvis vid studier eller besök med barn eller barnbarn. På väg ll arbetet Hem Bibliotek Arbete På väg hem från arbetet Hem Bibliotek Arbete Illustration 3: 1. Besöket av biblioteket sker på väg till eller på väg hem från arbetet. De flesta av de personer vi har intervjuat som arbetar gör sitt besök på biblioteket i samband med sin resa till eller från arbetet. I diagram 3:1 1 ser vi att de flesta (fyra av tio) reser till sitt arbete med bil. Tre av tio uppger att de reser med kollektivtrafik, nästan två av tio cyklar och en av tio går. 1 Undersökning kring vad göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, Undersökningen är genomförd av Splitvision Research AB på uppdrag av Trafikkontoret i Göteborgs Stad. 22

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

Resultat brukarundersökningen hösten 2010

Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Om du tänker på bemötandet i stort. Hur nöjd är du då med personalens bemötande? Bemöter personalen dig lika bra som du hoppades? Tänk dig ett perfekt bemötande.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 KRONOHÄKTET - DISPONIBELT TILLFÄLLIG ANVÄNDNING KULTURSTRÅKET - ÄNGELHOLMS KULTURCENTRUM. Genom att öppna upp och sammanbinda flera byggander skapas förbättrade

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Butikskommunikation kundbeteende och varuexponering. Sammanställd av Elisabeth Aquilonius

Butikskommunikation kundbeteende och varuexponering. Sammanställd av Elisabeth Aquilonius Butikskommunikation kundbeteende och varuexponering Jag har tänkt att tala om Kundbeteende Butikslayout Varuexponering Kännedom om kunden bidrar till att du enklare kan Förändra miljön så att den passar

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Resultat från besökarenkäten hösten 2009

Resultat från besökarenkäten hösten 2009 Resultat från besökarenkäten hösten 2009 Systemet som användes heter Kvalitetsmetoden Boken och kommer från Compile Solution Sverige AB. Enkätfrågor: 1. Biblioteket uppfyller de krav som jag tycker att

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg

Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg 1 FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg Enkätundersökning hösten 24 Kommunledningskontoret/Kultur- och fritidsförvaltningen 2 FALKENBERGS KOMMUN Kommunledningskontoret

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare 300 telefonintervjuer med användare De som under de senaste 12 månaderna besökt Linköpings stadsbibliotek eller dess webbplats. (inklusive närbibliotek/bokbuss,

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Värnamo bibliotek. Rapport januari 09. Compile Solutions Sverige AB 031 773 04 00 www.compile.se

Värnamo bibliotek. Rapport januari 09. Compile Solutions Sverige AB 031 773 04 00 www.compile.se Värnamo bibliotek Rapport januari 09 1 Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 4 VAD KAN BIBLIOTEKET GÖRA FÖR ATT LOCKA FLER BESÖKARE? 6 DE MEST FREKVENTA ÅTGÄRDER SOM BEHÖVS FÖR ATT LOCKA FLER BESÖKARE FÖRDELAT

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Respondenterna är heltidsstuderande vid sjuksköterskeutbilningarna i Växjö, Karskrona och Kalmar samt lärcentrumstuderande vid Västerviks högskolecentrum

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Kort sammanfattning av brukarundersökning 2010

Kort sammanfattning av brukarundersökning 2010 Kort sammanfattning av brukarundersökning 2010 Brukarundersökningen genomfördes under två veckor i november 2010 inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde Undersökningen genomfördes i form av

Läs mer

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro InTibro Mottagande av besökare Yta för försäljning Receptionsdisk, öppen miljö, ergonomiskt utformad arbetsplats. Konstnärlig utsmyckning och växter som stämmer överens med övrig inredning. Besöksstolar,

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 24 25,8 B. Kvinna 60 64,5 C. Annan 9 9,7 Min ålder A. yngre än 25 år 40 43 B. 26 45 år 18 19,4 C. 46 65 år 17 18,3 D. äldre än 65 18 19,4 Tid för mitt besök

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Slutrapport för projektet Studenterna och biblioteken ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek (BIBSAMs dnr

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Strategisk kommunikation. Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander

Strategisk kommunikation. Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander Strategisk kommunikation Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander Upplägg Introduktion och repetition >9.50 Gruppuppgifter 9.50 10.50 Redovisning och diskussion 10.50 11.50 Sammanfattning 11.50 12.00

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Framtidens barnbibliotek

Framtidens barnbibliotek Framtidens barnbibliotek Samtidighet Delaktighet Ömsesidighet Tankar och synpunkter från verksamma inom Kalmar läns barnbibliotek Process startad 5 oktober 2009, fortsatt 2 februari 2010 Region Kalmars

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander Grönt konfererande - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer Av Åsa Nylander Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur konferensanläggningar använder sig av sina

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Eskilstuna 25 sep 2012 Eiler Jansson och Lena Angviken Vad ville vi med projektet? Öka medvetenheten hos allmänheten om bibliotekens utbud Öka användningen

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Kundundersökning juli 2014

Kundundersökning juli 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Grunderna i inboundmarknadsföring

Grunderna i inboundmarknadsföring Grunderna i inboundmarknadsföring Attrahera Konvertera Avsluta Tillfredsställ Webb- användare Besökare Leads Kunder Förespråkare Blogg Sökord Webbsidor Calls-to-Action Landningssidor Formulär Kontaktdata

Läs mer

TISDAG 19 NOVEMBER, KL 18-20 MUSIK LIVE & ONLINE TORSDAG 21 NOVEMBER, KL 18-20

TISDAG 19 NOVEMBER, KL 18-20 MUSIK LIVE & ONLINE TORSDAG 21 NOVEMBER, KL 18-20 MAKRAMÉ & VIRKNING MUSIK LIVE & ONLINE ON/OFF I LJUSDAL BRÄDSPEL & KINECT LÄSA PÅ OLIKA SÄTT TISDAG 12 NOVEMBER, KL 18-20 MAKRAMÉ & VIRKNING För alla som vill prova på handarbete. Du som redan kan, kom

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Fritid för alla - Fritidswebben En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Metod Som metod har vi använt oss av djupintervjuer och en onlinebaserad enkätundersökning för att identifiera

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer