Kan bistånd skapa välstånd?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan bistånd skapa välstånd?"

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Kandidatuppsats Författare: Katja Fagerström och Lovisa Högberg Handledare: Tomas Guvå HT 2006 Kan bistånd skapa välstånd?

2 Sammanfattning Vi har i uppsatsen undersökt hur sambandet mellan bistånd och tillväxt ser ut. För att underlätta arbetet delades åsikterna på området in i tre kategorier; de som menar att bistånd leder till tillväxt, de som anser att bistånd inte leder till tillväxt och de som vidhåller att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att bistånd ska leda till tillväxt. Vi går igenom vad de olika synsätten grundar sig på och sedan den kritik som kan riktas mot de forskningsmetoder som har använts. Vi kommer fram till att för att bistånd ska kunna leda till tillväxt måste vissa förutsättningar vara uppfyllda men vilka dessa förutsättningar är står inte helt klart. Detta grundar sig i att samtliga synsätt uppmärksammar olika problem som kan förhindra eller försvåra skapandet av tillväxt men lägger olika stor vikt vid dessa problem. Nyckelord: Bistånd, Tillväxt, Utvecklingsländer 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och metod Avgränsning, definitioner och disposition Historik Bakgrund 9 4. Synsätt 1: Bistånd leder till tillväxt Financing gap-modellen Sachs och Millennieprojektet Synsätt 2: Bistånd leder inte till tillväxt Mottagarlandets agerande Givarländernas syften med att ge bistånd Effektiviteten och incitamentsstrukturen inom biståndsorganisationerna Synsätt 3: Medelvägen - bistånd leder till tillväxt i god tillväxtmiljö Teorin Forskning och policymått Centrala faktorer i policyteorin Policyteorins tjusning Problem vid empiriska studier Linjaritet Kausalitetsproblem Tidsperiod Mått på policy Diskussion Slutsats Källförteckning. 33 2

4 Tabell- och figurförteckning Figur 2.1 ODA , miljarder dollar 8 Tabell 3.1 Geografisk spridning av ODA 2003, miljoner dollar. 11 Tabell 3.2 Länder som mottog mest bistånd år Tabell 3.3 Biståndets genomsnittliga andel av BNP år 2003 samt land med högst respektive lägst andel bistånd av BNP 12 Figur 3.1 Fördelning av bistånd enligt ändamål 12 Tabell 6.1 CPIA i fyra afrikanska länder.25 3

5 1. Inledning Det är knappast någon nyhet att fattigdom är ett stort problem i världen idag. Mer än en miljard människor lever på mindre än en dollar om dagen, gränsen för det som enligt FN räknas som extrem fattigdom. Enligt SIDA finns det flest fattiga i Asien men där görs det stora framsteg i utveckling och levnadsstandard. I Afrika däremot, framför allt söder om Sahara, finns de allra fattigaste länderna och där stiger både antalet och andelen fattiga. 1 En förutsättning för att fattigdomen ska kunna bekämpas och inte bara lindras är att ekonomisk tillväxt skapas. Sverige är ett av de länder i världen som ger mest bistånd per capita till utvecklingsländerna för att dessa ska kunna utvecklas. Strategierna och målsättningarna för biståndet, både i Sverige och i världen, har varierat genom åren. Ekonomisk tillväxt har alltid betonats men är idag inte målet i sig; istället anses det vara nödvändigt för att åstadkomma andra mål som fattigdomsreducering och hållbar utveckling. För att få resurser till att kunna uppnå övriga målsättningar måste man alltså först skapa tillväxt hände det mycket på arenan för fattigdomsbekämpning och utveckling. En av de mest uppmärksammade händelserna var G8-mötet i Gleneagles i Skottland där ledarna för världens åtta rikaste länder enades om att vidta åtgärder för att snabbare bekämpa fattigdomen i världen, med Afrika i särskilt fokus. En av åtgärderna man enades om var att biståndet ska fördubblas, en annan att skulderna ska skrivas av för de fattigaste länderna. 3 Mötet fick gensvar i Sverige men förespråkarna för Gleneagles-åtgärderna fick snabbt kritik och åtgärderna de krävde påstods snarare förvärra fattigdomen. I Svenska Dagbladet (050928) publicerades en debattartikel där Zambia och Sydkorea tas upp som belysande exempel. Författarna skriver att de båda länderna var lika fattiga år 1960 men att Sydkorea år 2005 var 20 gånger rikare än Zambia trots att Zambia fått 14 gånger mer bistånd än Sydkorea under denna period. Betyder det här att bistånd inte har någon effekt på tillväxten? 1 SIDA 2006, om fattigdom 2 SIDA 2006, om ekonomisk tillväxt 3 G8, 2005, Gleneagles Summit 4

6 1.1 Syfte och metod Syftet med den här uppsatsen är att genom en litteraturstudie undersöka om det finns något samband mellan bistånd och tillväxt och hur det sambandet i så fall ser ut. Eftersom biståndsflödena är så stora och förväntas öka är det intressant att undersöka om biståndet har någon effekt eller om det ges i onödan. Vi har efter att ha satt oss in i ämnet urskiljt tre olika riktningar och följaktligen delat in biståndsdebattörerna i tre kategorier; de som vidhåller att bistånd leder till tillväxt, de som anser att bistånd inte leder till tillväxt samt de som menar att bistånd kan leda till tillväxt om det ges till länder med en god miljö för tillväxtskapande. Meningen med detta är att skapa struktur i debatten för att lättare kunna besvara våra frågor med hjälp av litteraturen på området. Debattörerna grundar sina åsikter på teori eller empiriska undersökningar, eller både och. De empiriska undersökningarna har gett motstridiga resultat och därför fortsätter sambandet att debatteras. 1.2 Avgränsning, definitioner och disposition Vi koncentrerar oss på sambandet mellan bistånd och tillväxt eftersom tillväxt är nödvändigt för att andra önskvärda effekter som till exempel fattigdomsreducering eller välstånd ska komma till stånd. Vi avstår alltså från att gå in på sambandet mellan bistånd och andra effekter eftersom man då måste följa biståndets effekter i flera led. Ett par centrala definitioner behöver förklaras innan vi startar. Övriga begrepp förklaras allt eftersom. I vår uppsats kommer vi att använda oss av Official Development Aid, ODA, som definition för bistånd. ODA definieras som de lån och bidrag till utvecklingsländer som den officiella sektorn i givarlandet har åtagit sig att distribuera. Huvudsyftet med ODA ska vara att främja ekonomisk utveckling och välfärd i mottagarlandet. ODA består av en bidragsdel på minst 25 % av det totala värdet och en lånedel med förmånliga återbetalningsvillkor (låg ränta och lång återbetalningsperiod) eller kan bestå av bidrag till multilaterala institutioner såsom FN eller Internationella Valutafonden, IMF. Även kostnader för tekniskt samarbete räknas in i 5

7 ODA. Lån och bidrag för militärsyften är exkluderat liksom transfereringar direkt till individer, välgörenhet, kommersiella lån och utländska direktinvesteringar. 4 Vi kommer också att diskutera investeringar och deras betydelse för tillväxt. Här vill vi poängtera att vi refererar till nettoinvesteringar eftersom ersättningsinvesteringar, det vill säga investeringar för att ersätta deprecierat kapital, inte skapar någon tillväxt. Vi börjar uppsatsen med en historik följt av en bakgrund för att ge en översiktlig bild av hur biståndsverksamheten ser ut idag. Sedan går vi igenom den traditionella synen på bistånd som menar att bistånd påverkar tillväxten positivt. Därefter följer synsättet som anser att bistånd inte leder till tillväxt. Sist av de olika synsätten förklaras det som anser att bistånd leder till tillväxt i en god tillväxtmiljö. Efter det går vi igenom kritik som kan riktas mot de metoder som används i den empiriska forskningen och allra sist kommer vår slutdiskussion och slutsats. 2. Historik 5 Biståndet i dess moderna form växte fram efter andra världskriget då den största delen av Europa var i akut behov av hjälp till återuppbyggnad. Det internationella ekonomiska systemet hade kollapsat och det rådde ett stort underskott på kapital i de europeiska länderna. Marshallplanen var ett amerikanskt initiativ som syftade till att hjälpa Europa med denna återuppbyggnad. Under de år då mest bistånd gavs handlade det om 2-3 % av USA:s nationalinkomst som gick till detta ändamål. Marshallplanen gjorde stor nytta i de europeiska ekonomierna som återhämtade sig i rekordfart och detta gav en stor framtidstro till bistånd som företeelse. Man började flytta fokus från Europa till utvecklingsländerna, varav många hade blivit självständiga kring talet och nu behövde hjälp till att utvecklas på egen hand. Det började växa fram en tro på att fattigdomen snabbt skulle kunna försvinna genom tillväxt och modernisering, något som skulle skapas genom att ge bistånd till behövande länder. 4 Tarp 2006, s. 5 5 Detta avsnitt bygger i huvudsak på Tarp 2006, s. 9ff 6

8 Mycket av de tidiga bilaterala flödena av bistånd under 1950-talet till utvecklingsvärlden stod USA för, men även de forna kolonialmakterna Frankrike och Storbritannien bidrog med en stor del. Under den här perioden var den dominerande typen av bistånd riktat till specifika projekt, vilket skilde sig från Marshallplanens mer generella fokus på att till exempel stärka betalningsbalans och tillförsäkra import. På 1960-talet började allt fler biståndsförmedlingar, drivna i statlig regi, växa fram i den industrialiserade delen av världen, så även i Norden. De nordiska länderna stod för en stor del av ökningen då biståndsflödena ökade under 1970-talet. Så småningom uppstod också mer självständiga, multilaterala relationer där FN och Världsbanken fick en central roll. Denna roll var att samordna bistånd från givarländerna och fördela till utvecklingsländerna. Det skedde en stark ekonomisk tillväxt i de mottagande länderna under och 70-talen. Under den här perioden riktades biståndet till projekt inom bland annat infrastruktur och jordbruk. Den höga inflationen gjorde det billigt att låna och det var just det som många länder gjorde för att ekonomin skulle expandera. Den andra oljekrisen 1979 gjorde att detta fick ett abrupt slut som blev kännbart i början av 1980-talet. Den ekonomiska krisen fick ekonomin att stagnera och räntorna höjdes globalt för att stabilisera världsekonomin. Detta drabbade de skuldsatta utvecklingsländerna hårt samtidigt som de stod inför en situation av höjda oljepriser och minskad export på grund av den långsamma globala tillväxten. Okontrollerad inflation och stora underskott i betalningsbalanserna var några av de följder som drabbade dessa länder efter krisen. I och med denna kris insåg de internationella aktörerna att tillväxtproblemet inte skulle lösas på ett så enkelt sätt som att bara pumpa in pengar i de behövande samhällena. Världsbanken och andra aktörer började nu istället betona vikten av marknadskrafter och den privata sektorns (inklusive icke-statliga organisationers, NGO:s) betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Margaret Thatcher och Ronald Reagan kom till makten i Storbritannien respektive USA och var två särskilt inflytelserika nyliberaler. Rolling back the state blev det nya ledordet även i utvecklingsländerna där det statliga planerandet övergavs till förmån för marknadskrafter. Den tilltro till bistånd man hade haft tidigare minskade och istället betonades goda förutsättningar i form av en bra organisationsstruktur för att de resurser som tillkom skulle användas på ett bra sätt. 7

9 Den ekonomiska krisen och det nya politiska läget gjorde också att givarländerna ändrade målen för biståndet på 1980-talet. Mer och mer bistånd riktades till större makroekonomiska projekt, som till exempel stöd till underskott i betalningsbalansen och importstöd, som inte var knutna till specifika investeringsprojekt. Man jobbade för att stabilisera de utsatta ekonomierna samtidigt som man ville förändra politiken och institutionerna så att dessa mer effektivt skulle kunna arbeta för att skapa tillväxt. Biståndet ökade i stadig takt fram till början av 1990-talet för att sedan minska efter (se figur 3.1). Orsakerna till denna minskning är flera, bland annat att den stora biståndsgivaren USA hamnade i en budgetkris och därför minskade de resurser de gav. Sovjetunionens upplösning minskade också biståndet genom att flera av de forna sovjetstaterna slutade att ge bistånd till sina allierade och väst minskade sitt strategiska bistånd till västvänliga regimer. 6 De starka band som förut funnits mellan de forna kolonialmakterna och deras kolonier luckrades också upp och man gav inte lika mycket till de länder som man tidigare haft makt över. Figur 2.1 ODA , miljarder dollar Källa: BBC News Fokus för 1990-talets bistånd var i första hand fattigdomsbekämpning och därefter att skapa ett gott politiskt styre. På 1990-talet började också kritiken mot biståndsorganisationerna att växa sig stark. De erfarenheter man hade av biståndsverksamhet var inte odelat positiv utan 6 Hjertholm och White 2000, s. 14 8

10 kunde tvärtom vara ganska nedslående. Organisationernas motiv ifrågasattes och man anklagade dem för att vara ineffektiva och för att de agerade i egenintresse. Problem hos mottagande regeringar, såsom korruption, började också uppmärksammas och att bistånd till sådana styren skulle göra nytta tvivlade många starkt på. Erfarenheter gjorde också att det under mitten av 1990-talet växte fram en rädsla för att biståndet skulle skapa ett beroende mellan givare och mottagare och detta spädde ytterligare på den negativa inställning som hade växt fram. Man var rädd för att de mottagande länderna inte skulle utvecklas av det bistånd som gavs utan istället hamna i en beroendesituation och att det då skulle få ödesdigra effekter om man sedan valde att dra in biståndet. Dessa länder skulle då stå handfallna och inte veta hur de ska kunna försörja sig då de hela tiden levt på bidrag från andra länder. Som figur 3.1 visar har biståndet ökat på senare år. Det här beror på att en vändning har skett inom biståndsområdet. Man har börjat få ett intresse för att skapa nya relationer mellan givare och mottagare där man har betonat vikten av det statliga ägandet av biståndsprogrammen, alltså att det är mottagarlandet som ska planera och sköta utvecklingsprogrammet. Den stora händelsen i det här avseendet var undertecknandet av Parisdeklarationen år I denna kommer ledare för utvecklingsländer och givarländer tillsammans med multi- och bilaterala utvecklingsorganisationer överens om att effektivisera biståndet genom olika åtgärder. Förutom det statliga ägandet handlar dessa åtgärder om att givarländerna ska anpassa sig till mottagarländernas administration och prioriteringar, givarländerna ska samordna sin verksamhet, verksamheten ska präglas av resultatstyrning med mätbara indikatorer till hjälp och ansvaret för utvecklingsverksamheten är gemensamt för givar- och mottagarländerna. 7 Forskare på Världsbanken och andra fristående akademiska forskare har också börjat undersöka sambandet mellan bistånd och tillväxt med hjälp av moderna analytiska metoder för att biståndet i framtiden ska kunna fungera bättre Bakgrund I det här avsnittet kommer vi att presentera en del statistik som har valts ut för att ge en översiktlig bild av hur biståndet ser ut idag. 7 OECD Tarp 2006, s. 9ff 9

11 Biståndet har sedan det började förmedlas i stor skala i och med Marshall-hjälpen vuxit till en omfattande verksamhet. OECD:s Development Assistance Committee, DAC 9, utgörs av de länder som står för den absolut största delen av biståndet genererades nettoflöden på 106,8 miljarder dollar till utvecklingsländerna från dessa länder. Detta var en ökning med 32 % jämfört med 2004 och motsvarade 0,33 % av dessa givarländers bruttonationalinkomst, BNI, att jämföra med 2004 års 0,26 %. Andelen var den högsta sedan En betydande del av ökningen i ODA från 2004 till 2005 kom sig av skuldavskrivningar för Irak och Nigeria liksom av assistans till de länder som 2004 drabbades av tsunamin. De biståndsgivande OECD-medlemmar som ej är DAC-länder 11 förmedlade tillsammans 1,9 miljarder 12 och övriga länder med Saudiarabien som klart största givare gav ungefär 2,4 miljarder satte FN upp ett mål om hur mycket som skulle ges, nämligen 0,7 % av givarlandets BNI. Relativt få har genom åren levt upp till det här målet. I dagsläget är det bara Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna och Luxemburg som gör det. Sveriges bistånd har ökat stadigt sedan 1970-talet. Det årliga bilaterala genomsnittet var på 1970-talet 696 miljoner dollar, på 1980-talet 1,15 miljarder dollar, på 1990-talet 1,34 miljarder dollar och under perioden ,66 miljarder dollar var Sveriges bistånd 2,7 miljarder dollar. 14 Det mesta av biståndet, ca 60 % år 2005, går via SIDA men även utrikesdepartementet och exportkreditnämnden är viktiga aktörer. Två tredjedelar av det svenska biståndet är bilateralt, det går alltså direkt från Sverige till enskilda utvecklingsländer. Resten, en tredjedel, går till multilaterala institutioner som FN, Världsbanken, utvecklingsbankerna och EU som i sin tur fördelar biståndet. Denna fördelning mellan bi- och multilateralt bistånd är densamma för de andra DAC-länderna. 9 De länder som ingår i DAC är Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige Tyskland, USA och Österrike. Även Europeiska kommissionen är med i DAC. 10 OECD 2006, ODA data, s OECD-länder som inte ingår I DAC är Tjeckien, Ungern, Island, Korea, Mexiko, Polen, Slovakien och Turkiet. Länder som varken är DAC- eller OECD-medlemmar är Estland, Lettland, Litauen, Israel, Kuwait, Saudiarabien och kinesiska Taipei. 12 OECD 2006, s. 7 i Final ODA data 13 OECD 2006, tabell 33 i statistiskt appendix 14 OECD 2006, Donor aid charts för Sverige 10

12 Tabell 3.1 Geografisk spridning av ODA 2004, miljoner dollar 15 Netto ODA (andel) Befolkning (i miljoner) Afrika (37 %) 861 Asien (28 %) 3553 Latinamerika 6843 (8,7 %) 541 Europa 3634 (4,6 %) 98 Oceanien 933 (1,2 %) 8 Ospecifierat (19 %) -- Totalt (100 %) 5062 I listan nedan redovisas vilka länder som mottog mest bistånd i miljoner dollar och hur mycket det representerade av det totala biståndet år Tabell 3.2 Länder som mottog mest bistånd år Irak % 2 Afghanistan % 3 Vietnam % 4 Etiopien % 5 DR Kongo % 6 Tanzania % 7 Kina % 8 Egypten % 9 Pakistan % 10 Bangladesh % Övriga mottagare % Totalt % I tabellen nedan framgår hur stor biståndets genomsnittliga andel av mottagarlandets BNP var i de olika regionerna år För att visa att den här andelen kan skilja sig ganska markant även inom regioner redovisar vi även de länder i regionerna vars bistånd/bnp-andel var högst respektive lägst. Det är viktigt att tänka på att även om ett lands andel är stor så behöver inte det bero på att den absoluta summan bistånd är stor utan kan bero på att dess BNP är låg. 15 OECD 2006, tabell s. 10 i Development Aid at a glance. Summerar ej till 100 % på grund av avrundningsfel. ODA är här nettoutbetalningar från alla donatorer (DAC, icke DAC samt multilaterala donatorer) tagna ur DAC:s databas. 16 OECD 2006, tabell s. 9 i Development aid at a glance. Summerar ej till 100 % på grund av avrundningsfel. ODA är här nettoutbetalningar från alla donatorer (DAC, icke DAC samt multilaterala donatorer) tagna ur OECD:s DAC-databas. 11

13 Tabell 3.3 Biståndets genomsnittliga andel av BNP år 2003 samt land med högst respektive lägst andel bistånd av BNP. 17 Region ODA/BNP Högst andel Lägst andel Afrika norr om Sahara 1,01 % Tunisien 1,25 % Algeriet 0,36 % Afrika söder om Sahara 6,09 % DR Kongo 98,61 % Gabon -0,21 % Nord- och Centralamerika 0,34 % Nicaragua 20,69 % St. Kitt-Nevis -0,03 % Sydamerika 0,36 % Guyana 12,54 % Brasilien 0,06 % Mellanöstern 1,25 % Palestina 25,30 % Saudiarabien 0,01 % Syd- och Centralasien 1.00 % Afghanistan 34,74 % Indien 0,15 % Ostasien 0,31 % Timor 41,75 % Thailand -0,69 % Europa 1,14 % Bosnien-Hercegovina 7,40 % Kroatien 0,44 % Oceanien 12,16 % Mikronesien 47,26 % Fiji 2,37 % Biståndet går till många olika ändamål och hur stor andel av biståndet som har gått till olika ändamål har varierat genom åren såg fördelningen ut på följande sätt: Figur 3.1 Fördelning av bistånd enligt ändamål % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Social och administrativ infrastruktur Ekonomisk infrastruktur Produktion Multisektor (t.ex. miljöskydd och kvinnor i utveckling) Programassistans Skuldavskrivningar Katatrofbistånd Övrigt Den största andelen av biståndet går alltså till social och administrativ infrastruktur där bland annat utbildning, hälsovård och politiskt styre ingår. I kategorin ekonomisk infrastruktur ingår bland annat transporter, kommunikationer och energi och i kategorin produktion får jordbruket störst andel stöd före underkategorierna industri, gruvnäring och konstruktion och handel och turism. 17 OECD 2006, tabell 25 s. 212ff i statistiskt appendix. Bistånd här är ODA från DAC-länderna. De negativa andelarna representerar amorteringar. 18 OECD 2006, bearbetning av tabell s. 17 i Development aid at a glance. Bistånd från DAC-länder och multilaterala donatorer tagna ur OECD:s CRS-dataset. 12

14 Nu när vi har visat hur biståndet har utvecklats över tiden och hur det ser ut idag kommer vi att vända blicken mot de tre åsiktsinriktningar som finns på utvecklingsområdet. 4. Synsätt 1: Bistånd leder till tillväxt I det här kapitlet kommer vi att ta upp den traditionella synen på bistånd som hyser stor tilltro till biståndets effekt på tillväxt. Vi börjar med att förklara Financing gap-modellen som tidigare har använts för att förklara hur bistånd kan leda till tillväxt. Efter det tar vi upp Jeffrey Sachs som har lett Millennieprojektet och hans syn på hur bistånd ska leda till tillväxt. 4.1 Financing gap-modellen Efter succén med Marshall-hjälpen var tilltron till bistånd stor och man var övertygad om att bistånd skulle leda till modernisering och tillväxt som skulle utrota fattigdomen 19. Än idag finns de som håller den här ståndpunkten. Resonemanget som ligger bakom denna uppfattning kan förklaras med Financing gap-modellen. I Financing gap-modellen tänker man sig att ett lands tillväxt beror på de investeringar som görs. För att finansiera dessa investeringar som ska leda till tillväxt använder man naturligtvis det sparande som finns inom landet. I utvecklingsländer är dock sparandet ofta obefintligt eller mycket lågt och investeringar går inte att genomföra utan stöd utifrån. Det är här biståndet kommer in i bilden; biståndet är alltså tänkt till att fylla det glapp som finns mellan det inhemska sparandet och de resurser som behövs för att göra de nödvändiga investeringar som ska leda till tillväxt. Modellen ser ut på följande sätt: I / Y g (1) där g är tillväxt, I är investeringar och Y är BNP. µ är en justerande faktor som förklarar investeringarnas kvalitet och dessa mäts i något som kallas Incremental capital-output ratio, 19 Ibid, s. 9 13

15 ICOR. Måttet visar hur många enheter kapital som behövs för ytterligare en enhet tillväxt. Vanligtvis ligger värdet mellan 2 och 5 och ett högt värde visar att investeringar används på ett mindre effektivt sätt och detta leder till att tillväxten, g, blir mindre. Om man känner ICOR kan man alltså räkna ut hur mycket investeringar som krävs för att nå en viss tillväxt. Investeringarna som en del av BNP, I/Y, är i utvecklade länder detsamma som sparandets del av BNP, men i utvecklingsländer består alltså denna variabel av det inhemska sparandet och det bistånd som landet mottager. Nyckelantagandena i modellen är dels att allt bistånd investeras och dels att det finns ett linjärt samband mellan investeringar och tillväxt. Man antar alltså att bistånd alltid investeras (och aldrig används till konsumtion) och att dessa investeringar sedan genererar tillväxt, detta utan avtagande avkastning. En dollar ytterligare som investeras i kapital ger alltså lika mycket tillväxt som den första dollarn som investerades. 20 Anledningen till att man antar ett linjärt samband i modellen är för att man förutsätter att tillväxt endast beror på kapital eftersom det endast är på denna produktionsfaktor det är brist. Då modellen kom till, efter den stora depressionen, rådde det nämligen massarbetslöshet i stora delar av världen och man ansåg inte att det fanns något problem med att hitta arbetskraft. 21 På grund av detta är det endast tillgången på kapital som måste säkras genom bistånd. Naturligtvis behövs det också arbetare för att ett land ska kunna utvecklas, men man ansåg alltså att problemet med att få arbetskraft som kunde sköta de nya maskinerna var så litet att man valde att bortse från detta, avkastningen på kapital är således konstant i modellen. Att i modellen inte ta med arbetskraft innebär också att ingen substituering mellan kapital och arbete kan göras. De många arbetarna kan inte åstadkomma någon tillväxt på egen hand utan behöver kapital. 4.2 Sachs och Millennieprojektet En samtida forskare som har stor tilltro till biståndets positiva effekt på tillväxten är Jeffrey Sachs som har lett FN:s millennieprojekt. Millennieprojektet har som en av sina målsättningar att halvera fattigdomen till år 2015 och i övrigt åtgärda fattigdomens många 20 Easterly 2003, s Easterly 1997, s. 3f 14

16 problemdimensioner såsom hälsa, jämställdhet, miljö och utbildning, de så kallade Millenniemålen (Millennium Development Goals, MDG). För att göra detta krävs långsiktig ekonomisk tillväxt. Sachs menar att misslyckad kapitalackumulation är orsaken till misslyckad tillväxt och en utebliven fattigdomsreducering. 22 Sachs beskriver en utvecklingsstege som leder till långsiktig ekonomisk tillväxt. Längst ner på stegen befinner sig de flesta utvecklingsländer och detta stadium innebär bland annat att majoriteten av befolkningen lever på landsbygden och befolkningsökningen är snabb. Vidare innebär detta stadium att produktiviteten i jordbrukssektorn är låg och att infrastrukturen är outvecklad. Om ett land är för fattigt för att göra investeringar som kan åtgärda dessa brister och få det att avancera upp på det första trappsteget så fastnar det i den så kallade fattigdomsfällan. Sparandet är för lågt, det offentliga styret är svagt och landet kan inte locka investeringar eller utbildad arbetskraft. Många av länderna är dessutom mycket skuldsatta och måste betala tillbaka på sina lån istället för att kunna investera. Den största delen av landets inkomst måste gå till konsumtion istället för till sparande vilket innebär att kapital per capita minskar och ingen långsiktig ekonomisk tillväxt kan åstadkommas. 23 För att ta sig ur fattigdomsfällan behöver ekonomins kapitalstock ökas till den punkt där ekonomisk tillväxt kan hållas igång av egen kraft. Om kapitalstocken ökas men för lite kommer man inte lyckas ta sig ur fattigdomsfällan. Det krävs således en miniminivå av investeringar för att skapa tillväxt. Det är här Sachs big push kommer in i bilden; stora investeringar behöver göras i grundläggande infrastruktur, humankapital och offentlig administration. 24 Som exempel ger Sachs vägbyggen som inte gör någon nytta då de är halvfärdiga men enormt stor nytta när de färdigställs. Principen är densamma som i financing gap-modellen, det finns ett glapp mellan inhemskt sparande och nödvändiga investeringar. Sachs syn på bistånd är alltså väldigt positiv; om investeringarna kan genomföras kommer tillväxt att skapas. Han påpekar dock att ett dåligt ekonomiskt styre hämmar tillväxt men menar samtidigt att investeringarna även förbättrar styret och därmed bidrar till tillväxten. 22 Sachs/MDG 2005, s. 28f 23 Ibid, s. 32ff 24 Sachs/MDG 2005, s

17 Alla investeringar kan inte genomföras på en och samma gång vilket betyder att det i början av perioden behövs mindre pengar och i slutet mer; investeringarna kommer att behöva öka gradvis. Parallellt kommer biståndet att leda till förbättringar i ländernas egen förmåga att mobilisera kapital och det betyder att låginkomstländerna kommer att kunna finansiera en större andel av de nödvändiga investeringarna själva. 25 Idag används inte en tillräckligt stor del av det totala biståndet till big push -investeringar, enligt Sachs och millenniemålen. År 2002 gick endast 16 miljarder dollar av det totala biståndet på 65 miljarder till investeringar av denna typ. Eftersom det enligt Sachs beräkningar bara till millenniemålsinvesteringarna behövs 73 miljarder år 2006 (ett behov som ökar till 348 miljarder 2010 och 529 miljarder år 2015) bör man alltså drastiskt öka det totala biståndet till utvecklingsvärlden för att finansiera de nödvändiga millenniemålsinvesteringarna och även täcka kostnader för katastrofbistånd och andra investeringar som till exempel efterkrigsuppbyggnad och demokratikonsolidering Synsätt 2: Bistånd leder inte till tillväxt Många undersökningar och teorier har genom åren indikerat att bistånd gynnar tillväxten i utvecklingsländer, men det finns även de som är mer negativt inställda till biståndets effekt. Denna sida av debatten om biståndet har hävdat att bistånd inte alls leder till högre tillväxt; det har till och med hävdats att denna skulle leda till lägre tillväxt. 27 Det finns olika förklaringar till varför bistånd inte påverkar tillväxten på ett positivt sätt. Vi har valt att dela in dessa faktorer i tre olika avsnitt; hur mottagarlandet agerar och tar hand om resurserna de blir tilldelade, vad givarländerna vill uppnå med det bistånd de ger samt hur effektiviteten och incitamentsstrukturen ser ut i biståndsorganisationerna Ibid, s Ibid, s Isaksson och Keller 1999, s. 520f 28 Vi har här valt att använda oss av den indelning som används i Svensson 2001, s. 9ff 16

18 5.1 Mottagarlandets agerande Det finns många tänkbara störningar som potentiellt leder till att upphäva de positiva effekter på tillväxten som bistånd annars skulle ha kunnat generera. De fall vi kommer att redogöra för här är då incitamenten för att investera är dåliga, då regeringen är ineffektiv och/eller korrupt, då transfereringar för att höja de mest fattigas inkomst används för konsumtion, då regeringen inte vill höja det ekonomiska välståndet för befolkningen av rädsla för att förlora makten eller att inte få bistånd i framtiden samt då bistånd leder till att pengarna för planerade projekt istället kan användas till något annat. Alla dessa är olika situationer då bistånd inte används till investeringar som är nödvändiga för att tillväxt ska komma till stånd. Två forskare som särskilt studerat hur bistånd påverkar tillväxt och inte funnit några positiva samband är Peter Boone och William Easterly. De har gjort undersökningar på flera olika länder och inte kunnat se några samband mellan bistånd och tillväxt som indikerar att biståndet skulle leda till högre tillväxt och fattigdomsreducering. Flera forskare har sedan 1950-talet menat att bistånd har en positiv effekt på ekonomisk tillväxt. Det har i många fall antagits att biståndet används till investeringar i de länder som tar emot biståndet och att dessa investeringar i sin tur gynnar tillväxten, men det behöver inte alls vara på det sättet. Att anta att allt bistånd leder till investeringar, så som man gör i Financing gap-modellen, är ett lite väl optimistiskt sätt att se på saken; vad är det som säger att dessa pengar inte lika gärna skulle kunna användas till konsumtion? Easterly menar att om det finns dåliga incitament till att investera pengar i det mottagande landet så kommer inte bistånd att leda till investeringar, utan snarare användas till konsumtion 29. Det kan till exempel handla om att mycket korruption minskar sannolikheten för investeraren att skörda frukten av sin investering eller att byråkratin är så omständlig att man inte anser det lönt besväret att starta ett företag. Korruption ökar helt enkelt osäkerheten och minskar insynen vilket påverkar investerare som en skatt. 30 Det krävs en tilltro till att investeringarna ger avkastning och att situationen i landet är så pass stabil att dessa projekt kan slutföras för att regeringen och den privata sektorn ska våga ta de risker som vissa investeringsprojekt faktiskt innebär. 29 Easterly 2003, s Smarzynska och Shang-Jin Wei, 2002, s. 4ff 17

19 En situation som ytterligare kan bidra till att bistånd inte används till investeringar är då regeringen i landet inte använder sina resurser på ett bra sätt. Administrationen behöver vara effektiv och se till att största möjliga andel av biståndspengarna kanaliseras ut i tillväxtskapande projekt. Om det inte finns en tillräckligt effektiv verksamhet kommer en stor del av pengarna att fastna i statsapparaten och det finns då inte tillräckliga medel för att satsa på projekten. En värre situation är i de fall där en stat styrs av en korrumperad regering och de medel som är avsedda att gynna hela landet istället används till privata utgifter för de statsanställda och deras familjer. Boone har i sin undersökning hittat detta samband; han anser att bistånd främst gynnar en politisk elit. 31 Då detta är fallet kan situationen också försämras för befolkningen och landet i sin helhet om den sittande regeringen ytterligare stärker sitt grepp om makten genom de resurser som de blivit tilldelade. Det påverkar därmed befolkningen på två sätt; dels genom att den inte får ta del av de resurser som kommit landet tillhanda och dels genom att de får uppleva ett större maktutövande från de styrandes sida, det senare förutsatt att den sittande maktinnehavaren i första hand är intresserad av sig själv och därmed får en stärkt position. 32 Transfereringar från staten som syftar till att höja inkomsterna för de allra fattigaste kommer troligtvis också att användas till konsumtion. Detta följer av att människor som lever i svår fattigdom använder sina pengar till att köpa mer mat och mer kläder, exempelvis, och inte till att spara dem för att någon gång i framtiden kunna investera i något större. De som saknar tillräckliga medel för att kunna leva ett drägligt liv använder rimligtvis sina pengar till att försöka höja levnadsstandarden på kort sikt; det finns inte tid till att vänta med sådant. Förhoppningsvis kommer tillskottet att leda till att åtminstone höja de fattigas levnadsstandard tillfälligt, men de kommer troligtvis inte att använda pengarna på ett sätt som ger en betydande tillväxt för hela landet. 33 Man kan också tänka sig att en regering i ett land där en stor del av befolkningen är fattig inte har några incitament till att höja landets produktionskapacitet (till exempel genom investeringar i hälsovård eller utbildning). Ett högre ekonomiskt välstånd skulle kunna skapa en ökad medvetenhet hos befolkningen och på så sätt kunna leda till en ökad ifrågasättning av 31 Boone 1995, i Abstract 32 Svensson 2001, s Boone 1995, i Abstract 18

20 den styrande regeringen. Att minska fattigdomen i ett land leder till att människor kan ägna sig åt andra saker än att bara tänka på att överleva dagen och denna minskade passivitet skulle eventuellt kunna leda till en politisk aktivism som kan hota den sittande regeringen. 34 Vi har nämnt att bistånd inte leder till investeringar om incitamenten till att investera är svaga, och ibland finns det till och med skäl att tro att biståndet i sig kan minska dessa incitament. Easterly pratar om det så kallade samaritens dilemma-problemet som innebär att mottagarlandet väljer att inte investera pengarna eftersom de tror att framtida bistånd kommer att dras in om de allra fattigaste inte är lika fattiga som tidigare. Om regeringen förmodar att det bistånd de tar emot styrs av de fattigastes behov finns det alltså mindre incitament till att förbättra situationen för dem eftersom detta möjligtvis skulle kunna leda till ett minskat bistånd i framtiden. Att inte investera biståndet skulle alltså leda till fortsatt fattigdom men också ett fortsatt inflöde av pengar från västvärlden. 35 En annan situation kan vara att mottagarlandet faktiskt investerar biståndet men i ett projekt man redan hade planerat att genomföra. I och med biståndstillskottet kan de avsatta projektpengarna användas till något annat. Detta kallas fungibilitet och kan gynna eller missgynna tillväxten. Om de frigjorda pengarna används till ännu ett tillväxtskapande projekt borde effekten vara god. Om pengarna istället används till konsumtion, som att uppföra ett monument över statschefen eller att rusta presidentpalatset, blir nettoeffekten försumbar. Den positiva avkastning det tillväxtskapande projektet ger skulle ha kommit till stånd även utan bistånd vilket gör att nettoavkastningen beror på de övriga projekten och uteblir om pengarna inte investeras i projekt som kan ge avkastning Givarländernas syften med att ge bistånd Att undersökningar i många fall inte hittar något positivt samband mellan bistånd och tillväxt kan förklaras av att allt bistånd inte primärt syftar till att skapa tillväxt i de mottagande länderna. Om inte huvudsyftet är att skapa tillväxt är det heller inte så konstigt att biståndet inte får några större effekter på ekonomin i de fattiga länderna. Istället är det mer strategiska 34 Easterly 2003, s Ibid, s Svensson 2001, s. 5f 19

21 intressen och politisk hänsyn som styr till vem biståndet går och hur mycket som ges ut. 37 Den sortens bistånd som man kan tänka sig har en positiv effekt på tillväxten på relativt kort sikt är den som ges till projekt som syftar till att bygga upp infrastrukturen i ett land (vägar, hamnar etc.) och det som går till jordbruk, industri och handel. En del av biståndet som ges i andra än tillväxtskapande syften kanske går till denna typ av projekt men långt ifrån allt gör det. I det här avsnittet kommer vi att redogöra för bistånd som ges som respons på en krissituation (och vilka bieffekter det kan få), men även att man vill ge biståndet till de fattigaste länderna för att de klassas som mest behövande, att givarlandet vill ge biståndet till ett visst land för att bibehålla en god relation samt att man vill ge bistånd för att främja andra delar av samhället som man tycker är viktiga även om de inte direkt är tillväxtfrämjande. Då ett land befinner sig i någon slags krissituation brukar flödet av bistånd till detta land öka avsevärt. En naturkatastrof, ett krig eller någon annan slags kritisk situation brukar leda till att givarländerna riktar mer bistånd dit. Detta bistånd klassas som humanitärt bistånd och är inte menat att leda till ekonomisk tillväxt, utan det är endast tänkt till att dämpa de negativa effekterna av denna händelse och hjälpa krisdrabbade människor. Därför är det inte alls konstigt att detta bistånd i undersökningar inte visar på någon positiv effekt på tillväxten. Krissituationer orsakar lägre tillväxt varpå landet mottar bistånd för att lindra situationen. 38 Man kan också tänka sig att även om krissituationen är orsaken till den lägre tillväxten så kan biståndet förvärra situationen. I vissa fall skulle biståndet kunna leda till undanträngning av landets egna näringar och på så sätt orsaka lägre tillväxt på längre sikt. Ett exempel på det kan vara om mjölkpulver är en del av biståndet och slår ut landets egen mejeriproduktion för att efterfrågan redan tillgodoses av mjölkpulvret. Studier har visat att fattigare länder generellt sett får mer bistånd, exempelvis ger de nordiska länderna det mesta av sitt bistånd till dem. I det här fallet rör det sig inte om något slags katastrofbistånd. Givarländerna tittar på de olika ländernas behov och anser att de allra fattigaste kommer att få mest nytta av biståndet. Att de fattiga länderna har ett stort behov av hjälp betyder dock inte nödvändigtvis att de kan omvandla denna hjälp till ekonomisk tillväxt. 37 Ibid, s Radelet m.fl. 2005, s. 4f 20

22 Förhoppningsvis får de mycket nytta av de medel som skickas till dem, men kanske inte för att de använder medlen på ett sätt som leder till tillväxt. Det har även framkommit att många länder ger mycket bistånd till sina före detta kolonier eller till länder med nära relationer och starka handelsförbindelser. Detta bistånd syftar troligtvis inte heller till att framkalla tillväxt, det ges förmodligen istället för att upprätthålla en bra relation med det mottagande landet. 39 Till exempel kan man i egenintresse måna om en bra handelsrelation med den före detta kolonin så att denna kan fortsätta importera från sin forna kolonialmakt. Bistånd går även till ändamål som att stödja demokratiska reformer, bevarandet av miljön eller en satsning på hälsa och utbildning för att öka levnadsstandarden på lång sikt. I dessa fall är det inte snabb tillväxt som är givarländernas syfte. Förändringarna kan leda till tillväxt, men om de gör det sker detta oftast inte förrän många år efter satsningen. Det är också ganska svårt att mäta effekten av dessa förändringar i tillväxten eftersom man inte vet exakt vad det är som har gjort att ekonomin växt sig starkare. Då man tittar på en längre period är det svårt att titta på effekterna av enskilda faktorer såsom den av ett utbildningsprojekt Effektiviteten och incitamentsstrukturen inom biståndsorganisationerna De statliga och icke-statliga biståndsorganisationerna försöker ofta styra biståndet så att det ska gå dit det gör mer nytta. Om till exempel mycket pengar investeras i byggandet av infrastruktur samtidigt som landet är mitt i ett krig är sannolikheten att det ska lyckas mycket låg. För att styra biståndet rätt har organisationerna två metoder; villkor och utvärdering. Dessa metoder är dock inte helt problemfria och i det här avsnittet berättar vi om de olika svårigheterna. Först handlar det om att bistånd betalas ut trots att de ställda villkoren inte har uppfyllts, därefter om att utbetalningarna genomförs för att det är organisationens sätt att uppvisa goda resultat och till sist om oviljan att utvärdera. En förklaring till att man många gånger misslyckas med att hitta ett positivt samband mellan bistånd och tillväxt kan vara att det finns en bristande effektivitet inom biståndsorganisationerna. De ställer ofta krav på mottagarlandet då de ger ut bistånd. Det kan 39 Svensson 2001, s. 10f 40 Radelet m.fl. 2005, s. 4f 21

23 vara krav på makroekonomisk stabilitet (små budgetunderskott och låg inflation) eller öppenhet för internationell handel. Inte allt för sällan händer det dock att de inte kontrollerar mottagarländerna, utan ger ut bistånd även om organisationens tidigare ställda krav inte uppfylls. En vanlig orsak till att bistånd ges ut trots att kraven inte uppfylls är att regeringen i det mottagande landet byts ut och att man därför vill ge landet en ny chans. Enligt Easterly finns det dock många fall där biståndet getts ut även fast regeringen varit densamma. 41 Varför ger då biståndsorganisationerna ut bistånd oavsett miljön i mottagarlandet? Konsekvensen kan ju vara att mottagarregeringarna inte ens försöker förändra någonting av det som de båda parterna kommit överens om eftersom de är medvetna om att biståndet i alla fall inte kommer att försvinna. Detta gör att det villkorade biståndet (hot om inställt bistånd ifall de överenskomna åtgärderna inte vidtas) inte alls blir trovärdigt och dessutom finns det en stor risk för att de pengar som ges ut inte används på det mest effektiva sättet. Förklaringen till organisationernas handlande är att det oftast inte finns någon alternativ användning för bistånd som blivit avsatt till ett visst projekt eller ett visst land. I många organisationer har det blivit ett mål att betala ut alla de medel man har eftersom det annars kan leda till minskade anslag kommande år. Om en organisation inte lyckas spendera alla sina resurser kan det vara en indikation på att organisationen har problem och detta kan eventuellt leda till minskade anslag kommande år, därför har det blivit ett mål i sig att betala ut alla medel man har. Utbetalningstrycket ökas ytterligare av att stora exportföretag, konsultföretag och NGO:s med bistånd på agendan trycker på för att biståndet ska utbetalas. En studie av Sidas utvecklingssamarbete beskriver hur avdelningschefer i slutet av budgetåret till och med tänker ut egna projekt till handläggarna för att öka utbetalningstakten. 42 Att titta på utbetalningarna är kanske också det enda mätbara sättet att se hur mycket som görs för att hjälpa ett visst land. Det är svårt att från ett år till ett annat mäta effekterna av ett större projekt som avser att hjälpa ett land att komma på fötter och ge högre tillväxt, därför är det kanske inte konstigt att organisationerna vill ge ut det de från början lovat. Easterly menar också att det kan vara så att givarländerna inte vill utvärdera sina projekt av rädsla att visa att 41 Easterly 2003, s Svensson 2001, s. 11ff 22

24 de misslyckats och därför fortsätter de att betala ut pengar trots att projekten kanske inte är så effektiva. 43 Sammanfattningsvis finns det alltså många olika faktorer som kan tänkas hindra biståndet från att leda till tillväxt. Easterly menar därför att man inte ska ha för stora förhoppningar på biståndets verkan utan istället fokusera på mindre projekt. Bistånd kan hjälpa i denna form men man ska inte förvänta sig någon tillväxt. 44 I nästa kapitel går vi igenom den åsiktsriktning som anser att vissa villkor behöver vara uppfyllda för att tillväxt ska komma till stånd. 6. Synsätt 3: Medelvägen - bistånd leder till tillväxt i god tillväxtmiljö I slutet av 1990-talet spreds en ny teori om sambandet mellan bistånd och tillväxt som snabbt fick fäste bland biståndsdebattörer. Det hela gick ut på att bistånd visst leder till tillväxt, men bara i de fall då biståndsmottagaren praktiserar en gynnande politik för tillväxt såsom öppenhet för handel, budgetdisciplin och låg inflation. I länder med dåligt tillväxtklimat däremot skulle bistånd i genomsnitt inte ha någon effekt alls. I det här avsnittet kommer vi först att beskriva vad idén går ut på. Därefter tar vi upp en del forskning som gjorts och ett par olika mått som har använts för att mäta policymiljön. Vidare berättar vi mer ingående om hur några av faktorerna som är viktiga i policymiljön kan tänkas påverka tillväxt och vi avslutar med en av anledningarna till varför teorin har fått särskilt mycket stöd. Vi kommer i det här avsnittet att använda termer som god policy, bra institutioner och god politik för att prata om en god tillväxtmiljö. Termerna kommer att användas synonymt och syftar alla på samma sak, nämligen institutioner och typer av politik som är tillväxtgynnande. 6.1 Teorin Idén är enkel och till synes intuitiv; i ett land där politik och institutioner gynnar tillväxt, men där det tidigare inte funnits tillräckligt med resurser, skulle bistånd alltså stimulera tillväxten. Genom att liberalisera handeln och stabilisera ekonomin skulle ett utvecklingsland med svaga 43 Easterly 2003, s. 35ff 44 Easterly 2006, s. 103ff 23

25 institutioner skapa en god miljö för investeringar och tillväxt. Länder med dålig policy-miljö däremot kan inte vänta sig några goda resultat av tillförda biståndspengar eftersom incitamenten för att investera är svaga och effektiviteten är låg vid investering. I slutändan skulle teorin tjäna som allokeringsprincip för att givarna för att få mesta möjliga avkastning på sina pengar, eller annorlunda uttryckt, för att pengarna skulle göra mest nytta. 6.2 Forskning och policymått Craig Burnside, Paul Collier och David Dollar som har forskat på området, har föreslagit flera olika institutioner och typer av politik som ska vara tillväxtfrämjande. Burnside och Dollar skapar i sin första studie i ämnet ett policyindex som består av tre variabler vilka har visat sig leda till långsiktig tillväxt, nämligen budgetdisciplin, låg inflation och öppenhet för handel. De interagerar detta index med biståndsvariabeln för att fånga upp de effekter bistånd har i en god policymiljö. 45 Collier och Dollar använder sig av ett mer omfattande policymått, Country Policy and Institutional Assessment (CPIA), ett index som fångar upp vikten av 20 faktorer indelade i fyra kategorier. De fyra delarna värderar olika samhällskomponenter. Den första delen, ekonomisk skötsel, värderar sådant som budgetpolitik, inflation, statsskuld och utvecklingsprograms skötsel och hållbarhet. Delen om strukturell politik värderar t.ex. handelspolitik, växelkursregim, finansiell stabilitet, effektivitet och kapitalmobilisering och konkurrens i den privata sektorn. Delen för social inkludering och jämlikhet värderar exempelvis jämlikhet i resursanvändning, könsaspekter, socialt skydd och arbete. Den sista delen värderar den offentliga sektorns skötsel och institutioner och mäter sådant som korruption och insyn i den offentliga sektorn, äganderätt, effektivitet i vinstmobilisering och kvaliteten på budget- och finansiellt styre. Varje faktor väger 5 % i indexet och värderas enligt en 6-gradig skala där 1 är otillfredsställande för en bestående period och 6 är bra för en bestående period. När Collier och Dollar interagerar CPIA-variabeln med bistånd kommer även de fram till att bistånd leder till tillväxt i en god policymiljö Burnside och Dollar 1997, s Collier och Dollar 2002, s

26 Tabell 6.1 CPIA i fyra afrikanska länder 47 Land Ekonomisk Strukturell Social Offentliga sektorns Totalt skötsel politik inkludering skötsel Sydafrika 5,00 5,00 4,00 4,80 4,70 Zambia 4,00 3,33 3,20 3,40 3,48 Etiopien 4,00 2,83 3,40 3,60 3,46 Somalia 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Här ser vi exempel på värden på CPIA för fyra afrikanska länder. De fyra kategoriernas värden är medelvärdet för de olika faktorer som respektive kategori består av. Det totala värdet beskriver hur landet rankas totalt sett, alla kategorier sammanvägda. Sydafrika är det land i Afrika som har högst värde på CPIA, totalt 4,70 av 6,00, med en ganska liten spridning av medelvärdena mellan de olika kategorierna, möjligtvis med undantag av det för social inkludering som är lite lägre. Zambia och Etiopien ligger på en medelnivå med totala värden som ligger väldigt nära varandra. Zambias värden ligger på liknande nivå kategorierna emellan medan Etiopien har mer varierande kvalitet på politiken där ekonomisk skötsel ligger på en relativt sett hög nivå medan den strukturella politiken är mycket sämre. I Afrika har Somalia det lägsta möjliga värdet inom alla kategorier, vilket placerar landet sist i CPIArankingen för denna kontinent. 6.3 Centrala faktorer i policyteorin Tre faktorer som förekommer i båda de policymått vi har tagit upp är budgetdisciplin, låg inflation och öppenhet för handel. Nedan kommer en förklaring till varför dessa kan tänkas var viktiga för tillväxt och därför resultera i en god effekt vid bistånd. Budgetdisciplin är nödvändigt för att det bistånd som ges till landet ska kunna användas till projekt som skapar tillväxt. En regering som ständigt överskrider sina tillgångar och lånar pengar för att få råd med sin konsumtion riskerar att hamna i en skuldfälla. Risken är att biståndet i ett sådant fall endast går till räntebetalningar. Om landet istället klarar av att balansera sin budget för att ha råd med de utgifter som är nödvändiga så kan bistånd vara till stor hjälp i de projekt som behövs för att landet ska kunna utvecklas. Det betyder alltså att 47 African Development Bank 2005, egen bearbetning av tabell 2 25

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Internationella portföljinvesteringar

Internationella portföljinvesteringar Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016 Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. November 2015 Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016 Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016 Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Norden Danmark 798 94 1 04

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 Norden Danmark 798 94 1 04 1 208 1

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

"Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein)

Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare. (A. Einstein) As easy as that. 12345 "Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein) 12345 Lenze gör mycket enkelt. Tiderna förändras i rasande takt och bjuder på många utmaningar. I framtiden

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Utrikes födda i Linköping

Utrikes födda i Linköping Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo Utrikes födda i Linköpings kommun 2006:09 Antalet utrikes födda i Linköpings kommun har kontinuerligt ökat och uppgick år 2005 till 10,2 procent

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. November 2014 Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november

Läs mer

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad? Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad? Susanne Urban Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet Mina viktigaste budskap Det är

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi:

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi: 1 (10) Samtliga Norden Danmark Finland 660 7 4 3 16 19 27 22 74 50 101 216 44 42 21 8 4 2 742 1 7 11 2 18 16 18 23 36 41 98 282 59 55 35 15 18 7 64 2 8 4 2 8 2 2 3 2 2 3 22 3 1 57 4 12 2 2 4 1 2 2 14 1

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Finländska dotterbolag utomlands 2016 Företag 2018 Finländska dotterbolag utomlands 2016 Finländska företags omsättning störst i Sverige år 2016 Finländska företag bedrev affärsverksamhet i 400 dotterbolag i 144 länder år 2016. et anställda

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder. 1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld Perspektiv Befolkningsutveckling nr2 2015 Statistik om Helsingborg och dess omvärld Använd gärna materialet i Perspektiv Helsingborg men ange källa, Perspektiv Helsingborg, Helsingborgs stad. Helsingborg.se/statistik

Läs mer

Södermanlands län år 2018

Södermanlands län år 2018 Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om reservering för förlustrisker vid export * I detta meddelande finns information om schabloner för beräkning av förlustrisker i samband

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 197 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 187 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 193 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Ojämlikheten ökar och minskar

Ojämlikheten ökar och minskar Ojämlikheten ökar och minskar Läget (2015) Trenden Världens tillgångar och inkomster är extremt ojämlikt fördelade över världen. Enligt organisationen Oxfam äger en procent av befolkningen hälften av jordens

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 1. Av vilken anledning är du i XXX? Åretruntboende Sommarboende Semesterboende

Läs mer