Landsbygdens utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landsbygdens utveckling"

Transkript

1 Program för Landsbygdens utveckling i landskapet Åland Reviderad

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTVECKLINGSPLANENS BENÄMNING 6 2. MEDLEMSSTAT OCH FÖRVALTANDE REGION 6 3. PLANENS GEOGRAFISKA TÄCKNING 6 4. PLANERING PÅ LÄMPLIG GEOGRAFISK NIVÅ 6 5. KVANTIFIERAD LÄGESBESKRIVNING BESKRIVNING AV DET NUVARANDE LÄGET Landskapet Åland Befolkning och befolkningsrörelsen Näringsliv Den åländska landskapsbilden Det åländska lantbruket Naturliga förutsättningar Beskrivning av gårdarna Produktionsinriktningar Lantbrukets miljösituation Mark Luft Vatten Landskapsbilden och den biologiska mångfalden EFFEKTERNA AV FÖREGÅENDE PROGRAMPERIOD Program för lantbrukets miljöstöd i landskapet Åland Finansiella resurser Resultat Stöd för jordbruk för mindre gynnade områden Finansiella resurser Resultat Startstöd till jordbrukare år Finansiella resurser Resultat BESKRIVNING AV DEN FÖRESLAGNA STRATEGIN, KVANTIFIERADE MÅL FÖR DEN OCH DE PRIORITERINGAR FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING SOM GJORTS SAMT DET GEOGRAFISKA OMRÅDE SOM OMFATTAS FÖRESLAGEN STRATEGI, KVANTIFIERADE MÅL SAMT GJORDA PRIORITERINGAR SWOT-analys Utgångspunkt, strategi och prioriteringar Utgångspunkt Strategi och prioriteringar Operativa mål Internationella och nationella miljöpolitiska åtaganden BESKRIVNING OCH INVERKAN AV ANDRA ÅTGÄRDER Investeringsstöd till jordbruket Investeringsstöd för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter Landskapslag om ersättande av skördeskador Övriga EU-delfinansierade program OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV SÄRSKILDA TERRITORIELLA ÅTGÄRDER 42 Sida 2

3 6.4. TIDSPLAN OCH UTNYTTJANDE BEDÖMNING AV FÖRVÄNTADE EFFEKTER PÅ EKONOMIN MILJÖN OCH SAMHÄLLET FÖRVÄNTADE EFFEKTER PÅ MILJÖN FÖRVÄNTADE EFFEKTER PÅ EKONOMIN FÖRVÄNTADE EFFEKTER PÅ SAMHÄLLET OCH SYSSELSÄTTNINGEN VÄGLEDANDE FINANSIELL ÖVERSIKT REDOGÖRELSE FÖR PLANERADE ÅTGÄRDER FÖR ATT GENOMFÖRA PLANERNA FÖRTECKNING ÖVER ÅTGÄRDER OCH ARTIKEL FÖR BETALNING STARTSTÖD TILL UNGA JORDBRUKARE Gemenskapens bidrag Stödnivå Villkoren för att bevilja stöd Ålder Yrkesskicklighet Kriterier för att visa sin ekonomiska livskraft Minimikrav gällande miljö, hygien och djurskydd STÖD FÖR JORDBRUK I MINDRE GYNNADE OMRÅDEN Gemenskapens bidrag Stödnivå Villkoren för att bevilja stöd Goda odlingsmetoder och iakttagande av lagstadgade miljöåtgärder Goda odlingsmetoder Lagstadgade miljöåtgärder Löpande avtal från föregående programperiod Särskilda upplysningar STÖD FÖR MILJÖVÄNLIG ODLING Gemenskapens bidrag Stödnivå Villkoren för att bevilja stöd Goda odlingsmetoder Löpande avtal från föregående programperiod Upplysningar som krävs för särskilda åtgärder Basstöd Specialstöd Justering av löpande avtal Möjliga stödkombinationer Stödkombinationer i delprogrammet för konventionellt jordbruk Stödkombinationer i delprogrammet för ekologisk produktion Stödkombinationer i delprogrammet för naturbeten BEHOVET AV STUDIER, DEMONSTRATIONSPROJEKT, UTBILDNING ELLER TEKNISKT STÖD BEHÖRIGA MYNDIGHETER OCH ANSVARIGA ORGAN ACKREDITERAT UTBETALNINGSSTÄLLE Landskapsstyrelsens uppgifter Utbetalningsställets uppgifter Internrevision 94 3

4 Det integrerade systemet för administration och kontroll Ansvariga organ vid Ålands landskapsstyrelse BESTÄMMELSER FÖR GENOMFÖRANDE AV PLANERNA BEVILJANDE AV STÖD Ansökan/ Ingående av avtal/ Avgivande av förbindelse Utbetalning av stöd ADMINISTRATION Mottagande och registrering Handläggning Godkännande av utbetalningar Beslut Verkställande av utbetalningar Bokföring av utbetalningar Redovisning av utbetalningar KONTROLLER Administrativa kontroller Fältgranskning Kontroller på plats Kontroll av miljöstödets basstöd Kontroll av miljöstödets specialstöd Kontroll av goda odlingsmetoder och iakttagande av lagstadgade miljöåtgärder Kontroll av startstöd till unga jordbrukare PÅFÖLJDER OCH SANKTIONER Försenad ansökan Påföljder av arealfel Påföljder av brister beträffande goda odlingsmetoder eller iakttagande av lagstadgade miljöåtgärder Påföljder för försummelse av villkoren för miljöstödet Återkrav av stöd Straffsrättsliga påföljder Uteslutande ur stödåtgärderna ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING Övervakning Utvärdering Förhandsutvärdering Utvärdering efter halva tiden (mid-term evaluering) och den efterföljande utvärderingen (ex post evaluering) INFORMATION INTERN REVISION ÄNDRINGAR I PROGRAMDOKUMENTET RESULTAT FRÅN SAMRÅD OCH ANGIVANDE AV BERÖRDA MYNDIGHETER OCH ORGAN SAMT EKONOMISKA OCH SOCIALA PARTER BALANSEN MELLAN DE OLIKA STÖDÅTGÄRDERNA FÖRENLIGHET OCH SAMVERKAN YTTERLIGARE STATLIGT STÖD 107 Källförteckning: 109 4

5 BILAGOR: BILAGA 1. Karta, Åland i Europa BILAGA 2. Karta över Åland BILAGA 3. Klimatdiagram för Åland BILAGA 4. Karta över inre vattenområden på Åland BILAGA 5. Karta över undersökta vattenområden BILAGA 6. Antal aktiva lägenheter i privat ägo enligt odlarens ålder BILAGA 7. Vägledande finansiell översikt BILAGA 8. Tabell 1. Kostnader/inkomstbortfall, stödbelopp och stimulansåtgärdens andel för varje åtgärd BILAGA 9. Tabell 1. Avtal från programperioden som löper efter år 2000 BILAGA 10. Tabell 1. Högsta tillåtna mängden fosfor (kg/ha) Tabell 2. Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha) till spannmål och oljeväxter Tabell 3. Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha) för vall och grönfoderväxter Tabell 4. Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha) till sockerbetor Tabell 5. Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha) till potatis BILAGA 11. Anvisningar för växtföljd i trädgårdsodling BILAGA 12. Tabell 1. Möjliga stödkombinationer i delprogrammet för konventionellt jord bruk Tabell 2. Möjliga stödkombinationer i delprogrammet för ekologisk produktion Tabell 3. Möjliga stödkombinationer i delprogrammet för naturbeten BILAGA 13. Resultatet av ex ante evalueringen BILAGA 14. De årliga maximibeloppen som överskrider maximibeloppet som berättigar till gemenskapsstöd BILAGA 15. Ytterligare statligt stöd 5

6 1. UTVECKLINGSPLANENS BENÄMNING Planen som i landskapet Åland utarbetats i enlighet med Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden benämns Program för landsbygdens utveckling i landskapet Åland ". 2. MEDLEMSSTAT OCH FÖRVALTANDE REGION Medlemsstat: Finland Förvaltande region: Landskapet Åland Landskapet Åland är sedan år 1921 i enlighet med Nationernas Förbunds beslut ett självstyrt landskap inom medlemsstaten Finlands gränser. Finland har förbundit sig att garantera Ålands befolkning dess svenska språk, kultur och lokala sedvänjor. Genom självstyrelsen har ålänningarna fått en unik behörighet att själva stifta lagar om sina inre angelägenheter. Enligt 3.2 mom. samt 18, 15 och 22 punkterna självstyrelselagen för Åland (FFS 1144/91; ändr. 1556/94) ankommer lagstiftnings- och förvaltningsbehörigheten beträffande åtgärderna i detta program på landskapet Åland. 3. PLANENS GEOGRAFISKA TÄCKNING Programmet för landsbygdens utveckling i landskapet Åland omfattar hela Åland. Samtliga åländska kommuner, förutom staden Mariehamn, hör till mål 2- område. I Mariehamn bedrivs lantbruk i en ytterst liten omfattning. Endast 2 lantbrukare med totalt 19 ha åkermark finns i Mariehamn. Enligt den nationella stödområdesindelningen hör Åland till B-stödområde. 4. PLANERING PÅ LÄMPLIG GEOGRAFISK NIVÅ Medlemsstaterna skall utarbeta planer för landsbygdens utveckling för den geografiska nivå som bedöms vara lämpligast. På grund av Ålands självstyrelse har behörigheten inom jord- och skogsbruket fördelats mellan Åland och riket så, att stöd av strukturpolitisk karaktär faller under Ålands behörighet. Ålands landskapsstyrelse har därför i enlighet med 59b självstyrelselagen för Åland (FFS 1144/91; ändrad 1556/94) utformat detta program för landsbygdens utveckling i landskapet Åland

7 Programmet omfattar tre åtgärdsområden: 1. Startstöd till unga jordbrukare enligt kapitel II i Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (Startstöd) 2. Stöd för jordbruk i mindre gynnade områden enligt kapitel V i Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (kompensationsbidrag) 3. Stöd för miljövänligt jordbruk enligt kapitel VI i Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (Miljöstöd) Startstödet, kompensationsbidraget och miljöstödet hör till landskapet Ålands lagstiftningskompetens enligt självstyrelselagens 18, 10, 15, 17 och 22 punkterna om natur- och miljövård, utbildning, jord- och skogsbruk, djurskydd, näringsverksamhet och främjandet av dessa områden. 5. KVANTIFIERAD LÄGESBESKRIVNING 5.1. BESKRIVNING AV DET NUVARANDE LÄGET Landskapet Åland I Östersjön, mellan det finska och svenska fastlandet ligger det självstyrda landskapet Åland. Avståndet till såväl Stockholm på den svenska kusten i väst som till Åbo på den finska kusten i öst är omkring 150 km fågelvägen (bilaga 1). Den nordligaste landpunkten finns i Brändö kommun, 60 nordlig latitud medan den sydligaste landpunkten finns på Föglö, 59 nordlig latitud. Ålands totala areal är km 2. Av detta är 22 % landområden och 78 % vattenområden. Landskapet, uppdelat i fasta Åland och skärgården, är ett örike med fler än öar och skär. Den största ön är fasta Åland vars landareal utgör över 70 % av landskapets totala landareal. Åland är indelat i 16 kommuner. En av kommunerna är Mariehamn, Ålands enda stad. Kommunerna kan även indelas i centralkommuner och randkommuner enligt sitt geografiska förhållande till Mariehamn (bilaga 2). Som skärgårdskommuner betraktas alla kommuner utan fast vägförbindelse. Skärgårdskommunerna och -byarna är naturligt avgränsade från varandra medan de faståländska områdena är mera sammanhängande och mindre naturligt avgränsade. Alla skärgårdskommuner och större öar har förbindelse med det åländska fastlandet genom bilfärjor eller last- och passagerarbåtar. Sedan år 1921 är Åland i enlighet med Nationernas Förbunds beslut ett självstyrt landskap inom Finlands gränser. Finland har förbundit sig att garantera Ålands befolkning dess svenska språk, kultur och lokala sedvänjor. Genom självstyrelsen har ålänningarna fått en unik behörighet att själva stifta lagar om sina inre angelägenheter. 7

8 Befolkning och befolkningsrörelsen Åland har ca invånare. Omkring 40 % av befolkningen är bosatt i Mariehamn, 32 % i centralkommunerna, 17 % i randkommunerna och 10 % i skärgårdskommunerna. Bosättningen är fördelad på 50 öar. Befolkningstätheten är 16,8 invånare per km 2 land. I landskommunerna är befolkningstätheten 9,9 och i skärgårdskommunerna 4,7 invånare per km 2 land. Åland är således ganska glest bebott och framför allt vintertid är folkmängden liten. Genom den livliga turismen är landskapet däremot tätt befolkat på sommaren. Folktätheten i de åländska kommunerna åren 1950, 1970, 1990 och 1997 visas i tabell 5.1. Tabell 5.1. Folktätheten (invånare/km 2 land) i de åländska kommunerna åren 1950, 1970, 1990 och 1997 (L= Landskommun S= Skärgårdskommun) Kommun År 1950 År 1970 År 1990 År 1997 Brändö (s) 9,3 6,1 5,1 5,2 Eckerö (L) 8,7 6,4 7,3 7,3 Finström (L) 17,2 13,8 18,2 18,7 Föglö (S) 9,4 5,4 4,6 4,6 Geta (L) 9,6 5,8 5,7 5,7 Hammarland (L) 11,4 8,1 9,3 10,0 Jomala (L) 23,6 14,8 21,4 22,5 Kumlinge (S) 8,7 5,8 4,8 4,6 Kökar (S) 11,3 6,1 5,1 5,6 Lemland 12,4 6,4 11,4 13,5 Lumparland (L) 12,8 8,9 9,0 9,8 Saltvik (L) 14,3 10,3 10,8 10,8 Sottunga (S) 11,8 6,9 5,0 4,9 Sund (L) 11,9 8,3 8,7 9,1 Vårdö (S) 7,2 4,7 3,8 3,9 Källa: ÅSUB; Statistisk årsbok för Åland 1998 Befolkningsrörelsen på Åland är långt konjunkturberoende. Vid lågkonjunktur är flyttningsnettot negativt. Flyttströmmen går i första hand från Åland till Sverige. Inom Åland går flyttströmmen från skärgårdskommunerna till centralkommunerna, främst Mariehamn. Sedan år 1950 har invånarantalet i skärgårdskommunerna sjunkit från till Näringsliv Sedan länge har basnäringarna inom det åländska näringslivet varit sjöfart, jordbruk och fiske medan turismen allt sedan 1960-talet har utgjort en expanderande näringsgren. I takt med den ökade turismen och utvecklandet av tjänstenäringar har primärnäringarna minskat i omfång. Lantbruket sysselsätter ca 7 % av den åländska befolkningen. Den största betydelsen har jordbruket i skärgårds- och i randkommunerna där upp till 28 % av befolkningen får sin utkomst av jordbruket. Den inom jordbruket sysselsatta arbetskraften åren 1985 och 1995 visas kommunvis i tabell

9 Tabell 5.2. Inom jordbruket sysselsatt arbetskraft år 1985 och 1995 Kommun Sysselsatta år 1985 Sysselsatta år 1995 Antal % Antal % Brändö (S) 81 32, ,6 Eckerö (R) 45 13,3 25 7,4 Finström (C) , ,2 Föglö (S) 64 26, ,6 Geta (R) 77 38, ,8 Hammarland (C) , ,6 Jomala (C) , ,8 Kumlinge (S) 38 19,5 14 7,9 Kökar (S) 28 21,7 10 8,3 Lemland (C) 50 9,7 32 5,0 Lumparland (R) 29 20, ,4 Saltvik (R) , ,2 Sottunga (S) 28 43, ,0 Sund (R) 76 17, ,3 Vårdö (S) 41 25, ,0 TOTALT , ,6 C = Centralkommun R = Randkommun S= Skärgårdskommun Källa: ÅSUB; Statistisk årsbok för Åland 1998 Också fiskets sysselsättande effekt är störst i skärgårdskommunerna där fisket ofta är ett komplement till jordbruket och turistverksamheten. På Åland finns drygt 100 industriföretag. Livsmedelsindustrin står för ca 45 % av det totala förädlingsvärdet i den åländska industrisektorn. Eftersom livsmedelsindustrin i huvudsak vidareförädlar jordbruksprodukter och fisk är primärnäringarnas indirekta sysselsättande effekt av stor betydelse. Färjtrafiken har varit en förutsättning för turismens starka expansion. Antalet inresande närmar sig idag 1,5 miljoner och turismen skapar många arbetsplatser. Den åländska turistbranschen är säsongbetonad och består till stora delar av småföretagare med turism som binäring. Det finns goda kultur- och miljömässiga förutsättningar för turismen på Åland med bl.a. unik skärgårdskultur och genuin sjöfartsprägel. Många turister lockas av ögruppens intressanta, rika och unika natur. Den totala inkomsten från den landbaserade turismen har ökat med 122 miljoner mark, från 218,1 miljoner mark år 1995 till 340,1 miljoner mark år Jordbruksnäringen erhöll år 1997 ca 13 miljoner mark eller 3,5 % av jordbrukets totala omsättning från turismen Den åländska landskapsbilden Åland är ett landskap som naturkrafterna en gång format och fortfarande formar till ett typiskt skärgårdslandskap. Naturen är kontrastrik och omväxlande. Havet och insjöarna utgör en så gott som ständig bakgrund, vilket ger landskapsbilden ett högt skönhetsvärde. En stor del av Ålands landyta består av kala berg som ställvis höjer sig mycket brant ur havet. Mellan bergen, havsvikarna och insjöarna finns en mosaik av åkermark och ängar blandade med större eller mindre skogspartier. Åland är rikt på olika typer av vattendrag: öppet hav, en vidsträckt skärgård, många smala havsvikar, åtskilliga halvt isolerade flador och glon, tiotusentals hällkar, många små myrar och drygt 120 insjöar. Insjöarna i landskapet ligger i huvudsak i de norra delarna av fasta Åland medan skärgården med några undantag saknar insjöar. Merparten av de åländska havsvikarna och sjöarna 9

10 är grunda. Ålands djupaste sjö, Vargsundet, är ca 32 m djup. Naturgeografiskt är Åland ett sprickdalslandskap som påverkats av inlandsisarnas verksamhet. Efter den senaste istiden började landet höja sig ur havet för ca år sedan. Denna höjning pågår fortfarande och uppskattas till 5-6 mm per år. Höjdskillnaderna är små. I norra delarna av Åland är terrängen mer kuperad än i söder. Den högsta punkten, Orrdalsklint i Saltvik ligger 129 m över havsytan. Den åländska berggrunden består till största delen av en speciell granit, röd rapakivi, som spricker upp i block på ett mycket karakteristiskt sätt och som ger landskapsbilden dess speciella färgskiftning. Växtgeografiskt ligger Åland inom den så kallade ekzonen med ett jämförelsevis stort inslag av ädla lövträd. Lövskogen sätter emellertid sin prägel på landskapsbilden, då lövträden ofta växer intill vägar, byar och stränder. Dessutom är beteshagarna ofta bevuxna med gles lövskog. Jordbruket och boskapsskötseln har satt sin prägel på jordmånen och växtligheten på Åland, och det är detta tillsammans med skärgårdsnaturen som utgör grunden för den åländska landskapsbilden. Då det åländska jordbruket dessutom är relativt småskaligt har detta lett till ett synnerligen omväxlande och mosaikartat landskap. Det forna lantbruket med traditionella arbetsmetoder gynnade på så sätt variationen i landskapet och därigenom den biologiska mångfalden. Boskapsskötseln är den markanvändningsform som kraftigast inverkat på den åländska naturens utformning. Får har alla tider betat holmar och skär medan nötkreatur och hästar har betat mer produktiva områden, ofta intill bebyggelse. För att djuren skulle få mat till vintern inleddes slåtterverksamhet på områden där det producerades foder. Även skogarna ändrade karaktär och närområdena till gårdarna förvandlades genom betning till ängar och hagar. De åländska lövängarna, de öppna slåtterängarna, hagmarkerna och strandängarna har uppkommit som ett direkt resultat av djurhållningen Det åländska lantbruket På Åland finns hektar åkermark och ca hektar växtlig skogsmark. Åkermarkens andel av den totala landarealen är 9 % och skogsmarkens andel 35,5 %. Åkermarken är fördelad på totalt lantbrukslägenheter med en åkerareal över en hektar. Lantbruksproduktion bedrivs på 815 av dessa lägenheter (aktiva lägenheter). Den odlade åkerarealen på de aktiva lägenheterna är totalt hektar. Antal aktiva lantbrukslägenheter och den odlade åkerarealen i de åländska kommunerna år 1996 visas i tabell

11 Tabell 5.3. Antal aktiva lantbrukslägenheter och odlad åkerarealen år 1996 Kommun Aktiva lantbrukslägenheter (st) Odlade åkerareal (ha) Brändö (S) Finström (C) Föglö (S) Geta (R) Hammarland (C) Jomala (C) Kumlinge (S) Kökar (S) Lemland (C) Lumparland (R) Mariehamn 2 19 Saltvik (R) Sottunga (S) Sund (R) Vårdö(S) Totalt Källa: TIKE; Lantbruksregister 1996, Jord- och skogsbruk 1997:6 Landskapsstyrelsens målsättning för jordbruket är att bibehålla och utveckla förutsättningarna för en levande landsbygd. Det åländska jord- och skogsbruket utgör grunden för en levande landsbygd och en öppen landskapsbild. Lantbruksnäringen har en viktig roll för att upprätthålla sysselsättningen på landsbygden och i skärgården. Utarmas lantbruksnäringen blir det svårt att bibehålla de viktiga servicefunktionerna i samhället. Det perifera ö-läget gör att landskapet är helt beroende av både interna och externa transporter. Lantbruksnäringen drabbas därför i två led av de höga fraktkostnaderna. Först blir insatsvarorna som köps utifrån dyrare och sedan fördyras den färdiga produkten av frakten vid transport från Åland. Största delen av den åländska trädgårds-, sockerbets- och spannmålsproduktionen transporteras till det finska fastlandet. Det åländska lantbruket har de senaste åren fått anpassa sig till EU:s gemensamma lantbrukspolitik. Anpassningen har varit problematisk för Åland som har speciella förhållanden för lantbruket. Dessa förhållanden präglas av det insulära läget och småskaligheten. Möjligheterna till en strukturförändring begränsas av de geografiska förhållandena Naturliga förutsättningar De naturliga förutsättningarna för att bedriva jordbruk på Åland medför högre odlingskostnader för de flesta grödor jämfört med många andra länder inom gemenskapen där jordbruk bedrivs. Odlingsväxterna ger vanligtvis endast en skörd per år. Under gynnsamma väderleksförhållanden kan vallen ge tre skördar. Även vissa trädgårdsgrödor så som kinakål kan ge två skördar per år. Klimatet Havet påverkar det åländska klimatet i hög grad. Hösten är normalt lång och mild och den första nattfrosten inträffar relativt sent på odlingssäsongen. Se klimatdiagram, bilaga 3. Växtperioden inleds vanligtvis i månadsskiftet april - maj och avslutas i slutet av oktober. Växtperioden är ca 180 dagar och den effektiva värmesumman ca C. Årets medeltemperatur är +5,2 C och medeltemperaturen under växtperioden är +11,5 C. 11

12 Årets absoluta maximitemperatur var under perioden ,3 C. Den absoluta minimitemperaturen var under samma tidsperiod - 32,4 C. Medeltemperaturen i C för varje månad under perioden och under åren 1996 och 1997 visas i tabell 5.4. Tabell Medeltemperatur C under perioden och åren 1996 och 1997 Månad Medeltemperatur År 1996 År 1997 Januari -3,5-3,5-1,3 Februari -4,5-7,9-1,0 Mars -2,0-2,9 0,8 April 2,5 3,0 2,1 Maj 8,2 7,3 6,9 Juni 13,3 12,2 14,6 Juli 15,6 13,9 17,9 Augusti 14,8 17,6 18,3 September 10,7 9,1 11,8 Oktober 6,7 7,9 4,2 November 2,3 3,5 1,8 December -1,3-2,4-0,1 Årsmedeltal 5,2 4,8 6,3 Källa: ÅSUB; Statistisk årsbok för Åland 1998 Den totala nederbörden under ett år är i medeltal 529 mm och under växtperioden 301 mm. Försommaren är ofta torr medan hösten är nederbördsrik. Under vintermånaderna faller nederbörden i form av snö eller snöslask. Helt snöfria vintrar förekommer också. Nederbörden i mm under perioden och under åren 1996 och 1997 visas i tabell 5.5. Tabell 5.5. Nederbörd mm, under perioden och under åren 1996 och 1997 MÅNAD NEDERBÖRD, mm År 1996 År 1997 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Årsmedeltal Källa: ÅSUB; Statistisk årsbok för Åland 1998 Avdunstningen är mindre än nederbörden, ca 360 mm per år. Tjälens förekomst och tjocklek varierar mycket beroende på temperatur, nederbörd och snötäckets tjocklek. Under milda och regniga vintrar förekommer knappt någon tjäle medan tjäldjupet under 12

13 kalla vintrar kan vara upp till 30 cm. Tjälens tjocklek i cm under vintrarna visas i tabell 5.6. Tabell 5.6. Tjälens tjocklek i cm vintrarna Vinter Månad / dag November December Januari Februari Mars April Källa: Ålands Försöksstation På grund av klimatet kan krävande och högavkastande sorter av t.ex. spannmål inte odlas varför hektarskördarna blir lägre än i övriga medlemsländer. De låga hektarskördarna betyder internationellt sett en lägre konkurrenskraft. Värmekrävande växter och växter med lång växttid, t.ex. majs går inte att odla på Åland varför det åländska jordbruket hamnar i en sämre situation än jordbruket i övriga Europa. Under slutet av växtperioden är dessutom frostangrepp vanliga i odlingen vilket sänker skörderesultatet för främst specialgrödorna. Nederbörden är ur växtodlingssynpunkt ogynnsamt fördelad under året. Försomrarna (maj-juni) är ofta torra då växternas vattenbehov är som störst. Vårbruket måste utföras snabbt för att ta vara på den fukt som finns i marken. Detta leder till att de små åländska lantbruket tvingas investera i maskinkapacitet som är större än vad normalt krävs för motsvarande arealer. Då tillgången på vatten ofta är den största tillväxtbegränsande faktorn under försommaren är bevattning i många fall en förutsättning för att en bra skörd skall kunna uppnås. Detta gör att lantbrukarna tvingas att investera i bevattningsanläggningar för att nå acceptabla skörderesultat. Skördearbetet och höstbearbetningen försvåras av riklig nederbörd under hösten. Fälten blir våta och svårbearbetade. Arbetet måste ske under korta begränsade perioder vilket ställer höga krav på maskinkapaciteten på gårdarna. De nederbördsrika höstarna innebär dessutom att all spannmål men även flera andra grödor måste torkas i varm- eller kalluftstorkar efter skörd för att hålla acceptabel kvalitet efter lagring. Under vintermånaderna kan tjälen förorsaka stora skador så som uppfrysning och isbränna på övervintrande grödor, bl.a. höstvete, råg och vall. Är vintern däremot för varm och fuktig kan grödorna angripas av svampsjukdomar. På grund av denna osäkerhet odlas förhållandevis lite höstsäd trots att höstsäden ger större hektarskördar än vårsäden. Jordart Största delen av de åländska jordarterna är så kallade sorterade mineraljordar. Den vanligaste åkerjordarten är grovmo. Jordarternas utbredning på Åland är mycket oregelbunden. Fördelningen av åkerjordarter visas i tabell

14 Tabell 5.7. Fördelningen av åkerjordarter Jordart % av åkerarealen Grovmo 37 Lera 29 Finmo 14 Morän 12 Mulljord 3 Sand 3 Torv 2 Totalt 100 Källa: Markkarteringstjänst Det är vanligt att flera jordarter förekommer på samma skifte. Detta försvårar brukningen av åkermarken eftersom jordarterna har olika egenskaper. Endast en liten del av åkermarken har en jordart som lämpar sig för odling av specialgrödor. Detta begränsar möjligheterna till en specialisering och strukturrationalisering. Grovmojordarna är för många ändamål utmärkta jordar. De kräver dock riklig gödsling eftersom de av naturen är näringsfattiga. Grovmojordarna är lättbearbetade och varma varför de lämpar sig för odling av primörer och specialgrödor. Under torra perioder kan bevattning vara nödvändig eftersom kapillariteten i dessa jordar är ganska svag. Lerjordarnas egenskaper påverkas av lerhalten. Jordar med låg lerhalt visar en tendens till att flyta och ge upphov till uppfrysning. Dessa jordar innehåller relativt stora mängder växttillgängligt vatten. De är täta och rotdjupet blir därför många gånger begränsat p.g.a. syrebrist. Vid ovarsam behandling av jorden kan de förstöras. Vid torrt tillstånd bildar de en hård skorpa som måste brytas för att groende frön skall kunna tränga igenom. Lerjordar med hög lerhalt har vid rätt behandling goda egenskaper men fel brukade är de problematiska. De kan bearbetas endast vid en viss upptorkningsgrad. Får leran torka, blir den hård och mycket svårbrukad. Likaså blir den seg och svårbrukad vid vattenmättnad. Leran har en stor vattenhållande förmåga vilket gör att också genomsläppligheten är liten. Näringshållande förmågan är däremot god. Får vinterns tjäle verka normalt, fryser leran sönder och bildar en fördelaktig stabil grynstruktur. Uppfrysning och skorpbildning förekommer inte Beskrivning av gårdarna De åländska lantbruken är relativt små. Medelarealen för de aktiva lantbrukslägenheterna på Åland är 16,72 ha jämfört med 22,9 ha i hela Finland. Medelarealen för de aktiva lägenheterna i de åländska kommunerna visas i tabell

15 Tabell 5.8. Medelareal per lägenhet, antal basskiften per gård, åkerareal per basskifte Kommun Medelareal per lägenhet, ha Basskiften per gård, st Åkerareal per basskifte, ha Brändö (S) 4,42 9,45 0,95 Eckerö (R) 16,23 17,94 1,00 Finström (C) 15,77 11,77 1,38 Föglö (S) 13,48 21,73 0,67 Geta (R) 11,95 10,65 1,16 Hammarland (C) 17,34 13,49 1,31 Jomala (C) 23,73 13,81 1,73 Kumlinge (S) 9,37 13,59 0,92 Kökar (S) 8,23 22,95 0,43 Lemland (C) 16,02 14,74 1,12 Lumparland (R) 12,89 19,50 0,69 Mariehamn 9,61 8,50 1,12 Saltvik (R) 19,41 12,40 1,59 Sottunga (S) 13,93 25,67 0,56 Sund (R) 20,47 16,69 1,25 Vårdö(S) 13,68 25,67 1,09 Totalt 16,72 15,36 1,06 C = Centralkommun R = Randkommun S = Skärgårdskommun Källa: Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, registerutdrag mars 1998 De aktiva lantbrukslägenheternas fördelning enligt storleksklass år 1990 och 1996 visas i tabell 5.9. Tabell 5.9. De aktiva lantbrukslägenheterna enligt storleksklass år 1990 och 1996 Brukad åkerareal (ha) År 1990 År 1996 Antal % Antal % 1-2, ,6 3-4, , ,1 5-9, , , , , , , , , , , ,6 över ,1 26 3,20 Totalt Källa: Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral; Lantbruksstatistisk årsbok 1998 Åland präglas av ett mosaikartat landskap där åkrarna finns insprängda mellan berg och skog. Medelarealen på åkerskiften är därför liten, 1,06 hektar, och formen oregelbunden. I medeltal har varje aktiv lantbrukslägenhet 15,36 basskiften och 18,55 växtskiften. I skärgårdskommunerna är åkrarna mindre än i rand- och centralkommunerna och antalet basskiften per gård är större, i medeltal 17,7. Medelarealen för basskiften i skärgårdskommunerna är 0,77 hektar. Uppgifter om de åländska åkerskiften visas kommunvis i tabell 5.8. Förr låg gårdens åkrar tätt intill gårdens driftscentrum. När medelarealen på gårdarna ökat som följd av en strukturrationalisering har också avståndet från gårdens driftscentrum till de längst bort belägna åkrarna ökat och gårdens arrondering försämrats. Den nödvändiga tillskottsmarken som möjliggjort gårdens fortsatta verksamhet finns sällan i anslutning till den befintliga marken på gården. Mark köps eller arrenderas långt från driftscentrumet, vilket leder till ökade odlingskostnader. 15

16 På Åland finns totalt ha arrendemark, vilket betyder att 35 % av den odlade åkermarken är arrenderad. Av de aktiva lantbrukslägenheterna har 66 % eller 538 st. arrendemark i sin besittning. 1 Till de åländska lantbruken hör även skogsmark som i medeltal är 35 ha per lägenhet Produktionsinriktningar Jordbruket på Åland domineras av spannmåls- och specialodling. Av Ålands 815 aktiva lantbrukslägenheter har 496 eller 61 % spannmålsodling eller övrig växtodling som huvudproduktionsinriktning. Antal jordbrukslägenheter enligt huvudproduktionsinriktning i de åländska kommunerna år 1996 visas i tabell Tabell Antal lantbrukslägenheter enligt huvudproduktionsinriktning (Källa: ÅSUB; Statistisk årsbok för Åland 1998) Kommun Mjölk Övriga djur Spannmål Övrig växtodl. Skog Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Mariehamn Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Totalt Typiskt för de åländska lantbruken är att man satsar på flera produktionsgrenar inom samma lantbruksföretag. Växtodling Största delen av åkermarken på Åland används till spannmålsodling. Mest odlas havre och vårvete. En betydande del används också till vall och åkerbete. Ur tabell framgår arealfördelningen för de vanligaste odlingsväxterna år 1997 (år 1990). 1 Källa: Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral; Lantbruksregister 16

17 Tabell Arealfördelningen för de vanligaste odlingsväxterna Odlingsväxt Areal år 1997 (1990) Spannmål (6.930) Vall (2 200) Specialodling sockerbeta potatis oljeväxter (1 050) (670) (180) Trädgårdsodling 792* (760) (Källa: ÅSUB; Statistisk årsbok för Åland 1998) (*Källa: TIKE; Lantbruksstatistisk årsbok 1998) Gårdarna med växtodling som huvudinriktning fördelade sig år 1996 (år 1990) på följande sätt enligt produktionsgren: Tabell Gårdar med växtodling som huvudproduktionsinriktning enligt produktionsgren Produktionsgren Antal gårdar år 1996 (1990) Spannmål 201 (278) Specialväxter 146 (142) Trädgårdsväxter 139 (150) Växthusodling 10 (17) Totalt 496 (587) ( Källa: ÅSUB; Statistisk årsbok för Åland 1998) Special- och trädgårdsväxtodlingen har en betydande roll i det småskaliga åländska lantbruket. Av specialgrödorna är sockerbeta och industrimatpotatis de ekonomiskt mest betydande. Tillsammans stod de år 1997 för 22 % av lantbrukets totala bruttointäkter. Trädgårdsodlingen är viktig i skärgården som domineras av små lägenheter. Trots att endast ca 5 % av den totala åkerarealen upptas av trädgårdsväxtodling står inkomsterna från trädgårdsgrödorna för 27 % av lantbrukets totala bruttointäkter. De viktigaste frilandsgrönsakerna är lök, kinakål, purjo, frilandsgurka och isbergssallat. Ur tabell framgår arealfördelningen år 1997 (år 1990) för de vanligaste grönsakerna. Tabell Arealfördelningen för de vanligaste grönsakerna Gröda År 1997 (1990) Lök 212 (179) Kinakål 176 (133) Purjo 33 (56) Frilandsgurka 30 (40) Övriga trädgårdsväxter 154 Totalt 605 (Källa: TIKE; Lantbruksstatistisk årsbok 1998) Växthusodlingen har under flera decennier varit starkt koncentrerad till skärgårdskommunerna. Tomat har tidigare varit den klart dominerande kulturen medan kinakålen de senaste åren har övertagit rollen som dominerande växthuskultur. I dag odlas tomat på ca m 2 av den totala växthusarealen, m 2. Dessutom odlas en hel del grönsaksplantor, prydnadsväxter och primörer i växthus. I totalarealen ingår samtliga växthustyper, allt från hus för åretruntodling till enkla plasthus för mer säsongsbetonad odling. Växthusodling bedrivs numera i hela landskapet Åland. 17

18 Åland är också känt för sina äppelodlingar. Äppel odlas på ca 180 ha fördelat på ett 90-tal odlare. Norra Ålands något stenbundna landskap är mycket lämpligt för äppelodling som ofta drivs som familjeföretag. Det åländska klimatet, d.v.s. den korta vegetationsperioden och låga sommartemperaturen begränsar valet av odlingsväxter. Värmekrävande växter och växter med lång växttid, så som majs, oliver och citrusfrukter är omöjliga att odla på Åland. Förutom den odlade åkerarealen finns drygt ha naturbeten och ängar. Dessa av djur betade ängar och hagar ger Åland dess säregna landskapsbild. De gårdar som med Ålands landskapsstyrelse ingått avtal om specialmiljöstöd för naturbeten har i medeltal 11,1 ha betesmark i sin besittning. Medelarealen på ett bete är 3,56 ha. Naturbetena varierar allt från öppna ängar till trädbevuxna hagar och lövängar. Typisk för de åländska naturbeten är att flera naturtyper förekommer på ett och samma bete. Husdjursskötsel Husdjursskötsel bedrivs som huvudproduktion på 302 lantbrukslägenheter, dvs. på 37 % av de aktiva lantbrukslägenheterna. Gårdar med djurhållning som huvudinriktning fördelade sig år 1996 (år 1990) på följande sätt enligt produktionsgren: Tabell Gårdar med djurhållning som huvudinriktning enligt produktionsgren Produktionsgren Antal gårdar 1996 (1997) Mjölkproduktion (207) Övrig nötboskap 71 (49) Får 49 (41) Fjäderfä 9 (11) Svin 10 (10) Hästar 4 (3) Totalt 302 (321) (Källa: ÅSUB; Statistisk årsbok för Åland 1998) Inkomsterna från husdjursproduktionen stod år 1997 för ca 44 % av hela lantbrukets bruttointäkter. Husdjursskötseln domineras av mjölkproduktion. Mjölkproduktionen stod år 1996 för ca 37 % av jordbrukets bruttointäkter och för ca 27 av hela lantbrukets bruttointäkter. De åländska kontrollerade mjölkbesättningarna (96 st.) bestod år 1997 medeltal av 17,9 kor och produktionsmedeltalet var kg mjölk. Räknat på samtliga mjölkleverantörer blir medeltalet något lägre. Största delen av mjölkkorna är av ayrshire-ras men även frisiska kor förekommer. Mjölkproduktion bedrivs huvudsakligen på lägenheter med mer än 10 ha åker, medan de flesta lägenheter som bedriver fårskötsel har en åkerareal som är mindre än 10 ha. Gris- diko- och tjuruppfödning sker i huvudsak på de medelstora gårdarna. Ungefär hälften av de lägenheter som har fårproduktion som huvudinriktning finns i skärgården där fårskötseln har en stor betydelse både ekonomiskt och landskapsvårdsmässigt. Husdjurshållningen år 1990 och 1995 visas i tabell var antalet mjölkleverantörer

19 Tabell Husdjurshållningen år 1990 och 1995, antal lägenheter och antal djur Djurslag År 1990 År 1995 Antal Djurantal Antal Djurantal Nötboskap varav mjölkkor Svin Får Hästar Lägenheter med djur Källa: ÅSUB; Statistisk årsbok för Åland 1998 På grund av det åländska klimatet tvingas de åländska djurproducenterna hålla sina djur installade under ca 8 månader av året. Stallperioden inleds vanligtvis i mitten av september och avslutas i mitten på maj. Under denna tid sker all skötsel och utfodring inomhus. Klimatet ställer höga krav på stallbyggnaderna. Byggnaderna måste motsvara höga krav vad gäller isolering och ventilation för att motsvara djurskyddskrav under rådande klimat. Delar av byggnaderna måste dessutom vara uppvärmda för att utfodring, vattning och utgödsling skall fungera effektivt under de kallaste perioderna. Skogsbruk Skogstillgångarna på Åland är relativt goda. Den åländska skogen är väldigt varierande såväl beträffande antalet trädslag som markens bördighet. Den produktiva skogsmarken utgör ca hektar. De dominerande markerna är de medelgoda där tallen är det härskande trädslaget. Hällmarkstallskogen är mycket vanlig, speciellt i skärgården. Förutom dessa marker är det kännetecknande att det ställvis förekommer även mycket bördiga områden i sänkor och dalgångar där det växer gran samt ett omväxlande inslag av löv, huvudsakligen björk. Även om marken på många håll är bördig är jordskiktet dock i regel tunt. Främst på norra Åland förekommer det till stor del karga tvinmarker eller impediment. Även beträffande topografin är terrängen synnerligen omväxlande. På de norra delarna dominerar en rätt kuperad terräng med ställvis branta berg medan det söderut förekommer mer slät mark. Till följd av variationen är också skogsmarken mellan bergen ställvis mer eller mindre försumpad. De egentliga torvmarkerna förekommer ändå i ringa omfattning och torvskiktet är förhållandevis tunt. Enligt de senaste uppgifterna är trädslagsfördelningen tall 52 %, gran 24 %, björk 12 % samt övriga lövträd, främst al, ask och asp 10 %. Igenväxningen av gamla slåttermarker har bidragit till ett ökat lövinslag. Skogen påverkas kraftigt av vinden och uppvisar således typiska drag av skärgårdsskog i form av grov kvistighet och relativt låg höjd, sällan över 24 m. Skogen är dock stormfast och några mer omfattande stormfällningar sker sällan. Det totala virkesförrådet uppgår till 8,1 milj. m 3, vilket i medeltal ger 134 m 3 per hektar. Den årliga tillväxten är m 3 d.v.s. 3,7 %. Den åländska skogen ägs till 91 % av privata personer, främst jordbrukare men andelen skogsägare med annan sysselsättning än jordbruk ökar hela tiden. Övrig skog ägs av kommuner, församlingar, 19

20 bolag, sammanslutningar eller landskapsstyrelsen. Under 1990-talet har avverkningarna allt mer mekaniserats. Självverksamhet förekommer idag i allt mindre omfattning, främst p.g.a. lönsamhetsaspekter. Virkeshandeln har dock som helhet, till följd av lägre priser, gått ner. De årliga avverkningsmängderna har de senaste åren legat kring m 3. Om man betraktar tillväxten finns det alltså möjlighet till ett betydligt större uttag. Skogsbruket utgör fortfarande en viktig del av det åländska lantbruket såsom ett komplement till det egentliga jordbruket. Inkomsterna som lantbrukaren erhåller för virke från skogen utgör i medeltal ca. 10 % av de totala bruttointäkterna för gårdsbruket Lantbrukets miljösituation Eftersom Åland ligger relativt långt från de stora källorna till miljönedsmutsning i det industrialiserade Centraleuropa är miljötillståndet på Åland i många hänseende bättre än i de flesta andra europeiska länder. Åland hör till den kalltempererade klimatzonen vilket gör att naturen och miljön är känslig för föroreningar. Den största delen av jordmånen och sjöarna är av naturen näringsfattig och lättförsurad. Redan en relativt liten sur deposition kan ha stora följder för miljön. Återhämtningen från skador förorsakade av miljöföroreningar sker långsamt. På grund av det geografiska läget blir miljöproblemen på Åland i många hänseende annorlunda, men nödvändigtvis inte mindre, än i Mellan- och Sydeuropa Mark Skadorna i marken är främst av fysisk och kemisk karaktär. De fysiska skadorna består huvudsakligen av packnings- och slirningsskador. På grund av det nordliga klimatet sker arbetet på åkrarna ofta under ofördelaktiga väderleksförhållanden då jorden är mycket våt. Körning med tunga redskap medför därför att jorden packas samman och ältas. Även en ensidig växtföljd utan inslag av vallar och andra växter med djupgående rotsystem leder till jordpackning Packningen gör att porvolymen i marken minskar. Risken för ytavrinning, näringsläckage och erosion är större på en packad jord än på en jord med bra markstruktur. Packningsskador förekommer främst på lerjordar De kemiska skadorna består främst av försurning som en följd av det sura regnet som faller över Åland. Regnets ph-värde är i medeltal 4,5. Den åländska åkermarken innehåller tungmetaller endast i ytterst små mängder. Användningen av bekämpningsmedel med kvicksilver är förbjudet sedan år Från början av 1980-talet har endast finländska fosforgödslingsmedel med låg kadmiumhalt, i medeltal 1-5 mg/kg använts. Slam från avloppsreningsverk har använts endast i blygsam omfattning på åkermark. Lantbrukare som varit anslutna till lantbrukets miljöstöd under åren har förbundigt sig att inte använda slam på sina åkrar. Om slam sprids på åkermark, är det mycket viktigt att känna till slammets innehåll av tungmetaller och eventuella andra skadliga ämnen. Ålands landskapsstyrelse har fastställt mycket låga gränsvärden för tungmetaller i slam från reningsverk. 20

21 På Åland odlas förhållandevis mycket specialgrödor, så som sockerbeta, industripotatis och lök, vilka traditionellt behandlats med kemiska bekämpningsmedel flere gånger under odlingssäsongen. Det kalla och fuktiga klimatet tillsammans med markens låga ph gör att de kemiska och biologiska processerna i marken är långsamma. Kemikalier som hamnar i marken bryts ned långsamt. Som följd av en intensiv gödsling som pågått sedan 1950-talet innehåller den åländska åkermarken mycket fosfor (P), i medeltal 35,4 mg/liter. Av de jordprov som analyserats vid Ålands försöksstation åren innehöll 20 % mellan mg fosfor/liter och 21,4% över 50 mg fosfor/liter Luft Vid Guttorp på nordöstra Åland, en av Meteorologiska institutets 21 observationsstationer i Finland, sker en kontinuerlig uppsamling av regnvatten. Genom att studera halten av förorenande ämnen i regnvatten fås en uppfattning om miljötillståndet i luften. År uppmätta värden visas i tabell En stor del av de förorenande ämnen härstammar från källor utanför Åland. Tabell Vid Guttorp åren uppmätta ämnen i regnvatten År regn, mm H + μmol/m 2 Cl- No 3 -N So 2-4 -S Mg 2+ Ca 2+ NH 4 -N Na + K + mg/m 2 mg/m 2 mg/m 2 mg/m 2 mg/m 2 mg/m 2 mg/m 2 mg/m Källa:Meteorologiska institutet; Air quality measurements Jordbruket påverkar luftkvaliteten främst genom ammoniakläckaget som sker vid hanteringen av stallgödsel, urin och handelsgödsel. Den totala ammoniakavgången vid stallgödselhantering uppgår till % av kväveinnehållet i gödseln Vatten Övergödningen (eutrofiering) är det största hotet mot den kustnära vattenmiljön på Åland. De åländska skärgårdsvattnen belastas av närsaltsutsläpp från främst fiskodling, jordbruk och bosättning. Av en sammanställning som Ålands landskapsstyrelse låtit göra över vattendragsbelastningen av fosfor och kväve från bosättning, jordbruk, fiskodling, industri och övrig verksamhet under åren framgår att den totala fosforbelastningen år 1994 var 63 ton och den totala kvävebelastningen 602 ton. Jordbruket och husdjurshållningen står för ca 20 % av fosforbelastningen och ca 35 % av kvävebelastningen. I skärgårdsvatten utgör normalt fosfor den tillväxtbegränsande faktorn medan kväve anses vara tillväxtbegränsande i havsområdena utanför den egentliga skärgårdszonen. De åländska vattnen har indelats i inre och yttre vattenområden. De inre vattenområden, där vattenomsättningen är sämre, är speciellt känsliga för belastning av utsläpp. De inre vattenområdena visas i bilaga 4. Undersökningar gjorda under åren visade att eutrofieringsprocessen nått längst i Lumparn med dess viksystem och nästlängst i nordvästra skärgården följt av Mariehamn/Eckerö (se bilaga 5). I undersökningen beaktades siktdjupet, totalfosfor- och kvävehalter, organisk halt i 21

22 sedimentet samt artantal, djurtäthet och biomassa hos bottenfaunan. Lumparn och dess vikar samt vissa delar av den nordvästra skärgården klassas som riskzoner i vilka det är särskilt viktigt att reducera de lokala utsläppen. Beräkningar av storleken hos Lumparn-systemets olika belastningskällor gav vid handen att jordbruket var den överlägset största förorenaren både i fråga om fosfor och kväve. Syrebrist i samband med övergödning uppstår till följd av att ett överskott av dött växt- och djurmaterial sedimenterar och förbrukar syre vid nedbrytning. Undersökningar gjorda under år en visar att lokalerna med nedsatt syremättnad är koncentrerade till Lumparns vikar och i viss mån till de inre vikarna och sunden i norra Finström och Geta (= nordvästra skärgården). Siktdjupet är ett mått på vattnets relativa grumlighet och partikelhalt. Undersökningar gjorda under åren visar att de lägsta siktdjupen (kring 1 m) finns i de innersta vikarna, t.ex. i Lumparns viksystem. Ökningen av siktdjupet är, ju längre ut mot öppet hav man kommer, tydlig och de högsta värden (ca 10 m) uppmättes sålunda utanför den egentliga skärgården. Siktdjupsuppgifter från Husöviken visar ett signifikant lägre medeltal för 1990-talet jämfört med 1980-talet. Det förefaller sålunda klart att vattnet kring fasta Åland blivit grumligare sedan talet och att den sannolika förklaringen är ökad växtplanktonproduktion till följd av förhöjda närsalthalter. Under sommaren 1992 undersökte Husö biologiska station tre inre havsvikar på fasta Åland: Bursfjärden-Torpfjärden, Ytterbyviken-Jomalaviken-Österviken-Ämnäsviken och Orrfjärden- Lillfjärden-Vandöfjärden (se bilaga 5). Dessa tre viksystem har alla ett stort avrinningsområde med bebyggelse och odlad åkermark. De har även en liten mynningsöppning till havet som förhindrar effektivt vattenutbyte. Vattenkvaliteten i de olika områdena var generellt sett tillfredsställande. De avgörande faktorerna som sänkte vattenkvaliteten var de höga fosfor och klorofyll-halterna. Detta illustrerar den allmänna eutrofieringen som sker i kustnära vatten. Många av de innersta punkterna visar dålig vattenkvalitet. Detta beror på den stora belastningen som kommer från landområden samtidigt som vattenombytet är dåligt. Speciellt är det Ämnäs- och Österviken som visar starka tecken på eutrofiering samtidigt som de fungerar som rekreationsområden. Som ett resultat av den tilltagande allmänna eutrofieringen av skärgårdsvattnen har förekomsten av trådalgmattor i skärgården ökat under 1990-talet. I en undersökning som utfördes av Husö biologiska station sommaren 1997 påträffades 37 olika algarter i de åländska inre havsvikarna. Grönalgerna var dominerande grupp med tio olika arter. Av gruppen brunalger hittades sju arter, av rödalger fem och kransalger fyra. Blågrönalger påträffades i nio av de elva lokalerna som ingick i undersökningen. Under hög- och sensommaren 1995 utförde Husö biologiska station en undersökning av växtplanktonförekomsten i åländska insjöar som används som dricksvattentäkter. Undersökningen gjordes med anledning av att giftiga blågrönalgsblomningar tidigare förorsakat problem i dricksvatten. Totalt undersöktes åtta vattentäkter. De dominerade blågrönalgerna i vattentäkterna var oftast olika arter tillhörande släktet Anabaena. De högsta totalkvävehalterna i ytvatten (Tot-N) uppmättes i Tjudö träsk på norra Åland, i medeltal 830 μg/liter och den högsta totalfosforhalten (Tot-P) i Markusbölefjärden mitt på Åland, 42 22

23 μg/liter. I sjöarna med skiktat vatten och dåliga syreförhållanden var bottenhalterna dock betydligt högre. I Borgsjön på nordvästra Åland som var den näringsfattigaste sjön i undersökningen var de uppmätta halterna i bottenvattnet i augusti 130 μg/liter (Tot-P) och μg/liter (Tot-N). Enligt gällande kvalitetsklassificering kunde vattnet i vattentäkterna under undersökningsperioden på basen av temperatur, siktdjup,tot-p och klorofyll a klassas som antingen gott eller nöjaktigt. Två av de undersökta vattentäkterna klassades som nöjaktiga, resten som goda vattentäkter. De vattentäkter som klassades som nöjaktiga finns i ett jordbruksdominerat område varför den sämre vattenkvaliteten kan bero på belastningen från landområde. Vattenklassificeringen visas i tabell Tabell Vattenklassificering Klass Utmärkt Bra Tillfredsställande Tolerabel Dålig Tot-P < 12 μg/l μg/l μg/l μg/l > 80 μg/l Klorofyll a < 2 μg/l 2-4 μg/l 4-12 μg/l μg/l > 30 μg/l Siktdjup > 2,5 m 1-2,5 m Källa: Finlands Miljöcentral Grundvattnet har däremot inte påverkats nämnvärt av jordbruksverksamheten. Kvävehalterna i brunnsvatten på Åland, även brunnsvatten i anslutning till åkermark, är låga. I prov tagna under åren uppmättes endast i 5% av fallen värden över 1 mg nitrat/liter Landskapsbilden och den biologiska mångfalden Den åländska landskapsbilden har i hög grad präglats av att betande husdjur utnyttjat olika typer av naturbetesmarker. Förändringarna i jordbrukets struktur påverkar landskapsbilden och den biologiska mångfalden i stor utsträckning. Arbetsformerna har rationaliserats och antalet husdjur har minskat. Det är inte längre lönsamt att producera foder på naturängar. Därför har man övergått till att producera foder på mer högproduktiva, odlade slåttervallar. Som en följd av detta har de gamla kulturmarkerna såsom lövängarna börjat växa igen. Numera hävdas endast några få lövängar. Detta har bidragit till att antalet arter av vilda växter och djur minskat och den biologiska mångfalden har sålunda utarmats. Vassen breder oerhört snabbt ut sig på obetade strandängar. Förutom att vassbevuxna stränder förfular landskapsbilden och begränsar möjligheterna att använda området för rekreationsändamål minskar den biologiska mångfalden på området. Man har uppskattat att ca 300 växt- och djurarter som hör hemma i odlingslandskapet är utrotningshotade på grund av förändringar i jordbruket. Ytterligare har tusentals andra arter minskat i antal. Av alla hotade arter fanns 21,4 % i odlingslandskapet år 1991, medan andelen var 19 % år Exempel på några åländska, hotade ängsväxter som är fridlysta med stöd av Landskapsförordningen om naturvård ( ÅFS 113/98).: - lundviol (Viola reichenbaciana) - tibast (Daphne mezereum) - småfingerört (Potentilla neumanniana) - taggsmåfingerört (Potentilla subarenaria) - vårvicker (Vicia lathyroides) - vippärt (Lathyrus niger) - toppjungfrulin (Polygala comosa) - fältgentiana (Gentianella campestris) - ängsgentiana (Gentianella amarella) - spåtistel (Carlina vulgaris) - klasefibbla (Crepis praemorsa) - sankt Pers nycklar (Orchis mascula) - flugblomster (Ophrys insectifera) - fågelstarr (Carex ornithopoda) - ramslök (Allium ursinum) - kungsängslilja (Fritillaria meleagris) - guckusko (Cypripedium calceolus) - vit skogslilja(cephalantera longifolia) - vårtåtel (Aira praecox) 23

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Nr 51 Nr 51 LANDSKAPSLAG om Ålands skogsvårdsförening Föredragen för Republikens President 1) den 24 augusti 2001 Utfärdad i Mariehamn den 27 september 2001 I enlighet med

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000 Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 -allmänt och turism I 1996-2000 123 T5 NYKARLEBY -allmänt och turism II 2001-2005 -pälsdjur 1997-2002 -allmänt och bibliotek 1996-2005 -Svenska

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt.

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt. 6.7 Bidrag till detaljhandeln i skärgården Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti (1988:50). Landskapslag

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Rapport 2014:3. Bilaga 4. Utvärderarnas rapport 2013. Ålands landsbygdsutvecklingsprogram för perioden 2007-2013

Rapport 2014:3. Bilaga 4. Utvärderarnas rapport 2013. Ålands landsbygdsutvecklingsprogram för perioden 2007-2013 Bilaga 4 Rapport 2014:3 Utvärderarnas rapport 2013 Ålands landsbygdsutvecklingsprogram för perioden 2007-2013 De senaste rapporterna från ÅSUB 2011:1 Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts 2011:2 Konjunkturläget

Läs mer

Landsbygdsutvecklingsprogram. Åland för perioden 2007-2013

Landsbygdsutvecklingsprogram. Åland för perioden 2007-2013 Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden 2007-2013 Ålands landskapsregering den 25 juni 2009 Innehållsförteckning 1. Landsbygdsutvecklingsprogrammets titel 5 2. Medlemsstat och förvaltningsområde

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR ÅR 2004 INNEHÅLLANDE Nr 1 59 Register till ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅR 2004 O m r å d e LANDSKAPSLAGAR Nr Sida A 1 B 5 C 40 C 49 D 1 D 5 E 5 E 11 E 25 G 1 H 9 H 30 K 17

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 200/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 lagen om avträdelsepension och 25 lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Landsbygdsutvecklingsprogram. Åland för perioden 2007-2013

Landsbygdsutvecklingsprogram. Åland för perioden 2007-2013 Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden 2007-2013 Ålands landskapsregering den 15 december 2011 Innehållsförteckning 1. Landsbygdsutvecklingsprogrammets titel 5 2. Medlemsstat och

Läs mer

Landsbygdsutvecklingsprogram

Landsbygdsutvecklingsprogram Bilaga 1 Landsbygdsutvecklingsprogram 2014-2020 LR 2014-05-13 Förslag till Ålands landskapsregerings Landsbygdsutvecklingsprogram 2014-2020 i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Landsbygdsutvecklingsprogram

Landsbygdsutvecklingsprogram Bilaga 1 till N1014E10_10042014 Landsbygdsutvecklingsprogram 2014-2020 Utlåtandeversion LR 2014-04-10 Förslag till Ålands landskapsregerings Landsbygdsutvecklingsprogram 2014-2020 i enlighet med artikel

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner

Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner Bilaga 2 Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner Temadiskussioner från juni 2013 Möjliga effekter av kortrutt Hur man kan resa utan bil mellan färjorna (berör särskilt unga och åldringar).

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

INVENTERING AV SKOGS- OCH NATURVÅRDSLAGARNAS SKYDDADE BIOTOPER Projektrapport

INVENTERING AV SKOGS- OCH NATURVÅRDSLAGARNAS SKYDDADE BIOTOPER Projektrapport INVENTERING AV SKOGS- OCH NATURVÅRDSLAGARNAS SKYDDADE BIOTOPER Projektrapport N40/03/1/2 Skogsbruksbyrån Ålands landskapsstyrelse 25.5.2004 1 SAMMANFATTNING Under åren 2001-2003 genomförde skogsbruksbyrån

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 136/00 Dnr 4590/522/2000 22.12.2000

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 136/00 Dnr 4590/522/2000 22.12.2000 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 136/00 Dnr 4590/522/2000 22.12.2000 Giltighetstid 2.1.2001- tills vidare Bemyndigande Lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1059/1994)

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

En lantbruksutbildning- tre nivåer

En lantbruksutbildning- tre nivåer Översikt av YH-utbildningen till Gårdsmästare/Driftledare Utbildningsanordnare Svalöfs Gymnasium och Önnestads Yrkeshögskola En lantbruksutbildning- tre nivåer GÅRDSMÄSTARE DRIFTLEDARE YRKESUTBILDAD LANTBRUK

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Projekt Interreg IIIA Skärgård, genomförs av Åbo Universitet i Åbolands och Ålands skärgård

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

ANSÖKNINGSANVISNINGAR

ANSÖKNINGSANVISNINGAR 2012 ANSÖKNINGSANVISNINGAR Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag EUROPEISKA EUROPEISKA UNIONEN UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer