ÅRSRAPPORT Forskning med användarvärde för hållbar utveckling

Transkript

1 ÅRSRAPPORT 2006 Forskning med användarvärde för hållbar utveckling

2 Detta är Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, stöder forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar utveckling. Stiftelsen ska främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Forskningen ska medverka till att viktiga miljöproblem blir lösta och till en miljöanpassad samhällsutveckling. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar ska tas till vara. MISTRAS ROLL Mistra är en del av det svenska innovationssystemet för ett miljöanpassat samhälle och globalt hållbar utveckling. Stiftelsen investerar i starka forskargrupper som i samverkan med användare bidrar till att lösa viktiga miljöproblem. Stödet uppgår till cirka 200 miljoner kronor per år. Mistra investerar i ett tjugotal stora forskningsprogram, som vart och ett löper på mellan sex och åtta år och i något fall ännu längre. Förutom de större programmen investerar Mistra varje år i ett antal idéstödsprojekt där djärvhet, originalitet och kreativitet är nyckelord. Dessutom finansierar Mistra tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, forskningsprogrammet ProEnviro. Programmet vänder sig till små och medelstora företag som i samarbete med högskolor eller forskningsinstitut fokuserar på miljöanpassad produktframtagning och stärkt konkurrenskraft. Mistras övergripande mål är att forskning på högsta vetenskapliga nivå ska komma till praktisk användning inom företag, förvaltningar och frivilligorganisationer. På det sättet kan Mistras investeringar i forskning bidra till att lösa miljöproblemen. Strategin är att kapitalet ska göra nytta tre gånger genom starka forskarmiljöer som skapar användarvärde, genom Mistras egen kapitalförvaltning för hållbar utveckling och genom aktiv kommunikation för att göra resultaten kända. PRIORITERINGAR Mistra prioriterar forskning inom fem miljöområden: Begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning med fokus på marin miljö, hållbart nyttjande av förnybara naturresurser samt hållbar stadsutveckling. MISTRAS VISION Visionen är att Mistra år 2020 ska ha fått ett tydligt genomslag, vilket innebär att Ñ viktiga miljöproblem blir lösta genom forskningssamverkan mellan högskolor och svenskt näringsliv, förvaltning, politik och frivilligorganisationer. Ñ Sverige har ett flertal internationellt konkurrenskraftiga, gränsöverskridande forskningsmiljöer som i dialog med användare arbetar för ett hållbart samhälle. Ñ det svenska näringslivets konkurrenskraft har ökat genom att ett antal nya miljöanpassade produkter och tjänster tar tydliga marknadsandelar. MISTRAS MÅLGRUPPER Mistra vänder sig till och samarbetar med Ñ forskare som vill söka lösningar vilka kan komma till nytta i arbetet för en miljöanpassad samhällsutveckling. Ñ svenska företag som vill vara världsledande när det gäller att utveckla miljöanpassade produkter, tjänster eller produktionsprocesser. Ñ myndigheter och lagstiftare som vill skärpa kraven på verksamheter som kan vara till skada för miljön. Ñ internationella förhandlare som ska föra det internationella miljöarbetet framåt. Ñ frivilligorganisationer och andra som strävar efter en miljöanpassad samhällsutveckling. 2 MISTRAS ÅRSRAPPORT 2006

3 Stärkt internationellt samarbete År 2006 var året då klimatfrågan kom högt upp på västvärldens politiska agendor. Sällan har miljöproblemen fått så stort utrymme i media och vi blir allt mer påminda om att klimatförändringarna som forskarna har diskuterat de senaste decennierna, redan är här. Vad kan då Mistra spela för roll i lösandet av miljöproblemen? Ur ett internationellt perspektiv är Mistras roll ganska liten. Mistra kan helt enkelt inte lösa alla de stora miljöproblemen på egen hand. Runt om i världen pågår det enormt mycket forskning kring klimatfrågan och Mistra kommer inte att vara den part som ensam har svaret på alla frågorna. Men Mistra kan vara en viktig kugge bland många i lösandet av klimatproblemen. Mistra har därför under senare år i allt större utsträckning sökt samarbetspartners utomlands. Mistra kommer också att fortsätta att spela en viktig roll i Sverige för forskningen kring lösandet av miljöproblem. I våra stadgar står att vi ska främja samarbetet mellan svensk forskning och näringsliv. Mistra kommer även i framtiden att vara finansiär för svensk miljöforskning och brobyggare mellan forskarna och användarna. För styrelsen har år 2006 till stor del präglats av att försöka hitta en ersättare till Måns Lönnroth nu när Måns går i pension. Det har inte varit ett enkelt arbete. Det har varit svårt att hitta en motsvarighet till Måns enorma engagemang i Mistra och i miljöfrågorna. Det har också varit mycket viktigt att hitta någon som kan bygga vidare på Måns och Mistras oförtröttliga arbete i att agera som brobyggare mellan forskarvärlden och den praktiska världen de som ska använda resultaten. För det krävs kunskap att kunna värdera båda världarna ur ett jämlikt perspektiv, vilket ställer stora krav på både kunskap och ledarskap. En vd för Mistra måste också kunna sköta ett litet kansli bestående av medarbetare med stora kunskaper och som alla spelar en stor roll i Mistras arbete. Jag ser personligen mycket fram emot att tillsammans med Ola Engelmark, och hela Mistras styrelse och kansli, få fortsätta arbeta för att kunna ge bidrag till lösandet av miljöproblemen. Anneli Hulthén Styrelseordförande Mistra Innehåll Verkställande direktörer 4 Internationell utblick 5 Introduktion till Mistras programområden 7 Miljöanpassad affärsutveckling 8 Internationella miljöförhandlingar 14 Förvaltning och användning av naturresurser 18 Miljön i samhället 22 Kalendarium 26 Mistras idéstöd 28 Mistras kapitalförvaltning 31 Mistras forskningsprogram 32 Årsredovisning 38 Mistras styrelse och kapitalförvaltningskommitté 46 Mistras kansli 47 MISTRAS ÅRSRAPPORT

4 Broar mellan forskare och praktiker Det finns inga genvägar Det är dags för mig att göra bokslut över min tid på Mistra och lämna över vd-skapet till Ola Engelmark. Min backspegel innehåller mycket att reflektera över, och jag vill särskilt lyfta fram två saker. För det första: Miljöfrågorna och kapitalmarknaden. Mistras styrelse bestämde sig för ett forskningsprogram i hållbar utveckling inom kapital- och finansmarknaden. Vi frågade då ett antal aktörer på kapitalmarknaden vilka frågor som var viktiga för dem och resultatet blev tre punkter som forskare i dag arbetar med att få svar på. Det är ett av flera exempel på att också människor på kapitalmarknaden nu kan engageras för miljöfrågor och hållbar utveckling. För tio år sedan var det inte möjligt. För det andra: Intresset för miljöfrågor har haft dalar och toppar i närmare femtio år. Dagens trend är uppåt för miljöfrågorna och nu står klimatfrågan högst på dagordningen. Miljöarbetet fortsätter visserligen också när miljöfrågan skyms av andra politiska områden, men de stora politiska genombrotten förutsätter ett tryck från opinionen. Endast då kan de förändringar i lagstiftning och beskattning göras som medger att företagen vågar investera i ny teknik. Utan nya marknader, ingen ny miljöteknik och utan politik, inga nya marknader för miljöteknik. Mistras uppgift är enligt min uppfattning att bygga broar över Dödsdalen mellan praktiker och forskare. MARE är ett bra exempel. Programmet har utvecklat ett datoriserat beslutstödssystem som visar sambandet mellan åtgärd och effekt för alla beslutsfattare runt Östersjön. Detta gjordes för tjugo år sedan för det europeiska luftvårdsarbetet och MARE är det första forskningsprogram som lyckas skapa en motsvarande metodik också för den marina miljön. År 2007 startar den verkliga utmaningen: Mistras samarbete med Stockholms Universitet, Stockholm Environment Institute och Beijerinstitutet för att starta ett tvärvetenskapligt centrum för forskning och policydialog kring förvaltning av ekosystem. Måns Lönnroth Verkställande direktör t o m 2006 Mistra I januari i år 2007 fick jag ansvaret och glädjen att leda Mistra vidare. Mistra investerar i forskning som ska bidra till att lösa miljöproblem. Det innebär i praktiken att ungefär 800 personer på hel- eller deltid samarbetar för att genomföra den uppgiften i de 23 forskningsprogram som för närvarande pågår. Måns Lönnroth och hans företrädare Göran A. Persson har etablerat och lett en bra verksamhet och jag tar tacksamt över den. Mistra har profilerat sig som en annorlunda forskningsfinansiär, inte bara för att den forskning vi investerar i ska bidra till att lösa miljöproblem, utan även för att vi gör det genom att stärka tvärvetenskapligt samarbete och samverkan mellan forskare och praktiker. Det är lätt att säga och har också sagts av många under lång tid. Men ett sådant gränsöverskridande arbete är en avsevärt större utmaning att förverkliga och det är den utmaningen som Mistra antagit! Det finns inga snabba lösningar, inga genvägar utan det handlar om ett kontinuerligt lärande. Miljöproblem är i förlängningen mänskliga problem och de berör var och en av oss. Tvärvetenskaplig forskning av hög kvalitet och bra praktikersamverkan kan i bästa fall undvika problem innan de uppstår. Det förutsätter internationell samverkan. Tillsammans med forskare, näringsliv med flera kommer Mistra att starta ännu djärvare och spetsigare forskningssatsningar som ger underlag för bättre beslut i olika samhällssektorer. Vi vill bidra till ett brobyggande mellan grupperna för att skapa intressanta mötesplatser där nya idéer till forskning, resurshantering och affärer uppstår. Mistra kommer också att stärka sitt kommunikationsarbete. Väl genomförda program innebär att vi har mycket tillgängliga resultat som lett till nya problembeskrivningar att mötas kring. Det ger forskare och användare ännu bättre förutsättningar till problemlösning. Jag ser mycket fram mot det samarbetet med er alla! Ola Engelmark Verkställande direktör fr o m 2007 Mistra 4 MISTRAS ÅRSRAPPORT 2006

5 Synliggör klimatförändringen Klimatfrågan och en ändrad syn på kapitalförvaltning är två av de viktigaste globala frågorna för att uppnå en hållbar utveckling. Det anser EEAs vd, Jacqueline McGlade. Konsekvenserna av de åtgärder vi vidtar i dag för att mildra klimatförändringarna ligger så långt fram i tiden att vi inte riktigt kan uppfatta dem eea, eller europeiska miljöbyrån, är ett EU-organ som inrättades Byrån har till uppgift att förse de politiska beslutsfattarna och allmänheten med information om miljön med syftet att stödja arbetet med att utforma och genomföra miljöpolitiska åtgärder i EU och dess medlemsstater. Den viktigaste frågan att ta tag i är förstås klimatförändringarna och i vilken takt vi agerar. Det handlar om beslut både på en politisk och ekonomisk nivå, men det är också en fråga om att ändra våra beteenden, säger Jacqueline McGlade. Hon anser att den stora utmaningen för att vidta åtgärder mot klimatförändringarna och att förändra beteenden handlar om att synliggöra och återkoppla effekterna av vidtagna åtgärder till människor, både på besluts- och medborgarnivå. Människor har behov av att få direkt återkoppling på vad hon gör. Men konsekvenserna av de åtgärder vi vidtar i dag för att mildra klimatförändringarna ligger så långt fram i tiden att vi inte riktigt kan uppfatta dem, de är nästan osynliga. Risken är, tror hon, att vi kommer att få uppleva mycket större utsläpp av koldioxid och mer kväveläckage innan behovet av förändringar och åtgärder blir påtagliga för det större flertalet. En annan global utmaning är mindre tydlig, men är ändå en högt prioriterad fråga. Marknaden sänder i dag ut felaktiga signaler när det gäller priset på våra naturresurser signaler som gör att vi inte värderar resurserna på rätt sätt. Vi måste successivt gå över från skatter på arbete och investeringar till skatter på våra naturresurser, föroreningar och ineffektivt material- och markutnyttjande, säger Jacqueline McGlade. Hon menar att fler och fler inser det och att en förändring är på intåg. Ett annat problem vi har i dag är att endast en mindre del av kapitalförvaltningen styrs enligt kriterier om hållbar utveckling. Mistras satsning på hållbar kapitalförvaltning är ett bra exempel som fler borde följa, säger hon. En svårighet är också globaliseringen som innebär att det krävs att stora företag engagerar sig för att påverka utvecklingen i en viss riktning. Om vi alla delade samma vision för hur samhället och världen skulle se ut så skulle vi kunna lösa mycket. Men alla har inte samma framtidsvision i dag och risken finns att nästa generation inte delar vår miljöagenda. Därför är det viktigt med informationsinsatser riktade till dagens barn och unga där vi kan visa på de lösningar som finns, säger Jacqueline McGlade. EEA EEA, eller Europeiska miljöbyrån, är ett EU-organ med säte i Köpenhamn. Byrån strävar efter att bidra till att miljön i Europa avsevärt förbättras och på ett mätbart sätt. Detta ska uppnås genom att byrån förser beslutsfattare och allmänhet med aktuell, målgruppsanpassad, relevant och tillförlitlig information. MISTRAS ÅRSRAPPORT

6 6 MISTRAS ÅRSRAPPORT 2006

7 Forskning användning Mistra prioriterar forskning inom fem områden: Begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning, hållbart nyttjande av naturresurser och hållbar stadsutveckling. Mistras mål är att resultaten ska komma till nytta för användarna. Forskningsprogrammen delas därför in i fyra användningsområden. Under år 2006 finansierade Mistra 24 större forskningsprogram. Resultaten från dessa program ska komma till praktisk användning inom näringsliv, förvaltning och i politiska sammanhang. I denna årsrapport är programmen indelade i dessa fyra övergripande användingsområden: MILJÖANPASSAD AFFÄRSUTVECKLING Det största området handlar om miljöanpassade produkter, processer och tjänster. Ett område som spänner från idé till produkter och hur dessa produkter ska avsättas på en kommersiell marknad. Under rubriken miljöanpassad affärsutveckling samlar Mistra ett stort antal program. Förutom breda forskningsprogramm ingår här även Mistras och Stiftelsen för strategisk forsknings gemensamma forskningsprogram ProEnviro. Programmet är en satsning på innovativa forskningsidéer för miljöanpassad produktframtagning och stärkt konkurrenskraft hos små och medelstora företag. INTERNATIONELLA MILJÖFÖRHANDLINGAR Dagens miljöförhandlingar är oerhört komplexa. Många länder och olika intressenter är inblandade och såväl politiska som ekonomiska aspekter spelar stor roll. Mistras forskning kring internationella miljöförhandlingar försöker bland annat att stödja den globala klimatdialogen med underlag baserade på samhällsvetenskaplig forskning. I det ingår att titta på olika policyinstrument och former för förhandlingar. Mistra försöker också genom sin forskning att säkerställa dialogen mellan forskare och förhandlingsexpertis. FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV NATURRESURSER Det finns många intressen kring hur vi ska förvalta och använda våra naturresurser. Ofta är det intressen som står i direkt konflikt med varandra. Mistras forskningsprogram inom området har därför bland annat tagit fasta på att jämka samma de olika intressegrupperna och starta en dialog. Dels för att skapa förståelse för varandras intressen men också för att hitta gemensamma nämnare för hur vi bäst förvaltar våra naturresurser. MILJÖN I SAMHÄLLET Mistra finansierar flera program med fokus på att förbättra miljön runt omkring oss; renare luft och vatten, färre utsläpp och minskat buller. Det handlar till exempel om att åstadkomma en hållbar stadsutveckling, hållbara vatten- och avloppssystem samt ett hållbart transportsystem. Men också om att undersöka hur effektivt det är att placera kapital enligt hållbarhetskriterier. Hela detta område innehåller forskningsprogram vars resultat kan användas av beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Det handlar därför ofta om samhällsvetenskaplig forskning. Mer information och fakta om respektive program finns på sid MISTRAS ÅRSRAPPORT

8 Resultat för en marknad Inom en rad områden behöver miljöpåfrestande produkter och processer ersättas. Mycket forskning och utveckling pågår, men förutsättningarna för att lyckas kommersialisera forskningsresultaten till produkter, processer eller tjänster varierar stort. mistra finansierar flera forskningsprogram som arbetar med att utveckla nya miljöanpassade produkter eller processer. Ett av dem, Greenchem, har som övergripande mål att bidra till ett paradigmskifte inom kemivärlden där man övergår från petroleumbaserade till förnyelsebara råvaror för produktion av kemikalier. Vi använder oss varken av petroleumbaserade produkter eller farliga kemikalier i processledet. Vi utgår i stället från biologiska tillverkningsprocesser och utnyttjar förmågan hos mikroorganismer och enzymer att omvandla olika naturliga substrat, säger Josefin Ahlqvist, programsekreterare för Greenchem. De råvaror som programmet använder sig av kan till exempel vara kolhydrater, olika fettsyror och vegetabiliska oljor. MOT INDUSTRIELL UPPSKALNING Greenchem har avslutat fas ett i programmet som har inneburit att forskarna utvecklat nya utvecklingsprocesser, baserade på modern bioteknik. Tanken är att man helt eller delvis ska ersätta mindre miljöanpassade produkter, eller tillverkningssätt, för framställning av till exempel rengöringsmedel, läkemedel eller olika ytbehandlingsmedel. Under de nästkommande fyra åren ska programmet fokusera på att skala upp några av de tillverkningsprocesser som framgångsrikt prövats i liten skala. Under fas två ska vi åtminstone komma fram till ett par processer eller produkter som våra industriella partners är intresserade av och kan vidareutveckla för storskalig produktion, säger Rajni Hatti-Kaul, programchef för Greenchem. RENGÖRINGSPRODUKTER OCH LÄKEMEDEL Det handlar om produkter för ytbehandling, smörjmedel och rengöringsprodukter, så kallade tensider, som även används i hudvårdsprodukter och 8 MISTRAS ÅRSRAPPORT 2006

9 MILJÖANPASSAD AFFÄRSUTVECKLING som delkomponent i olika läkemedel. Greenchem har bland annat framställt nya tensidmolekyler som ska testas i läkemedel. Tensiderna, så kallade alkylglycosider, är uppbyggda av socker och fettalkohol och utnyttjas för att göra den aktiva komponenten i läkemedlet mer tillgänglig. AstraZeneca håller nu på att testa våra tensider. Och om de är intresserade fortsätter vi att utveckla dem, säger hon. Forskarna inom Greenchem arbetar tillsammans med representanter från industrin. Rajni Hatti- Kaul, programchef för Greenchem, vars övergripande mål är att bidra till ett paradigmskifte inom kemivärlden. Industrirepresentanterna deltar för att i viss mån styra produktutvecklingen så att det inte bara blir en akademisk verksamhet utan produkter som verkligen får avsättning på marknaden, säger Rajni Hatti-Kaul. RESULTAT PÅ LÅNG SIKT Ett av de företag som Greenchem samarbetar med är Akzo Nobel Industrial Coatings. Bolaget tillverkar bland annat lackfärger och ytbehandlingsmedel. Vi hoppas att samarbetet ska leda till en produkt gjord på förnyelsebara råvaror men också till ökad kunskap inom området. Det är svårt att få fram produkter med samma egenskaper som dem vi använder i dag. Vi ser det här som en långsiktig satsning, säger Glenn Svensson, utvecklingsansvarig på Akzo Nobel Industrial Coating. De stigande oljepriserna och kraven på sänkta koldioxidutsläpp gör att marknaden måste få fram produkter baserade på förnyelsebara råvaror. Glenn Svensson menar att det krävs mer resurser till forskning inom såväl akademin som industrin om man snabbare än idag ska komma fram till verkliga resultat. Han tycker att dialogen med Greenchem är bra. De har kunskapen om processerna och vi har kunskapen om marknaden, säger han. Ett dilemma för Greenchem precis som för flera andra forskningsprogram är att det inte räcker med enbart bra produkter resultaten måste också vara lönsamma för industrin för att de ska omsättas. För oss innebär det att vi först måste bevisa att det går att göra bra produkter med hjälp av biotekniska metoder. Därefter måste vi få ner kostnaderna för tillverkningen. Det sista steget är sedan att få de nya produkterna registrerade och godkända för användning vilket i sig är en mycket kostsam process, säger Rajni Hatti-Kaul. Ñ MISTRAS ÅRSRAPPORT

10 Ñ Ett program som alltsedan starten har haft ett nära samarbete med industrin är Mistras bränslecellsprogram. Om man ska få ut någonting i verkligheten som kan göra miljönytta i slutändan så måste forskningen från början inbegripa ett samarbete med slutanvändarna, säger Bengt Steen, vice programchef för Mistras bränslecellsprogram. GENOMBROTT FÖR BRÄNSLECELLER Målet för programmet är att ta fram kostnadseffektiva så kallade polymerbränsleceller som kan få genomgripande betydelse för utformningen av framtidens energisystem. Fördelen med bränsleceller är att de inte bidrar till koldioxidutsläpp, eftersom det endast bildas vattenånga vid förbränningen. Ett problem hittills har varit att tekniken är dyr. I dagens bränsleceller ingår platina, en både kostsam och ändlig metall. Forskarna inom programmet har därför undersökt och utvecklat material till polymerbränsleceller med syftet att minska andelen platina i bränslecellen. Vi har inte helt lyckats ersätta ädelmetallen, men däremot minskat mängden väsentligt. Men vi fortsätter arbetet med att byta ut platina helt, säger Bengt Steen. Förhoppningen är att bränsleceller bland annat ska kunna användas i olika slags fordon som energikälla för Om man ska få ut någonting i verkligheten som kan göra miljönytta i slutändan så måste forskningen från början inbegripa ett samarbete med slutanvändarna att ersätta fossila bränslen. Programmet har sedan starten samarbetat med en rad företag kring bränslecellsutvecklingen, både vad gäller tillverkning som användning av densamma. Bland annat samarbetar man med Volvo. Ingen av de stora biltillverkarna har råd att inte hålla sig informerade om bränslecellstekniken. Men få vet i dag om det är bränsleceller som kommer att ersätta bensin och diesel som bränsle för fordon, säger han. Det som har talat emot bränslecellen förutom kostnaden är att det är svårt att lagra och transportera den vätgas som bränslecellen drivs med. Men det handlar också om att få ner produktionskostnaderna, och för det krävs större tillverkningsvolymer. FRAMTIDEN ÄR HÄR Länge har man pratat om bränslecellens förestående genomslag inom tio år. Men Bengt Steen menar att vi nu är där. Vi har väntat på genombrottet av bränsleceller, det har alltid legat tio år framåt i tiden, men de senaste åren har det skett en väldig förbättring av prestanda, produktionskostnaderna minskar och marknaden växer. Genombrottet sker inte över en natt utan är en process, och den har påbörjats, säger han. Biltillverkaren Honda har till exempel presenterat en bränslecellsdriven bil. Volvo arbetar med ett hjälpaggregat till lastbilar som är bränslecellsdrivet och Cellkraft, ett av de företag som programmet samarbetar med, har nyligen levererat en bränslecellsanläggning till Antarktis. För Sveriges del är det viktigt att hänga med i utvecklingen. Det är lite av en ödesfråga för Sverige. Vi är fortfarande så beroende av vår fordonsindustri att den här kompetensen behövs. Det är inte helt säkert att bränslecellen kommer att bli lösningen, men det är tillräckligt sannolikt. Då måste vi ha kompetens nog för att antingen kunna producera själva eller att veta hur bränslecellerna fungerar, säger Bengt Steen. 10 MISTRAS ÅRSRAPPORT 2006

11 MILJÖANPASSAD AFFÄRSUTVECKLING Små företag med innovativa idéer Små och medelstora företag har sällan resurser nog för att själva kunna satsa på innovativ forskning och utveckling. Forskningsprogrammet ProEnviro vänder sig därför till mindre företag som vågar satsa på innovativa idéer med hög risk, avsevärd potential och stort miljöinnehåll. programmet är en gemensam satsning mellan Stiftelsen för Strategisk Forskning och Mistra och omfattar totalt 60 miljoner kronor och pågår till och med Små företag har ofta inte möjlighet att bedriva egen forskning, men det finns en enorm potential där som vi gärna vill väcka till liv i Sverige, säger Lars Frenning, programdirektör för ProEnviro. Programmet ska ge en bred effekt på både miljö och konkurrenskraft. Därför krävs också ett samarbete mellan industri och högskola, universitet eller forskningsinstitut i projekten. I första utlysningen som genomfördes 2006 investerar ProEnviro i tre projekt. Vi vill börja i rätt ända och utveckla produkter och processer som inte har en negativ inverkan på miljön Företaget Midsummer i Kista, utanför Stockholm, har fått sex miljoner kronor för att under två år ta fram en ny kommersiell tillverkningsprocess för kadmiumfria tunnfilmssolceller tillsammans med Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Seabased Industry i Uppsala har fått sex miljoner kronor för att under tre år bygga en kommersiell anläggning för vågkraft. Det tredje projektet fick fem miljoner kronor under tre år och är ett samarbete mellan SVA AB i Tyringe och Lunds tekniska högskola. Målet är att ta fram både en ny produkt och ny tillverkningsmetod för skärande verktyg till kugghjulsfräsning. Men man vill även uppnå kortare tillverkningstider, återvinningsbara skärverktyg, minskat användande av energi och kemikaliebaserade skärvätskor som används vid fräsningsoperationer. Dessutom vill man minska mängden farligt avfall som man får med dagens tillverkningsmetoder av skärverktyg. I nästa utlysning som öppnar 27 april hoppas vi på fler spännande projekt, säger Lars Frenning. PROENVIRO Programmet ProEnviro är en satsning på innovativa forskningsidéer för miljöanpassad produktframtagning och stärkt konkurrenskraft hos små och medelstora företag. Bakom satsningen står Mistra och Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. ProEnviro omfattar totalt 60 miljoner kronor och pågår till och med MISTRAS ÅRSRAPPORT

12 Kommersialisera mera Flera av Mistras forskningsprogram har lyckats få avsättning för sina produkter på en kommersiell marknad. Men resultaten från svensk forskning kommersialiseras inte alltid med svenskt kapital och tillverkningen kan hamna utomlands. ett exempel på kommersialisering av forskningsresultat är Solibro AB, ett företag som knoppats av från Mistras och Energimyndighetens forskningsprogram Ångström Solenergicentrum, som pågick under åren Programmet har haft som mål att skapa en stabil kunskapsbas för att svenska företag ska kunna delta i den industriella exploateringen av solenergitekniken. Inom programmet tog forskargruppen bland annat fram produktionsteknik för så kallade CIGSsolceller, tunnfilmssolceller. Dessa är uppbyggda av tunna skikt på en bärare av vanligt fönsterglas och beräknas ge el till betydligt lägre kostnad än med dagens solcellsteknik. SOLCELLSFABRIK Redan innan programmets slut ansåg forskarna att de hade en produktionsteknik som lämpade sig för serieproduktion. Men det var svårt att få svenska företag att vilja investera i tillverkningen. I slutet av 2006 blev det klart att tyska Q-cells investerar en halv miljard kronor i att bygga en fabrik för att tillverka forskarnas solceller. Fabriken byggs i tyska Thalheim, medan forskningen stannar i Sverige. Det är jätteroligt för Solibro att företaget nu kan gå från forskning till produktion. Men det hade inte varit möjligt utan det Mistrafinansierade forskningsprogrammet. Det tog oss från att bedriva vanlig forskning till forskning som är färdig att skalas upp till industriell skala. Men visst är de tråkigt att det inte blev ett svenskt företag som satsade på tillverkningen, säger Lars Stolt, vd för Solibro Reserach AB. SVARTLUT Även forskningsprogrammet Svartlutsförgasning går nu in ett nytt skede där ny teknik kommer att kommersialiseras, delvis med hjälp av utländskt kapital. Två företag, Volvo Technology Transfer och Vantage Point Venture Partners, ett riskkapitalbolag från Kalifornien, går in som nya delägare i Chemrec, det bolag som äger patenträtten till tekniken samt utvecklingsanläggningen i Piteå. Därmed finns nu kapital som möjliggör kommersialisering. Det ser ljust ut. Men det hade inte varit möjligt utan forskningsprogrammet som har bidragit med vetenskapliga resultat samt den försöksanläggning som är i drift, menar Rikard Gebart, programchef för Svartlutsförgasning. Svartlut är den kokvätska som blir över vid tillverkning av pappersmassa. Svartluten är mycket energirik och intressant att ta tillvara, dels för att återvinna kokkemikalierna och dels för att framställa energi. Detta görs i dag genom förbränning i sodapannor. Den totala verkningsgraden är dock relativt låg och endast en mindre del av den energi som produceras erhålls som el. Om man i stället förgasar svartluten under tryck får man både bättre återvinning av kokkemikalierna och mer energi. I en pilotanläggning i Piteå pågår sedan tre år storskaliga försök med att förgasa svartlut under tryck. Anläggningen har finansierats med hjälp av bland andra Mistra, Energimyndigheten samt Chemrec som har varit med och initierat och delfinansierat forskningsprogrammet sedan start. Det är ett gyllene exempel på att icke kommersiella aktörer som Mistra och Energimyndigheten kan gå in och bryta den moment 22-liknande situation som ofta råder när det gäller att introducera ny teknik. Ingen vill investera pengar i en teknik som inte bevisligen fungerar och är ekonomiskt gångbar, och det är svårt att bevisa att tekniken är robust innan man prövat den i stor skala, säger Rikard Gebart. NYA DELÄGARE Två nya delägare betyder nytt kapital vilket gör det möjligt att sätta upp en större produktionsanläggning och kommersialisera processen. För oss innebär det att vi nu med nytt kapital kan kommersialiseras enligt en affärsplan som vi har presenterat för de nya ägarna. Vi ska sälja anläggningslicenser, efterservice samt 12 MISTRAS ÅRSRAPPORT 2006

13 MILJÖANPASSAD AFFÄRSUTVECKLING vissa nyckelkomponenter som ger oss intäkter, säger Ingvar Landälv, teknisk direktör för Chemrec. TEKNIK PÅ LICENS Ett annat program som har arbetat mot massaindustrin är forskningsprogrammen KAM, Kretsloppsanpassad massafabrik ( ) och FRAM, Framtida resursanpassad fabrik ( ). Första steget mot kommersialisering av de mest lovande resultaten av sju års forskning togs under 2006 i och med att STFI-Packforsk bildade bolaget LignoBoost AB. Forskarna inom KAM och FRAM intresserade sig bland annat för att utvinna lignin ur svartlut. Ligninet kan sedan användas som bränsle och ersätta såväl kol som olja i kommersiella pannor och på olja själva och dessutom bli stora leverantörer av ligninbränsle, säger Peter Axegård, tidigare programchef för KAM och numera ansvarig för de kommersiella frågorna inom LignoBoost. Skogskoncernen Södra intresserar sig för ligninproduktion av främst två skäl. Vi får en ny förädlad energiprodukt som vi antingen kan använda som bränsle internt eller sälja. Dessutom kan lignin utgöra en grund för framställning av gröna kemikalier, säger Roland Löfblad, teknisk direktör inom Södra. Den andra anledningen är att massabruken genom att utvinna lignin ur svartluten avlastar sodapannan, som ofta är flaskhalsen för att öka produktionen. Den investering som massabruken måste göra för att utvinna lignin är relativt liten jämfört med MISTRAS PROGRAM Pågående: E4 Mistra Energieffektiva efterbehandlingssystem för förbränningsmotorer DOM Domesticering av mikroorganismer Greenchem Specialkemikalier från förnyelsebara råvaror Marine Paint Åtgärder mot påväxt på båtar Mistras bränslecellsprogram MASE Mikrobiell aktivitet för sund miljö Persea Plasmaförstärkta reaktionssystem för miljöändamål PlantComMistra Stålkretsloppet Svartlutsförgasning Kommersialisering hade inte varit möjligt utan forskningsprogrammet sikt bli en råvara för framställning av specialkemikalier och material som till exempel kolfiber. Det innebär att massabruken både helt kan eliminera användningen av kostnaderna för att bygga ut sodapannan om man vill öka produktionen. Det innebär att vi kan åstadkomma en produktionshöjning och få en ny produkt, säger Roland Löfblad. Avslutade: Biosignal Doftämnen mot skadeinsekter, Coldrem Marksanering i ett kallt klimat, KAM Kretsloppsanpassad massafabrik, MAaF Mikrobiell antagonism mot svampar, MiMi Åtgärder mot miljöproblem från gruvavfall, ÅSC Ångström solenergicentrum. MISTRAS ÅRSRAPPORT

14 Forskare och beslutsfattare i dialog Oavsett om det handlar om klimatpolitiska förhandlingar eller balansen mellan internationell handel och ekonomisk tillväxt är samspelet mellan forskning och beslutsfattare viktig. Inom det internationella luftvårdsarbetet är kopplingen numera självklar. trots att det sedan år 1982 finns en internationell konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar är problemen långt ifrån lösta. Utsläpp i Europa och Nordamerika av svaveldioxider, kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska ämnen är fortfarande alltför stora. Detta ledde till att en ny försurningsstrategi inom EU lades fram år Därmed omförhandlas protokollen i luftkonventionen från år 1982 och flera EU-avtal vilket gör att det också krävs ett internationellt stöd för det vetenskapliga underlaget i förhandlingarna. Mistraprogrammet ASTA Åtgärdsstrategier för gränsöverskridande luftföroreningar har sedan år 1999 kontinuerligt jobbat med att utarbeta underlag för internationella åtgärder mot gränsöverskridande luftföroreningar i Europa. Många länder i Europa trodde att problemet med gränsöverskridande luftföroreningar nog var löst i och med att de skrev under de tidigare avtalen. Men vi kunde konstatera att problemen inte var lösta utan ju längre åtgärderna mot luftföroreningar drivs, ju dyrare blir strategierna och behovet av bra underlag ökar, säger Peringe Grennfelt, programchef för ASTA och forskningschef vid Svenska Miljöinstitutet (IVL). ASTA har fokuserat sitt arbete på forskning kring vetenskapligt relevanta sätt att uttrycka effekter av åtgärder. Peringe Grennfelt använder sig av försurningen som exempel. Nedfallet har minskat ganska dramatiskt under de senare åren, vilket innebär att det blir mer och mer intressant att sätta åtgärderna i relation till hur ekosystemen återhämtar sig. Hur länge behöver vi till exempel fortsätta att kalka våra sjöar? ENKLA MODELLER Det innebär att det som tidigare varit enkla modeller och samband nu blir mer komplicerade och det är ett områ- 14 MISTRAS ÅRSRAPPORT 2006

15 INTERNATIONELLA MILJÖFÖRHANDLINGAR de som ASTA har arbetat mycket med, förklarar han. För att kunna bidra med det vetenskapliga underlag som fördelningsmodeller och internationella förhandlingar inom luftvårdsfrågor kräver, har ASTA delvis också varit ett samhällsvetenskapligt program. Anledningen är att mycket av luftvårdsarbetet i dag drivs av forskningen och därför blir forskningens samspel med det politiska beslutsfattandet oerhört viktigt. ASTA har haft en grupp som specifikt jobbat med forskning och politiskt beslutsfattande. Inom luftvårdsområdet är dialogen mellan politiker och forskare en kontinuerlig process där forskare förser det politiska systemet med resultat allt eftersom som det kommer fram. SYSTEM BYGGT PÅ TRADITION Det är ett system byggt på tradition och som fungerar, men som kräver att vi på forskarsidan förstår den politiska processen. Det fordras också att den politiska processen har en kontinuitet som påminner om forskningens, förklarar Peringe Grennfelt. INTERNATIONELLA MÖTEN För att kunna säkerställa att de europeiska beslutsfattarna tagit del av programmets resultat har ASTA under programperioden anordnat ett tjugotal internationella möten där forskare och politiska förhandlare samlas. Vart tredje år har ASTA anordnat en internationell workshop kring övergripande åtgärdsstrategier, den sista Saltsjöbaden 3 i Göteborg i mars Under varje workshop har vi breda genomgångar om det aktuella kunskapsläget. Vi för en dialog med beslutsfattarna om vad de har för behov och vad forskarna egentligen kan leverera, berättar Peringe Grennfelt. Och det är just att ASTA har lyckats skapa en dialog mellan forskare och beslutsfattare som har varit ett av de mest betydelsefulla resultaten med programmet menar Peringe Grennfelt. ASTA har förstärkt dialogen mellan forskning och beslutsfattare, inte enbart med utgångspunkt från våra resultat, utan ur ett mer allmänt vetenskapligt perspektiv. BALANSERAD TILLVÄXT För det nystartade Mistra-programmet Entwined Environment and Trade in a world of Interdependence står en annan del av de internationella miljöförhandlingarna på agendan. En av programmets grundfrågor är om det går att balansera internationell handel och ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. För under de senaste decennierna har den internationella handeln ökat kraftigt och för många människor har den ökande handeln inneburit fördelar som ökade inkomster och välfärd, men den innebär också ett ökat nyttjande av naturresurser och energi. Ett av huvudargumenten för ökad liberaliserad handel har varit att ökade inkomster Ñ MISTRAS ÅRSRAPPORT

16 Vi för en dialog med beslutsfattarna om vad de har för behov och vad forskarna egentligen kan leverera Ñockså ger större medel för miljöåtgärder. När medborgarna blir rikare, blir miljön bättre. Enligt Mark Sanctuary, programchef för Entwined, finns det bevis som stödjer det argumentet. Problemställningen blir då hur miljöintressen kan balanseras med ökade inkomster och välfärd. Kan ekonomisk tillväxt ske i samklang med hållbar utveckling så att nästa generation kan leva av och på jorden? MILJÖREGLER I EN GLOBALISERAD VÄRLD För att hitta svar på dessa frågor blir därför basen för Entwineds forskningsarbete att titta på hur länder hanterar miljöregler i en allt mer globaliserad värld. Å ena sidan finns statliga överenskommelser som World Trade Organisation där länder måste komma överens om handel, men de måste också komma överens om hur de ska sköta miljöproblematiken. Miljölagar och förordningar måste å andra sidan vara förenliga med att driva ett företag. Det här är två intressanta aspekter att titta på ur forskningssynpunkt, och de utgör basen för Entwineds arbete, säger Mark Sanctuary. Målet med Entwineds forskning är att kunna erbjuda vetenskaplig kunskap och verktyg för att stödja svenska, eller andra europeiska förhandlare och intressenter, att integrera miljöaspekter i det internationella förhandlingsarbetet. För att kunna uppfylla målet har programmet delats in i tre delar. En del av arbetet består av att utvärdera frivilliga standarder ur ett globalt perspektiv. Ett exempel på frivillig standard är ekomärkning av produkter. Ekomärkning av produkter blir allt mer populärt och allt mer vanligt. Men frågan är hur väl standarden möter sitt uttalade mål. Och hur påverkar de välfärden och ekonomin? Är ekomärkning ett bra sätt att stödja internationell handel? Är det bra för miljön? Vi vill kasta ett kritiskt ljus över ekomärkningens effektivitet. FRIVILLIGA STANDARDER Frivilliga standarder blir också alltmer betydelsefulla både när det gäller den internationella handeln och mellanstatliga avtal. Här kommer nästa del av Entwineds arbete in internationella handelsavtal. För när vissa internationella handelshinder sänks, blir andra allt viktigare och många länder har pekat på miljömärkningar som ett handelshinder. En oerhört viktig fråga som vi vill svara på är hur man avgör om en standard är bra eller dålig ur ett globalt miljöperspektiv. En standard kan exempelvis vara bra för att den bygger på bra forskning och vetenskapliga bevis. En standard kan vara dålig för att den bygger på protektionistiska intressen eller särintressen, förklarar Mark Sanctuary. Den tredje delen av programmet består av att skapa en kommunikationsplattform ifrån vilken Entwined kan föra en dialog med beslutsfattare och förhandlare om forskningsrapporter och underlag. Vår forskning måste vara relevant 16 MISTRAS ÅRSRAPPORT 2006

17 INTERNATIONELLA MILJÖFÖRHANDLINGAR Vi vill kunna klargöra skillnaden mellan bra och dåliga standarder ur ett globalt miljöperspektiv för beslutsfattarna och vi måste närvara i förhandlingar, konferenser och debatter för att veta vilka hinder som finns för bra internationella överenskommelser, säger Mark Sanctuary. Inom klimatpolitiska förhandlingar är den stora frågan i dag hur den internationella dialogen ska fortsätta efter att den första åtagandeperioden av Kyotoprotokollet löper ut år Det enda vi vet i dag är att det inte går att förlänga Kyotoprotokollet i sin nuvarande form, i och med att det inte blivit ratificerat av viktiga länder som USA. Kyotoprotokollet går heller inte tillräckligt långt för att undvika framtida utsläpp eller för att hantera anpassningen till de klimatförändringar vi redan har åstadkommit, säger Deborah Cornland, programchef för Clipore Mistras climate policy research program. POSITIV GRUND Målet med Clipores forskning är att bidra till att klimatförhandlingarna går framåt. I det ingår att försöka stödja den internationella klimatdialogen med underlag baserade på samhällsvetenskaplig forskning som ger en positiv grund för förhandlingar. Det är viktigt att förhandlingarna inte fastnar i vad som är omöjligt, utan att vi också kan se vad som är möjligt, säger Deborah Cornland. En stor del av forskningsarbetet är fokuserat på de olika policyinstrument som finns och att se vilka av dem som kan underlätta för olika länders deltagande i internationella klimatförhandlingar. Ett av de här policyinstrumenten är handeln med utsläppsrättigheter. Handeln med utsläppsrättigheter är ett effektivt ekonomiskt verktyg för att minska utsläpp. Det verkar också för att frigöra resurser, genom att de resurser som sätts in för att minska utsläppen också verkligen gör det, berättar Deborah Cornland. MER FLEXIBILITET För att klimatförhandlingarna ska kunna uppnå sitt mål att undvika framtida katastrofala klimatförändringar, räcker det inte med att ha en överenskommelse som täcker de nationer som är källor till utsläpp i dag. Enligt Deborah Cornland krävs en helhetsbild eftersom utvecklingen av världsekonomin visar att inte enbart USA och Europa kommer att vara källor till de stora utsläppen. Andra kontinenter kommer att i betydligt större skala vara delaktiga i världsekonomin, vilket också påverkar miljöutsläppen. Kina och Indien ligger i täten för de stora framtida miljöutsläppen, men andra nationer följer tätt efter. Bygger de nationerna sin framtid på fossil energi så kommer även deras utsläpp att öka. Därför måste klimatförhandlingarna titta framåt, fastslår hon. Här spelar opolitiska, vetenskapliga initiativ som Clipore en viktig roll. Det är också viktigt att initiativen kan förstås och användas av en bredare grupp än bara förhandlare, eftersom förhandlingarna sker i en komplex miljö. Det är inte bara tjänstemän som sitter med när förhandlingarna äger rum. Även om de fattar besluten till slut, så blir de starkt påverkade av den privata sektorn och av miljörörelsen. Om vi vill underlätta för att den klimatpolitiska dialogen ska gå framåt, så räcker det inte att bara prata med förhandlare. INDUSTRIN BAKOM Därför har Clipore valt att arbeta mycket med handeln med utsläppsrättigheter och mot de industrier som påverkas av EUs system för förhandling med de här rättigheterna. Europa kommer inte att kunna bibehålla den starka position som man har i dag om inte industrin står bakom. För att den europeiska industrin ska ställa sig bakom måste den känna att den inte äventyras på den internationella marknaden. I framtiden kan även den finansiella sektorn vara betydelsefull för klimatförhandlingarna eftersom den påverkar de framtida investeringarna, säger hon. MISTRAS PROGRAM Pågående program: ASTA Åtgärdsstrategier för gränsöverskridande luftföroreningar ENTWINED Handel och miljö Clipore Mistras climate policy research program Lustra Markanvändningsstrategier för minskade nettoutsläpp av växthusgaser MARE Kostnadseffektiva åtgärder mot eutrofiering av Östersjön ett beslutstödssystem NewS Ny strategi för riskhantering av kemikalier Avslutade program: SWECLIM Svenskt regionalt klimatmodelleringsprogram. MISTRAS ÅRSRAPPORT

18 Centrum i världsklass Mistras hittills största enskilda programsatsning är ett tvärvetenskapligt internationellt centrum med säte i Stockholm. Målet är att skapa ett världsunikt centrum inom förvaltning av ekosystemtjänster för hållbar utveckling. stockholm resilience centre Research for governance of socialecological systems är ett internationellt centrum för forskning om förvaltning av ekosystemtjänster för hållbar utveckling med säte i Stockholm. Centrat är Mistras hittills största enskilda programsatsning med en finansieringstid på minst sju år, med option på förlängning i fem år till. Stockholm Resilience Centre är ett samarbete mellan Mistra, Stockholms Universitet, Stockholm Environment Institute och Beijer Institutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Trots att forskning inom hållbar utveckling av ekosystem sker på många ställen i världen är det få som lyckas nå ända fram. Därför har Mistra valt att finansiera ett tvärvetenskapligt centrum där internationella toppforskare inom både samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap ska verka. Tillsammans kan forskarna komma till en gemensam kunskap som flyttar forskningsfronten framåt, säger Olof Olsson, programansvarig på Mistra. EKOSYSTEM UTVECKLINGSFRÅGA Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institute, delar chefskapet för Stockholm Resilience centre tillsammans med Beijerinstitutets chef professor Carl Folke. Som docent i naturresurshushållning och med många års erfarenhet av internationell forskning kan Johan Rockström konstatera sambandet mellan ett allt för stort nyttjande av naturresurserna och ekonomisk utveckling. Miljöfrågor är till stora delar utvecklingsfrågor. Bevarande av biologisk mångfald, mark och vattenresurser utgör grunden för fattigdomsbekämpning, livsmedelsförsörjning och ekonomisk utveckling för hushåll och länder, säger Johan Rockström. Forskningsarbetet har också påverkat hans insikt om hur bräcklig kopplingen är mellan mänsklig välfärd och miljö. I många utvecklingsländer är landets BNP direkt kopplat till nederbördsmängden. Problemet är, anser Johan Rockström, att vi i industriländerna genom vårt moderna välfärdssamhälle tror att vi är frikopplade från miljöns oberäknelighet, trots att stormen Gudrun är ett exempel på hur påtagligt den globala miljöförändringen hotar vår välfärd och rikedom. Vi lever i en falsk trygghet. Na- 18 MISTRAS ÅRSRAPPORT 2006

19 FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV NATURRESURSER turen har en exceptionell förmåga att buffra chockartade miljöpåverkningar, men till slut tippar systemet över. Östersjön är ett exempel på det. Och det är delvis det Mistrasatsningen på centrat handlar om hur man ska få in värdet av miljön i den vardagliga förvaltningen för att kunna förhindra oönskade överraskningar. Det är den stora utmaningen, säger Johan Rockström. MARGINELLA MILJÖFÖRBÄTTRINGAR Dagens forskning visar att människan de senaste 50 åren successivt eroderat planetens kapacitet att bära vår livsstil. Det är ingen tvekan om att mänskligheten står inför mycket stora omställningar menar Johan Rockström, och insikten om problemets allvar har ökat markant, inte bara inom forskarvärlden, utan även bland politiker och medborgare. Men trots att det sker ett stort internationellt miljöarbete, trots miljöpolitiska framsteg och flera hundra ratificerade miljökonventioner bara inom EU, så är förändringarna fortfarande marginella. Exempelvis har vi bara lyckats minska utsläppen av växthusgaser Exempelvis har vi bara lyckats minska utsläppen av växthusgaser med några få procent när vi står inför behovet av procents minskning de kommande årtionden STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Centrat kommer att ha sitt säte i Stockholm, på Stockholms Universitets campus. Forskningen kommer att bedrivas globalt i Sverige, Europa, USA, Afrika, Kina, Indien och Sydostasien. Tanken är att centrat vid full utbyggnad kommer att ha ett femtiotal forskare stationerade i Stockholm. Centrat kommer också att knyta till sig internationell forskning av världsklass genom samarbeten med forskare och institutioner världen över. med några få procent när vi står inför behovet av procents minskning de kommande årtionden. Helt nya insikter och nya ansatser för förvaltning inom samtliga samhällssektorer som transport, jordbruk eller utrikespolitik, kommer sannolikt att krävas för att möjliggöra nödvändiga omställningar. Detta är vad centrat ska fokusera på, hur vi med hjälp av nya tvärvetenskapliga kunskapsrön om hållbarhet ska kunna bidra till en omställning. I centrats arbete ingår också att brygga forskningsresultat till beslutsfattare. Kraft kommer att ägnas åt att starta dialoger på hög nivå med beslutsfattare kring förvaltningen av ekosystemen. KOMMUNICERA FORSKNINGSRESULTAT Centrat ska också kommunicera forskningsresultaten till det breda samhället. Centrats forskning kommer att vara problemorienterad, fokuserad på forskning för förändring. Men vi ska inte gå in direkt i den politiska processen, utan vi ska fungera som ett oberoende trovärdigt forskningsinstitut av världsklass, avslutar Johan Rockström. MISTRAS ÅRSRAPPORT

20 Ökad samverkan i fjällvärlden Intressekonflikter mellan fjällvärldens invånare och samverkan om fjällvärldens begränsade resurser har stått i fokus för FjällMistra. När programmet nu har avslutats har man lyckats få olika intressegrupper att prata med varandra, och med forskarna. trots till synes oändliga marker med stora naturresurser som skog, malm och vatten är den svenska fjällvärldens naturresurser inte obegränsade. Många av invånarna i fjällregionens försörjning står också i direkt beroende till naturresurserna. Därför är fjällvärldens stora miljöproblematik hur hushållningen med mark och vatten ska gå tillväga utan att fjällvärldens känsliga miljö riskerar att förstöras. Problematiken är historisk berättar Sören Ekström, ordförande i FjällMistras programstyrelse. I århundraden har politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och vetenskapliga intressen mötts i fjällvärlden, och brutits mot varandra. Problemet ligger i att fjällvärlden utsätts för stora påfrestningar, i synnerhet på de ställen där det råder konkurrens om resurserna. Från rennäringens sida är renbetesområden känsliga områden, men det finns även andra intressen som vill använda dessa områden. Det kan vara skogsnäring, gruvnäring, turism, vilket innebär ingrepp för rennäringen. Å andra sidan kan rennäringen uppfattas som ett ingrepp eftersom den förhindrar andra verksamheter att expandera, förklarar han. ÖKAD BRUKARSAMVERKAN Intressekonflikterna har varit en grundfråga i FjällMistras forskningsverksamhet. Syftet med programmet har varit att genom ökad kunskap kunna öka brukarsamverkan, det vill säga samverkan mellan de olika intressenterna, så att de ska kunna existera tillsammans i fjällvärlden, utan att den utarmas och utan att konflikterna blir för stora. Det handlar inte bara om att kunna samråda med varandra, säger Sören Ekström, utan det handlar även om att hitta former för att hur man lokalt tar ansvar för en rad beslut kring hur man ska gå tillväga för framtiden. Filosofin bakom arbetet i FjällMistra har varit att verktygen för samverkan ska växa fram lokalt och inte komma som centrala dekret eller riktlinjer. Samernas roll är särskilt viktig att beakta. En fråga har varit vilka krav samernas situation ställer på samarbetet. Hur hittar man avvägningar i förhållande till den övriga befolkningen? FjällMistras ambition har varit att från vetenskapliga utgångspunkter kunna hitta former och erfarenheter, både internationellt och nationellt, för ökad lokal samverkan och lokalt ansvarstagande, säger Sören Ekström. NÄTVERK SKAPAR DIALOG Till programmet knöts ett nätverk där företrädare för olika intressegrupper har medverkat. Tack vare nätverket har forskarna haft direkta kontakter med intressenterna och deltagarna i nätverket har kontinuerligt informerats om programmets arbete och lämnat sina synpunkter. Nätverket har också träffats i större sammanhang som Fjällkonferensen som FjällMistra arrangerat varje år. Nätverksmodellen har varit en givande arbetsmetod, men den är också mycket resurskrävande, menar FjällMistras programchef Tomas Willebrand. 20 MISTRAS ÅRSRAPPORT 2006