Biståndets Effektivitet och Allokering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biståndets Effektivitet och Allokering"

Transkript

1 Om Biståndets Effektivitet - Intro Biståndets Effektivitet och Allokering Bo Sjö Bo Sjö, Utan en fungerande ekonomi, ingen tillväxt, och ingen minskning av fattigdomen. Det huvudsakliga syftet med bistånd är att minska fattigdomen Har bistånd någon effekt utöver det humanitära? Svar: Tveksamt. Så tveksamt att man på goda grunder kan frågasätta bistånd som utvecklingsinstrument. Bo Sjö, Vem kan man lita på? Det finns väldigt mycket åsikter, men mindre insikter om bistånd och utveckling i debatten. Alltför många talar i egen sak för att få mera pengar till sina egna projekt. (NGO:s) Kännetecken: Korruption är inget problem Mer pengar till bistånd utan krav på resultat Bistånd till enskilda projekt via utländska biståndsarbetare och några lokalt anställda Vill gärna fiffla med definitionen av bistånd Stöd till ekonomisk tillväxt är dåligt osv. Nationalekonomer är idioter typ (bistånd syftar inte till ekonomisk tillväxt) osv. Vad är bistånd? OECD/DAC ger definitionen DAC = Development Assistance Committee ODA = Official Development Assistance Internationellt Utvecklingsarbete Ges av staten, syftar till att främja ekonomisk utveckling ODA godkända länder Gemensam definition 2 frågor: Till vem, i vilket syftet? Jämförbar statistik se OECD - DAC aid statistics web Stränga specialregler för stöd till polis, militär, kultur. Bo Sjö, Bo Sjö, Om bistånd I Biståndsmål: Humanitärt bistånd Fred och säkerhet Utbildning Hälsa Ekonomisk tillväxt Statens funktionsätt Civila samhället Mänskliga rättigheter (MR) Miljö och klimat Gender Ekonomisk tillväxt Notera att detta är nyckeln till minskad fattigdom: Makroekonomisk stabilitet Infrastrukturinvesteringar PPP Public Private Partership Utveckla marknader, avreglera T.ex. Jordbruk Finansiella marknader Energi, fungerande marknader Handel, Aid for Trade Bo Sjö, Bo Sjö,

2 Skilj på mottagarländer Typer av mottagarländer 1) Vanliga utvecklingländer 2) Konflikt & post-konflikt länder Länder med svåra interna problem Fragile states Väldsbanken + Uppsala institutet listar 3) Fd realt socialistiska länder, Öst-europa, asien Biståndet skall vara olika för dessa typer av länder, pga av olika förutsättningar! Olika typer Bistånd Multilateralt bistånd (Ej villkorade bidrag till organisationer (FN organ, vissa NGO:s) Bilateralt bistånd Sida, UD Enskilda organisationer Multi-bi villkorade biståndspengar multilateraler Typer av bistånd Projekt Programstöd Sektorstöd Budgetstöd Bo Sjö, Bo Sjö, Olika biståndsformer Projektstöd Typ gräva brunnar, bygga skolor Oftast enskild givare som utför Programstöd Gräva många brunnar, skolor osv vaccinationsprogram Flera givare oftast i samarbete med lokala myndigheter Sektor budget stöd Icke öronmärkt bidrag till en sektor i statens budget, typ departement (hälsa utbildning osv) Generellt Budgetstöd Pengar direkt till statens budget för att genom för en nationell plan för fattigdomsminskning (Poverty Reduction Strategy (PRS). Målet: Att öka budgetstödet minska projekten Paris 2005 & Accra 2008 Viktigt: Parisdeklarationen om ökad biståndseffektivitet 2005 Partnerskap! Samording mellan givare! Äganderätt hos mottagaren Sektor o budgetstöd förordas Ej bundet bistånd Effektivitet: Använda mer information, evidensbaserad kunskap! Transparens och öppenhet! Bo Sjö, Bo Sjö, Politik för Global Utveckling Sveriges politik för global utveckling vars mål föreslås vara att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Detta mål föreslås gälla för samtliga politikområden. Två perspektiv föreslås genomsyra politiken: ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv. Bistånd: Målet för det svenska utvecklingssamarbetet föreslås vara att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Klart som korvspad eller? Politiska Begrepp Notera sammanfattningen av 20 års forskning i socialpsykologi Vad som är rättvist för mig är nödvändigtvis inte rättvist för dig Går inte att definiera Rättigheter? Fint men i ett u-land räcker pengarna inte till sjukvård och utbildning åt alla osv hur prioriterar man?? Bo Sjö, Bo Sjö,

3 Rekommenderade Böcker En optimist, En pessimist och En mitt-i-mellan. Optimisten: Jeffrey Sachs The End of Poverty Budskap: Biståndet är för lågt för att ha effekt på the poverty trap. Förespråkar The Big Push, och bättre allokering av bistånd mellan länder (selektivitet) och projekt. Stöds av Bono, Geldof, mf.l. Pessimisten William Easterly The Quest for Growth och White Man s Burden- Why the West s Efforts to Aid the Rest Have Done So Much Ill and So Little Good Budskap: Bistånd fungerar dåligt, beroende på dålig allokering; mindre bistånd är helt ok så länge ingen ansvarsskyldighet kan utkrävas av givarna. Bistånd och utveckling kan inte planeras fram, vilket många ekonomer och beslutsfattare tror (eller har varit övertygade om). Argumenterar emot the big push och poverty trap 2002 och Bo Sjö, Bo Sjö, Mitti-mellan Paul Collier The Bottom Billion 2008 och War Guns and Votes, Budskap: Står emellan Sachs och Easterly. Bistånd fungerar om det ges till rätt länder, på i rätt tid och på rätt sätt. Selektivitet och val av projekt (evidensbaserade resultat) är viktigt. Post-conflict länder måste analyseras särskilt noga och ges särsklit bistånd. Argumenterar emot the big push bl.a. genom att peka på Nigerias oljeinkomster (+$240m) som inte lett till utveckling. Bo Sjö, Och aktuellt Dambisa Moyo Dead Aid, 2009 Argumenterar för att stoppa biståndet. Utvecklingsländer bör instället låna pengar till investeringar och utveckling, precis som alla nu utvecklade länder gjorde tidigare. Fredrik Segerfeldt Gör ingen skada biståndets hippokratiska ed, Vetenskapligt baserad genomgång av biståndets bristande efffektivitet. Det bästa som skrivits på svenska. Bo Sjö, Och varför inte Superfreakonomics av Steven D. Levitt and Stephen J. Dubner, Ekonomi är vetenskapen om hushållning med knappa resurser. Men också en beteendevetenskap som visar hur människor beter sig i val situationer. Om, och om, och om igen visar ekonomer på hur människor beter sig rationellt och maximierar sin nytta när de gör val. Fattigdom knepigt! Många definitioner: relativt eller absolut? Poverty line: One-dollar-per-day Numera $1.3 per dag i inkomst. Definition: "Poverty: a human condition characterized by the sustained or chronic deprivation of the resources, capabilities, choices, security and power necessary for the enjoyment of an adequate standard of living and other civil, cultural, economic, political and social rights." Vad är adequte standard of living? Bo Sjö, Bo Sjö,

4 Historik Historiskt har definitionen förändrats The concept of a poverty line depicting a global minimum standard for a socially acceptable minimum standard of living for the whole world came into existence only after Absolute Relativt 20-talet, socialismen, statens ansvar osv. Men mkt svårt att vetenskapligt fastställa en absolut eller relativ nivå. I slutet är det värderingar och politik som avgör. Tips, sök mera på Wikipedia Sen s Definition Amartya Sen, Indisk ekonom och Nobelpristagare i ekonomi 1981, Poverty and Famines: An Essay on Entitlement and Deprivation (1981), Famine occurs not only from a lack of food, but from inequalities built into mechanisms for distributing food. Och, (1976) Definition: Fattigdom är brist på Capabilities. Dvs. fattigdom har flera dimensioner än brist på ekonomiska resurser: I grunden är en vissa nivå på ekonomi ett måste, sedan också brist på mänskliga rättigheter, att styra sitt liv, hälsa osv Leder till rättighetsperspektiv och ett bredare perspektiv på fattigdom i biståndet Bo Sjö, Bo Sjö, Biståndets effekter Olika typer bistånd, till olika typer av länder. Skilj ut humanitärt bistånd (svält, vaccinationer osv) Hur kan man mäta utfallet? Inte bara mäta korrelationer Bistånd tillväxt Bistånd utbildning Bistånd hälsa Bistånd mänskliga rättigheter Måste betinga på olika förutsättningar (annars blir det noll resultat direkt) Effekter Skilj på konsumtion och utveckling. Ett vanligt mistag att blanda ihop detta Överföring av pengar idag leder till omedebar konsumtiom. Men är det långsiktigt? Om givarna står för 50% av Zambias hälosektor så är det konsumtion idag. Självklart har det en effekt i meningen att fler personer i Zambia får tillgång till sjukvård när pengarna ges. Detta är inte utveckling! Inte PGU heller för den delen. Utveckling är att mottagarlandet självt tar över budgeten därför att man skapar mera resurser inom landet att finansiera sina behov. Hur länge skall givarna stå för 50% av konsumtionen av sjukvård? år? Bo Sjö, Bo Sjö, Skilj på Utvärdering och Uppföljning (monitoring) Utvärdering har de slutliga målen uppnåtts och är målen ändamålsenliga? Syftar inte primärt till att förbättra utan till att just utvärdera. Uppföljning: Blev det gjort det som skulle göras? Om sociala interventioner Bistånd är den mest avancerade sociala intervention som finns. Egentligen bara ett sätt att finansiera sociuala och ekonomiska intervention som leder till högre välvärld för medborgarna i ett land. Jfr socialpolitik, arbetsmarknad, hälsa, utbildning osv. Utvärdering av bistånd sker det? Nej, det mesta är monitoring (uppföljning). Följer Sverige Parisagendan? Vad vet vi om sociala interventioner? Komplexa samband som kräver kvalificerade vetenskapliga metoder för att utvärdera. Titta och tycka håller inte. Jfr med arbetsmarknad & mammografi. Bo Sjö, Bo Sjö,

5 3 vägar att vetenskapligt statistiskt testa biståndets effekter på tillväxten 1. Tillväxt kommer av investeringar. Alltså undersök om bistånd ger mer investeringar. Alt. studera bistånd sparande. 2. Ett lands BNP tillväxt kan vara en funktion av bistånd, Y = f(bistånd, X) där X står för andra tillväxtfaktorer. 3. Bistånd påverkar andra (tillväxtskapande) faktorer utbildning, hälsa osv. som i sin tur kan antas leda till ökad tillväxt. 2. är mest använd idag. Bo Sjö, En Klassisk Fråga Om bistånd enbart går till konsumtion har det ingen långsiktig effekt! Viktigt att kunna skilja på detta att ngn får mera pengar i handen dem bättre för stunden. Men om det inte leder till en investering och ökad tillväxt?? Just därför behövs kunskaper i ekonomi och statistik för att undersöka om bistånd fungerar. Undantag: humanitärt bistånd, kanske fred, kanske hälsa, kanske mera demokrati... Om bistånd bara ökar konsumtionen så måste argumenten för bistånd ändras och inriktningen och metoderna också ändras. Bo Sjö, Och ett klassiskt resultat Griffin (1970) ( The New Left ) Han fann att bistånd ledde till att mottagarlandet minskade sitt sparande och investeringar så att BNP inte påverkades. Genom att ändra lite i han statistiska model går det att få lite effekt. Ta hänsyn till landets storlek så hittar man viss effekt, men inte så stor. Notera att ni troligen inte har läst om detta i era förut! Det Vetenskapliga Problemet Det kontrafaktiska problemet vad hade hänt utan bistånd? Hur skall man mäta, vad skall man mäta? Typiskt, fyraårs genomsnitt på alla variabler, och bistånd i föregående period. Vad skall man väga in i den statistiska modellen (betinga på, ta hänsyn till) för att testa om bistånd resulterar i ekonomisk tillväxt? Problemet är att isolera interventionseffekten från bistånd från alla andra effekter? Tillgång till kust (landlocked), klimat, religion, demokrati, korruption, ekonomisk politik, BNP nivå, allt som är viktigt för tillväxt, utbildning och you name it Bo Sjö, Bo Sjö, Burnside & Dollar (2000) Debatten om biståndets effektivitet tog ny fart under sent 90- och tidigt 2000-tal. Många vetenskapliga artiklar hade visat att bistånd var ineffektivt när Burnside och Dollar i Aid, Policies and Growth, American Economic Review, år 2000, visade att bistånd kunde vara effektivt i kombination med god politik! Nytändning i debatten, men Easterly, Levine, Roodman visade 2004 att B&D inte höll om man utvidgade deras sample med ytterliggare en tidsperiod. Hansen and Tarp (2000) visade att bistånd har viss effekt på tillväxt, om man definerar variablerna inklusive biståndet på rätt sätt. Roodman (2007) visar att Hansen och Tarp:s resultat beror på 5 länder i Nordafrika. Tarp m.fl 2009 kommer igen med nya beräkningar och hävdar att deras slutsats håller Precis som vilken vetenskap som helst, pusselbit för pusselbit... Jfr rökning och cancer Bo Sjö, Vi har två synsätt 1) Bistånd är effektivt under vissa betingelser: regeringens politik, avtagande marginal avkastning på bistånd, konfliktländer osv. Då har bistånd kunnat öka BNP tillväxten med +1% per år. Låter inte mycket men blir mycket jämfört med alternativet noll eller negativ tillväxt. Bo Sjö,

6 Men, det andra synsättet 2) Dessa resultat är mycket instabila och beror av enbart samplet. Rent vetenskapligt går det inte att dra några säkra slutsatser. Mer än att hypotesen om att bistånd är ineffektivt inte går att förkasta. Kanske är för få länder, omständigheter förändras över tiden, osv. Men If you are so smart, how come you don t get any results? After all these years? Bo Sjö, Från min handout Frågor Hur formulerar man ekvationen? Hur kan jag skatta (mäta) biståndets effekt på tillväxt, 2 ekvationer att diskutera runt. Var är problemen? Notera det generella vetenskapliga problemet här! Bo Sjö, Frågor Sätt upp generella ekvationen 1) Tillväxt = + bistånd Visa 2) Förändring i tillväxt, förändring I bistånd och allt annat konstant (ingen förändring) Vad måste jag veta? Vad som driver tillväxt utan bistånd? Var är resultaten? Bo Sjö, Resultaten? Vetenskapligt är det svårt att hävda att bistånd ger någon egentlig utvecklingseffekt, i form av ekonomisk tillväxt som i sin tur reducerar fattigdomen på riktigt. Hjälp för stunden? Svenska biståndsdebatten borde handla mer om detta nedslående resultat och därmed om biståndets inriktning än dess nivå. Vad fungerar, i vilket sammanhang? Bo Sjö, Forskning Repetition: De signifikanta resultaten är inte stabila. Beror på perioden och det exakta valet av länder. Dvs. skakiga resultat, dock måste vi respektera de forsare som gjord bra forskning och tror på sina resultat. Tiden, och ny forskning avgör vem som har rätt. Begrepp: Fungability of Aid om biståndsgivare satsar på utbildningsektorn så minskar den lokala regeringen sitt engagemang i denna sektor. Post-konflikt länder helt andra situationer och förutsättningar för bistånd Här finns mycket forskning (linjära regressioner) som visar på vad som kan vara avgörande för en långvarig fred och utveckling eller om konfikten bryter ut igen. Politiska analysen viktigast, prioritering i bistånd viktigt, infrastruktur investeringar, snabb återuppbyggnad, antal arbetslösa årigar är kritiskt m.m. See vidare I Colliers bok. Bo Sjö, Problem med Bistånd Bindningar till givaren, nykolonialsim, biståndsberoende, beroende av givarnas produkter och industri genom bundet bistånd Korrupta och odemokratiska regeringar kan sitta kvar vid makten Viktiga ekonomiska och politiska reformer blir inte av. Appreciering av valutan ger undanträngnings effekter. Bo Sjö,

7 Allokering av Bistånd Ett sätt att öka effektiviten är att allokera bistånd till de länder där det kan göra mest nytta. (Selektivitet) Vi kan gå från tro och tyckade om att vissa länder kan utvecklas, till en mera evidensbaserad allokering av biståndet byggd på forskningsresultat. Bo Sjö, Varför får vissa länder bistånd? De fattigaste? Vad tror ni? Handel, kolonier, politiskt (korrekt), fattigdom till en viss del. Svårt att påvisa att bistånd går till de fattigaste, även om man betinga på politik, demokrati osv osv. Tanken om att visa betingelser måste vara uppfylla för att bistånd skall ge resultat. Varierar mellan tid och regeringar i olika länder Den svenska debatten? Tanzania, Mozambique, Guinea- Bissau, med flera, jfr med Syd-Korea och andra tilväxt ekonomier? Östeuropa? Säkerhetspolitik Slutsatser: svag eller ingen länk till BNP/cap för de flesta givare. Dock verkar Skandinaviska länder ta hänsyn till BNP/capita, En omallokering kan ge bättre resultat. Se vidare memo hur forskningen mäter. Bo Sjö, Andra förslag - exempel Frihandel! En Win-Win lösning Att satsa på frihandel, framför allt att I-länder sänker sina tullar mot utvecklingsländer ger betydligt bättre resultat än bistånd. Om man är för bistånd bör man I konsekvensens namn också förspråka frihandel, om det nu är de fattiga man vill väl. Ta fajten med franska bönder och amerikanska stålverksarbetare! Istället för att slåss med polisen på G8-möten. Men de som lever gott bakom tullskydd och subventioner, både i I-länder och utvecklingsländer är ofta välorgansierade och smarta med att låta andra föra deras talan. Andra förslag - exempel Satsa på åtgärder som räddar liv, förbättrar hälsan, och där vi enkelt kan se resultat, tex. Myggnät Järngrytor Vacinationer o mediciner mot tropiska sjukdomar Vatten och avlopp Bo Sjö, Bo Sjö, Om att jämföra BNP per capita? Det går inte att jämföra BNP per capita mellan utvecklade länder och utvecklingsländer därför att prisnivåerna skiljer sig åt. $1 i New York räcker inte långt jämfört med en $1 i Kampala (20 cent =1 måltid). Purchasing Power Parity Adjusted GDP, mäter priset på samma varukorg I olika länder och får köpkrafts justerat BNP IMF World Economic Outlook, & Penn University Data Vad är? OECD/DAC ODA Parisdeklarationen Sammanfattning Typer av bistånd, olika sätt att dela upp bistånd? Problem ställningen bistånd ekonomisk tillväxt. Hur mäta? (Använd formler) Resultaten? Bo Sjö, Bo Sjö,

Om Biståndets Effektivitet -Intro. och Allokering. Vem kan man lita på? Vad är bistånd? Om bistånd I. Ekonomisk tillväxt. Biståndets Effektivitet

Om Biståndets Effektivitet -Intro. och Allokering. Vem kan man lita på? Vad är bistånd? Om bistånd I. Ekonomisk tillväxt. Biståndets Effektivitet Om Biståndets Effektivitet -Intro Biståndets Effektivitet och Allokering Bo Sjö SADEV Utan en fungerande ekonomi, ingen tillväxt, och ingen minskning av fattigdomen. Det huvudsakliga syftet med bistånd

Läs mer

Föreläsning I: Biståndseffektivitet

Föreläsning I: Biståndseffektivitet Två Föreläsningar Föreläsning I: Biståndseffektivitet Bo Sjö Linköpings Universitet F.d. SADEV - Swedish Agency for Development Evaluation Föreläsning 1: Biståndseffektivitet 4 tim Vad är bistånd, mäta

Läs mer

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002).

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002). FÖRORD DET FINNS INGEN SOM VET om de omkring 16 biljoner kronor som den rika världen satsat på utvecklingsbistånd sedan 1950 har bidragit till att ta länder ut ur fattigdomen. 1 Ändå fortsätter politiken

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Sambandet tillväxt/utveckling och bistånd vad handlar forskningen om? 1

Sambandet tillväxt/utveckling och bistånd vad handlar forskningen om? 1 Bo Sjö 2011-02-08 Sambandet tillväxt/utveckling och bistånd vad handlar forskningen om? 1 Efter 50 år av bistånd gäller fortfarande att bistånd är ineffektivt när det gäller att bidra till utvecklingen

Läs mer

Hand-out i samband med förläsning på KAU december. Läs tillsammans med föresläsningsanteckningar och over-heads.

Hand-out i samband med förläsning på KAU december. Läs tillsammans med föresläsningsanteckningar och over-heads. Bo Sjö 2009-12-13 Hand-out i samband med förläsning på KAU 14-14 december. Läs tillsammans med föresläsningsanteckningar och over-heads. Sambandet tillväxt/utveckling och bistånd vad handlar forskningen

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer att arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Novus Politikers inställning till det svenska biståndet

Novus Politikers inställning till det svenska biståndet Novus Politikers inställning till det svenska biståndet 2010 Slutrapport 2010-06-30 Arne Modig 1749 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Sida. Undersökningen har

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 BÄTTRE BISTÅND: KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 TIMBRO Författaren och Timbro 2012 ISBN 978-91-7566-910-6 www.timbro.se info@timbro.se http://www.timbro.se/innehall/?isbn=9175669106&flik=4

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK

SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK Stockholm 2011-12-08 SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK Det enda långsiktiga botemedlet mot arbetslöshet och fattigdom är lönsamma och väl fungerande företag. Det är så länder som Sydkorea,

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania

Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania Jonas Ewald Lektor, freds och utvecklingsstudier, Linnéuniversitetet Presentation på seminariet Svenskt bistånd mot nya mål?

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir alltmer

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

Varför går det bra för Sverige?

Varför går det bra för Sverige? Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy,

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Vad driver utveckling?

Vad driver utveckling? Vad driver utveckling? Seminarium Stockholm, 28 maj 2013 Torsten Persson IIES, Stockholms universitet www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är somliga länder rika och andra fattiga? vanlig

Läs mer

Bistånd genom budgetstöd

Bistånd genom budgetstöd RiR 2007:31 Bistånd genom budgetstöd - regeringens och Sidas hantering av en central biståndsform ISBN 978 91 7086 133 8 RiR 2007:31 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 Till regeringen Utrikesdepartementet

Läs mer

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Regeringens skrivelse 2008/09:189

Regeringens skrivelse 2008/09:189 Regeringens skrivelse 2008/09:189 Biståndets resultat Skr. 2008/09:189 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 maj 2009 Mats Odell Gunilla Carlsson (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

I STRÄVAN EFTER EN BÄTTRE VÄRLD

I STRÄVAN EFTER EN BÄTTRE VÄRLD Växjö Universitet Institutionen för samhällsvetenskap I STRÄVAN EFTER EN BÄTTRE VÄRLD En idéanalys av två synsätt på utveckling och internationellt utvecklingssamarbete. C-uppsats i Statsvetenskap HT 2006

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

DAC- journalen Utvecklingssamarbete Rapport för 2006 Satsningar och program från biståndskommitténs (DAC) medlemsländer, Volym 8, utgåva 1

DAC- journalen Utvecklingssamarbete Rapport för 2006 Satsningar och program från biståndskommitténs (DAC) medlemsländer, Volym 8, utgåva 1 OECD Journal on Development Development Co-operation - 2006 Report - Efforts and Policies of the Members of the Development Assistance Committee Vol. 8 No 1 Summary in Swedish DAC- journalen Utvecklingssamarbete

Läs mer

Ett långt liv i välstånd

Ett långt liv i välstånd Ett långt liv i välstånd Fredrik Segerfeldt och Fabian Wallen juli, 2004 Livslängd, spädbarnsdödlighet och ekonomiskt välstånd 1 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 2. Sverige... 5 3. Rika länder...

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

Överhettning i biståndsbranschen?

Överhettning i biståndsbranschen? TIMBRO BRIEFING PAPERS #3 2 Överhettning i biståndsbranschen? Bono, Geldof, Sachs och biståndets återkomst Av FREDRIK ERIXON, chefekonom i Timbro. Det är högkonjunktur i biståndsbranschen. När G8-länderna

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer

Hur kan regeringens val av biståndsländer förklaras?

Hur kan regeringens val av biståndsländer förklaras? Hur kan regeringens val av biståndsländer förklaras? nr 2 2012 årgång 40 År 2007 bestämde den nya svenska regeringen att biståndet skulle omstruktureras genom den s k landfokuseringsprocessen. Den innebar

Läs mer

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Den svenska REDD+ satsningen

Den svenska REDD+ satsningen Den svenska REDD+ satsningen Sidas utvecklingssamarbete med relevans för REDD+ Kerstin Jonsson Cissé, ämnesansvarig skogsfrågor Nov 2011 KSLA Risker och utmaningar: Dream or Nightmare (James Mayers IIED

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? 1 Kansliet för strategisk analys Folk och Försvar 10 november 2014 Makroekonomiska trender 2 2000 2013 2025 (p) EU 17,2% Övriga 29,4%

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Kan bistånd skapa välstånd?

Kan bistånd skapa välstånd? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Kandidatuppsats Författare: Katja Fagerström och Lovisa Högberg Handledare: Tomas Guvå HT 2006 Kan bistånd skapa välstånd? Sammanfattning Vi har i uppsatsen

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:

Regeringens skrivelse 2013/14: Regeringens skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14: Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den xx xx 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

Leder ekonomisk tillväxt till högre lycka?

Leder ekonomisk tillväxt till högre lycka? Leder ekonomisk tillväxt till högre lycka? Martin Flodén Ekonomiska Rådet och Handelshögskolan i Stockholm Juni 2007 Tillväxt och lycka Utgångspunkt: Målet för den ekonomiska politiken är att uppnå högsta

Läs mer

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell Mänsklig säkerhet och genusperspektiv Robert Egnell Battle-related deaths What kills? 4 iakttagelser 1. Det är en lång rad saker som vi som individer räds och som också dödar oss, men som inte

Läs mer

bokanmälningar nr 1 2009 årgång 37

bokanmälningar nr 1 2009 årgång 37 BOKANMÄLAN William Easterly: Den vite mannens börda (övers Claes-Göran Jönsson), SNS förlag, 2008, 463 sidor, ISBN 978-91-85695-46-1. Hjälper bistånd? Easterly har skrivit en bok där han diskuterar vad

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder. 1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:131

Regeringens skrivelse 2013/14:131 Regeringens skrivelse 2013/14:131 Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14:131 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER 3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER Välfärdspolitiken har rimligen bara två riktigt grundläggande uppgifter att sköta. Den första är att se till att de som i olika dimensioner är fattiga, och därför inte

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen. Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar

Läs mer

Delrapport: En säker finansiering av biståndet

Delrapport: En säker finansiering av biståndet Staffan Landin, Torna-Hällestad, 15 dec. 2016 Delrapport från granskning av de svenska avräkningarna från biståndet. Av Staffan Landin på uppdrag av CONCORD Sveriges arbetsgrupp för Aidwatch. Delrapport:

Läs mer

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB,

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB, Kallelse till extra bolagsstämma i Swedfund International AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Botswana en framgångssaga

Botswana en framgångssaga Botswana en framgångssaga Senioruniversitetet 5 mars 2015 Julia Majaha-Järtby Per Järtby Botswana Översikt Land, befolkning, språk, klimat Historisk återblick Utveckling Framgångar och möjliga förklaringar

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre! Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet

Läs mer

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 IR-teorier Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 Idag Realism Liberalism Konstruktivism Marxism Att tänka på... Realism Staten Militär kapacitet Enhetlig aktör Suveräna stater Grundläggande intresse

Läs mer

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN 1 KEYNESIANISMENS PROBLEM Stagflation, dvs. hög inflation och hög arbetslöshet ska enligt Keynes inte kunna förekomma. Keynes menar att en ekonomi kan välja mellan arbetslöshet

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magisterprogram i Nationalekonomi SANEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magisterprogram i Nationalekonomi SANEK Dnr FAK1 2010/157 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magisterprogram i Nationalekonomi Programkod: SANEK Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 60 Beslut om inrättande: Magisterprogram

Läs mer

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Februari 2015 Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Svenska civilsamhällesorganisationers rekommendationer inför Addis Abeba År 2015 är ett avgörande år vad det gäller

Läs mer

Politik för hållbart företagande

Politik för hållbart företagande Utrikesutskottets yttrande 2015/16:UU4y Politik för hållbart företagande Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 21 januari 2016 att bereda utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelse

Läs mer