Guide till Grön Flagg. Förskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guide till Grön Flagg. Förskola"

Transkript

1 Gude tll Grön Flagg Förskola

2 Innehållsförtecknng 1. Om Grön Flagg Bestäm er Kontaktpoltker Htta en kontaktpoltker Anmälan Anmäl er Hur anmäler v oss? Grön Flagg-samordnare Grön Flagg-råd Utse Grön Flagg-råd Grön Flagg-råd Tps för Grön Flagg-råd med barnen Hållbara Nyckeltal Redovsa Hållbara Nyckeltal Fylla nyckeltalen Uppdatera nyckeltalen De här delarna ngår de Hållbara Nyckeltalen Handlngsplan Ta fram och skcka n en handlngsplan Utvecklngsområden och teman Koppla era utvecklngsområden tll Grön Flaggs teman Att knyta an tll läroplanen Synlggör arbetet och samverka med omvärlden Dokumentaton Dokumentera kontnuerlgt Skcka n rapporten Hssa flaggan Flagga och logotyp Flaggan Kontakta oss Blaga - Exempel på fylld handlngsplan...32 Blaga - Exempel på utvecklngsområden nom de olka temana...36 Blaga - Exempel på fylld rapport...41

3 1. Om Grön Flagg Verktyget Grön Flagg ger barn och unga fantastska förutsättnngar att arbeta aktvt med hållbar utvecklng på ett rolgt och engagerande sätt. Grön Flagg nnebär att alla blr delaktga hållbarhetsarbetet samtdgt som man arbetar med mål och rktlnjer läroplaner. Grunden Grön Flagg är nflytande, allt arbete nom Grön Flagg utgår från barnens och elevernas déer och nyfkenhet. Grön Flagg är också ett bra sätt för skolan eller förskolan att vsa upp stt hållbarhetsarbete för omgvnngen. Grön Flagg är både en certferng och ett verktyg. Det är över skolor och förskolor som är anslutna tll Grön Flagg Sverge. Dessa skolor och förskolor utgör Grön Flagg-nätverket vlket gör det tll det största nätverket nom hållbar utvecklng. Verktyget är kostnadsfrtt och admnstreras av stftelsen Håll Sverge Rent. Grön Flagg är en nternatonell certferng för förskolor och skolor och är den svenska delen av Eco-Schools som drvs av Foundaton for Envronmental Educaton (FEE). I Sverge har Grön Flagg funnts sedan Idag deltar över 50 länder hela världen Eco-Schools och fler länder tllkommer varje år. Nätverket omfattar mljontals pedagoger, barn och ungdomar. Kolla n vår flm om Grön Flagg och få nspraton. Den fnns på Håll Sverge Rents webbplats tllsammans med massor av spännande materal om Grön Flagg. 3

4 2. Bestäm er Vll n börja arbeta med Grön Flagg och vara med att förändra världen? När n väl har bestämt er för att vara med är det vktgt att nformera alla på förskolan om Grön Flagg, och se tll att beslutet blr väl förankrat. Glöm nte att nformera och nvolvera alla föräldrar arbetet! För att vara med Grön Flagg behöver hela verksamheten på förskolan nbegrpas på något sätt. Alla enheter som omfattas av det svenska utbldnngssystemet kan vara med Grön Flagg. Krterer * De enheter som omfattas av det svenska utbldnngssystemet kan vara med Grön Flagg * En enskld avdelnng på en förskola eller delar av en grundskola kan nte anmäla sg om nte hela verksamheten nbegrps på något sätt * En enhet med fler förskolor anmäler varje förskola separat * En verksamhet som består av både förskola och skola behöver anmäla verksamheterna separat eftersom arbetssättet är anpassat utefter olka verksamheter, bland annat genom kopplngar tll läroplaner. Intatvet tll att börja med Grön Flagg kan komma från pedagoger, föräldrar eller någon annan som är nvolverad er verksamhet. För att ert Grön Flagg-arbete ska bl så bra som möjlgt behöver ntatvet bl förankrat bland personal, barn och föräldrar på förskolan. Ta därför upp frågan på ett APT, ett föräldramöte eller vd annat tllfälle så att n tllsammans kan bestämma hur n ska gå vdare. Vad vll n göra? Vem gör vad? Hur kan arbetet praktskt komma att se ut? Vad har n för möjlgheter och utmanngar? Vad blr första steget? Kom håg att barnens déer och nyfkenhet lgger tll grund för Grön Flagg-arbetet. För att sedan starta gång går n n på och anmäler er. Håll Sverge Rent stöttar ert arbete genom tps och déer på och anordnar utbldnngar och nformatonsträffar vlka nformeras om på webben. 4

5 3. Kontaktpoltker 3.1 Htta en kontaktpoltker Nästa steg är att ta kontakt med en kommunpoltker, som vll vara er kontaktpoltker. Syftet är att kommunen ska bl mer medveten om hur skolor och förskolor lokalt bdrar tll en hållbar utvecklng genom att arbeta med Grön Flagg. Alla Grön Flagg-verksamheter ska ha en kontaktpoltker. Denna poltker kommer att vara er kontakt kommunen som kan bdra med nformaton och stöd från kommunens håll. Kontaktpoltkern får genom Grön Flagg också koll på vad n gör på er förskola och kan skapa ett nätverk för verksamheter er regon. En kontaktpoltker kan vara någon som n redan har kontakt med, en förälder eller någon som tydlgt är engagerad kvaltetsutvecklng förskolan. Det kan också vara någon som n tycker kan bl mer nsatt dessa frågor. Den poltska tllhörgheten är nte relevant eftersom kontakten handlar om synlggörande och nformatonssprdnng. Att vara Grön Flagg-kontaktpoltker är en ära! Praktskt nnebär kontakten med poltkern att förskolan håller denne nformerad om arbetet som görs. Kontaktpoltkern får egna nloggnngsuppgfter tll ert Grön Flagg-konto och kan se det n skrvt men nte se era foton. Många förskolor bjuder n sn poltker på Grön Flagg-festlgheter som flagghssnngar eller utställnngar. Andra låter sn poltker delta Grön Flaggråd. Hur och vlken kommunkaton n har med Kontaktpoltkern väljer n själva. Lpfö Kontakten med en lokal poltker ger förskolan utbyte med omgvande samhälle och understryker den demokratska karaktären av Grön Flagg. Verksamheten ska, enlghet med läroplanen, bedrvas demokratska former och därgenom lägga grunden tll ett växande ansvar och ntresse hos barnen för att de på skt aktvt ska delta samhällslvet. Sverker Ottosson, kontaktpoltker Sundsvall: Som kontaktpoltker får man nspraton och nya perspektv på tllvaron och problemlösnngar. Konceptet är klockrent tycker jag, säger Sverker Ottosson, mljöpartstskt kommunalråd och ordförande kommunstyrelsens Infrastruktur- och Serv - ceutskott Sundsvall. Rosa Lundmark, kontaktpoltker Vantör: Konceptet med kontaktpoltker nom Grön Flagg är specellt eftersom det är så postvt. Annars är det ofta man som poltker blr kontaktad för att det är något som är dålgt, något som folk vll klaga på. På så sätt är det här uppdraget unkt. 5

6 4. Anmälan 4.1 Anmäl er När n har bestämt er för att vara med Grön Flagg och httat er kontaktpoltker är det dags att fylla och skcka n en anmälan tll Håll Sverge Rent. N får då nloggnngsuppgfter tll era egna sdor på Grön Flagg-webben, där n enkelt kan fylla er uppgfter, skapa en handlngsplan, dokumentera och hålla koll på ert arbete med Grön Flagg. 4.2 Hur anmäler v oss? N ansluter er tll Grön Flagg genom att fylla ett formulär två steg på Håll Sverge Rents webbplats: Följande uppgfter kommer n att behöva fylla vd er anmälan: * Verksamhet: namn, skolform, kommun, organsatonsform (prvat/offentlg), telefon, webbplats * Postadress: adress, postnummer, postort * Förskolechef: namn, e-post och telefon * Kontaktperson: namn, e-post och telefon * Kontaktpoltker: namn, e-post, telefon och poltskt uppdrag * Samordnare ej oblgatorsk att fylla. I formuläret anger n kontaktuppgfter tll verksamheten. Arbetet Grön Flagg är kopplat tll gällande läroplaner så därför är det vktgt att n anger skolform vd anmälan. Skulle det vara så att n är flera olka skolformer nom samma verksamhet behöver n göra en anmälan för vart och ett av dessa. Kontaktpersonen som n anger är er länk tll Håll Sverge Rent, och den som v kommer att kontakta vd behov. Kontaktpersoner och förskolechef får nyhetsbrev och återkopplng på handlngsplaner och rapporter va e-post. När n fått nloggnngsuppgfter kan n logga n på era Grön Flagg-sdor och lägga tll ytterlgare kontaktpersoner, så att fler kan vara med och dokumentera arbetet och ta del av nformaton. 6

7 4.3 Grön Flagg-samordnare I många kommuner fnns lokala samordnare som på olka sätt stöttar Grön Flagg-skolor och -förskolor. Det kan t.ex. vara en mljösamordnare eller en Naturskola. Samordnarfunktonen har tllkommt då v fått önskemål från både verksamheter och samordnare om att förenkla nformatonen och kommunkatonen dem emellan. Om n har en samordnare eller lknande, fyll dennes kontaktuppgfter. Vll n att samordnaren ska kunna följa er och stötta er ert arbete, kryssa att samordnaren får tllgång tll era Grön Flagg-sdor. Samordnare kommer då att kunna följa ert arbete, men nte se de blder n lagt n rapporter. V har sammanställt en manual tll hur Grön Flagg-sdorna fungerar som det är vktgt att n läser genom nnan n påbörjar ert arbete. Den heter Manual tll Grön Flagg och fnns högt upp tll höger på era Grön Flagg-sdor (när n väl är nloggade). När n skckat n er anmälan granskas den av Håll Sverge Rent. Därefter får kontaktperson och förskolechef nloggnngsuppgfter, va de e-postadresser n uppgett. Även er kontaktpoltker får nloggnngsuppgfter, men denne kan nte se några foton utan bara det n skrvt. När n sedan har loggat n kan n lägga tll, redgera eller ta bort kontaktuppgfter, samt byta tll personlga lösenord. 7

8 5. Grön Flagg-råd 5.1 Utse Grön Flagg-råd När n anmält er är det dags att utse ett Grön Flagg-råd. Det är vktgt att ansvaret för Grön Flagg vlar på flera och därför är ett Grön Flagg-råd med bred representaton bra. Det ska helst fnnas pedagoger från alla avdelnngar rådet, och gärna förskolechef, övrg personal och föräldrar. Barnen kan delta Grön Flagg-rådet eller separata Grön Flagg-råd eller samlngar. För varje Grön Flagg-cykel väljer n vlka som deltar Grön Flagg-rådet. Låt gärna medverkan rådet gå runt, det stärker engagemanget. 5.2 Grön Flagg-råd Grön Flagg-rådet spelar en vktg roll att drva Grön Flagg-arbetet framåt. Rådet samordnar arbetet och sprder nformaton tll alla avdelnngar. Grön Flagg-rådet har också en vktg funkton att samla upp déer och tankar krng hur barn och personal vll utveckla verksamheten. Många förskolor har Grön Flagg-råd med barnen där deras åskter fångas upp. På mötena kan barnen utöva Lpfö ett nflytande över planerngen av Grön Flagg-arbetet Grön Flaggrådet/samlngarna är ett stöd och ta beslut krng hur arbetet ska gå vdare. I rådet strävan efter att barnen får utveckla förmågan reflekterar n också krng upplevelser och aktvteter. att uttrycka sna tankar och åskter och delta Det är valfrtt att ha Grön Flagg-råd/samlngar med olka former av beslutsfattande. De nnebär barnen. möjlgheter för förskolläraren att ge barnen ett reellt nflytande på arbetssätt och verksamhetens nnehåll Tps för Grön Flagg-råd med barnen Även barn som nte är med Grön Flagg-rådet ska ha nflytande över Grön Flagg-arbetet. Det kan ske genom att fånga upp deras ntressen och déer kontnuerlgt. * Ge barnen chans att få berätta om sna upplevelser * Gör tankekartor krng t.ex. det tema eller område n väljer att jobba med. Använd blder, ord och symboler. * Ställ öppna frågor tll barnen, exempelvs vad tror n växter behöver för att leva?, vad tycker n är ett skräp?, vad behöver du för att må bra?, vad gör dg glad? eller vad tror n att v använder energ tll?. * Som pedagoger behöver n nte ha svaren på frågorna, se er själva som medupptäckare! 8

9 6. Hållbara Nyckeltal 6.1 Redovsa Hållbara Nyckeltal Med de Hållbara Nyckeltalen kan n följa det kontnuerlga, pågående arbetet med hållbar utvecklng nom er verksamhet, ett arbete som nte alltd är syns genom de aktuella utvecklngsområdena er handlngsplan. De Hållbara Nyckeltalen är också ett hjälpmedel för att synlggöra för andra vad er verksamhet konkret arbetar med för en hållbar utvecklng Fylla nyckeltalen Nyckeltalen fylls genom att svara på ett antal frågor. N väljer själva vlka nyckeltal n vll använda, samt på vlken nvå n vll lägga arbetet. Det är bara några av nyckeltalen som är oblgatorska att fylla Uppdatera nyckeltalen Nyckeltalen kan n uppdatera hur ofta n vll men mnmum är att göra det varje gång en ny Grön Flagg-cykel startas. Det som fnns nskrvet ssta dagen på året, kommer att bl de uppgfter som sparas er hstork. Efter några år kommer n att kunna få statstk krng dessa nyckeltal så n ser hur n har utvecklats. Använd era nyckeltal och kommuncera dem tll er Kontaktpoltker och tll föräldrar för att vsa upp det n bdrar med arbetet med en hållbar utvecklng De här delarna ngår de Hållbara Nyckeltalen * Allmänna uppgfter (oblgatorskt) * Nedskräpnng (oblgatorskt) * Avfall * Återanvändnng * Återvnnng * Konsumton * Energ och klmat * Transporter * Allemansrätten * Hälsa och arbetsmljö * Övrgt 9

10 7. Handlngsplan 7.1 Ta fram och skcka n en handlngsplan I handlngsplanen beskrver n vlka områden nom hållbar utvecklng er förskola vll utvecklas nom och vlket tema eller vlka teman n vll arbeta med. N beskrver också hur arbetet organseras, kopplas tll läroplanen och hur det synlggörs och kommunceras. Handlngsplanen är sedan grunden för ert Grön Flagg-arbete och för er rapport. Från det att n anmält er tll Grön Flagg har n 6 månader på er att skcka n en handlngsplan. Efter att n har fått en godkänd rapport har n också 6 månader på er att skcka n en ny handlngsplan. Att ta fram en handlngsplan är en demokratsk process och Grön Flagg-rådet ser tll att alla får möjlghet att påverka. Se tll att kommuncera er färdga handlngsplan med hela verksamheten. Här fnns ett exempel på en fylld handlnsgplan (pdf). Lpfö Grön Flagg är ett stöd arbetet med normer och värden, utvecklng och lärande samt barns nflytande. De ntressen som barnen själva på olka sätt ger uttryck för ska lgga tll grund för Grön Flagg-arbetet. Grön Flagg är ett stöd strävan att varje barn utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter, förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, samt sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. 7.2 Utvecklngsområden och teman I er handlngsplan väljer n tre områden för hållbar utvecklng som n vll utvecklas nom, som exempelvs att spara energ, återvnna mer eller förbättra utemljön. N väljer själva, och alla på förskolan ska ges möjlghet att vara med och besluta vad n ska jobba med. Utforma era tre utvecklngsområden så att de kan engagera alla på förskolan. N kan dock jobba med utvecklngsområdena på olka sätt olka åldersgrupper och avdelnngar. Se utvecklngsområdena som en grund och en rktlnje ert arbete - sedan är det processen, där n följer barnen déer och ntressen, som är fokus. Ändrar sg fokus under arbetets gång utfrån det n upptäcker och utforskar, är det detta n arbetar med och dokumenterar er rapport. 10

11 Exempel på utvecklngsområden: * V vll utveckla vår förskolegård så att den uppmanar tll mer fyssk aktvtet * V vll utveckla leken så att barnen har alla alternatv oavsett kön * V vll utveckla vår sophanterng och vår återvnnng * V vll utforska naturen vår närmljö 7.3 Koppla era utvecklngsområden tll Grön Flaggs teman I Grön Flagg fnns det sex teman som n kan använda för att få nspraton tll era utvecklngsområden. Välj teman utfrån det n nspreras av och tycker är rolgt, men använd också temana för att ta nya steg och utforska nya områden. Varje utvecklngsområde som n tar fram ska kopplas hop med ett tema. N kan välja samma tema för alla era områden eller olka teman på alla tre. Det är alltså möjlgt att arbeta med upp tll tre olka Grön Flagg-teman samtdgt. Alla teman är breda och nnefattar de tre dmensonerna av hållbar utvecklng den ekologska, socala och ekonomska. Temana är: * Lvsstl och hälsa * Närmljö * Vattenresurser * Klmat och energ * Konsumton * Kretslopp Gå n på vår webbplats och läs mer om våra teman. Tänk på att: * Följa barnens ntressen, frågor och déer * Agera medupptäckare * Fokusera på läroprocessen * Samverka med närsamhället Lpfö Genom att fokusera på de olka temana Grön Flagg bdrar er förskola tll att uppfylla de natonella mljökvaltetsmålen. N arbetar också lnje med förskolans läroplan som uppmuntrar tll ett temanrktat arbetssätt där barnens lärande kan bl mångsdgt och sammanhängande. Här httar du exempel på utvecklngsområden för alla Grön Flaggs teman. 11

12 7.4 Att knyta an tll läroplanen V har många mål och syften v ska uppfylla vår vardag som pedagoger. Inte mnst de som fnns formulerade läroplanen. Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. I handlngsplanen fnns målen ur läroplanen från kaptel 2 cterade, Mål och rktlnjer. N kryssar för de mål n planerngsfasen ser att ert Grön Flagg-arbete kommer att nkludera. Det fnns också utrymme för er att lägga n andra skrvelser från läroplanen och era egna lokala mål. De utdrag n har kryssat för handlngsplanen kan sedan ändras när n skckar n rapporten om det är så att läget har förändrats. När Grön Flagg-arbetet är knutet tll läroplanen kan det vara lättare att motvera era kollegor och förskolechef att arbeta med Grön Flagg! 7.5 Synlggör arbetet och samverka med omvärlden En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Under denna rubrk fnns ett antal förslag på aktvteter som rör synlggörande eller kontakt med omvärlden. N kryssar valfrtt antal aktvteter n planerar att göra eller lägger tll egna om de nte fnns lstan. Här kan n låta fantasn flöda och se vem och vlka som är ntresserade eller skulle behöva upplysas om det Grön Flagg-arbete som n har skapat. Vssa förskolor använder sg av bbloteket eller närmaste matvarubutk för att nformera de som bor nära förskolan. En del besöker kommunalhuset eller arbetsplatser för att berätta om arbetet. N kan använda er av olka meder som tll exempel YouTube, tdnngar, er webbsda eller genom lokalrado eller lokal-tv. 12

13 8. Dokumentaton 8.1 Dokumentera kontnuerlgt Sådär när handlngsplanen är godkänd är det dags att börja jobba! Handlngsplanen och utvecklngsområdena utgör grunden ert arbete men det är möjlgt att arbetet tar nya, spännande vägar. Det är därför vktgt att beskrva det arbete n gör och hur alla har vart delaktga. Reflektera över arbetet och ta med er erfarenheter vdare och utvecklas! Dokumentatonen görs ert rapportformulär på era Grön Flagg-sdor och här kan n kontnuerlgt skrva samt nfoga blder. Efter sex tll arton månaders arbete är det dags att rapportera vad n gjort. Dokumentatonen nom Grön Flagg handlar om att beskrva det arbete som gjorts ert Grön Flagg-råd, nom era utvecklngsområden och hur n synlggjort ert arbete. N ska också beskrva hur barnen har gjorts delaktga och fått nflytande. Hur har barnens nyfkenhet och déer väglett ert arbete? N kan nfoga en tll fyra blder per utvecklngsområde. Avskten med blderna är att de ska llustrera ert arbete så att Håll Sverge Rent ska få en tydlg bld av vad n har gjort. Det vanlgaste är att ladda upp fotografer, men n kan också skanna n tecknngar och dokument. Det är bara v som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent som kan se dessa blder. Det fnns även möjlghet att bfoga en länk om n dokumenterat på webben genom t.ex. ett bldspel eller en flm. I den ssta delen av dokumentatonen berättar n om era reflektoner av Grön Flagg-arbetet. Hur har n upplevt det? Vad var kul? Intressant? Svårt? Utmanande? Utvecklande? Här kan n också skrva om det är så att n knutt an ert arbete tll något n läst en artkel, något som n har lärt er under kompetensutvecklng eller något n har uppmärksammat forsknng. Denna del är en hjälp när n ska formulera nästa handlngsplan och rapport, då ser n vad som har fungerat och vad som behöver utvecklas ytterlgare. Tänk på att klcka på spara varje gång n uppdaterar dokumentet. Den klara rapporten kan användas för att kommuncera ut det n gjort tll föräldrar, er kontaktpoltker och andra ert närsamhälle. Denna dokumentaton kan n också använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. Här httar n exempel på hur en fylld rapport ser ut. 13

14 9. Skcka n rapporten När n är nöjda med er rapport klckar n på skcka n och då kommer rapporten tll Håll Sverge Rent. V granskar då rapporten och återkopplar efter 1-3 veckor. N kan skcka n er rapport tdgast 6 månader efter det att er handlngsplan blev godkänd. Som mest kan n arbeta 18 månader med er handlngsplan nnan n behöver skcka n den. 10. Hssa flaggan Gratts tll godkänd rapport! Fra och var stolta! Nu kan n bjuda n föräldrar, er kontaktpoltker, ansvarga kommunen, lokal meda och andra skolor eller förskolor. N kan tll exempel vga en hel dag eller en eftermddag tll att presentera ert Grön Flagg-arbete genom en utställnng, en teater eller en rundvandrng på förskolan. Under frandet kan n prata med dem som är nbjudna hur de vll vara nvolverade er nästa handlngsplan för att få extra skjuts det kontnuerlga arbetet. N beställer er flagga eller era flaggor genom era Grön Flagg-sdor. Det fnns både fasadflaggor och flaggor för flaggstång. Bra jobbat! Gratts! Tll flagghssnngen kan n också skrva ut er rapport pdf så att n kan vsa upp denna under Grön Flagg-festen. Det är säkert många föräldrar och poltker som är ntresserade av vad n har gjort under ert arbete. 11. Flagga och logotyp Logotypen för Eco-Schools togs fram va en tävlng på en gymnaseskola Frankrke Det vnnande bdraget rtades av en sjuttonårng och logotypen har en symbolsk betydelse. Männskor är grunden och centrum Eco-Schools programmet. I våra händer lgger vår framtd, som symbolseras av blommorna ovanför huvudet på personen. Blommorna symbolserar både den blomstrande mljön som v kan främja och blomstrande männskor som berkas av det gemensamma utvecklngsarbetet. Boken är förknppad med skola och kunskap, och de två separata sdorna vsar att kunskap har både teoretska och praktska dmensoner. Den blå sdan boken representerar mänsklghetens hstora, fylld med de utmanngar som v står nför och som v ärvt. Denna del av boken är redan skrven. Den vta sdan är ännu nte skrven och symbolserar allt som v kan göra tllsammans och lära oss och hur v själva kan vara med och påverka vår framtd. Alla verksamheter som aktvt jobbar med Grön Flagg kan använda Håll Sverge Rents och Grön Flaggs logotyp sn kommunkaton. 14

15 Logotypen får bara användas av skolor och förskolor som erhållt utmärkelsen Grön Flagg av Håll Sverge Rent * Logotypen får användas nformatonsmateral (t ex på webbplats, folder eller på affsch) anslutnng tll att skolan/förskolan berättar om stt Grön Flagg-arbete. * I alla sammanhang där skolan/förskolan använder Grön Flagg-logotypen ska det anges att utmärkelsen Sverge delas ut av Håll Sverge Rent. V blr också tacksamma om n hänvsar tll vår webbplats * Logotypen ska vla/reproduceras på vt botten. Dess färger och proportoner får nte ändras. Om den ska användas svart/vtt tryck, så ska den nte ha gråskalor utan endast svart. Vll du ha logotypen? Skcka ett mejl eller rng och berätta om hur dn skola/förskola vll använda logotypen tll: Johanna Nordn, e-post 11.1 Flaggan De verksamheter som fått sn rapport godkänd och är aktva har rätt att hssa Grön Flagg. Det fnns två typer av flaggor, en lten fasadflagga (70x90 cm) och en stor flagga (200x290 cm). Den gröna flaggan är gemensam för alla länder som deltar det nternatonella nätverket Eco-Schools, där svenska Grön Flagg ngår. Flaggan ser lkadan ut hela världen. Alla som har blvt certferade och fortsätter att jobba aktvt har rätt att hssa flaggan för att synlggöra stt arbete för en hållbar utvecklng. Beställnng av flaggan När n rapporterar fnns möjlghet att beställa en flagga, antngen en stor flagga eller en fasadflagga. Förutsatt att n är aktva Grön Flagg kan n också själva beställa flaggor på ert Grön Flagg-sdor. Det gör n under flken som heter Flaggor och certfkat. Kostnader Grön Flagg är kostnadsfrtt att arbeta med. Det enda som n betalar för är flaggan. Flaggan fnns två olka storlekar. En stor flagga (190 x 280 cm) som kan hssas flaggstång kostar 250 kr exkl. moms. En fraktkostnad och expedtonsavgft på 100 kronor tllkommer. Lten flagga, fasadflagga, (60 x 90 cm) kostar 75 kr exkl. moms. En fraktkostnad och expedtonsavgft på 75 kronor tllkommer. 15

16 Tänk på att flaggans sömmar förr eller senare kommer att brsta genom sltage och att det normalt nte beror på något fabrkatonsfel. Hur fort flaggans sömmar slts beror på vndförhållandena. Yttersömmen är den som normalt slts fortast. Laga skador så fort de upptäcks och n har en flagga med mycket längre lvslängd. Renskär flaggans ytterkanter, vk materalet dubbelt och sy en ny söm med kraftg polyestertråd. Flaggan levereras av företaget Kronan. Om n har några frågor, eller om flaggan är trasg vd leverans, kontakta dem: Flaggfabrken Kronan Måndagsgatan Helsngborg Tel: E-post: 12. Kontakta oss Kontakta oss på Håll Sverge Rent om du har frågor eller vll ha stöd Grön Flagg-arbetet. En bra början kan vara att ttta under Frågor och svar på vår webbplats, där v samlat vanlga frågor v får om Grön Flagg. N kan också läsa mer om hur Grön Flagg fungerar användarmanualen tll Grön Flagg-sdorna som fnns på ert Grön Flagg-konto. Har n frågor tll oss som arbetar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent, kontakta oss va e-post eller telefon. E-post: Tel: En bra hjälp är också att ta kontakt med en förskola eller skola som arbetar med Grön Flagg er närhet. Dt kan n rnga eller åka dt på ett studebesök. Här httar n alla som är med Grön Flagg (extern länk). Frågor om utbldnng N som är ntresserade av utbldnngar som rör Grön Flagg, ttta på vår webbplats eller kontakta Håll Sverge Rent va e-post eller telefon. E-post: Tel: Söker n någon särskld person hos oss, då httar n hen bland våra kontaktpersoner på vår webbsda, 16

17 Handlngsplanen är er utgångspunkt där n dentferar och formulerar utvecklngsområden samt planerar för hur n ska organsera och synlggöra ert arbete för en hållbar utvecklng. Tänk på att dokumentera ert Grön Flagg-arbete under processens gång och ta blder som n sedan bfogar rapporten. Tänk på att regelbundet klcka på "spara utkast" längst ner formuläret. Grön Flagg-råd Lpfö Grön Flagg-rådet samordnar Grön Flagg-arbetet och ser tll att alla avdelnngar hålls nformerade, blr delaktga och får nflytande. Det är vktgt att ansvaret för Grön Flagg vlar på flera och därför är ett Grön Flagg-råd med bred representaton bra. Det ska helst fnnas pedagoger från alla avdelnngar representerade Grön Flagg-rådet och gärna förskolechef, övrg personal och föräldrar. Barnen kan delta Grön Flagg-rådet eller egna Grön Flagg-råd/samlngar för barnen. a. Vlka personalen och eventuellt föräldrar är med Grön Flagg-rådet? Ange namn och roll på förskolan. Eva förskollärare Kalle förskollärare Maln förälder Tom förälder b. Hur ofta planerar Grön Flagg-rådet att träffas? Välj ett alternatv genom att klcka på plen fältet nedan. För att ta bort ett valt alternatv, klcka på krysset. 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: Dessa barn är också med Grön Flagg-rådet. Lsa 5 år Axel 5 år Sanna 5år Erk 5år Algot 5år c. Har n Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka på fältet nedan. Ja Om ja, beskrv upplägget och hur n arbetar Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen. Har barnen vart delaktga framtagandet av handlngsplanen? V har Grön Flagg-samlngar 1 gång per vecka med alla barn på avdelnngen 1. Tema och utvecklngsområde 1 Börja med att fundera på vad n vll utveckla på er förskola. Utgå från barnens och personalens ntressen, déer och kunskap. N ska dentfera och formulera tre utvecklngsområden för hållbar utvecklng på er förskola. Beskrv den utvecklng n vll att arbetet ska generera och hur n planerar att arbeta. Ta gärna nspraton från Grön Flaggs sex teman. Klcka på temanamnet fråga b så httar n exempel på vad temat kan nnehålla. Varje utvecklngsområde ska kopplas tll ett av de sex temana. Se utvecklngsområdena som en start och en rktlnje. Arbetet kan sedan utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Alla på förskolan ska ges möjlghet tll delaktghet och nflytande de tre utvecklngsområdena. a. Utvecklngsområde 1 Lpfö Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. V vll synlggöra maskens vktga arbete. V köper n maskkomposter och vsar på hur maskarna gör jord. V gräver ner en planka och sätter fast tex en plastbt, ett äppelskrutt, en glasskärva, en bt bananskal och en potats. Efter ca 4 månader gräver v upp plankan för att se vad som är kvar. V går tll bbloteket och lånar böcker om masken och gör ett collage om vad v fått veta. V tllverkar maskar av olka materal.

18 V tar tag vår kompost och 2 barn får tllsammans med en pedagog ansvara för matresterna efter lunchen och tömma dessa komposten. V nför mljöhjältar där varje gång någon har gjort något bra för mljön får de en mljöprck vd stt namn. V pratar om vår kompost och köper n strö för att balansera nnehållet komposten. nför veckans mljöhjältar Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att vara förtryckt er framtda rapport. V vll lära oss mer om maskarnas betydelse för nedbrytnngen naturen samt komposten b. Tema Lpfö Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Kretslopp c. Delaktghet och nflytande Lpfö Beskrv hur n kommer att göra för att alla, barn och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. Barnen får själva bestämma föremålen på plankan och sätta fast dem. V bestämmer tllsammans var v ska gräva ner den. V delar n oss grupper och forskar om maskarna, så att alla får komma tll tals och kan ttta ostört uppslagsböckerna. Grupperna gör collage om maskarna samt gör maskar olka materal, som gps, lera och av pnnar. V studerar maskar deras naturlga mljö, och pratar om deras roll naturen. 2. Tema och utvecklngsområde 2 a. Utvecklngsområde 2 Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. V pratar om mljömärknngarna, vad de står för och om barnen känner gen dessa. Barnen har tll uppgft att klppa ut mljömärkena hemma och ta med tll förskolan. Här v samlar på dem genom att klstra upp dem på ett stort papper på väggen. Varje barn räknar hur många märken han/hon klstrar upp. V går tll den lokala affären och försöker htta varor som är mljömärkta. V pratar med de som jobbar affären om ekologska varor. V dskuterar med köket om de kan köpa n fler ekologska varor tll vår lunch, tex potats, lök eller och kött. Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att vara förtryckt er framtda rapport. V vll ta reda på så mycket v kan om de olka mljömärknngarna KRAV och Svanen. b. Tema Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Konsumton c. Delaktghet och nflytande Beskrv hur n kommer att göra för att alla, barn och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. V fångar upp barnens tankar våra Grön Flagg-råd och våra samlngar och spnner vdare på dessa. Hemmet görs delaktga eftersom barnen ska klppa ut märken hemma, barnen väljer själva hur många märken de vll klppa ut. V pedagoger har en kontnuerlg dskusson om hur Grön Flagg-arbetet upplevs, på våra arbetsplatsträffar och om v ska ändra på något. 3. Tema och utvecklngsområde 3 a. Utvecklngsområde 3

19 Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. V går tll vår skog och upptäcker vlka djur som fnns där. V letar spllnng, spår på vntern och spår efter kottar som kanske har blvt gnagda på. Vem har ätt på dem? V tar med vår nköpta kkare så v kan upptäcka djur på långt håll. V tllverkar och sätter upp en fågelholk och akttar vlken fågel som flyttar n. V sätter fram ett fågelbord en hörna av förskolegården och bjuder småfåglar på mat. Där kan v se vlka fåglar som är kvar hos oss på vntern. V slår upp uppslagsböcker vlka fåglar som äter där. På våra promenader lyssnar v på fågelläten. Då tar v med luppar och förstorngsglas om v skulle htta någon mask eller gråsugga som v vll undersöka. Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att vara förtryckt er framtda rapport. Djuren vår närhet b. Tema Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Närmljö c. Delaktghet och nflytande Beskrv hur n kommer att göra för att alla, barn och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. Även här fångar v upp barnens tankar och funderngar samlngar och rådet. V delar n oss grupper på våra skogspromenader, så alla får ttta lupparna och kkaren och kan ventlera sna åskter. Läroplanen (Lpfö) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Enlgt läroplanen anger de mål som är cterade nedan, nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål kommer ert planerade Grön Flagg-arbete att nkludera? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål kommer ert planerade Grön Flagg-arbete att nkludera? Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sn denttet och känner trygghet den, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål kommer ert planerade Grön Flagg-arbete att nkludera? Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer eller skrvelser

20 Fnns det andra mål, rktlnjer och/eller skrvelser som n kommer att nkludera ert Grön Flagg-arbete? Synlggörande och omvärlden En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlken/vlka av följande aktvteter planerar n att göra för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Välj ett eller flera alternatv lstan nedan. Andra aktvteter eller övrgt att tllägga: V kommer att ha en utställnng på bbloteket, samt nformera föräldrarna på ett föräldramöte om vårt Grön Flagg-arbete. Tll sommaren planerar v en stor fest med ekologsk saft och frukt. V har en dgtal fotoram som vsar blder hallen för föräldrar. V köper n ekologskt kaffe och the tll personalen. Personalen cyklar och går tll förskolan och v uppmanar föräldrar att nte skjutsa sna barn blar tll oss. V fortsätter källsortera.

21 Utvecklngsområden förskola Utvecklngsområde: V vll utveckla vår utemljö för att stmulera tll rörelse Tema: Lvsstl och hälsa Vad v vll utveckla och varför: V vll utveckla vår utemljö tll att nsprera barnen att öva upp sn motork och förbättra sn hälsa. V börjar med att fråga barnen hur de vll att deras gård ska se ut. Utfrån detta ser v om v kan tllmötesgå deras önskemål. V vll stmulera tll rörelse, så v önskar en löparbana, höjdhoppsställnng och en länghoppssandlåda. Dessutom vll v bygga en hnderbana som uppmuntrar tll koordnaton och kroppsmedvetenhet. V kommer att besöka skogen en heldag veckan och ta med lunch. Då kan v få barnen att röra sg frtt på ett ganska stort område. V pedagoger har gått en utbldnng mn-rörs och nu kommer v att nföra det på en gräsyta två gånger per vecka. I februar ordnas ett skdlopp med blåbärssoppa. Allt detta för att ge barnen en bra grund att stå på vad gäller kondton och motork. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande: Barnen är med utformnngen av vår utemljö, och aktvteterna är tll för alla. V är lyhörda för barnens önskemål om de vll göra en rörelselek eller annan aktvtet. Utvecklngsområde: V vll uppmuntra tll lugn och ro Tema: Lvsstl och hälsa Vad vll n utveckla och varför? Dagens barn har så mycket för sg och har bland svårt att varva ner och ta det lugnt. V vll öka den möjlgheten tll att få tllfälle att få flera lugna stunder på förskolan. V vll göra ordnng ett lugnt rum där det fnns tllgång tll böcker och skön lugn musk. Där kan v även ha massage-sagor och lte barnyoga smågrupper. V tänker regelbundet ha mn-spa med fotbad, gurka på ögonen, måla naglar och handmassage. När v går på naturpromenad ska v låta var och en stta en stund för sg själv tysthet, för att ta n skogens ljud och dofter. V pratar om vad kroppen behöver för att må bra och varför v blr sjuka bland. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Lugna rummet ska stå tll förfogande så att alla kan vara där när de känner för lte lugn och ro. Barnen får själv välja massage-saga och när de vll ha en lugn stund rummet. V har haft en samlng då v frågat barnen hur de vll att lugna rummet ska utformas. V fck många förslag som v ska spnna vdare på.

22 Utvecklngsområde: V lär oss om maskarnas betydelse för nedbrytnngen Tema: Kretslopp Vad v vll utveckla och varför: V vll synlggöra maskens vktga arbete. V köper n maskkomposter och vsar på hur maskarna gör jord. V gräver ner en planka och sätter fast tex en plastbt, ett äppelskrutt, en glasskärva, en bt bananskal och en potats. Efter ca 4 månader gräver v upp plankan för att se vad som är kvar. V går tll bbloteket och lånar böcker om masken och gör ett collage om vad v fått veta. V tllverkar maskar av olka materal. V tar tag vår kompost och nför veckans mljöhjältar. 2 barn får tllsammans med en pedagog ansvara för matresterna och mata maskarna komposten. V pratar om vår kompost och köper n strö för att balansera nnehållet komposten. När komposten är färdg har v fest och tllsammans lägger v den pallkragarna. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande: Alla barn får turas om att vara veckans mljöhjälte. Barnen får själva bestämma föremålen på plankan och sätta fast dem. V delar n oss grupper och forskar om maskarna, så att alla får komma tll tals. Grupperna gör collage om maskarna samt gör maskar olka materal. V studerar maskar deras mljö, och pratar om deras roll naturen. Utvecklngsområde: V lär oss om odlng och kretslopp Tema: Kretslopp Vad vll n utveckla och varför? V ska tllsammans, utfrån ålder och förutsättnngar, undersöka, expermentera och uppleva odlng och koppla detta tll naturens kretslopp. V börjar med att gå ut skogen och leta harbajs. För att undersöka kretsloppet får barnen lägga harbajs krukor med jord (haren äter växter, bajsar ut frön, som växer tll nytt gräs, som haren äter). V funderar tllsammans på vad som kommer att hända och rtar blder. Under våren får barnen bestämma vad v ska odla och sedan har v skördefest september. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Alla, oavsett ålder, kommer att vara delaktga arbetet att gräva och plantera och upplevelser krng detta. V pedagoger kommer att nleda arbetet nom utvecklngsområdet med planterngen av harpluttar och samtalen krng detta. Utfrån samtalen kommer sedan barnens tankar och frågor styra. Barnens nflytande kommer också n valet av blommor och grönsaker som ska odlas och hur skördefesten ska ordnas. Utvecklngsområde: V lär oss om solen och vädret Tema: Klmat och energ Vad v vll utveckla och varför? V frågade barnen vad de tänkte på när de hörde ordet energ och fck tll svar: solen. Så då beslöt v oss att arbeta med solen och lära oss mer om den. V ska göra olka sorters experment bla en skuggteater, sol och skugga och v tänker göra en solcellsbl. Kan solen smälta s? V provar. V tar fram en termometer och mäter temperaturen varje dag, barnen får ta reda på om det är solgt eller molngt. V ska lägga en blå kula en glasburk om det är molngt och en gul kula en annan glasburk om det är solgt. Kommer det att vara flest solga eller molnga dagar på en vecka eller en månad?

23 På en del av förskolans gård ska v göra ett solur av stenar en rng och en pnne mtten. När v tttar på den vet v när v ska gå n och äta lunch. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? V kommer att spnna vdare på barnens undrngar och funderngar. V lånar böcker på bbloteket om sol och väder. Alla barn får göra en sol olka materal, tex paper mache, av pnnar som v httar skogen, måla mm. Utvecklngsområde: Förr och nu Tema: Klmat och energ Vad vll v utveckla och varför? V känner att v är så beroende av vår elförsörjnng och att det är så bekvämt att bara tända lampan eller knäppa på datorn när v vll. V vll åskådlggöra för barnen och oss själva, hur det var förr när allt nte var så bekvämt. V vll nföra en elfr dag varje månad, då v ej använder belysnngen, datorn och lagar maten ute över en eld eller stormkök. V pratar med barnen om hur det var förr och jämför med nuet. Vad gjorde barnen förr när nte TV eller datorn fanns? V pratar också om reflexer och expermenterar med dessa ett mörkt rum med en fcklampa. Vad är det som gör att reflexen reflekterar ljus? V pedagoger ntroducerar skuggteater när v pratar om ljus och mörker. Sedan får barnen använda sn fantas och göra egna skuggteatrar. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Vår förhoppnng är att och med att det nte är så ljust nne så blr lekarna lugnare. Barnen får expermentera med reflexer och ljus och mörker. De får htta på egna teatrar och spela upp för varandra. Utvecklngsområde: Hur fungerar lampor och hur återvnns de? Tema: Klmat och energ/ Kretslopp Vad vll n utveckla och varför? V har pratat mycket om lampor och kommt fram tll att v nte rktgt vet hur de fungerar. Därför vll v nu tllsammans undersöka detta. V ska göra experment med lampor och batterer. Hur får man en eller flera lampor att lysa? För att testa detta kan man lägga stålull på ett batter för att synlg göra hur elektronerna hoppar över. Var slänger v glödlamporna när de går sönder? Hur är det med lågenerglampan, fnns det kvckslver den? Vad är kvckslver? Var ska den återvnnas? Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Personalen nleder med några experment som de väljer ut och därefter får barnens frågor styra valet av experment och hur v går vdare med arbetet. De yngsta barnen är främst med och upplever och tar del av experment där möjlgt. V gör ett studebesök tll en återvnnngsanläggnng där v får höra hur alla de olka glödlamporna återvnns. Utvecklngsområde: Hur kan v spara på vårt vatten? Tema: Vattenresurser Vad vll n utveckla och varför? V börjar med att skrva upp barnens tankar om vatten. Var fnns det? Hur smakar det? Fnns det vatten överallt på jorden? V undersöker en gurka, fnns det vatten den? Fnns det vatten våra kroppar? V går tll bbloteket och lånar böcker, gör collage om vatten, v pratar om att vatten fnns en begränsad mängd på jorden och att v måste vara rädda om vårt vatten. Att v kan spara på vatten

24 genom att stänga av kranarna när v tvättat händerna. V spnner vdare på barnens frågeställnngar och funderngar om vatten. V gör en utställnng om allt v tagt reda på om vatten och vsar för alla föräldrar och besökare på förskolan. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Alla är med och får låna böcker om vatten, göra collage och tllverka vår utställnng. V tar promenader tll vår llla bäck och undersöker om den är ren eller smutsg. Alla barn får göra en ett ltet plakat som uppmanar att spara på vatten. Utvecklngsområde: Vattenexperment Tema: Vattenresurser Vad vll n utveckla och varför? V är nyfkna på vatten och vll undersöka vad som flyter på vatten. Kan v bygga en båt? V provar. V låter vår mascot göra en båttur vårt vattendrag bakom förskolan. Vad händer om man fryser vatten? V fryser n olka bunkar med vatten och målar dessa. Därefter hänger barnen ut de frysta sblocken träden på vår gård. V provar att koka vatten, vart tar vattnet vägen? V tttar på snön, vad händer när den smälter? V är lyhörda för barnens frågor och uppmuntrar deras expermentlusta. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? V tänker dela n barnen grupper när v ska göra expermenten så att alla kan vara delaktga och få göra sna experment. V pedagoger är medforskande expermenten och kommer nte med färdga svar. Barnen får uppleva vatten, s och snö med alla sna snnen. Utvecklngsområde: Djuren vår närhet Tema: Närmljö Vad vll n uteckla och varför? V går tll vår skog och upptäcker vlka djur som fnns där. V letar spllnng, spår på vntern och spår efter kottar som kanske har blvt gnagda på. Vem har ätt på dem? V tar med vår nköpta kkare så v kan upptäcka djur på långt håll. V tllverkar och sätter upp en fågelholk och akttar vlken fågel som flyttar n. V sätter fram ett fågelbord en hörna av förskolegården och bjuder småfåglar på mat. Där kan v se vlka fåglar som är kvar hos oss på vntern. V slår upp uppslagsböcker vlka fåglar som äter där. På våra promenader lyssnar v på fågelläten. Då tar v med luppar och förstorngsglas om v skulle htta någon mask eller gråsugga som v vll undersöka. Hur alla, barn och personal, ska bl delaktga? Även här fångar v upp barnens tankar och funderngar samlngar och skogen. V delar n oss grupper på våra skogspromenader, så alla får ttta lupparna och kkaren och kan ventlera sna åskter. Utvecklngsområde: Undersöka vårt närsamhälle och samhällsfunktoner Tema: Närmljö Vad vll n utveckla och varför? Barnen har många frågor krng olka yrken och funktoner samhället. V har därför beslutat oss för att undersöka och besöka några arbetsplatser och resa med några olka kommunkatonsmedel. Barnen har gett förslag och personal och föräldrar har bdragt med kontakter och möjlga ställen att besöka. Polsen ska besöka oss och vsa sn utrustnng, bl och berätta om stt yrke. V ska besöka vårt närmaste sjukhus och träffa en läkare som ska vsa sn arbetsmljö. V kommer också resa med flera olka

25 kommunkatonsmedel såsom tåg, spårvagn och buss och besöka centralstatonen för att få träffa tågvärdarna. Med de yngre barnen upptäcker v stället den absoluta närmljön runt omkrng förskolan och vad som fnns där. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Utvecklngsområdet uppkom från barnens funderngar och de har fått styra vlka yrken och arbetsplatser de velat upptäcka (där det vart möjlgt att htta kontakter för besök). Alla är delaktga besöken och får sedan möjlghet att rta och berätta för varandra om vad de lärt sg och upplevt. Upptäckandet av närmljön med de yngre barnen styrs helt av deras nyfkenhet och ntressen. Utvecklngsområde: V återvnner och återanvänder Tema: Konsumton Vad vll v utveckla och varför? V vll försöka bryta mönstret att alla måste köpa nytt. V vll ordna en lopps dt föräldrar kan skänka leksaker och kläder som de nte använder längre. Sedan kan alla få köpa en ny sak för 5:- på loppsdagen. Pengarna v får n går tll vårt fadderbarn Afrka. V tänker göra ordnng en laga-verkstad på vår gård, där v samla alla trasga saker. I laga-verkstaden kan barnen laga sakerna och där kan även föräldrarna stanna tll, om de har td, och laga någontng. V vll också återanvända tex pusselbtar från ett trasgt pussel, tll sång- och fakta-samlngspåsarna. V kommer att återanvända materal som mjölk o ägg-kartonger tll vår skapa-verkstad. V ber föräldrarna ta med materal som v kan återanvända, samt v använder skogens materal för vårt skapande. V tänker göra vår stad av mjölkkartoner och annat materal, då v utgår från förskolan och barnens hem. När v köper n materal tll förskolan försöker v möjlgaste mån köpa n sådant som är gjorda mljövänlgt materal. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? V pratar om detta samlngar och när v arbetar laga-verkstaden. Alla som vll får jobba med att laga leksaker och cyklar eller vad det nu är verkstaden. V kommer att ha massa återbruksmateral vår skapa-verkstad där alla kan få skapa kreatvt när de vll. Varje barn får tllverka stt hem av mjölkkartonger och tllverka vår stad. Utvecklngsområde: Vad behöver v för att leva? Tema Konsumton Vad vll n utveckla och varför? Skaffa oss nskt om vad v männskor behöver för vår exstens. V börjar med att prata om vad ordet konsumton betyder och vad v konsumerar vardagen. Sedan funderar v vdare på vad v verklgen behöver för att överleva och vad v konsumerar utöver det. Barnen får reflektera och utfrån vad de säger går v vdare och undersöker vad en eller flera varor kommer från och hur de tllverkas. Tllsammans ska v bygga en affär på förskolan som alla kan leka och använda sg av. Barnen får fylla den med nnehåll som v också skapar tllsammans. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? De äldre barnen deltar grupperna som dskuterar konsumton och undersöker olka varor. De får också nflytande vad som ska undersökas och hur affären ska byggas och nnehålla. De yngre barnen är delaktga att tllverka saker tll affären och deltar lek och lärande den.

26 I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Om n nte ser Lämna n för gransknng-knappen så beror det på att n nte har jobbat med er rapport sex månader än. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj ett alternatv genom att klcka på plen fältet nedan. 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Välj ja eller nej genom att klcka på plen fältet nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har haft Grön Flagg samlngar med barnen De har fungerat mycket bra. Barnen tycker att det har vart rolgt att arbeta med våra utvecklngsområden, de har deltagt med lv och lust. De har kommt med många fna kommentarer, som v sedan har spunnt vdare på. Tex ett barn såg en svan och undrade om den kommer tll vårt fågelbord på vntern, då tog v upp och pratade om flyttfåglar. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel V vll lära oss mer om maskarnas betydelse för nedbrytnngen naturen samt komposten Tema: Kretslopp a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har köpt n en maskkompost tll varje avdelnng och ser från ena dagen tll den andra vad masken föredrar att äta. - Ttta bladet är nere under jorden nu! sade en flcka när hon ntresserat studerade maskkomposten en dag. V har vart på bbloteket och tagt reda på allt om maskar, bla att de har en gördel där äggen fnns. Barnen gjorde collage och provade att göra maskar av olka materal såsom gps, paper maché, pnnar och lera. Sedan hade v en jättefn utställnng på blbloteket. V har vart vår skog kontnuerlgt och letat spår och spllnng efter djur. V httade harbajs och älgbajs, dessa forskade v lte om på bbloteket, och satte upp våra arbeten på dokumentatonsväggen. Promenaderna med lupp och förstorngsglas har vart härlga. Barnen har sprungt ht och dt och tttat på maskar, gråsuggor, skalbaggar och myror. V har också pratat lte om allemansrätten, att man nte får störa och nte förstöra. V ska vara rädda om våra nvånare skogen. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Samtlga barn och pedagoger har vart nvolverade vårt rolga utvecklngsområde. V har dskuterat på samlngarna och alla barn har vart engagerade och det har höjt maskens status bland barnen. Ingen trampar på en mask nu. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort nom ert utvecklngsområde.

27 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Ttel: V vll ta reda på så mycket v kan om de olka mljömärknngarna KRAV och Svanen. Tema: Konsumton V har pratat om ekologska produkter och tagt upp mljömärknngarna KRAV och Svanen på våra samlngar och pratat om varför de fnns och vad de står för. Alla barn har letat mljömärknngarna KRAV och Svanen hemma, klppt ut och tagt med tll förskolan och där har v klstrat upp dem på ett stort papper. V har även räknat hur många varje barn har httat. V har vart tll affären och letat märken där, v httade ganska många. Tanten som jobbade där kom och pratade om märkena, berättade att de hade 120 mljömärkta varor butken. - Oj vad många, men nu kan n väl ha 1000 sade ett barn. Föräldrarna berättade att barnen var mycket vrga på att de skulle köpa mer ekologska varor, för att det var bra för träden och vattnet. Köket köper nu n ekologsk potats och lök. Köket köper nu n 60% ekologska varor. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Samtlga barn och pedagoger har vart nvolverade utvecklngsområdet. V har pratat om det på samlngar och GF-rådet. Barnen har engagerat föräldrarna och påpekat vkten av ekologska varor hemmen.. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort nom ert utvecklngsområde.

28 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Ttel: Djuren vår närhet Tema: Närmljö V har studerat fåglar. Det är ett björktrast-par som flyttat n vår holk och v följer utvecklngen av deras ungar. V såg när de skulle ta sn första flygtur. Barnen blev fulla av empat när ungen landade på marken och låg där ett tag. Men sedan flög den. V har studerat alla fåglar på vårt fågelbord, och barnen slog upp dem en fågelbok. De artbestämde fåglarna och efteråt rtade och målade de av den fågel de tyckte var fnast. - Jag gllar blåmesen för jag tycker om blått sade en pojke. V var med och räknade fåglar på fågelräknardagen. V gjorde fågelmat av ster och solrosfrön som v tog från våra solrosor som v odlat. Ett barn tog med en bok med fågelläten som v lyssnade på, och sedan jämförde v med fåglarna vd fågelbordet. Vårt fågelprojekt har följt oss 2 termner, barnen är jättentresserade av dem. V gck med och blev fadder år en utrotnngshotad papegoj-ras, som det endast fnns ett par hundra kvar hela världen. V har forskat lte extra på den och märkt ut på en karta var den fnns och hur många som fnns. V har nte hunnt med att ttta efter andra djur eftersom fåglarna tog all td. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Alla barn har haft nflytande fågel-arbetet. Det har vart mycket uppskattat av barnen att studera fåglar. V har tagt fasta på barnens frågor och tllsammans med barnen har v forskat vdare på dessa. Det har vart ett rolgt arbete. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort nom ert utvecklngsområde. d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö.

Ät aldrig mangon hel. fyra tumregler för god personlig struktur LÄS VIDARE!

Ät aldrig mangon hel. fyra tumregler för god personlig struktur LÄS VIDARE! Ät aldrg mangon hel fyra tumregler för god personlg struktur LÄS VIDARE! Ha koll på läget och få mer td över! Vsst skulle det vara fnt med mer td över? Mer td över, tll det som verklgen utvecklar dn verksamhet?

Läs mer

Nyckeln til arbete www.rattstodtillarbete.se 1 Till dig som söker arbete 2014

Nyckeln til arbete www.rattstodtillarbete.se 1 Till dig som söker arbete 2014 Nyckeln tll arbete 1 Tll dg som söker arbete 2014 Nyckeln tll arbete Copyrght 2014 Handkappförbunden Projektledare: Fredrk Lndgren Manus: Lena Henrkson, Textbolaget Stockholm HB Illustratoner: Sofa Wrangsjö

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Pia Williams & Niklas Pramling

Pia Williams & Niklas Pramling Att bli en berättande person: Samverkan mellan bibliotek och förskola i syfte att främja barns språkutveckling Pia Williams & Niklas Pramling Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Rapportens disposition...

Läs mer

Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING

Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Handledning 1 Redaktör: Germund Sellgren, WWF Text: Margareta Lakén, Inspira förskolor & skolor i Sollentuna tillsammans med WWF. Foto: Germund Sellgren Produktionsår

Läs mer

Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden

Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden Vi växer för alla barn Falkenbergs förskoleverksamhet är idag full av nya processer, utveckling och engagemang.

Läs mer

Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6

Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6 Det stora Örnäventyret --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6 1 Stiftelsen Håll Sverige Rent Februari 2013 Författare: Lisa Adelsköld, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk

Läs mer

Blixtpatrullen på nya äventyr. Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna piratskatter och sopiga presenter

Blixtpatrullen på nya äventyr. Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna piratskatter och sopiga presenter Blixtpatrullen på nya äventyr Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna piratskatter och sopiga presenter 2 Stiftelsen Håll Sverige Rent Januari 2012 Författare: Lisa Adelsköld, Stiftelsen Håll

Läs mer

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige RÄDDA BARNEN 2014 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG EMPATI - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp Handledare Kamran Namdar

Läs mer

Förskolor som kunskapar. som gör skillnad och öppnar upp för olika möten.

Förskolor som kunskapar. som gör skillnad och öppnar upp för olika möten. Förskolor som kunskapar som gör skillnad och öppnar upp för olika möten. Foto: Omslagsbild: Svetlana Sturesson Emma Hervén och och Annika Tanja Lenander Svensson Innehålllsförteckning Förord...4 Förskollärare,

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

Förskolan Trollets verksamhetsidé

Förskolan Trollets verksamhetsidé Förskolan Trollets verksamhetsidé - 1 - Förskolan Trollets verksamheter Administration Klunkens backe 10 393 52 Kalmar Förskolechef Zanna Lakatos 0480-45 31 35 zanna.lakatos@kalmar.se Ringdansen Adelgatan

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling är det någonting för förskolan, eller?

Lärande för hållbar utveckling är det någonting för förskolan, eller? Lärande för hållbar utveckling är det någonting för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken Ingrid Engdahl, Bibi Karlsson, Anette Hellman och Eva Ärlemalm-Hagsér

Läs mer

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson En berättelse om en skola som stod frågande inför en enskild elev och hur de idag arbetar i skolan så att både den enskilde eleven och hans kamraters behov av en bra undervisning tillgodoses. Vi är inte

Läs mer

Så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola

Så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola Goda hälsofrämjande exempel Syftet med denna bok är att inspirera och öka intresset för ett hälsofrämjande synsätt och arbete i förskolan och skolan. Alla exempel kommer från Halländska förskolor och skolor.

Läs mer

TILL DIG SOM AR LARARE!

TILL DIG SOM AR LARARE! .... TILL DIG SOM AR LARARE! 1 .. VALKOMMEN! Det här är en lärarhandledning till Pernilla Stalfelts bok Vem är du? En bok om tolerans. Den är tänkt att vara ett inspirerande verktyg för dig som vill arbeta

Läs mer

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem?

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Idéer från ett seminarum för föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning och för personal inom stödverksamheter En del av projektet Egen växtkraft Barns

Läs mer

För mer. rättvisa. ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen

För mer. rättvisa. ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen För mer rättvisa ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen 1 För mer rättvisa Tryckår: 2011 Layout: ADD Text: Malin Gustavsson och Antonia Wulff Ansvarig utgivare: Folkhälsans förbund rf Andra upplagan

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för par där någon av er ska göra utlandstjänst 1 2 INNEHÅLL Allmän information 3 När man är ifrån varandra... 4 Tiden före insatsen 6 Vad är det som gör att vissa vill åka på insats?

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant VTI notat 83 2000 VTI notat 83-2000 Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant Författare FoU-enhet Projektnummer 40346 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Gunilla Sörensen

Läs mer

Ska jag vara har? Om adopterade barn i förskolan

Ska jag vara har? Om adopterade barn i förskolan Ska jag vara har? Om adopterade barn i förskolan.. ISBN 978-91-637-2172-4 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Publikationen

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

- Erfarenheter av en särskild undervisningsgrupp

- Erfarenheter av en särskild undervisningsgrupp ATT UTVECKLA AKK OCH SJÄLVBESTÄMMANDE HOS ELEVER MED FLERFUNKTIONSHINDER - Erfarenheter av en särskild undervisningsgrupp Maja Sigund Pilesjö Gudrun Einarsdottir Liselotte Lindbladh Team Munkhättan, Malmö,

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Framgångsrik rekrytering Vårdförbundet är en idéburen organisation vi samlas runt idén om bättre arbetsvillkor, utvecklingen av våra yrken och utveckling

Läs mer

Pedagogers definition och syn på lek

Pedagogers definition och syn på lek Pedagogers definition och syn på lek En enkätstudie mellan pedagoger inom två pedagogiker Maria Svensson & Linda Torstenson Kurs. LAU370 Handledare: Staffan Stukát Examinator: Pia Williams Rapportnummer:

Läs mer

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp. Att leda lärande samtal (Andra tryckningen) ISBN 91-85019-50-X Författaren Grafisk form: Gun-Britt Scherp Omslagsbild: Uwe Hamayer, Kiel Tryck:

Läs mer