Etisk kod för arbetsterapeuter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etisk kod för arbetsterapeuter"

Transkript

1 Etisk kod för arbetsterapeuter

2 Etisk kod för arbetsterapeuter Antagen av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters fullmäktige 1992, reviderad 2004 och 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2012 Box 760, Nacka Layout: Tina Sandulf Foton: Colourbox Tryck: Trydells Tryckeri AB ISBN:

3 Innehåll Definitioner av centrala begrepp i koden 2 Inledning 3 Kodens syfte 3 Kodens struktur och status 3 Arbetsterapeutyrket som profession 5 Filosofiska grundantaganden 5 Yrkets mål 5 Yrkets uppgifter 5 Skyldigheter gentemot berörda parter 7 Skyldigheter gentemot personen 7 Skyldigheter gentemot närstående 8 Skyldigheter gentemot kollegor och andra yrkesgrupper 9 Skyldigheter gentemot arbetsgivaren 9 Skyldigheter gentemot allmänheten 9 Forskningsetik 10 Bilaga 1: Modell för etisk analys 11 Bilaga 2: Exempelsamling 14 Bilaga 3: WFOT s Code of Ethics 31 Egna noteringar 32

4 Definitioner av centrala begrepp i Etiska koden FSAs Etiska råd formulerar nedan definitioner av ett antal relevanta termer. Definitionerna avser att klargöra vanligt språkbruk och visar också det sätt på vilket de används i Etiska koden. Aktivitet En persons utförande av en uppgift eller handling (ICF). Aktivitetsförmåga En persons förmåga att utför en uppgift eller handling (ICF). Autonom Att en människa är autonom innebär att hon har förmåga att själv bestämma i frågor som rör den egna personen. Behandling Åtgärder som är inriktade på visst resultat/planerat mål. Delaktighet En persons engagemang i sin livssituation (ICF). Hälsa En människa har hälsa när hon i sitt sociala och kulturella sammanhang kan realisera sina vitala livsmål. (Lennart Nordenfelt, modifierad). Miljö Utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen i vilken människor lever och verkar (ICF). I Etiska koden används begreppet person synonymt med patient, brukare och klient, det vill säga person/er som arbetsterapeutens åtgärder riktas mot. I koden används personen men i exemplen anpassas texten efter aktuellt fall, exempelvis en person som är på sjukhus så är det patient som ska användas. 2

5 Inledning Arbetsterapeuten ska arbeta för att främja möjligheter till aktivitet och delaktighet för att en person ska kunna leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov. Arbetet ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och ta hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen. Arbetsterapeutens arbete ställer stora krav på förmåga att väga olika normer och värden mot varandra. Det har därför varit angeläget att utarbeta en yrkesetisk kod som stöd för arbetsterapeutens yrkesutövning. Med yrkesetisk kod menas de professionella värden och normer som en professionsutövare förväntas uppfylla inom ramen för sitt yrke. Oavsett arbetsterapeutens verksamhetsområde kan den yrkesetiska koden utgöra en god utgångspunkt för beslutsfattande och förhållningssätt inom ramen för professionell yrkesutövning. Kodens syfte Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSAs) Etiska kod syftar till att ge vägledning och stöd för reflektion och analys vid yrkesetiska ställningstaganden. Kodens struktur och status Koden ger vägledning genom att den anger ett antal skyldigheter för arbetsterapeuten. Dels innehåller den skyldigheter som definierar professionens mål och uppgifter utifrån ett antal filosofiska grundantaganden. Dels innehåller koden arbetsterapeutens skyldigheter gentemot berörda parter: personen, närstående, kollegor och andra yrkesgrupper, arbetsgivare och allmänheten; samt skyldigheter i samband med forskning och utvecklingsarbete. Det är inte alltid som dessa olika skyldigheter låter sig förenas på ett enkelt sätt. Konflikter är möjliga. Arbetsterapeuten måste därför i sitt arbete eftersträva att på ett etiskt insiktsfullt sätt balansera dessa olika skyldigheter mot varandra. 3

6 De skyldigheter som anges i koden ska inte uppfattas som absoluta. Var och en av skyldigheterna måste inte uppfyllas fullt ut i varje situation. Arbetsterapeuternas Etiska kod är inte ett juridiskt dokument och åsidosätter inte gällande lag. Den är ett komplement till de lagar som är aktuella vid yrkesutövning. Koden kompletteras med en Modell för etisk analys (bilaga 1) och Exempelsamling (bilaga 2), som ger verktyg och vägledning när det gäller att lösa moraliska problem och tydliggöra etiska frågeställningar. Även WFOT s Code of Ethics ligger som bilaga (3). 4

7 Arbetsterapeutyrket som profession Arbetsterapi är en professionell verksamhet som endast får utföras av legitimerad arbetsterapeut. Filosofiska grundantaganden Arbetsterapi grundar sig på antaganden om människan, hälsa, aktivitet och delaktighet. Följande utgör del av arbetsterapins människosyn och filosofiska grundantaganden: Människan är aktiv och utvecklingsbar. Människans upplevelse och förståelse av omvärlden förutsätter aktivitet och delaktighet. Människans utveckling är beroende av aktivitet och delaktighet. Människan är autonom. Människan är en social individ som utför aktiviteter i samspel med andra. Människan kan påverka sin hälsa genom aktivitet och delaktighet. Människans hälsa kräver en balans mellan aktivitet och vila. Yrkets mål Utifrån dessa grundantaganden är målet med arbetsterapi att stödja personens förmåga till aktivitet och delaktighet på ett sätt som främjar möjligheterna att leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov, samt med hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen. Yrkets uppgifter Yrkets uppgifter kan ske på individ-, grupp- eller samhällsnivå och ska hålla hög kvalitet (se FSAs Kvalitetspolicy) samt följa relevanta lagar och förordningar. Uppgifterna ska utformas tillsammans med personen alternativt i samråd med berörda grupper samt relateras till den miljö i vilken uppgifterna ska utföras. 5

8 Arbetsterapeuten ska: Utreda förmåga till aktivitet och delaktighet. Bedöma behov av och skapa förutsättningar för arbetsterapeutiska åtgärder. Främja förmåga till aktivitet och delaktighet. Förebygga risk för nedsatt förmåga till aktivitet och delaktighet. Förbättra eller vidmakthålla förmåga till aktivitet och delaktighet. Kompensera för nedsatt förmåga till aktivitet och delaktighet. Initiera och medverka i hälsofrämjande åtgärder. Avbryta och/eller inte påbörja åtgärder som inte är till gagn för personen. Samverka med kollegor, andra yrkesgrupper och instanser för att på bästa sätt tillgodose personens behov. Initiera och/eller genomföra miljöinriktade åtgärder i bostad, skola, arbetsplats eller i det offentliga rummet. För att genomföra dessa uppgifter med god kvalitet ska arbetsterapeuten: Upprätthålla och utveckla sin professionella kompetens samt respektera gränsen för den egna kompetensen och det professionella ansvaret. Utvärdera och utveckla arbetsterapeutiska metoder i linje med vetenskapliga rön och med hänsyn till samhällets föränderlighet. Bidra till och/eller delta i forsknings- och utvecklingsarbete. Arbetsterapeuter bör därutöver: Handleda studenter under arbetsterapeututbildning. Vara konsult till andra arbetsterapeuter och andra personalkategorier. Vara konsult till myndigheter. Handleda andra arbetsterapeuter. Handleda övrig personal i rehabiliterande och hälsofrämjande förhållningssätt. 6

9 Skyldigheter gentemot berörda parter I sitt arbete med att nå yrkets mål och utföra yrkets uppgifter har arbetsterapeuten ett antal skyldigheter gentemot berörda parter. I konkreta situationer är det dock inte alltid som arbetsterapeutens olika skyldigheter kan förenas på ett enkelt sätt. Skyldigheterna måste i varje enskilt fall vägas mot varandra. Vid sådana etiska dilemman kan koden tillsammans med analysmodellen vara vägledande. Det är viktigt att betona att skyldigheterna gentemot personen i de flesta fall är de tyngst vägande. Dessa skyldigheter gäller oavsett parternas kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, ålder, familjeförhållande, funktionsförmåga, civilstatus eller socioekonomisk situation. Skyldigheter gentemot personen Arbetsterapeuten ska bemöta personen på ett värdigt sätt vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska respektera och behandla personen som en i grunden unik och kompetent person med förmåga till självbestämmande i frågor som rör dennes liv. Arbetsterapeuten har skyldighet att eftersträva en rättvis användning av de resurser som står till buds för arbetsterapi i relation till personer vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska prioritera resurser till de personer som har de största behoven av en åtgärd. Arbetsterapeuten ska använda de resurser som står till buds på ett kostnadseffektivt sätt så att kostnaden står i rimlig proportion till nyttan för personen. Arbetsterapeuten ska respektera personens integritet vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska respektera personens privatliv. Arbetsterapeuten ska endast inhämta sådana upplysningar som är nödvändiga för arbetsterapeutens åtgärder. 7

10 Arbetsterapeuten ska följa lagstadgad sekretess och använda upplysningar om personen varsamt, så att denne inte på något sätt kommer till skada eller blir kränkt. Arbetsterapeuten ska inte föra vidare anförtrodda upplysningar förutom i de fall när lagstiftning ger undantag från sekretessen. Arbetsterapeuten ska vid dokumentation vara saklig och relevant. Arbetsterapeuten ska respektera personens självbestämmande vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska bedriva arbetsterapi utifrån personens vilja så långt det är förenligt med professionens mål och uppgifter. Arbetsterapeuten ska vinnlägga sig om/sträva efter att få fram personens egen uppfattning om mål och behov även i de fall personens egna förmågor att uttrycka dessa är reducerad. Arbetsterapeuten ska ge den beslutskompetenta personen underlag för att göra informerade val genom att fortlöpande informera om åtgärdernas syfte, dess metod, personens insats, konsekvenser för personen och den förväntade nyttan med olika åtgärder. Arbetsterapeuten ska påbörja åtgärderna först när den beslutskompetenta personen samtyckt. För barn gäller som regel att vårdnadshavare samtycker till åtgärder men att barnet involveras i beslutet i takt med ökad mognad. Arbetsterapeuten har ansvar att fatta beslut om åtgärder för vuxna personer som inte är beslutskompetenta. Detta bör ske utifrån samråd med närstående eller god man/förvaltare om personen inte kan antas motsätta sig det eller det står klart att denne inte tar skada av att uppgifter lämnas ut. Skyldigheter gentemot närstående Arbetsterapeuten har skyldighet att respektera närstående vilket innebär: Arbetsterapeuten ska informera närstående i den mån närstående så önskar och personen samtyckt till detta. Arbetsterapeuten ska även informera närstående eller god man/ förvaltare om information inte kan ges till den enskilde personen om denne inte kan antas motsätta sig det eller det står klart att denne inte tar skada av att uppgifter lämnas ut. Arbetsterapeuten ska ge möjlighet för närstående att vara delaktig i åtgärderna i den mån det är förenligt med personens behandling, i den mån närstående så önskar och personen samtyckt till detta. 8

11 Skyldigheter gentemot kollegor och andra yrkesgrupper Arbetsterapeuten har skyldighet att respektera kollegor och andra yrkesutövare utanför den egna professionen vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska klargöra det egna kompetensområdet i relation till kollegor och andra yrkesutövare. Arbetsterapeuten ska visa respekt för kollegors och andra yrkesutövares kompetens, skyldigheter och ansvar. Arbetsterapeuten ska verka för ett förtroendefullt samarbete för att på bästa sätt främja gemensamma mål. Arbetsterapeuten ska bistå kollegor och andra yrkesgrupper med råd, kunskaper och erfarenheter när så krävs och kan göras inom ramen för varandras kompetens. Skyldigheter gentemot arbetsgivaren Arbetsterapeuten har skyldighet att respektera arbetsgivaren vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska följa arbetsgivarens riktlinjer och visa lojalitet mot arbetsgivaren så långt detta är förenligt med yrkesetiken i övrigt. Arbetsterapeuten ska uppmärksamma arbetsgivaren i de fall när arbetsgivarens riktlinjer inte överensstämmer med arbetsterapeutens yrkesetik. Arbetsterapeuten ska visa gott omdöme i användandet av arbetsgivarens egendom. Skyldigheter gentemot allmänheten Arbetsterapeuten har skyldigheter gentemot samhället och allmänheten vilket innebär: Arbetsterapeuten ska informera och bidra med kunskap till allmänhet och samhälleliga institutioner i frågor som rör arbetsterapi. Arbetsterapeuten ska i offentliga sammanhang klargöra om han/hon företräder sig själv, sitt yrke, sitt förbund och/eller sin verksamhet. 9

12 Forskningsetik Arbetsterapeuten har skyldigheter när det gäller forskning och utvecklingsarbete: Arbetsterapeuten ska bevaka att personens intresse sätts först när han/hon själv deltar i forskning/utvecklingsarbete eller när han/hon kommer i kontakt med forskning/utvecklingsarbete som bedrivs på arbetsterapeutens arbetsplats. Arbetsterapeuten ska följa lagen om forskningsetisk prövning samt de etiska regler och riktlinjer som gäller för forskning när han/hon deltar i forskningsprojekt. Arbetsterapeuten ska i egenskap av handledare för utbildning som bedrivs på grund-, avancerad- eller forskarnivå ansvara för att forskningsetiska aspekter beaktas. 10

13 Bilaga 1: Modell för etisk analys Inledning En yrkesetisk kod kan aldrig vara ett instrument som ger vägledning hur vi ska handla i varje situation då yrket utövas. En kod kan inte i denna mening vara fullständig. De skyldigheter som beskrivs i koden blir också med nödvändighet oprecisa och behöver tolkas. Likaså kan omständigheter omöjliggöra för yrkesutövaren att på samma gång följa alla skyldigheter som beskrivs i koden. Dessa kan komma i konflikt med varandra, så att om en skyldighet uppfylls kan det innebära att man inte uppfyller en annan. Arbetsterapeuternas Etiska kod - liksom andra yrkesetiska koder måste i någon mening alltid betraktas som ofullständig. Det är lätt att föreställa sig situationer där koden inte ger ett bestämt svar utan där arbetsterapeuten hamnar i en konflikt. Det kan vara en konflikt där yrkets målsättning ställs mot personens rättigheter eller där olika personers rättigheter kommer i konflikt genom att de inte går att samtidigt tillgodose, till exempel på grund av resursbrist. En persons rättigheter kan också komma i konflikt med närståendes rättigheter och så vidare? Problemen kan mångfaldigas. Etiska koden innehåller inte färdiga svar på hur sådana konflikter ska lösas. I stället är den en utgångspunkt som visar fram vilka hänsyn som måste tas när vi fattar beslut om vårt handlande. Den håller fram olika faktorer som vi måste uppmärksamma i vår bedömning och hjälper oss på det sättet till en analys av den etiska konflikt vi står inför. Men det slutgiltiga avgörandet måste vara arbetsterapeutens eget. Modell för etisk analys Frågor som vi ställer oss kan vara: Hur förhåller sig de handlingsalternativ som vi väljer mellan till den Etiska koden? Är någon regel direkt tillämpar? Det finns inte något givet tillvägagångssätt som säger att så och så ska man göra för att hitta lösningen på ett moraliskt problem eller för att fatta beslut i en moralisk fråga. Det finns olika vägar för att kunna ta ställning och inför oss själva och andra kunna ge skäl för vår bedömning och för vårt handlande. Vi presenterar här ett förslag (se figur sidan 13) på hur man kan gå tillväga för att diskutera sig fram till välunderbyggda ställningstaganden. 1. En första formulering av problemet När vi står inför en konflikt eller ett problem börjar vi lämpligen med att försöka formulera det etiska problemet och vad valet verkligen gäller. Vi gör det utifrån den information som vi har tillgänglig och utifrån vår egen tolkning av situationen. Problemet gäller ofta hur vi som professionella 11

14 ska handla i en viss situation för att handla moraliskt riktigt. Det kan gälla vilken behandling vi vill ge, hur vi ska informera en person, vilken information vi ska ge eller hur vi ska fördela vissa resurser mellan personer. En moralisk frågeställning är något annat än till exempel en juridisk eller en ekonomisk. Lagtexten reglerar vad som är juridiskt rätt. Men det som är riktigt ur moralisk synvinkel är något utöver detta och handlar om vilka värden och normer som står på spel. 2. Analys av problemet För att kunna ta ställning till hur vi ska handla eller välja måste vi ofta göra frågan klarare för oss. Vi måste reflektera över vilken information som vi behöver för att kunna ta ställning. Vi behöver kanske ytterligare information om de berördas sociala situation och deras psykiska och fysiska förmågor, om relationer mellan olika berörda och om förhållanden som på annat sätt kan påverka (ofta begränsa) handlingsmöjligheterna (till exempel om vad som är juridiskt tillåtet, de ekonomiska resurserna, mitt professionella uppdrag etcetera). Vi behöver också fråga oss själva: Vilka handlingsalternativ är möjliga i situationen? Mellan vilka alternativ står mitt val egentligen? Vilken eller vilka personer berörs av mitt handlande? Och hur kommer de (sannolikt) att beröras framförallt, hur berörs de positivt eller negativt i sin livssituation? Genom att reda ut vilka de olika handlingsalternativen är, vilka personer som berörs av dem och också hur personerna berörs, dvs vilka konsekvenser de olika handlingsalternativen medför, har vi ytterligare klargjort för oss det problem som vi först grovt skisserade. För att fatta beslut måste vi också relatera vårt val till vår värdegrund. För var och en består värdegrunden naturligtvis främst av den egna grundläggande moralen, dvs den moral vi tillämpar i vårt vardagsliv. Men i en professionell situation behöver vi också ställa oss frågan: Hur förhåller sig de handlingsalternativ som vi väljer mellan till den Etiska koden? Är någon skyldighet direkt tillämpbar? Pekar den Etiska koden ut samma alternativ som det som bör ske? Finns det berörda parter som det är viktigare att ta hänsyn till än andra? Finns det skador eller vinster för den eller de berörda som väger tyngre än andra skador och vinster? En analys av vårt etiska dilemma kan ibland starta med att vi funderar över våra handlingsalternativ och då inser att den information vi har inte är tillräckligt omfattande eller tillräckligt precis för att kunna relatera problemet till den Etiska koden. I andra situationer kanske vi börjar med att söka stöd i den Etiska koden för att kunna få fram vilka handlingsalternativ som är möjliga. Det viktiga är inte var vår analys startar utan att vi beaktar alla komponenter i analysen att vid behov söka mer information, att beakta och värdera olika handlingsalternativ samt att relatera vårt dilemma till en värdegrund. 12

15 3. Beslut och handling Utifrån den mer genomtänkta information om handlingsalternativen som vi så småningom kommer fram till och utifrån vår värdegrund professionens normer och den egna moralen gör vi så vårt val och fattar vårt beslut om hur vi ska handla. Som modellen visar är valet eller beslutet ett resultat av ett resonemang som är rationellt det är begripligt till innehåll och struktur. Det baseras (när vi är noggranna och ansvarsfulla) på korrekt information och på värderingar och normer som vi tror på och kan argumentera för och som vi i de flesta fall också delar med andra. Men det är ändå inte fråga om ett resonemang som bara kan göras på ett enda sätt eller som måste leda till ett enda och bestämt svar. Vi gör egna val, tolkningar och bedömningar av fakta, egna tolkningar och rangordningar av normer, och så vidare. Detta hindrar inte att vi ofta ändå kommer till samma beslut och att vi ofta är överens i moraliska frågor. Moral är dock inte någon vetenskap. Men genom att hänvisa till vår information, till möjliga handlingsalternativ och till grundläggande värderingar kan vi så långt det är möjligt rättfärdiga och motivera vårt val av handling. 1. En första formulering av problemet - Vad är mitt problem? - Vilka värden och normer står på spel? 2. Analys av problemet Vilka handlingsalternativ finns? Vad behöver jag veta om situationen? Vad säger Etiska koden? 3. Beslut och handling - Hur ska jag nu handla? - Hur motiverar jag mitt beslut? 13

16 Bilaga 2: Exempelsamling Inledning Här nedan presenteras ett antal problem som bygger på konflikter som förekommer i arbetsterapeutens vardag. Underlag till exemplen har hämtats från yrkesverksamma arbetsterapeuter och problemen speglar konflikter från olika verksamhetsområden inom arbetsterapi. Exemplen är i princip uppbyggda på samma sätt. Först skisseras en kort situation och därefter följer ett resonemang som följer modellens olika steg för etisk analys. De två första exemplen har bearbetats med utgångspunkt från modellen och här ges förslag till vad en analys skulle kunna leda till för ställningstaganden. De övriga exemplen presenteras istället med ett antal vägledande frågor tänkta att inspirera dig till egen reflektion och val av handlingsalternativ. Exemplen blir med nödvändighet kortfattade och ofullständiga. Vi saknar ofta information som vi anser viktig för att kunna fatta beslut. Men också sådant kan leda oss till en viktig insikt. Nämligen att om det vore på ett visst sätt (till exempel om personen vore äldre eller yngre, om lokalerna vore utformade på visst sätt, om resurserna vore annorlunda, om personen önskade si eller så), så skulle vi också välja att handla på ett bestämt sätt. Inseendet av sådana samband är en viktig del i vår etiska analys och vägleder oss vidare mot vårt ställningstagande. I exempelsamlingen används andra begrepp för person, till exempel patient och klient, beroende på vilken verksamhet exemplet är hämtat ifrån. 14

17 Motstridiga intressen exempel 1 En 45-årig man, John, kommer till psykiatriska kliniken efter ett allvarligt självmordsförsök. John har en djup depression. Han är till en början helt apatisk men får efter en tid tillbaka livslusten och klarar vardagens aktiviteter bra. Han påbörjar förberedande arbetsträning och kommer då i kontakt med personer som är inskrivna som dagpatienter. John uttrycker en önskan att få bo hemma och komma till arbetsterapin på dagarna. Arbetsterapeuten är övertygad om att John kan klara av detta och uppmuntrar därför hans initiativ. En förutsättning är dock att John först klarar några helgpermissioner hemma i bostaden. John s maka ifrågasätter då emellertid arbetsterapeutens yrkesskicklighet. Hon anser inte att det kan bli tal om någon helgpermission för John s del eftersom hon anser att han inte är tillräckligt frisk. 1. En första formulering av problemet Arbetsterapeutens problem är att den närstående motsätter sig att John kommer hem trots att han vill det och arbetsterapeuten bedömer det som ett viktigt steg i den fortsatta rehabiliteringen. Genom att bläddra i den Etiska koden kommer arbetsterapeuten fram till att de värden och normer som står på spel i detta sammanhang är patientens och fruns självbestämmande, delaktighet, goda liv och integritet. Den fråga som arbetsterapeuten vill ha svar på är om det är etiskt försvarbart att hon fortsätter att agera för att Johan ska komma hem eftersom hon bedömer att detta vore viktigt för rehabiliteringen? 2. Analys av problemet I den Etiska koden hittar arbetsterapeuten följande ställningstagande som förefaller relevanta att väga in för den fortsatta bedömningen: Målet med arbetsterapi är att stödja personens (i detta fall patientens) förmåga till aktivitet och delaktighet på ett sätt som främjar möjligheterna att leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov, samt med hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen. - Arbetsterapeuten drar slutsatsen att hon har ansvar för att se till John s delaktighet och aktivitet och därför bör undersöka möjligheterna att fortsätta arbeta för att han ska komma hem. Samtidigt inser hon att hon måste ta hänsyn till frun vilket innebär ett möjligt hinder om frun känner sig tvingad att ta hem John kan målet om ett gott liv för John motverkas. Skyldigheterna gentemot personen i de flesta fall är de tyngst vägande. - Arbetsterapeutens skyldighet gentemot John väger med andra ord tyngst eftersom han är hennes patient. 15

18 Arbetsterapeuten ska bedriva arbetsterapi utifrån personens vilja så långt det är förenligt med professionens mål och uppgifter. - Allt detta talar för att John s uppfattning bör väga tyngre än fruns men samtidigt inser arbetsterapeuten att det kan spela roll att hans önskan rör vistelse i hemmet som är båda makars territorium och som båda bör ha samma rätt att fatta beslut om. Arbetsterapeuten ska informera närstående i den mån närstående så önskar samt ge möjlighet för närstående att vara delaktig i åtgärderna i den mån det är förenligt med personens behandling, i den mån närstående så önskar och om personen samtyckt till detta. - Utifrån detta inser arbetsterapeuten att hon har ansvar för dialogen med frun samt för att se om hustrun kan involveras i större grad i mannens situation och att de på det sättet kan skapa en större samsyn kring situationen. Utifrån sin yrkeskompetens funderar arbetsterapeuten ut ett antal möjliga handlingsalternativ att presentera för frun och se om hon kan acceptera dessa. När hon funderar över dessa alternativ analyserar hon även om det skulle kunna finnas några etiska risker med dem. Här hittar hon inte alltid någon direkt vägledning i den Etiska koden utan måste också använda sin egna etiska bedömningsförmåga. 1. Pröva en kortare vistelse för mannen i hemmet med stöd av personal. John mår bra av att få komma hem men om inte hustrun trots detta ändrar sig kan han få ett falskt hopp om permanent hemgång. Hustrun kan å sin sida ha kvar en rädsla för att han, vid en längre vistelse, ska ta livet av sig. 2. Förmedla kontakt mellan hustrun och kuratorn. En kontakt ger möjlighet till bearbetning av hustruns situation och känslor. Detta kan dock upplevas som att arbetsterapeuten säger att frun har problem, vilket frun kanske inte accepterar utan istället upplever som nedsättande. 3. Undersöka vilket stöd hustrun behöver för kunna acceptera att mannen kommer hem. Genom dialog med frun kan kanske större samsyn kring situationen skapas. Här kan det krävas involvering av andra professioners kompetens och det blir då viktigt att inte erbjuda annat stöd än vad som givet begränsade resurser kan erbjudas. I den Etiska koden uttrycks detta som att arbetsterapeuten ska respektera gränsen för den egna kompetensen och det professionella ansvaret. I koden framgår också att arbetsterapeuten ska följa lagstadgad sekretess och använda upplysningar om individen varsamt, så att denne inte på något sätt kommer till skada eller blir kränkt. Om frun avslöjat vad som är problemet så kräver det att arbetsterapeuten förankrat hos frun att hon får förmedla den informationen till andra medarbetare så att inte fruns integritet kränks. 16

19 Beroende på vad som framkommer i den fortsatta dialogen med frun om hennes situation och upplevelser kan ytterligare handlingsalternativ vara möjliga. 3. Beslut och handling Utifrån sin analys av problemet som sker dels med vägledning av den Etiska koden, dels med fortsatt informationsinhämtande från frun och andra berörda parter kommer arbetsterapeuten fram till att hon först och främst bör undersöka vilket stöd frun skulle behöva för att kunna acceptera att John kommer hem och i så fall under vilka omständigheter en sådan hemvistelse ska ske (i termer av tid, sällskap etcetera). 17

20 Prioriteringsfall exempel 2 Du är verksamhetschef på en rehabiliteringsenhet i ett landsting som ska genomföra ett landstingsövergripande prioriteringsarbete där 5 % av landstingets verksamheten måste skäras bort (ransoneras). Du har nu fått i uppgift att identifiera vad som ska tas bort från din verksamhet. Ett förslag från dina medarbetare handlar om åtgärder som i och för sig riktar sig mot ett större hälsoproblem och är verkningsfulla men har en mycket liten målgrupp. Medarbetarna föreslår också att vissa åtgärder riktade mot gruppen äldre-äldre tas bort. Ett annat förslag gäller en i och för sig mycket effektiv åtgärd riktad mot patienter med grava funktionshinder men där kostnaden för bl a massiva hjälpmedelsinsatser är mycket hög. Du får faktiskt in fler förslag än ransoneringen kräver. 1. En första formulering av problemet Som verksamhetschef upplever du ett dilemma i att välja vilka åtgärder som fortsatt ska erbjudas patienterna och vilka du ska föreslå att ta bort. Du ställer dig frågan; vilket förslag är mest etiskt rimligt att välja för bortransonering? 2. Analys av problemet Du funderar över de handlingsalternativ som presenterats i form av olika förslag, vilka etiska dilemma och överväganden som är kopplade till de olika alternativen och vilket stöd du kan få fört vart och ett av dem i den Etiska koden. 1. Besparingsförslaget som innebär att ta bort åtgärder som berör patientgruppen med ett större hälsoproblem men som har en mycket liten målgrupp. Få personer drabbas men det är å andra sidan personer som har det mycket besvärligt. Enligt Etiska koden ska arbetsterapeuten prioritera resurser till de grupper som har de största behoven av en åtgärd samtidigt som resurserna ska användas på ett kostnadseffektivt sätt så att kostnaden står i rimlig proportion till nyttan för individen. Din slutsats blir att det är storleken av behovet av vård och nyttan för individen som ska styra, inte antalet berörda personer och att förslaget därmed inte är rimligt. 2. Besparingsförslaget som innebär att ta bort åtgärder riktade mot gruppen äldre-äldre. Du känner dig osäker på om detta är ett rimligt alternativ lagligt sett med tanke på åldersdiskriminering. I koden hittar du att arbetsterapeutens skyldigheter gäller oavsett parternas kön, ålder och så vidare, och du känner även till att människovärdesprincipen med människors lika värde är en del av riksdagens riklinjer för prioriteringar. Den Etiska koden åsidosätter inte andra lagar och riktlinjer. Detta 18

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

SAMT FALLEXEMPEL MED OCH UTAN VÄGLEDANDE FRÅGOR ETISK ANALYS DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND

SAMT FALLEXEMPEL MED OCH UTAN VÄGLEDANDE FRÅGOR ETISK ANALYS DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND SAMT FALLEXEMPEL MED OCH UTAN VÄGLEDANDE FRÅGOR ETISK ANALYS DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND ETISK ANALYS FÖRORD Den följande texten om etisk analys, förslaget till analysmodell och de åtföljande exemplen är

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor FÖRORD Att föra etiska resonemang och göra välgrundade bedömningar är viktigt för en profession. Röntgensjuksköterskan har fram till idag saknat en egen yrkesetisk

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Åk 1 Åk 2 Åk 3. visar initiativförmåga i verksamheten Eleven önskar vara med i möten med olika yrkesgrupper tillsammans med sin handledare.

Åk 1 Åk 2 Åk 3. visar initiativförmåga i verksamheten Eleven önskar vara med i möten med olika yrkesgrupper tillsammans med sin handledare. Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om Eleven skall observera och tillgodogöra sig den information man får vid introduktionen. Eleven ska visa förståelse för vikten av att vara i tid. uppvisar

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01 Vår uppförandekod Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14 1 Inledning De allra flesta företag har en fastställd uppförandekod, eller Code of Conduct som många kallar den. För

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Yrkesetiska principer för psykologer i Norden. Antagna av Sveriges Psykologförbunds kongress 1998

Yrkesetiska principer för psykologer i Norden. Antagna av Sveriges Psykologförbunds kongress 1998 Yrkesetiska principer för psykologer i Norden Antagna av Sveriges Psykologförbunds kongress 1998 Innehåll Förord...3 1 Inledning...5 2 Yrkesetiska principer...6 2.1 Rättigheter och värdighet...6 2.2 Yrkesmässig

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR FÖRORD svensk sjuksköterskeförening presenterar här en översättning av icn:s, International Council of Nurses, nyligen reviderade etiska kod för sjuksköterskor. Styrkan

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer