Energi- och klimatstrategi för Älvsbyns kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi- och klimatstrategi för Älvsbyns kommun 2011 2015"

Transkript

1 Energi- och klimatstrategi för Älvsbyns kommun

2 Sammanfattning Kommunstyrelsen i Älvsbyns kommun har år 2007 beslutat att ta fram en klimatstrategi för att minska kommunens utsläpp av växthusgaser. Energifrågan har integrerats i arbetet eftersom energianvändningen har starka kopplingar till utsläpp av koldioxid. Därför har arbetsgruppen kallat förslaget energi- och klimatstrategi för Älvsbyns kommun. Strategin kan även användas som energiplan. Övergripande mål för Älvsbyns kommuns energi- och klimatarbete 1. Energianvändningen inom Älvsbyns kommun ska kännetecknas av effektivitet och uthållighet ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv. Detta innebär bland annat en effektiv användning av elenergi och en successiv utfasning av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara sådana. 2. Älvsbyns kommuns egen energiproduktion ska baseras på förnyelsebara bränslen. 3. Älvsbyns kommun ska år 2035 vara en fossilbränslefri kommun. Detaljerade mätbara energi- och klimatmål Utsläppen av koldioxid per invånare ska inom Älvsbyns kommun, som geografiskt område, år 2015 ha minskat med 15 % jämfört med 2004 års utsläppsnivå (en minskning med 640 kg per invånare) samtidigt som luftkvaliteten i centralorten ska förbättras. Älvsbyns kommun ska genom energieffektiviseringar minska förbrukningen av energi från 2008 års nivå med minst 2,5% per år fram till År 2015 skall minst 60 % av det bränsle/drivmedel som används i kommunens (inklusive det kommunala fastighetsbolaget och energibolaget) tjänstebilar/leasingbilar utgöras av förnyelsebara bränslen (exempelvis etanol eller biogas) eller el (elhybrid). Under 2009 skall Älvsbyns kommun genomföra två klimatrelaterade kampanjer i syfte att få allmänheten att åka mer kollektivtrafik samt välja cykel/promenera framför att åka bil. Åtgärdsplan En åtgärdsplan har framarbetats, där ett antal åtgärder har föreslagits som syftar till att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen från Älvsbyns kommun. Kommunen ska: successivt byta ut fordon som nyttjas av personal i tjänst till fordon som inte drivs med fossila bränslen. i samverkan med näringsliv och andra aktörer i samhället verka för att effektivisera transporter av varor. uppdatera kommunala planer så att de styr mot målen i energi- och klimatstrategin. offensivt arbeta med information och kunskapsspridning till företag och allmänhet för att ändra beteenden som leder till stora koldioxidutsläpp. utföra en energikampanj under 2011 internt inom kommunorganisationen. 2(17)

3 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION ORGANISATIONEN KRING KLIMATARBETET VÄXTHUSEFFEKTEN OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA LAGEN OM KOMMUNAL ENERGIPLANERING STYRMEDEL INVENTERING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING NÄRINGSLIV ENERGI VÄXTHUSGASER PROGNOS MÅL NATIONELLA KLIMATMÅL REGIONALA KLIMATMÅL ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGINS KOPPLING TILL MÅL I ANDRA STYRDOKUMENT BESKRIVNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL/VISIONER FÖR KLIMATARBETET BESKRIVNING AV MÄTBARA MÅL SOM SYFTAR TILL ATT NÅ DE ÖVERGRIPANDE MÅLEN/VISIONERNA HANDLINGSPLAN BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING (17)

4 1. Introduktion Den negativa klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Älvsbyns kommun står inför. Frågan har en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. Det sätt som vi arbetar med energioch klimatfrågor är därför av betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Älvsbyns kommun. Genom att upprätta en klimatstrategi, visar Älvsbyns kommun att vi arbetar för att ta vårt ansvar för att nå de nationella och regionala klimatmålen. Strategin syftar således till att utifrån lokala förutsättningarna sätta upp mål och formulera åtgärder som på ett effektivt sätt kan bidra till att minska Älvsbyns kommuns bidrag till klimatförändringarna. Klimatstrategin ska också utgöra kommunens energistrategi. Den nu gällande energiplanen i Älvsbyns kommun antogs av kommunfullmäktige år Energi- och klimatstrategin ersätter denna plan. Kommunfullmäktige beslutar om energi- och klimatstrategin, men för att nå en långsiktigt hållbar energiförsörjning måste alla invånare i kommunen på sikt bli delaktiga i klimatarbetet. 1.1 Organisationen kring klimatarbetet Arbetet med Klimatstrategin påbörjades hösten 2006 genom att Älvsbyns kommun ansökte om deltagande i projektet Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner. Älvsbyns kommun antogs till projektet och har därefter påbörjat arbetet med strategin. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för projektet och som ett första steg upprättades en intern organisation bestående av en politisk styrgrupp, budgetberedningen, samt en arbetsgrupp som har bestått av olika sakkunniga personer inom områden som bl.a. fastigheter, gator, energi, transporter samt näringsliv. Projektet sattes officiellt igång i samband med att en av klimatkommunerna anordnat upptaktsmöte i Falköping i februari Ett förslag till energi- och klimatstrategi har i april månad 2009 remitterats till kommunens nämnder och styrelser. 1.2 Växthuseffekten och klimatförändringarna Redan i dag ser vi effekterna av klimatförändringarna. Medeltemperaturen stiger, vilket får negativa konsekvenser för miljön och ekosystemen. Det räcker med en temperaturökning på några få grader för att hela jordens klimatsystem ska rubbas. I atmosfären påverkar växthusgaserna vårt klimat genom att absorbera värmestrålning. De hindrar inte solljuset att nå jordytan och värma upp den, men en stor del av den värmestrålning som annars skulle sändas tillbaka från jorden ut i rymden fångas upp. Gaserna fungerar ungefär som glasrutorna i ett växthus. Det är därför deras inverkan på klimatet kallas för växthuseffekten. Klimatpåverkande gaser, såsom koldioxid, vattenånga, metan och dikväveoxid (lustgas) har alltid funnits i atmosfären, men förekommer nu i allt högre halter som en följd av våra utsläpp. Koldioxid har den största negativa inverkan på vårt klimat. Det är utnyttjandet av fossila bränslen, som t ex. olja, stenkol och naturgas, som är den största bidragande orsaken och varje ytterligare tillskott av koldioxid kommer med andra ord att medföra en i det närmaste permanent förhöjning av koldioxidhalten i både luft och vatten och därmed en lika långvarig förstärkning av växthuseffekten. Det är därför viktigt att alla bidrar till att vända den negativa trenden. Mer om hur klimatförändringarna påverkar Sverige och specifikt vår finns region finns att läsa om på SMHI:s webbsida, 4(17)

5 1.3 Lagen om kommunal energiplanering En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. Ett sätt att strategiskt påverka utvecklingen är att göra en energiplan. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige. Älvsbyns kommuns energi- och klimatstrategi innefattar även en energiplan som uppfyller lagens syfte. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Genom en miljöanalys görs en bedömning av hur miljön, hälsan och hushållningen kommer att påverkas av olika åtgärder eller energisystem. En miljöanalys har utförts (bilaga 1). 1.4 Styrmedel Kommunen och de kommunala bolagen har en viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning och rådgivning. Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå energi- och klimatmålen och därmed bromsa klimatförändringarna. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion med avseende på energianvändningen t.ex. gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen samt vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. Transporter utgör en mycket stor del av de klimatpåverkande utsläppen i Älvsbyns kommun. Kostnader spelar en avgörande roll vid val av bränslen och transportslag. Kommunen har liten möjlighet att påverka lagstiftning, bränslepriser och skatter, några av de faktorer som styr vår bränsleanvändning och därmed också våra utsläpp av koldioxid. Kommunen kan i sina olika roller och nära kontakt med medborgare och näringsidkare arbeta för mer miljöanpassade transporter samt utveckla andra effektiva styrmedel. Kommunen som organisation bidrar med en relativt stor del av kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Genom att se över sin energiförbrukning, tjänsteresor, transporter samt inom ramen för upphandling ställa klimatkrav, kan kommunen minska sin egen klimatpåverkan avsevärt. Slutligen spelar kommunen en viktig roll för informationsspridning och folkbildning. Här är energirådgivaren en viktig resurs. 5(17)

6 2. Inventering 2.1 Geografi och befolkning Älvsbyns kommun ligger i skogslandet i Norrbottens inland. Kommunen täcker en geografisk yta som är km 2. Piteälven med Storforsen som största turistmål rinner med en 10 mil lång sträckning genom kommunen. Större genomkorsande vägar är bland annat väg 94 som går mellan Luleå och Bodö i Norge samt väg 374 som går mellan Piteå och Jokkmokk. Stambanan går också genom kommunen. Älvsbyns kommun har invånare (31/ ) fördelade på ca hushåll. Fler än hälften av invånarna bor i centralorten Älvsbyn. Några större byar är Vidsel, Korsträsk, och Vistträsk. Klimatet lokalt i tätorten är extremt inlandsklimat där inversion lätt bildas genom att höga berg ligger runt omkring älvdalen där själva samhället är uppbyggt. 2.2 Näringsliv Småföretagandet dominerar näringslivet i Älvsbyns kommun. De större företagen som Älvsbyhus och Polarbröd är väl kända såväl inom som utanför landet. Det finns även bil- och robottestverksamhet, flera olika verkstads-, livsmedels-, och serviceföretag, samt företag inom turism och inom de agrara näringarna. Kommunen ligger inom regionen 4-kanten i Norrbotten som förutom Älvsbyn omfattar kommunerna Piteå, Luleå och Boden och som kan anses utgöra en gemensam arbetsmarknad. Det bör finnas goda förutsättningar för näringslivsutveckling både inom befintliga företag och genom att nya företag skapas i kommunen. Utvecklingsområden kan till exempel vara energi- och drivmedel, förädling av skogsråvara, turist- och besöksnäring, handelsföretag och biltestverksamhet. 6(17)

7 2.3 Energi Den totala energianvändningen i Älvsbyns kommun för år 2004 uppgick till ca 318 GWh. Det motsvarar ca kwh per invånare. Det är en minskning med ca 20% från 1990 års nivå, se diagram 1. Med energianvändning menas i detta fall bensin, diesel, eldningsolja, fjärrvärme, träbränsle samt elenergi. Energianvändning i Älvsbyns kommun Mvh Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverksamhet Jordbruk, skogsbruk År Diagram 1: Slutlig energianvändning i Älvsbyns kommun, sektorsvis uppdelning. Källa SCB. De sektorer som svarar för den största energianvändningen är hushållen, industri- och byggverksamheter samt transporter, som tillsammans står för ca 85 % av energianvändningen i kommunen. 2.4 Växthusgaser Energi/uppvärmning Älvsbyns kommun har sedan länge arbetat med hållbarhetsfrågor. Redan på 1980-talet byggdes en biobränslebaserad fjärrvärmeanläggning i Älvsbyns kommuns tätort byggdes fjärrvärmeverket i centrala Älvsbyn ut och en ny kraftvärmepanna installerades. Förutom fjärrvärme produceras sedan i april 2007 grön el vid anläggningen försåg anläggningen 922 villor, 55 hyreshus och 78 offentliga lokaler och industrifastigheter med energi för uppvärmning och varmvatten. Anslutning av ytterligare områden till fjärrvärmenätet pågår och förtätning sker i områden som sedan tidigare har fjärrvärme. I Vidsel har en mindre fjärrvärmeanläggning med pelletseldning installerats vid skolan. Kommunens lokaler i Tvärån och Vistträsk är delvis uppvärmda med ytjordvärme vilket även gäller för Vistträsk reningsverk. Älvsbyns avloppsreningsverk värms genom utvinning av värme från avloppsvatten. 7(17)

8 Produktion av elektrisk energi i kommunen sker i mycket begränsad omfattning. Kommunen är för närvarande beroende av elektrisk energi som är producerad utanför kommunen. I och med att Piteälven är klassad som riksintresse och har ett juridiskt skydd saknas i stort sett möjligheter till produktion av el från vattenkraft. Vindkraftverk saknas för närvarande i kommunen. Det finns riksintressanta områden för vindkraft och det bör undersökas ytterligare om det finns andra områden som kan vara lämpliga. Från SCB:s statistik kan utläsas att energi för uppvärmning inte ger något utsläpp av koldioxid i Älvsbyns kommun. Denna siffra stämmer dock inte eftersom exempelvis fjärrvärmeanläggningen eldar med en del fossila bränslen när det är extremt kallt ute. Totalt förbrukade Älvsbyns Energi AB under år m 3 olja som ger ett utsläpp på 319 ton. Det motsvarar ca 38 kg koldioxid per invånare. Det finns även enstaka villor som värms med olja. Dessa bedöms ge ett i sammanhanget försumbart utsläpp av koldioxid. De sektorer som svarar för den största energianvändningen är hushållen, industri- och byggverksamheter samt transporter, som tillsammans står för ca 85 % av energianvändningen i kommunen. Hushåll Hushållen har enligt SCB:s statistik minskat sina koldioxidutsläpp avsevärt sedan Möjliga orsaker kan tänkas vara att olika tekniska förbättringar har gjort att elförbrukningen i hushållen har minskat. Hushållsmaskiner bedöms till exempel ha blivit energieffektivare. Ytjordvärme, energibrunnar och sjövärme förekommer i större omfattning än tidigare för uppvärmning i villafastigheter och fritidshus och bedöms ge en lägre elförbrukning än direktverkande eller vattenburen el för uppvärmning. Samtidigt har antalet apparater i hushållen kraftigt ökat. Industri Industrins utsläpp av koldioxid i Älvsbyns kommun har de senaste åren hållit sig på en relativt jämn nivå. En fördubbling av utsläppen kan dock konstateras mellan åren 2003 och Industrins elförbrukning bör kunna ha en koppling till konjunkturen även om energieffektiviseringar kan ge en mera långsiktig minskning av utsläppen. Man bör överväga en konjunkturanpassning i samband med att mål för elförbrukning inom industrin sätts upp. Ett mått kan exempelvis vara antal kwh per producerad enhet för en specifik anläggning. Kommunen har inte kunnat få fram några uppgifter om ifall någon industri köper grön el som inte genererar koldioxidutsläpp. Service Service och handel har minskat sina koldioxidutsläpp men även här finns en tendens till ökning år Transporter Transporterna bidrar, enligt SCB:s statistik, med största andelen av de totala koldioxidutsläppen i kommunen. I jämförelse med denna sektor är alla andra områden försumbara. Transportsektorns bidrag i Älvsbyn har ökat sedan 2001 trots den tekniska utvecklingen med bränslesnålare fordon, förbättrad kunskap om sparsam körning och olika transportpolitiska åtgärder. 8(17)

9 Koldioxidutsläpp (ton per person och år) År Plac. i Folk- Energi Hushåll Industri Service Transporter Totalt landet mängd Tabell 1: Utsläpp av koldioxid i Älvsbyns kommun. Källa SCB 2.5 Prognos Det finns goda möjligheter att åstadkomma förbättringar inom de olika sektorerna för att minska energianvändningen och därmed minska utsläppen av koldioxid. Kommunens planering för bostadsbebyggelse, infrastruktur och andra verksamheter påverkar bland annat transportbehov och möjliga alternativ för uppvärmning av bostäder och lokaler. För att lyckas är det viktigt att kunskap om energi- och klimatfrågan finns och att ett målmedvetet arbete mot strategiska mål utförs. Energi för uppvärmning Att förbättra byggnader och införa energibesparande tekniska system skulle troligen kunna ge en ganska stor effekt på förbrukningen av energi för uppvärmning. Byggnader kan förbättras byggnadstekniskt exempelvis genom tilläggsisolering eller fönsterbyte. Utvinning av värme ur luft, mark, vatten eller berg är ett sätt att energieffektivisera även om det krävs en viss andel el för att driva anläggningarna. Införda krav på energideklarationer för fastigheter bör ge ökad medvetenhet hos fastighetsägare om behov av energibesparande åtgärder. Klimatneutrala energislag har också möjlighet att öka sin andel av energiförbrukningen i kommunen. Vindkraftetableringar möjliggörs genom planering för vindkraft. Förtätning av fjärrvärmenät, satsningar på biobränsleanläggningar både som gemensamhetsanläggningar och för enskilda hushåll skulle kunna öka. Nyttjandet av solenergi skulle åtminstone sommartid kunna öka för uppvärmning av exempelvis varmvatten och pooler. Hushållens energianvändning Det finns en stor potential att minska hushållens energiförbrukning. Nya mer energisnåla hushållsmaskiner och den kommande utfasningen av glödlampor till förmån för lågenergilampor väntas ge effekt. De flesta hushåll kan göra betydligt mer för att minska sin energianvändning än vad som görs idag. Att undvika apparater som står i stand by-läge är ett exempel på ett mycket enkelt sätt för hushåll att minska onödig elförbrukning. Här har kommunen genom energirådgivningen en viktig roll för att sprida kunskap om enkla åtgärder som kan ge bra effekt. Hushållens resemönster skulle kunna förändras till fördel för färdmedel som ger begränsad eller ingen klimatpåverkan. Här krävs en strategi för resandet som möjliggör ett större nyttjande av kollektivtrafik samt uppbyggnad av en infrastruktur som är anpassad för framtidens miljöfordon. 9(17)

10 Industri Industrins konkurrenskraft på lång sikt kan komma att påverkas av hur företagen klarar anpassningen till hållbara energilösningar. Mycket talar för att priset på energi kommer att vara fortsatt högt eller ännu högre än idag vilket ställer större krav på energieffektivisering för att företagen ska kunna nå lönsamhet. Framtidens kunder kan dessutom komma att ställa helt andra krav än dagens på att företagen tar sitt ansvar när det gäller uthållighetsfrågor. Många företag har redan genomfört åtgärder för energieffektiviseringar men de flesta har fortfarande goda förutsättningar att hitta nya eller ytterligare möjligheter att energieffektivisera och på så sätt spara pengar och energi. Det kommer antagligen att finnas en marknad för energieffektiva produkter och klimatsmarta lösningar. Dessa skulle kunna produceras i Älvsbyn lika bra som på annan plats. Nationella satsningar på bland annat vindkraft kommer att ge möjlighet till en större andel förnybar elenergi i landet. För Älvsbyns del bör möjligheten för vidkraftetableringar ytterligare undersökas för att underlätta för de som avser att bygga och driva vindkraftverk. Service Även inom servicenäringen finns möjlighet till energieffektiviseringar. Tekniska utvecklingen inom serviceområdet kommer på sikt troligen att innebära en minskad energiförbrukning. Det gäller till exempel kylanläggningar, kontorsmaskiner och belysning. En ökad e-handel kan innebära att godstransporterna ökar. Det är viktigt att dessa kan utföras effektivt och med så små koldioxidutsläpp som möjligt. Det finns goda förutsättningar för nya serviceföretag kopplade till energisektorn. Transporter När det gäller transporter av gods finns goda förutsättningar att öka andelen som transporteras på järnväg. En godsterminal i anslutning till järnvägen håller på att projekteras. Satsningen kommer att reducera antalet lastbilstransporter till och från Älvsbyn. En ökad satsning på gång- och cykelvägar för att dessa ska få en bättre kontinuitet och tillgänglighet kan på sikt minska tätortstrafiken. Här har dels kommunen och dels Vägverket ett ansvar att tillgodose behovet som finns. Kollektivtrafiken kommer att spela en stor roll för ett hållbart transportsystem i kommunen. Utvecklandet av bilpooler med miljöbilar skulle kunna vara ett komplement till kollektivtrafik där denna inte är tillräckligt tät. Gröna näringar Inom jord- och skogsbrukssektorn kan produktion av förnybara bränslen öka om det finns en efterfrågan på produkterna. I anslutning till djurgårdar skulle en biogasanläggning med fördel kunna byggas som kan minska denna sektors klimatpåverkan. En förstudie har inletts inom detta område. Anläggningen kan ge biogas som drivmedel eller producera förnybar elektrisk energi. Avfallshantering Återvinningscentralen avses flyttas till ett centralare läge, vilket minskar transporterna. En samverkan inom biogasområdet skulle kunna ge möjligheter att undvika transporter till grannkommuner med det komposterbara avfallet samt en möjlighet att få ett användningsområde för avloppsslam från de kommunala avloppsanläggningarna. 10(17)

11 3. Mål 3.1 Nationella klimatmål Det svenska klimatarbetet bedrivs på flera nivåer. Dels inom EU och globalt, dels på nationell och regional nivå samt på kommunal nivå. I juni 2006 antog riksdagen propositionen Nationell klimatpolitik i global samverkan (prop. 2005/06:172). Där fastställs att det nationella klimatmålet som antogs för klimatpolitiken år 2002, ligger fast. Det innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser, under perioden ska ligga på en nivå som är fyra procent lägre än utsläppen år För att nå, de i propositionen uppställda målen, finns det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan som består av mål på både lång och kort sikt. Det långsiktiga svenska klimatmålet utgår från att utsläppen på sikt ska vara jämt fördelade mellan jordens invånare. På lång sikt ska de svenska utsläppen av växthusgaser därför minska till en nivå lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Riksgenomsnittet för utsläpp var år 2003 cirka 7,9 ton per svensk och år. Internationell samverkan är avgörande för om målet ska nås. Det kortsiktiga målet är att de svenska utsläppen av växthusgaser som medelvärde för perioden ska vara fyra procent lägre än utsläppen år Målet ska nås genom inhemska åtgärder, utan användning av utsläppskrediter via vare sig flexibla mekanismer eller kompensation för upptag i så kallade kolsänkor (upptag av koldioxid i ex. växande skog). I Klimatberedningens betänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24) som var ute på remiss till och med den 18 juni 2008, diskuteras nya förslag på klimatmål. Beredningen föreslår mål inom tre olika tidsintervall: , 2020 samt Klimatberedningens betänkande kommer att vara underlag till den kommande klimatpolitiska propositionen som ännu inte har publicerats. 3.2 Regionala klimatmål Här presenteras mål från det regionala miljömålsprogrammet, för Norrbottens län. Utsläppen av växthusgaser ska år 2010 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Målet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller för flexibla mekanismer och beräknas i koldioxidekvivalenter. Målet omfattar inte basindustrierna lokaliserade i Norrbotten. Med basindustrier avses här massa- och pappersindustrin, gruv- och stålindustrin samt LuleKraft AB. Länsstyrelsen i Norrbottens län har, för att kunna fastställa ett regionalt delmål, verkat för att ett nationellt delmål för minskade utsläpp av växthusgaser från basindustrin framarbetas. 3.3 Energi- och klimatstrategins koppling till mål i andra styrdokument Energi- och klimatstrategin ska integreras i kommunens övriga styrdokument så att dessa går i samma riktning vad avser energi- och klimatfrågan. Viktiga dokument i det sammanhanget är bland annat kommunens översiktsplan och detaljplaner, rese- och transportpolicy, riktlinjer för upphandling, underhållsplaner för fastigheter och anläggningar samt infrastrukturplaner av olika slag. 11(17)

12 3.4 Beskrivning av kommunens övergripande mål/visioner för klimatarbetet Energianvändningen inom Älvsbyns kommun ska kännetecknas av effektivitet och uthållighet ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv. Detta innebär bland annat en effektiv användning av elenergi och en successiv utfasning av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara sådana. Älvsbyns kommuns egen energiproduktion ska baseras på förnyelsebara bränslen. Älvsbyns kommun ska år 2035 vara en fossilbränslefri kommun. 3.5 Beskrivning av mätbara mål som syftar till att nå de övergripande målen/visionerna Utsläppen av koldioxid per invånare ska inom Älvsbyns kommun, som geografiskt område, år 2015 ha minskat med 15 % jämfört med 2004 års utsläppsnivå (en minskning med 640 kg per invånare) samtidigt som luftkvaliteten i centralorten skall förbättras. Älvsbyns kommun ska genom energieffektiviseringar minska förbrukningen av energi från 2008 år nivå med minst 2,5% per år fram till År 2015 skall minst 60 % av det bränsle/drivmedel som används i kommunens tjänstebilar/leasingbilar (inklusive de kommunala bolagen) utgöras av förnyelsebara bränslen (exempelvis etanol eller biogas) eller el (elhybrid). År 2011 skall Älvsbyns kommun genomföra två klimatrelaterade kampanjer i syfte att få allmänheten att åka mer kollektivtrafik samt välja cykel/promenera framför att åka bil. Älvsbyns kommun ska i sin översiktsplanering inbegripa planering för vindkraft. 12(17)

13 4. Handlingsplan 4.1 Beskrivning av åtgärder Åtgärd nr. 1. Under en sexårsperiod byta ut minst hälften av alla fordon som nyttjas av Älvsbyns kommuns personal till fordon som inte drivs med fossila bränslen. Beskrivning av åtgärden Älvsbyns kommunorganisation ska minska sina utsläpp av växthusgaser från fordon med minst 60% fram till Fordon som drivs med icke fossila bränslen ersätter gamla fordon när fordonen byts ut. 2. Andelen tjänsteresor med kollektiva färdmedel ska öka. 3. GC vägar ska plogas före gatorna för att underlätta för gående. Huvudman Älvsbyns kommun Kommunstyrelsen, Älvsbyns Energi AB. Kostnad Åtgärden utförs när fordon ändå ska bytas ut. Kostnaden bedöms vara rimlig utifrån att fordon ändå byts ut med jämna mellanrum. En etanolbil är marginellt dyrare än en bensinbil. En elhybrid kan kosta närmare 100 tkr mer än en etanolbil att köpa. Minskning av CO2-utsläpp/ Ca 60% av nuvarande utsläpp från kommunens bilar Minskning av energi Datum då åtgärden Delmål 1 En tredjedel av fordonen utbytta januari skall vara utförd Delmål 2 Andel tjänsteresor med kollektiva färdmedel ska öka med 10% per år från och med Delmål 3 Införs vintern Övriga miljövinster Bättre luft i Älvsbyn. Bättre underlag för kollektivtrafik. 13(17)

14 Åtgärd nr. 2. I samverkan med näringsliv och andra aktörer i samhället verka för att effektivisera transporter av varor. Beskrivning av åtgärden Genomföra tänkt godsterminal vid järnvägen enligt planen. Ha en aktiv roll i infrastrukturplaner hos de statliga verk och andra aktörer som arbetar med transportfrågor. Huvudman Älvsbyns kommun Kommunstyrelsen. Älvsbyns företagare. Kostnad 6-10 MKr Minskning av CO2-utsläpp/ Minskning av energi Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster För 100 ton som fraktas km på väg blir utsläppet ca 6,38 ton koldioxid. Motsvarande koldioxidutsläpp för järnvägstransport är ca 0,1 ton. Energiåtgången för motsvarande lastbilstransport är 96 GJ och för järnvägstransporten 14 GJ (Källa Green Cargo) Senast ska godsterminalen vara i bruk. Tunga transporter med lastbil minskar till förmån för järnvägstransporter. Trafiksäkerhetsvinster och minskning av buller från tung trafik på väg. Bättre luft i Älvsbyns tätort. Åtgärd nr. 3. Uppdatera kommunala planer så att de styr mot målen i energi- och klimatstrategin. Beskrivning av åtgärden Översiktsplan samt övriga policy- och strategidokument samt kommunala planer uppdateras vid nästa revidering. Huvudman Älvsbyns kommun - Kommunstyrelsen. Kostnad Minskning av CO2-utsläpp/ Minskning av energi Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster Ingen extra kostnad tillkommer för åtgärden. Kan ge stor effekt beroende på hur målen efterlevs, dock svår att beräkna. Delmål 1 - Klimatanpassad översiktsplan för Älvsbyns kommun beslutad senast Delmål 2 - Genomgång och vid behov ändring av kommunens övriga styrdokument så att samtliga anpassas till klimatstrategins mål. Beslutade senast Minskad energianvändning och minskad miljöpåverkan av trafik bedöms kunna bli de viktigaste miljövinsterna. Trafiksäkerhetsvinster kommer med all sannolikhet också att uppstå. 14(17)

15 Åtgärd nr. 4. Offensivt arbete med information och kunskapsspridning till företag och allmänheten som fokuserar på att ändra beteenden som leder till stora koldioxidutsläpp. Beskrivning av åtgärden Under 2011 ska Älvsbyns kommun genomföra minst två aktiviteter/kampanjer med syfte att få allmänheten att åka mer kollektivtrafik samt välja cykel/promenera framför att ta bilen. Huvudman Älvsbyns kommun Kommunstyrelsen och Myndighetsnämnden. Kostnad Aktiviteter/kampanjer 30 tkr Luftmätning 200 tkr Inköp elmätare 4 tkr Minskning av CO2-utsläpp/ Kan ge stor effekt beroende på hur människor väljer Minskning av energi att göra. Personbilar i pendeltrafik till och från Älvsbyns kommun uppskattas köras sammanlagt ca mil/dag. Uppskattningen har gjorts utifrån att pendlare åker två i varje bil, att hälften av fordonen är dieselbilar som drar 0,6 l/mil och den andra hälften är bensinbilar som drar 0,7 l/mil. Det ger ett utsläpp i nuläget på ca 8 ton CO2/dag. Om hälften av pendlarna ändrar sitt beteende och istället åker kollektivt eller fyra personer i varje bil skulle utsläppen minska med Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster ton/år. Delmål 1 Cykelkampanj i samverkan med vägverket genomförs i anslutning till skolstarten hösten Delmål 2 I stan utan min bil utförs hösten 2011 i samband med europeiska trafikantveckan. Delmål 3 Luftmätning i tätorten utförs Delmål 4 Uthyrning av elmätare till hushåll via biblioteket från och med Delmål 5 - Gymnasieprojekt i samarbete med Älvsbyns Energi AB för jämförelse av effekter på luftkvalitet. Delmål 6 - Idéforum på webbsidan Bättre luft i Älvsbyn, skapande av goda vanor hos barn, bättre hälsa samt bättre underlag för kollektivtrafik. Ökad trafiksäkerhet. 15(17)

16 Åtgärd nr. 5. Intern klimatkampanj inom kommunorganisationen. Beskrivning av åtgärden 1. Ny tjänstebilsupphandling byte till miljöbilar inkl. undersöka möjlighet till hyrbilsavtal för att få fler fordon i poolen. Påbörjas omgående. 2. Uppdatering av rese- och transportpolicyn, ingen reseersättning utgår för resor kortare än 2 km annat är för funktionshindrad. 3. Nya bättre tjänstecyklar köps in. 4. Utbyte till lågenergilampor i kommunens lokaler påbörjas Inga vanliga glödlampor köps in. 5. El till datorer stängs av kl och slås på kl Tids- och temperaturbegränsade uttag för motorvärmare införs på alla parkeringsplatser med motorvärmaruttag. Förtur för de som har mer än 4 km till arbetet och inte kan åka kollektivt. 7. Behovsstyrning av gatljus. Tidsstyrning. 8. Nya avtal med idrottsföreningarna; Idrottsanläggningar igång rätt årstid. Huvudman Älvsbyns kommun - Kommunstyrelsen, Älvsbyns Energi AB och Älvsbyns Fastigheter AB. Kostnad Åtgärd 1 - Marginell kostnad (ersätter privatbilar). Åtgärd 2-0 kr Åtgärd 3-10 tkr Åtgärd tkr ( vanliga glödlampor kommer att försvinna). Åtgärd 5 Ingen merkostnad Åtgärd tkr i investeringskostnad och minskad kostnad ca 450 tkr/år. Åtgärd 7 Tidsstyrning; Investeringskostnad kostar 600 tkr ger minskad kostnad med 200 tkr/år. - Armaturbyte av 40% av armaturerna kostar 8 Mkr sparar 1 Mkr per år (2008 års pris). Åtgärd 8 0 kr i investering, men beräknas ge en stor energibesparing. Minskning av CO2-utsläpp/ Minskning av energi Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster Samtliga punkter utom nr 6 ska vara påbörjade Samtliga punkter utom nr 1 och 6 slutförda Punkt 6 slutförs och punkt 7 slutförs Bättre luftkvalitet pga. färre fordon som trafikerar tätorten. Minskat behov av parkeringsplatser. 16(17)

17 5. Uppföljning Kommunens och de kommunala bolagens interna miljöarbete följs upp årligen och presenteras i en miljöredovisning som belyser kommunens och bolagens insatser under året i samband med boksluten. Redovisningen sker med utgångspunkt från energi- och klimatstrategin. Miljö- och byggkontoret ansvarar för att ta fram ett formulär som fylls i av respektive avdelning inom kommunförvaltningen samt de kommunala bolagen där uppgifter avseende energiförbrukning, personal- och godstransporter samt upphandling inom kommunens egna verksamheter ingår. Uppgifterna ska lämnas in till miljö- och byggkontoret senast 31/1 varje år. Den årliga redovisningen ska kunna ge underlag till att formulera nya mål och åtgärder. Därutöver kommer nyckeltal för kommunen som organisation samt kommunen som geografiskt område att tas fram för att beskriva hur Älvsbyns kommun lyckas i förhållande till målen. Uppföljning av kommunen som geografiskt område sker bl.a. med hjälp av data från Energimyndigheten, SCB och Vägverket m.fl. Uppföljningen presenteras på kommunens webbplats. 17(17)

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 Innehåll Sida Inledning... 2 Värdegrund... 2 Nulägesbeskrivning... 3 Omvärldsanalys... 5 Fokusområde: Transportfordon och drivmedel... 6 Fokusområde:

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Med stöd från: Färdigställandestatus: Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Daniel Uppsäll, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för

Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för Vimmerby kommun... 5 Nuläge... 6 Nulägesbeskrivning av

Läs mer

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31 Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Vilka är klimatkommunerna? Erfarenhet av kommunalt klimatarbete

Vilka är klimatkommunerna? Erfarenhet av kommunalt klimatarbete Vilka är klimatkommunerna? Nätverk med 22 kommuner Erfarenhet av kommunalt klimatarbete Lär sig av varandra Klimatkommunerna driver projekt klimatcoachning Naturvårdsverket finansierar Vilka är med i klimatcoachningen??

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Framtagande, uppföljning och utvärdering 6 Kritiska framgångsfaktorer för att nå målen 7 Energi och koldioxid i kommunen 10 Energianvändningen 10 Klimatpåverkan

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60

Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60 Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017 Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60 2 (21) 3 (21) Oskarshamns kommuns vision och inriktning I och med allt större insikt

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 PRESENTATION AV TOMELILLA KOMMUN... 3 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 PROJEKTORGANISATION... 4 2. INVENTERING...

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun 2015-2020 Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning GLOBALA KLIMATUTMANINGAR Jordens klimat håller på att förändras. Det är en av vår tids största

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet. Välkommen till Svante Fastighet Svante Fastighet är ett webbaserat klimatprogram som ger dig som fastighetsägare stöd för att minska din klimatpåverkan. Programmet gör det enkelt att kartlägga och följa

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer