Etisk kod för arbetsterapeuter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etisk kod för arbetsterapeuter"

Transkript

1 Etisk kod för arbetsterapeuter

2 Etisk kod för arbetsterapeuter Antagen av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters fullmäktige 1992, reviderad 2004 och 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2012 Box 760, Nacka Layout: Tina Sandulf Foton: Colourbox Tryck: Trydells Tryckeri AB ISBN:

3 Innehåll Definitioner av centrala begrepp i koden 2 Inledning 3 Kodens syfte 3 Kodens struktur och status 3 Arbetsterapeutyrket som profession 5 Filosofiska grundantaganden 5 Yrkets mål 5 Yrkets uppgifter 5 Skyldigheter gentemot berörda parter 7 Skyldigheter gentemot personen 7 Skyldigheter gentemot närstående 8 Skyldigheter gentemot kollegor och andra yrkesgrupper 9 Skyldigheter gentemot arbetsgivaren 9 Skyldigheter gentemot allmänheten 9 Forskningsetik 10 Bilaga 1: Modell för etisk analys 11 Bilaga 2: Exempelsamling 14 Bilaga 3: WFOT s Code of Ethics 31 Egna noteringar 32

4 Definitioner av centrala begrepp i Etiska koden FSAs Etiska råd formulerar nedan definitioner av ett antal relevanta termer. Definitionerna avser att klargöra vanligt språkbruk och visar också det sätt på vilket de används i Etiska koden. Aktivitet En persons utförande av en uppgift eller handling (ICF). Aktivitetsförmåga En persons förmåga att utför en uppgift eller handling (ICF). Autonom Att en människa är autonom innebär att hon har förmåga att själv bestämma i frågor som rör den egna personen. Behandling Åtgärder som är inriktade på visst resultat/planerat mål. Delaktighet En persons engagemang i sin livssituation (ICF). Hälsa En människa har hälsa när hon i sitt sociala och kulturella sammanhang kan realisera sina vitala livsmål. (Lennart Nordenfelt, modifierad). Miljö Utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen i vilken människor lever och verkar (ICF). I Etiska koden används begreppet person synonymt med patient, brukare och klient, det vill säga person/er som arbetsterapeutens åtgärder riktas mot. I koden används personen men i exemplen anpassas texten efter aktuellt fall, exempelvis en person som är på sjukhus så är det patient som ska användas. 2

5 Inledning Arbetsterapeuten ska arbeta för att främja möjligheter till aktivitet och delaktighet för att en person ska kunna leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov. Arbetet ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och ta hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen. Arbetsterapeutens arbete ställer stora krav på förmåga att väga olika normer och värden mot varandra. Det har därför varit angeläget att utarbeta en yrkesetisk kod som stöd för arbetsterapeutens yrkesutövning. Med yrkesetisk kod menas de professionella värden och normer som en professionsutövare förväntas uppfylla inom ramen för sitt yrke. Oavsett arbetsterapeutens verksamhetsområde kan den yrkesetiska koden utgöra en god utgångspunkt för beslutsfattande och förhållningssätt inom ramen för professionell yrkesutövning. Kodens syfte Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSAs) Etiska kod syftar till att ge vägledning och stöd för reflektion och analys vid yrkesetiska ställningstaganden. Kodens struktur och status Koden ger vägledning genom att den anger ett antal skyldigheter för arbetsterapeuten. Dels innehåller den skyldigheter som definierar professionens mål och uppgifter utifrån ett antal filosofiska grundantaganden. Dels innehåller koden arbetsterapeutens skyldigheter gentemot berörda parter: personen, närstående, kollegor och andra yrkesgrupper, arbetsgivare och allmänheten; samt skyldigheter i samband med forskning och utvecklingsarbete. Det är inte alltid som dessa olika skyldigheter låter sig förenas på ett enkelt sätt. Konflikter är möjliga. Arbetsterapeuten måste därför i sitt arbete eftersträva att på ett etiskt insiktsfullt sätt balansera dessa olika skyldigheter mot varandra. 3

6 De skyldigheter som anges i koden ska inte uppfattas som absoluta. Var och en av skyldigheterna måste inte uppfyllas fullt ut i varje situation. Arbetsterapeuternas Etiska kod är inte ett juridiskt dokument och åsidosätter inte gällande lag. Den är ett komplement till de lagar som är aktuella vid yrkesutövning. Koden kompletteras med en Modell för etisk analys (bilaga 1) och Exempelsamling (bilaga 2), som ger verktyg och vägledning när det gäller att lösa moraliska problem och tydliggöra etiska frågeställningar. Även WFOT s Code of Ethics ligger som bilaga (3). 4

7 Arbetsterapeutyrket som profession Arbetsterapi är en professionell verksamhet som endast får utföras av legitimerad arbetsterapeut. Filosofiska grundantaganden Arbetsterapi grundar sig på antaganden om människan, hälsa, aktivitet och delaktighet. Följande utgör del av arbetsterapins människosyn och filosofiska grundantaganden: Människan är aktiv och utvecklingsbar. Människans upplevelse och förståelse av omvärlden förutsätter aktivitet och delaktighet. Människans utveckling är beroende av aktivitet och delaktighet. Människan är autonom. Människan är en social individ som utför aktiviteter i samspel med andra. Människan kan påverka sin hälsa genom aktivitet och delaktighet. Människans hälsa kräver en balans mellan aktivitet och vila. Yrkets mål Utifrån dessa grundantaganden är målet med arbetsterapi att stödja personens förmåga till aktivitet och delaktighet på ett sätt som främjar möjligheterna att leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov, samt med hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen. Yrkets uppgifter Yrkets uppgifter kan ske på individ-, grupp- eller samhällsnivå och ska hålla hög kvalitet (se FSAs Kvalitetspolicy) samt följa relevanta lagar och förordningar. Uppgifterna ska utformas tillsammans med personen alternativt i samråd med berörda grupper samt relateras till den miljö i vilken uppgifterna ska utföras. 5

8 Arbetsterapeuten ska: Utreda förmåga till aktivitet och delaktighet. Bedöma behov av och skapa förutsättningar för arbetsterapeutiska åtgärder. Främja förmåga till aktivitet och delaktighet. Förebygga risk för nedsatt förmåga till aktivitet och delaktighet. Förbättra eller vidmakthålla förmåga till aktivitet och delaktighet. Kompensera för nedsatt förmåga till aktivitet och delaktighet. Initiera och medverka i hälsofrämjande åtgärder. Avbryta och/eller inte påbörja åtgärder som inte är till gagn för personen. Samverka med kollegor, andra yrkesgrupper och instanser för att på bästa sätt tillgodose personens behov. Initiera och/eller genomföra miljöinriktade åtgärder i bostad, skola, arbetsplats eller i det offentliga rummet. För att genomföra dessa uppgifter med god kvalitet ska arbetsterapeuten: Upprätthålla och utveckla sin professionella kompetens samt respektera gränsen för den egna kompetensen och det professionella ansvaret. Utvärdera och utveckla arbetsterapeutiska metoder i linje med vetenskapliga rön och med hänsyn till samhällets föränderlighet. Bidra till och/eller delta i forsknings- och utvecklingsarbete. Arbetsterapeuter bör därutöver: Handleda studenter under arbetsterapeututbildning. Vara konsult till andra arbetsterapeuter och andra personalkategorier. Vara konsult till myndigheter. Handleda andra arbetsterapeuter. Handleda övrig personal i rehabiliterande och hälsofrämjande förhållningssätt. 6

9 Skyldigheter gentemot berörda parter I sitt arbete med att nå yrkets mål och utföra yrkets uppgifter har arbetsterapeuten ett antal skyldigheter gentemot berörda parter. I konkreta situationer är det dock inte alltid som arbetsterapeutens olika skyldigheter kan förenas på ett enkelt sätt. Skyldigheterna måste i varje enskilt fall vägas mot varandra. Vid sådana etiska dilemman kan koden tillsammans med analysmodellen vara vägledande. Det är viktigt att betona att skyldigheterna gentemot personen i de flesta fall är de tyngst vägande. Dessa skyldigheter gäller oavsett parternas kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, ålder, familjeförhållande, funktionsförmåga, civilstatus eller socioekonomisk situation. Skyldigheter gentemot personen Arbetsterapeuten ska bemöta personen på ett värdigt sätt vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska respektera och behandla personen som en i grunden unik och kompetent person med förmåga till självbestämmande i frågor som rör dennes liv. Arbetsterapeuten har skyldighet att eftersträva en rättvis användning av de resurser som står till buds för arbetsterapi i relation till personer vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska prioritera resurser till de personer som har de största behoven av en åtgärd. Arbetsterapeuten ska använda de resurser som står till buds på ett kostnadseffektivt sätt så att kostnaden står i rimlig proportion till nyttan för personen. Arbetsterapeuten ska respektera personens integritet vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska respektera personens privatliv. Arbetsterapeuten ska endast inhämta sådana upplysningar som är nödvändiga för arbetsterapeutens åtgärder. 7

10 Arbetsterapeuten ska följa lagstadgad sekretess och använda upplysningar om personen varsamt, så att denne inte på något sätt kommer till skada eller blir kränkt. Arbetsterapeuten ska inte föra vidare anförtrodda upplysningar förutom i de fall när lagstiftning ger undantag från sekretessen. Arbetsterapeuten ska vid dokumentation vara saklig och relevant. Arbetsterapeuten ska respektera personens självbestämmande vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska bedriva arbetsterapi utifrån personens vilja så långt det är förenligt med professionens mål och uppgifter. Arbetsterapeuten ska vinnlägga sig om/sträva efter att få fram personens egen uppfattning om mål och behov även i de fall personens egna förmågor att uttrycka dessa är reducerad. Arbetsterapeuten ska ge den beslutskompetenta personen underlag för att göra informerade val genom att fortlöpande informera om åtgärdernas syfte, dess metod, personens insats, konsekvenser för personen och den förväntade nyttan med olika åtgärder. Arbetsterapeuten ska påbörja åtgärderna först när den beslutskompetenta personen samtyckt. För barn gäller som regel att vårdnadshavare samtycker till åtgärder men att barnet involveras i beslutet i takt med ökad mognad. Arbetsterapeuten har ansvar att fatta beslut om åtgärder för vuxna personer som inte är beslutskompetenta. Detta bör ske utifrån samråd med närstående eller god man/förvaltare om personen inte kan antas motsätta sig det eller det står klart att denne inte tar skada av att uppgifter lämnas ut. Skyldigheter gentemot närstående Arbetsterapeuten har skyldighet att respektera närstående vilket innebär: Arbetsterapeuten ska informera närstående i den mån närstående så önskar och personen samtyckt till detta. Arbetsterapeuten ska även informera närstående eller god man/ förvaltare om information inte kan ges till den enskilde personen om denne inte kan antas motsätta sig det eller det står klart att denne inte tar skada av att uppgifter lämnas ut. Arbetsterapeuten ska ge möjlighet för närstående att vara delaktig i åtgärderna i den mån det är förenligt med personens behandling, i den mån närstående så önskar och personen samtyckt till detta. 8

11 Skyldigheter gentemot kollegor och andra yrkesgrupper Arbetsterapeuten har skyldighet att respektera kollegor och andra yrkesutövare utanför den egna professionen vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska klargöra det egna kompetensområdet i relation till kollegor och andra yrkesutövare. Arbetsterapeuten ska visa respekt för kollegors och andra yrkesutövares kompetens, skyldigheter och ansvar. Arbetsterapeuten ska verka för ett förtroendefullt samarbete för att på bästa sätt främja gemensamma mål. Arbetsterapeuten ska bistå kollegor och andra yrkesgrupper med råd, kunskaper och erfarenheter när så krävs och kan göras inom ramen för varandras kompetens. Skyldigheter gentemot arbetsgivaren Arbetsterapeuten har skyldighet att respektera arbetsgivaren vilket innebär att: Arbetsterapeuten ska följa arbetsgivarens riktlinjer och visa lojalitet mot arbetsgivaren så långt detta är förenligt med yrkesetiken i övrigt. Arbetsterapeuten ska uppmärksamma arbetsgivaren i de fall när arbetsgivarens riktlinjer inte överensstämmer med arbetsterapeutens yrkesetik. Arbetsterapeuten ska visa gott omdöme i användandet av arbetsgivarens egendom. Skyldigheter gentemot allmänheten Arbetsterapeuten har skyldigheter gentemot samhället och allmänheten vilket innebär: Arbetsterapeuten ska informera och bidra med kunskap till allmänhet och samhälleliga institutioner i frågor som rör arbetsterapi. Arbetsterapeuten ska i offentliga sammanhang klargöra om han/hon företräder sig själv, sitt yrke, sitt förbund och/eller sin verksamhet. 9

12 Forskningsetik Arbetsterapeuten har skyldigheter när det gäller forskning och utvecklingsarbete: Arbetsterapeuten ska bevaka att personens intresse sätts först när han/hon själv deltar i forskning/utvecklingsarbete eller när han/hon kommer i kontakt med forskning/utvecklingsarbete som bedrivs på arbetsterapeutens arbetsplats. Arbetsterapeuten ska följa lagen om forskningsetisk prövning samt de etiska regler och riktlinjer som gäller för forskning när han/hon deltar i forskningsprojekt. Arbetsterapeuten ska i egenskap av handledare för utbildning som bedrivs på grund-, avancerad- eller forskarnivå ansvara för att forskningsetiska aspekter beaktas. 10

13 Bilaga 1: Modell för etisk analys Inledning En yrkesetisk kod kan aldrig vara ett instrument som ger vägledning hur vi ska handla i varje situation då yrket utövas. En kod kan inte i denna mening vara fullständig. De skyldigheter som beskrivs i koden blir också med nödvändighet oprecisa och behöver tolkas. Likaså kan omständigheter omöjliggöra för yrkesutövaren att på samma gång följa alla skyldigheter som beskrivs i koden. Dessa kan komma i konflikt med varandra, så att om en skyldighet uppfylls kan det innebära att man inte uppfyller en annan. Arbetsterapeuternas Etiska kod - liksom andra yrkesetiska koder måste i någon mening alltid betraktas som ofullständig. Det är lätt att föreställa sig situationer där koden inte ger ett bestämt svar utan där arbetsterapeuten hamnar i en konflikt. Det kan vara en konflikt där yrkets målsättning ställs mot personens rättigheter eller där olika personers rättigheter kommer i konflikt genom att de inte går att samtidigt tillgodose, till exempel på grund av resursbrist. En persons rättigheter kan också komma i konflikt med närståendes rättigheter och så vidare? Problemen kan mångfaldigas. Etiska koden innehåller inte färdiga svar på hur sådana konflikter ska lösas. I stället är den en utgångspunkt som visar fram vilka hänsyn som måste tas när vi fattar beslut om vårt handlande. Den håller fram olika faktorer som vi måste uppmärksamma i vår bedömning och hjälper oss på det sättet till en analys av den etiska konflikt vi står inför. Men det slutgiltiga avgörandet måste vara arbetsterapeutens eget. Modell för etisk analys Frågor som vi ställer oss kan vara: Hur förhåller sig de handlingsalternativ som vi väljer mellan till den Etiska koden? Är någon regel direkt tillämpar? Det finns inte något givet tillvägagångssätt som säger att så och så ska man göra för att hitta lösningen på ett moraliskt problem eller för att fatta beslut i en moralisk fråga. Det finns olika vägar för att kunna ta ställning och inför oss själva och andra kunna ge skäl för vår bedömning och för vårt handlande. Vi presenterar här ett förslag (se figur sidan 13) på hur man kan gå tillväga för att diskutera sig fram till välunderbyggda ställningstaganden. 1. En första formulering av problemet När vi står inför en konflikt eller ett problem börjar vi lämpligen med att försöka formulera det etiska problemet och vad valet verkligen gäller. Vi gör det utifrån den information som vi har tillgänglig och utifrån vår egen tolkning av situationen. Problemet gäller ofta hur vi som professionella 11

14 ska handla i en viss situation för att handla moraliskt riktigt. Det kan gälla vilken behandling vi vill ge, hur vi ska informera en person, vilken information vi ska ge eller hur vi ska fördela vissa resurser mellan personer. En moralisk frågeställning är något annat än till exempel en juridisk eller en ekonomisk. Lagtexten reglerar vad som är juridiskt rätt. Men det som är riktigt ur moralisk synvinkel är något utöver detta och handlar om vilka värden och normer som står på spel. 2. Analys av problemet För att kunna ta ställning till hur vi ska handla eller välja måste vi ofta göra frågan klarare för oss. Vi måste reflektera över vilken information som vi behöver för att kunna ta ställning. Vi behöver kanske ytterligare information om de berördas sociala situation och deras psykiska och fysiska förmågor, om relationer mellan olika berörda och om förhållanden som på annat sätt kan påverka (ofta begränsa) handlingsmöjligheterna (till exempel om vad som är juridiskt tillåtet, de ekonomiska resurserna, mitt professionella uppdrag etcetera). Vi behöver också fråga oss själva: Vilka handlingsalternativ är möjliga i situationen? Mellan vilka alternativ står mitt val egentligen? Vilken eller vilka personer berörs av mitt handlande? Och hur kommer de (sannolikt) att beröras framförallt, hur berörs de positivt eller negativt i sin livssituation? Genom att reda ut vilka de olika handlingsalternativen är, vilka personer som berörs av dem och också hur personerna berörs, dvs vilka konsekvenser de olika handlingsalternativen medför, har vi ytterligare klargjort för oss det problem som vi först grovt skisserade. För att fatta beslut måste vi också relatera vårt val till vår värdegrund. För var och en består värdegrunden naturligtvis främst av den egna grundläggande moralen, dvs den moral vi tillämpar i vårt vardagsliv. Men i en professionell situation behöver vi också ställa oss frågan: Hur förhåller sig de handlingsalternativ som vi väljer mellan till den Etiska koden? Är någon skyldighet direkt tillämpbar? Pekar den Etiska koden ut samma alternativ som det som bör ske? Finns det berörda parter som det är viktigare att ta hänsyn till än andra? Finns det skador eller vinster för den eller de berörda som väger tyngre än andra skador och vinster? En analys av vårt etiska dilemma kan ibland starta med att vi funderar över våra handlingsalternativ och då inser att den information vi har inte är tillräckligt omfattande eller tillräckligt precis för att kunna relatera problemet till den Etiska koden. I andra situationer kanske vi börjar med att söka stöd i den Etiska koden för att kunna få fram vilka handlingsalternativ som är möjliga. Det viktiga är inte var vår analys startar utan att vi beaktar alla komponenter i analysen att vid behov söka mer information, att beakta och värdera olika handlingsalternativ samt att relatera vårt dilemma till en värdegrund. 12

15 3. Beslut och handling Utifrån den mer genomtänkta information om handlingsalternativen som vi så småningom kommer fram till och utifrån vår värdegrund professionens normer och den egna moralen gör vi så vårt val och fattar vårt beslut om hur vi ska handla. Som modellen visar är valet eller beslutet ett resultat av ett resonemang som är rationellt det är begripligt till innehåll och struktur. Det baseras (när vi är noggranna och ansvarsfulla) på korrekt information och på värderingar och normer som vi tror på och kan argumentera för och som vi i de flesta fall också delar med andra. Men det är ändå inte fråga om ett resonemang som bara kan göras på ett enda sätt eller som måste leda till ett enda och bestämt svar. Vi gör egna val, tolkningar och bedömningar av fakta, egna tolkningar och rangordningar av normer, och så vidare. Detta hindrar inte att vi ofta ändå kommer till samma beslut och att vi ofta är överens i moraliska frågor. Moral är dock inte någon vetenskap. Men genom att hänvisa till vår information, till möjliga handlingsalternativ och till grundläggande värderingar kan vi så långt det är möjligt rättfärdiga och motivera vårt val av handling. 1. En första formulering av problemet - Vad är mitt problem? - Vilka värden och normer står på spel? 2. Analys av problemet Vilka handlingsalternativ finns? Vad behöver jag veta om situationen? Vad säger Etiska koden? 3. Beslut och handling - Hur ska jag nu handla? - Hur motiverar jag mitt beslut? 13

16 Bilaga 2: Exempelsamling Inledning Här nedan presenteras ett antal problem som bygger på konflikter som förekommer i arbetsterapeutens vardag. Underlag till exemplen har hämtats från yrkesverksamma arbetsterapeuter och problemen speglar konflikter från olika verksamhetsområden inom arbetsterapi. Exemplen är i princip uppbyggda på samma sätt. Först skisseras en kort situation och därefter följer ett resonemang som följer modellens olika steg för etisk analys. De två första exemplen har bearbetats med utgångspunkt från modellen och här ges förslag till vad en analys skulle kunna leda till för ställningstaganden. De övriga exemplen presenteras istället med ett antal vägledande frågor tänkta att inspirera dig till egen reflektion och val av handlingsalternativ. Exemplen blir med nödvändighet kortfattade och ofullständiga. Vi saknar ofta information som vi anser viktig för att kunna fatta beslut. Men också sådant kan leda oss till en viktig insikt. Nämligen att om det vore på ett visst sätt (till exempel om personen vore äldre eller yngre, om lokalerna vore utformade på visst sätt, om resurserna vore annorlunda, om personen önskade si eller så), så skulle vi också välja att handla på ett bestämt sätt. Inseendet av sådana samband är en viktig del i vår etiska analys och vägleder oss vidare mot vårt ställningstagande. I exempelsamlingen används andra begrepp för person, till exempel patient och klient, beroende på vilken verksamhet exemplet är hämtat ifrån. 14

17 Motstridiga intressen exempel 1 En 45-årig man, John, kommer till psykiatriska kliniken efter ett allvarligt självmordsförsök. John har en djup depression. Han är till en början helt apatisk men får efter en tid tillbaka livslusten och klarar vardagens aktiviteter bra. Han påbörjar förberedande arbetsträning och kommer då i kontakt med personer som är inskrivna som dagpatienter. John uttrycker en önskan att få bo hemma och komma till arbetsterapin på dagarna. Arbetsterapeuten är övertygad om att John kan klara av detta och uppmuntrar därför hans initiativ. En förutsättning är dock att John först klarar några helgpermissioner hemma i bostaden. John s maka ifrågasätter då emellertid arbetsterapeutens yrkesskicklighet. Hon anser inte att det kan bli tal om någon helgpermission för John s del eftersom hon anser att han inte är tillräckligt frisk. 1. En första formulering av problemet Arbetsterapeutens problem är att den närstående motsätter sig att John kommer hem trots att han vill det och arbetsterapeuten bedömer det som ett viktigt steg i den fortsatta rehabiliteringen. Genom att bläddra i den Etiska koden kommer arbetsterapeuten fram till att de värden och normer som står på spel i detta sammanhang är patientens och fruns självbestämmande, delaktighet, goda liv och integritet. Den fråga som arbetsterapeuten vill ha svar på är om det är etiskt försvarbart att hon fortsätter att agera för att Johan ska komma hem eftersom hon bedömer att detta vore viktigt för rehabiliteringen? 2. Analys av problemet I den Etiska koden hittar arbetsterapeuten följande ställningstagande som förefaller relevanta att väga in för den fortsatta bedömningen: Målet med arbetsterapi är att stödja personens (i detta fall patientens) förmåga till aktivitet och delaktighet på ett sätt som främjar möjligheterna att leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov, samt med hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen. - Arbetsterapeuten drar slutsatsen att hon har ansvar för att se till John s delaktighet och aktivitet och därför bör undersöka möjligheterna att fortsätta arbeta för att han ska komma hem. Samtidigt inser hon att hon måste ta hänsyn till frun vilket innebär ett möjligt hinder om frun känner sig tvingad att ta hem John kan målet om ett gott liv för John motverkas. Skyldigheterna gentemot personen i de flesta fall är de tyngst vägande. - Arbetsterapeutens skyldighet gentemot John väger med andra ord tyngst eftersom han är hennes patient. 15

18 Arbetsterapeuten ska bedriva arbetsterapi utifrån personens vilja så långt det är förenligt med professionens mål och uppgifter. - Allt detta talar för att John s uppfattning bör väga tyngre än fruns men samtidigt inser arbetsterapeuten att det kan spela roll att hans önskan rör vistelse i hemmet som är båda makars territorium och som båda bör ha samma rätt att fatta beslut om. Arbetsterapeuten ska informera närstående i den mån närstående så önskar samt ge möjlighet för närstående att vara delaktig i åtgärderna i den mån det är förenligt med personens behandling, i den mån närstående så önskar och om personen samtyckt till detta. - Utifrån detta inser arbetsterapeuten att hon har ansvar för dialogen med frun samt för att se om hustrun kan involveras i större grad i mannens situation och att de på det sättet kan skapa en större samsyn kring situationen. Utifrån sin yrkeskompetens funderar arbetsterapeuten ut ett antal möjliga handlingsalternativ att presentera för frun och se om hon kan acceptera dessa. När hon funderar över dessa alternativ analyserar hon även om det skulle kunna finnas några etiska risker med dem. Här hittar hon inte alltid någon direkt vägledning i den Etiska koden utan måste också använda sin egna etiska bedömningsförmåga. 1. Pröva en kortare vistelse för mannen i hemmet med stöd av personal. John mår bra av att få komma hem men om inte hustrun trots detta ändrar sig kan han få ett falskt hopp om permanent hemgång. Hustrun kan å sin sida ha kvar en rädsla för att han, vid en längre vistelse, ska ta livet av sig. 2. Förmedla kontakt mellan hustrun och kuratorn. En kontakt ger möjlighet till bearbetning av hustruns situation och känslor. Detta kan dock upplevas som att arbetsterapeuten säger att frun har problem, vilket frun kanske inte accepterar utan istället upplever som nedsättande. 3. Undersöka vilket stöd hustrun behöver för kunna acceptera att mannen kommer hem. Genom dialog med frun kan kanske större samsyn kring situationen skapas. Här kan det krävas involvering av andra professioners kompetens och det blir då viktigt att inte erbjuda annat stöd än vad som givet begränsade resurser kan erbjudas. I den Etiska koden uttrycks detta som att arbetsterapeuten ska respektera gränsen för den egna kompetensen och det professionella ansvaret. I koden framgår också att arbetsterapeuten ska följa lagstadgad sekretess och använda upplysningar om individen varsamt, så att denne inte på något sätt kommer till skada eller blir kränkt. Om frun avslöjat vad som är problemet så kräver det att arbetsterapeuten förankrat hos frun att hon får förmedla den informationen till andra medarbetare så att inte fruns integritet kränks. 16

19 Beroende på vad som framkommer i den fortsatta dialogen med frun om hennes situation och upplevelser kan ytterligare handlingsalternativ vara möjliga. 3. Beslut och handling Utifrån sin analys av problemet som sker dels med vägledning av den Etiska koden, dels med fortsatt informationsinhämtande från frun och andra berörda parter kommer arbetsterapeuten fram till att hon först och främst bör undersöka vilket stöd frun skulle behöva för att kunna acceptera att John kommer hem och i så fall under vilka omständigheter en sådan hemvistelse ska ske (i termer av tid, sällskap etcetera). 17

20 Prioriteringsfall exempel 2 Du är verksamhetschef på en rehabiliteringsenhet i ett landsting som ska genomföra ett landstingsövergripande prioriteringsarbete där 5 % av landstingets verksamheten måste skäras bort (ransoneras). Du har nu fått i uppgift att identifiera vad som ska tas bort från din verksamhet. Ett förslag från dina medarbetare handlar om åtgärder som i och för sig riktar sig mot ett större hälsoproblem och är verkningsfulla men har en mycket liten målgrupp. Medarbetarna föreslår också att vissa åtgärder riktade mot gruppen äldre-äldre tas bort. Ett annat förslag gäller en i och för sig mycket effektiv åtgärd riktad mot patienter med grava funktionshinder men där kostnaden för bl a massiva hjälpmedelsinsatser är mycket hög. Du får faktiskt in fler förslag än ransoneringen kräver. 1. En första formulering av problemet Som verksamhetschef upplever du ett dilemma i att välja vilka åtgärder som fortsatt ska erbjudas patienterna och vilka du ska föreslå att ta bort. Du ställer dig frågan; vilket förslag är mest etiskt rimligt att välja för bortransonering? 2. Analys av problemet Du funderar över de handlingsalternativ som presenterats i form av olika förslag, vilka etiska dilemma och överväganden som är kopplade till de olika alternativen och vilket stöd du kan få fört vart och ett av dem i den Etiska koden. 1. Besparingsförslaget som innebär att ta bort åtgärder som berör patientgruppen med ett större hälsoproblem men som har en mycket liten målgrupp. Få personer drabbas men det är å andra sidan personer som har det mycket besvärligt. Enligt Etiska koden ska arbetsterapeuten prioritera resurser till de grupper som har de största behoven av en åtgärd samtidigt som resurserna ska användas på ett kostnadseffektivt sätt så att kostnaden står i rimlig proportion till nyttan för individen. Din slutsats blir att det är storleken av behovet av vård och nyttan för individen som ska styra, inte antalet berörda personer och att förslaget därmed inte är rimligt. 2. Besparingsförslaget som innebär att ta bort åtgärder riktade mot gruppen äldre-äldre. Du känner dig osäker på om detta är ett rimligt alternativ lagligt sett med tanke på åldersdiskriminering. I koden hittar du att arbetsterapeutens skyldigheter gäller oavsett parternas kön, ålder och så vidare, och du känner även till att människovärdesprincipen med människors lika värde är en del av riksdagens riklinjer för prioriteringar. Den Etiska koden åsidosätter inte andra lagar och riktlinjer. Detta 18

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Linn Sölvestad Johan Lindström Vår vision På vår förskola ska

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Laxå september 2016

Laxå september 2016 Laxå september 2016 Innehållsförteckning Förskolan Saltängens plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Grunduppgifter... 3 Lagtext... 4 Begrepp... 5 Diskriminering... 5 Trakasserier... 5 Kränkande

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Dellens förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

SAMT FALLEXEMPEL MED OCH UTAN VÄGLEDANDE FRÅGOR ETISK ANALYS DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND

SAMT FALLEXEMPEL MED OCH UTAN VÄGLEDANDE FRÅGOR ETISK ANALYS DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND SAMT FALLEXEMPEL MED OCH UTAN VÄGLEDANDE FRÅGOR ETISK ANALYS DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND ETISK ANALYS FÖRORD Den följande texten om etisk analys, förslaget till analysmodell och de åtföljande exemplen är

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

ETISKA REGLER FÖR PERSONLIGA TRÄNARE

ETISKA REGLER FÖR PERSONLIGA TRÄNARE SVENSKA PERSONLIG TRÄNAREFÖRBUNDET ETISKA REGLER FÖR PERSONLIGA TRÄNARE 1995-10-10 Ändrad: 2005-12-01 Definition av personlig träning En Personlig Tränare är någon som tar ett personligt ansvar för en

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Etiska regler & kommentarer TANDHYG Innehåll Etiska regler Inledning...3 Förhållande till patienten...4 Förhållande till yrkesutövningen...6 Förhållande

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd 2014. VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg

Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd 2014. VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd 2014 VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg Innehåll Riktlinjer för värdegrund och etik... 4 Det goda mötet... 6 Insatser av god kvalitet... 7 Vad

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Åmberg Läsåret 2015-2016 Fastställd 2015-09-25 Marianne Nilsson Förskolechef

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxå 15 augusti 2016 1 Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Sara Wallin,

Läs mer

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdaterad 2016-05-18 1 Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 Inledning Alla förskolor/ skolor i Sverige ska ha en egen likabehandlingsplan.

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Elev: APL -matris Barnskötare!

Elev: APL -matris Barnskötare! Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: APL -matris Barnskötare visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett

Läs mer

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskolorna Munkebo, Nunnebo, Jonasbo och Slottsparken på Sallerups förskoleområde i Eslövs

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015 Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Jämjö, oktober 2014 1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

Läs mer

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan, Grundskolans fritidshem Syrenen, Nyponrosen och Polstjärnan,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2014-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. De har ersatt den

Läs mer

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling MALL 2013-09-20 1 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller för Västerledens förskola. Ansvariga för planen Förskolechef Marie-Louise Westring-Andersson Planen gäller under perioden

Läs mer

Centralortens dagbarnvårdargrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centralortens dagbarnvårdargrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling Centralortens dagbarnvårdargrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Familjedaghem, med fyra dagbarnvårdare och två pooltjänster. 1/7 Grunduppgifter

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer