Energi- och klimatstrategi för Älvsbyns kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi- och klimatstrategi för Älvsbyns kommun 2011 2015"

Transkript

1 Energi- och klimatstrategi för Älvsbyns kommun

2 Sammanfattning Kommunstyrelsen i Älvsbyns kommun har år 2007 beslutat att ta fram en klimatstrategi för att minska kommunens utsläpp av växthusgaser. Energifrågan har integrerats i arbetet eftersom energianvändningen har starka kopplingar till utsläpp av koldioxid. Därför har arbetsgruppen kallat förslaget energi- och klimatstrategi för Älvsbyns kommun. Strategin kan även användas som energiplan. Övergripande mål för Älvsbyns kommuns energi- och klimatarbete 1. Energianvändningen inom Älvsbyns kommun ska kännetecknas av effektivitet och uthållighet ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv. Detta innebär bland annat en effektiv användning av elenergi och en successiv utfasning av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara sådana. 2. Älvsbyns kommuns egen energiproduktion ska baseras på förnyelsebara bränslen. 3. Älvsbyns kommun ska år 2035 vara en fossilbränslefri kommun. Detaljerade mätbara energi- och klimatmål Utsläppen av koldioxid per invånare ska inom Älvsbyns kommun, som geografiskt område, år 2015 ha minskat med 15 % jämfört med 2004 års utsläppsnivå (en minskning med 640 kg per invånare) samtidigt som luftkvaliteten i centralorten ska förbättras. Älvsbyns kommun ska genom energieffektiviseringar minska förbrukningen av energi från 2008 års nivå med minst 2,5% per år fram till År 2015 skall minst 60 % av det bränsle/drivmedel som används i kommunens (inklusive det kommunala fastighetsbolaget och energibolaget) tjänstebilar/leasingbilar utgöras av förnyelsebara bränslen (exempelvis etanol eller biogas) eller el (elhybrid). Under 2009 skall Älvsbyns kommun genomföra två klimatrelaterade kampanjer i syfte att få allmänheten att åka mer kollektivtrafik samt välja cykel/promenera framför att åka bil. Åtgärdsplan En åtgärdsplan har framarbetats, där ett antal åtgärder har föreslagits som syftar till att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen från Älvsbyns kommun. Kommunen ska: successivt byta ut fordon som nyttjas av personal i tjänst till fordon som inte drivs med fossila bränslen. i samverkan med näringsliv och andra aktörer i samhället verka för att effektivisera transporter av varor. uppdatera kommunala planer så att de styr mot målen i energi- och klimatstrategin. offensivt arbeta med information och kunskapsspridning till företag och allmänhet för att ändra beteenden som leder till stora koldioxidutsläpp. utföra en energikampanj under 2011 internt inom kommunorganisationen. 2(17)

3 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION ORGANISATIONEN KRING KLIMATARBETET VÄXTHUSEFFEKTEN OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA LAGEN OM KOMMUNAL ENERGIPLANERING STYRMEDEL INVENTERING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING NÄRINGSLIV ENERGI VÄXTHUSGASER PROGNOS MÅL NATIONELLA KLIMATMÅL REGIONALA KLIMATMÅL ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGINS KOPPLING TILL MÅL I ANDRA STYRDOKUMENT BESKRIVNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL/VISIONER FÖR KLIMATARBETET BESKRIVNING AV MÄTBARA MÅL SOM SYFTAR TILL ATT NÅ DE ÖVERGRIPANDE MÅLEN/VISIONERNA HANDLINGSPLAN BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING (17)

4 1. Introduktion Den negativa klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Älvsbyns kommun står inför. Frågan har en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. Det sätt som vi arbetar med energioch klimatfrågor är därför av betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Älvsbyns kommun. Genom att upprätta en klimatstrategi, visar Älvsbyns kommun att vi arbetar för att ta vårt ansvar för att nå de nationella och regionala klimatmålen. Strategin syftar således till att utifrån lokala förutsättningarna sätta upp mål och formulera åtgärder som på ett effektivt sätt kan bidra till att minska Älvsbyns kommuns bidrag till klimatförändringarna. Klimatstrategin ska också utgöra kommunens energistrategi. Den nu gällande energiplanen i Älvsbyns kommun antogs av kommunfullmäktige år Energi- och klimatstrategin ersätter denna plan. Kommunfullmäktige beslutar om energi- och klimatstrategin, men för att nå en långsiktigt hållbar energiförsörjning måste alla invånare i kommunen på sikt bli delaktiga i klimatarbetet. 1.1 Organisationen kring klimatarbetet Arbetet med Klimatstrategin påbörjades hösten 2006 genom att Älvsbyns kommun ansökte om deltagande i projektet Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner. Älvsbyns kommun antogs till projektet och har därefter påbörjat arbetet med strategin. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för projektet och som ett första steg upprättades en intern organisation bestående av en politisk styrgrupp, budgetberedningen, samt en arbetsgrupp som har bestått av olika sakkunniga personer inom områden som bl.a. fastigheter, gator, energi, transporter samt näringsliv. Projektet sattes officiellt igång i samband med att en av klimatkommunerna anordnat upptaktsmöte i Falköping i februari Ett förslag till energi- och klimatstrategi har i april månad 2009 remitterats till kommunens nämnder och styrelser. 1.2 Växthuseffekten och klimatförändringarna Redan i dag ser vi effekterna av klimatförändringarna. Medeltemperaturen stiger, vilket får negativa konsekvenser för miljön och ekosystemen. Det räcker med en temperaturökning på några få grader för att hela jordens klimatsystem ska rubbas. I atmosfären påverkar växthusgaserna vårt klimat genom att absorbera värmestrålning. De hindrar inte solljuset att nå jordytan och värma upp den, men en stor del av den värmestrålning som annars skulle sändas tillbaka från jorden ut i rymden fångas upp. Gaserna fungerar ungefär som glasrutorna i ett växthus. Det är därför deras inverkan på klimatet kallas för växthuseffekten. Klimatpåverkande gaser, såsom koldioxid, vattenånga, metan och dikväveoxid (lustgas) har alltid funnits i atmosfären, men förekommer nu i allt högre halter som en följd av våra utsläpp. Koldioxid har den största negativa inverkan på vårt klimat. Det är utnyttjandet av fossila bränslen, som t ex. olja, stenkol och naturgas, som är den största bidragande orsaken och varje ytterligare tillskott av koldioxid kommer med andra ord att medföra en i det närmaste permanent förhöjning av koldioxidhalten i både luft och vatten och därmed en lika långvarig förstärkning av växthuseffekten. Det är därför viktigt att alla bidrar till att vända den negativa trenden. Mer om hur klimatförändringarna påverkar Sverige och specifikt vår finns region finns att läsa om på SMHI:s webbsida, 4(17)

5 1.3 Lagen om kommunal energiplanering En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. Ett sätt att strategiskt påverka utvecklingen är att göra en energiplan. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige. Älvsbyns kommuns energi- och klimatstrategi innefattar även en energiplan som uppfyller lagens syfte. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Genom en miljöanalys görs en bedömning av hur miljön, hälsan och hushållningen kommer att påverkas av olika åtgärder eller energisystem. En miljöanalys har utförts (bilaga 1). 1.4 Styrmedel Kommunen och de kommunala bolagen har en viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning och rådgivning. Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå energi- och klimatmålen och därmed bromsa klimatförändringarna. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion med avseende på energianvändningen t.ex. gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen samt vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. Transporter utgör en mycket stor del av de klimatpåverkande utsläppen i Älvsbyns kommun. Kostnader spelar en avgörande roll vid val av bränslen och transportslag. Kommunen har liten möjlighet att påverka lagstiftning, bränslepriser och skatter, några av de faktorer som styr vår bränsleanvändning och därmed också våra utsläpp av koldioxid. Kommunen kan i sina olika roller och nära kontakt med medborgare och näringsidkare arbeta för mer miljöanpassade transporter samt utveckla andra effektiva styrmedel. Kommunen som organisation bidrar med en relativt stor del av kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Genom att se över sin energiförbrukning, tjänsteresor, transporter samt inom ramen för upphandling ställa klimatkrav, kan kommunen minska sin egen klimatpåverkan avsevärt. Slutligen spelar kommunen en viktig roll för informationsspridning och folkbildning. Här är energirådgivaren en viktig resurs. 5(17)

6 2. Inventering 2.1 Geografi och befolkning Älvsbyns kommun ligger i skogslandet i Norrbottens inland. Kommunen täcker en geografisk yta som är km 2. Piteälven med Storforsen som största turistmål rinner med en 10 mil lång sträckning genom kommunen. Större genomkorsande vägar är bland annat väg 94 som går mellan Luleå och Bodö i Norge samt väg 374 som går mellan Piteå och Jokkmokk. Stambanan går också genom kommunen. Älvsbyns kommun har invånare (31/ ) fördelade på ca hushåll. Fler än hälften av invånarna bor i centralorten Älvsbyn. Några större byar är Vidsel, Korsträsk, och Vistträsk. Klimatet lokalt i tätorten är extremt inlandsklimat där inversion lätt bildas genom att höga berg ligger runt omkring älvdalen där själva samhället är uppbyggt. 2.2 Näringsliv Småföretagandet dominerar näringslivet i Älvsbyns kommun. De större företagen som Älvsbyhus och Polarbröd är väl kända såväl inom som utanför landet. Det finns även bil- och robottestverksamhet, flera olika verkstads-, livsmedels-, och serviceföretag, samt företag inom turism och inom de agrara näringarna. Kommunen ligger inom regionen 4-kanten i Norrbotten som förutom Älvsbyn omfattar kommunerna Piteå, Luleå och Boden och som kan anses utgöra en gemensam arbetsmarknad. Det bör finnas goda förutsättningar för näringslivsutveckling både inom befintliga företag och genom att nya företag skapas i kommunen. Utvecklingsområden kan till exempel vara energi- och drivmedel, förädling av skogsråvara, turist- och besöksnäring, handelsföretag och biltestverksamhet. 6(17)

7 2.3 Energi Den totala energianvändningen i Älvsbyns kommun för år 2004 uppgick till ca 318 GWh. Det motsvarar ca kwh per invånare. Det är en minskning med ca 20% från 1990 års nivå, se diagram 1. Med energianvändning menas i detta fall bensin, diesel, eldningsolja, fjärrvärme, träbränsle samt elenergi. Energianvändning i Älvsbyns kommun Mvh Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverksamhet Jordbruk, skogsbruk År Diagram 1: Slutlig energianvändning i Älvsbyns kommun, sektorsvis uppdelning. Källa SCB. De sektorer som svarar för den största energianvändningen är hushållen, industri- och byggverksamheter samt transporter, som tillsammans står för ca 85 % av energianvändningen i kommunen. 2.4 Växthusgaser Energi/uppvärmning Älvsbyns kommun har sedan länge arbetat med hållbarhetsfrågor. Redan på 1980-talet byggdes en biobränslebaserad fjärrvärmeanläggning i Älvsbyns kommuns tätort byggdes fjärrvärmeverket i centrala Älvsbyn ut och en ny kraftvärmepanna installerades. Förutom fjärrvärme produceras sedan i april 2007 grön el vid anläggningen försåg anläggningen 922 villor, 55 hyreshus och 78 offentliga lokaler och industrifastigheter med energi för uppvärmning och varmvatten. Anslutning av ytterligare områden till fjärrvärmenätet pågår och förtätning sker i områden som sedan tidigare har fjärrvärme. I Vidsel har en mindre fjärrvärmeanläggning med pelletseldning installerats vid skolan. Kommunens lokaler i Tvärån och Vistträsk är delvis uppvärmda med ytjordvärme vilket även gäller för Vistträsk reningsverk. Älvsbyns avloppsreningsverk värms genom utvinning av värme från avloppsvatten. 7(17)

8 Produktion av elektrisk energi i kommunen sker i mycket begränsad omfattning. Kommunen är för närvarande beroende av elektrisk energi som är producerad utanför kommunen. I och med att Piteälven är klassad som riksintresse och har ett juridiskt skydd saknas i stort sett möjligheter till produktion av el från vattenkraft. Vindkraftverk saknas för närvarande i kommunen. Det finns riksintressanta områden för vindkraft och det bör undersökas ytterligare om det finns andra områden som kan vara lämpliga. Från SCB:s statistik kan utläsas att energi för uppvärmning inte ger något utsläpp av koldioxid i Älvsbyns kommun. Denna siffra stämmer dock inte eftersom exempelvis fjärrvärmeanläggningen eldar med en del fossila bränslen när det är extremt kallt ute. Totalt förbrukade Älvsbyns Energi AB under år m 3 olja som ger ett utsläpp på 319 ton. Det motsvarar ca 38 kg koldioxid per invånare. Det finns även enstaka villor som värms med olja. Dessa bedöms ge ett i sammanhanget försumbart utsläpp av koldioxid. De sektorer som svarar för den största energianvändningen är hushållen, industri- och byggverksamheter samt transporter, som tillsammans står för ca 85 % av energianvändningen i kommunen. Hushåll Hushållen har enligt SCB:s statistik minskat sina koldioxidutsläpp avsevärt sedan Möjliga orsaker kan tänkas vara att olika tekniska förbättringar har gjort att elförbrukningen i hushållen har minskat. Hushållsmaskiner bedöms till exempel ha blivit energieffektivare. Ytjordvärme, energibrunnar och sjövärme förekommer i större omfattning än tidigare för uppvärmning i villafastigheter och fritidshus och bedöms ge en lägre elförbrukning än direktverkande eller vattenburen el för uppvärmning. Samtidigt har antalet apparater i hushållen kraftigt ökat. Industri Industrins utsläpp av koldioxid i Älvsbyns kommun har de senaste åren hållit sig på en relativt jämn nivå. En fördubbling av utsläppen kan dock konstateras mellan åren 2003 och Industrins elförbrukning bör kunna ha en koppling till konjunkturen även om energieffektiviseringar kan ge en mera långsiktig minskning av utsläppen. Man bör överväga en konjunkturanpassning i samband med att mål för elförbrukning inom industrin sätts upp. Ett mått kan exempelvis vara antal kwh per producerad enhet för en specifik anläggning. Kommunen har inte kunnat få fram några uppgifter om ifall någon industri köper grön el som inte genererar koldioxidutsläpp. Service Service och handel har minskat sina koldioxidutsläpp men även här finns en tendens till ökning år Transporter Transporterna bidrar, enligt SCB:s statistik, med största andelen av de totala koldioxidutsläppen i kommunen. I jämförelse med denna sektor är alla andra områden försumbara. Transportsektorns bidrag i Älvsbyn har ökat sedan 2001 trots den tekniska utvecklingen med bränslesnålare fordon, förbättrad kunskap om sparsam körning och olika transportpolitiska åtgärder. 8(17)

9 Koldioxidutsläpp (ton per person och år) År Plac. i Folk- Energi Hushåll Industri Service Transporter Totalt landet mängd Tabell 1: Utsläpp av koldioxid i Älvsbyns kommun. Källa SCB 2.5 Prognos Det finns goda möjligheter att åstadkomma förbättringar inom de olika sektorerna för att minska energianvändningen och därmed minska utsläppen av koldioxid. Kommunens planering för bostadsbebyggelse, infrastruktur och andra verksamheter påverkar bland annat transportbehov och möjliga alternativ för uppvärmning av bostäder och lokaler. För att lyckas är det viktigt att kunskap om energi- och klimatfrågan finns och att ett målmedvetet arbete mot strategiska mål utförs. Energi för uppvärmning Att förbättra byggnader och införa energibesparande tekniska system skulle troligen kunna ge en ganska stor effekt på förbrukningen av energi för uppvärmning. Byggnader kan förbättras byggnadstekniskt exempelvis genom tilläggsisolering eller fönsterbyte. Utvinning av värme ur luft, mark, vatten eller berg är ett sätt att energieffektivisera även om det krävs en viss andel el för att driva anläggningarna. Införda krav på energideklarationer för fastigheter bör ge ökad medvetenhet hos fastighetsägare om behov av energibesparande åtgärder. Klimatneutrala energislag har också möjlighet att öka sin andel av energiförbrukningen i kommunen. Vindkraftetableringar möjliggörs genom planering för vindkraft. Förtätning av fjärrvärmenät, satsningar på biobränsleanläggningar både som gemensamhetsanläggningar och för enskilda hushåll skulle kunna öka. Nyttjandet av solenergi skulle åtminstone sommartid kunna öka för uppvärmning av exempelvis varmvatten och pooler. Hushållens energianvändning Det finns en stor potential att minska hushållens energiförbrukning. Nya mer energisnåla hushållsmaskiner och den kommande utfasningen av glödlampor till förmån för lågenergilampor väntas ge effekt. De flesta hushåll kan göra betydligt mer för att minska sin energianvändning än vad som görs idag. Att undvika apparater som står i stand by-läge är ett exempel på ett mycket enkelt sätt för hushåll att minska onödig elförbrukning. Här har kommunen genom energirådgivningen en viktig roll för att sprida kunskap om enkla åtgärder som kan ge bra effekt. Hushållens resemönster skulle kunna förändras till fördel för färdmedel som ger begränsad eller ingen klimatpåverkan. Här krävs en strategi för resandet som möjliggör ett större nyttjande av kollektivtrafik samt uppbyggnad av en infrastruktur som är anpassad för framtidens miljöfordon. 9(17)

10 Industri Industrins konkurrenskraft på lång sikt kan komma att påverkas av hur företagen klarar anpassningen till hållbara energilösningar. Mycket talar för att priset på energi kommer att vara fortsatt högt eller ännu högre än idag vilket ställer större krav på energieffektivisering för att företagen ska kunna nå lönsamhet. Framtidens kunder kan dessutom komma att ställa helt andra krav än dagens på att företagen tar sitt ansvar när det gäller uthållighetsfrågor. Många företag har redan genomfört åtgärder för energieffektiviseringar men de flesta har fortfarande goda förutsättningar att hitta nya eller ytterligare möjligheter att energieffektivisera och på så sätt spara pengar och energi. Det kommer antagligen att finnas en marknad för energieffektiva produkter och klimatsmarta lösningar. Dessa skulle kunna produceras i Älvsbyn lika bra som på annan plats. Nationella satsningar på bland annat vindkraft kommer att ge möjlighet till en större andel förnybar elenergi i landet. För Älvsbyns del bör möjligheten för vidkraftetableringar ytterligare undersökas för att underlätta för de som avser att bygga och driva vindkraftverk. Service Även inom servicenäringen finns möjlighet till energieffektiviseringar. Tekniska utvecklingen inom serviceområdet kommer på sikt troligen att innebära en minskad energiförbrukning. Det gäller till exempel kylanläggningar, kontorsmaskiner och belysning. En ökad e-handel kan innebära att godstransporterna ökar. Det är viktigt att dessa kan utföras effektivt och med så små koldioxidutsläpp som möjligt. Det finns goda förutsättningar för nya serviceföretag kopplade till energisektorn. Transporter När det gäller transporter av gods finns goda förutsättningar att öka andelen som transporteras på järnväg. En godsterminal i anslutning till järnvägen håller på att projekteras. Satsningen kommer att reducera antalet lastbilstransporter till och från Älvsbyn. En ökad satsning på gång- och cykelvägar för att dessa ska få en bättre kontinuitet och tillgänglighet kan på sikt minska tätortstrafiken. Här har dels kommunen och dels Vägverket ett ansvar att tillgodose behovet som finns. Kollektivtrafiken kommer att spela en stor roll för ett hållbart transportsystem i kommunen. Utvecklandet av bilpooler med miljöbilar skulle kunna vara ett komplement till kollektivtrafik där denna inte är tillräckligt tät. Gröna näringar Inom jord- och skogsbrukssektorn kan produktion av förnybara bränslen öka om det finns en efterfrågan på produkterna. I anslutning till djurgårdar skulle en biogasanläggning med fördel kunna byggas som kan minska denna sektors klimatpåverkan. En förstudie har inletts inom detta område. Anläggningen kan ge biogas som drivmedel eller producera förnybar elektrisk energi. Avfallshantering Återvinningscentralen avses flyttas till ett centralare läge, vilket minskar transporterna. En samverkan inom biogasområdet skulle kunna ge möjligheter att undvika transporter till grannkommuner med det komposterbara avfallet samt en möjlighet att få ett användningsområde för avloppsslam från de kommunala avloppsanläggningarna. 10(17)

11 3. Mål 3.1 Nationella klimatmål Det svenska klimatarbetet bedrivs på flera nivåer. Dels inom EU och globalt, dels på nationell och regional nivå samt på kommunal nivå. I juni 2006 antog riksdagen propositionen Nationell klimatpolitik i global samverkan (prop. 2005/06:172). Där fastställs att det nationella klimatmålet som antogs för klimatpolitiken år 2002, ligger fast. Det innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser, under perioden ska ligga på en nivå som är fyra procent lägre än utsläppen år För att nå, de i propositionen uppställda målen, finns det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan som består av mål på både lång och kort sikt. Det långsiktiga svenska klimatmålet utgår från att utsläppen på sikt ska vara jämt fördelade mellan jordens invånare. På lång sikt ska de svenska utsläppen av växthusgaser därför minska till en nivå lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Riksgenomsnittet för utsläpp var år 2003 cirka 7,9 ton per svensk och år. Internationell samverkan är avgörande för om målet ska nås. Det kortsiktiga målet är att de svenska utsläppen av växthusgaser som medelvärde för perioden ska vara fyra procent lägre än utsläppen år Målet ska nås genom inhemska åtgärder, utan användning av utsläppskrediter via vare sig flexibla mekanismer eller kompensation för upptag i så kallade kolsänkor (upptag av koldioxid i ex. växande skog). I Klimatberedningens betänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24) som var ute på remiss till och med den 18 juni 2008, diskuteras nya förslag på klimatmål. Beredningen föreslår mål inom tre olika tidsintervall: , 2020 samt Klimatberedningens betänkande kommer att vara underlag till den kommande klimatpolitiska propositionen som ännu inte har publicerats. 3.2 Regionala klimatmål Här presenteras mål från det regionala miljömålsprogrammet, för Norrbottens län. Utsläppen av växthusgaser ska år 2010 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Målet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller för flexibla mekanismer och beräknas i koldioxidekvivalenter. Målet omfattar inte basindustrierna lokaliserade i Norrbotten. Med basindustrier avses här massa- och pappersindustrin, gruv- och stålindustrin samt LuleKraft AB. Länsstyrelsen i Norrbottens län har, för att kunna fastställa ett regionalt delmål, verkat för att ett nationellt delmål för minskade utsläpp av växthusgaser från basindustrin framarbetas. 3.3 Energi- och klimatstrategins koppling till mål i andra styrdokument Energi- och klimatstrategin ska integreras i kommunens övriga styrdokument så att dessa går i samma riktning vad avser energi- och klimatfrågan. Viktiga dokument i det sammanhanget är bland annat kommunens översiktsplan och detaljplaner, rese- och transportpolicy, riktlinjer för upphandling, underhållsplaner för fastigheter och anläggningar samt infrastrukturplaner av olika slag. 11(17)

12 3.4 Beskrivning av kommunens övergripande mål/visioner för klimatarbetet Energianvändningen inom Älvsbyns kommun ska kännetecknas av effektivitet och uthållighet ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv. Detta innebär bland annat en effektiv användning av elenergi och en successiv utfasning av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara sådana. Älvsbyns kommuns egen energiproduktion ska baseras på förnyelsebara bränslen. Älvsbyns kommun ska år 2035 vara en fossilbränslefri kommun. 3.5 Beskrivning av mätbara mål som syftar till att nå de övergripande målen/visionerna Utsläppen av koldioxid per invånare ska inom Älvsbyns kommun, som geografiskt område, år 2015 ha minskat med 15 % jämfört med 2004 års utsläppsnivå (en minskning med 640 kg per invånare) samtidigt som luftkvaliteten i centralorten skall förbättras. Älvsbyns kommun ska genom energieffektiviseringar minska förbrukningen av energi från 2008 år nivå med minst 2,5% per år fram till År 2015 skall minst 60 % av det bränsle/drivmedel som används i kommunens tjänstebilar/leasingbilar (inklusive de kommunala bolagen) utgöras av förnyelsebara bränslen (exempelvis etanol eller biogas) eller el (elhybrid). År 2011 skall Älvsbyns kommun genomföra två klimatrelaterade kampanjer i syfte att få allmänheten att åka mer kollektivtrafik samt välja cykel/promenera framför att åka bil. Älvsbyns kommun ska i sin översiktsplanering inbegripa planering för vindkraft. 12(17)

13 4. Handlingsplan 4.1 Beskrivning av åtgärder Åtgärd nr. 1. Under en sexårsperiod byta ut minst hälften av alla fordon som nyttjas av Älvsbyns kommuns personal till fordon som inte drivs med fossila bränslen. Beskrivning av åtgärden Älvsbyns kommunorganisation ska minska sina utsläpp av växthusgaser från fordon med minst 60% fram till Fordon som drivs med icke fossila bränslen ersätter gamla fordon när fordonen byts ut. 2. Andelen tjänsteresor med kollektiva färdmedel ska öka. 3. GC vägar ska plogas före gatorna för att underlätta för gående. Huvudman Älvsbyns kommun Kommunstyrelsen, Älvsbyns Energi AB. Kostnad Åtgärden utförs när fordon ändå ska bytas ut. Kostnaden bedöms vara rimlig utifrån att fordon ändå byts ut med jämna mellanrum. En etanolbil är marginellt dyrare än en bensinbil. En elhybrid kan kosta närmare 100 tkr mer än en etanolbil att köpa. Minskning av CO2-utsläpp/ Ca 60% av nuvarande utsläpp från kommunens bilar Minskning av energi Datum då åtgärden Delmål 1 En tredjedel av fordonen utbytta januari skall vara utförd Delmål 2 Andel tjänsteresor med kollektiva färdmedel ska öka med 10% per år från och med Delmål 3 Införs vintern Övriga miljövinster Bättre luft i Älvsbyn. Bättre underlag för kollektivtrafik. 13(17)

14 Åtgärd nr. 2. I samverkan med näringsliv och andra aktörer i samhället verka för att effektivisera transporter av varor. Beskrivning av åtgärden Genomföra tänkt godsterminal vid järnvägen enligt planen. Ha en aktiv roll i infrastrukturplaner hos de statliga verk och andra aktörer som arbetar med transportfrågor. Huvudman Älvsbyns kommun Kommunstyrelsen. Älvsbyns företagare. Kostnad 6-10 MKr Minskning av CO2-utsläpp/ Minskning av energi Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster För 100 ton som fraktas km på väg blir utsläppet ca 6,38 ton koldioxid. Motsvarande koldioxidutsläpp för järnvägstransport är ca 0,1 ton. Energiåtgången för motsvarande lastbilstransport är 96 GJ och för järnvägstransporten 14 GJ (Källa Green Cargo) Senast ska godsterminalen vara i bruk. Tunga transporter med lastbil minskar till förmån för järnvägstransporter. Trafiksäkerhetsvinster och minskning av buller från tung trafik på väg. Bättre luft i Älvsbyns tätort. Åtgärd nr. 3. Uppdatera kommunala planer så att de styr mot målen i energi- och klimatstrategin. Beskrivning av åtgärden Översiktsplan samt övriga policy- och strategidokument samt kommunala planer uppdateras vid nästa revidering. Huvudman Älvsbyns kommun - Kommunstyrelsen. Kostnad Minskning av CO2-utsläpp/ Minskning av energi Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster Ingen extra kostnad tillkommer för åtgärden. Kan ge stor effekt beroende på hur målen efterlevs, dock svår att beräkna. Delmål 1 - Klimatanpassad översiktsplan för Älvsbyns kommun beslutad senast Delmål 2 - Genomgång och vid behov ändring av kommunens övriga styrdokument så att samtliga anpassas till klimatstrategins mål. Beslutade senast Minskad energianvändning och minskad miljöpåverkan av trafik bedöms kunna bli de viktigaste miljövinsterna. Trafiksäkerhetsvinster kommer med all sannolikhet också att uppstå. 14(17)

15 Åtgärd nr. 4. Offensivt arbete med information och kunskapsspridning till företag och allmänheten som fokuserar på att ändra beteenden som leder till stora koldioxidutsläpp. Beskrivning av åtgärden Under 2011 ska Älvsbyns kommun genomföra minst två aktiviteter/kampanjer med syfte att få allmänheten att åka mer kollektivtrafik samt välja cykel/promenera framför att ta bilen. Huvudman Älvsbyns kommun Kommunstyrelsen och Myndighetsnämnden. Kostnad Aktiviteter/kampanjer 30 tkr Luftmätning 200 tkr Inköp elmätare 4 tkr Minskning av CO2-utsläpp/ Kan ge stor effekt beroende på hur människor väljer Minskning av energi att göra. Personbilar i pendeltrafik till och från Älvsbyns kommun uppskattas köras sammanlagt ca mil/dag. Uppskattningen har gjorts utifrån att pendlare åker två i varje bil, att hälften av fordonen är dieselbilar som drar 0,6 l/mil och den andra hälften är bensinbilar som drar 0,7 l/mil. Det ger ett utsläpp i nuläget på ca 8 ton CO2/dag. Om hälften av pendlarna ändrar sitt beteende och istället åker kollektivt eller fyra personer i varje bil skulle utsläppen minska med Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster ton/år. Delmål 1 Cykelkampanj i samverkan med vägverket genomförs i anslutning till skolstarten hösten Delmål 2 I stan utan min bil utförs hösten 2011 i samband med europeiska trafikantveckan. Delmål 3 Luftmätning i tätorten utförs Delmål 4 Uthyrning av elmätare till hushåll via biblioteket från och med Delmål 5 - Gymnasieprojekt i samarbete med Älvsbyns Energi AB för jämförelse av effekter på luftkvalitet. Delmål 6 - Idéforum på webbsidan Bättre luft i Älvsbyn, skapande av goda vanor hos barn, bättre hälsa samt bättre underlag för kollektivtrafik. Ökad trafiksäkerhet. 15(17)

16 Åtgärd nr. 5. Intern klimatkampanj inom kommunorganisationen. Beskrivning av åtgärden 1. Ny tjänstebilsupphandling byte till miljöbilar inkl. undersöka möjlighet till hyrbilsavtal för att få fler fordon i poolen. Påbörjas omgående. 2. Uppdatering av rese- och transportpolicyn, ingen reseersättning utgår för resor kortare än 2 km annat är för funktionshindrad. 3. Nya bättre tjänstecyklar köps in. 4. Utbyte till lågenergilampor i kommunens lokaler påbörjas Inga vanliga glödlampor köps in. 5. El till datorer stängs av kl och slås på kl Tids- och temperaturbegränsade uttag för motorvärmare införs på alla parkeringsplatser med motorvärmaruttag. Förtur för de som har mer än 4 km till arbetet och inte kan åka kollektivt. 7. Behovsstyrning av gatljus. Tidsstyrning. 8. Nya avtal med idrottsföreningarna; Idrottsanläggningar igång rätt årstid. Huvudman Älvsbyns kommun - Kommunstyrelsen, Älvsbyns Energi AB och Älvsbyns Fastigheter AB. Kostnad Åtgärd 1 - Marginell kostnad (ersätter privatbilar). Åtgärd 2-0 kr Åtgärd 3-10 tkr Åtgärd tkr ( vanliga glödlampor kommer att försvinna). Åtgärd 5 Ingen merkostnad Åtgärd tkr i investeringskostnad och minskad kostnad ca 450 tkr/år. Åtgärd 7 Tidsstyrning; Investeringskostnad kostar 600 tkr ger minskad kostnad med 200 tkr/år. - Armaturbyte av 40% av armaturerna kostar 8 Mkr sparar 1 Mkr per år (2008 års pris). Åtgärd 8 0 kr i investering, men beräknas ge en stor energibesparing. Minskning av CO2-utsläpp/ Minskning av energi Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster Samtliga punkter utom nr 6 ska vara påbörjade Samtliga punkter utom nr 1 och 6 slutförda Punkt 6 slutförs och punkt 7 slutförs Bättre luftkvalitet pga. färre fordon som trafikerar tätorten. Minskat behov av parkeringsplatser. 16(17)

17 5. Uppföljning Kommunens och de kommunala bolagens interna miljöarbete följs upp årligen och presenteras i en miljöredovisning som belyser kommunens och bolagens insatser under året i samband med boksluten. Redovisningen sker med utgångspunkt från energi- och klimatstrategin. Miljö- och byggkontoret ansvarar för att ta fram ett formulär som fylls i av respektive avdelning inom kommunförvaltningen samt de kommunala bolagen där uppgifter avseende energiförbrukning, personal- och godstransporter samt upphandling inom kommunens egna verksamheter ingår. Uppgifterna ska lämnas in till miljö- och byggkontoret senast 31/1 varje år. Den årliga redovisningen ska kunna ge underlag till att formulera nya mål och åtgärder. Därutöver kommer nyckeltal för kommunen som organisation samt kommunen som geografiskt område att tas fram för att beskriva hur Älvsbyns kommun lyckas i förhållande till målen. Uppföljning av kommunen som geografiskt område sker bl.a. med hjälp av data från Energimyndigheten, SCB och Vägverket m.fl. Uppföljningen presenteras på kommunens webbplats. 17(17)

Hållbar energi- och klimatplan Älvsbyns kommun. Minska utsläppen av koldioxid med minst 20 % till år 2020

Hållbar energi- och klimatplan Älvsbyns kommun. Minska utsläppen av koldioxid med minst 20 % till år 2020 Hållbar energi- och klimatplan Älvsbyns kommun Minska utsläppen av koldioxid med minst 20 % till år 2020 Sammanfattning Som del i arbetet med att minska kommunens utsläpp av växthusgaser har kommunen skrivit

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta?

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta? Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta? Andreas Hagnell www.skl.se/klimat 1 Roller i klimatarbetet Politisk arena Samhällsplanering Egen verksamhet Utbildning Rådgivning

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Dagordning. 12.00 Lunch

Dagordning. 12.00 Lunch Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Revidering av Ale kommuns Energi- och klimatplan

Revidering av Ale kommuns Energi- och klimatplan TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2014-12-05 2014-12-01 Dnr KS.2013.186 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Revidering av Ale kommuns Energi-

Läs mer

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Energiplan Ej kategoriserade styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 ENERGIPLAN Styrdokument - Ej kategoriserade Datum 1994-06-20 2 (3)

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

ALVESTA NÄSTA!

ALVESTA NÄSTA! ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-

Läs mer

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län? Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö -Energi Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Positiva tecken och problemområden Vad gör vi i Örebro län? Jorden blir

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI ENERGI Övergripande mål med anknytning till energi EU:s klimatmål till 2020 Nationella energimål Regionala energimål Regionala energi och klimatmål för Skåne TOMELILLA KOMMUN Fossilbränslefritt Förutom

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134

Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134 Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134 1 2015-09-08 Inledning Denna energi- och klimatstrategi inkl. handlingsplan ersätter energi-

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Energi- och klimatplan

Energi- och klimatplan 0 (15) ÄNGELHOLMS KOMMUN Energi- och klimatplan Telefon 0431-870 00 Internet www.engelholm.se 1 Förord Klimatförändringar är troligen vår tids största globala problem och förmodligen också det som kommer

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet.

Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet. (fastställd 2014-04-28) Sustainable Energy Action Plan Bilaga till Övertorneå kommuns Energiplan som antogs av kommunfullmäktige 2010-05-03 Inledning Övertorneå kommun undertecknade 2013 Borgmästaravtalet

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. Akko Karlsson (MP) Vice Ordf. Regionförbundet Kalmar län Fossilbränslefritt 2030 (inte 2050) Fossila bränslen, Kalmar län 2008 GWh Drivmedel Eldningsolja

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer